FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN

Transkript

1 FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN 211 1

2 Inledning Riksdagen antog 23 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta mål med tillhörande elva målområden är en utgångspunkt för att nå social hållbarhet. En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om hur befolkningens hälsosituationen ser ut. Det är därför av stor vikt att kartlägga behov och utvecklingsområden i samhället. Detta är en rapport som kartlägger hälsoläget i 211. Kartläggningen möjliggör en analys av svagheter, styrkor och utvecklingsområden och avser att vara ett stöd för politiker och tjänstemän att fatta beslut och göra prioriteringar. Folkhälsorapporten gör inga anspråk på att vara heltäckande, utan ska ses som ett underlag för beslut som underlättar människors möjligheter att bibehålla och förbättra sin hälsa. Generellt uppger invånarna i att de mår lika bra som invånarna i övriga Skåne och i Sverige som helhet. Men precis som på andra platser står vi i också inför en rad utmaningar. En stor andel av eslövsborna upplever att de har ett lågt socialt deltagande, valdeltagande ligger på en lägre nivå än riket, behörigheten till gymnasieskolan ligger lågt, ungdomsarbetslösheten är hög och ensamstående med hemmavarande barn och barn med utländsk bakgrund har det betydligt svårare ekonomiskt än övriga familjer. Vad gäller kommuninvånarnas levnadsvanor är rökning och fetma mer vanligt förekommande jämfört med Skåne och riket. Det finns goda förutsättningar i s kommun att tillsammans vända dessa trender. Redan idag pågår ett aktivt hälsofrämjande arbete inom kommunens olika verksamheter. Det finns ett utbud av varierade boendemiljöer och närhet till god barnomsorg, skola och äldreomsorg skapar trygghet. Tillgången till rekreations- och grönområden är stort och föreningslivet erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Kommunen ligger dessutom i en expansiv Öresundsregion med pendlingsavstånd till både arbets- och utbildningsmöjligheter på nära håll. Folkhälsorapporten finns i sin helhet på (sök på folkhälsorapport). 2

3 Metodbeskrivning Kommunerna ansvarar sedan länge för verksamheter som påverkar viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete förutsätter att folkhälsoaspekterna integreras i kommunens ordinarie verksamheter. Folkhälsoarbete på kommunal nivå kräver ett systematiskt tillvägagångssätt. Systematiskt folkhälsoarbete En förutsättning för att få till stånd ett välfungerande folkhälsoarbete är att ha en god kännedom om befolkningens livsvillkor samt hur olika verksamheter påverkar invånarnas hälsa och välbefinnande. En kartläggning över hälsoläget är därför ett första steg i att identifiera behov och utvecklingsområden i s kommun. Kartläggningen bör kompletteras med en inventering av redan befintliga resurser, strukturer och insatser i kommunen. Resultatet av folkhälsoarbetet bör sedan årligen redovisas genom en verksamhetsberättelse och utvecklingen av folkhälsan följas årligen i ett Välfärdsbokslut. Utöver det är det viktigt att varje enskild insats kontinuerligt dokumenteras, följs upp och utvärderas. Utifrån uppföljningar och utvärderingar förnyas, förstärks och omorienteras folkhälsoarbetet för att ge största effekt för kommuninvånarna. Välfärdsbokslut Ett verktyg för lokalt folkhälsoarbete Välfärdsbokslutet är en beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv. Syftet med välfärdsbokslutet är att utgöra underlag för politiska beslut kopplat till den kommunala budget- och planeringsprocessen. Genom att utgå från lokala data kan prioriteringar, beslut och insatser ta hänsyn till behov och utsatta grupper i befolkningen. Föreliggande rapport innefattar Steg 1 i ett välfärdsbokslut och går ut på att utifrån en mängd nyckeltal, baserade på nationell, regional och lokal data, kartlägga och beskriva hälsoläget i kommunen. På så vis kan svagheter/styrkor och utvecklingsområden identifieras. Kartläggningen är ett viktigt beslutsunderlag för prioritering av målområden och målgrupper. Steg 2 går således ut på att identifiera dessa utvecklingsområden och formulera aktuella mål baserat på kartläggningen av hälsoläget. Steg 3 innebär att man, med utgångspunkt från valda målområden, väljer ett antal välfärdskomponenter med tillhörande nyckeltal. Valda målområden blir på så vis uppföljningsbara. Steg 4 är själva huvudprocessen i ett välfärdsbokslut. Det är här som välfärdskomponenterna och nyckeltalen analyseras tillsammans med specialisterna inom de olika verksamhetsområden som nyckeltalen berör. Steg 5 innebär att man enligt analysen lyfter goda exempel alternativt ger förslag på förbättringsåtgärder i en handlingsplan. 3

4 STEG 1: Kartläggning av hälsoläget. Baserat på en mängd nyckeltal. STEG 2: Kommunens vision och mål. Baserat på de utvecklingsområden som identifierats i steg 1. Revidera befintlig policy. STEG 3: Val av välfärdskomponenter, dvs nyckeltal och indikatorer anpassade efter identifierade mål i steg 2. STEG 4: Välfärdsbokslut. Kommunens verksamheter analyserar de nyckeltal som berör just deras verksamhet. STEG 5: Lyfta goda exempel och val av eventuella åtgärder. Steg 1 Kartläggning av hälsoläget Föreliggande kartläggning är uppbyggd av ett antal indikatorer för att beskriva folkhälsan. En indikator är ett statistiskt mått som visar delar av en större helhet. En indikator avslöjar inte orsaker och ger inte alltid en tillräckligt bred bild, varpå kompletteringar och fördjupningar ofta är nödvändigt, framför allt genom dialog med aktörer som har god kännedom om området indikatorn speglar. Några av de undersökningar som folkhälsorapporten baserar sig på är totalundersökningar, vilket innebär att man har undersökt alla individer i en viss population. Andra undersökningar är istället urvalsundersökningar, där endast en del av alla individer undersökts. Det är därför av betydelse att vara försiktig i tolkningen av resultaten för en del indikatorer. Periodiciteten för statistiken varierar. En del statistik är tillgänglig årligen. Annan statistik är tillgänglig i olika intervaller beroende på att den inte sammanställs oftare eller att statistiken bygger på enkäter som genomförs med längre intervall. Kartläggningen återger de senaste publicerade siffrorna för valda indikatorer. 4

5 Bakgrund Folkhälsa WHO 1948; Hälsa är ett tillstånd av total fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp. Hälsa är ett tillstånd hos den enskilda individen, medan folkhälsa betecknar det allmänna hälsotillståndet hos en hel befolkning. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan ska vara så bra som möjligt, den ska vara jämlikt fördelad också. Folkhälsoarbete Folkhälsoarbetet kännetecknas av att försöka påverka frisk- och skyddsfaktorer på en strukturell och övergripande nivå. Det finns två delar av folkhälsoarbetet; dels kan man försöka förebygga ett folkhälsoproblem genom att undvika de risker som finns. Ett annat sätt är att fokusera på friskfaktorer, det vill säga att stärka det som redan är bra och på så sätt undvika att ett folkhälsoproblem uppstår. Ett vanligt begrepp inom folkhälsoarbete är stödjande miljöer. Det handlar om samhälleliga, sociala, kulturella, ekonomiska, politiska och ideologiska strukturer i omgivningen som påverkar hälsan. Stödjande miljöer är ett verktyg som flyttar fokus från risktänkande till ett mer hälsofrämjande synsätt. Arbetet utgår ifrån att skapa och förstärka de miljöer som stödjer ett hållbart, hälsosamt samhälle. Ett lyckat folkhälsoarbete kräver ett långsiktigt och uthålligt förhållningssätt och består av insatser på flera nivåer i samhället. Samverkan är nyckeln till ett gott folkhälsoarbete. Vidare förutsätter ett framgångsrikt folkhälsoarbete att folkhälsoaspekterna integreras i kommunens ordinarie verksamheter. Hälsans bestämningsfaktorer Vår hälsa påverkas i positiv eller negativ bemärkelse av en mängd bestämningsfaktorer som på olika sätt, och på olika nivåer, samspelar med varandra. Några faktorer, så som vårt genetiska arv, kön och ålder kan vi inte själva påverka. Andra faktorer uttrycks genom våra levnadsvanor och vår livsstil och kan påverkas genom individuella ställningstaganden. För övrigt ligger många av hälsans bestämningsfaktorer utanför den enskilda människans kontroll. Eftersom våra val har ett nära samband med de möjligheter till val som finns, behövs i allmänhet politiska beslut och kollektiva åtgärder som skapar gynnsamma förutsättningar och stödjande miljöer för att underlätta för individen att göra hälsosamma val. Således är många av hälsans bestämningsfaktorer av strukturell karaktär och beroende av det samhälle vi lever i. Bilden nedan illustrerar på ett bra sätt hur de olika bestämningsfaktorerna för hälsa på olika nivåer i samhället samverkar och samspelar. 5

