127/16 Rökfritt Sverige Tobacco Endgame

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "127/16 Rökfritt Sverige Tobacco Endgame"

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED /16 Rökfritt Sverige Tobacco Endgame Diarienummer: LS-LED Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens hållbarhetsberedning /16 2 Landstingsstyrelsen /16 3 Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsens förslag Landstingsfullmäktiges beslut Landstinget Sörmland ställer sig bakom det nationella projektet Tobacco Endgame Rökfritt Sverige Yrkande Ann-Sofie Jacobsson (MP) yrkar bifall till hållbarhetsberedningens förslag. Proposition Ordföranden Monica Johansson (S) ställer hållbarhetsberedningens förslag under proposition och finner att det bifalls. Sammanfattning Landstinget Sörmland föreslås ställa sig bakom det nationella projektet Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025, som syftar till ett nationellt politiskt beslut om en utfasning av rökningen till år Landstinget Sörmland har som mål att bli Sveriges friskaste län 2025 och i det hälsofrämjande arbetet är ett av målen att andelen rökare i befolkningen ska minska. Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 föreslår ett nationellt politiskt beslut om ett måldatum (år 2025) för en halvering av antalet rökare i befolkningen (under 5 procent) och en därtill hörande handlingsplan som består av Tobakskonventionens rekommenderade åtgärder. Detta för att bidra till att lidande och kostnader för onödig ohälsa och förtida död minskar. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)

2 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED Arbetet i landstinget påverkas i hög grad av nationella beslut. Ett nationellt beslut om en utfasning av rökning för att antalet dagligrökare i Sverige ska halveras till år 2025 ger samtidigt kraft och tydlighet till Landstinget Sörmlands egna tobakspreventiva arbete. Att ställa sig bakom Tobacco Endgame- Rökfritt Sverige 2025 innebär att man bejakar följande: vi förstår bakgrunden och behovet av att skärpa den tobaksförebyggande strategin vi stödjer arbetet för ett nationellt politiskt beslut om att ett årtal ska preciseras då rökningen ska vara kraftigt begränsad vi stödjer en bred opinionsbildning för ett politiskt beslut med inriktningen Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 Att stödja projektet är ett naturligt steg i landstingets arbete med att minska invånarnas rökvanor och rökrelaterade sjukdomar samt landstingets omfattande vårdinsatser och kostnader. Beslutsunderlag Protokollsutdrag landstingsstyrelsens hållbarhetsberedning den 18 maj, 8/16 Tjänsteutlåtande Tobakskonventionen - Statens folkhälsoinstitut Pressmeddelande regeringen - Tobacco Endgame - ANDT strategin Beslutet expedieras till Jan Grönlund, landstingsdirektör Helena Söderquist, verksamhetsområdeschef verksamhets- och ledningsservice Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)

3 Landstingsstyrelsens hållbarhetsberedning PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED /16 Rökfritt Sverige Tobacco Endgame Diarienummer: LS-LED Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens hållbarhetsberedning /16 2 Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Hållbarhetsberedningens förslag Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktiges beslut Landstinget Sörmland ställer sig bakom det nationella projektet Tobacco Endgame Rökfritt Sverige Proposition Ordföranden Ann-Sofie Jacobsson (MP) ställer förvaltningens förslag under proposition och finner att det bifalls. Sammanfattning Landstinget Sörmland föreslås ställa sig bakom det nationella projektet Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025, som syftar till ett nationellt politiskt beslut om en utfasning av rökningen till år Landstinget Sörmland har som mål att bli Sveriges friskaste län 2025 och i det hälsofrämjande arbetet är ett av målen att andelen rökare i befolkningen ska minska. Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 föreslår ett nationellt politiskt beslut om ett måldatum (år 2025) för en halvering av antalet rökare i befolkningen (under 5 procent) och en därtill hörande handlingsplan som består av Tobakskonventionens rekommenderade åtgärder. Detta för att bidra till att lidande och kostnader för onödig ohälsa och förtida död minskar. Arbetet i landstinget påverkas i hög grad av nationella beslut. Ett nationellt beslut om en utfasning av rökning för att antalet dagligrökare i Sverige ska halveras till år 2025 ger samtidigt kraft och tydlighet till Landstinget Sörmlands egna tobakspreventiva arbete. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 1(2)

4 Rökfritt Sverige 2025 är ett tydligt ställningstagande och ett naturligt steg i landstingets arbete med att minska invånarnas rökvanor och rökrelaterade sjukdomar samt landstingets omfattande vårdinsatser och kostnader. Konsekvenser Att ställa sig bakom Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 är inte förenat med någon ekonomisk utgift. Arbetet i landstinget påverkas i hög grad av nationella beslut och att ställa sig bakom projektet skulle innebära en stödjande markering till de nationella aktörerna och samtidigt skulle ett sådant beslut ge kraft och tydlighet i vårt eget arbete inom landstinget. Även länets kommuner skulle få inspiration till ett förstärkt arbete. Ett minskat tobaksbruk bland Sörmlands invånare minskar på sikt kostnaderna inom hälso- och sjukvården och är ett viktigt och kostnadseffektivt steg mot målet Sveriges friskaste län Beräkning via det hälsoekonomiska verktyget hälsokalkylatorn visar att om förekomsten av daglig rökning minskar från dagens 14 procent i Sörmland till 5 procent, som är det nationella målet, skulle det innebära en minskning med 2061 nya fall av diagonser KOL, ischemiska hjärtsjukdomar, lung-, kolon-, bröst, prostatacancer, stroke, frakturer och depression fram till år Det innebär minskade hälso-och sjukvårdskostnader med drygt 127 miljoner kronor fram till år Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst. Ärendets beredning Ärendet har beretts av enheten för hållbar utveckling i samverkan med HR-staben och hälsoekonom. Beslutsunderlag Tobakskonventionen - Statens folkhälsoinstitut Pressmeddelande regeringen - Tobacco Endgame - ANDT strategin Beslutet expedieras till Jan Grönlund, landstingsdirektör Helena Söderquist, verksamhetsområdeschef verksamhets- och ledningsservice Akten ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\863188ad-8d b87e-e732eb73f85f\307281_39_0.DOCX SID 4(4) Utskriftsdatum: :16

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(4) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Katarina Östergren Enheten för Hållbar utveckling LS-LED Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens hållbarhetsberedning Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D A T U M Rökfritt Sverige Tobacco Endgame Förslag till beslut Hållbarhetsberedningens förslag till landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktiges beslut Landstinget Sörmland ställer sig bakom det nationella projektet Tobacco Endgame Rökfritt Sverige Sammanfattning Landstinget Sörmland föreslås ställa sig bakom det nationella projektet Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025, som syftar till ett nationellt politiskt beslut om en utfasning av rökningen till år Landstinget Sörmland har som mål att bli Sveriges friskaste län 2025 och i det hälsofrämjande arbetet är ett av målen att andelen rökare i befolkningen ska minska. Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 föreslår ett nationellt politiskt beslut om ett måldatum (år 2025) för en halvering av antalet rökare i befolkningen (under 5 procent) och en därtill hörande handlingsplan som består av Tobakskonventionens rekommenderade åtgärder. Detta för att bidra till att lidande och kostnader för onödig ohälsa och förtida död minskar. Arbetet i landstinget påverkas i hög grad av nationella beslut. Ett nationellt beslut om en utfasning av rökning för att antalet dagligrökare i Sverige ska halveras till år 2025 ger samtidigt kraft och tydlighet till Landstinget Sörmlands egna tobakspreventiva arbete. Att ställa sig bakom Tobacco Endgame- Rökfritt Sverige 2025 innebär att man bejakar följande: vi förstår bakgrunden och behovet av att skärpa den tobaksförebyggande strategin vi stödjer arbetet för ett nationellt politiskt beslut om att ett årtal ska preciseras då rökningen ska vara kraftigt begränsad vi stödjer en bred opinionsbildning för ett politiskt beslut med inriktningen Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\863188ad-8d b87e-e732eb73f85f\307281_39_0.DOCX SID 1(4) Utskriftsdatum: :16

6 Att stödja projektet är ett naturligt steg i landstingets arbete med att minska invånarnas rökvanor och rökrelaterade sjukdomar samt landstingets omfattande vårdinsatser och kostnader. Bakgrund Tobaksrökning är ett utbrett problem runt om i Sverige och i Sörmland personer i Sverige dör varje år till följd av rökning, ofta efter långvarigt lidande i kroniska sjukdomar som hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdomar och cancer. Rökning skapar ojämlik hälsa, ofrihet, skadar vår miljö och är den främsta bidragande faktorn till ohälsa och för tidig död i befolkningen. Problematiken grundar sig i människors tillgänglighet till, attityder och inställning till rökning uppgav 10 procent av Sveriges befolkning att de rökte dagligen och även om rökningen totalt sakta minskar så ökar ojämlikheten i rökning och rökrelaterade sjukdomar då socioekonomiskt utsatta grupper röker mest. Varje år beräknas ungdomar i Sverige börja röka, eller 45 ungdomar varje dag. WHO: s Tobakskonvention, som Sverige ratificerat 2005, har uppmärksammat problematiken med tobaksrökning och försett medlemsländerna med en bred strategi med åtgärder som erfarenhetsmässigt visat sig minska tobaksbruket och därmed förbättra folkhälsan. Konventionen är ett evidensbaserat internationellt juridiskt avtal som syftar till att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödligheten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan. Arbetet med lagstiftning och implementering av Tobakskonventionens rekommenderade åtgärder går dock långsamt i Sverige och andra länder varför regeringar och parlament i allt fler länder har skiftat perspektiv och preciserat ett måldatum för utfasning av tobak till en nivå då det inte längre utgör ett så dominerande folkhälsoproblem som idag. Irland har gjort en plan för att bli rökfritt till 2025, Nya Zeeland siktar på samma årtal och Finland har bestämt sig för 2030 som måldatum. I Sverige har Tobaksfakta och dess medlemsorganisationer tagit initiativet till en svensk version, Tobacco Endgame - Rökfritt Sverige Ärendebeskrivning Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 är ett projekt som syftar till ett nationellt politiskt beslut om en utfasning av rökningen till år Det är inte fråga om några absoluta förbud mot tillverkning, försäljning, innehav eller användning av tobak. Ett beslut om att ställa sig bakom Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 innebär att landstinget stödjer ett nationellt politiskt beslut om ett måldatum (år 2025) för en halvering av antalet rökare i befolkningen (under 5 procent) och en därtill hörande handlingsplan som består av Tobakskonventionens rekommenderade åtgärder. Det är en nivå som kommer att göra rökningen till ett betydligt mindre dominerande ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\863188ad-8d b87e-e732eb73f85f\307281_39_0.DOCX SID 2(4) Utskriftsdatum: :16

7 folkhälsoproblem än idag. Att ställa sig bakom Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 bygger på en förståelse av bakgrunden och behovet av att bidra till att lidande och kostnader för onödig ohälsa på grund av tobak minskar. Vi har i landstinget Sörmland en tradition med ett på flera sätt utvecklat tobakspreventivt arbete som bygger på WHO:s Tobakskonvention och som syftar till att minska nyrekrytering av tobaksanvändare (främst hos unga), att stödja tobaksanvändare att sluta med tobak samt att undvika att ickerökare utsätts för passiv rökning (inklusive i fosterlivet). Kraftfulla beslut har tagits under de senaste åren som t.ex. att försäljningsställen inom landstingets sjukhus upphörde med tobaksförsäljning 2014 och att standards som bygger på Tobakskonventionens rekommenderade åtgärder infördes för det tobakspreventiva arbetet från Genom avsatta medel för ett tobaksprojekt görs också en satsning för att minska tobaksbruket hos unga, gravida, ammande och småbarnsföräldrar samt att ge alla barn en tobaksfri livsstart. Landstinget samverkar i tobaksfrågor med flera olika aktörer såsom länets kommuner, länsstyrelsen, patientföreningar och frivilligorganisationer. Vi kan dock bli bättre och nå längre. Fortfarande riskerar många i Sörmland ohälsa och förtida död på grund av rökning. Vid senaste mätningen i Sörmland, 2012, uppgav 14 procent av befolkningen att de rökte dagligen. Gravida och småbarnsföräldrar i Sörmland röker i större utsträckning än i övriga landet. Yrkesföreningar mot tobak har gjort en schablonberäkning för Sörmland som visar att cirka 2900 personer årligen insjuknar i rökrelaterad sjukdom som kräver sjukhusvård och att 380 personer varje år avlider av sin rökning. Samhällskostnaden för Sörmland beräknas till 860 miljoner kronor per år, främst i form av produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Hittills, i april 2016, är det 98 organisationer som stödjer Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025, bl. a 7 regioner/landsting, Sveriges Läkarsällskap, Läkarförbundet, Sjuksköterskor mot tobak, Tandvård mot tobak, Vårdförbundet, Cancerfonden, pensionärsorganisationer, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS), SMART ungdom m fl. Regeringen har ställt sig bakom målet om att nå ett rökfritt Sverige till år 2025 och skrivit in det i den nya ANDT-strategin Handlingsplanen kommer att vara en implementering av Tobakskonventionens åtgärder varav några är de åtgärder i det nyligen riksdagsbehandlande Tobaksproduktdirektivet och i det tobaksutredningsbetänkande som just nu remissbehandlas. Politiker i Landstinget Sörmland är viktiga aktörer och kan driva på det tobakspreventiva arbetet genom ett stödjande beslut och därmed föra fram denna ståndpunkt till nationella aktörer och samtidigt lägga en grund för ett effektivare arbete i landstinget. Att ställa sig bakom Tobacco Endgame ORG NR C:\Docserver\c9cdc bbd-bd8c-29d59d351900\Working\863188ad-8d b87e-e732eb73f85f\307281_39_0.DOCX SID 3(4) Utskriftsdatum: :16

8 Landstingsstyrelsens hållbarhetsberedning PROTOKOLLSUTDRAG SID 2(2) D A T U M D I A R I E N R LS-LED Att ställa sig bakom Tobacco Endgame- Rökfritt Sverige 2025 innebär att man bejakar följande: vi förstår bakgrunden och behovet av att skärpa den tobaksförebyggande strategin vi stödjer arbetet för ett nationellt politiskt beslut om att ett årtal ska preciseras då rökningen ska vara kraftigt begränsad vi stödjer en bred opinionsbildning för ett politiskt beslut med inriktningen Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 Att stödja projektet är ett naturligt steg i landstingets arbete med att minska invånarnas rökvanor och rökrelaterade sjukdomar samt landstingets omfattande vårdinsatser och kostnader. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Tobakskonventionen - Statens folkhälsoinstitut Pressmeddelande regeringen - Tobacco Endgame - ANDT strategin Beslutet expedieras till Jan Grönlund, landstingsdirektör Helena Söderquist, verksamhetsområdeschef verksamhets- och ledningsservice Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se SID 2(2)

