Livet efter en viktminskningsoperation En kvalitativ intervjustudie med kvinnor som genomgått en viktminskningsoperation

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livet efter en viktminskningsoperation En kvalitativ intervjustudie med kvinnor som genomgått en viktminskningsoperation"

Transkript

1 Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2012 Examensarbete, 15 poäng Livet efter en viktminskningsoperation En kvalitativ intervjustudie med kvinnor som genomgått en viktminskningsoperation Författare: Ulrika McKenith Ellinor Torstensson

2 Titel Författare Utbildningsprogram Handledare Examinator Adress Nyckelord vad uppsatsen handlar om Livet efter en viktminskningsoperation En kvalitativ intervjustudie med kvinnor som genomgått en viktminskningsoperation. Ulrika Mc Kenith, Ellinor Torstensson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Jeanette Lindahl Ingrid Johansson Linnéuniversitetet, Institutionen för hälsooch vårdvetenskap Intervju, kvinnor, patient, psykologisk, psykosociala faktorer, viktminskningsoperation, övervikt. SAMMANFATTNING Bakgrund: Antalet överviktiga människor stiger i dagens välfärdssamhälle och kan ses som ett växande samhällsproblem. Det finns cirka 1,5 miljarder överviktiga människor i världen och enbart i Sverige har var fjärde kvinna problem med vikten. Personer med grav övervikt kan ha svårigheter att gå ner i vikt på egen hand, därför vänder sig allt fler till kirurgisk viktminskning för att få hjälp. I Sverige utförs årligen cirka 7000 viktminskningsoperationer. En viktminskningsoperation anses vara en effektiv metod för att minska i vikt i jämförelse med traditionella metoder. De vanligaste kirurgiska ingreppen som idag används är Gastric Bypass och Vertical Banded Gastroplasty (VBG). Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter efter en viktminskningsoperation. Metod: Kvalitativ intervjustudie, innehållet baserades på fem intervjuer. Intervjumaterialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier; upplevelser av fysisk natur, upplevelser av psykosocial natur och upplevelser av vården. Slutsatser: I studien framkom det att en viktminskningsoperation påverkar både den fysiska och psykiska hälsan, och ger upphov till välbefinnande så väl som lidande. En individanpassad vård är en förutsättning för att den opererade skall kunna uppleva hälsa.

3 INNEHÅLL INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Övervikt... 1 Orsaker till ökad vikt... 1 Den ökade viktens påverkan på individen... 1 Kirurgiska viktminskningsmetoder... 2 Viktminskningsoperationens effekter... 2 TEORETISK REFERENSRAM... 2 PROBLEMFORMULERING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 Datainsamling... 4 Intervju... 4 Urval och informanter... 4 Genomförande av intervjuer... 4 Analys... 5 Etiska övervägande... 5 RESULTAT... 6 Upplevelser av fysisk natur... 6 Påverkan på den fysiska rörligheten... 6 Reglerad tillvaro... 6 Upplevelser av psykosocial natur... 7 Känner sig ej hemma i sin kropp... 7 Uppmärksamheten från omgivningen... 7 Upplevelser av vården... 7 Objektifierad i vården... 7 Önskar individualiserad vård... 8 DISKUSSION... 8 Metoddiskussion... 9

4 Datainsamling... 9 Urval... 9 Genomförande av intervjuerna Analys Etiska övervägande Resultatdiskussion Slutsats REFERENSER Bilagor 1. Intervjufrågor 2. Informationsbrev

5 INLEDNING Viktminskningskirurgin tar idag en allt större plats inom sjukvården då antalet personer som lider av kraftig övervikt ökar i världen och så även i Sverige. Det upplevs därför vara viktigt att nå kunskap inom området. Intresset för hur kvinnor upplever sin vardag efter en viktminskningsoperation uppstod då den ena författaren praktiserade på en kirurgavdelning på ett lasarett i södra Sverige. Den andra författaren har tidigare varit kraftigt överviktig och har lyckats gå ner i vikt med ändrade kostvanor och motion där av hennes intresse för ämnet. Orsaken till att endast kvinnor valdes som underlag för studien är att kvinnor har mer problem med fetmarelaterade sjukdomar än män. BAKGRUND Övervikt Antalet överviktiga stiger i dagens välfärdssamhälle (Smith & Holm, 2011). I Sverige kan en ökning ses från så tidigt som talet (Lissner et al., 2008). En undersökning gjord av WHO (2012) visar att det uppskattningsvis finns cirka 1.5 miljarder överviktiga i världen och Statens Folkhälsoinstitut (2012) tillhandahåller information om att var fjärde svensk kvinna lider av övervikt. Enligt Mühlhans, Horbach och De Zwaan (2009) drabbas kvinnor mer frekvent av sjukdomar som är relaterade till övervikt än vad män gör. Body mass index (BMI) är ett mått på hur mycket kroppsfett en person har i förhållande till vikt och längd. Formeln för uträkning av BMI är vikten (kg) / längden² (m²). Värden över 30 benämns som övervikt och värden som överstiger påvisar grav övervikt. Hos personer med stor muskelmassa kan ett BMI över 30 vara normalt och behöver inte betyda att personen lider av övervikt då muskler har en större densitet än fett (Rindforth, Gillgren 2012). Orsaker till ökad vikt Hos majoriteten vuxna som lider av övervikt kan problemet med den ökade vikten ses redan från barndomen (Smith & Holm, 2011). Övervikt kan ses vara ett arv från tidigare generationer i familjen. Andra orsaker som kan bidra till ökad vikt är stillasittande jobb, graviditet, då en kvinna går in i klimakteriet och för högt intag av fett och energirik kost (Ibid). Tröstätning vid stress och nedstämdhet kan ge upphov till ett ohälsosamt ätande vilket kan vara en bidragande orsak till viktuppgång, maten och ätandet blir en trygghet för personen (Smith & Holm, 2011; Zijlstra, Boeije, Larsen, Ramshorst & Geenen, 2009). Även ätstörningar i form av hetsätning och tröstätning kan bidra till viktuppgång (Mühlhans et al., 2009; Zijlstra et al., 2009). Den ökade viktens påverkan på individen Stigmatiseringen av överviktiga i samhället kan ge upphov till en social stämpling, vilket kan leda till att den utsatte känner ett ökat missnöje över sin kropp. Självkänslan kan sjunka vilket kan ge upphov till depression och ångest som kan påverka vikten negativt och leda till att den överviktige inte orkar eller vill vara ute bland andra människor vilket i sin tur kan ge upphov till en osund livsstil med få aktiviteter och ohälsosamma kostvanor (De Zwaan et. al., 2011). Känslan att vara annorlunda och utpekad kan orsaka att personen upplever utanförskap och självförakt (Ogden, Clementi & Aylwin, 2006). Personer som lider av övervikt kan ha svårigheter att erkänna sitt tillstånd för sig själv, förnekandet av övervikten kan ge upphov till en bristande kunskap om dess negativa påverkan (Hilbert et al., 2009; Smith & Holm, 2011) 1

