Etapp 1 av det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning. Regeringsuppdrag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Etapp 1 av det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning. Regeringsuppdrag"

Transkript

1 RAPPORT 1(26) Datum: Beteckning: Banverket F /SA40 Sjöfartsverket SjöV Transportstyrelsen TSL Vägverket TR :20118 Ert datum: Er beteckning: N2008/8451/IR Regeringsuppdrag Etapp 1 av det prioriterade nätet för personer med funktionsnedsättning Redovisning har genomförts och redovisas gemensamt av Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket och Transportstyrelsen i denna rapport.

2 2(26)

3 3(26) Innehållsförteckning Uppdraget...5 Bakgrund...5 Etapp Flyg...8 Järnväg...9 Sjöfart...9 Vägtrafik...9 Karta...10 Förteckning...11 Flygplatser...11 Järnvägsstationer...11 Båtlinjer...11 Busshållplatser...12 Kommunala busshållplatser...12 KommunCentra...12 Kvalitetsnivåer...13 Infrastruktur...13 Flyg...14 Järnväg...14 Båtterminaler...15 Båtbryggor...16 Busshållplatser...16 Bussterminaler, busstationer, resecentrum...17 Fordon...17 Flygplansflottan...17 Järnväg...18 Passagerarfartyg...18 Buss...19 Fortsatt utveckling av det prioriterade nätet mot Fortsatt samarbete, aktörer...19

4 4(26) Bilaga Karta båtlinjenät...21 Bilaga Förteckning av ingående bytespunkter i etapp Flygterminaler...22 Järnvägsstationer...23 Busshållplatser...24 Färjeterminaler och båtbryggor...24 Stockholms skärgård...24 Båtlinjen Stockholm Vaxholm Husarö...24 Båtlinjen Stockholm Vaxholm Möja...24 Båtlinjen Stavsnäs Sandhamn Storö...25 Göteborgs södra skärgård...25 Båtlinjen Saltholmen Styrsö - Brännö...25 Båtlinjen Saltholmen Styrsö Donsö Vrångö...25 Båtlinjen Saltholmen Asperö norra Brännö Rödsten...25 Båtlinjerna till Visby...26

5 5(26) Uppdraget Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket och Transportstyrelsen har i respektive regleringsbrev för 2009, uppdragits att i karta och förteckning definiera arbetet med det prioriterade nätet som ska vara användbart för personer med funktionsnedsättning senast 2010 (etapp 1) och som redovisades av Banverket och Vägverket, KOLLframåt, december Förteckningen ska innehålla de kvalitetsnivåer som i nätet ska gälla för respektive bytespunkt och trafikslag. Uppdraget ska genomföras av myndigheterna i samverkan och redovisas i en gemensam rapport. Bakgrund Banverket och Vägverket fick 2006 i uppdrag att tillsammans med övriga trafikverk att definiera ett prioriterat nät av kollektivtrafik samt nätets geografiska omfattning, inklusive förväntad årlig utveckling till I uppdraget ingick även att definiera hur transportsystemet bör vara utformat för att anses vara användbart för personer med funktionsnedsättning. Regeringsuppdraget KOLLframåt rapporterades till regeringen i december I KOLLframåt redovisades att det skulle bli svårt att totalt sett nå målåret 2010 om en tillgänglig kollektivtrafik, även med den avgränsning som det redovisade prioriterade nätet innebar. I KOLLframåt föreslogs en etappindelning av tillgänglighetsanpassningen. Som ett realistiskt mål till 2010 angavs att ca 80 procent av det prioriterade nätets ingående delar, dvs. antalet ingående stationer och bytespunkter, är åtgärdade och därmed användbara för personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga. Från redovisningen av KOLLframåt och delområde C underlagsrapport, Kraftsamling för en användbar kollektivtrafik år 2010 har underlagsmaterial inhämtats och arbetats in i denna redovisning. 1 KOLLframåt diarienr HK /SA10, YT20A2006:18013.

6 6(26) Etapp 1 I KOLLframåt angavs att målet för den första etappen av det prioriterade nätet har varit ett trafikslagsövergripande nät från norr till söder som ska täcka in de viktigaste målpunkterna runt om i Sverige. Järnvägen har utgjort stommen i det prioriterade nätet, busstrafiken dess förgreningar utåt/inåt i landet. Flyget täcker in det långväga resandet samt internationellt resande och båttrafiken täcker in trafiken till och från Gotland samt skärgårdstrafiken för åretrunt boende i Stockholms och Göteborgs skärgårdar. Grundtanken i etapp 1 bygger på att täcka in sträckor och bytespunkter med stora resandemängder. Starka stråk med betydande arbetspendling har prioriterats. Fokus har därmed lagts på; o Viktiga målpunkter för nätet har utgjorts av tätorter med mer än invånare o Starka stråk med betydande pendling till arbete och utbildning o Stora stationer, resecentrum, viktiga bytespunkter och busshållplatser med stor andel på- och avstigande resenärer längs stråken o Samtliga höghastighetssträckor i TEN 2 nätet för järnvägen o Inhemska större färjeterminaler och betydelsefulla men mindre båtbryggor i skärgårdstrafik o Flygterminaler för långväga resande men också flygplatser med högt passagerarunderlag när det gäller utrikes lågkostnadstrafik o Vid utvecklingen av det prioriterade nätet ska även arbete för en regional positiv utveckling och tillväxt beaktas o Ett kommuncenter/tätort i varje kommun I KOLLframåt angavs att ett realistiskt mål till 2010 är att cirka 80 procent av det prioriterade nätets ingående delar, dvs. antalet ingående stationer och bytespunkter, är åtgärdade och därmed användbara för personer med nedsatt orienterings- eller rörelseförmåga. Förslag gavs att ett nytt etappmål då bör sättas till 2015 då hela det prioriterade nätet ska vara anpassat samt att en successiv utvidgning är påbörjad. Det innebär att 80 procent av andelen funktionshindrade resenärer kan använda kollektivtrafiken Trans European Network, transeuropeiska transportnätet.

7 7(26) Andelen bytespunkter fördelat på hela det prioriterade nätet samt andelen bytespunkter i etapp 1. Kollektivtrafikslag Kriterier Antal bytespunkter i prionät i KOLLframåt Buss, hållplatser statligt nationellt/statligt regionalt nät 20 påstigande / dag kommunalt nät 20 påstigande / dag Tåg, stationer på- och avstig. / dag Båt, terminaler 20 påstigande / dag Båt, bryggor 20 påstigande / dag Flyg påstig. / år Antal bytespunkter i etapp cirka bhpl 1108 bhpl-lägen cirka * cirka (+ 20 till år 2011) ** 19 Målpunkter inv i tätort Kommuncenter inv cirka 75 cirka 75*** Tabell 1. Andelen bytespunkter fördelat på hela det prioriterade nätet samt andelen bytespunkter i etapp 1. *Antalet busshållplatser på det kommunala vägnätet är grovt uppskattat. Utpekandet av busshållplatser för det kommunala vägnätet sker ej inom denna etapp. Påbörjat är arbetet med att definiera minst en kommuncenter med viktig bytespunkt. **Omfattar även Stockholm Skavsta och Göteborg City Airport vilka är flygplatser med stort passagerarunderlag när det gäller lågkostnadsflyg, främst utrikes. ***Utpekande av kommuncenter med tillhörande målpunkt pågår. I tabellen ovan anges dels hur många bytespunkter som ingår i det prioriterade nätet som helhet och som presenterades i KOLLframåt. Dels anges hur många bytespunkter som trafikverken har som mål att åtgärda i etapp 1 till 2010.