9 Tobakskonventionen världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige

10 Tobakskonventionen världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige

11 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND, R 2009:04 ISSN: ISBN: FÖRFATTARE: ÅSA LUNDQUIST OCH MARGARETHA HAGLUND, STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT OMSLAGSFOTO: BILDBYRÅ EKEGREN.SE FOTO INLAGA: S. 6, 14 OCH 30 NETTAN OLIW, 10, 20, 22, 26 OCH 34 PHOTOS.COM, S. 18, 24 OCH 33 BILDBYRÅ EKEGREN.SE, S. 21 BJÖRN ULLHAGEN/PIX GALLERY BILDBYRÅ, S. 29 MATS YLINIKKA/NORRLANDIA GRAFISK PRODUKTION: AB TYPOFORM TRYCK: ELANDERS, MÖLNLYCKE 2009

12 Innehåll 4 Förord 5 Sammanfattning 7 Världens första folkhälsokonvention 11 Tobakskonventionens innehåll i korthet 15 Sveriges anpassning till tobakskonventionen 27 Tobaksförebyggande arbete i Sverige 31 Hur tobakskonventionen kan omsättas i regionalt och lokalt arbete 37 Bilaga 1. Förklaring av viktiga begrepp 38 Bilaga 2. Förteckning över tobakskonventionens 38 artiklar 44 Bilaga 3. Läs mer 45 Referenser 48 Tack till

13 Förord Trots stora framgångar i det svenska tobaksförebyggande arbetet förblir tobaksbruket en av de enskilt största hälsoriskerna. Fortfarande röker och snusar drygt 1,6 miljoner svenskar varje dag. Nu finns ett internationellt avtal med evidensbaserade åtgärder för att minska både tillgängligheten och efterfrågan till tobak. Det tobaksförebyggande arbetet i Sverige utgår idag från fyra politiskt beslutade delmål som ska uppnås till Målen är en del av det elfte svenska nationella folkhälsopolitiska målområdet. Genom Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll, som Sverige anslöt sig till 2005, finns dessutom ytterligare ett stöd för vårt arbete. Konventionen är en vetenskapligt grundad överenskommelse mellan länder, som riktar sig mot all form av tobak, det vill säga både cigaretter och snus. När Sverige anslöt sig till avtalet förband man sig också till att anpassa våra tobakslagar och vårt tobaksförebyggande arbete efter ramkonventionen. Många länder runt om i världen arbetar i dag aktivt med att intensifiera sitt tobaksförebyggande arbete och det kan inspirera Sverige på olika sätt. En viktig förutsättning, för att omsätta tobakskonventionen och de fyra delmålen till praktiskt arbete i Sverige är att tobaksfrågan behöver en god förankring och samverkan. Detta råder det stor internationell samstämmighet kring. Även en långsiktig finansiering på alla nivåer från såväl nationell till lokal nivå är viktig. Nyckelgrupper som forskare, folkhälsoarbetare, ekonomer, lärare, hälso- och sjukvårdspersonal, tillsynsansvariga, och politiker, andra beslutsfattare och det civila samhället bör samverka för att omsätta konventionen till praktiskt arbete i Sverige. Utmaningarna för att minska tobaksskadorna i Sverige är många och det är nu vår förhoppning att den här skriften ska bidra till fortsatt kraftsamling för att utveckla arbetet i såväl kommuner och landsting som bland landets frivilliga organisationer. Tobakskonventionen förstärks av att regeringen genom prioriteringar inom ramen för folkhälsopolitiska åtgärder (Prop. 2007/08:1) bland annat tagit fram den nationella strategi för tobaksprevention som ska bidra till att uppnå de nationella målen för tobak ( ). Sarah Wamala Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut 4

14 Sammanfattning I dag pågår ett omfattande arbete för att omsätta Ramkonventionen om tobakskontroll till praktisk handling inom och mellan anslutna länder. Denna rapport syftar till att ge den svenska regionala och lokala nivån stöd i det arbetet. Världshälsoorganisationen (WHO) antog 2003 världens första folkhälsokonvention, Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Konventionen är ett evidensbaserat internationellt juridiskt avtal som syftar till att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödligheten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan. Bakgrunden till konventionen är att tobaksproblemet endast kan lösas genom en kombination av flera olika åtgärder på global till lokal nivå. Sverige anslöt sig till konventionen den 7 juli För ett enskilt land innebär en anslutning till konventionen även en politisk viljeyttring för ett förstärkt och kontinuerligt tobaksförebyggande arbete. Det tobaksförebyggande arbetet har kommit långt i Sverige men mycket återstår och intensifierat arbete krävs för att uppnå delmålen till Tobakskonventionen omfattar de vetenskapligt grundade åtgärder som behövs för att minska tobaksbruket. Åtgärderna bör innefatta både policyutveckling och intensivare arbete på alla nivåer i samhället. Det handlar till exempel om att förebygga tobaksdebut, att utveckla stödet till dem som vill sluta med tobak och ökad utbildning av nyckelgrupper. Samt att följa befintliga lagar bättre och stegvis skärpa tobakslagstiftningen, med till exempel fler rökfria miljöer och varningsbilder på tobakspaketen. Det är även möjligt att öka kontrollen av tobaksförsäljningen genom att förvara tobaksvaror under disk och att inte tillåta tobaksreklam på försäljningsställena. Konventionen består av två delar minska efterfrågan på och begränsa tillgängligheten till tobak. Utifrån ett svenskt perspektiv får läsaren en orienterande bild av syftet med de mest centrala artiklarna och de förebyggande åtgärder och strategier de är sammankopplade med. Och en bild av hur internationella juridiska avtal ska förenas med och anpassas till svensk lag och vardag. I sista kapitlet finns förslag på vad som kan göras på regional och lokal nivå. Samtidigt presenteras kortfattat även ett antal uppgifter som visar hur långt arbetet har kommit eller hur arbetet i dag bedrivs från respektive nivå och verksamma aktörer. 5

15 6

16 Världens första folkhälsokonvention Den 21 maj 2003 var en historisk dag i arbetet för den globala folkhälsan. Det var då, efter närmare fyra års förhandlingar, som FN:s Världshälsoorganisation (WHO), genom sitt högsta beslutande organ, Världshälsoförsamlingen (WHA), enhälligt antog världens första folkhälsokonvention, Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Konventionen är ett evidensbaserat 1 internationellt juridiskt avtal som ska minska tobakens skadeverkningar för både individer och samhällen. Bakgrunden till konventionen är att tobaksproblemet endast kan lösas genom en kombination av nationella och globala åtgärder (1). Det är välkänt att tobaksfrågan är mer än enbart en hälsofråga. Tobaken bidrar förutom till ökade skillnader i hälsa och för tidig död även till fattigdom, ökade sjukvårdskostnader, men även till stora miljökonsekvenser. Tobaksbruket är i dag dessutom i de flesta länder större bland socioekonomiskt svaga grupper, vilka ofta spenderar stora delar av sin inkomst på tobak i stället för på mat, utbildning och hälso- och sjukvård (2). Varje år skördar tobaken närmare 5,4 miljoner dödsfall varav 70 procent i utvecklingsländerna. Fördelningen i dödsfall mellan utvecklingsländer och utvecklade länder beror på att tobaksindustrin, i takt med att tobaksbruket minskat i de utvecklade länderna, flyttat sina marknader till utvecklingsländer (1). Vad menas med Konvention eller ramkonvention är ett internationellt bindande juridiskt avtal, en överenskommelse mellan olika länder. Det kan exempelvis vara allmänna målsättningar och förpliktelser i en viss fråga. En konvention kan beskrivas som ett antal mindre avgränsade insatser eller strategier av liknande karaktär, som syftar mot ett bestämt mål. En ramkonvention däremot innehåller flera olika insatser och strategier av olika karaktär. En ramkonvention är en ram för de överenskomna insatserna. u Fler viktiga begrepp finns i bilaga 1 i denna skrift. 1 Evidensbaserat är det samma som att något bygger på bästa tillgängliga kunskap baserat på aktuell forskning och beprövad erfarenhet. (Folkhälsovetenskapligt Lexikon. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut och Natur och Kultur; Evidensbaserat folkhälsoarbete; s. 84). 7

17 Tobakskonventionen omfattar evidensbaserade åtgärder som behövs både för att begränsa efterfrågan på tobak och tillgängligheten till tobak. Sverige anslöt sig till konventionen den 7 juli 2005, en månad efter att EU anslutit sig (3, 4). För Sverige, som i internationell jämförelse kommit långt i sitt tobaksförebyggande arbete, finns stöd att hämta i konventionen för arbetet på alla nivåer i samhället. Ramkonventionen om tobakskontroll är en bindande överenskommelse mellan länder. För ett enskilt land innebär en anslutning till konventionen även en politisk viljeyttring för ett förstärkt och kontinuerligt tobaksförebyggande arbete. Sverige har jämfört med många andra länder en relativt utvecklad tobakslagstiftning, men fortfarande går det att göra mer, till exempel stärka allas rätt till en rökfri miljö och hjälp med att sluta med tobak (5). I dag pågår ett omfattande arbete för att omsätta tobakskonventionen till praktisk handling inom och mellan anslutna länder. Detta innebär bland annat att utarbeta riktlinjer och protokoll (se bilaga 1 för begreppsförklaring) för hur konventionens 38 artiklar kan tolkas. Det kan även komma att innebära ytterligare lagstiftning i Sverige och andra tobaksförebyggande åtgärder (6). Att ansluta sig till tobakskonventionen innebär att ländernas parlament antingen godkänner att innehållet i konventionen gäller som lag i det egna landet, eller anpassar sina egna nationella lagar efter konventionens krav. Sverige är ett exempel på det sistnämnda alternativet (5). Konventionen är samtidigt konstruerad så att varje bestämmelse lämnar stort utrymme för de enskilda länderna att formulera sina egna lagar och insatser. Konventionen föreskriver till exempel vad länder ska lagstifta om 8

18 men inte exakt hur lagarna ska lyda. Detta beror på att länderna skiljer sig mycket åt i hur långt de hunnit i det tobaksförebyggande arbetet. Inget hindrar heller de anslutna länderna att införa strängare lagstiftning och fler åtgärder än vad konventionen kräver (6). För att uppnå konventionens mål och de fyra svenska delmålen (se s. 25) för minskat tobaksbruk fram till 2014, kommer det att krävas ett omfattande tobaksförebyggande arbete. Detta arbete bör innefatta både policyutveckling och intensivare arbete på alla nivåer i samhället. Det handlar till exempel om att förebygga tobaksdebut och att utveckla stödet till dem som vill sluta med tobak samt ökad utbildning av nyckelgrupper (7). Det består också av bättre efterlevnad av redan befintliga lagar och en stegvis skärpning av tobakslagsstiftningen, med till exempel fler rökfria miljöer och varningsbilder på tobakspaketen. Även utökad kontroll av försäljningen av tobak är möjlig, som att tobaksvaror ska hållas gömda bakom försäljningsdisken och kassan och att tobaksreklam inte heller tillåts på försäljningsställena. Tobakskonventionen omfattar således åtgärder som behövs både för att begränsa efterfrågan på tobak och tillgängligheten till tobak. 9

19 Målet för denna konvention och dess protokoll är att skydda nuvarande och framtida generationer ramkonventionen om tobakskontroll, artikel 3 s. 5 (8). 10

20 Tobakskonventionens innehåll i korthet Tobakskonventionen vilar på en vetenskaplig grund och innehåller strategier för att minska efterfrågan på tobak, tillgången på tobak och tillgängligheten till tobak. Strategierna ska minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödligheten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan (8). Tobakskonventionen är speciellt viktig för utvecklingsländerna vilka den globala tobaksindustrin nu inriktar sig på (2). Målet för denna konvention och dess protokoll är att skydda nuvarande och framtida generationer från de förödande hälsomässiga, sociala, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk och exponering för tobaksrök, genom att tillhandahålla en ram för parternas genomförande av tobakskontrollåtgärder på nationell, regional och internationell nivå i syfte att fortlöpande och kraftigt minska tobaksbruket och exponeringen för tobaksrök. Ramkonventionen om tobakskontroll, Artikel 3 s. 5 (8). Tobakskonventionen är huvudsakligen uppbyggd av två delar med totalt 38 avsnitt (artiklar). Den första delen, artiklarna 6 14, syftar till att minska efterfrågan och den andra delen, artiklarna 15 17, till att begränsa tillgången. Resten av artiklarna innehåller övergripande åtgärder och institutionella frågor, till exempel hur samarbetet mellan olika länder ska gå till. Till konventionens artiklar kan också protokoll och riktlinjer förhandlas fram mellan de anslutna länderna. Protokollen är bindande medan riktlinjerna mer stödjer ländernas arbete med att omsätta konventionens artiklar i praktiken. Här följer ett sammandrag av konventionens artiklar. Artiklarna 1 5, övergripande De första och övergripande artiklarna 1 5 slår fast att de anslutna länderna ska skydda folkhälsan från tobakens skadeverkningar. Artiklarna tar också hänsyn till hur konventionen förhåller sig till andra konventioner, avtal och grundläggande rättigheter, som rätten till god hälsa för alla. Här tas också definitioner och mål med konventionen upp, exempelvis att skydda kommande generationer från konsekvenserna av tobaksbruk. I genomförandet av konventionen ska dessutom de anslutna länderna låta Vad menas med Artikel är det samma som ett av de 38 olika avsnitten eller paragraferna i konventionen. Protokoll är juridiskt bindande detaljregler för till exempel en artikel och förhandlas fram under officiella förhandlingsmöten mellan de länder som har anslutit (ratificerat) sig till tobakskonventionen. Riktlinjer (Guidelines) är en icke-bindande rekommendation som har arbetats fram av de anslutna länderna tillsammans. Syftet är att stödja och hjälpa länderna med att genomföra och tilllämpa artiklarna i tobakskonventionen. u Fler viktiga begrepp finns i bilaga 1 i denna skrift. 11

21 sig vägledas av ett antal principer, bland andra allas rätt till information, vikten av politiskt engagemang och behovet av allsidiga tvärsektoriella och samordnade strategier. Artiklarna omfattar även ett antal allmänna skyldigheter som att införa effektiv lagstiftning, att finansiera det nationella tobaksförebyggande arbetet, att utarbeta nationella planer samt att skydda folkhälsopolitiken från tobaksindustrins påverkan (8). Artiklarna 6 14, minska efterfrågan Artiklarna 6 14 behandlar centrala faktorer för att minska efterfrågan på tobak. Exempel på åtgärder är höga priser och skatter på tobaksprodukter, skydd mot exponering för passiv rökning (miljötobaksrök) och riktlinjer för mätning av tobaksvarornas innehåll. Artiklarna innehåller också åtgärder som hälsovarningar på tobaksprodukter, förbud mot all reklam för tobak och förbud för tobaksindustrin att sponsra evenemang. En av artiklarna handlar även om att stärka allmänhetens kunskap om tobak och tobakskontroll. Den beskriver hur effektiva och allsidiga program för utbildning och information kan skapas, samt hur allas rätt och möjlighet till tobaksavvänjning kan främjas (8). Artiklarna 15 17, minska tillgången Artiklarna är inriktade på att minska tillgången på och tillgängligheten till tobaksprodukter. Åtgärderna består bland annat i att bekämpa smuggling genom märkning av alla tobaksvaror för att kunna spåra varan till ursprungslandet och tillverkaren, samt förbud mot försäljning av tobaksvaror till minderåriga. Den sista av dessa tre artiklar tar upp behovet av att främja ekonomiskt bärkraftiga alternativ för tobaksodlare och tobaksarbetare (8) som önskar upphöra med sin tobaksproduktion. Artiklarna 18 19, miljöskydd och ansvar Artiklarna omfattar miljöskydd och ansvarsfrågor. Artikel 18 framhåller behovet av att ta hänsyn till miljön och människors hälsa vid tobaksodling och framställning av tobaksvaror (8). Hela hanteringen av tobaken från planta till färdig produkt är ett stort miljöproblem och innebär ofta även dåliga arbetsförhållanden (2). Artikel 19 berör det gemensamma ansvaret de anslutna länderna har i att vidta lagstiftande åtgärder eller förstärka redan befintlig lagstiftning. Artikeln understryker också att de anslutna länderna ska samarbeta och stödja varandras lagstiftande arbete (8). 12