6 Kirurgiska viktminskningsmetoder Ett kirurgiskt ingrepp kan för flertalet ses som den enda utvägen för att minska i vikt. Idag finns vetenskaplig evidens för att personer som lider av grav övervikt har svårigheter att gå ner i vikt med enbart rätt kost och motion, därför väljer allt fler att vända sig till viktminskningskirurgi, vilket innebär en förändring av magsäckens storlek eller tunntarmens längd beroende på vilket ingrepp som utförs (Boeka, Prentice- Dunn & Lokken, 2010; Søvik et al., 2011). En frisk person i åldern år med ett BMI på 35 eller högre som inte lyckats gå ner i vikt på egen hand kan erbjudas en viktminskningsoperation. Remiss skrivs av personen själv eller av en läkare och ett informationssamtal genomförs innan beslut om operation tas. Uppföljning med kontroll av blodvärde och vikt bör ske cirka sex veckor, tre månader, ett år, två år och fem år efter ingreppet (Landstinget Kronoberg, 2012). Enligt Socialstyrelsen (2012) genomförs i Sverige årligen cirka 7000 viktminskningsoperationer. De vanligaste kirurgiska metoderna som idag används vid genomförandet av en viktminskningsoperation är Gastric Bypass och Vertical Banded Gastroplasty (VBG). En operation genomförd med VBG innebär att kirurgen delar av magsäckens övre del med ett plastband från resterande magsäck och en liten ficka skapas vilket leder till att magsäckens storlek minskar och mättnad upplevs tidigare. Gastric Bypass metoden innebär en delning av magsäcken med hjälp av att suturer som sätts på tvären nära den övre magmunnen, kardia. Den minskade magsäcksytan kopplas därefter ihop med jejunum som är en del av tunntarmen, resultatet blir att största delen av magsäcken kopplas bort (Järhult & Offenbartl, 2006). Viktminskningsoperationens effekter Swedish Obese Subjects, SOS är en svensk studie om övervikt och fetma där bevis läggs fram att viktminskningskirurgi i jämförelse med traditionell behandling så som bantning och dieter av olika slag, ger en mer långsiktig viktminskning och minskad mortalitet (Sjöstrom et al., 2007). Nackdelar med operationen är att det uppstår vitaminbrist på grund av bortkoppling av delar av mag- tarmkanalen som ansvarar för upptaget av viktiga näringsämnen till kroppen (Søvik et al., 2011). En konstant hungerskänsla kan uppstå efter en viktminskningsoperation vilket kan resultera i att den opererade vill äta oavbrutet (Zijlistra et al., 2009). De personer som lider av hetsätning innan en viktminskningsoperation har svårare att gå ner i vikt efter ingreppet än de som inte har en ätstörning (De Zwaan et al., 2011). Dumping är en biverkning som kan uppstå i samband med att den opererade äter kolhydratrik kost. Illamående, ökad puls och kallsvettning efter en måltid är symtom som kan ses då dumpingen inträffar. Det kan även uppstå svårigheter att dricka i samband med måltider på grund av att vätskan tar stor plats i den förminskade magsäcken (Ogden, Avenells & Ellis, 2011). Smakförändringar kan ses hos flertalet personer och den opererade kan inte längre uppleva samma smaker som innan ingreppet (Ogden et al., 2006). TEORETISK REFERENSRAM Utgångspunkten för studien är Dahlbergs (2003) vårdvetenskapliga teori som betonar en humanistisk människosyn där människan befinner sig i centrum, det är genom människan som världen förstås. Centralt för vårdandet är ett patientperspektiv, som utgår från den fenomenologiska livsvärldsteorin, där det ontologiska antagandet betraktar människan som en odelbar helhet med kropp och själ förenade. Kvinnorna vars erfarenheter och upplevelser av en viktminskningsoperation är det essentiella i studien och beskrivs utifrån varje kvinnas subjektiva upplevelse. Livsvärldsteorin antager att varje människa är i sin livsvärld, som är 2