6 Efter modell av Leif Svanström och Bo Haglund, Socialmedicin, Karolinska Institutet. 1.) Individen i centrum i modellen illustrerar att individen är beroende av samhället liksom samhället är beroende av alla individer. Under linjen finns ålder, kön och arv, vilka är faktorer som vi inte kan påverka. Faktorerna är dock betydelsefulla eftersom de ger oss olika förutsättningar för hälsa. 2.) Närmast individen finns de psykosociala resurserna. Att finnas i ett socialt sammanhang, känna delaktighet, trygghet och meningsfullhet i tillvaron är samtliga viktiga för en framtida hälsoutveckling. 3.) Nästa nivå beskriver individens levnadsvanor. Tobak, alkohol och andra droger, fysisk aktivitet, mat och sexuella vanor påverkar vår hälsoutveckling. Individen avgör valet av levnadsvanor, men valet är beroende av de psykosociala resurserna, individens livsvillkor och samhällets utformning. 4.) Nästa nivå handlar om livsvillkoren som bland annat handlar om arbete, utbildningsmöjligheter, livsmedelsutbud, boendesituation, tillgång till kultur och rekreation samt hur samhällets hälso- och sjukvård fungerar. 5.) Överst i modellen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön. Samhällets grundläggande värderingar, ekonomisk utveckling, inkomstfördelning, lagstiftning, jämlikhet, jämställdhet, demokrati och integration är alla viktiga förutsättningar för samhällets hälsoutveckling. 6

7 Nationell folkhälsopolitik Riksdagen antog 23 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Den nationella folkhälsopolitiken delas in i 11 målområden, vilka även utgör grunden för s folkhälsoarbete. Barn och unga samt äldre anges i propositionen som särskilt prioriterade målgrupper i folkhälsoarbetet. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spelande Regional folkhälsopolitik Region Skåne verkar för att förbättra och öka jämlikheten i hälsa. Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har antagit en ny Regional Folkhälsostrategi för Skåne. Syftet med strategin är att den skall skapa ett mervärde för och tydliggöra rollerna i det folkhälsoarbete som redan bedrivs såväl regionalt som lokalt och utgöra vägledning för folkhälsoarbetet i Skåne. Under strategiperioden prioriteras följande områden: 1. Delaktighet, inflytande och jämlik hälsa 2. Hälsofrämjande levnadsvanor 3. Psykosocial hälsa 4. Alkohol, tobak, övriga droger samt spelmissbruk Lokal folkhälsopolitik s kommun arbetar aktivt för att skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa och trygghet på lika villkor för hela befolkningen. s policy för hälsa och trygghet är sedan den 26 oktober 29 antagen av Kommunfullmäktige. Rådet för Hälsa och Trygghet följer det kontinuerliga arbetet. Samordnaren för Rådet för Hälsa och Trygghet håller rådet informerat och fungerar som länk, resurs och inspiratör mellan verksamheterna och rådet. Policyn revideras för närvarande och kommer att ersättas med ett Program för social hållbar utveckling. 7

8 Folkhälsopolitisk rapport 21 3 strategiska område Folkhälsoinstitutet har i Folkhälsopolitisk rapport 21 grupperat folkhälsans elva målområden i tre strategiska områden. Syftet är att ge ett helhetsperspektiv. Då blir det lättare att se vilka de stora framtida utmaningarna är och vilka satsningar som behöver prioriteras för att tackla dessa utmaningar. De tre strategiska områdena är; 1.) Goda livsvillkor Syftet med det strategiska området Goda livsvillkor är att ge alla människor möjligheten att få en bra start i livet. Detta kan främjas av miljön i hemmet och miljön i förskolan och skolan (målområde 3) samt av att nå en utbildningsnivå som ger möjligheter till arbete, ekonomiska villkor för självförsörjning och tillgång till ett bra boende (målområde 2). I Goda livsvillkor ingår också möjligheten till att vara delaktig och ha ett inflytande i samhället (målområde 1) och att få tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor (målområde 6). 2.) Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor Syftet är att skapa hälsofrämjande livsmiljöer med fokus på arbetsmiljö (målområde 4) samt den fysiska och psykosociala miljö där vi bor och tillbringar vår fritid (målområde 5). De kan fungera som stödjande miljöer i arbetet med att främja fysisk aktivitet (målområde 9), goda matvanor (målområde 1) samt sexualitet och reproduktiv hälsa (målområde 8). Livsmiljöerna kan också formas så att de minskar riskerna för smittspridning (målområde 7), olycksfall och våld (målområde 5) 3.) Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel Syftet är att samhällets åtgärder ska minska bruket av alkohol och tobak, ge ett narkotika- och dopningsfritt samhälle och minska skadeverkningarna av överdrivet spelande. Goda livsvillkor viktigast Goda livsvillkor är grunden för att folkhälsan ska bli bättre. Med goda livsvillkor kan människor lättare göra egna val som främjar hälsan. Att gå ut skolan med fullständiga betyg och att komma ut på arbetsmarknaden är faktorer som har stor betydelse för hur hälsan utvecklas senare i livet. Goda livsvillkor skapar förutsättningar för en bättre hälsa även inom de två andra strategiska områdena. 8

9 Ålder Antal Basfakta Förutom statistik kopplad till målområdena för folkhälsa kan indikatorer som beskriver kommunens demografiska situation vara viktiga ur folkhälsoaspekt. Demografin beskriver befolkningens fördelning, storlek och sammansättning. Uttrycket används ibland synonymt med befolkningsstatistik. Befolkningsutveckling s kommuns folkmängd var år , vilket är en ökning med 31 invånare sedan år 2. Befolkningsutveckling År Källa: SCB, Befolkningsstatistik Åldersfördelning Indikatorn synliggör kommuninvånarnas åldersfördelning. Åldersstruktur är en viktig parameter att ta hänsyn till vid planering av folkhälsoinsatser. Folkmängden avgör bland annat kommunens skatteunderlag och likaså dess möjlighet att bygga ut välfärdsstrukturen. 1+ år Åldersfördelning år 6-64 år 4-44 år 2-24 år -4 år Antal Källa: SCB, Befolkningsstatistik 9

10 Flyttningsnetto Ålder Medellivslängd Medellivslängden varierar mellan olika socioekonomiska grupper i samhället liksom mellan olika regioner. Personer med lång utbildning har högre medellivslängd än personer med kort utbildning. Medellivslängden var i under perioden för kvinnor 83,2 och för män 79,4. Medellivslängd (förväntat antal år vid födseln) ,2 83,3 83,2 Kvinnor 79,4 79,1 79,1 Män Skåne Sverige Period Källa: SCB, Befolkningsstatistik In/utflyttningar Under de senaste åren har invånarantalet ökat vilket delvis beror på att antalet inflyttade överstiger antalet utflyttade. 21 var flyttningsöverskottet 124 personer. In- och utflyttningar 21 (Inflyttade-utflyttade=flyttningsnetto) år år 55- år Ålder Källa: SCB, Befolkningsstatistik Invånare efter födelseland Statistiken avser personer som är födda inom eller utanför riket oavsett om föräldrarna är födda i eller utanför riket. Till Övriga Norden räknas Norge, Danmark och Island. Till Övriga Europa räknas Turkiet samt före detta Sovjetunionen och dess satellitstater. 86 % av invånarna i var 21 födda i Sverige. Motsvarande siffra för Skåne var 82 % och för riket 85 %. 1