22 Artiklarna 20 22, forskning Artiklarna syftar till att utveckla och främja nationell forskning, initiera internationellt forskningssamarbete och inrätta system för epidemiologisk övervakning. Dessutom omfattar artiklarna även vetenskapligt, tekniskt och rättsligt samarbete och utbyte av information mellan de anslutna länderna (8). Artiklarna 23 38, utveckling och uppföljning De sista artiklarna i konventionen berör frågor som den fortsatta utvecklingen och uppföljningen av konventionen. Artiklarna beskriver till exempel vad en partskonferens är (se bilaga 1), vad konferensen har för syfte och vilka uppgifter konventionens sekretariat har. Artiklarna behandlar också den nationella finansieringen av det tobaksförebyggande arbetet, stödet till utvecklingsländer, och hur eventuella protokoll till artiklarna ska utarbetas, samt slutligen hur eventuella tvister ska lösas (8). Mer information u Konventionen i sin helhet kan laddas ned från u En förteckning över artiklarna finns i bilaga 2 i denna skrift. 13

23 14

24 Sveriges anpassning till tobakskonventionen Det här avsnittet visar exempel på åtgärder som några av de viktigare artiklarna i konventionen är sammankopplade med. Under varje artikel beskrivs också hur långt arbetet med anpassningen kommit i Sverige. Även om fokus här är på vissa enskilda åtgärder, är det viktigt att påminna om att det är helheten som räknas. Förebyggande insatser blir alltid mer effektiva om de får samverka med andra åtgärder. Åtgärderna i konventionen får således bättre effekt om ett land, en region eller en kommun arbetar med ett brett åtgärdsprogram där många olika insatser samordnas för att stödja varandra (9). Innehållet i konventionens artiklar kan uppfattas som främst riktade mot den nationella nivån men mycket av arbetet måste göras på den regionala och den lokala nivån. Genusspecifika strategier Tobaken dödar naturligtvis både kvinnor och män, men effekten på både hälsan och av förebyggande åtgärder skiljer sig mellan kvinnor och män. Det finns till exempel studier som visar att kvinnor och män börjar röka av olika anledningar och att kvinnor har svårare att sluta röka än män (10). Därför bör förebyggande åtgärder och strategier anpassas efter både kvinnors och mäns sociala och biologiska behov och förutsättningar. Artikel 4.2.d framhåller att länderna alltid ska ta genus i beaktande när man utarbetar strategier för tobakskontroll och när man samlar in data över konsumtionsutvecklingen för olika tobaksprodukter (8). Ett arbete ska nu påbörjas inom konventionens ram för att utveckla genusspecifika indikatorer. I Sverige är rökning i dag vanligare bland kvinnor än bland män, medan snusning är mer utbrett bland män. Under nästan hela 1990-talet satsade regeringen genom Statens folkhälsoinstitut mycket på riktade insatser för att minska rökningen bland flickor och kvinnor. En rad olika insatser genomfördes dels från institutet på nationell nivå, och dels genom utbildningar av nyckelgrupper inom mödra- och barnhälsovården på regional nivå. Kampanjer genomfördes även tillsammans med veckotidningar för flickor och kvinnor och samarbeten förekom med idrottsförbund som riktade sig främst till unga flickor. Under 1990-talet kan också en trend ses 15

25 med minskad rökning bland både flickor och yngre kvinnor. Insatserna upphörde efter 2001 då Statens folkhälsoinstitut, som ansvarig myndighet för samordningen av de nationella insatserna, fick nya arbetsuppgifter och inte längre skulle rikta sig direkt till allmänheten. Från 2008 har institutet återigen fått ett visst utåtriktat informationsansvar. Nationell samordning Sedan många år tillbaka har WHO förespråkat att medlemsländerna ska inrätta en nationell samordning av det tobaksförebyggande arbetet. Organisationen har också rekommenderat att det tobaksförebyggande arbetet i varje enskilt medlemsland tilldelas kontinuerliga och tillräckliga resurser. Artikel 5.2.a framhåller vikten av att varje land inrättar, alternativt förstärker, och finansierar en nationell samordnande funktion för tobakskontroll (8). I Sverige har det under det senaste året, både på departements- och myndighetsnivå, utvecklats en formell nationell samordning. Fram till och med 2010 har också budgeten för tobaksförebyggande insatser avsevärt förstärkts. Men det saknas fortfarande kontinuitet i det ekonomiska stödet till det tobaksförebyggande arbetet. Detta kom också fram i en jämförelse av tobakspolitiken i 30 länder i Europa, där Sverige fick låga poäng för det ekonomiska stödet (11, 12). Skydd mot tobaksindustrins inflytande En viktig del i ett tobaksförebyggande arbete är att skapa en medvetenhet om hur tobaksbolagen arbetar för att sprida tobaksepidemin och att synliggöra deras arbetsmetoder. Tobaksindustrin arbetar till exempel genom kontakter med beslutsfattare och genom att stötta olika projekt för att köpa sig sympati (13). Artikel 5.3 framhåller därför behovet av att skydda folkhälsopolitiken och det tobaksförebyggande arbetet från påverkan av tobaksindustrin (8). Under 2008 fattade de anslutna länderna ett beslut om hur artikeln ska tillämpas genom riktlinjer för hur tobaksindustrin ska behandlas. Riktlinjerna föreskriver till exempel att tobaksindustrin inte ska stimuleras att etablera eller driva sin verksamhet. Ett exempel för svensk del är att inte stödja tobaksindustrins strävan vad gäller snusförsäljning inom EU. I Sverige, liksom i många andra länder, har tobaksindustrin fortfarande inflytande i de tobaksförebyggande åtgärderna. I Sverige gäller detta framför allt i frågor om snuset. 16

26 Priser och skatter Höga priser och skatter på tobaksvaror anses vara den enskilt mest effektiva åtgärden för att minska tobaksbruket. En prishöjning på 10 procent ger cirka 4 procents minskning av den totala konsumtionen i mer utvecklade länder som Sverige, och cirka 8 procents minskning i utvecklingsländerna (4, 14). Särskilt priskänsliga är ungdomar och låginkomsttagare (9). Mer information u Mer information om tobaksskatten kan du hitta via Artikel 6 pekar på pris- och skatteåtgärder som effektiva styrmedel i det tobaksförebyggande arbetet (8). I Sverige har pris- och skatteinstrumentet inte använts i särskilt stor omfattning. Undantaget är perioden mellan 2006 och 2008 då tobaks skatten på snus höjdes från 123 till 336 kronor per kilo vilket motsvarar cirka 173 procent. Under samma period höjdes tobaksskatten på röktobak från 770 till kronor per kilo, det vill säga ungefär 102 procent (15). Det är svårare att i procent redogöra för hur skattesatsen för cigaretter har förändrats under samma tid eftersom tobaksskatten på cigaretter består av två delar, dels en styckesskatt och dels en värderelaterad skatt i förhållande till det så kallat detaljhandelspriset. Detaljhandelspriset är varje cigarettprodukts högsta tillåtna detaljhandelspris. Dessutom finns en kompletterande regel som anger att tobaksskatten lägst ska tas ut med ett visst fastställt belopp per cigarett, så kallat minimipunktskatt. År 2008 var skattesatsen 31 öre per cigarett plus 39,2 procent av detaljhandelspriset. Minimipunktskatten var då 1,24 kronor per cigarett. Skattesatsen 2006 var 20 öre per cigarett plus 39,2 procent av detaljhandelspriset och minimipunktskatten var 98 öre per cigarett (15). Skydd mot passiv rökning Att utsättas för andras rök, så kallad passiv rökning eller miljötobaksrök, är ett betydande hot mot folkhälsan. Barn är en särskilt utsatt grupp, eftersom de är extra känsliga för tobaksrök (16). Det råder i dag stor internationell enighet om att endast totalt rökfria miljöer skyddar effektivt mot passiv rökning. Länder som infört förbud mot rökning i allmänna miljöer och arbetslokaler kan också påvisa en minskning av tobakskonsumtionen och minskade tobaksskador (4, 17). Artikel 8 föreskriver att effektiva åtgärder som skyddar mot exponering för tobaksrök på arbetsplatser, allmänna transportmedel och offentliga platser inomhus ska införas (8). Det finns i dag även utarbetade riktlinjer för hur denna artikel bör tillämpas. Länderna har till exempel enhälligt enats om att sträva mot hundraprocentigt rökfritt för alla i alla miljöer, det gäller även vissa utomhusmiljöer som till exempel busshållplatser. Det är också angeläget att insatser görs för att skydda barnen genom att göra hemmen rökfria (18). 17

27 I Sverige visar data från Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning Hälsa på lika villkor på en tydlig minskning av både tobaksbruket och exponeringen för passiv rökning efter 2005 års lagstiftning om rökfria serveringar. Men fortfarande visar data från 2008 att 19 procent av männen och 15 procent av kvinnorna utsätts dagligen för passiv rökning på någon av arenorna kafé, restaurang eller bar, hemmet, arbetet eller annan plats inomhus. I Sverige är fortfarande rökrum eller rökutrymmen tillåtna i offentliga lokaler och på arbetsplatser och serveringar. Anställda inom till exempel hemtjänsten har inte heller samma skydd mot passiv rökning som övriga personalgrupper har i Sverige genom tobakslagen. Detta beror på att hemtjänstpersonalen omfattas av både tobakslagen och socialtjänstlagen och att det lätt uppstår en konflikt mellan rätten till rökfri arbetsmiljö och rätten för omsorgstagaren att få bestämma i sitt eget hem (19). Många barn utsätts fortfarande för tobaksrök i hemmet. Enligt Socialstyrelsens rapport från 2005 utsätts 5 procent av barnen under 14 år för tobaksrök i hemmet varje dag (20). Detta medan 9 procent av männen och 8 procent av kvinnorna, enligt Hälsa på lika villkor utsattes för passiv rökning i hemmet varje dag eller någon dag per vecka under

28 Förpackning och märkning av tobaksvaror Varningstexter och varningsbilder är ett kostnadseffektivt sätt att öka kunskapen om tobaksbrukets konsekvenser. Studier har också visat att hälsovarningar i form av text och bild har större inverkan än enbart varningstexter (21, 22). Artikel 11 kräver att stora, väl synliga och tydligt läsliga hälsovarningar införs på tobaksprodukterna i form av bilder eller varningstexter eller både och. Varningarna ska dessutom bytas ut regelbundet, sitta på utsidan av tobaksvarorna och bör uppta 50 procent eller mer av de mest synliga ytorna. Varningstexterna får samtidigt inte vara mindre än 30 procent av dessa ytor. Termer som låg tjärhalt, lätt/light, ultralätt/ultra-light eller mild ska också förbjudas (8) eftersom de ger intrycket att en tobaksvara är mindre skadlig än andra tobaksvaror (23). Sverige är sedan 2001 bundet av EU:s märkningsdirektiv (EG-direktiv 2001/37/EG) som gäller placeringen av varningstexterna och deras innehåll. Varningstexterna ska utgöra minst 30 respektive 40 procent av cigarettpaketens fram- och baksida (24). I Sverige saknas fortfarande varningsbilder på tobaksförpackningarna, trots att EU-kommissionen rekommenderar medlemsländerna att använda de gemensamt framtagna bilderna. Däremot är det sedan 2005 förbjudet i Sverige att använda begrepp som light och mild vid marknadsföring av tobak. Utbildning, information och allmän upplysning Information, utbildning och opinionsbildning är grundpelare i tobakspolitiken. Opinionsbildning och kunskapsspridning är samtidigt ett viktigt komplement till lagstiftningen. Dessa insatser förklarar tobakspolitiken, stärker allmänhetens medvetande om tobaksindustrins arbetsmetoder, och visar på hälsoriskerna med tobaksbruk och exponering för tobaksrök. De informerar samtidigt också om vinsterna med tobaksavvänjning och en tobaksfri livsstil (14, 25, 26). Speciellt viktiga blir dessa insatser för att minska skillnader i ohälsa eftersom det är påvisat att en lägre socioekonomisk status är kopplad till en lägre medvetenhet och kunskap om tobakens skadlighet (27). Nya generationer har samma rätt till och behov av kunskap som de äldre generationerna hade, det vill säga insatserna behöver pågå så länge tobaksindustrin rekryterar nya användare (28). Artikel 12 handlar om hur länderna kan utveckla sina insatser för utbildning, information och opinionsbildning för att öka medvetenheten och kunskapen om olika aspekter av tobaksfrågan. Exempel på innehåll i sådana åtgärder är tobakens hälso- och miljöproblem och vikten av tobaksfria miljöer. Dessutom behandlar artikeln betydelsen av att insatserna är konti- 19

29 nuerliga och tillräckligt finansierade. Artikeln tar också upp behovet av att synliggöra tobaksindustrins arbetsmetoder (8). I Sverige saknas fortfarande tillräcklig kontinuitet i det ekonomiska stödet till tobaksförebyggande arbete. Detta medför att informationen, utbildningen och opinionsbildningen är otillräcklig. Ibland har det också lett till att lagskärpningar genomförts utan informationsinsatser, som till exempel när åldersgränsen för att inte sälja tobak till personer under 18 år infördes Ett resultat av detta är bland annat att efterlevnaden av lagen hittills varit dålig bland handlare och andra vuxna (5, 28, 29). Tobaksreklam, marknadsföring och sponsring Reklam och marknadsföring av tobaksprodukter bidrar till en ökad efterfrågan på tobak samtidigt som tobaksreklamen vidmakthåller den sociala acceptansen 2 för tobak. Samma effekt har tobaksindustrins sponsring av olika evenemang och verksamheter. Ett heltäckande förbud anses kunna minska konsumtionen med upp mot 6 procent jämfört med om förbud 2 Social acceptans handlar om det sociala klimatet, dvs. vilken norm eller attityd som finns i samhället till exempelvis tobaksbruk. En av de allra viktigaste bestämningsfaktorerna för tobaksbruk är vilken social acceptans tobak har. Attitydförändringar i ett samhälle påverkas i stor utsträckning av lagstiftningen, marknadsföringen och den allmänna debatten. 20