7 unik för varje person och kan tolkas som den världen såsom den upplevs och ter sig för varje individ (Dahlberg & Segesten, 2010). Som ett sätt att fördjupa ett vårdande utifrån ett patientperspektiv används begreppen hälsa, välbefinnande, lidande och vårdande. Hälsa kan definieras som ett tillstånd av välbefinnande. Livslust, meningsfullhet och mod att vilja leva är alla olika aspekter av hälsa (Wiklund, 2003). Hälsa bör ses som ett förhållningssätt till sig själv och omvärlden och inte enbart som frånvaro av sjukdom (Wiklund, 2003). Välbefinnande är en känsla som utgår från en persons livsvärld (Ibid, 2003). Lidandet likt välbefinnandet är subjektivt och påverkar hela människans existens. Det finns olika lidande, så som livslidandet, vilket utgår ifrån människan och dennes livsvärld. Sjukdomslidandet är ett lidande som får fokus då människan upplever sjukdom och en tredje form av lidande utgörs av vårdlidande. Vårdlidandet är det onödiga lidandet som kan uppstå inom sjukvården när en person inte ges etisk god vård eller om vård uteblir då den är behövlig (Wiklund, 2003). Upplevelsen av en förändrad kropp ger en individuell påverkan på varje enskild kvinna och kan innefatta lidande så väl som välbefinnande. Det vårdande mötet mellan patient och vårdare är betydande för att kunna stödja personens hälsa och uppnå en god vårdrelation (Dahlberg & Segersten, 2010). Sjukvården bör vid alla vårdtillfällen värna om patientens integritet (Wiklund, 2003). Förhållandet mellan vårdare och patient bör kännetecknas av en ömsesidighet där respekt och tillit till varandra kan ses (Ibid). Etiken inom vårdvetenskapen betonar människans värdighet och rätt till självbestämmande. Delaktigheten mellan patient och vårdare är en grundläggande förutsättning för att etisk och god vård skall kunna ges och mottas (Dahlberg & Segesten, 2010). PROBLEMFORMULERING Antalet överviktiga personer stiger i dagens välfärdssamhälle och kan ses som ett växande samhällsproblem. Var fjärde svensk kvinna ses ha problem med övervikt. Den ökade vikten kan ge upphov till psykiska påfrestningar vilket i sin tur kan leda till att den överviktige upplever utanförskap i samhället. Känslan av att vara annorlunda kan bidra till att den överviktige isolerar sig från omgivningen. Inom forskningen finns det idag bevis för att de som lider av grav övervikt har problem att gå ner i vikt på egen hand med enbart rätt kost och motion, därför kan en viktminskningsoperation vara en utväg för att uppnå en ökad livskvalitet liksom en minskad mortalitet. Viktminskningsoperationen påverkar både den fysiska och psykiska hälsan och det är viktigt att allmänsjuksköterskan har god kunskap om de förändringar och påfrestningar som kan uppstå, då den här patientgruppen kommer att träffas på inom vårdens olika områden. Det fanns svårigheter att finna relevanta artiklar inom området som beskriver kvinnors upplevelser och erfarenheter efter en viktminskningsoperation vilket var ytterligare en anledning till att området bör belysas. SYFTE Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter efter en viktminskningsoperation. METOD 3

8 Den hermeneutiska vetenskapsteorin utgör grund för studien, eftersom syftet var att i en intervjustudie få kunskap som kan beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter efter en viktminskningsoperation. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. Datainsamling En kvalitativ undersökning gjordes utifrån insamlad intervjudata som analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys, eftersom författarna ville få fram en faktisk beskrivning av kvinnors upplevelser och erfarenheter som kan ge klar och tydlig kunskap för sjuksköterskor. Det fanns en förförståelse om ämnet som författarna kunde luta sig mot när studien påbörjades, vilken utgjordes av faktakunskap och en uppfattning om att ingreppet kunde medföra välbefinnande så väl som lidande. Intervju Enskilda intervjuer användes i studien för att nå kunskap och förståelse om kvinnors erfarenheter och upplevelser efter en viktminskningsoperation. En intervjumall (bil.1) arbetades fram och användes för att säkerställa att samma information söktes hos samtliga informanter (Dahlberg, 1997). Frågorna som ställdes var semistrukturerade och väl förberedda och avgränsade till syftet och gav informanterna utrymme till eget berättande (Patel & Davidson, 2003; Thomsson, 2010). Urval och informanter Inklusionskriterierna för studien var kvinnor år, som genomgått en viktminskningsoperation inom de senaste 10 åren. Alla studiedeltagare skulle förstå och kunna uttrycka sig på det svenska språket. Studien kommer att spegla hela tidsperioden efter operationen fram till tidpunkten för intervjun. Urvalet av deltagare till studien valdes genom network sampling (snöbollsmetoden), vilket innebar att studiedeltagare valdes via författarnas eget nätverk och genom personernas attraktionsvärde för studien (Polit & Beck, 2012). Författarna startade datainsamlingen med att intervjua två kvinnor som tidigare var kända av författarna genom vänner eller arbetskamrater och som hade genomgått en viktminskningsoperation. Dessa tillfrågades genom att författarna ringde och frågade om de var intresserade av att delta i studien. Kvinnorna frågade i sin tur tre andra kvinnliga bekanta som genomgått en viktminskningsoperation om de var intresserade av att delta i studien. Ingen av de tillfrågade var i någon beroendeställning till författarna. Antalet informanter som valdes var fem stycken, samtliga hade genomgått en viktminskningsoperation mellan årtalen Den yngsta informanten var 30 år och den äldsta 62 år. Genomförande av intervjuer Båda författarna deltog vid varje intervjutillfälle. Samtliga informanter fick bestämma tid och plats för intervjun (Thomsson, 2010). En pilotintervju genomfördes med en av kvinnorna i hennes eget hem. Denna intervju inkluderades i studien eftersom författarna bedömde att intervjufrågor och intervjuteknik fungerade bra. Två informanter intervjuades separat i en affär efter stängningsdags, affären var tillhörande den ena informanten. Den fjärde informanten valde en restaurang som plats för intervjun och den femte personen intervjuades på ett café i ett aktivitetshus. Författarna intervjuade tre respektive två informanter var. Den intervjuande författaren satt tillsammans med informanten vid ett bord vid samtliga intervjutillfällen, de satt mitt emot varandra. Innan intervjun påbörjades tillfrågades informanten om denne var nöjd med placeringen. Författaren som ansvarade för inspelningen och skrivandet av stödanteckningar 4