8 8(26) FLYG Urvalsprincipen för flygplatser som ska ingå i det prioriterade nätet har varit att flygplatsen ska ha fler än påstigande inrikespassagerare per år. Dessutom har Stockholm Skavsta och Göteborg City Airport inkluderats eftersom de är flygplatser med stort passagerarunderlag när det gäller lågkostnadsflyg, främst utrikes. Nitton flygplatser ingår i det prioriterade nätet. I EG förordning 1107/ regleras funktionshindrade passagerares rättigheter i samband med flygresor. Förordningen gäller samtliga svenska flygplatser och ska förhindra diskriminering och säkerställa assistansen för funktionshindrade resenärer. Samma kvalitetsnivå ska gälla för assistans inom hela EU, både på flygplatser och av flygbolag. Ansvaret för att genomföra tillgänglighetsåtgärder på i nätet ingående flygplatser åligger flygplatshållaren. Enligt EG-förordningen om funktionshindrade rättigheter i samband med flygresor ska samtliga svenska flygplatser sedan 2008 uppfylla kraven i förordningen. Transportstyrelsen ska verka för uppfyllandet av passagerarnas rättigheter enligt EGförordning. I arbetet ingår bland annat att skapa rutiner för tillsyn av verksamheten enligt förordningen och att utveckla klagomålshanteringen och den samverkan mellan medlemsstater som krävs. Kommissionen kommer att följa upp efterlevnaden av förordningen och lämna en rapport om detta Regelutveckling gällande seating av funktionshindrade passagerare pågår hos den europeiska byrån för flygsäkerhet. Transportstyrelsen kommer att informera ledningarna för de flygplatser som ingår i det prioriterade nätet. Transportstyrelsen har ingen direkt rådighet över vilka flygbolag, vilken flygplansflotta eller vilka marktransporter som trafikerar respektive flygplats. Flygplatsens ledning bör dock i samarbete med berörda aktörer eftersträva att passagerare som kommer med marktransport till flygplatsen på lämpligt sätt kan ansluta till den assistansservice som ska finnas på flygplatsen och ombord på flygplanen enligt förordning (EG) nr 1107/ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2006 av den 5 juli 2006 om rättigheter i samband med flygresor för personer med funktionshinder och personer med nedsatt rörlighet.

9 9(26) JÄRNVÄG Banverket har valt att i den första etappen åtgärda stationer med en stor andel resenärer och där det finns möjlighet att byta mellan olika tåglinjer samt stationer med direkt koppling till regionala busstationer samt resecentrum. Även start/slut stationer på linjerna i det prioriterade nätet kommer att åtgärdas för att ge en möjlighet att så långt som möjligt resa med tåg innan ett byte till annat transportslag sker för vidare resa i nätet. Genom att genomföra åtgärder på flera stationer utmed samma tåglinje, t.ex. Västra och Södra stambanan, byggs successivt nätet ut och kopplas ihop med andra tåglinjer. Flera av stationerna från Gävle och norr ut kommer att åtgärdas och knyts samman med Botniabanan med trafikstart Till och med maj 2009 har 3 stationer i det prioriterade nätet åtgärdats. Banverket kommer inte att uppnå målet till 2010 om att åtgärda 80 procent av det i järnvägsnätet ingående stationerna. Genom att i första hand åtgärda de stationer som har en större andel resenärer täcks 16 procent av det totala resandet in på järnväg. SJÖFART Urvalsprincipen för båtlinjer i det prioriterade nätet har varit att ta med för regionen viktiga stomlinjer med året runt trafikering och hög resandefrekvens. En båtbrygga längs en linje bör ha minst 20 påstigande personer per trafikerad dag, åtminstone sommartid. Ansvaret för att genomföra tillgänglighetsåtgärder på i nätet ingående terminaler och bryggor åligger infrastrukturägaren. Sjöfartsverket har en fortlöpande dialog med de operatörer av båtlinjer som ingår i det prioriterade nätet. Verket har inventerat alla berörda terminaler och bryggor och upprättat åtgärdslistor med målet att 80 % av dem skall vara tillgängliga VÄGTRAFIK För perioden fram till och med 2010 har busshållplatser med resandemängd mer än 20 påstigande/dag på det statligt nationella och statligt regionala vägnätet pekats ut att ingå i det prioriterade nätet. I enstaka fall har andra busshållplatser som ansetts viktiga för etapp 1, t.ex. med resandemängd under 20 påstigande/dag tagits med. Eftersom järnvägen utgör stommen i nätet har busshållplatser med större resandemängder i flera fall lämnats utanför etapparbetet. Detta har i flera fall skapat diskussioner med aktörer på regional nivå då prioritering utifrån ett regionalt planeringsperspektiv getts åt andra sträckningar än de som för ett visst trafikslag

10 10(26) prioriterats i det nationella nätet. Det samhälle vi lever i idag, påverkas av en rad yttre faktorer och utvecklas ständigt. Det medför att utvecklingen också påverkar resandeströmmar även inom vägtrafiken och därmed de stråk och busshållplatser som tidigare utpekats inom det prioriterade nätet. Därför behövs fortlöpande justeringar av utpekade busshållplatser som tillkommer i det prioriterade nätet eller som faller bort p.g.a. dessa faktorer. Erfarenheter visar att också resandeundersökningar och inventeringar är färskvara och återkommande behöver uppdateras eller göras om. Per definition utgör oftast en busshållplats av två busshållplatslägen (en i vardera riktningen utefter en viss väglängd). Att endast ett busshållplatsläge är utsatt, är mer vanligt i stadsmiljö men återkommer också ibland utanför tätorter. För utpekade busshållplatser på det statliga regionala samt nationella vägnätet och som inte tidigare åtgärdats fram till december 2008 är Vägverkets mål att samtliga kvarvarande ska åtgärdas under 2009 och Karta En karta har tagits fram över det prioriterade nätets utbredning inklusive ingående bytespunkter i etapp 1. För att kunna skapa en mer ändamålsenlig karta har en enkel webbapplikation tagits fram. I applikationen kan betraktaren själv välja vilken information som ska visas, t.ex. endast ett transportslag, enbart visa bytespunkter, zooma in och ut i kartan för att få mer information med mera. I kartan visas även vilka bytespunkter för järnväg som har åtgärdats och därmed räknas som tillgängliga i april Busshållplatser förtecknas ej i bilaga utan visas enbart i webbapplikationen. Kartan beskriver busshållplatser som åtgärdats t.o.m. 31 december 2008 enligt nuvarande VGU-nivå. För de skärgårdslinjer som är tillgängliga finns även en papperskarta framtagen, se bilaga 1. Kartan nås via Internetadressen:

11 11(26) Kartan är ej publik. Trafikverken kommer att fortsätta arbetet med att skapa publik information, eventuellt via en karta, där resenären i samband med planeringen av sin resa kan hämta information om vilka bytespunkter som är tillgängliga. Förteckning FLYGPLATSER De 19 prioriterade flygplatserna täcker in hela Sverige och omfattar de stationer som har störst passagerarunderlag för inrikes resor samt två stationer med stor andel utrikestrafik, främst med lågkostnadsbolag. Flygplatserna är till övervägande del statliga och kommunala. Förtecknas i bilaga 2. JÄRNVÄGSSTATIONER I det prioriterade järnvägsnätet ingår de för persontrafiken viktigaste järnvägssträckningarna. Banverket har prioriterat att åtgärda 40 stationer under etapp 1 samt ytterligare 20 stationer under En förteckning över de 40 stationer som ska åtgärdas i etapp 1 finns i bilaga 2. På 118 stationer inklusive stationerna i etapp 1 kommer det från och med december 2009 finnas ledsagningsservice enligt EG-förordningen om tågpassagerares rättigheter. BÅTLINJER I det prioriterade nätet ingår färje- och skärgårdslinjer i tre områden: Stockholms skärgård, Göteborgs södra skärgård samt färjetrafiken till Gotland. Linjerna i Stockholms skärgård utgörs av tre huvudlinjer vilka tillika trafikeras av de nyaste och största skärgårdsbåtarna. Förutom huvudterminalen på Strömkajen i Stockholm ingår terminalerna i Vaxholm och Stavsnäs. Antalet båtbryggor är 24. Trafiken i Göteborgs södra skärgård utgår från Saltholmsterminalen i Långedrag. I det prioriterade nätet ingår merparten av de härifrån trafikerade bryggorna, 11 stycken.

12 12(26) Trafiken till och från Gotland inkluderar terminalerna i Nynäshamn, Visby och Oskarshamn. Linjerna framgår båtlinjekarta, bilaga 1. En förteckning av terminaler (7 st) och båtbryggor (35 st) i etapp,1 finns i bilaga 2 BUSSHÅLLPLATSER. För perioden fram till och med 2010 har busshållplatser med resandemängd mer än 20 påstigande/dag på det statliga nationella och statliga regionala vägnätet pekats ut för att ingå i det prioriterade nätet. I enstaka fall har busshållplatser som ansetts viktiga för etapp 1 men med resandemängd under 20 påstigande/dag tagits med. På regionalt och nationellt statligt vägnät har busshållplatser utpekats 5 inom den första etappen. (554 bhpl 1108 bhpl-lägen). Av dessa uppnår 219 busshållplatser den nuvarande kvalitetsnivå som beskrivs i VGU 6 (2008). Av de ca. 335 busshållplatser som inte uppnår nivån tillgänglig/användbar har ett flertal åtgärdats mot tidigare nivåer och med den tidens mått ansetts användbara men uppfyller idag inte gällande kvalitetsnivå enligt VGU. För nätet utpekade busshållplatser visas endast i digitalt format genom webbapplikation, KOMMUNALA BUSSHÅLLPLATSER Inom Stockholm togs tidigt ett beslut att stomlinjenät 1, 2, 3 och 4 medtogs i det prioriterade nätet. För dessa linjer gäller att fortsätta inventera användbarheten då uppgifter i stort saknas. KOMMUNCENTRA Under perioden fram till 2010 är målet att peka ut ett kommuncenter med 5000 innevånare. ( inv.) Arbetet med detta pågår och innebär att minst en viktig busshållplats/bytespunkt i kommuncentran successivt arbetas in i nätets första etapp. 4 Siffran kan variera något då busshållplatser kan läggas till/dras ifrån i nätet över tid. 5 I Stockholm har stomlinjerna 1, 2, 3 respektive 4 pekats ut i etapp 1. Dessa ingår inte i rapporten redovisat antal. Inventering gällande användbarhet återstår. 6

13 13(26) Kvalitetsnivåer I KOLLframåt beskrevs att det finns olika författningar och andra regler avseende tillgängligheten för de olika trafikslagen. På EU-nivå finns bussdirektivet, direktiv om tillgängligheten på passagerarfartyg, direktiv om flyg- och tågpassagerares rättigheter, för järnvägens del finns tekniska riktlinjer för utformning av stationer och järnvägsfordon i TSD -PRM 7. På nationell nivå regleras tillgängligheten bland annat genom förordningar t.ex. för flyg, trafikverkens instruktioner, föreskrifter, samt i de transportpolitiska målen. På nationell nivå regleras de byggnader och serviceanläggningar som är knutna till kollektivtrafiksystemet genom Plan- och bygglagen (1987:10) samt Boverkets föreskrifter BBR 8, HIN 1 9 och ALM Trafikverken har även tagit fram egna råd och riktlinjer för den fysiska utformningen där tillämpning och eventuella avsteg 11 från BBR, HIN 1 och ALM 1beskrivs. INFRASTRUKTUR I KOLLframåt redovisas att det är ägaren av lokaler dit allmänheten har tillträde eller allmän plats som ansvarar för att kraven enligt 17 kap. 21a i PBL uppfylls. Detta innebär att fastighetsägaren har ansvar för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder som inryms inom fastighetens publika lokaler, i t.ex. kiosk- och biljettförsäljningsverksamhet. I kollektivtrafik i tätorter ansvarar ofta kommunen för hållplatsens utrustning och utformning i samarbete med trafikhuvudman. I KOLLframåt sattes som mål att befintliga byggnader och serviceanläggningar som ingår i det prioriterade nätet ska minst uppfylla HIN 1(krav), avseende rekommendationer för hiss och toalett bör ALM 1 uppfyllas. Alla nybyggnationer ska uppfylla ALM 1och BBR kapitel 3 eller motsvarande direktiv på EU-nivå. 7 TSD-PRM om tekniska specifikationer för driftskompatibiliteten avseende funktionshindrade i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg och det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg. 8 Boverkets Byggregler BFS 2002:19 BBR BFS 2003:19 HIN 1 Enkelt avhjälpta hinder. 10 BFS 2004:15 ALM 1 Tillgänglighet till allmänna platser. 11 Kräver särskild dispens eller för att åtgärden kan vara tekniskt omöjligt i vissa situationer.