30 saknas (14) och har dessutom större effekt på ungdomar och andra grupper med socioekonomiskt låg status (9). Artikel 13 framhåller entydigt att ett totalförbud mot tobaksreklam, marknadsföring och sponsring minskar bruket av tobak. Konventionen kräver således, så långt respektive lands grundlag tillåter, ett heltäckande förbud mot tobaksreklam. De länder som av sin grundlag inte tillåts att införa ett heltäckande förbud, måste ändå tillämpa en lång rad restriktioner mot reklam, marknadsföring och sponsring. Dessa länder måste till exempel förbjuda vilseledande reklam, införa varningstexter eller bildvarningar i den tobaksreklam som är tillåten, samt kräva att tobaksindustrin redovisar sina kostnader för reklam, marknadsföring och sponsring (4, 8). Under tredje partskonferensen (se bilaga 1 för begreppsförklaring) 2008 antogs rekommendationer för hur denna artikel ska tillämpas. Rekommendationerna innebär förbud mot exponering av tobaksvaror på försäljningsställen, tobaksvarorna ska istället förvaras ej synliga för kunderna, och totalt reklamförbud införs. Eftersom förpackningarna anses vara tobaksindustrins främsta marknadsföringsplats förespråkar riktlinjen även så kallade neutrala förpackningar, det vill säga paket utan någon layout eller design som kan identifieras med ett speciellt varumärke. I Sverige är i princip all tobaksreklam förbjuden, förutom tobaksreklam inne på försäljningsställen. Men denna typ av reklam är reglerad. Den får inte vara uppsökande, påträngande eller uppmana till bruk av tobak utan ska vara återhållsam, neutral och informativ i sin framtoning. Måttfullhetsregeln gäller även tobaksförpackningarna. Hittills har endast några reklamskyltar, inne på försäljningsställen, förbjudits av Konsumentombudsmannen (KO) samt av Marknadsdomstolen då de varit påträngande eller uppmanat till bruk av tobak. Den indirekta tobaksreklamen, det vill säga då andra produkter än tobaksvaror säljs med till exempel cigarettens varunamn eller logotyp, är förbjuden i tidningsannonser och radiooch TV-reklam. I mål om indirekt tobaksreklam har KO hittills fört talan vid ett tillfälle men utan att vinna framgång (30). 21

31 Tobaksavvänjning I det tobaksförebyggande arbetet ingår även att stödja dem som vill sluta använda tobak genom att erbjuda tobaksavvänjning (4). Enkla råd från en professionellt utbildad tobaksavvänjare kan öka möjligheten att lyckas med upp till 40 procent (31). Artikel 14 understryker behovet av att länderna utvecklar, inrättar och genomför att diagnos ställs och att tobaksberoende behandlas samt försöker underlätta tillgängligheten till läkemedel mot beroendet (8). En arbetsgrupp ska formulera riktlinjer även för denna artikel och ett förslag ska presenteras på den fjärde partskonferensen I Sverige finns det undersökningar som tyder på att så många som 85 procent av rökarna och nästan hälften av snusarna vill sluta och att ungefär var tredje vill ha professionell hjälp (9). Enligt en uppskattning 2006 kunde ungefär 70 procent av vårdcentralerna ge hjälp med tobaksavvänjning. En procentsats som troligen är överskattad och speglar sannolikt inte hur mycket avvänjningshjälp som faktiskt genomförs på de svenska vårdcentralerna. Detta samtidigt som bara 6 av de 21 landstingen ansåg att resurserna till patienternas avvänjningsstöd var tillräckliga och endast 4 av 21 erbjöd alla tobaksbrukande patienter avvänjningsstöd (32). Under 2007 hade endast en fjärdedel av kommunerna rutiner för samtal om tobaksvanor i sin företagshälsovård (33), detta trots att många rökare arbetar inom den kommunala verksamheten (19). Samtidigt som nästan hälften av landstingen kunde erbjuda avvänjning för sin personal (32). I Sverige finns också sedan 1998 en omfattande och utvecklad nationell telefonlinje, Sluta röka-linjen. Den når med sina behandlingssamtal, utifrån 2008 års samtalsstatistik, ungefär 1 procent av alla rökare som uppskattas vilja sluta (34, 35). Olaglig handel med tobaksprodukter Det har uppskattats att ungefär 10 procent av alla cigaretter på globala marknaden går till smuggling och illegal handel (36). Det finns även bevis att tobaksindustrin är inblandad i den illegala handeln och smugglingen. Industrin vinner också 22

32 på denna eftersom andelen cigaretter på marknaden ökar och på så sätt minskar effekterna av pris- och skattehöjningar så att flera har råd att köpa tobak. Ett viktigt incitament för den illegala handeln är att det fortfarande är svårt att spåra de ansvariga och straffen är låga. Olaglig handel kan enbart begränsas med utökad kontroll, internationellt samarbete och system som underlättar identifieringen av dem som är ansvariga för tillverkningen, distributionen, exporten och de som är ansvariga för den slutliga tobaksvaran (1, 2, 14, 37). Artikel 15 pekar på vikten av att förhindra den illegala handeln genom att utöka kontrollen, till exempel genom krav på speciell förpackningsinformation som möjliggör identifiering av ansvariga (8). För närvarande pågår en mellanstatlig förhandling inom konventionens ram för att utveckla mer specifika åtgärder i ett så kallat protokoll som intresserade länder därefter kan ansluta sig till. Förhandlingarna, där även Sverige deltar, beräknas vara avslutade I Sverige beräknas ungefär 5 6 procent av alla tillgängliga tobaksvaror vara smugglade, det vill säga betydligt mindre än internationellt. Det finns för närvarande inga indikationer att problemet ökar i Sverige. Mycket av de illegala och smugglade varorna passerar endast Sverige på sin väg till ett annat EU-land och är inte avsedda för den svenska marknaden. Detta gör det svårt att uppskatta hur stor den illegala marknaden verkligen är i Sverige (38). Försäljning till minderåriga Åldersgränsen för inköp av tobak syftar till att minska ungdomarnas tillgång till tobak samt att öka vuxenvärldens förståelse för värdet av att förhindra att ungdomar kommer över tobaksvaror (39). Åldersgränsen och dess efterlevnad får också bättre effekt om insatserna ingår som en del i ett brett tobaksförebyggande arbete och stöds av andra insatser (39, 40). Studier har också bekräftat att för ungdomar som växer upp i ett samhälle där tobaksfritt är normen, är risken mindre att de börjar röka och snusa (41). För att få så få ungdomar som möjligt att börja är det därför viktigt att även arbeta med att minska andelen tobaksbrukare bland vuxna (39, 42) och att arbeta för fler tobaksfria miljöer. Artikel 16 beskriver åtgärder för att minska försäljningen till personer under 18 år. Kraven är, förutom själva åldersgränsen, att alla ställen som säljer tobaksvaror ska ha väl synlig information om åldersgränsen. Dessutom får tobaksvarorna inte vara direkt tillgänglig för kunden på försäljningsställena. Tobaksautomater får inte locka till köp eller vara tillgängliga för minderåriga. Därutöver ska det vara förbjudet att tillverka och sälja godis och leksaker som liknar tobaksvaror samt att cigaretter säljs i små förpackningar eller delas ut gratis (8). 23

33 I Sverige infördes 1997 ett förbud att sälja tobak till personer under 18 år. Trots åldersgränsen kan i dag 48 procent av de rökande pojkarna och 38 procent av de rökande flickorna i årskurs 9 själva köpa sina cigaretter. Av de snusande pojkarna köper 55 procent själva sitt snus medan nästan en tredjedel av de få flickor som snusar köper sitt eget snus (43). Samtidigt är en majoritet av de svenska ungdomarna positiva till åtgärder som förhindrar eller försvårar tobaksbruket, till exempel åldersgräns, rökförbud och prishöjningar (29, 43). År 2007 uppgav 27 procent av landets kommuner, vilka har tillsynsansvaret, att de inte besökt några försäljningsställen för att informera och kontrollera åldersgränsen vid tobaksförsäljning (33). I Sverige är det sedan 2005 också förbjudet att sälja cigarettpaket med färre än 19 cigaretter och det finns även ett förbud mot styckeförsäljning av cigaretter (30). Forskning, samarbete och finansiella resurser Enligt WHO bör alla åtgärdsprogram vila på en stadig kunskapsgrund, ha kontinuerlig finansiering, utvärderas löpande och utvecklas i takt med att arbetet framskrider. Det är också angeläget med ett välutvecklat samarbete mellan olika aktörer lokalt, nationellt och internationellt. WHO anser att just samarbete och finansiellt stöd blir avgörande särskilt för hur många av utvecklingsländerna som kommer att kunna genomföra tobakskonven- 24

34 tionen på ett effektivt sätt. Fortfarande saknas också i närmare hälften av alla länder så grundläggande åtgärder som epidemiologisk bevakning 3 av tobaksbruket (1). Artiklarna 20, 22 och 26 framhåller vikten av omfattande epidemiologisk bevakning och av samarbete på vetenskapliga, tekniska och rättsliga områden men även vikten att tillräckliga och kontinuerliga resurser avsätts till arbetet. Artiklarna understryker också behovet av att de utvecklade länderna såväl tekniskt som finansiellt stödjer utvecklingsländernas arbete med att genomföra tobakskonventionen (8). I Sverige finns basen för det som konventionen kräver av en god epidemiologisk bevakning, men den behöver kompletteras med större långsiktighet och fler sociala, ekonomiska och hälsorelaterade indikatorer. Därutöver behöver tobaksforskningen, särskilt beteendevetenskaplig och åtgärdsinriktad forskning, utvecklas. Forskningen om snus är också eftersatt. Sverige saknar ett samordnat forskningsprogram för tobaksförebyggande forskning. 3 Epidemiologisk bevakning är systematisk och regelbunden insamling, granskning och tolkning av data om miljö- och hälsoförhållanden med syfte att upptäcka förändringar i hälsoläget. Avsikten med bevakningen är att ge kunskapsunderlag för beslut om åtgärder för att begränsa eller förebygga ohälsa (Folkhälsovetenskapligt lexikon. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut och Natur och Kultur; Epidemiologisk bevakning; s ). 25

35 26

36 Tobaksförebyggande arbete i Sverige Det svenska tobaksförebyggande arbetet har varit framgångsrikt. Tidigare var rökning accepterat i nästan alla miljöer och majoriteten rökte, men i dag är det i många sammanhang inte accepterat att röka och rökfria miljöer är normen. Antalet rökare har samtidigt under de senaste 20 åren minskat med närmare en miljon (5). Trots detta röker och/eller snusar fortfarande drygt 1,6 miljoner svenskar varje dag enligt Statens folkhälsoinstituts årliga enkätundersökning Hälsa på lika villkor. I Sverige dör varje år omkring personer i förtid på grund av sin rökning, och ytterligare minst 500 dör av skador de fått av andras rök (44). Drygt ungdomar börjar med tobak varje år (29), och 2002 gjordes beräkningar att tobaken varje år kostar Sverige minst 26 miljarder kronor. Detta är närmare tre gånger mer än vad staten årligen får in på tobaksskatten (45) beräknat efter 2002 års penningvärde. Men jämförelsen är mer invecklad än så eftersom tobaksskatten inte skapar några nya resurser för samhället utan endast omfördelar redan befintliga resurser, från medborgarna till statskassan. Men det ger en indikation på hur mycket tobaken kostar Sverige. Fyra delmål Sveriges tobaksförebyggande arbete utgår från fyra politiskt beslutade delmål som ska uppnås till Målen är en del av det elfte nationella folkhälsopolitiska målområdet. Tobakskonventionen innehåller ramarna för åtgärder för att kunna uppnå delmålen och bedriva ett effektivt och evidensbaserat tobaksförebyggande arbete. Delmålen för minskat bruk av tobak till 2014 Det elfte målområdet i den nationella folkhälsopolitiken som berör ett minskat tobaksbruk är indelat i fyra delmål (46, 47). 1. En tobaksfri livsstart från En halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. 3. En halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. 4. Ingen ska ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. 27

37 För att Sverige ska kunna nå delmålen till 2014 behöver en kombination av olika omfattande och långsiktiga tobaksförebyggande åtgärder prioriteras på alla nivåer i samhället. Om dessa åtgärder dessutom samverkar blir de mer effektiva (9, 28). De nationella insatserna måste förstärkas liksom insatserna på regional och lokal nivå. Landstingen har på flera håll i landet kommit långt i sitt tobaksförebyggande arbete, men mycket arbete återstår att göra, till exempel för att erbjuda alla patienter tobaksavvänjning och införa tobaksfri arbetstid bland sin personal. Kommunerna har också en viktig roll i både det tobaksförebyggande arbetet och i tillsynen, en roll som måste uppmärksammas och förstärkas ytterliggare (9, 28, 32). Det finns samtidigt pengar att spara för den som investerar i tobaksförebyggande arbete, till exempel beräknas att Sveriges kommuner kan spara nästan 2 miljarder kronor varje år bara genom att hjälpa sin egen personal att sluta röka (19). Motsvarande summa för landstingen är 125 miljoner kronor per år vilket motsvarar ungefär 330 heltidstjänster (9). Sammantaget leder ett minskat tobaksbruk i Sverige till minskade kostnader och minskad ojämlikhet i hälsa (28). Det tobaksförebyggande arbetet kan således fungera även som ett medel för att nå det övergripande folkhälsomålet att skapa en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 28

38 29

39 30

40 Hur tobakskonventionen kan omsättas i regionalt och lokalt arbete Det råder en samstämmighet mellan bland andra Statens folkhälsoinstitut, internationella forskare och WHO om att det tobaksförebyggande arbetet behöver en god organisation och förankring. Alla nivåer i samhället, från internationell till lokal nivå, behöver samverka. Nyckelgrupper som forskare, folkhälsoarbetare, ekonomer, lärare, hälso- och sjukvårdspersonal, tillsynsansvariga, och politiker och andra beslutsfattare måste arbeta för att omsätta konventionen till praktiskt arbete i Sverige. Förutom yrkesverksamma på statlig, regional och kommunal nivå är det angeläget med samverkan och medverkan från frivilligsektorn, något som också understryks i artikel 4 i tobakskonventionen (4, 8, 9, 48). Utmaningarna med att omsätta tobakskonventionen till praktiskt arbete är många. Nedan följer några exempel på hur tobakskonventionen kan fungera som stöd för det tobaksförebyggande arbetet på alla nivåer i Sverige. Varje förslag hänvisar till respektive artikel i tobakskonventionen. Först presenteras några övergripande åtgärder, därefter följer ett antal mer preciserade åtgärder för den regionala och lokala nivån. Övergripande insatser för samtliga nivåer i Sverige: Skapa långsiktig finansiering av det tobaksförebyggande arbetet (artikel 5). Genusanpassa alla åtgärder och strategier (artikel 4). Skydda det förebyggande och hälsofrämjande arbetet från tobaksindustrins påverkan (artikel 5). Inkludera åtgärder mot snus i det tobaksförebyggande arbetet (gäller för samtliga artiklar). Initiera, samordna och utveckla forskningsprogram om tobak på alla nivåer (artikel 20). Säkerställ att aktörerna på alla nivåer genom sitt arbete bidrar till metodutveckling (artiklarna 21 och 22). Samla data om omfattning, mönster, orsaker och konsekvenser av tobaksbruket samt om exponering för tobaksrök (artikel 20). Arbeta för att all statistik ska bli jämförbar och lätt att analysera (artikel 20). 31