11 Andel (%) Invånare efter födelseland Skåne Sverige Sverige Finland Övr. Norden Övr. Europa Övr. världen Källa: SCB, Befolkningsstatistik 11

12 Procent Procent Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället Rätten till delaktighet och inflytande i samhället är viktiga kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle. Delaktighet och inflytande har även visat sig vara en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Ett gott inflytande ger goda möjligheter att påverka den egna livssituationen, vilket har ett tydligt samband med hälsa. Särskilt viktigt är social och kulturell delaktighet för socioekonomiskt svaga grupper. Andra viktiga målgrupper för målområdet är barn, ungdomar och äldre. Valdeltagande Valdeltagandet är ett uttryck för hur stor tilltron är till de traditionella demokratiska systemen och ger en uppfattning om hur individen tror sig kunna påverka samhällsutvecklingen i stort. Andelen röstande i riksdags-, landstingsfullmäktig- och kommunfullmäktigvalen har sedan valen 22 och 26 ökat markant i. Valdeltagande i låg år 21 dock fortfarande på en lägre nivå i förhållande till riket. 82,7 % av befolkningen röstade 21 i riksdagsvalet, 79,8 % i landstingsfullmäktigvalet och 8,3 % i kommunfullmäktigevalet ,7 84,6 Valdeltagande 21 79,8 81 8,3 81,6 Riksdagsval Landstingsfullmäktigval Kommunfullmäktigval Källa: SCB, Valdeltagande Sverige ,6 82,7 8,7 Valdeltagande 79,8 8,3 78,7 78,9 75,7 75,9 Riksdagsval Landstingsfullmäktigval Kommunfullmäktigval Källa: SCB, Valdeltagande

13 Möjligheter till inflytande I de medborgarundersökningar som s kommun genomfört i samarbete med Statistiska Centralbyrån 26 och 21 ställs frågor kring hur medborgarna upplever sina möjligheter till inflytande på kommunens verksamheter och kommunala beslut. I mätningen används en analysmodell som benämns Nöjd Inflytande Index (NII) och omfattar fyra indikatorer; tillgänglighet, information-öppenhet, påverkan och förtroende. I undersökningen 21 nådde faktorerna påverkan och förtroende ett NII på 42 respektive 37 (av ett index på 1) och faller i rapporten under den kategori av områden som SCB anser bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Upplevelsen av de två övriga indikatorerna information-öppenhet och tillgänglighet är något bättre. Mönstret ser likadant ut i större delen av de kommuner som genomförde undersökningen 21, men ligger något under snittet för kommuner i motsvarande storlek. Socialt kapital Det sociala kapitalet påverkar individens förmåga att hantera psykosocial stress, främja hälsosamma levnadsvanor och vara delaktiga i samhället. Forskning har också visat att individer som lever socialt isolerade har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och för tidig död. Här speglas socialt kapital utifrån emotionellt och praktiskt stöd samt socialt deltagande. Emotionellt stöd innebär att individen upplever att det finns stöd från närstående personer för att klara livets stress och problem. År 28 upplevde 4,8 % av befolkningen i att de har ett svagt emotionellt stöd. Det är en ökning sedan år 2. Befolkningen i upplever i större utsträckning än befolkningen i Skåne att de har ett svagt emotionellt stöd. Praktiskt stöd innebär att individen har närstående att vända sig till för att få praktiskt stöd vid sjukdom eller andra besvärliga situationer i livet. År 28 upplevde 31,5 % av eslövsborna att de hade ett svagt praktiskt stöd. Det är en minskning sedan år 2. Befolkningen i upplever i större utsträckning än befolkningen i Skåne att de har ett svagt praktiskt stöd. När det gäller det sociala deltagandet, mätt genom andelen som varit aktiva i en förening eller studiecirkel det senaste året, har ett lägre socialt deltagande (48,1%) jämfört med Skåne (41,2%). 13

14 Procent Procent ,8 34,6 Socialt kapital (18-8 år) 28 31,5 26,6 48,1 41,2 Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Lågt socialt deltagande Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 18-8 år Skåne Socialt kapital (18-8 år) ,238,6 4,8 32,1 28,7 31,5 36,4 48,948,1 Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Lågt socialt deltagande Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 18-8 år Politik och inflytande bland ungdomar LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken är en enkätundersökning som Ungdomsstyrelsen har utvecklat för att kommunerna på ett enkelt sätt ska få bättre kännedom om ungas levnadssituation, och utifrån detta kunna utveckla den kommunala ungdomspolitiken. Undersökningen genomfördes hösten 29 i åk 8 och åk 2 på gymnasiet. Bara var tionde ungdom i anser att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen. Runt hälften av ungdomarna anser att de har små möjligheter till detta. I takt med ålder ökar också misstron om att man kan föra fram sina åsikter. Jämfört med LUPP 26 är det en större andel ungdomar idag som inte vet vart de ska vända sig om de vill påverka något i. 14

15 4 % av åttondeklassarna och 3 % av gymnasieungdomarna vill vara med och påverka frågor som rör. Anmärkningsvärt är att andelen gymnasieungdomar som vill vara med och påverka har sjunkit kraftigt jämfört med LUPP 26, då drygt hälften av gymnasieungdomarna ville vara med och påverka. 15

16 Skånska ungdomar och tolerans Enligt World Values Survey, som studerar förändrade värderingar och deras inverkan på det sociala och politiska livet, är Sveriges vuxna befolkning världens mest toleranta. Kartläggningen av de skånska ungdomarna visar att de ligger närmare det västeuropeiska genomsnittet. Tabellen visar intolerans (%) bland s ungdomar jämfört med Skåne. Intolerans (%) mot olika grupper bland ungdomar år 29 Skåne Rasism 1 9 Islamofobi Antisemitism Romer Homofobi Aidssjuka Annan religion 7 8 Annan modersmål 1 9 Xenofobi Källa: Skånes kreativa kapacitet, Region Skåne, 21 16

17 % Målområde 2- Ekonomiska och sociala förutsättningar I likhet med målområde 1, delaktighet och inflytande i samhället, tillhör ekonomisk och social trygghet en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. En hög sysselsättningsnivå som möjliggör för människor att försörja sig genom eget arbete är grundläggande för ett välfärdssamhälle. Samtidigt är det viktigt att det finns ett fungerande socialförsäkringssystem som träder in under perioder i livet då sjukdom, olyckor och arbetslöshet drabbar individen. Vidare behövs utbildningsmöjligheter under olika perioder av livet, en samhällsplanering som bidrar till trygga miljöer och sociala tjänster av god kvalitet på lika villkor. Utbildningsnivå Det finns ett samband mellan lågutbildade och ohälsa. Människor med lägre utbildningsnivå löper högre risk att drabbas av sjukdom och förtida död. Utbildningsnivån är starkt relaterad till människors sociala position. Det förekommer fler med förgymnasial och gymnasial utbildning i jämfört med länet och riket. Andelen med eftergymnasial utbildning är dock lägre i än i Skåne och riket Utbildningsnivå år Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Skåne Sverige Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: SCB, Utbildningsregistret 17