9 satt lite avsides (Thomsson, 2010). Intervjuerna varade mellan minuter, utrymme för extra tid inräknades i samtliga intervjuer, tid avsattes också för frågor både innan och efter intervjun, samtliga informanter utnyttjade den extra tiden för att småprata. Intervjuerna spelades in på bandspelare, pauser och uppehåll noterades i det inspelade materialet. Efter intervjutillfället transkriberades det inspelade materialet ordagrant till text (Patel & Davidson; Thomsson, 2010). Transkriberingen av materialet gjordes i anslutning till intervjun eller följande dag (Thomsson, 2010). Analys Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Författarna började med att lyssna igenom varje intervju två gånger. Därefter läste författarna enskilt och tillsammans igenom det transkriberade intervjumaterialet ett flertal gånger, för att få en helhetsbild av informanternas upplevelser och erfarenheter. Författarna tog enskilt ut meningsbärande enheter från intervjumaterialet som motsvarade syftet, därefter resonerade författarna tillsammans om de skillnader och likheter som fanns mellan deras enskilt insamlade material. De meningsbärande enheterna kondenserades därefter gemensamt av båda författarna, vilket innebar att texten förkortades ytterligare utan att förändra innehållet. Därefter bildades koder som kortfattat beskrev innehållet. Koder med liknande innehåll sorterades i underkategorier, innehållet i underkategorierna jämfördes och sammanfördes till kategorier. Kategorier bildades efter textens innehåll i sin helhet (Graneheim & Lundman, 2004). Exempel från analysgången presenteras i Tabell 1. Tabell 1. Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Under kategori Kategori Nej, information var det dåligt med. Man fick ingen information om hur det skulle bli efter operationen. Fick ingen information om hur det skulle bli efter operationen Otillräcklig information Önskar individualiser ad vård Upplevelser av vården Etiska övervägande Författarna till studien fyllde i ett etiskt egengranskningsformulär på etikprövningsnämndens hemsida Etikkommittén Sydost (Etikkommittén Sydost, 2012). Studien uppfyllde de krav som ställs av Helsingforsdeklarationen och studiedeltagarna erhöll både muntlig som skriftlig information (bil.2) angående studien och dess syfte, deltagarna informerades även om att de när som helst kunde dra sig ur studien utan att behöva ange orsak och att de inte behövde svara på de frågor de inte ville svara på (Helsingforsdeklarationen, 2008). Informanterna tillfrågades om muntligt samtycke till att båda författarna närvarade under intervjun och om de kände sig bekväma med bordsplaceringen. Samtliga intervjuer genomgick en avidentifiering och en enskild kod användes för varje informant. Informanterna försäkrades om att studiematerialet endast skulle hanteras av författarna till studien och deras handledare, samt att studiematerial skulle raderas när studien var godkänd, men fram till dess hölls det inlåst, med kodnyckel och övrigt studiematerial åtskilt. Författarna och handledaren hade alla 5

10 tystnadsplikt gällande studiens personliga innehållsmaterial (Trost, 2005). Alla citat som användes i studien var avskrivna ordagrant från det transkriberade materialet. Studiedeltagarna kontaktades två veckor efter den genomförda intervjun för att säkerställa att inget obehag uppstått efter intervjutillfället (Thomsson, 2010). RESULTAT Resultatet som framkom i studien belyser kvinnors upplevelser och erfarenheter efter en viktminskningsoperation och kommer att presenteras i tre huvudkategorier och sex underkategorier. Upplevelser av fysisk natur; påverkan på den fysiska rörligheten, reglerad tillvaro. Upplevelser av psykosocial natur; känner sig ej hemma i sin kropp, uppmärksamheten från omgivningen. Upplevelser av vården; objektifierad i vården, önskar individualiserad vård. Upplevelser av fysisk natur Påverkan på den fysiska rörligheten Den minskade vikten efter viktminskningsoperationen påverkade kvinnorna positivt och innebar en ökad rörlighet som underlättade deltagandet i fysiska aktiviteter. Samtliga berättade att de blivit mer fysiskt aktiva, vilket de upplevde som ett välbefinnande. En snabb viktnedgång beskrevs som en stor fördel för att upprätthålla motivationen till att bli mer aktiv efter ingreppet. Kvinnorna berättade att de i dagsläget var fysiskt aktiva med löpning, cykling och gång vilket de inte varit innan operationen. En av kvinnorna beskrev glädje över att hon nu orkade vara mer fysiskt aktiv med sina barn tack vare förbättrad rörlighet, vilket i sin tur inverkade positiv på relationen till barnen. Den stora och snabba viktminskningen som en operation innebar gav upphov till löst hängande hud som var ett fysiskt problem för kvinnorna och hindrade dem från att vara fysiskt aktiva utan att obehag uppstod. Den överflödiga huden orsakade enligt kvinnorna skavsår och ökad risk för infektioner. Reglerad tillvaro Nödvändigheten av restriktioner i sin mathållning krävde att kvinnorna ständigt var tvungna att följa regler och rutiner för att undvika symtom som efter maten påverkade förmågan att hålla kontroll på kroppen. Det gällde vanliga produkter som vitt bröd, kakor, potatismos, majonnäs, grädde, socker och oljiga produkter, som orsakar det som kallas dumping, vilket innebar att kvinnorna kände sig illamående, att pulsen ökade och en plötslig trötthet uppstod vilket resulterade i att de fick gå och lägga sig. Dumpingen upplevdes som en otrevlig upplevelse som varade mellan minuter. När man får i sig mat så blir det för mycket om det är för sött eller för fett eller om man dricker läsk, då blir man helt så som om man, ja jag vet inte, jag har aldrig varit drogad å så men, men jag kan tänka mig, man blir helt borta, och så blir man trött och vill lägga sig och sova någonstans i nån hörna. (Int. 1) Dessutom måste kvinnorna äta flera olika kosttillskott hela livet ut efter vikminskningsoperationen. De vitaminer och tillskott som de ordinerades att äta var B-12 och folsyra. En kvinna berättade att hon även fått brist på zink efter viktminskningsoperationen, vilket gjorde att hon tappade hår, kände sig trött och temperamentsfull. Andra tillskott som deltagarna i studien behövde äta var kalktillskott för benskörhet, mineraler och zink. 6

