Självskada att identifiera, diagnostisera och rätt behandla självskadebeteende

Transkript

1 (9) Självskada att identifiera, diagnostisera och rätt behandla självskadebeteende Sammanfattning Nuvarande fokus är självskadebeteende inom vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri. Mål: Detta är en ökande trend i samhället och det finns ett betydande mörkertal. Det är därför angeläget att identifiera, diagnostisera och rätt behandla dessa patienter, inte minst att rätt bemöta dem. Riktlinjen ska användas på alla nybesök på klinikernas öppenvårdsmottagningar. Den innehåller ett beslutsträd som stöd i patientsamtalet och screeningsformulär. Mätetal: Processen mäter antalet ställda frågor om självskadebeteende förekommer ja/nej och satta Z-diagnoser. Dessa mätetal beräknas öka under 1-2 år för att därefter plana ut. Även det totala antalet nybesök per månad mäts. Utvecklingsområde: Att förbättra bemötandet av patienter med självskadebeteende. Att patienterna får verksam behandling vilket kommer att följas upp med lämplig utvärdering. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förutsättningar... 2 Genomförande... 3 Att använda DSHI Ge en förklaring... 4 Poängsättning och beräkning... 4 Tolkning... 4 Normer... 4 Dokumentation i Melior... 5 Att använda Z Behandling... 6 Bemötande... 6 Närstående... 6 Dokumentinformation... 7 Referensförteckning... 7 Länkförteckning... 7 Bilaga 1. DSHI-9 Frågor om avsiktlig självskada... 8 Bilaga 2. FASM r s Frågor om självskadans funktion... 9

2 (9) Bakgrund Riktlinje för att identifiera, diagnostisera och rätt behandla patienter med självskadebeteende. Riktlinjen baseras på Nationella Självskadeprojektets rekommendationer. Dessa har arbetats fram på uppdrag av regeringen och sammanfattar aktuell kunskap om effektiva insatser inom specialistpsykiatrin. Processgruppen har satt sig in i tillgänglig dokumentation och diskuterat utifrån klinisk erfarenhet. Förutsättningar Nationella Självskadeprojektet har utfört en omfattande prevalensstudie från ett slumpmässigt urval av kliniker från såväl barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) som vuxenpsykiatrin (VUP) över riket, gällande patienter från 12 års ålder och uppåt. Den visar att 47 % av alla psykiatripatienter självskadar och en 1/3 av dessa har inte berättat för sin behandlare att de självskadar. Det visar att det finns ett stort isberg under ytan. Av kvinnor under 18 år hade 73 % skadat sig de senaste månaderna. Självskadebeteende har uppmärksammats allt intensivare på senare år, då man sett en ökande trend i samhället. Man har blivit medveten om dessa människors stora lidande och att det inte är självklart att man berättar om sitt självskadebeteende när man söker hjälp för sitt lidande. Därför är det av stor betydelse hur man frågar och bemöter dessa patienter för att upptäcka och få svar. Suicidrisken är större för patienter som självskadar än för patienter som gjort ett suicidförsök. Det är viktigt att utforma rutiner för att upptäcka självskadebeteendet, då all behandling blir försvårad och kanske misslyckas om man inte vet om och åtgärdar självskadebeteendet. Självskada förekommer vid alla former av psykisk ohälsa. Självskada kan vara både direkt och indirekt. Exempel på direkt är att skära, sticka, bränna, slå och intoxikation. Exempel på indirekt är att missköta sig, svälta sig och ett destruktivt sexliv. Då självskadebeteende förekommer i alla diagnoser är det viktigt att grundproblematiken och eventuell samsjuklighet utreds grundligt, varför vi rekommenderar intervjuförfarande och kliniska screeninginstrument. Detta för att göra vården och behandlingen likvärdig och kliniskt relevant. Denna riktlinje ska utföras vid alla nybesök inom specialistpsykiatrin. Vi ger också riktlinjer om evidensbaserade behandlingar.

3 (9) Genomförande

4 (9) Att använda DSHI-9 Ge en förklaring När du delar ut DSHI-9 ge en kort förklaring, t ex: Det är vanligt att människor som söker psykiatrisk vård skadar sig själva, och vi vet att många har svårt att berätta om det. Därför delar vi ut det här formuläret vid alla nybesök. Vi vill veta hur det ser ut för just dig. Poängsättning och beräkning Fråga 1-9 poängsätts med 0-6 poäng (alternativet fler än 5 ger 6 poäng) och poängen på dessa frågor räknas samman till en totalsumma. Svaren på fråga 10 och fråga 11 räknas alltså inte in i den totala summan. Tolkning Det är inte självklart hur en enskild persons svar ska tolkas. Tumregler för vad olika värden på formuläret betyder finns inte, utan resultatet får ingå som en del i en större klinisk bedömning av självskadeproblematikens svårighetsgrad, funktion och samband med ev annan psykisk ohälsa. Obs att det är självskadebeteende de senaste 6 månaderna som efterfrågas. Normer DSHI-9 är en förkortad och modifierad version av DSHI som konstruerades av Gratz (2001) [1] och har anpassats till tonåringar av Lundh et al (2007) [2]. I en studie med DSHI-9 bland svenska 14-åringar fann man att ungefär 37-40% hade skadat sig själv vid något tillfälle de senaste 6 månaderna. Ungefär % angav att de skadat sig själva på något sätt 5 gånger eller mer. (Bjärhed och Lundh, 2008) [3]. I en tidigare studie fann man ännu högre förekomst (Lundh, Karim & Quilisch, 2007) [2]. I en studie bland vuxna i USA med det ursprungliga formuläret DSHI som innehöll 17 items, rapporterade 35% att de någonsin skadat sig själva, 15% rapporterade mer än 10 incidenter i det förflutna, 9% rapporterade mer än 100 incidenter. (Gratz 2001) [1].