18 % Förvärvsarbetande Förvärvsfrekvensen visar hur stor andel av befolkningen i en åldersklass som förvärvsarbetar. Förvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan till inkomst och försörjning, utan även en viktig bas för identitet, socialt liv och delaktighet i samhället. Totalt sett förvärvsarbetade år % av befolkningen i åldern 2-64 år i. Siffran är något högre än genomsnittet för länet och riket där motsvarande andel är 7 % respektive 75 %. Åldersgruppen 2-24 år har med 53 % den lägsta andelen förvärvsarbetare Förvärvsarbetande Skåne Sverige Källa: SCB, RAMS Arbetssökande Arbetssökande kallas en person som frivilligt eller ofrivilligt är helt eller delvis arbetslös. Arbetslöshet utgör en allvarlig risk för nedsatt hälsa. Både kvinnor och män drabbas av arbetslösheten, om än på delvis något olika sätt. Öppet arbetslösa innefattar de personer som är arbetssökande utan arbete och som aktivt söker och omgående kan tillträda på arbetsmarknaden och som inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 5 % av kommuninvånarna i i åldern 2-24 år var 21 öppet arbetslösa. Motsvarande siffra för riket och Skåne var 4 %. I åldersgruppen är andelen öppet arbetslösa 4 % i, vilket är lägre i förhållande till Skåne och riket. I åldersgruppen ser situationen likadan ut i s som i Skåne och riket. De arbetsmarknadspolitiska programmen syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete. Programmen handhas av Arbetsförmedlingen om inte annat föreskrivs. I alla åldersgrupper befann sig färre personer i s kommun 21 i ett arbetsmarknadspolitiskt program jämfört med Skåne och riket. 18

19 % % Arbetssökande Skåne Sverige Öppet arbetslösa I program med aktivitetsstöd Källa:Arbetsmarknadsstyrelsen Medelinkomst Höginkomsttagare har bättre hälsa än genomsnittet. I s kommun var år 28 kvinnornas medelinkomst kr och männens kr. Kvinnorna har under perioden 28 till 21 ökat sin medelinkomst med cirka 5 kronor, medan männen har ökat cirka 2 kronor, vilket tyder på en att skillnaderna i inkomst har utjämnats något. Osäkra arbetsvillkor ökar förutsättningarna för ekonomisk otrygghet och ekonomisk stress. Ekonomisk stress är något vanligare för kvinnor än för män. 11 1,5 1,6 Ekonomsik stress ,5 9 9,4 8,5 Kvinnor Män Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 18-8 år 19

20 % % Familjer med låga inkomster Till familjer med låga inkomster räknas familjer med en disponibel inkomst under 6 % av medianinkomsten. I s kommun klassificerades år % av de ensamstående utan hemmavarande barn och 39 % av de ensamstående med hemmavarande barn som familjer med låga inkomster. Siffrorna är lägre än genomsnittet för länet och riket. Vad gäller de övriga familjesammansättningarna med hemmavarande barn räknades 12 % till familjer med låga inkomster. Ensamstående med hemmavarande barn har det således betydligt svårare ekonomiskt än övriga familjer med hemmavarande barn. 8 % av pensionärsfamiljerna i föll inom ramen för definitionen för familjer med låga inkomster. Situationen såg likadan ut för länet och riket. 13 % av familjerna med aktivitets- och sjukersättning klassificerades som familjer med låga inkomster. Siffran motsvarar i stort till länet och riket utan hemmavarande barn* Ensamstående Familjer med låga inkomster med hemmavarande barn* Övriga familjer med PensionärsfamiljerFamiljer med sjukoch Skåne Sverige Källa:SCB, Inkomst- och förmeögenhetsstatistik Svag social förankring i bostadsområdet (18-8 år) ,3 25,9 25,8 22,7 24,6 25, Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 18-8 år Skåne 2

21 Målområde 3 Barns och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungas hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Familjen är den grundläggande gemenskapen i samhället. Föräldrarna har huvudansvaret för barnets välbefinnande. Centrala faktorer för barns och ungas hälsa är förhållanden i barnets familj, barnets relationer till vänner och till andra i barnets omgivning. Den ökade psykiska ohälsan bland barn bör särskilt uppmärksammas liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Regeringen lämnade den 17 mars 28 propositionen En förnyad folkhälsopolitik 27/8:11 till riksdagen. I propositionen lyfts barn och unga som en särskilt prioriterad målgrupp för det hälsofrämjande arbetet. Folkhälsoinsatserna riktade till barn och unga bör särskilt fokusera på att främja goda relationer mellan barn och deras föräldrar. Barnfattigdom Barnfattigdomsindexet belyser andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Barn som växer upp i socioekonomiskt svaga familjer har i allmänhet sämre hälsa. Studier visar att socioekonomiska förhållanden under barndomen påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder. Barnfattigdom är därför en viktig bestämningsfaktor för ohälsa hos barn och ett utmärkt sätt att se hur bra samhället är på att ge barn goda uppväxtvillkor. Sverige är rikare än någonsin många hushåll och särskilt den mest välbärgade tiondelen, har blivit betydligt rikare och BNP per capita har stigit konsekvent under hela 2-talet. Trots det ser vi fortsatt ökade klyftor mellan de fattigaste och de rikaste barnen. Skillnaderna i nivåer av barnfattigdom är stora i landet. Skillnaderna syns mellan grupper av barn beroende på om de lever med ensamstående eller sammanboende föräldrar, om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands, eller om de är uppväxta i någon av storstädernas segregerade förorter. Stora olikheter finns både mellan och inom kommunerna i Sverige. Studier har tydligt visat på samband mellan fattigdom och till exempel utbildningsresultat, etablering på arbetsmarknaden, hälsa, mobbning och trygghet i det egna bostadsområdet. Allt sådant som har avgörande betydelse för varje barns möjligheter att utvecklas och styra över sina egna liv. (Barnfattigdomen i Sverige, 21) År 29 bodde det 72 barn i åldern -17 år i s kommun. Av dessa var 25 % barn med utländsk bakgrund. Av barnen med utländsk bakgrund befann sig 29 % i ett ekonomiskt utsatt hushåll, jämfört med 7 % av barnen med svensk bakgrund. Totalt sett befann sig 12 % av barnen i åldern -17 år i ett ekonomiskt utsatt hushåll, vilket är något lägre än för länet (18 %) och riket (13 %). Siffrorna tyder på att barn med utländsk bakgrund har det ekonomiskt svårare än barn med svensk bakgrund. 21

22 % % Barnfattigdomsindex (-17 år) Barn med utländsk bakgrund Skåne Sverige Barn med svensk barn totalt bakgrund Källa:SCB, Inkomst- och förmeögenhetsstatistik Vad gäller utvecklingen över tid i s kommun har barnfattigdomen bland barn med svensk bakgrund minskat från 7,4 % 26 till 6,7 % 29. Trenden är dessvärre den motsatta för barn med utländsk bakgrund där barnfattigdomen har ökat från 25,5 % 26 till 28,9 % 29. Barnfattigdomsindex (-17 år) , ,1 28,9 Barn med utländsk bakgrund 7,4 5,3 5,9 6,7 Barn med svensk bakgrund Källa:SCB, Inkomst- och förmeögenhetsstatistik Barn med låg födelsevikt Låg födelsevikt kan vara orsakat av en ogynnsam social miljö som i sin tur kan bidra till ackumulerade riskfaktorer under uppväxten. Den ökade risken för sjuklighet gäller främst då födelsevikten understiger 2 5 gram. I s kommun föddes under perioden ,5 barn per 1 barn med en födelsevikt mindre än 25 gram. I länet var motsvarande siffra 33,3 och i riket 31,2 barn per 1 barn. Det föds således färre barn i med en låg födelsevikt i förhållande till länet och riket. 22

23 % Antal barn / 1 födda Barn med låg födelsevikt ,3 27,5 31, Skåne Sverige Socialstyrelsen, medicinska födelseregistret Personaltäthet och andel personal med högskoleutbildning i förskolan Förskoleverksamheten har en särskild betydelse för barns sociala utveckling. Antal anställda som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Arbetsledares schemalagda arbetstid i barngrupp ingår. Med högskoleutbildning avses förskollärarutbildning, fritidspedagogutbildning, eller lärarutbildning. I s kommun jobbade hösten personer på de kommunala förskolorna, vilket innebär 5,6 barn per årsarbetare. I riket och länet var motsvarande siffra 5,5 respektive 5,4 barn per årsarbetare. Av förskolepersonalen i har 54 % en högskoleutbildning. Motsvarande siffra för Skånes och riket var 59 % respektive 57 %. Med hjälp av nedanstående tabell kan vi även utläsa att genomsnittet för de enskilda förskolorna i med 28 anställda är 5,7 barn per årsarbetare och att 37 % har högskoleutbildning Andel anställda med högskoleutbildning Anställda årsarbetare i förskolan HT ,6 5,5 5,4 5,7 5,2 5,2 Antal barn per årsarbetare Andel anställda med högskoleutbildning Antal barn per årsarbetare Skåne Riket Kommunal förskola Enskild förskola Källa: Skolverket 23