11 Upplevelser av psykosocial natur Känner sig ej hemma i sin kropp Svårigheter att ta till sig sin nya kroppsstorlek efter operationen uppstod enligt flertalet. Kvinnorna beskrev att de psykiskt inte varit redo för de stora förändringar som viktminskningsoperationen innebar. En av kvinnorna berättade att hon efter operationen inte kände sig hemma i sin egen kropp. Enligt kvinnan behövdes det tid och bearbetning för att kunna känna sig bekväm med sitt nya jag. Hon uttryckte en önskan om hjälp och stöd angående anpassningen till sitt nya jag, hon sa att sjukvården hade behövt uppmärksamma hennes problem, vilket de enligt kvinnan inte gjorde. Hon berättade att hon genom eget initiativ nu fått hjälp och stöd av professionella inom vården för att bättre kunna förstå och hantera sin nya livssituation. Av flertalet kvinnor framgick det att deras reglerade liv med att endast kunna äta en liten mängd föda åt gången fick dem att aldrig känna sig mätta. De levde med en konstant hungerskänsla som gav upphov till en psykisk påfrestning. den här operationen har ju för fan gjort att man är ju ständigt hungrig ju. (Int.2) Även förändringar i smaken var en vanlig biverkning hos flertalet, vilket ytterligare förstärkte deras känsla att inte känna sig hemma i sin egen kropp. Hetsätning var för några kvinnor ett problem innan viktminskningsoperationen. De berättade att de inte fått någon hjälp med sitt beroende innan eller efter operationen, vilket medförde att den psykiska problematiken av beroendet kvarstod. De kunde inte längre hetsäta när de mådde dåligt vilket gav upphov till en förvirring, och beroendeproblematiken orsakade en psykisk påfrestning som gjorde att kvinnorna upplevde att de inte längre kunde hantera sin kropps agerande. En av kvinnorna berättade att hon har bytt ut sitt matberoende mot ett shoppingberoende och den andra kvinnan sa att hon idag dricker en hel del alkohol, vilket hon inte gjorde före operationen. Sen samtidigt är det ju så att i grunden så hade jag väl ett matmissbruk som har gjort att jag har den här vikten och det matmissbruket kommer ju utav någonting annat, det är ju ofta till belöning man gör till sig själv och då äter man och nu när jag inte kan äta så shoppar jag, man kan dämpa det på andra sätt nu att man mår dåligt. (Int.5) Uppmärksamheten från omgivningen Kvinnorna berättade att de upplevde att människorna i omgivningen behandlade dem annorlunda efter viktminskningen, vilket ibland gav upphov till en förvirring och svårigheter i att veta hur de skulle bete sig i samvaro med andra. Innan jag hade gjort operationen hade jag en grym självkänsla men inget självförtroende och efter operationen så har jag inte självkänsla men ett grymt självförtroende. (Int.4) Bemötandet från omgivningen hade enligt kvinnorna generellt blivit bättre efter viktminskningen och samtliga berättade att de fått ökad uppmärksamhet av människorna i sin omgivning på grund av sitt nya utseende efter viktminskningen. Kvinnorna upplevde att de togs mer på allvar vilket gav en positiv påverkan på självförtroendet. Upplevelser av vården Objektifierad i vården Före viktminskningsoperationen uppgav flertalet att de blev behandlad som objekt inom sjukvården där endast det medicinska var i fokus vilket gav kvinnorna en känsla av otrygghet 7

12 och rädsla. De hade blivit behandlade som om allt de sökte för var orsakat av deras övervikt, vilket hade gjort att de inte ville uppsöka läkarvård även om de behövde. De kände sig utpekade som överviktiga. När jag trillade i trappan och sökte vård för ryggsmärtor så sa de till mej att jag skulle banta, ingen fattade att jag faktiskt hade gjort illa ryggen. (Int.3) Efter viktminskningsoperationen fanns en känsla hos kvinnorna att sjukvården inte brydde sig om hur de mådde psykiskt, de talade om att det enda sjukvården var intresserad av var att se om de blodprov som tagits var normala, vilket påverkade kvinnorna negativt. Avsaknad av helhetstänk inom vården togs upp som en negativ faktor i läkningsprocessen efter operationen. De kände sig illa bemötta, vilket gav upphov till minskat förtroende för sjukvården och en önskan fanns om att bli erbjuden någon att prata med angående den psykiska påverkan av operationen. Samtliga kvinnor uttryckte att de blev bättre omhändertagna då de sökte vård på lasarettet där de genomgått sin viktminskningsoperation än om de vände sig till något annat lasarett eller vårdcentral. En av kvinnorna berättade om en händelse då hon hade behövt uppsöka läkarvård i ett annat landsting för att kött hade fastnat i hennes magsäck. Hon blev illa bemött av vårdpersonal som hon upplevde nedvärderade henne för att hon hade genomgått en viktminskningsoperation. har du gjort en så där operation, forskningen är ju inte ens påvisad av vad som kan hända med dig efter. (Int.2) Enligt kvinnorna gav den löst hängande huden som uppstod efter viktminskningen både en fysisk och psykisk påverkan som gjorde att kvinnorna mådde dåligt, de tyckte att kroppen såg gammal ut vilket gjorde att de kände sig oattraktiva. Just det här att man känner sig inte som alla andra, utan man ser väldigt annorlunda ut, mentalt är jag ju en 40 årig tjej men tar jag av mig kläderna känner jag mig som en 80 årig. (Int.5) Flertalet kvinnor berättade att de hade genomgått minst en hudborttagningsoperation och det fanns en önskan hos samtliga att hudborttagningen skulle ingå som en del av viktminskningsoperationen. Kvinnorna upplevde att det var nödvändigt att sjukvården såg hela människan och hur denne upplevde sin situation för att resultatet av viktminskningsoperationen skulle bli optimal. Önskar individualiserad vård Det fanns ett missnöje med informationen som gavs i anslutning till och efter operationen. Informationen ansågs vara generell och den var enligt kvinnorna inte tillräcklig, de berättade att de själva fått söka information om hur en viktminskningsoperation kan påverka det dagliga livet genom att läsa på webbsidor som handlade om ämnet, flertalet läste även andra opererades bloggar. För kvinnorna hade det varit till stor hjälp om en dietist hade lärt dem om hur man på bästa sätt kan tillreda mat anpassad för deras nyopererade magsäck. Kontinuerliga uppföljningar efter viktminskningsoperationen saknades av samtliga. Kvinnorna berättade att de kallats till endast en uppföljning efter operationen, därefter fick de själva ansvara för att uppsöka sjukvården och om något problem uppstod. Kvinnorna uttryckte ett behov av flertalet uppföljningar då operationen i sig medförde stora förändringar både fysiskt och psykiskt. En av kvinnorna sa att hon hade tillgång till ett team på kirurgmottagningen på lasarettet där hon opererats, dit var hon välkommen att ringa när hon ville om hon hade frågor eller kände sig orolig, tillgängligheten av teamet upplevdes som en stor trygghet för kvinnan. Hon har telefontider måndag till fredag åtta till fem, men de har alltid sagt att är det något så ringer du till akuten eller till avdelningen eller så va, så det har jag ju vetat och känt mig trygg att jag har och kunnat ringa dit. (Int.2) DISKUSSION 8