41 Lästips Två rapporter från Statens folkhälsoinstitut tar upp hur man kan förstärka den tobaks förebyggande strukturen. Rapporterna kan vara en grund i det regionala förebyggande arbetet och skapa större förståelse för tobaksfrågan: u Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården u Tobak och avvänjning Fler lästips finns i bilaga 3. Regional nivå På den regionala nivån möter samhällets hälsofrämjande arbete det sjukdomsförebyggande arbetet. Den regionala nivån är även en viktig länk mellan den nationella och lokala nivån. Landstingen och regionerna är bland de mest aktiva aktörerna inom det tobaksförebyggande arbetet. I de allra flesta fall grundas arbetet i politiskt beslutade policyer, men arbetet behöver bättre organisation och mer resurser. Många handlingsplaner saknar också en regelbunden uppföljning. Det återstår även mycket arbete med att bygga upp tobaksavvänjningen. Statens folkhälsoinstitut genomförde 2006 en undersökning i vilken det framgick att 14 av de 21 landstingen ännu inte hade en plan för hur avvänjningsstödet långsiktigt skulle bli mer tillgängligt. Alla landsting hade heller inte en person som ansvarar för samordning och planering av tobaksavvänjningen, och många landsting har för få anställda som är utbildade i tobaksavvänjning (32). Viktigt är även att andra regionala aktörer som länsstyrelsen, försäkringskassan, polisen, tullen och regionförbunden engagerar sig mer i det tobaksförebyggande arbetet. Dessutom kan samordningen mellan olika regionala aktörer och samarbetet mellan den regionala och den lokala nivån förbättras. Exempelvis behöver landets länsstyrelser ta ett mer övergripande och aktivt ansvar för att stimulera det regionala och lokala arbetet (5, 49). Det finns 21 länsstyrelser i Sverige och de har det regionala tillsynsansvaret för tobakslagens bestämmelser inom de delar där kommunerna har det omedelbara tillsynsansvaret. Länsstyrelsernas tillsynsarbete innefattar att ge kommunerna information, råd och stöd om tobaksarbetet och att skapa samarbetsformer och uppföljning för både främjande insatser och tillsynsinsatser. Länsstyrelsen ska också systematisera, sammanställa och analysera utvecklingen av tobakshandeln i sitt län. Under 2007 uppgav åtta av de länsstyrelser som svarat på Statens folkhälsoinstituts årliga kartläggning av länsstyrelsernas tobaksförebyggande arbete, att de gjorde tillsynsbesök hos en eller flera kommuner. Samtidigt uppgav 12 (dubbelt så många som året innan) att de hade en plan för hur tillsynsarbetet enligt tobakslagen ska genomföras i länet (33). Men totalt sett är länsstyrelsernas tobakstillsyn fortfarande en alltför lågt prioriterad uppgift. Det är viktigt att tillsynen blir en naturlig del av det förebyggande folkhälsoarbetet (19). Länsstyrelserna har också fått en mer uttalad och tydlig roll i det tobaksförebyggande arbetet genom riksdagens beslut enligt regerings proposition 2007/08:110 (47). För det framtida arbetet skulle, menar Statens folkhälsoinstitut, tobakskonventionen kunna spela en viktig roll i arbetet med övergripande regionala handlingsplaner, målformuleringar och uppföljningsarbeten, på samma sätt som många i dag gör med de elva nationella folkhälsoområdena, agenda 32

42 21-arbetet, målen för hållbar utveckling och millenniemålen. De övergripande artiklarna 4 och 5 i konventionen, med sina vägledande principer och allmänna skyldigheter, kan här vara till hjälp och fungera som ett stöd för arbetet med det elfte nationella målområdet om minskat tobaksbruk. Här följer några förslag på regionala åtgärder där tobakskonventionen kan fungera som ett stöd för att ge större tyngd till de tobaksförebyggande insatserna. För varje förslag till åtgärd görs en hänvisning till den aktuella artikeln i konventionen. Övergripande insatser: En gemensam övergripande regional handlingsplan och strategi som varje år följs upp av en grupp med representanter från flera regionala aktörer som till exempel landstinget, länsstyrelsen, försäkringskassan och frivilligorganisationerna (artikel 5, 22, 26). Engagera och samarbeta med frivilligsektorn samt kräva att de som får organisationsbidrag även har ett aktivt tobaksförebyggande arbete (artikel 4, 7). I vården rutinmässigt journalföra tobaksbruk och tobaksberoende (artikel 14, 20). Lästips u Handbok tobakslagen visar hur man skapar en mer aktiv tillämpning av tobakslagen. Den är framtagen av Statens folkhälsoinstitut och finns tillgänglig på Fler lästips finns i bilaga 3. Minska efterfrågan genom att stödja den egna personalen till att bli rökfri och snusfri genom att erbjuda avvänjningsstöd och läkemedel (artikel 4, 14, 22) säkerställa att alla vårdcentraler erbjuder tobaksavvänjning till alla patienter som behöver det, och att vårdcentralerna har minst en professionellt utbildad tobaksavvänjare i personalen (artikel 4, 12, 14) använda metoderna Rökfri inför operation systematiskt (artikel 14) vidta åtgärder för att skydda alla människor mot passiv rökning (miljötobaksrök) genom att till exempel införa fler rökfria miljöer och rökfri arbetstid (artikel 4, 8, 14) utbilda personalen kontinuerligt i tobaksförebyggande arbete och tobaksavvänjning (artikel 4, 12). Minska tillgång och tillgänglighet genom att samarbeta med alla regionala aktörer som har en del i tillsynsarbetet och med dem som tillsynen utövas över (artikel 7 13, 15, 16) arbeta förebyggande mot olovlig försäljning och illegala tobaksprodukter (artikel 15) förbjuda försäljning av tobaksprodukter i offentliga lokaler eller i sådan verksamhet som får stöd av någon regional aktör (artikel 7, 16). 33

43 Lokal nivå Kommunerna har en viktig roll både i det tobaksförebyggande arbetet och i tillsynen för tobakslagens bestämmelser eftersom de har ansvar för till exempel barns och ungdomars skol- och fritidsverksamhet. Liksom landstingens medarbetare är även anställda inom kommunen viktiga förebilder för kommuninvånarna i folkhälsofrågor. Samtidigt använder många bland kommunernas egen personal tobak (19). Trots kommunernas viktiga roll i det tobaksförebyggande arbetet uppger endast ungefär en tredjedel av dem att de har en policy för det befolkningsinriktade tobaksförebyggande arbetet (33). Dessutom har färre än hälften av landets kommuner ett tobaksförebyggande arbete av något slag med på sin agenda (50). Även Sveriges kommuner kan inspireras av landstingens arbete och ta tillvara deras erfarenheter nu när många kommuner också börjar arbeta med policyer för tobaksfritt (32). Kommunen är den lokala tillsynsmyndigheten enligt tobakslagen och är därmed den myndighet som utövar omedelbar tillsyn över rökfria miljöer (utom arbetsplatsen) och åldersgränsens efterlevnad. Trots att tillsynen spelar en viktig roll i det tobaksförebyggande arbetet är detta fortfarande en lågt prioriterad verksamhet för många kommuner. Under 2007 ökade tillsynsaktiviteten något men fortfarande är tillsynen lågt prioriterad. Endast drygt hälften av kommunerna använder till exempel en årlig tillsynsplan i sitt tobaksförebyggande tillsynsarbete (33). En positiv utveckling har i alla fall kunnat noteras när det gäller frågan om rökfri arbetstid i kommunerna sedan Kommunernas och landstingens arbetsmiljöråd 2007 utfärdade en rekommendation om rökfri arbetstid. I mars 2009 visade den löpande kartläggningen som Tobaksfakta genomför, att 71 svenska kommuner hittills har infört rökfri arbetstid. Ett antal som nu i snabb takt ökar. Utöver detta har även 11 kommuner beslutat att införa det och 6 kommuner har redan tagit steget att även skapa en helt tobaksfri arbetstid (51). Detta kan jämföras med att nästan alla (19 av 21) landsting vid förra undersökningen 2006 hade infört rökfri arbetstid och att vissa även hade infört tobaksfri arbetstid (32). Ett viktigt första steg i tillämpningen av tobakskonventionen kan således vara att gemensamt, i en kommun, dra upp riktlinjerna för det tobaksförebyggande arbetet och att många olika aktörer engageras i arbetet. Detta kan även bidra till att enstaka och isolerade insatser inom kommunen blir en del av en större och strukturerad helhet och effekterna därmed mer hållbara. Det handlar således, som på den regionala nivån, att använda sig av konventionen i lokala handlingsplaner, 34

44 målformuleringar och uppföljningsarbeten, så som många kommuner i dag gör med de elva nationella folkhälsoområdena och barnkonventionen. De övergripande artiklarna 4 och 5 kan även här vara till hjälp och fungera som ett komplement till det elfte nationella målområdet om minskat tobaksbruk och till eventuella lokala folkhälsomål. Här följer några förslag på lokala åtgärder för att förstärka både kommunernas förebyggande arbete och tillsynsarbete med tobakskonventionen som bas. Varje åtgärd kopplas till den aktuella artikeln i konventionen. Övergripande insatser: Arbeta fram ett övergripande tobakspolitisk program (som rökfri arbetstid) eller handlingsplaner som representanter från kommunfullmäktige, kommunens olika förvaltningar, frivilligorganisationer och andra lokala aktörer årligen följer upp (artikel 5, 22, 26). Skapa lokalt samarbete över förvaltningsgränser och mellan kommunen och andra lokala aktörer för att få samverkansvinster (artikel 4). Kräva att de som får föreningsbidrag även har ett aktivt tobaksförebyggande arbete (artikel 4, 7). Minska efterfrågan genom att stödja den egna personalen till att bli rökfri och snusfri genom att erbjuda avvänjningsstöd och läkemedel (artikel 4, 14, 22). skydda alla människor mot passiv rökning (miljötobaksrök) genom att till exempel införa fler rökfria miljöer och rökfri arbetstid (artikel 4, 8, 14) uppmuntra till rökfria kommunala utomhusmiljöer, till exempel lekplatser, gågator, hyreshus och balkonger, utomhusserveringar och busshållplatser (artikel 8) se till att skolan och förskolan tar ett aktivt ansvar för att säkerställa att dessa miljöer blir helt tobaksfria och att personalen aktivt arbetar tobaksförebyggande (artikel 4) utbilda den kommunala personalen kontinuerligt i tobaksförebyggande arbete och tobaksavvänjning (artikel 12). Lästips Några rapporter från Statens folkhälsoinstitut tar upp hur man kan skapa engagemang och system för att arbeta med tobaksfrågan, liksom hur man förstärker tillsynen och arbetar med ett tobakspolitiskt program i en kommun. Den första rapporten kan vara till hjälp i genomförandearbetet av tobakskonventionen och ge stöd vid tillämpningen av bland andra artiklarna 8, 12, 14 och 16 i konventionen. Rapporterna finns tillgängliga på u Kommunguiden u Tobak och avvänjning u Handbok tobakslagen Fler lästips finns i bilaga 3. Minska tillgång och tillgänglighet genom att fortbilda nyckelgrupper och nyckelpersoner som politiker, beslutsfattare, vård- och omsorgspersonal, socialarbetare och socialsekreterare, lärare samt fritids- och förskolepersonal i tobaksförebyggande arbete (artikel 4, 12) förhandla bort försäljning av tobaksprodukter i kommunens offentliga lokaler eller i sådan verksamhet som får stöd av kommunen (artikel 7, 16) utöva en aktiv och förstärkt tillsyn som en del i det tobaksförebyggande arbetet och underlätta för berörda att följa lagen (artikel 7 13, 15, 16) samarbeta med alla lokala aktörer som har en del i tillsynsarbetet och med länsstyrelsen samt med dem som tillsynen utövas på (artikel 7 13, 15, 16). 35

45 Bilagor 1. Förklaring av viktiga begrepp Förteckning över tobakskonventionens 38 artiklar Läs mer 44

46 Bilaga 1. Förklaring av viktiga begrepp Världshälsoförsamlingen (WHA) är Världshälsoorganisationens (WHO) högsta beslutande organ med representanter från alla medlemsländer. WHO är i sin tur en del av FN med ansvar för internationella hälso- och folkhälsofrågor. Konvention eller ramkonvention är ett internationellt bindande juridiskt avtal, en överenskommelse mellan olika länder. Det kan exempelvis röra sig om allmänna målsättningar och förpliktelser i en viss fråga. En konvention kan beskrivas som ett antal mindre avgränsade insatser eller strategier av liknande karaktär, som syftar mot ett bestämt mål. En ramkonvention däremot innehåller flera olika insatser och strategier av olika karaktär. En ramkonvention är en ram för de överenskomna insatserna. Artikel är det samma som ett av de 38 olika avsnitten eller paragraferna i konventionen. Protokoll är juridiskt bindande och förhandlas fram under officiella förhandlingsmöten mellan de länder som har anslutit sig till tobakskonventionen. Riktlinjer (Guidelines) är en icke-bindande rekommendation som har arbetats fram av de anslutna länderna tillsammans. Syftet är att stödja och hjälpa länderna med genomförandet och tillämpningen av de olika artiklarna i tobakskonventionen. Partskonferensen är en regelbundet återkommande konferens för alla länder som anslutit sig till konventionen. Konferensen har formen av ett arbetsforum för frågor om konventionens framtid och utveckling. 37

47 Bilaga 2. Förteckning över tobakskonventionens 38 artiklar Det här är ett redigerat utdrag ur Ramkonvention om tobakskontroll (8) och svensk översättning från Proposition 2004/05:118, bilaga 1 (6). Inledande och övergripande artiklar Artikel 1: Artikel 2: Artikel 3: Artikel 4: Artikel 5: Definitioner. Förhållanden mellan denna konvention och andra internationella avtal. Mål med konventionen Målet med konventionen är att skydda nuvarande och kommande generationer från de förödande hälso- och miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av tobaksbruk och exponering för tobaksrök. Konventionen ger parterna en ram för sin tobakskontroll så att de kraftigt kan minska tobaksbruket och exponeringen för tobaksrök. Vägledande principer för arbetet med att genomföra konventionen Parterna ska informera varje person om hälsokonsekvenserna av tobaksbruk mobilisera starkt politiskt engagemang stödja allsidiga åtgärder på flera områden och samordna dessa förhindra att människor börjar använda tobak och att de exponeras för tobaksrök ta hänsyn till sociokulturella och könsspecifika aspekter i utformningen av åtgärderna för tobakskontroll inkludera det civila samhället i arbetet. Allmänna skyldigheter Parterna är skyldiga att utveckla multisektoriella nationella strategier, planer och program i enlighet med konventionen inrätta och finansiera en stark nationell samordnande funktion för arbetet 38