14 14(26) Flyg Flygplatsterminaler ska följa Boverkets regelverk BBR, HIN 1och ALM 1. Vissa anpassningar kan behöva ske av passagerarlogistiska skäl. En stor del av tillgängligheten till flyget hanteras genom assistansservice och ledsagning, eftersom flygsäkerhetskrav, fordonens utformning, säkerhets och gränsskyddskontroller gör det svårt för många grupper av funktionshindrade att resa helt på egen hand. För att nå ännu större tillgänglighet till exempel i den fysiska miljön ombord på flygplanen och när det gäller flygsäkerhetskrav och luftfartsskyddskrav som eventuellt påverkar resenärer med funktionsnedsättning krävs långsiktigt internationellt regelutvecklingsarbete, då luftfarten till sin karaktär är internationell. I EG:s förordning 1107/2006 regleras funktionshindrades och passagerares rättigheter i samband med flygresor. Förordningen inbegriper bland annat att upprättandet av mötesplatser på flygplatserna, utveckling av kvalitetsnivåer beträffande assistans samt utbildning av personal i samarbete med handikapporganisationerna. När flygplatserna och flygbolagen organiserar assistansen till funktionshindrade personer samt utbildning av personalen bör de enligt förordningstexten beakta Europeiska civila luftfartskonferensens (ECAC) dokument nr 30 del 1 avsnitt 5 med tillhörande bilagor, särskilt uppförandekoden för marktjänster. Järnväg På större stationsanläggningen finns det ett drygt tiotal olika aktörer och med olika ansvarsområden. På mindre stationer, som endast trafikeras av trafikhuvudman, upplåter ofta Banverket plattformen till trafikhuvudman vilken då ansvarar för utrustning och utformning. Banverket ansvarar endast för att genomföra åtgärd på de delar av stationsanläggningen där Banverket är fastighetsägare. Jernhusen är den största enskilda ägaren av stationshusens fastigheter och ansvarar för anpassningen av dessa. Jernhusens intention är att genomföra åtgärder i samma takt som Banverket och har för ändamålet tagit fram egna råd och riktlinjer. Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar till järnvägen och stationer regleras i EU- direktivet Tekniska specifikationer TSD-PRM och i EU direktiv om

15 15(26) tågpassagerares rättigheter skyldigheter för tågresenärer 12. Den nationella regleringen sker genom Boverkets lagar och föreskrifter samt Banverkets egna Råd och riktlinjer. För all nybyggnad ska EU kraven uppfyllas genom att följa TSD-PRM och de nationella kraven i Boverkets regelverk BBR och ALM 1. I det program för åtgärder på station i det prioriterade nätet som Banverket genomför är det uteslutande befintliga stationer som berörs. På stationsanläggningen i betydelsen stationshus samt plattformar och vägen till och från tåget, genomförs åtgärder av olika omfattning beroende på standarden på den befintliga stationsanläggningen. Dessa åtgärder ska minst uppfylla Boverkets föreskrifter HIN men så långt möjligt genomförs åtgärder som finns som krav i TSD-PRM om de är tillämpbara och möjliga att genomföra i befintliga anläggningar, även om kraven avser nybyggnation. Krav på utförandet av riskzon på plattform för synskadades behov finns som TSD-PRM åtgärd och är exempel på krav som inte är reglerad i den nationella lagstiftningen. Dessa utförs alltid på de befintliga stationerna. I EU förordningen EG 1371/2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer ska säkerställas att funktionshindrade har möjlighet att resa på ett likvärdigt sätt. I förordningen ställs krav att ledsagning till funktionshindrade ska erbjudas på stationerna och till och från tåget samt att särskilda mötesplatser ska iordningställas. Denna tjänst är under uppbyggnad och ska fungera från december Mötesplatser där ledsagningen ska på- och avslutas ska finnas i stationshus och utanför och de ska kompletteras med sittmöjlighet, information och taktila översiktskartor. Båtterminaler Med båtterminal avses alla slags bemannade terminaler för färjetrafik och skärgårdstrafik. Även kajer, gångstråk m.m. i anslutning till resp. terminalbyggnad ingår i begreppet. Kvalitetsnivån för båtterminaler utgörs av grön standard i dokumentet Riktlinjer och standard/normer. Tillgänglighet för personer med funktionshinder till trafiken i Västra Götaland, avsnittet 5.1 om terminaler 13. Detta avsnitt har framtagits av 12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer. 13

16 16(26) Västra Götalandregionens regionkansli, avdelningen Funktionshinder och delaktighet, i samarbete med Sjöfartsverket och handikapporganisationerna. Riktlinjerna utgår ifrån Boverkets regelverk BBR, HIN 1 och ALM 1. Under arbetet med det att ta fram kvalitetsnivåer för det prioriterade nätet valdes ett stort antal riktlinjer ut ifrån dokumentet, vilka sedan sammanställts till en inventeringsblankett som nu används speciellt för inventering av båtterminaler i det prioriterade nätet. Motsvarande inventeringsunderlag har tagits fram för båtbryggor och passagerarfartyg. Båtbryggor Med båtbrygga menas en obemannad brygga i skärgården, med eller utan väntkur, som trafikeras av skärgårdsbåt i linjetrafik. Kvalitetsnivåer för båtbryggor utgörs av applicerbara delar av ovan nämnda dokument från Västra Götalandsregionen, Boverkets regelverk BBR, HIN 1och ALM 1, samt Waxholmsbolagets och Vägverkets normer för båtbryggor 14. Busshållplatser I dokumentet VGU finns riktlinjer för utformning och utrustning av busshållplatser. VGU är ett levande dokument som återkommande revideras. Inom ramen för projektet KOLLframåt utvecklades ett antal kvalitetsnivåer beträffande bussterminaler eller stora bytespunkter samt tre nivåer för busshållplatser beroende på resandemängder. Riktlinjer och utarbetad kvalitetsnivå som tagits fram för busshållplatser har inte samma status som en standard. I och med att nivån för utformning av busshållplatser under åren har förändrats samtidigt som de endast är rådgivande innebär det i praktiken att definitionen för att hållplatsen ska anses användbar varierar över tid. Åtgärder på busshållplatser som utförts från 2005 och framåt har följt de tidigare riktlinjerna för utformning (VGU) och har med den tidens mått, ansets vara användbara - ändå kan de sakna detaljer för att uppnå dagens nivå. För redovisningen av status av användbarhet för busshållplatser, har redovisats gällande nivå. I praktiken innebär det att för en del busshållplatser som åtgärdats före senaste ändringen av VGU (2008) på statligt nationellt och statligt regionalt vägnät i denna redovisning anges som ej tillgängliga men ändå i stor utsträckning uppfyller 14 Trafikbryggor i skärgården. Riktlinjer för fartygsbryggors standard och tillgänglighet (RTG08). Waxholmsbolaget och Vägverket 2007.