13 I studien framkom det att en viktminskningsoperation påverkar kvinnorna både fysiskt och psykiskt, och att välbefinnande och lidande kan båda ses som en del av upplevelserna och erfarenheterna. Metoddiskussion Datainsamling Fem intervjuer av kvalitativ ansats användes, metoden anses vara lämplig för studien då författarna önskade tillgång till kvinnornas erfarenheter och upplevelser. En förståelse av helheten söktes genom kvinnornas eget berättande och det var den enskilda kvinnans upplevelser som var av intresse för studien, därför valdes intervjuer som undersökningsredskap. Det anses inte relevant att använda en litteraturstudie som underlag för studien då det inte finns tillräckligt många artiklar som beskriver den subjektiva upplevelsen av vardagen efter en viktminskningsoperation. Även självbiografier skulle kunna användas som underlag, dock fördrog författarna att få tillgång till informanternas upplevelser och erfarenheter genom ett personligt möte där de kunde ställa frågor. En framarbetad intervjumall (bil.1) användes som underlag i intervjuerna och för att säkerställa att samma frågor ställdes till samtliga kvinnor. Avsikten med att använda semistrukturerade frågor är att informanterna ges utrymmet till eget berättande av sina upplevelser och erfarenheter, vilket var syftet med frågorna i sin helhet. Planeringen och struktureringen av intervjuerna samt användandet av en intervjumall ökar kvalitén av studien, då författarna är väl förberedda i alla avseenden (Patel & Davidson, 2003; Thomsson, 2010). En svaghet i studien är att författarna inte tidigare har utfört intervjuer på C- uppsats nivå och därför kan frågeställningar och intervjuteknik riskeras vara bristfälliga. Författarna hade viss förförståelse och kunskap i ämnet att luta sig mot innan studien påbörjades, vilket kan ses som en fördel då kunskapen underlättade förståelsen av vad informanterna berättade, vilket i sin tur bidrog till att rätt följdfrågor kunde ställas vid intervjuerna. Nackdelen med att författarna har en förförståelse inom ämnet kan vara att det påverkar resultatet i studien genom att utöva inflytande på den intervjuade med sina åsikter om ämnet. Båda författarna var väl medvetna om sin förförståelse och var noga med att lägga den åt sidan för att inte påverka deltagarna med sina tankar och åsikter (Thomsson, 2010). Intervjuerna transkriberades ordagrant för att säkerställa att ingen information tappades bort, vilket är en styrka. Transkriberingen gjordes samma eller nästa dag för att intervjun fortfarande skulle finnas klart i minnet för båda författarna, vilket minskade chansen till att oklarheter angående intervjumaterialet skulle uppstå. Citaten i resultatdelen är avskrivna ordagrant från det transkriberade intervjumaterialet för att säkerställa en trovärdighet av den information som delgivits, vilket kan ses som en styrka Samtliga artiklar som användes i studien är skrivna på det engelska språket vilket kan medföra att viss information inte har blivit översatt ordagrant då somliga engelska ord saknar en motsvarighet i det svenska språket, detta kan ses som en svaghet i studien. Urval Urvalet av studiedeltagare gjordes genom network sampling (snöbollsmetoden), då metoden anses vara lämpligt för studiens syfte och innebär att studiedeltagare har valts beroende på attraktionsvärde och tillgänglighet (Polit & Beck, 2012; Thomsson, 2010). En fördel med studiens urvalsmetod var att den ökade tillgängligheten av informanter. Nackdelar kan ses vara att fördelningen av studiedeltagarna har påverkats av författarnas eget val och att informanterna är i samma bekantskapskrets och kan därför påverka varandra vilket i sin tur kan ge ett missvisande resultat. 9

14 Kvinnor valdes som studiedeltagare då de ses ha ett större problem med överviktsrelaterade sjukdomar än män. En undre åldersgräns för studiedeltagarna sattes till 30 år vilket kan ses som en styrka då kvinnorna som uppnått den angivna åldern har en efterfrågad livserfarenhet. Kvinnor äldre än 65 år exkluderades då sjukdomar som kan höra det normala åldrandet till skulle kunna påverka resultatet. Viktminskningsoperationen skulle hos samtliga kvinnor vara genomförd inom de senaste tio åren, då det kan vara en fördel att erfarenheterna och upplevelserna är någorlunda färska i minnet, vilket påverkar den intervjuades eget berättande positivt. En spridning av informanternas åldrar ses som en fördel då kvinnorna kan ha olika upplevelser och erfarenheter beroende på ålder. För att inte missförstånd och feltolkningar skulle uppstå genom språket var en av inklusionskriterierna att informanterna skulle förstå och kunna uttrycka sig på det svenska språket. Tidsperioden efter operationens genomförande valdes till tio år då författarna ville belysa operationens effekt över tid för att på så sätt kunna få en mer långsiktig förståelse för operationens påverkan på den enskilda kvinnan. Genomförande av intervjuerna De intervjuade fick själva bestämma tid och plats för intervjuerna vilket bidrog till att skapa en trygg och behaglig stämning. Båda författarna deltog vid varje intervjutillfälle för att säkerställa att ingen information föll bort (Thomsson, 2010). Den som intervjuade satt mittemot informanten vid ett bord, för att kunna ha ögonkontakt och skapa en behaglig stämning för informanten (Thomsson, 2010). Det är viktigt att den intervjuade känner sig bekväm med den person som genomför intervjun. En fördel med att båda författarna är närvarande vid intervjutillfället är att de kan få stöttning av varandras närvaro om de är oerfarna i sin intervjuteknik, och de kan båda dra nytta av varandra genom att hjälpas åt med följdfrågor. Nackdelen med att båda författarna närvarar vid intervjutillfället är att den intervjuade kan känna sig i underläge, det var därför viktigt att veta att alla informanter kände sig bekväma i situation innan intervjuerna påbörjades. Samtliga kvinnor i studien uttryckte att de känt sig bekväma både innan och under intervjutillfället. En pilotintervju genomfördes för att säkra att intervjutekniken och frågorna var av god kvalitet (Patel & Davidson, 2003). Pilotintervjun som genomfördes motsvarade den information som författarna sökte, därför kunde pilotstudien användas som en del av studiematerialet. Intervjuerna varade mellan minuter, författarna hade planerat intervjuerna med god tidsmarginal då det var viktigt att informanten fick den tid den behövde för att svara på frågorna utan att känna sig stressad. Samtliga deltagare i studien använde den extra tid som gavs för småprat innan och efter intervjun vilket kan ses som en styrka i studien då en god relation mellan författarna och informanterna påverkar studien positivt. En datamättnad erhölls efter genomförandet av den femte intervjun, då liknande information framkom i samtliga intervjuer därför anses antalet genomförda intervjuer vara tillräckligt. Analys Analys av det insamlade intervjumaterialet har genomförts enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Metoden användes för att uppnå en strukturering av det insamlade intervjumaterialet och för att kunna upptäcka likheter och skillnader samt förstå texten i sin helhet och därefter kunna jämföra de olika intervjuernas innehåll. Båda författarna läste enskilt och tillsammans igenom det transkriberade materialet ett flertal gånger för att bilda sig en uppfattning om helheten av det som sagts och för att minska risken för att missförstånd av textinnehållet skulle uppstå. Meningsbärande enheter togs ut enskilt av var författare vilket är en styrka då författarna inte gavs tillfälle att påverka varandra, likheter och olikheter diskuterades för att nå en enighet om innehållet. Författarna tog gemensamt fram 10

