Baslinjemätning. Systematisk uppföljning UIV Dalarna. Baslinjemätning - UIV - Dalarna

Transkript

1 Baslinjemätning Systematisk uppföljning UIV Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare Socialtjänstens utvecklingscentrum SUD

2 Bakgrund - Systematisk uppföljning UIV Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat ur ett brukarperspektiv är eftersatt i många kommuner och således ett viktigt förbättringsområde. Man konstaterar att tydlig styrning och uppföljning saknas inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. En förutsättning för ökad kvalitet inom missbruks- beroendevården är att insatserna följs upp systematiskt. 14 av s 15 kommuner har t o m 13 valt att installera UIV som en del av det systematiska uppföljningsarbetet. Högskolan har fått i uppdrag att stödja implementeringen av UIV i de medverkande kommunerna. UIV (Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare) UIV (Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare) är en metod för socialsekreteraren att följa upp biståndsbedömda insatser för personer med alkohol eller narkotikaproblem. UIV Speglar insatsernas resultat ur ett brukarperspektiv. UIV är inte ett bedömningsinstrument, men de samlade aggregerade resultaten kan användas som stöd för val av insatser för olika målgrupper. UIV tar tillvara på en central kunskapskälla klienters subjektiva upplevelser och värdering av insatserna. Socialsekreterarna gör även de egen bedömning. Alla svaren samlas och aggregeras i en nationell databas tillgänglig för användare i realtid. Där kan man genomföra en mängd av olika analyser, som kan ligga till grund för verksamhetsutveckling. Metoden UIV är framtagna av professionen för professionen i en omfattande process mellan socialarbetare, chefer och forskare. Metoden förvaltas, utvecklas och kvalitetssäkras av NUSO (Nationella Utvecklingsråd inom Sociala Områden). Utvecklingsrådens medlemmar utgörs av representanter för regionala FoU enheter/högskolor och praktiker (chefer/socialarbetare) från deltagande kommuner och län. Implementering Högskolan s roll Under 13 blev antalet kommuner i som valt att börja använda sig av UIV som en del av den systematiska uppföljningen 14 stycken.

3 Högskolan stödjer implementeringen av UIV i de medverkande kommunerna genom att erbjuda verksamhetsnära stöd när det gäller metodutbildning, att utforma mätbara mål med stöd av UIV samt stöd vid analys av resultat kopplat till lokalt satta mål. Vidare har länets medverkande kommuner utformat tre länsgemensamma mål, med ett antal mätpunkter, där Högskolan dels presenterar denna baslinjemätning, samt följer utvecklingen fram till och resultatet sammanställs sedan i en länsrapport. Även en delrapport sammanställs och presenteras efter Metod I framtagandet av baslinjemättningen så har data som finns inlagda i uppföljningsverktyget UIV använts. Filtrering av data har gjorts så att endast inlagda data med insatser som avslutats senast har använts. Totalt har 95 intervjuer gjorts under perioden i s län, motsvarande siffra på jämförda kommuner är 48 intervjuer. När jämförelse gjorts med övriga deltagande kommuner har s svar filtrerats bort från databanken. Data som s siffror jämförs med redovisas som övriga kommuner. Detta anges även under varje område/indikator, så även antalet intervjuer som statisken bygger på. När statistik framtagits inom de olika områdena/indikatorerna har hänsyn tagits till om klienten medverkat, samt om något förändringsbehov förelegat. Filtreringen har gjorts så att endast klienter med ett förändringsbehov, samt har medverkat har tagits med. Detta redovisas även under respektive område/indikator, så även antalet intervjuer som statistiken bygger på. Baslinjemätningen presenterar endast statistik från data som finns insamlad, ingen analys av resultat eller orsaksamband görs. Ej heller görs någon bortfallsanalys. Data/statistiken är tänkt att användas som ett referensmått för vidare målformuleringar på verksamhets/kommun/länsnivå.