17 17(26) användbarhet för personer med funktionshinder. Detta kan exemplifieras med att i gällande råd och riktlinjer anges, att det ska finnas en taktil hänvisning med telefonnummer till t.ex.020- (trafikupplysning). Denna kan komma att saknas i de hållplatser som åtgärdats mellan 2005 och För utformning av busshållplatser under kommunalt ansvar är dokumentet rådgivande och rekommenderbart. I tabell 2-1 från VGU info nr 13 augusti 2008, anges krav för hur en busshållplats med mer än 20 påstigande ska vara utformad och utrustad. Grunden för arbetet med kvalitetsnivåer har tagits från olika delar i VGU och sammanställts för att enklare åskådliggöra kraven på utformning och utrustning. Bussterminaler, busstationer, resecentrum Boverkets regelverk BBR, HIN 1 och ALM 1 gäller vid utformning och ombyggnation av dessa platser. I Kollframåt utvecklades 15 kvalitetsnivåer för både bussterminal/resecentrum/stor bytespunkt samt för tre olika stora busshållplatser, som på sikt kommer att arbetas in i VGU - dokumentet FORDON I KOLLframåt anges att operatörer, entreprenörer, trafikhuvudmän samt fordon som ägs av tredje part och leasas ut till operatörer, främst fordon för persontågstrafik, idag är ansvariga för fordonens utformning, kvalité och funktion. Trafikhuvudmännen och Rikstrafiken, har genom sina upphandlingar av trafik och fordon indirekt ett ansvar för fordonens funktion genom sin möjlighet att ställa krav vid upphandling av trafik och i nya fordon. För fordon ska de direktiv som finns på EU-nivå följas om inte Svensk lagstiftning är starkare. Trafikverken har ej direkt rådighet över vilka fordon som trafikerar i nätet eller deras utformning. Flygplansflottan Den största delen av flygplansflottan som trafikerar Sverige och som kan ta ombord fler än 19 passagerare är utformade så att det med assistans går att ta ombord personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gränsen vid 19 passagerare är internationell och beror på flygsäkerhet. Den europeiska byrån för luftfartssäkerhet 15 Broschyr; Användbar kollektivtrafik för funktionshindrade, 2009.

18 18(26) (EASA) har tillsatt en utredning i syfte att på flygplan med fler än 19 passagerare göra regelverket tydligare gällande antal tillåtna passagerare med olika typer av funktionshinder och den tillåtna placeringen ombord av dessa passagerare. Järnväg Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar till järnvägsfordon regleras i EU- direktivet Tekniska specifikationer TSD-PRM, trädde i kraft juli 2008 och i EU direktiv om tågpassagerares rättigheter, träder i kraft Alla nya järnvägsfordon samt äldre fordon som genomgår väsäntlig ombyggnad ska uppfylla TSD-PRM. Kommande avreglering av persontrafiken på järnväg i Sverige innebär rent juridiskt sett inga konsekvenser på funktionshindrades möjlighet att resa då alla gamla som nya trafikföretag som kör tåg i persontrafik ska uppfylla EU-direktivet om tågpassagerares rättigheter. I förordningen ställs krav att ledsagning till funktionshindrade ska erbjudas på stationerna och till och från tåget samt ombord på fordonet. Passagerarfartyg Sedan 2004 finns nationella föreskrifter 16 för handikappanpassning av nya passagerarfartyg. Fartyg som byggt efter dessa föreskrifter trafikerar i dag huvudlinjerna i Stockholms skärgård. För vissa äldre passagerarfartyg byggda finns föreskrifter från 1992 om handikappanpassning. Föreskrifterna 17 är idag godtagbara men inte helt moderna avseende tillgänglighet för funktionshindrade. I denna fartygsgrupp återfinns idag merparten av skärgårdsfartygen. Åtskilliga av dem byggs nu om enligt 2004 års föreskrifter. Sjöfartsverkets nätbaserade handbok om handikappanpassning av passagerarfartyg 18 tolkar 2004 års föreskrifter kompletterade med ytterligare rekommendationer. Kommissionen har i december 2008 presenterat ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om passagerares rättigheter vid resor till sjöss och på inre 16 SJÖFS 2004:25 17 SJÖFS 1992:

19 19(26) vattenvägar 19. Förslaget innehåller bl.a. bestämmelser om rätt till information och assistans för passagerare med funktionshinder eller nedsatt rörlighet. Förslaget har remissbehandlats av Sjöfartsverket i april Buss Direktiv 2001/85/EG 20, omfattar särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran och där bussar som tagits i bruk efter februari 2004 ska uppfylla dessa krav. Kommissionen har presenterat ett motsvarande förslag gällande busstrafiken (december 2008) till Europaparlamentet och rådets förordning om passagerares rättigheter vid busstransport. Fortsatt utveckling av det prioriterade nätet mot 2021 I KOLLframåt beskrivs att det prioriterade nätet ska vara utgångspunkt för vidare anpassning och byggas ut successivt. I de delar av nätet i vilken kollektivtrafiken ännu inte är anpassad bör man lägga särskild vikt vid samordning mellan den allmänna kollektivtrafiken och den särskilda kollektivtrafiken såsom, färdtjänst, riksfärdtjänst, service och flexlinjer. Den fortsatta utvecklingen av det prioriterade nätet, som ska vara användbart för personer med funktionsnedsättning beskrivs i trafikverkens och Transportstyrelsens gemensamma rapportering av åtgärdsplaneringen (2008/09:145). Fortsatt samarbete, aktörer För ett fortsatt framgångsrikt arbete är det viktigt att fortsätta arbeta i enlighet med de tankar och specifika åtgärdspunkter som togs fram och redovisades i samband med KOLLframåt i december Respektive trafikverk och Transportstyrelsen fortsätter därmed sitt utpekade arbete var för sig men också tillsammans bland kollektiv-trafikens olika aktörer. 19 KOM (2008) 816 slutlig, Europaparlamentets direktiv och rådets förordning nr 2001/85/EG om särskilda bestämmelser för fordon som används för personbefordran med mer än åtta säten utöver förarsätet.

20 20(26) Områden som tidigare pekats ut är bl.a. o Fortsatt arbete för att bidra till utveckling av tillgänglig och användbar information inför, bland annat om kvalitén i bytespunkterna, och under resa samt störningsinformation o I större utsträckning möjliggöra bokning och eller biljettköp för personer med funktionshinder o Fortsatt arbete för att ta fram system med god kvalitet för uppföljning. o Fortsatt arbete med FUD verksamhet för stimulans av tekniska lösningar för ökad användbarhet Det är betydelsefullt att alla aktörer har samma mål för framtiden. Att var och en utvecklar sin verksamhetsdel men också arbetar tillsammans, för att helheten i det prioriterade nätets utveckling ska fungera för personer med funktionsnedsättning. Det är i kedjans svagaste del som resan inte blir användbar. I och med EU-förordningarnas verkställandedatum, i dagsläget gällande för tåg och flyg ökar dessutom grupperna för vilka nätets användbarhet ska fungera för. Genom nuvarande uppdrag för åtgärdsplanering avseende ett fastställande av nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet och trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur ökar möjligheterna till att se nätets helhet oavsett statligt eller kommunalt ansvar. En fortsatt utveckling tillsammans med aktörer kring hur ledsagning kan möjliggöras i ett större perspektiv, inte bara inom flyg- och järnvägstrafiken utan också för att kunna fungera inom och mellan samtliga trafikslag är prioriterad.