15 koder för att bilda underkategorier där liknande information samlades, från underkategorierna bildades sedan huvudkategorier. Genom att använda Graneheim och Lundmans (2004) manifesta variant på kvalitativ innehållsanalys minskade risken för att författarna skulle misstolka det transkriberade intervjumaterialet med egna tolkningar, fokus låg på ämnet som undersöktes samt likheter och skillnader (Graneheim & Lundman, 2004). Det finns alltid en risk att data kan förvrängas och exkluderas för att få resultatet att passa den förförståelse som författarna har, vilket kan ske både medvetet och omedvetet, därför var båda författarna angelägna om att arbeta så metodiskt och samvetsgrant som möjligt med analysen. Etiska övervägande Författarna fyllde i ett egengranskningsformulär hos Etikkommittén sydost (2012) och erhöll information om att studien inte behövde genomgå en etikprövning hos etikprövningsnämnden. Samtliga kvinnor i studien erhöll muntlig som skriftlig information gällande studiens syfte (bil.2) och att de när som helst kunde dra sig ur studien utan att behöva ange orsak detta i enlighet med Helsingforsdeklarationens riktlinjer (Helsingforsdeklarationen, 2008; Thomsson, 2010). Riktlinjerna i Helsingforsdeklarationen (2008) bör följas så att den intervjuade inte på något sätt kommer till skada eller upplever obehag av studien och dess genomförande. Innan intervjuerna påbörjades tillfrågades samtliga kvinnor om samtycke till att båda författarna närvarade under intervjun, detta för att säkerställa att den intervjuade inte skulle känna sig obekväm eller i underläge. Deltagandet i studien byggde på en frivillighet och informanterna uppmanades att endast svara på de frågor de ville svara på, detta för att undvika att obehagliga känslor skulle uppstå. Kvinnorna tillfrågades även om samtycket till att intervjuerna spelades in. Om den intervjuade upplever ett obehag av att bli inspelad kan det påverka resultatet av intervjun då den intervjuade kan hålla inne med information som denne inte vill berätta när intervjun blir inspelad (Thomsson, 2010). Efter intervjuernas genomförande kontaktades samtliga kvinnor åter igen för att säkerställa att inget obehag hade uppkommit från intervjusituationen (Thomsson, 2010). Två veckor valdes som en tidsgräns för återkontakten med kvinnorna, då känslor av obehag inte alltid visar sig i direkt anslutning till intervjutillfället, utan kan komma senare. Ingen av kvinnorna sade sig ha upplevt något obehag under intervjuernas genomförande. Allt intervjumaterial förvarades säkert inlåst i ett kassaskåp. Författarna till studien var de enda personer som hade tillgång till koden till kassaskåpet. Det är viktigt att intervjumaterialet hanteras med varsamhet så att materialet inte kommer i fel händer. Den intervjuade skall garanteras att studiens personliga material är i säkert förvar och att det endast skall hanteras av författarna och deras handledare. Författarna till studien och deras handledare hade alla tystnadsplikt gällande studiens personliga innehåll (Trost, 2005). Efter studiens genomförande och godkännande raderades allt personligt studiematerial. Resultatdiskussion Resultatet visar att en viktminskningsoperation ger både en fysisk och en psykisk påverkan på den opererade kvinnan, det är därför en nödvändighet att se människan som en odelbar enhet som är i behov av individanpassad vård. Kvinnornas viktnedgång efter viktminskningsoperationen gjorde att de upplevde en ökad rörlighet och förbättrad förmåga att delta i fysiska aktiviteter vilket gav en psykisk positiv påverkan på vardagen. Liknande fynd kan bekräftas i en studie gjord av Mathus-Vliegen, de Weered och de Wit (2004). Enligt Wiklund (2003) är det genom kroppen som personen upplever sin omgivning och sig själv (Ibid). Vilket kan bekräftas av kvinnorna i studien som samtliga uppgav att det behövdes tid för att bearbeta och lära känna sin kropp igen efter den stora viktminskningen. Den förändrade kroppsstorleken och dess påverkan på vardagen kunde 11