4 Länsgemensamma mål och resultatmått De kommuner som deltar i UIV har utformat ett länsgemensamt mål samt ett antal indikatorer som skall följas över tid. Högskolan har fått i uppdrag att ta fram en baslinje som bygger på den data som finns tillgängligt i systemet vid årsskiftet 13/14. De länsgemensamma indikatorer och resultatmått som Högskolan har fått i uppdrag att följa lyder: Gemensamma resultatmått ur ett klientperspektiv inom området missbruk/beroende. Hur har brukarnas förutsättningar att hantera sitt missbruk förändrats till följd av insatserna? Hur upplever brukarna att deras föräldraförmåga har förändrats till följd av insatserna? Hur stor andel av avsluten var planerade, respektive oplanerade? Verksamheterna/socialkontoren får här ett underlag för att diskutera vad som ligger bakom skillnader i utfallen. Gemensamt mål för verksamheten inom området missbruk/ beroende. Brukarnas upplever att deras förutsättningar till ett självständigt liv stärks efter insatsen/insatserna. Indikatorer: Antalet brukare som upplever att dennes förutsättningar att hantera sitt missbruk har ökat. Antalet brukare har en ökad upplevelse av att rörande arbete/sysselsättning har förbättrats. Antalet brukare som upplever att den fysiska hälsan har förbättrats. Antalet brukare som upplever att den psykiska hälsan har förbättrats.

5 BASLINJEMÄTNING Bakgrundsdata De inmatade svaren från kommunerna fördelar sig enligt följande. 35 Kommun Antal UIV 5 *Ett antal kommuner gick med och utbildades i slutet av 13.

6 Kön och åldersfördelning Kön Man Kvinna Procent Åldersfördelningen bland de uppföljda klienterna i UIV. Ålder år 26-3 år 31-4 år 41-5 år 51-6 år över 6 år Procent

7 Huvudmissbruk - De uppföljda klienternas huvudmissbruk fördelar sig enligt följande: Huvudmissbruk Procent

8 Missbruk - förändring Jämförelse mellan s kommuner och övriga deltagande kommuner. Andel brukare som har värderat sina förutsättningar till att hantera sitt missbruk som följd av insatserna, till tydlig förbättring, respektive stor förbättring, dvs betygen 4 och 5 på den 5 gradiga skalan. Missbruk - förändring Statistiken från bygger på 73 svar, där klienten medverkat och svarat på frågan. Statistiken från de övriga kommunerna bygger på 334 svar, där klienten medverkat och svarat på frågan.

9 Föräldraförmåga - förändring Jämförelse mellan s kommuner och övriga deltagande kommuner. Andel brukare som haft ett förändringsbehov och som har värderat sin föräldraförmåga, som följd av insatserna, till tydlig förbättring, respektive stor förbättring, dvs betygen 4 och 5 på den 5 gradiga skalan. Föräldraförmåga - förändring Statistiken från bygger på 35 svar, där det funnits ett förändringsbehov. Där klienten medverkat och svarat på frågan. Statistiken från de övriga kommunerna bygger på 118 svar, där klienten medverkat och svarat på frågan.

10 Planerade avslut Jämförelse mellan s kommuner och övriga deltagande kommuner. Andel insatser som avlutades planerat. Planerade avslut Statistiken från bygger på 95 svar, där klienter avslutat insatser. Statistiken från de övriga kommunerna bygger på 48 svar, där klienter avslutat insatser.

11 Sysselsättning - förändring Jämförelse mellan s kommuner och övriga deltagande kommuner. Andel brukare som haft ett förändringsbehov och som har värderat sin situation kring sysselsättning, som följ av insatserna, till tydlig förbättring, respektive stor förbättring, dvs betygen 4 och 5 på den 5 gradiga skalan. Sysselsättning - förändring Statistiken från bygger på 45 svar, där det funnits ett förändringsbehov. Där klienten medverkat och svarat på frågan. Statistiken från de övriga kommunerna bygger på 248 svar, där klienten medverkat och svarat på frågan.

12 Fysisk hälsa - förändring Jämförelse mellan s kommuner och övriga deltagande kommuner. Andel brukare som haft ett förändringsbehov och som har värderat hur den fysiska hälsan förändrats, som följ av insatserna, till tydlig förbättring, respektive stor förbättring, dvs betygen 4 och 5 på den 5 gradiga skalan Fysisk hälsa - förändring Statistiken från bygger på 63 svar, där det funnits ett förändringsbehov. Där klienten medverkat och svarat på frågan. Statistiken från de övriga kommunerna bygger på 282 svar, där klienten medverkat och svarat på frågan.

13 Psykisk hälsa - förändring Jämförelse mellan s kommuner och övriga deltagande kommuner. Andel brukare som haft ett förändringsbehov och som har värderat hur den Psykiska hälsan förändrats, som följ av insatserna, till tydlig förbättring, respektive stor förbättring, dvs betygen 4 och 5 på den 5 gradiga skalan Psykisk hälsa - förändring Statistiken från bygger på 7 svar, där det funnits ett förändringsbehov. Där klienten medverkat och svarat på frågan. Statistiken från de övriga kommunerna bygger på 316 svar, där klienten medverkat och svarat på frågan.