24 Föräldrar upplevelse av förskolan Brukarenkäten i förskolan genomfördes senast under februari månad 211 och besvarades av vårdnadshavare från samtliga förskolor i s kommun. Under februari månad hade den kommunala förskolan barn inskrivna vilket ger en svarsfrekvens på 77 %. Resultaten på enkäten skiljer sig åt mellan områdena. Brukarenkäten bestod i år av två delar. I den första delen ombads vårdnadshavarna ta ställning till ett antal formulerade påstående. Den andra delen bestod av öppna frågor där vårdnadshavarna ombads beskriva vad de var särskilt nöjda med i verksamheten samt vad de anser kan förbättras. s föräldrar är fortsatt nöjda med den kommunala förskoleverksamheten. Högst betyg får personalens bemötande och det faktum att barnen har roligt på förskolan. En stor andel av föräldrarna anser även att deras barn har kompisar på förskolan och att deras barn lär sig och får uppleva nya saker på förskolan. Utvecklingsområden är bland annat enligt föräldrarna mindre barngrupper, mer utevistelse och information. Personaltäthet och andel personal med pedagogisk högskoleexamen i grundskolan Antalet lärare per 1 elever i grundskolan i är 8,5. Genomsnittet i landet är 8,3. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är i grundskolan i 89 %. Rikets genomsnitt är 88 %. Grundskolan 21 Antal lärare per 1 elever 8,5 89 Riket 8,3 88 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Källa: Skolverket 21 Personaltäthet och andel personal med pedagogisk högskoleexamen på gymnasiet De senaste åren har Bergagymnasiet tvingats till sparåtgärder och anpassning till ett minskat antal elever. Trots de förändringarna är antalet lärare per 1 elever oförändrat 9,. Genomsnittet i landet är 8,4. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen vid Bergagymnasiet är 9 procent, en ökning med fyra procentenheter jämfört med 29. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är för andra kommuner i landet 8 procent. Gymnasieskolan 21 Antal lärare per 1 elever 9 9 Riket 8,4 8 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Källa: Skolverket 21 24

25 25

26 Barn och ungdomars skolvardag I s kommun genomförs en enkätundersökning för samtliga elever i åk 3-9 vid kommunens skolor för att undersöka skolans roll för att främja likabehandling, och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet med enkäten är att utifrån resultaten aktivt kunna arbeta för att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter och att på så sätt arbeta förebyggande och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på s skolor. Varje skola har utifrån resultaten gjort en analys av situationen på skolan samt presenterat åtgärder för att förbättra eller bibehålla delar som är väl fungerande. Analysen sker utifrån den allmänna stämningen på skolorna, handlingar som sker på skolorna, handlingar som sker genom sociala medier, tryggheten på olika platser samt elevernas delaktighet i det förebyggande arbetet. I 211 års enkätundersökning för årskurs 5 visar medelvärdet av samtliga frågors resultat att lusten att gå till skolan har minskat i jämförelse med 21 års resultat för de elever som gick i årskurs 5. Däremot är resultatet på samma nivå som 29 års resultat. Resultatet för årskurs 7 visar på att lusten att gå till skolan har ökat i förhållande till resultaten från undersökningen 21 och den har ökat markant sedan 28. I en jämförelse av enkätresultatet mellan årskurserna 5 och 7 blir det synligt att en något större andel elever känner mindre lust att gå till skolan i årskurs 7 än i årskurs 5. Det finns en variation av hur trygga eleverna känner sig på skolorna men det finns skillnader mellan olika grupper. På påståendet att skolan är en trygg plats att vara på uppger 87 % av eleverna i åk 3-6 att det stämmer precis eller ganska bra, medan 13 % uppger att det stämmer till viss del eller inte stämmer alls. Bland 7-9-skolorna är det 76 % av eleverna som uppger att det stämmer precis eller delvis att skolan är en trygg och säker plats att vara på. Otryggheten förknippas ofta till att vissa platser på skolan känns otryggt att vara på. Andel (%) elever som tycker att skolan är en trygg och säker plats att vara i Ht 21 Åk 3-6 Åk 7-9 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Stämmer inte alls Stämmer till viss del Stämmer ganska bra Stämmer precis Källa: Min skolvardag, s kommun Negativa handlingar som sker på skolorna är framförallt av verbal karaktär. Resultaten från enkätundersökningen visar att 28 % av eleverna i åk 7-9 har blivit kallade för saker de inte tycker om några gånger eller ofta. 26

27 Andel (%) elever i åk 7-9 som har känt sig trakasserade, kränkta eller mobbade av andra elever på skolan för att någon kallat dem saker som de inte tycker om Ht 21 Flickor Pojkar Totalt Nej, aldrig Ja, en gång Ja, några gånger Ja, ofta Källa: Min skolvardag, s kommun Det förekommer få kränkningar bland eleverna på grund av religiös eller etnisk tillhörighet, 8 % uppger att det hänt vid upprepade tillfällen eller ofta. Andel (%) elever i åk 7-9 som någon gång i skolan känt sig mindre värd eller kränkt på grund av sin och sin familjs kulturella bakgrund eller religion Ht 21 Flickor Pojkar Totalt Nej, aldrig Ja, en gång Ja, några gånger Ja, ofta Källa: Min skolvardag, s kommun Bland högstadieeleverna uppger 11 % att de blivit trakasserade, kränkt eller mobbade via mobiltelefon eller Internet. Det är en mycket lägre andel än vad personalen på skolorna hade väntat sig. Andel (%) elever i åk 7-9 som blivit trakasserade, kränkta eller mobbade via mobiltelefon eller internet Ht 21 Flickor Pojkar Totalt Nej, aldrig Ja, en gång Ja, några gånger Ja, ofta Källa: Min skolvardag, s kommun Skolorna uppger att följande arbete har lett till förbättringar: Åk 3-6 Kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor samt förbättringar av elevernas arbetsmiljö. Att eleverna är medvetna om vem de ska vända sig till om något händer dem. Det har skapat trygghet för eleverna och handlingskraft bland personalen. Skolan har fokuserat på elevernas kunskapsutveckling vilket lett till ett ökat självförtroende bland eleverna och därmed bidragit till ökad trivsel. 27

28 Färre antal elever i klasserna. Mellanstadieelever får ha innerast en gång i vecka. Trivsam utemiljö. Diskussioner med elevernas föräldrar och busschaufför har lett till att eleverna känner sig trygga på skolbussen. Åk 7-9 Schemaförändringar har medfört färre håltimmar för eleverna och förkortade raster vilket lett till färre elevmöten. Studiecoacher som fångar upp kringdrivande elever har ökat arbetsron och en ökad kunskapsnivå. Elevhandledare som kan ge elever ett snabbt bemötande och vidta snabba åtgärder. Skolorna uppger att följande har en negativ påverkan: Åk 3-6 Skolgårdsmiljön inbjuder inte till bra lekaktiviteter. Några elever har missuppfattat frågor i enkäten. En vikarierande busschaufför som inte känner till reglerna har gjort att det blivit oroligt på skolbussen. En elev som ofta får aggressionsutbrott påverkar tryggheten för omgivande elever. Skolgårdens utformning gör att det är svårt för rastvakt att ha uppsikt överallt. Avundsjuka bland elever orsakar kränkande behandling. Internet används av barnen utan insyn av vuxna. Åk 7-9 Ont om utrymmen vid elevskåpen skapar trängsel och irritation bland eleverna. Elever på Källeberg äter i Bergaskolans matsal vilket gör att eleverna känner sig otrygga bland gymnasieeleverna. Eleverna erbjuds inte bra aktiviteter under rasterna. Eleverna känner sig inte delaktiga i likabehandlingsarbetet. Skolans konstruktion med många olika byggnader gör det svårt att ha vuxnas tillsyn överallt. Enligt LUPP 29 verkar de flesta av s unga trivas bra i skolan och med livet i största allmänhet. Majoriteten svarar att de är nöjda med skolmiljön och de flesta upplever att det är en bra stämning i skolan. Samtidigt finns det orosmoln. Bara knappt 3 % av gymnasieungdomarna anser att skolan uppmuntrar till att medverka i klassråd och elevråd, samt att elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan. Jämfört med LUPP 26 innebär detta en minskning med ungefär tio procentenheter. Även andelen åttondeklassare som anser att elevrådet tas på allvar och lyssnas på har sjunkit jämfört med förra undersökningen. 28