48 införa effektiv lagstiftning för att minska tobaksbruket skydda folkhälsopolitiken från påverkan av kommersiella och andra krafter inom tobaksindustrin samarbeta internationellt för att uppnå konventionens mål ta fram finansiella resurser för att genomföra konventionen. Centrala åtgärder i konventionen för att minska efterfrågan Artikel 6: Artikel 7: Artikel 8: Artikel 9: Artikel 10: Artikel 11: Pris och skatt Priset och skatten på tobak är ett effektivt instrument för att styra konsumtionen. Parterna bör införa skatter och sätta priser för att minska tobaksbruket begränsa resandes inköp och import av skattefria tobaksprodukter. Andra åtgärder än prishöjningar Det finns andra allsidiga åtgärder än prishöjningar som är viktiga medel för att minska tobaksbruket. Parterna ska genomföra lagstiftning och andra åtgärder för att förverkliga artiklarna 8 13 samarbeta med andra via internationella organ. Skydd mot exponering för tobaksrök Forskningen har slagit fast att exponering för tobaksrök är mycket skadligt. Parterna ska därför införa lagstiftning och andra åtgärder som skyddar mot exponering för tobaksrök. Reglering av tobaksvarors innehåll Parterna ska i samråd med internationella organ reglera och testa tobaksvarors innehåll. Reglering av information om tobaksvaror Parterna ska införa effektiv lagstiftning som ålägger tillverkare och importörer att informera om varans innehåll genomföra effektiva åtgärder för att allmänheten ska få kännedom om denna information. Förpackning och märkning Sedan en part anslutit sig till konventionen ska den inom tre år genomföra att förpackningar för tobaksvaror och märkningen av dem inte främjar tobaksprodukten genomföra att alla förpackningar och tobaksvaror förses med hälsovarningar (som text, bild och grafik). 39

49 Artikel 12: Artikel 13: Artikel 14: Utbildning, information, allmän upplysning Parterna ska använda alla kommunikationsmedel för att stärka allmänhetens medvetenhet om frågor som gäller tobakskontroll och förebyggande arbete samt för att sprida kunskap om tobaksindustrins agerande skapa tillgängliga utbildningsprogram om tobakens hälsorisker för allmänheten skapa utbildningsprogram för hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skolan, administratörer, politiker, medier och andra berörda. Reklam, marknadsföring och sponsring för tobak Ett totalförbud mot reklam, marknadsföring och sponsring skulle minska tobaksbruket. Parterna ska inom fem år införa totalförbud mot reklam, marknadsföring och sponsring för tobak inom fem år införa totalförbud mot gränsöverskridande reklam, marknadsföring och sponsring för tobak om landets grundlag inte medger totalförbud ska landet införa mycket starka restriktioner för all reklam, marknadsföring och sponsring. Åtgärder för att främja tobaksavvänjning Parterna ska utveckla och sprida riktlinjer om bra metoder för tobaksavvänjning utforma och genomföra program för tobaksavvänjning på platser som utbildningsinstitutioner, hälsovårdsinrättningar, rehabiliteringscentrum, arbetsplatser och idrottsanläggningar införa i alla nationella program, planer och strategier för folkhälsan att diagnos ställs och att behandling sker av tobaksberoende och att tobaksavvänjning blir lätttillgänglig göra behandling, avvänjning och farmaceutiska produkter mot tobaksberoende lätt tillgängliga till en överkomlig kostnad. 40

50 Åtgärder i konventionen för att minska tillgången till tobak Artikel 15: Artikel 16: Artikel 17: Olaglig handel Parterna ska eliminera alla former av olaglig handel med tobak och all framställning, smuggling, och förfalskning av tobaksvaror införa lagstiftning om att alla tobaksprodukter och varor ska vara märkta så att det går att bestämma deras ursprung och följa deras väg från produktion till försäljning övervaka och samla in uppgifter om gränsöverskridande handel genom samarbete mellan skattemyndigheter, tullmyndigheter och andra myndigheter. Försäljning till och av minderåriga Parterna ska förbjuda försäljning av tobak till minderåriga förbjuda att tobaksvaror säljs av personer som inte uppnått 18 år kräva att försäljningsställen har en tydlig skylt om åldersgräns förbjuda att tobaksvaror är tillgängliga direkt på hyllor i affär förbjuda leksaker, godsaker och snacks som liknar tobaksvaror säkerställa att tobaksautomater inte är tillgängliga för minderåriga och på sikt förbjuda tobaksautomater förbjuda gratisutdelning av tobaksvaror förbjuda försäljning av lösa cigaretter eller små förpackningar besluta om påföljder för den som säljer tobak till minderåriga. Stöd till ekonomiskt bärkraftiga alternativa verksamheter Parterna ska främja ekonomiskt bärkraftiga alternativ för tobaksodlare, tobaksarbetare och enskilda försäljare. 41

51 Miljöskydd och ansvar Artikel 18: Artikel 19: Skydd för miljö och människors hälsa Parterna ska ta hänsyn till miljön och människors hälsa när det gäller tobaksodlingar och framställning av tobaksvaror inom partens område. Rättsligt ansvar Parterna ska överväga att införa eller förstärka befintlig lagstiftning om straffrättsligt och civilrättsligt ansvar för tobakskontroll. utbyta information om hälsoeffekter av bruket av tobaksvaror med andra länder. utbyta information gällande lagstiftning, reglering och rättspraxis med andra länder. Vetenskapligt och tekniskt samarbete Artikel 20: Artikel 21: Artikel 22: Forskning, övervakning och utbyte av information Parterna åtar sig att utveckla och främja forskning om tobak samarbeta internationellt om forskning och utvärdering övervaka spridningen av tobaksbruket och dess sociala, ekonomiska och hälsorelaterade följder samarbeta med Världshälsoorganisationen om att utarbeta vägledande riktlinjer för att samla in, analysera och sprida uppgifter från tobaksrelaterad övervakning samla in och sprida information om metoder inom tobaksindustrin och tobaksodlingen. Rapportering och utbyte av information. Samarbete på vetenskapliga, tekniska och rättsliga områden. Konventionens interna arbete för de anslutna länderna och Världshälsoorganisationen Artikel 23: Artikel 24: Artikel 25: Artikel 26: Partskonferenser. Ramkonventionens sekretariat. Förhållandet mellan partskonferenser och mellanstatliga organisationer. Finansiella resurser Parterna ska finansiera sin egen verksamhet för att nå målen, och finansiellt stödja utvecklingsländers arbete för att nå målen. 42

52 Tvistlösning och konventionens vidare utveckling och slutbestämmelser Artikel 27: Artikel 28: Artikel 29: Artikel 30: Artikel 31: Artikel 32: Artikel 33: Artikel 34: Artikel 35: Artikel 36: Artikel 37: Artikel 38: Tvistlösning. Ändringar i konventionen. Antagande av ändringar i bilagor till denna konvention. Reservationer. Frånträde. Rösträtt. Protokoll. Undertecknande. Ratifikation, godtagande, godkännande, formell bekräftelse eller anslutning. Ikraftträdande. Depositarie. Autentiska texter. 43

53 Bilaga 3. Läs mer International Tobacco Control Policy Evaluation Project (ITC Project) The Framework Convention Alliance for Tobacco Control Regeringens proposition 2004/05:118: Tobakskontroll genomförande av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll m.m. Stockholm; Regeringens proposition 2007/08:89: Sveriges politik för global utveckling. Stockholm; Statens folkhälsoinstitut. Kommunguiden: Att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Stockholm; Rapport 2005:33. Statens folkhälsoinstitut. Tobak och avvänjning: En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Stockholm; :29. Statens folkhälsoinstitut. Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården: En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal I samarbete med Socialstyrelsen. Stockholm; :16. Statens folkhälsoinstitut. Handbok tobakslagen. Kan läsas online på På webbplatsen kan du skriva i Handbok tobakslagen i sökrutan för att hitta rätt. Svenskt Nätverk för Tobaksprevention. Lägesrapport våren 2008: Frivilligorganisationernas rapport om Sveriges implementering av WHO:s Ramkonvention mot Tobak. Stockholm; Kan läsas eller beställas online på eller professionals@globalink.org World Health Organization. WHO Report on the Global Tobacco Epidemic, 2008: The MPOWER package. Geneva; Världshälsoorganisationens tobakssidor Tobaksfakta Tobakskonventionen (på svenska) finns att läsa och ladda ner från På webbplatsen kan du skriva i Ramkonventionen om tobakskontroll i sökrutan för att hitta rätt. Världsbankens tobakssidor 44

54 Referenser 1. World Health Organization. WHO Report on the Global Tobacco Epidemic, 2008: The MPOWER package. Geneva; World Health Organization. Tobacco and poverty: A vicious circle. Tobacco Free Initiative; World Health Organization. An international treaty for tobacco control Hämtad från 4. World Health Organization. WHO Framework Convention on Tobacco Control: Mobilizing the World for Global Public Health Statens folkhälsoinstitut. Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport Målområde 11 Minskat bruk av tobak. Stockholm; Rapport 2005: Sveriges regering. Proposition 2004/05:118 Tobakskontroll genomförande av WHO:s ramkonvention om tobakskontroll m.m Standford A. Government action to reduce smoking. Respirology 2003;8(1): World Health Organization. WHO Framework Convention on Tobacco Control Statens folkhälsoinstitut. Tobak och avvänjning: En faktaskrift om behovet av prioritering av tobaksavvänjning. Stockholm; : World Health Organization. Gender and Tobacco Control: A policy brief. Geneva: Department of Gender, Women and Health & Tobacco Free Initiative; Joossens L & Raw M. Tobacco Control Scale: A new scale to measure country activity. Tobacco control 2006;15: Joossens L & Raw M. Progress in Tobacco Control in 30 European Countries, 2005 to Leuven and São Paulo: Swiss Cancer League; Mahood G. Telling the truth about the tobacco industry: A backgrounder on tobacco industry denormalization. Non-Smoker s Rights Association; Prabhat J. Chaloupka FJ. Curbing the epidemic: Governments and the Economics of Tobacco Control. Washington D.C: The World Bank; Från Skatteverket (Lundgren Å) till Statens folkhälsoinstitut. Skattehöjningar på tobak i Sverige mellan åren [E-post]; ; Östersund; Statens folkhälsoinstitut. Andras rök och din hälsa Forskningsrön om passiv rökning. Stockholm; : World Health Organization. Protection from exposure to second-hand tobacco smoke. Policy recommendations. Geneva: Tobacco Free Initiative; World Health Organization. Guidelines on protection from exposure to tobacco smoke. Geneva; Guidelines under article 8 of the Framework Convention on Tobacco Control. 19. Statens folkhälsoinstitut. Kommunguiden: Att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Stockholm; Rapport 2005: Socialstyrelsen. Miljöhälsorapport 2005 om barns hälsa. Stockholm;

55 21. Hammond D, Fong GT, Borland R, Cummings KM, McNeill A, Driezen P. Text and graphic warnings on cigarette packages: findings from the International Tobacco Control (ITC) Four Country Study. American journal of preventive medicine 2007;32(3): Hammond D, Fong GT, McNeill A, Borland R, Cummings KM. Effectiveness of cigarette warning labels in informing smokers about the risks of smoking: findings from the International Tobacco Control (ITC) Four Country Survey. Tobacco control 2006;15 Suppl 3:iii Fong GT. Evaluating the effects of the September 2003 European Union policy banning Light/Mild cigarette brand descriptors: findings from the International Tobacco Control Policy Evaluation Survey. Health Canada; Sveriges regering. Proposition 2001/02:162: Märkningsdirektivet om tobaksvaror Centers for Disease Control and Prevention. Designing and Implementing an Effective Tobacco Counter-Marketing Campaign. Atlanta, Georgia U.S: Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention, National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion, Office on Smoking and Health; World Health Organization. Building Blocks for Tobacco Control: A Handbook Tools for Advancing Tobacco Control in the 21st Century. Geneva; Siahpush M, McNeill A, Hammond D, Fong GT. Socioeconomic and country variations in knowledge of health risks of tobacco smoking and toxic constituents of smoke: results from the 2002 International Tobacco Control (ITC) Four Country Survey. Tobacco control 2006;15 (Suppl 3):iii Statens folkhälsoinstitut. Minskat bruk av tobak: Var står vi i dag? Östersund; Rapport 2007: Statens folkhälsoinstitut. Tonåringar om tobak: Vanor, kunskaper och attityder. Stockholm; : Från Konsumentverket (Grundström M) till Statens folkhälsoinstitut. Förbud för tobaksreklam och marknadsföring enligt Tobakslagen. [E-post]; och ; Östersund; SBU. Metoder för rökavvänjning. Stockholm; Rapport: Statens folkhälsoinstitut. Tobaksfritt landsting på agendan: En uppföljning av det tobakspreventiva arbetet i landsting/regioner Östersund; : Statens folkhälsoinstitut. Länsrapport 2007: Länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn enligt alkohol- respektive tobakslagen samt kommunernas övriga alkoholoch drogförebyggande arbete. Östersund; : Centrum för Tobaksprevention. Sluta-röka-linjen en nationell telefonlinje för tobaksavvänjning. Stockholm: Stockholms läns landsting: Samhällsmedicin; Rapport Statens folkhälsoinstitut. Årsredovisning Östersund; : Framework Convention Alliance on Tobacco Control. Factsheet 8: The Illicit Trade in Tobacco Products. Geneva; Hämtad från Framework Convention Alliance on Tobacco Control. Factsheet 8: Tobacco Smuggling. Geneva; Hämtad från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Drogutvecklingen i Sverige Stockholm; Rapport:

56 39. Sundh M. Har förbudet att sälja tobak till minderåriga påverkat ungdomars möjlighet att köpa tobak? En studie av lagen om 18-årsgräns från [Doktorsavhandling]. Karlstad: Karlstads Universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Folkhälsovetenskap; : Willemsen M C & Zwart W M. The effectiveness of policy and health education strategies for reducing adolescent smoking: a review of the evidence. Journal of Adolescence 1999;22(5): Statens folkhälsoinstitut. Tobaksfria ungdomar hur når vi dit? Stockholm; : Lantz P M. Jacobson P D. Warner K E. Wasserman J. Pollack H A. Berson J & Ahlstrom A. Investing in youth tobacco control: a review of smoking prevention and control strategies. Tobacco control 2000;9(1): Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor Stockholm; Rapport: Statens folkhälsoinstitut. Hälsorelaterade levnadsvanor: Vad vet vi och vad behöver vi veta? Stockholm; Rapport 2003: Statens folkhälsoinstitut. Rökning produktionsbortfall och sjukvårdskostnader. Stockholm; Sveriges regering. Proposition 2002/03:35: Mål för folkhälsan Sveriges regering. Proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik Wipfli H, Stillman F, Tamplin S, da Costa e Silva VL, Yach D, Samet J. Achieving the Framework Convention on Tobacco Control s potential by investing in national capacity. Tobacco control 2004;13(4): Statens folkhälsoinstitut. Länsrapporten 2005: Länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn enligt alkohol- respektive tobakslagen samt kommunernas alkoholoch drogförebyggande arbete. Stockholm; : Franzen EC. Kartläggning av kommunernas arbete med tobaksfrågor. Stockholm: FOU-Södertörn; Tobaksfakta. Rökfri arbetstid Hämtad från tobaksfakta.se. 47