21 21(26) Bilaga 1 KARTA BÅTLINJENÄT

22 22(26) Bilaga 2 FÖRTECKNING AV INGÅENDE BYTESPUNKTER I ETAPP 1 FLYGTERMINALER Förteckningen är i bokstavsordning. Göteborg/Landvetter Göteborg/Säve Halmstad Kalmar Karlstad Luleå/Kallax Malmö/Sturup Ronneby Skellefteå Stockholm/Arlanda Stockholm/Bromma Stockholm/Skavsta Sundsvall- Härnösand Umeå Visby Växjö/Kronoberg Ängelholm Örnsköldsvik Östersund

23 23(26) JÄRNVÄGSSTATIONER Förteckningen är i bokstavsordning. Alingsås Alvesta Arlanda C Avesta krylbo Bollnäs Borlänge Borås Enköping Eskilstuna C Falköping C Gävle åtgärdad Hallsberg pbg åtgärdad Halmstad Helsingborg C Herrljunga Hudiksvall Hässleholm Jönköping C Kalmar C Katrineholm C Kil Kristianstad C Leksand Linköping C Luleå C Mjölby Norrköping C Nässjö C åtgärdad Skövde C Strängnäs Sunderby Söderhamn Västra Varberg Västerås C Ystad Åmål Ånge Älvsbyn Örebro C Östersund C

24 24(26) BUSSHÅLLPLATSER På regionalt och nationellt statligt vägnät har 554 busshållplatser utpekats. Dessa hållplatslägen framgår av den digitala kartan i webbapplikationen. FÄRJETERMINALER OCH BÅTBRYGGOR Stockholms skärgård Båtlinjen Stockholm Vaxholm Husarö Terminalen på Strömkajen Nacka Strand Gåshaga (Lidingö) Vaxholm Lillsved Boda Hjälmö Alsvik (Svartsö) (ny i förslaget) Skälvik (Svartsö) Lådna Södra Ingmarsö Finnhamn Husarö Båtlinjen Stockholm Vaxholm Möja Strömkajen, Gåshaga, Nacka strand och Vaxholm: Se föregående linjebeskrivning. Gällnö (ny i förslaget) Sollenkroka Träskö-Gåln Norra Stavsudda Södra Stavsudda Söderholm Korsö (vid Stavsudda) Södermöja Berg (Möja) Långvik (Möja)(Ny i prionätet)

25 25(26) Båtlinjen Stavsnäs Sandhamn Storö Stavsnäs Styrsvik (Runmarö) Sandhamn Harö Göteborgs södra skärgård Båtlinjen Saltholmen Styrsö - Brännö Saltholmen Asperö Östra Köpstadsö Styrsö Bratten. Källö Styrsö Tången Brännö Husvik Båtlinjen Saltholmen Styrsö Donsö Vrångö Saltholmen Asperö Östra Köpstadsö Styrsö Bratten. Donsö Kårholmen Vrångö Båtlinjen Saltholmen Asperö norra Brännö Rödsten Saltholmen Asperö Norra Brännö Rödsten

26 26(26) Båtlinjerna till Visby Nynäshamn: Gotlandsterminalen Visby: Hamnterminalen Oskarshamn: Gotlandsterminalen

Bilaga 7. Ett nationellt prioriterat nät av kollektivtrafik. Förslag till fortsatt etappvis utveckling under perioden 2010 2021

Bilaga 7. Ett nationellt prioriterat nät av kollektivtrafik. Förslag till fortsatt etappvis utveckling under perioden 2010 2021 Bilaga 7 Ett nationellt prioriterat nät av kollektivtrafik Förslag till fortsatt etappvis utveckling under perioden 2010 2021 1 Innehåll Uppdraget 3 Bakgrund 3 Sammanfattning av arbetet med etapp 1, 2007

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

Förslag till nationell genomförandeplan

Förslag till nationell genomförandeplan Förslag till nationell genomförandeplan för kommissionens förordning (EU) nr 1300/2014 Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten till Europeiska unionens järnvägssystem

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand

Kiruna. Gällivare. Piteå Storuman. Skellefteå Lycksele. Tåsjö Vännäs Umeå. Örnsköldsvik. Östersund Sollefteå. Härnösand Appendix II kartor Karta 1. Teracom Kiruna Gällivare Pajala Överkalix Kalix Arvidsjaur Älvsbyn Luleå Piteå Storuman Skellefteå Lycksele Tåsjö Vännäs Umeå Åre 34 Mbit/s Östersund Sollefteå Örnsköldsvik

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten 1 (1) Generaldirektören Handläggare direkttelefon Datum Vår beteckning 2001-01-10 0403-0102005 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet

Läs mer

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010

Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket. Einar Schuch Regionchef Region Öst. Trafikverket startade den 1 april 2010 Verksamhetsområde Samhälles roll i Trafikverket Einar Schuch Regionchef Region Öst Varför bildades Trafikverket? Framtidens samhällsutvecklare Ett trafikslagsövergripande synsätt planerar för alla trafikslag

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Nationell genomförandeplan enligt TSD PRM

Nationell genomförandeplan enligt TSD PRM Regeringskansliet 2016-12-16 N2016/04043/MRT Ref. Ares(2017)68663-06/01/2017 UH'JiCik/%4S3ß^i^ Lļ ļ J 7ït%MÏfoé Näringsdepartementet Avdelningen för bostäder och transporter European Commission DG Mobility

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

1 Genomförd nationell samverkan 2014

1 Genomförd nationell samverkan 2014 Underbilaga 1 1 (7) Upprättad av GD-stab Dnr/Beteckning TSG 2015-88 1 Genomförd nationell samverkan 2014 Trafikverkets råd för tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning (RTAF)

Läs mer

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006

Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,

Läs mer

VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna.

VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. FAIRTRADE REGION VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. VAD ÄR RÄTTVIS HANDEL? Rättvis handel är ett handelssamarbete baserat på

Läs mer

(~) SJOFARTSVERKET ~o305

(~) SJOFARTSVERKET ~o305 (~) SJOFARTSVERKET ~o305 Avdelning Samhalle Handläggare. direktielefon EP datum Er beleckning UlrikaBorg,0104784904 2011-10-06 S2011 88IOIFST Näringsdepartementet registrator~enterprise.ministry.se Rapportering

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1

Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar E1 Anläggningar för tågbildning Kriterier för utpekande av anläggningar Anläggningen är eller blir lokaliserad till betydande konsumtions- och produktionsområden Anläggningen är eller blir lokaliserad till

Läs mer

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät

Handledning. Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Handledning Förhållningssätt till funktionellt prioriterat vägnät Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel:

Läs mer

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31

Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning 2013-12-31 Fastighetsförteckning Jernhusen - Sammanfattning Jernhusens fastighetsbestånd Jernhusens fastighetsbestånd är utbrett över hela Sverige med fokus på storstadsregioner, tillväxtorter och viktiga järnvägsknutpunkter.