29 35 % av åttondeklassarna tycker att mobbning är ett problem i skolan. Detta ligger över snittet för övriga LUPP-kommuner 29, där 25 % av högstadieungdomarna upplever mobbning som ett problem. Det är en större andel tjejer än killar som instämmer i påståendet. Samtidigt anser bara hälften av åttondeklassarna och fyra av tio gymnasieungdomar att skolan agerar när en elev mobbas. Jämför man med LUPP 26 är det idag en mindre andel ungdomar som anser att mobbning är ett problem i skolan, både bland högstadie- och gymnasieungdomarna. Hälsa och trygghet bland ungdomar Enligt LUPP 29 upplever de flesta av ungdomarna i att de mår ganska eller mycket bra. Det finns en tendens till att gymnasieungdomarna upplever sig må lite bättre än högstadieungdomarna. Tittar vi nationellt ser vi att ungdomarna i årskurs 8 mår som de flesta 29

30 högstadieungdomar i Sverige, medan s ungdomar i årskurs 2 mår något bättre än vad gymnasieungdomarna i övriga LUPP-kommuner gör. Att de flesta sungdomar mår bra avspeglas också i svaret om hur ofta de är sjuka. Nio av tio uppger att de är sjuka mer sällan eller lika ofta som andra ungdomar. Även om de flesta unga i uppger att de mår bra finns det vissa hälsoaspekter som visar något annat. Trötthet under dagarna och sömnbesvär på nätterna verkar vara vanligt förekommande bland ungdomarna. Det framgår tydligt att tjejerna mår sämre än killarna, och värst utsatta verkar tjejerna i årskurs 8 vara. Huvudvärk och stress är två fenomen som är klart vanligare bland tjejerna. Jämfört med LUPP 26 finns det klara tendenser till att tjejerna i åk 8 mår sämre idag. För killarna på högstadiet och för gymnasieeleverna ser det tvärtemot bättre ut idag. 3

31 % % Utbildningsnivå Det finns ett samband mellan graden av utbildning och hälsa. Personer med lång utbildning har vanligtvis bättre hälsa än personer med kort utbildning. Utbildning är således en skyddsfaktor för en positiv hälsoutveckling. Under förutsättning att det finns ett orsakssamband mellan utbildning och hälsa blir en viktig folkhälsoinsats att erbjuda barn och unga längre utbildning. Totalt 83 % av ungdomarna, 89 % av flickorna och 78 % av pojkarna, i var under vårterminen 21 behöriga till gymnasieskolan. Flickor är i betydligt större utsträckning behöriga till gymnasiet än pojkar. Pojkarna i s kommun var behöriga till gymnasiet i mindre utsträckning än pojkarna i länet och riket. Andelen behöriga till gymnasieskolan ökade till 83,5 % vårterminen Behöriga till gymnasieskolan vt Flickor Pojkar Totalt Skåne Sverige Källa: Skolverket 83 % har av flickorna i åk 9 i s kommun uppnådde 21 målen i alla ämnen jämfört med 66 % av pojkarna. Som tidigare nämnt var 89 % av flickorna och 78 % av pojkarna i s kommun behöriga till ett nationellt program på gymnasieskolan. Fördelningen av resultatet skolor emellan går att urskilja i nedanstående diagram. Grundskolan - Slutbetyg åk Flickor Uppnått målen i alla ämnen Flickor Behöriga till nati. progr. Pojkar Uppnått målen i alla ämnen Pojkar Behöriga till nati. progr. Totalt Ekenäs Norrevång Ölycke Källa: Skolverket, SIRIS 85 % av eleverna med svensk bakgrund, 91 % av eleverna med utländsk bakgrund födda i Sverige och 5 % av eleverna med utländsk bakgrund födda i utlandet var 21 behöriga till ett nationellt program. 31

32 % % Grundskolan slutbetyg åk 9, Uppnått målen i alla ämnen Behöriga till nationella program Uppnått målen i alla ämnen Behöriga till nationella program 46 5 Uppnått målen i alla ämnen Behöriga till nationella program, totalt Svensk bakgrund Utl. bakgrund, födda i Sverige Utl. bakgrund, födda utomlands Källa: Skolverket, SIRIS 53 % av eleverna med föräldrar med förgymnasial utbildning, 73 % av eleverna med föräldrar med gymnasial utbildning och 91 % av eleverna med föräldrar med eftergymnasial utbildning var 21 behöriga till ett nationellt program Uppnått målen i alla ämnen Grundskolan - slutbetyg åk 9, 21 Uppdelat på föräldrars högsta utbildningsnivå Behöriga till nationella program Uppnått målen i alla ämnen Behöriga till nationella program Uppnått målen i alla ämnen 91 Behöriga till nationella program, totalt Förgymnasial utbildning Gymnsasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Skolverket, SIRIS Av tabellen framgår också att andelen elever vid Bergagymnasiet som fullföljt utbildningen inom fyra år var 67 procent 29 och 72 procent 21. Motsvarande siffra för riket var 76 % både år 29 och år 21. Andel (%) elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år Riket Källa: Öppna jämförelser gymnasieskola 21 och

33 Antal ohälsodagar/person Målområde 4 Hälsa i arbetslivet Den fysiska och psykiskosociala arbetsmiljön är en viktig fråga både för den enskildes hälsa och välbefinnande, för verksamheternas utveckling och därmed även för förutsättningar för tillväxt och konkurrens. Arbetsmiljön ska vara utformad så att arbetet inte innebär risk för att den anställde skadas eller drabbas av ohälsa. Vidare är möjligheterna att skapa balans mellan arbetsliv och privatliv viktiga för hälsan. Arbetslivet har de senaste decennierna genomgått förändringar. Arbetslivet ställer allt högre krav på arbetstagarnas kompetens och kapacitet och arbetstempot ökar. Toleransen för tillfällig eller permanent nedsättning av arbetsförmågan minskar och otryggheten i arbetslivet har ökat med fler tidsbegränsade anställningar än tidigare. Den demografiska utvecklingen med en växande äldre befolkning och allt färre i yrkesverksam ålder ställer också högre krav på att fler kan och vill stanna kvar i arbetslivet fram till pensionsåldern. Ohälsotal Ohälsotalet är ett mått på antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Mycket tyder på att sambandet mellan försämrad psykosocial arbetsmiljö och sjukskrivning har blivit starkare över tid och att brister i den psykosociala arbetsmiljön är viktigare för kvinnors sjukskrivning än för mäns. Ohälsotalet, det vill säga antalet dagar med ersättning per person och år, var år för kvinnor och 29 för män i åldersgruppen 2-64 år, vilket är något fler jämfört med situationen för länet och riket. Kvinnor i alla åldersgrupper har fler ohälsodagar än män. Ohälsotalet är högst för målgruppen år Ohälsotal 21 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Skåne Riket Källa: Färsäkringskassan 33

34 Antal per 1 förvärvsarbetande Arbetsskador Arbetsskador inkluderar både arbetsolyckor samt arbetssjukdomar och speglar arbetsmiljöbetingade hälsoproblem. Män drabbas i högre grad av olyckor och kvinnor i högre grad av belastningsbesvär. I s kommun rapporterades år 29 arbetsskador för 5 kvinnor och 16 män av 1 antal förvärvsarbetande i åldersgruppen 2-24 år. Motsvarande siffror för länet var 6 kvinnor respektive 1 män och för riket 6 kvinnor respektive 8 män. Män i åldersgruppen 2-24 år drabbas i högre utsträckning av arbetsskador än kvinnorna. I åldersgrupperna och drabbas däremot fler kvinnor av arbetsskador. Männen i åldersgruppen 2-24 år är utsatta för arbetsskador i större utsträckning än övriga åldersgrupper. Anmälda arbetsskador Skåne Sverige Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret 34