57 Tack till Referensgrupp: Paul Nordgren, tobakspolitisk expert, Statens folkhälsoinstitut; Göran Boëthius, docent och Läkare mot Tobak; Sofie Bergman, Utredare folkhälsa, Östersunds kommun; Marie Montin, Länssamordnare Örebro Länsstyrelse; Sara Sanchez, Yrkesföreningar mot Tobak; Nätverket för Tobakspreventivt arbete i Landsting och Regioner (Arbetsutskottet). Kommenterat texten: Stefan Persson, Pia Kvillemo, Statens folkhälsoinstitut; Mattias Grundström, Konsumentverket; Åsa Lundgren, Skatteverket. 48

58 Det svenska tobaksförebyggande arbetet har varit framgångsrikt men trots detta röker och snusar fortfarande drygt 1,6 miljoner svenskar varje dag. Detta går att påverka genom att minska efterfrågan på tobak och tillgängligheten till tobak. Genom Världshälsoorganisationens (WHO) Ramkonvention om tobakskontroll finns nu bättre förutsättningarna för att skydda människor, både i Sverige och världen runt, från de sociala, ekonomiska och inte minst hälsomässiga följderna av tobakskonsumtion, tobaksproduktion och exponering för tobaksrök. Tobakskonventionen bygger på aktuell forskning och den gedigna erfarenhet som i dag finns om vilka åtgärder som behövs för att minska tobaksskadorna. Konventionen fokuserar på centrala åtgärder för att minska tobaksbruket, förverkligar vi tobakskonventionen skapar det förutsättningar för ett minskat tobaksbruk. Denna skrift ger en introduktion till ramkonventionen om tobakskontroll. Den förslår också åtgärder som visar hur tobakskonventionen kan användas i det svenska regionala och lokala tobaksförebyggande arbetet för att stimulera alla berörda att omsätta konventionen till praktisk handling. Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kunskap för bättre hälsa. Statens folkhälsoinstitut Distributionstjänst Stockholm fhi@strd.se R 2009:04 ISSN ISBN

Tobakskonventionen. världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige

Tobakskonventionen. världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige Tobakskonventionen världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige Tobakskonventionen världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera

Läs mer

8/16 Rökfritt Sverige Tobacco Endgame

8/16 Rökfritt Sverige Tobacco Endgame Landstingsstyrelsens hållbarhetsberedning PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-18 LS-LED16-0579-2 8/16 Rökfritt Sverige 2025 - Tobacco Endgame Diarienummer: LS-LED16-0579 Behandlat

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

1. Redovisning av svar till Skolinspektionen KS/2015:836 Kl. 13:30 Thomas Åhman

1. Redovisning av svar till Skolinspektionen KS/2015:836 Kl. 13:30 Thomas Åhman Kallelse/underrättelse Kommunstyrelsen Tid: 2016-12-19 kl. 13:30 Plats: Forumsalen Föredragningslista Öppet sammanträde punkterna 1-13 Ärende Dnr Föredragande 1. Redovisning av svar till Skolinspektionen

Läs mer

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015,

minska de negativa hälsoeffekterna av tobaksrökning genom att halvera andelen tobaksrökare till 5 % fram till 2015, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Cecilia Lindvall TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, P 27 1 (3) HSN 1509-1090 Svar på skrivelse från (L), (M), (C), (KD),

Läs mer

Tobaken hindrar hållbar utveckling och bidrar till ojämlik hälsa. Katarina Östergren Enheten för Hållbar Utveckling Landstinget Sörmland

Tobaken hindrar hållbar utveckling och bidrar till ojämlik hälsa. Katarina Östergren Enheten för Hållbar Utveckling Landstinget Sörmland Tobaken hindrar hållbar utveckling och bidrar till ojämlik hälsa Katarina Östergren Enheten för Hållbar Utveckling Landstinget Sörmland Exempel från några av målen Det finns effektiva metoder för att

Läs mer

#VAL2014. Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier

#VAL2014. Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier #VAL2014 Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier för? #Val2014 Vilken tobakspolitik står våra riksdagspartier för? ISBN 978-91-637-5452-4 Tobaksfakta oberoende tankesmedja Skriften kan laddas ned

Läs mer

Förutsättningarna för Stockholms stad att formellt ställa sig bakom initiativet Tobacco Endgame

Förutsättningarna för Stockholms stad att formellt ställa sig bakom initiativet Tobacco Endgame Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr 3.1.1-576/2017 Sida 1 (6) 2017-10-11 Handläggare Therese Holmkvist Telefon: 08-508 43 028 Till Socialnämnden 2017-11-14

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Verdandi ger ut en skrift om tobakens skadeverkningar

Verdandi ger ut en skrift om tobakens skadeverkningar 1901 Verdandi ger ut en skrift om tobakens skadeverkningar 1922 Stor internationell konferens mot tobak 1954 Riksförbundet mot tobak börjar ge ut skriften Tobaken och Vi 1950-talets första hälft Vetenskapliga

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Tobakspolitiken ska skydda barnen

Tobakspolitiken ska skydda barnen Tobakspolitiken ska skydda barnen med Barnkonventionen och Tobakskonventionen som grund Margareta Pantzar, 15/9 2017 Barnets Rätt i Tobaksfrågan Barnkonventionen - Erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa

Läs mer

REGIONAL HANDLINGSPLAN TOBACCO ENDGAME RÖKFRITT SVERIGE 2025

REGIONAL HANDLINGSPLAN TOBACCO ENDGAME RÖKFRITT SVERIGE 2025 REGIONAL HANDLINGSPLAN 2018 2025 TOBACCO ENDGAME RÖKFRITT SVERIGE 2025 www.livsstilkronoberg.se FOTO: INGRID EDVARDSSON AURIN. 1 FOTO: LINNEA ANDERSSON. 2 Bakgrund Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025

Läs mer

RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige

RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt! Ett av de övergripande målen i den nationella cancerstrategin

Läs mer

Arbetet i Uppsala län

Arbetet i Uppsala län Arbetet i Uppsala län Margareta Pantzar Sammankallande i regionala gruppen i Uppsala län Stödet för Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 växer. Fler och fler myndigheter, organisationer och företag ställer

Läs mer

7 april Margareta Pantzar. Landstinget i Uppsala län

7 april Margareta Pantzar. Landstinget i Uppsala län 7 april 2014 Margareta Pantzar Landstinget i Uppsala län Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 Innebär en bred opinionsbildning med syfte att inom de närmaste åren (2015) få till stånd ett politiskt beslut

Läs mer

30/16 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning

30/16 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED16-1133-3 30/16 Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025

Läs mer

Det är dags nu! Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta:

Det är dags nu! Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta: Vill du veta mer och/eller engagera dig i opinionsbildningen, kontakta: Göran Boëthius, boethius@tobaksfakta.se Ordförande, Tobaksfakta oberoende tankesmedja Projektledare för det nationella opinionsbildningsarbetet

Läs mer

Region Östergötlands ställningstagande till Tobacco endgame Rökfritt Sverige 2025

Region Östergötlands ställningstagande till Tobacco endgame Rökfritt Sverige 2025 PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Peder Björn Ärende 6 Region Östergötlands ställningstagande till Tobacco endgame Rökfritt Sverige 2025 Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige BESLUTA a t t Region Östergötland

Läs mer

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar

Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksavvänjning sparar liv och pengar Tobaksbruket är i dag den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i vårt land. Sjutton procent av den vuxna befolkningen röker dagligen och

Läs mer

Region Östergötlands ställningstagande till Tobacco endgame Rökfritt Sverige 2025

Region Östergötlands ställningstagande till Tobacco endgame Rökfritt Sverige 2025 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben 2016-05-19 Dnr: RUN 2015-572 Regionutvecklingsnämnden Region Östergötlands ställningstagande till Tobacco endgame Rökfritt Sverige 2025 Bakgrund Regionutvecklingsnämnden

Läs mer

29/16 Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning av ny lagstiftning för ensamstående

29/16 Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning av ny lagstiftning för ensamstående Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED16-1071-3 29/16 Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning

Läs mer

30/16 Kullbergska sjukhuset, hus K1, renovering av trapphus

30/16 Kullbergska sjukhuset, hus K1, renovering av trapphus Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-10 LS-LED15-1736-2 30/16 Kullbergska sjukhuset, hus K1, renovering av trapphus Diarienummer:

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv (S 2014:16) Dir. 2015:16 Beslut vid regeringssammanträde den 19 februari 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

168/16 Ambulansdirigering i landstinget Sörmland

168/16 Ambulansdirigering i landstinget Sörmland Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED16-1339-3 168/16 Ambulansdirigering i landstinget Sörmland Diarienummer: LS-LED16-1339 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Lagstiftning Konventioner & Tobaksfria arenor

Lagstiftning Konventioner & Tobaksfria arenor Lagstiftning Konventioner & Tobaksfria arenor Under hösten genomförs fyra regionala konferenser, i samverkan med Tobaksfakta med ekonomiskt stöd av Folkhälsomyndigheten och lokala arrangörer. Internationell

Läs mer

247/16 Motionssvar - Samtalsmottagningar för unga vuxna

247/16 Motionssvar - Samtalsmottagningar för unga vuxna Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-12-13 LS-LED16-0226-7 247/16 Motionssvar - Samtalsmottagningar för unga vuxna Diarienummer: LS-LED16-0226 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsen

Läs mer

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025

TOBACCO ENDGAME - RÖKFRITT SVERIGE ÅR 2025 Marie K Wighed, sjuksköterska och diplomerad tobaksavvänjare. Primärvården samt föreläser på skolor och företag om tobak. En av 12 deltagare i regionala gruppen -. Mål: Att få människor på olika nivåer

Läs mer

105/16 Avtal Vårnäs behandlingshem

105/16 Avtal Vårnäs behandlingshem Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(1) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-24 LS-LED16-0729-2 105/16 Avtal Vårnäs behandlingshem Diarienummer: LS-LED16-0729 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsen

Läs mer

27/16 Nyköpings lasarett, upprustning gång mellan hus N1 och N14

27/16 Nyköpings lasarett, upprustning gång mellan hus N1 och N14 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-10 LS-LED16-0703-2 27/16 Nyköpings lasarett, upprustning gång mellan hus N1 och N14

Läs mer

Rökningens effekter är helt oacceptabla! Ca 6 miljoner människor i världen dör årligen av tobak Det handlar om en känd produkt som dödar 32 personer

Rökningens effekter är helt oacceptabla! Ca 6 miljoner människor i världen dör årligen av tobak Det handlar om en känd produkt som dödar 32 personer Rökningens effekter är helt oacceptabla! Ca 6 miljoner människor i världen dör årligen av tobak Det handlar om en känd produkt som dödar 32 personer dagligen i Sverige, 12 000 varje år. Tobak är en global

Läs mer

62/16 Yttrande över motion - Avskaffa politikernas fallskärm

62/16 Yttrande över motion - Avskaffa politikernas fallskärm Landstingsstyrelsens finans- och PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-27 LS-LED16-0437-3 62/16 Yttrande över motion - Avskaffa politikernas fallskärm Diarienummer: LS-LED16-0437

Läs mer

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland

Motionssvar - Starta ett hospice i Sörmland MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-10-05 LS-LED16-0462-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

25/16 Yttrande över motion - Alkoholstopp för operationspatienter

25/16 Yttrande över motion - Alkoholstopp för operationspatienter Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-0548-5 25/16 Yttrande över motion - Alkoholstopp för operationspatienter Diarienummer:

Läs mer

29/16 Nyköpings lasarett, ombyggnad av lokaler för Vårdcentral Åsidan i hus N19 och N20

29/16 Nyköpings lasarett, ombyggnad av lokaler för Vårdcentral Åsidan i hus N19 och N20 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-10 LS-LED16-0797-2 29/16 Nyköpings lasarett, ombyggnad av lokaler för Vårdcentral

Läs mer

49/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin

49/16 Yttrande över motion - Snabbspår för unga vuxna inom psykiatrin Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-28 LS-LED16-0678-3 49/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin Diarienummer:

Läs mer

Motionssvar - Bättre vård för multisjuka äldre i Sörmland

Motionssvar - Bättre vård för multisjuka äldre i Sörmland MOTIONSSVAR SID 1(3) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande 2016-08-22 LS-LED15-0734-7 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S Motionssvar - Bättre vård för multisjuka äldre i Sörmland

Läs mer

Prevention. Få framsteg i kampen mot tobaksrökning

Prevention. Få framsteg i kampen mot tobaksrökning Prevention Få framsteg i kampen mot tobaksrökning 6 500 personer i Sverige dör årligen av tobak. 36 procent fler kvinnor avled av lungcancer 2010 jämfört med 2000. 16 000 ungdomar börjar årligen röka.

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

132/16 Motionssvar - Erbjudande om moderna betalningssätt

132/16 Motionssvar - Erbjudande om moderna betalningssätt Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-24 LS-LED15-0959-4 132/16 Motionssvar - Erbjudande om moderna betalningssätt Diarienummer: LS-LED15-0959 Behandlat av Mötesdatum

Läs mer

Policy för tobaksfri arbetstid och arbetsplats

Policy för tobaksfri arbetstid och arbetsplats Verksamhetsstöd - Kommunkansli TJÄNSTESKRIVELSE 2018-12-14 1(2) Policy för tobaksfri arbetstid och arbetsplats Beskrivning av ärendet I personalhandboken finns ett äldre dokument antaget i april 2010,

Läs mer

Motionssvar - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Motionssvar - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning MOTIONSSVAR SID 1(3) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande 2016-03-21 LS-LED14-445-8 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S Motionssvar - Landstinget behöver

Läs mer

Hur väl uppfyller Sverige sitt åtagande att genomföra Tobakskonventionen?

Hur väl uppfyller Sverige sitt åtagande att genomföra Tobakskonventionen? Tobakskonventionen och Sverige Maj 2011 Hur väl uppfyller Sverige sitt åtagande att genomföra Tobakskonventionen? Tankesmedjan Tobaksfakta kommenterar regeringens officiella rapport Sverige ratificerade

Läs mer

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen?

Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? RAPPORT JUNI 2014 Folkhälsopolitiken och tobaken uppnår vi målen? Den svenska folkhälsopolitiken har ambitiösa mål. Det övergripande målet för folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en

Läs mer

Tobaksförebyggande arbete för barn och unga

Tobaksförebyggande arbete för barn och unga Välkommen till fokusspår 2: Tobaksförebyggande arbete för barn och unga Scandinav Bildbyrå/Leif Johansson Vilken typ av organisation tillhör du som valt att delta på detta fokusspår? Kommun Region/landsting

Läs mer

Tobaksprevention inom tandvården

Tobaksprevention inom tandvården Tobaksprevention inom tandvården Lena Sjöberg leg tandläkare -81 ordförande Tandvård mot Tobak -05 Lena Sjöberg www.tandvardmottobak.org Skador i munhålan av tobaksbruk Gingivittandköttsinflammation Parodontit-tandlossning

Läs mer

118/16 Kullbergska sjukhuset, hus K16, om- och tillbyggnad för bårhus

118/16 Kullbergska sjukhuset, hus K16, om- och tillbyggnad för bårhus Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-24 LS-LED15-1725-5 118/16 Kullbergska sjukhuset, hus K16, om- och tillbyggnad för bårhus Diarienummer: LS-LED15-1725 Behandlat

Läs mer

Anna Nicolaisen Samordnare i tobaksprevention Region Jämtland Härjedalen 2015-05-12 VAD VI GÖR OCH HUR

Anna Nicolaisen Samordnare i tobaksprevention Region Jämtland Härjedalen 2015-05-12 VAD VI GÖR OCH HUR Anna Nicolaisen Samordnare i tobaksprevention Region Jämtland Härjedalen 2015-05-12 Tobacco Endgame Rökfritt Sverige 2025 -begreppet En uttalad politisk avsikt och plan att minska rökning till noll eller

Läs mer

Rökfritt sjukhus. Skaraborgs Sjukhus rökfritt sedan 2001

Rökfritt sjukhus. Skaraborgs Sjukhus rökfritt sedan 2001 Handläggare RIKTLINJE Datum Diarienummer Pia Haikka, Lars Sundström 2011-06-01 SkaS 179-2011 SD 4/2011 Rökfritt sukhus Skaraborgs Sukhus rökfritt sedan 2001 Reviderade riktliner för ett rökfritt sukhus

Läs mer

32/16 Kullbergska sjukhuset, hus K16, om- och tillbyggnad för bårhus

32/16 Kullbergska sjukhuset, hus K16, om- och tillbyggnad för bårhus Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(3) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-10 LS-LED15-1725-4 32/16 Kullbergska sjukhuset, hus K16, om- och tillbyggnad för

Läs mer

Nationella ANDT-strategin

Nationella ANDT-strategin Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet

Läs mer

22/16 Yttrande över motion - Inrätta diagnostiskt centrum i Sörmland

22/16 Yttrande över motion - Inrätta diagnostiskt centrum i Sörmland Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-0781-5 22/16 Yttrande över motion - Inrätta diagnostiskt centrum i Sörmland Diarienummer:

Läs mer

Remissyttrande - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om avgiftsfrihet för screening med mammografi inom hälso- och sjukvården

Remissyttrande - Förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om avgiftsfrihet för screening med mammografi inom hälso- och sjukvården TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Staben för regional utveckling +4616104894 2016-04-21 LS-LED16-0775-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen

Läs mer

108/16 Omdisponeringar i landstingsstyrelsens budget

108/16 Omdisponeringar i landstingsstyrelsens budget Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(3) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-24 LS-LED16-0779-3 108/16 Omdisponeringar i landstingsstyrelsens budget Diarienummer: LS-LED16-0779 Behandlat av Mötesdatum

Läs mer

172/16 Landstinget Sörmlands medfinansiering av Nyköpings- och Trosas kommuns medfinansiering av Ostlänken

172/16 Landstinget Sörmlands medfinansiering av Nyköpings- och Trosas kommuns medfinansiering av Ostlänken Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED16-1268-3 172/16 Landstinget Sörmlands medfinansiering av Nyköpings- och Trosas kommuns medfinansiering av Ostlänken Diarienummer: LS-LED16-1268

Läs mer

63/16 Yttrande över motion - Vård på distans

63/16 Yttrande över motion - Vård på distans Landstingsstyrelsens finans- och PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-27 LS-LED16-0532-6 63/16 Yttrande över motion - Vård på distans Diarienummer: LS-LED16-0532 Behandlat av Mötesdatum

Läs mer

37/16 Yttrande över motion - Vi behöver ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i Sörmland

37/16 Yttrande över motion - Vi behöver ett resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i Sörmland Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED15-1149-8 37/16 Yttrande över motion - Vi behöver ett resurscentrum mot hedersrelaterat

Läs mer

Ewy Thörnqvist, generalsekreterare, Tobaksfakta. Bakgrund

Ewy Thörnqvist, generalsekreterare, Tobaksfakta. Bakgrund Ewy Thörnqvist, generalsekreterare, Tobaksfakta Bakgrund Sverige ratificerade WHO:s ramkonvention om tobakskontroll 2005 Regeringens proposition 2003/04:65 Regeringen överlämnar denna proposition till

Läs mer

Motionssvar - Öppna för digitala vårdcentraler i Sörmland

Motionssvar - Öppna för digitala vårdcentraler i Sörmland MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande 2016-08-22 LS-LED15-0769-5 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen M Ö T E S Motionssvar - Öppna för digitala vårdcentraler i Sörmland

Läs mer

36/16 Yttrande över motion - Inrätta Kliniskt träningscentrum, KTC

36/16 Yttrande över motion - Inrätta Kliniskt träningscentrum, KTC Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-08-31 LS-LED15-0927-5 36/16 Yttrande över motion - Inrätta Kliniskt träningscentrum, KTC Diarienummer:

Läs mer

179/16 Motionssvar - Förebygg allergi i Sörmland

179/16 Motionssvar - Förebygg allergi i Sörmland Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED15-0831-11 179/16 Motionssvar - Förebygg allergi i Sörmland Diarienummer: LS-LED15-0831 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr 1 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-04-22 LS 2015-0364 Landstingsstyrelsen Yttrande över Tobaksdirektivsutredningens delbetänkande, Mer gemensamma tobaksregler, ett

Läs mer

153/16 Remissyttrande - Upphävande av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker

153/16 Remissyttrande - Upphävande av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-20 LS-LED16-1274-5 153/16 Remissyttrande - Upphävande av Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker

Läs mer

Från ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv. TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019

Från ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv. TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019 Från ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019 Josefin P Jonsson Enheten för tobaksprevention Josefin P Jonsson Vår vision En folkhälsa som stärker

Läs mer

nollvision för rökningen

nollvision för rökningen I år kommer 6 600 personer i Sverige att dö i förtid på grund av rökning. Ytterligare tiotusentals kommer att drabbas av sjukdom och ohälsa. Men det hindrar inte att 16 000 unga människor varje år gör

Läs mer

30/16 Yttrande över motion - Vi behöver fler seniormottagningar

30/16 Yttrande över motion - Vi behöver fler seniormottagningar Primärvårdsnämnd PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-12-07 PVN16-0213-2 30/16 Yttrande över motion - Vi behöver fler seniormottagningar Diarienummer: PVN16-0213 Behandlat av Mötesdatum

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

61/16 Folktandvårdens priser 2017

61/16 Folktandvårdens priser 2017 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-27 LS-LED16-1447-2 61/16 Folktandvårdens priser 2017 Diarienummer: LS-LED16-1447

Läs mer

Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-16 LS-LED14-445-5 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting

Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Tobacco Endgame, Rökfritt Sverige 2025 En plan för Jämtlands Läns Landsting Version: 1 Ansvarig: Elin Khokhar, Anna Nicolaisen, Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum

Läs mer

67/16 Mälarsjukhuset, hus E55 och E56, plan 2, ombyggnad av lokaler för paramedicin - projektnummer G6187

67/16 Mälarsjukhuset, hus E55 och E56, plan 2, ombyggnad av lokaler för paramedicin - projektnummer G6187 Landstingsstyrelsens finans och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-11-22 LS-LED16-1734-2 67/16 Mälarsjukhuset, hus E55 och E56, plan 2, ombyggnad av lokaler för paramedicin - projektnummer

Läs mer

89/16 Remittering av motioner anmälda vid fullmäktige den 26 april 2016

89/16 Remittering av motioner anmälda vid fullmäktige den 26 april 2016 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-24 LS-LED16-0952-2 89/16 Remittering av motioner anmälda vid fullmäktige den 26 april 2016 Diarienummer: LS-LED16-0952 Behandlat

Läs mer

143/16 Remittering av motioner anmälda vid fullmäktige den 14 juni 2016

143/16 Remittering av motioner anmälda vid fullmäktige den 14 juni 2016 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-20 LS-LED16-1250-3 143/16 Remittering av motioner anmälda vid fullmäktige den 14 juni 2016 Diarienummer: LS-LED16-1250 Behandlat

Läs mer

Remissyttrande - Välja yrke (SOU 2015:97), U2015/05421/GV

Remissyttrande - Välja yrke (SOU 2015:97), U2015/05421/GV TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Elisabeth Johansson Aalbu Staben för regionala frågor +4616104894 2015-12-06 LS-LED15-1699-3 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen

Läs mer

39 Uppdrag att samlokalisera inför regionbildning

39 Uppdrag att samlokalisera inför regionbildning PROTOKOLL Arbetsutskottet 2017-10-11 39 Uppdrag att samlokalisera inför regionbildning Dnr 17-084 Förberedelsearbetet för bildande av en länsregion pågår. En samlokalisering av de tre samgående parterna

Läs mer

Motionssvar - Ambulanssjukvårdarnas arbetssituation gällande arbetstiderna

Motionssvar - Ambulanssjukvårdarnas arbetssituation gällande arbetstiderna MOTIONSSVAR SID 1(3) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-0773-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

46/16 Mälarsjukhuset, hus E19, plan 11, ombyggnad av lokaler för Medicinkliniken - Projekt G5160

46/16 Mälarsjukhuset, hus E19, plan 11, ombyggnad av lokaler för Medicinkliniken - Projekt G5160 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-08-30 LS-LED16-1246-2 46/16 Mälarsjukhuset, hus E19, plan 11, ombyggnad av lokaler för Medicinkliniken - Projekt

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat

Läs mer

178/16 Motionssvar - God och säker vård till äldre med psykisk ohälsa

178/16 Motionssvar - God och säker vård till äldre med psykisk ohälsa Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED15-0893-8 178/16 Motionssvar - God och säker vård till äldre med psykisk ohälsa Diarienummer: LS-LED15-0893 Behandlat av Mötesdatum Ärendenr

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

13/16 Yttrande över motion - Bättre vård för multisjuka äldre i Sörmland

13/16 Yttrande över motion - Bättre vård för multisjuka äldre i Sörmland Primärvårdsnämnden PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-06-08 PVN16-0097-2 13/16 Yttrande över motion - Bättre vård för multisjuka äldre i Sörmland Diarienummer: PVN16-0097 Behandlat

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

182/16 Motionssvar - Förbättra parkeringssituationen vid Nyköpings lasarett

182/16 Motionssvar - Förbättra parkeringssituationen vid Nyköpings lasarett Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED16-0254-7 182/16 Motionssvar - Förbättra parkeringssituationen vid Nyköpings lasarett Diarienummer: LS-LED16-0254 Behandlat av Mötesdatum

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 17 oktober 2002 PE 319.363/15-41 ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-41 Förslag till betänkande (PE 319.363) Jules Maaten Förebyggande av rökning

Läs mer

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid

Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Kommunstyrelsen 2009-09-14 176 455 Arbets- och personalutskottet 2009-08-31 173 377 Dnr 09.524-02 septks15 Plan för tobakskampanj samt införande av rökfri arbetstid Ärendebeskrivning Forskning visar att

Läs mer

56/16 Yttrande över motion - Verksamhetsanpassad utbildningsbudget

56/16 Yttrande över motion - Verksamhetsanpassad utbildningsbudget Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-11-23 LS-LED16-0224-6 56/16 Yttrande över motion - Verksamhetsanpassad utbildningsbudget Diarienummer:

Läs mer

48/16 Mälarsjukhuset, hus E35, plan 4, ombyggnad av lokaler för FM-enheten, Inköp och delar av VLS-stab - Projekt G6157

48/16 Mälarsjukhuset, hus E35, plan 4, ombyggnad av lokaler för FM-enheten, Inköp och delar av VLS-stab - Projekt G6157 Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-08-30 LS-LED16-1248-2 48/16 Mälarsjukhuset, hus E35, plan 4, ombyggnad av lokaler för FM-enheten, Inköp och delar

Läs mer

71/18 Yttrande över revisorernas granskning av hantering av landstingets pensioner

71/18 Yttrande över revisorernas granskning av hantering av landstingets pensioner PROTOKOLLSUTDRAG RE-REV18-0005 Ankomstdag 2018-05-09 2018-04-24 LS-LED18-0634-3 71/18 Yttrande över revisorernas granskning av hantering av landstingets pensioner Diarienummer: LS-LED18-0634 Behandlat

Läs mer

Hälsoundersökning på arbetstid

Hälsoundersökning på arbetstid TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Marie Johnsson Personalutvecklingsenheten (Landstingets ledningsstab) +46155245928 2013-10-08 LS-LED13-118-3 Ä R E N D E G Å N

Läs mer

Motionssvar - Minska kostnaderna för politiker

Motionssvar - Minska kostnaderna för politiker MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande D A T U M D I A R I E N R 2016-03-21 LS-LED15-1630-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S D

Läs mer

170/16 Mälarsjukhuset, hus E35, plan 6, ombyggnad av lokaler för D-data - projekt G6171

170/16 Mälarsjukhuset, hus E35, plan 6, ombyggnad av lokaler för D-data - projekt G6171 Landstingsstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) 2016-09-20 LS-LED16-1272-3 170/16 Mälarsjukhuset, hus E35, plan 6, ombyggnad av lokaler för D-data - projekt G6171 Diarienummer: LS-LED16-1272 Behandlat av

Läs mer

4/16 Ansökan om att etablera familjecentral

4/16 Ansökan om att etablera familjecentral Landstingsstyrelsens hälsovalsberedning PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-02-02 LS-LED15-1473-2 4/16 Ansökan om att etablera familjecentral Diarienummer: LS-LED15-1473 Behandlat

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Motionssvar - Motion om laddinfrastruktur

Motionssvar - Motion om laddinfrastruktur MOTIONSSVAR SID 1(2) Monica Johansson (S) Landstingsstyrelsens ordförande 2016-09-15 LS-LED16-0885-4 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige M Ö T E S Motionssvar - Motion om laddinfrastruktur

Läs mer

47/16 Yttrande över motion - Vård på distans

47/16 Yttrande över motion - Vård på distans Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-09-28 LS-LED16-0532-4 47/16 Yttrande över motion - Vård på distans Diarienummer: LS-LED16-0532

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:7 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:25 av Helena Ekekihl m fl (mp) om informationskampanjer om rökförbud på perronger och i väntkurer inom Storstockholms Lokaltrafik

Läs mer

31/16 Kullbergska sjukhuset, hus K13, ombyggnad för Gods/Miljö/LSAB

31/16 Kullbergska sjukhuset, hus K13, ombyggnad för Gods/Miljö/LSAB Landstingsstyrelsens finans- och regionalutvecklingsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(3) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-10 LS-LED15-1737-4 31/16 Kullbergska sjukhuset, hus K13, ombyggnad för Gods/Miljö/LSAB

Läs mer