5 (9) Dokumentation i Melior Personlighetsstörningsprocessen självskadebeteende

6 (9) Att använda Z915 Vid varje återbesök där självskadebeteende fortsätter att framkomma ska Z915 sättas som tilläggsdiagnos. På så sätt kan man se om självskadan ebbar ut. Behandling Vid lindrigt självskadebeteende (endast förekommit vid enstaka tillfällen, väldigt ytliga skador eller är i avtagande): Psykoedukation och stöd inriktat på självskadebeteende. Detta utförs bäst av ordinarie behandlare. V g se Vid allvarligt självskadebeteende och uteblivet behandlingsresultat: DBT dialektisk beteendeterapi (för alla åldrar) MBT mentaliseringsbaserad terapi (för alla åldrar) ERGT emotion regulation group therapy (för patienter över 17 år) Bemötande Bemötandet är av stor vikt för ett gott behandlingsresultat. För att en förtroendefull relation ska komma till stånd behöver behandlaren ha ett icke dömande förhållningssätt och intressera sig för patienten som person. För mer information se sidan 9 12 i Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende nationellt kvalitetsdokument för psykiatrisk vård. Utarbetad av Nationella Självskadeprojektet (2014) [5]. På Nationella Självskadeprojektets hemsida finns webbutbildningar som rekommenderas. Närstående Tänk på att närstående och barn också kan behöva insatser.

7 (9) Dokumentinformation För innehållet svarar Bodil Persson, överläkare, processledare personlighetsstörningsprocessen, SÄS Remissinstanser Verksamhetschefer vid följande kliniker: Vuxenpsykiatriska kliniken, SÄS Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, SÄS Sjukhusledning Fastställt av Bodil Persson, överläkare, processledare Nyckelord Självskada, screening, DSHI-9 Referensförteckning 1. Gratz, K. L. (2001), Measurement of deliberate self-harm: Preliminary data on the Deliberate Self-Harm Inventory. Journal of 2. Lundh, L. G, Karim, J. & Quilish (2007). Deliberate self-harm in 15- year-old adolescents: A pilot study with a modified version of the Deliberate Self-Harm Inventory. Scandinavian Journal of Psychology, 48, Bjärehed, J, & Lundh, L. G (2008). Deliberate Self-harm in 14-Year- Old Adolescents: How frequent Is It, and How Is It Associated with Psychopathology, Relationship Variables and Styles of Emotional Regulation?, Cognitive Behaviour Therapy, 37:1, Psychopathology and behavioral assessment, 23, Nationella Självskadeprojektet (2014). Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende nationellt kvalitetsdokument för psykiatrisk vård, Länkförteckning Nationella Självskadeprojektet

8 (9) Bilaga 1. DSHI-9 Frågor om avsiktlig självskada (Förkortad och översatt av Lars-Gunnar Lundh, professor i klinisk psykologi, från ursprungliga DSHIversionen av Kim Gratz) Frågorna på den här sidan handlar om olika saker som människor ibland gör för att skada sig själva. Observera att frågorna handlar om ifall man utfört detta beteende med avsikt att skada sig själv, och inte om något hänt av en olycka (t ex om man snubblat och råkade slå i huvudet). Svara genom att krvssa i den ruta som stämmer bäst för dig! Antal gånger Har du under det senaste halvåret någon gång gjort något av det fler nedanstående, och i så fall hur ofta? än 5 1.avsiktligt skurit dig i handlederna, armarna eller i någon annan del av din kropp? 2.avsiktligt bränt dig själv med en cigarett, tändare eller tändstickor? avsiktligt ristat in ord, bilder, symboler eller liknande i din hud? avsiktligt rivit dig själv så allvarligt att det blivit ett sår, eller så att det börjat blöda? avsiktligt bitit dig själv så hårt att det gått hål på huden? avsiktligt stuckit vassa föremål (som nålar eller liknande) i din hud? (Räkna inte in tatueringar, örhängen, nålar avsedda för medicinskt bruk eller piercing här!) 7.avsiktligt bankat ditt huvud mot någonting så hårt att det blivit ett blåmärke? avsiktligt slagit dig själv så hårt att det blivit blåmärke? avsiktligt förhindrat sår från att läka? avsiktligt gjort någonting annat för att skada dig själv som inte tillfrågats om i detta formulär? I så fall vad, vad var det du gjorde?. 11.avsiktligt skadat dig själv på något av ovanstående sätt så att det lett till sjukhusvistelse eller skador tillräckligt allvarliga för att behöva medicinsk behandling?

9 (9) Bilaga 2. FASM r s Frågor om självskadans funktion (Reviderad och översatt av leg. psykolog fil.dr. Katja Claesson) Om du skadat dig själv på något eller några av dessa sätt, var det för att: inte alls S= 1. komma bort från en jobbig känsla andra ska förstå hur jobbigt du har det känna kontroll stämmer Inte alls 4. få andra att bete sig annorlunda eller förändras straffa dig själv stämmer Inte alls 6 likna någon du gillar och har respekt för stämmer precls 8. få en reaktion frän någon, även om den är negativ göra andra arga slappna av känna mig mer med i kompisgruppen mina föräldrar och/eller vänner ska lägga märke till mig mina föräldrar ska förstå mig känna nägot,även om det är smärta. 15. få uppmärksamhet få hjälp annat: 0 stämmer Inte alls