35 Dödlighet / 1 invånare Målområde 5 Miljöer och produkter Målområdet Miljöer och produkter handlar om vår fysiska omgivning, det vill säga den yttre miljön och den bebyggda miljön. Området innefattar även skadeperspektivet. Målområde 5 är brett och omfattar olika typer av miljöer och exponeringssituationer. Målområdet har delats upp i följande delområden: Sund utomhusmiljö Sunda produkter Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) Säkra miljöer och produkter - skadeperspektivet Dödlighet i skador och förgiftningar Skador och förgiftningar innefattar dödligheten i skador och förgiftning från födelsen och framåt per 1 invånare. Skador och förgiftningar är näst efter hjärt- och kärlsjukdomar den främsta orsaken till vård på sjukhus och den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Tabellen visar att nivån av antalet döda män och kvinnor av skador alternativt förgiftning under perioden låg högre för än för länet och riket. Fler män än kvinnor drabbas ,3 Dödlighet i skador och förgiftningar ,5 3,6 3,6 6,7 Kvinnor Män Skåne Sverige Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret Självmord Självmordsstatistiken avser säkra suicider och gäller för antal döda per 1 invånare 15 år och äldre. Av de drygt 4 5 personer som dör årligen till följd av skador, utgör självmord ca 1 2 av dödsfallen. En stor del av självmorden i Sverige har visat sig vara alkoholrelaterade. Orsakerna till självmord är alltid många, men en väsentlig bakgrundsfaktor är obehandlad eller underbehandlad depression. Antalet döda per 1 på grund av självmord var under perioden högre för män (2,8) än för kvinnor (1,6). Något fler begår självmord i jämfört med Skåne och riket. 35

36 Brott/1 invånare Antal döda / 1 3 2,5 2 1,5 1,5 1,6 2,8 Självmord ,4 2,3 1,9 Skåne Sverige Kvinnor Män Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret Anmälda brott och våldsbrott Brottslighet påverkar inte bara de som direkt blir drabbade utan inverkar också till ökad oro och otrygghet bland övriga befolkningen. I s kommun anmäldes år brott per 1 invånare, jämfört med för länet och för riket. Av de anmälda brotten i kommunen var 12 så kallade våldsbrott (misshandel, mord/dråp, våldtäkt, rån och våld mot tjänsteman). Anmälda brott Anmälda brott Därav våldsbrott Skåne Sverige Källa: Brottsförebyggande rådet Brottsstatistik Statistiken över anmälda brott omfattar de brott som anmälts till polis, tull eller åklagare. Statistiken för respektive år innehåller brott som anmälts och registrerats som brott i Sverige under det aktuella året. Av alla brott som begås är det endast en del som kommer till rättsväsendets kännedom. Statistiken beskriver därför inte den faktiska brottsligheten. Relationen mellan den faktiska och anmälda brottsligheten, det så kallade mörkertalet, varierar för olika brottstyper. Detta betyder att statistiken över anmälda brott ger en mer eller mindre bra bild av brottsligheten beroende på vilken brottstyp man studerar. Statistiken avser anmälda brott per 1 av medelfolkmängden år 21. Misshandelsbrotten, tillgrepp av bil, inbrott i bostad samt brott mot alkohollagen var färre i 36

37 s kommun jämfört med Skåne. Däremot förekom det fler anmälda våldtäkter, cykelstölder, rån mot privatpersoner och skadegörelsebrott i jämfört med Skåne. Anmälda brott, per 1 av medelfolkmängden, år 21 Skåne Misshandel inkl. grov Våldtäkt inkl. grov 6 64 Fullbordat tillgrepp av bil Tillgrepp av cykel Inbrott i bostad (lägenhet, villa) Rån mot privatperson Skadegörelse, grov skadegörelse, åverkan Brott mot alkohollagen Källa: Brottsförebyggande rådet, Statistikdatabasen Trygghetsmätning 211 Under flera år har polismyndigheten i Skåne regelbundet genomfört trygghetsmätningar som ett viktigt led i det brottsförebyggande arbetet. Genomförda trygghetsmätningar utgörs av postenkäter som innehåller sammanlagt 33 indikatorer. I syfte att förenkla jämförelser av resultaten mellan olika geografiska områden har ett s k Trygghetsindex skapats. Trygghetsindexet är en sammanvägning av hela undersökningen. s kommun har under perioden 28 till 211 förbättrat sitt trygghetsindex från 2,6 till 1,85. s trygghetsindex är något sämre i förhållande till Skånesnittet och i förhållande till de närliggande kommunerna Hörby, Höör, Kävlinge och Lund. Orsaken till den ökade upplevda tryggheten 211 bedöms bland annat vara att inga brott liknande bränderna 21 har inträffat. Satsningen Örat mot marken tros också ha gett effekt på den upplevda, liksom den faktiska, tryggheten. Polisen har dessutom en synligare polis till fots i centrala delarna av. Kommunens satsning för en meningsfull fritid för ungdomar, liksom satsningen på trygghetsvärdar, är andra insatser som kan ha visat resultat. De insatser som sker i kommunen för att öka människors trygghet har aktivt kommunicerats till media. Trygghetsmätning 211, trygghetsindex Skåne 2,11 1,89 1,82 1,75 Hörby 2,3 1,97 1,91 1,58 Höör 1,7 1,79 1,73 1,48 Kävlinge 2,6 1,82 1,55 1,61 Lund 1,78 1,48 1,36 1,27 2,6 1,67 1,91 1,85 Källa: Polismyndigheten i Skåne, Trygghetsmätning

38 % % Målområde 6 Hälsofrämjande hälsooch sjukvård Hälso- och sjukvården är med sin specifika kompetens, sin auktoritet och stora kontaktyta gentemot befolkningen viktig för den långsiktiga hälsoutvecklingen. I hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete spelar primärvården, i det vardagliga mötet med patienterna, en viktig roll. Allmänt hälsotillstånd Andelen med bra/gott hälsotillstånd finns i många fall i högre grad bland dem med lång utbildning, jämfört med dem med kort utbildning. Män anger bättre hälsa än kvinnor. Den självskattade hälsan är bättre för männen och sämre för kvinnorna i ,3 Självskattat hälsotillstånd Andel med bra självskattat hälsotillstånd (18-8 år) ,3 7,4 76,3 72,6 73,2 68,4 64,9 Totalt Män Kvinnor 68,2 Skåne Riket Källa: SKL, Öppna jämförelser, folkhälsa Psykiskt välbefinnande Psykisk ohälsa är ett av våra största folkhälsoproblem. Andelen kvinnor som anger nedsatt psykiskt välbefinnande är högre än andelen män. Under perioden hade 19,6 % av kvinnorna i en dålig psykisk hälsa. Motsvarande siffra för männen var 15,1 % Psykiskt välbefinnande Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande (18-8 år) , ,7 15,114,8 14,3 19,62,6 21 Totalt Män Kvinnor Skåne Riket Källa: SKL, Öppna jämförelser, folkhälsa 38

39 % Målområde 7 Skydd mot smittspridning Sverige har en gynnsam situation när gällande smittsamma sjukdomar. Förekomsten i Sverige har kunnat hållas på en förhållandevis låg nivå tack vare förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete. Det finns dock en internationell hotbild och läget kan snabbt förändras genom det ökade resandet. Ett påtagligt problem i Sverige är ökningen av antibiotikaresistenta infektioner. Barnvaccinationer Vanliga barnvacciner är billiga att framställa, har få och lindriga biverkningar och ger ett effektivt skydd mot sjukdomar. Komplikationerna av Stelkramp, Kikhosta samt Mässling, Påssjuka och Röda hund är sedan lång tid vedertaget. Ett gott vaccinationsskydd i befolkningen påverkar sjukligheten i dessa sjukdomar. Den första januari 21 hade 98 % av barnen i s kommun födda 27 fått 3 injektioner mot stelkramp och kikhosta. 91 % av barnen i, jämfört med länets 96 % och rikets 97 %, hade fått en injektion med kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, vilket ökade till 97 % år Barnvaccinationer 21 bland barn födda Stelkramp Kikhosta Mässling, Påssjuka, Röda hund (MPR) Skåne län Sverige Källa: Smittskyddsinstitutet 39