Läs mer

Lägesrapport december 2016

Lägesrapport december 2016 Lägesrapport december 2016 Attraktivare kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning 2017-01-30 1 (5) Attraktivare kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionens

Läs mer

Rätt att. Resa. med nedsatt rörelseförmåga. Dina rättigheter vid resa och hur du kan använda dem.

Rätt att. Resa. med nedsatt rörelseförmåga. Dina rättigheter vid resa och hur du kan använda dem. Rätt att Resa med nedsatt rörelseförmåga Dina rättigheter vid resa och hur du kan använda dem. Att försöka hålla koll på alla regler som gäller vid resande kan många gånger vara ett gissel. Förutom det

Läs mer

Trafikverket och spårväg

Trafikverket och spårväg Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser

Läs mer

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning

BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning Sammanfattningen är i sin helhet hämtad från utredningens sammanfattning. Hela utredningen kan laddas ner från nedanstående länk http://www.regeringen.se/sb/d/11344/a/125734

Läs mer

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik

Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services. Flygtrafik & Logistik Flygtrafiktjänsten Air Navigation Services Flygtrafik & Logistik World Traffic 2 Innehåll Introduktion Historia Roller och styrningar Flygsäkerhet Luftrum Före flygning Flygplatskontrolltjänst Inflygningskontrolltjänst

Läs mer

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0

Läs mer

Bilaga 1 b Kravspecifikation Reserelaterad förhyrning

Bilaga 1 b Kravspecifikation Reserelaterad förhyrning 2012-03-16 1 (7) Bilaga 1 b Kravspecifikation Reserelaterad förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som förhyrs upp till 30 dygn. Delområdet kallas Reserelaterad

Läs mer

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA)

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Missiv 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Enligt sändlista Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Bakgrund

Läs mer

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Fredrik Montell Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion teknik järnväg Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om

Läs mer

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09 Alingsås 328.5 315.5 Attunda 325 346 334 322 Blekinge 299.5 300.5 Borås 328.5 310.5 Eksjö 297.5 Eskilstuna 316 307.5 Falu Gotland 318.5 Gällivare 297 Gävle

Läs mer

Järnvägsnätsbeskrivning 2012 del 1, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, Samrådsutgåva

Järnvägsnätsbeskrivning 2012 del 1, bilaga 6.1 Tåglägesavgift, Samrådsutgåva Bilaga 6.1 Tåglägesavgift och passageavgift 1 Tåglägesavgift En särskild avgift tåglägesavgift debiteras enligt avsnitt 6.3.1.1, för tågläge för persontrafik, godstrafik och tjänstetåg. Avgiften baseras

Läs mer

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Statens inköpscentral Box 2218 103 15 Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation 2012-03-16 1 (8) Bilaga 1 c Kravspecifikation Övrig förhyrning 1 Introduktion 1.1 Avgränsning Denna kravspecifikation gäller för fordon som inte förhyrs i samband med annan resa, t.ex. flyg eller tågresa.

Läs mer

Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning

Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning 1 Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Samhället ska utformas så att det blir tillgängligt för alla medborgare.

Läs mer

EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar tillsyn och sanktioner

EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar tillsyn och sanktioner Civilutskottets betänkande 2014/15:CU3 EU:s tåg-, fartygs- och busspassagerarförordningar tillsyn och sanktioner Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet den tidigare regeringens proposition 2013/14:239

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter om gränsövergångsställen; beslutade den 11 december 2008. FAP 272-2 Utkom

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult

Flygplatsens komplexitet. Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Flygplatsens komplexitet Marcus Öberg, Göteborg Landvetter Airport Sebastian Zaar, Swedavia Konsult Marcus Öberg Examen från KTS 2006 Projektingenjör, LFV Teknik 2006-2010 Uppdragsledare, Swedavia Konsult

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år

Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år Pressmeddelande 2012-10-23 Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år Snart avgörs vilka farliga vägar som ska byggas säkra. Att bygga om Sveriges mest trafikerade 90-vägar som inte är mötesseparerade beräknas

Läs mer

Summa utrikes. Summa. Ank

Summa utrikes. Summa. Ank GÖTEBORGLANDVETTER HALMSTAD 00 00 00 00 0 00 0 0 0 0 000 0 0 00 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Läs mer

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec 2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553

Läs mer

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet A (motorcykel), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade

Läs mer

Skyltade stråk. Detaljkartor. Sevärdheter. Turförslag. Turistleder. Trafikinfo

Skyltade stråk. Detaljkartor. Sevärdheter. Turförslag. Turistleder. Trafikinfo Tabell 3-1 1 ALINGSÅS* ATMG 02 25 0 + 2 2 2 1 2 1 2 2 ALINGSÅS en 92 50 40 + + 1 3 1 2 3 1 Gröna kartan 3 (landsbygd) i botten 3 ARVIKA en 02 14 + + + 2 1 1 1 2 3 2 4 AVESTA en 87 20 ( ) 1 0 1 0 2 2 2

Läs mer

Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional trafik (SOU 2009:81)

Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional trafik (SOU 2009:81) TSG 2010-42 Remissvar 1(9) Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional trafik (SOU 2009:81) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Missiv 1 (5) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag.

Missiv 1 (5) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Enligt sändlista Omremiss Förslag till ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2019:25) om beredskap för räddningsinsatser samt räddningstjänst

Läs mer

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag.

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Europeiska dokument Själva resandet är den första och oftast viktigaste frågan för att kunna delta

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2017

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2017 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2017 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2014 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70)

Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling. av det framtida flygplatssystemet (SOU 2007:70) TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Landstingsdirektören Handläggare: Hans Brattström 2007-11-10 LS 0710-1097 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Framtidens flygplatser - utveckling av det framtida flygplatssystemet

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

Missiv 1 (5) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag.

Missiv 1 (5) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Enligt sändlista Omremiss Förslag till ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om drift av godkänd flygplats samt Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version

Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version MI 12 SM 1002 Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version Tätorter med minst 10 000 invånare Green areas within and around localities 2005 I korta drag Här presenteras resultaten

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2019

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2019 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2019 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

Investeringsstöd till äldrebostäder

Investeringsstöd till äldrebostäder Investeringsstöd till äldrebostäder Dokumentets innehåll: Sid 1: Trendrapport från bidragets start Sid 2: Beviljade bidrag, länsvis på karta Sid 3: Detaljrapport från bidragets start Sid 4: Trendrapport

Läs mer

Vad är Cityindex? alla Sveriges städer

Vad är Cityindex? alla Sveriges städer 1 Vad är Cityindex? Hoten mot stadskärnan från både externhandel och e-handel har debatterats flitigt i media och andra kanaler. Vad är egentligen stadskärnan och hur ser utvecklingen ut i våra städer?