40 Målområde 8 Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheten till trygg och säker sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Inom ramen för detta målområde betonas vikten av att stärka individens egen identitet och att lyfta fram en positiv syn på sexualitet. Hälsorisker förknippade med sexuellt beteende kan förebyggas. Det handlar om saklig sexualkunskap och att stärka individens egen identitet, självkänsla och förmåga att hantera relationer till andra människor. Arbetet med att förebygga oönskade graviditeter är också viktigt. Aborter I takt med att medelåldern för förstföderskor har stigit, har också andelen tonåringar som avslutat graviditeten med abort ökat. Aborter är vanligare bland tonåringar i Sverige än i de övriga nordiska länderna. Det beror dels på att det är färre som väljer att föda barn under tonåren än i grannländerna, men det är också vanligare att tonåringar i Sverige blir gravida, än vad det är i de nordiska länderna. De vanligaste orsakerna till att unga väljer abort är att de känner sig för unga, att de vill studera först samt att de bedömer sin ekonomi som för svag. Antalet aborter är något färre i jämfört med länet och riket. År gjorde 23,9 per 1 kvinnor i åldern år abort i. Motsvarande siffra för Skåne var 22, och för riket 24,3. Under perioden gjorde 23,7 per 1 kvinnor i åldern år abort, vilket visar på en minskning av antalet aborter i åldersgruppen. Däremot ökade antalet aborter i åldersgruppen 2-29 år från 29,1 till 29, 6 per 1 kvinnor. 4

41 % % Målområde 9 Fysisk aktivitet Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor och ett hot mot en god folkhälsa. Brist på fysisk aktivitet utgör, enligt WHO, en riskfaktor för en rad olika sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes, cancer i tjocktarm och bröstcancer samt benskörhet. Fysisk aktivitet är således en förutsättning för en god hälsoutveckling. Samhället har en viktig roll när det gäller att skapa förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet i förskolan, i skolan, på arbetsplatsen och på fritiden. Insatser för äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade är särskilt viktiga. Fysisk aktivitet på fritiden Med regelbunden fysisk aktivitet menas, enligt rekommendationen från Statens folkhälsoinstitut, fysisk aktivitet som genomförs i sammanhängande 3 minuter av måttlig intensitet. En stillasittande fritid innebär att man promenerar, cyklar eller rör på sig mindre än 2 timmar i veckan. I var år 28 andelen som uppgav att de har en stillasittande fritid, det vill säga klart under rekommenderad aktivitetsnivå, 14 %. Andelen med låg fysisk aktivitet har sedan 2 minskat i kommunen. Det förekommer något färre med låg fysisk aktivitet i i förhållande till Skåne. Fler män, 14,6 %, än kvinnor, 13,4 %, är fysiskt inaktiva på fritiden i s kommun Låg fysisk aktivitet på fritiden (18-8 år), ,8 16,1 15,8 14, ,4 1 5 Skåne Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 18-8 år 16 15, , , , ,5 14,6 Låg fysisk aktivitet på fritiden (18-8 år) 28 15,6 13,4 13,1 14 Män Kvinnor Totalt 14,4 Skåne län 41

42 Fritidsintressen bland ungdomar Enligt LUPP 29 hör att umgås med kompisar, att surfa och chatta på Internet samt att idrotta i eller utanför en förening till de aktiviteter som en stor andel sungdomar gör på sin fritid. Tittar man på vilka olika föreningar som s unga är medlemmar i är idrotten den föreningsverksamhet som lockar flest. Omkring hälften av ungdomarna är medlemmar i en idrottsförening. Nästan lika många idrottar på egen hand. Andra föreningar som lockar en del ungdomar är kulturföreningar, hobbyföreningar, friluftsföreningar och skolföreningar. Andelen föreningsaktiva minskar i takt med åldern. 42

43 % Målområde 1 - Matvanor och livsmedel Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet, är positivt för hälsan. Sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa kan förebyggas med hjälp av goda matvanor och fysisk aktivitet. Ohälsosamma matvanor är vanligare bland grupper med låg utbildning och låg inkomst. Likaså visar sig fetma främst hos socioekonomiskt svaga grupper. Detta målområde har således också ett samband med ojämlikheten i hälsa. Amning Bröstmjölken innehåller infektionsskyddande faktorer och utgör ett gott skydd för barnet mot infektioner samt minskar riskerna för utveckling av allergi. 61 % av mödrarna i s kommun ammade 28/29 sina sex månader gamla barn. Motsvarande siffra för länet var 61 % och för riket 67 %. 68 Amningsfrekvens 28/29 Andel ammade, enbart eller delvis, vid 6 månaders ålder Skåne Sverige Källa: Statens folkhälsoinstitut, kommunala basfakta Frukt- och grönsakskonsumtion Frukt och grönsaker innehåller bland annat antioxidanter och fibrer som kan skydda mot cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Goda kost- och matvanor kan mätas på olika sätt. Nedanstående diagram presenterar andelen (18-8 år) som äter frukt och grönt minst 5 gånger per dag under perioden I åt något färre frukt och grönt 5 gånger per dag jämfört med länet och riket under perioden Anmärkningsvärt är att män intar frukt och grönt i betydligt mindre utsträckning än kvinnor. 43

44 % % 1 9,5 9 8,5 8 7,5 7 Dagligt intag av frukt och grönt Andel som äter frukt och grönt minst 5 ggr per dag (18-8 år) 8 9,1 9,5 Skåne Riket Källa: SKL, Öppna jämförelser, folkhälsa Fetma Ett för högt energiintag och för lite motion leder till övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancerformer. Övervikt och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. I Sverige har andelen personer med fetma fördubblats sedan 198. Det är fler barn och unga vuxna som uppvisar övervikt och fetma de senaste decennierna, även om den uppåtgående fetmatrenden nu tenderar att avta. Det förekommer fler personer (fler kvinnor än män) med fetma i i förhållande till Skåne. Hela 17,9 % faller inom ramen för definitionen av fetma. Övervikten och fetman har successivt ökat under perioden 2 till 28. Fetman har nästan fördubblats sedan år Andel med fetma i åldern 18-8 år ,9 16,4 18,6 14,2 12,4 14, ,2 12,7 1 5 Skåne Riket Totalt Män Kvinnor Källa: SKL, Öppna jämförelser, folkhälsa 44

45 % % 2, Andel med fetma i åldern 18-8 år 17,8 15, 1, 5, 9,9 12,4, Fetma Fetma Fetma Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 18-8 år Andelen med övervikt har inte följt samma negativa utveckling som fetman under perioden 2 till 28. Trots det är ungefär hälften av befolkningen överviktig i s kommun. 56, 54, 52, 5, 48, 46, 44, Andel med övervikt i åldern 18-8 år 55, 48,3 49,6 Övervikt Övervikt Övervikt Källa: Region Skåne, Folkhälsoenkät 18-8 år Matvanor bland ungdomar Att få i sig en stadig frukost är viktigt för hälsan och för att orka med dagen. I LUPP 29 uppger många att de slarvar med sina matvanor. 4 % av ungdomarna, undantaget killar i åk 8, väljer regelbundet att hoppa över frukosten på morgonen. Även lunchen är något som en del, främst i åk 8, väljer bort. Jämfört med förra undersökningen har det skett en drastisk ökning bland andelen åttondeklassare som väljer att hoppa över lunchen. Medan knappt 1 % hoppade över lunchen i förra undersökningen är det idag 25 % bland tjejerna samt 2 % bland killarna som återkommande hoppade över lunchen. Samtidigt äter runt 4 % av ungdomarna godis eller snacks minst flera gånger i veckan. 45

46 46