Läs mer

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA)

Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Enligt sändlista Remiss av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för flygplatser (Serie AGA) Välkommen att ta del av Transportstyrelsens förslag. Bakgrund

Läs mer

Missiv 1 (5) Enligt sändlista

Missiv 1 (5) Enligt sändlista Missiv 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Enligt sändlista Förslag till nationell genomförandeplan enligt Kommissionens förordning nr 1300/2014 om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende tillgängligheten

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER TREDJE KVARTALET 2017

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER TREDJE KVARTALET 2017 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER TREDJE KVARTALET 2017 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand

Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Fakta och argument för dubbelspår Gävle Härnösand Sveriges längsta flaskhals Ostkustbanan har blivit en flaskhals i hela det nationella transportsystemet. Med dubbelspår skulle kapaciteten fyrdubblas och

Läs mer

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index.

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter: http://www.ucr.uu.se/swedeheart/index. Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2013 och 2012 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården. Kvalitetsindexet, som Hjärt-Lungfonden

Läs mer

Transport Fakta i korthet

Transport Fakta i korthet Varje tisdag rider jag. Det är en buss som kommer och hämtar mig till ridningen. Busschauffören hjälper mig med väskan och rullstolen hamnar i bagageutrymmet. Citat ur Barn äger Transport Fakta i korthet

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Sverigeförhandlingen slutredovisar sitt uppdrag till regeringen sista december 2017

Sverigeförhandlingen slutredovisar sitt uppdrag till regeringen sista december 2017 Infrastruktur Christina Mattisson Ordförande Infrastrukturutskottet Styrelsemöte 2017 09 20 Systemanalys 2015 kompletterad 2016 Positionspapper 2016 Prioriteringar 2017 1 Vilka aktiviteter har genomförts

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2017 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

Informationsdag Tillgänglighet och användbarhet 3 dec i Kollektivtrafikenshus

Informationsdag Tillgänglighet och användbarhet 3 dec i Kollektivtrafikenshus 1/7 Informationsdag Tillgänglighet och användbarhet 3 dec i Kollektivtrafikenshus Syfte Syfte med dagen är att skapa en arena/forum för både Samtrafikens ägare och partners, men även för de olika myndigheterna.

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2018

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2018 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER FÖRSTA KVARTALET 2018 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

Hamnstrategi. Bakgrund

Hamnstrategi. Bakgrund Samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson Hamnstrategi Antagen av kommunfullmäktige 2018-09-24, 159 Bakgrund Västerviks läge vid Östersjön ger goda förutsättningar för att fungera som en länk i ett större transportsystem.

Läs mer

3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28

3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28 BILAGA 1 1(6) 3j SJÖFARTSVERKET 20150303 04014 1-J3376-28 Handläggare. direkttelefon Ulrika Borg, +46 104784904 Funktionshinderspolitiken - genomförda insatser 2014 Delmål 1 Bytespunkterna inom det nationellt

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Transportstyrelsens tillsyn enligt kollektivtrafiklagen

Transportstyrelsens tillsyn enligt kollektivtrafiklagen PM 1 (6) Datum Handläggare Transportstyrelsens tillsyn enligt kollektivtrafiklagen Bakgrund Enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ska den myndighet som regeringen bestämmer utöva tillsyn över lagen

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER TREDJE KVARTALET 2018

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER TREDJE KVARTALET 2018 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER TREDJE KVARTALET 2018 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens

Läs mer

Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys. RAPPORT Flygtrafikstatistik

Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys. RAPPORT Flygtrafikstatistik ANDRA Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats www.transportstyrelsen.se /Beteckning ISBN Författare

Läs mer

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg

Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg Tillgänglighet och åtkomlighet med flyg 2018 1 (17) Transportstyrelsen Avdelningen för sjö och luftfart Enheten för hållbar utveckling Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats www.transportstyrelsen.se

Läs mer

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2017-01-16 Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun Efter rekordåret 2015 fortsatte priserna även i fjol att stiga över hela landet. Anledningarna till prisökningarna

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat om Tågbolaget har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat om Tågbolaget har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet. Beslut 2017-05-17 Sida 1 (5) Ärende GRA 2016/45 handling 14 Handläggare Sofie Hellström Tågbolaget Tillsyn avseende tillgänglighet vid tågresa Diskrimineringsombudsmannen (DO) har granskat om Tågbolaget

Läs mer

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks

Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet. TMALL 0141 Presentation v 1.0. Ylva Berg, Gdks Vad gör Trafikverket i trafiksäkerhetsarbetet Väg? TMALL 0141 Presentation v 1.0 Ylva Berg, Gdks 2 GD beslut 2016: Stärkt säkerhetsorganisation Stärkt säkerhetskultur Stärkt säkerhetsarbete 3 Vad gör Trafikverket

Läs mer

VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna.

VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. FAIRTRADE CITY VARFÖR RÄTTVIS HANDEL? Klyftan mellan de allra rikaste och de allra fattigaste har ökat de senaste decennierna. VAD ÄR RÄTTVIS HANDEL? Rättvis handel är ett handelssamarbete baserat på dialog,

Läs mer

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Johan Vestlund Väg- och järnvägsavdelningen Fordon och teknik Sektion teknik järnväg Konsekvensutredning Transportstyrelsens föreskrifter om upphävandet

Läs mer

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö...

Jönköping Tranås Vetlanda Nässjö Värnamo Gislaved Eksjö Aneby Vaggeryd Sävsjö... Medlemsavgift 2016 Innehåll Länsförbund Stockholms län... 7 Stockholm... 7 Nacka-Värmdö... 7 Järfälla - Upplandsbro... 7 Södertälje Nykvarn... 7 Norrtälje... 7 Lidingö... 7 Botkyrka Salem... 7 Sollentuna

Läs mer

Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp

Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp Annelöv Arboga Avesta Billesholm Boden 1. Kebabpizza 27% Egen variant 23% Egen variant 22% Egen variant 46% Kebabpizza 18% 2. Egen variant 22% Kebabpizza 18% Kebabpizza

Läs mer

Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelsen upprättar planen om inte annat följer av 17 i

Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Länsstyrelsen upprättar planen om inte annat följer av 17 i SFS nr: 1997:263 Departement/ myndighet: Näringsdepartementet Rubrik: Förordning (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur Utfärdad: 1997-05-15 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:239 1

Läs mer

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011 Det svenska kvalitetsregistret Swedeheart tar varje år fram ett kvalitetsindex över den svenska hjärtsjukvården, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Hjärtrapport.

Läs mer

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2019

FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2019 FLYGTRAFIK- STATISTIK UTVECKLINGEN UNDER ANDRA KVARTALET 2019 Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Rapporten finns tillgänglig på Transportstyrelsens webbplats

Läs mer

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator

MIIT Genomförande grupp. Underlag Cykel 2013.04.12. Underlag Cykel. Pernilla Sott Stråkkoordinator 2013.04.12 Pernilla Sott Stråkkoordinator Innehåll Typer av vägar... 3 Kostnad... 3 Typer av finansiering... 3 Ekonomisk bakgrund... 5 Nationella planen (nationella vägar)... 5 Regionala planen/länsplanen

Läs mer

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING

GÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för

Läs mer