16 ge upphov till en bristande självkännedom vilket påverkade hälsan negativt. Sutton, Murphy och Raines (2009); van Hout, Fortuin, Pelle och van Heck (2008) beskriver i sina artiklar att det kan uppstå psykiska svårigheter att förstå vad som händer vid en snabb och stor viktminskning (Ibid.). Sjukvårdspersonal bör ha kunskap om patientens livsvärld för att kunna tillgodose det stöd som patienten behöver i varje enskild situation (Dahlberg & Segesten, 2010). Wiklund (2003) talar om att människan har ett unikt förhållande till sin egen kropp och kroppen kan därför inte endast ses som en fysisk gestalt utan är alltid en del av ett sammanhang (Ibid). En skev kroppsuppfattning kan ge upphov till psykiska påfrestningar, därför är det viktigt att sjukvården ger vägledning i hur personen på bästa sätt skall kunna hantera sitt nya jag. Patienten bör få stöd i situationen som denne befinner sig i så att patienten kan hantera de förändringar och känslor som kan uppstå. Förändringar i kropp och psyke hanteras inte på samma sätt av alla människor och det kan ses som en nödvändighet att respektera denna individualitet för att personen skall känna sig bekräftad som en självbestämmande människa. Det nya utseendet efter viktminskningen bidrog till att kvinnorna fick mer uppmärksamhet av människorna i sin omgivning, vilket även van Hout et al. (2008) talar om i sin artikel. Den positiva påverkan av det nya utseendet stärkte personen i sitt sätt att se på sig själv och gav upphov till ett psykiskt välmående. Viktminskningsoperationen beskrevs som en pånyttfödelse och kvinnorna berättade att de fått en ökad självkänsla och ökat självförtroende (Kruseman, Leimgruber, Zumbach & Golay, 2010). Att plötsligt få ett erkännande av omgivningen för sitt förändrade utseende kan vara svårt att hantera även om förändringen är positiv. Personen befinner sig i en helt ny situation vilket påverkar självkänslan och samspelet med andra. Stöttning av omgivningen behövs för att förändringen och dess psykiska påverkan skall kunna hanteras på bästa sätt. Den löst hängande huden som uppstod efter den drastiska viktminskningen ansågs vara en bidragande faktor till ett psykiskt lidande, kvinnorna kände sig gamla på utsidan av kroppen, vilket gav upphov till att de kände sig oattraktiva. Det ansågs vara en nödvändighet att ta bort den extra huden för att kunna uppnå ett välbefinnande. Det överensstämmer med vad Kruseman et al. (2010) uppmärksammar i sin artikel där det beskrivs att hängande hud efter en stor viktminskning ger en negativ påverkan på kroppsuppfattningen (Ibid). Vårdvetenskapen beskriver att det är viktigt att lägga fokus på hur den enskilda individen upplever sig själv och sin situation för att kunna stödja och stärka individens hälsoprocess (Dahlberg & Segesten, 2010). En person som genomgått en viktminskningsoperation har svårigheter att uppleva hälsa och välbefinnande om inte den extra huden som uppstått efter viktminskningen tas bort, därför bör en hudborttagning ingå som en del av operationen. De kvinnor som före operationen led av hetsätning berättade att den psykiska aspekten av problemet kvarstod efter operationen, samtliga påtalade hur viktigt det var att bli erbjuden professionell hjälp för att kunna hantera sitt beroende. Ogden et al. (2011) styrker det som kvinnorna säger i sin artikel där det talas om att de patienter som lider av hetsätning innan en viktminskningsoperation ofta ses ha fortsatta svårigheter att hantera sitt beroende även efter ingreppet och professionell hjälp behövs för att personen skall kunna förändra sitt förhållande till mat. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) kan det vara viktigt att integrera en hälsosam omgivning i form av terapi med den vanliga sjukvården, detta beskrivs som extra viktigt om personen led av något avvikande beteende (Ibid). Wiklund (2003) framhåller att vårdpersonal bör hjälpa och stötta patienten i psykiskt påfrestande och stressande situationer då lidandet i sig berör hela människan (Ibid). Personer som lider av en ätstörning efter en viktminskningsoperation bör därför få hjälp att göras medvetna om sitt problem och få tillgång till professionell hjälp. 12

17 Ett generellt bättre bemötande av andra personer i omgivningen upplevdes efter viktminskningsoperationen, även bemötandet inom sjukvården förbättrades och kvinnorna sa att de blev mer tagna på allvar vilket upplevdes positivt. Ogden et al. (2006) beskriver liknande fynd i sin artikel där det nämns att de som genomgått en viktminskningsoperation kände sig mer accepterade av andra när de gått ner i vikt, vilket i sig påverkade självförtroendet positivt (Ibid). Ett professionellt bemötande är en förutsättning för att en god vårdrelation skall kunna uppstå, vårdaren kan öka patientens välbefinnande genom att försöka förstå och stödja personen i sin hälsoprocess (Dahlberg & Segesten, 2010). Relationen mellan vårdaren och patienten bör präglas av en ödmjukhet där patienten kan uppleva en trygghet och inte känna sig i underläge (Wiklund, 2003). Patientens fysiska gestalt skall inte ha någon inverkan på hur denne blir bemött, ett professionellt bemötande är essentiellt för alla människor. Informationen som kvinnorna fick innan och i anslutning till viktminskningsoperationen ansågs vara generell och en önskan fanns om att informationen skulle vara mer individanpassad. Kvinnorna sa att de själva fick söka huvuddelen av informationen om operationens påverkan på det dagliga livet och vilka förväntningar de kunde ha på resultatet, genom att läsa på olika bloggar och webbsidor. Sutton et al. (2008) beskriver att det är viktigt att patienten får prata med sjukvårdspersonal öga mot öga för att bättre kunna förstå och hantera efterförloppet som följer efter en viktminskningsoperation. Boeka et al. (2010) talar i sin studie om att de som skall genomgå en viktminskningsoperation bör få en utbildning i vad som kommer att ske efter operationen. Patienten behöver information om hur operationen kommer att påverka vardagen för att kunna känna sig trygg och informationen bör även belysa de psykiska svårigheter som kan uppstå då kroppens storlek minskar drastiskt. Dahlberg, Todres och Galvin (2009) beskriver att det är viktigt att personen är delaktig i sin egen vård och att den information som ges är individanpassad till personens specifika behov (Ibid). En person bör vara mottaglig för det som sägs för att kunna tillgodogöra sig den information som ges, det är sjukvårdens ansvar att säkerställa att patienten har förstått den information som delgivits. Kvinnorna i studien kände sig utelämnade och objektifierade i vården, de upplevde att sjukvården saknade ett helhetstänk, endast det medicinska prioriterades enligt kvinnorna, hur de mådde psykiskt glömdes bort. Vidare beskrivs att det saknades en långsiktig uppföljning efter operationen vilket gav upphov till en känsla av otrygghet. Dahlberg et al. (2009) talar om att det är viktigt att patienten känner sig unik som människa samt ges rätten till självbestämmande för att känslan av att vara utelämnad i vården inte ska uppstå (Ibid). Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att vården ibland inriktar sig för mycket på att följa scheman och rutiner istället för att se den enskilda människans behov, vilket kan ge upphov till ett lidande. Känslan av att känna sig förödmjukad och förolämpad när man behöver be om hjälp kan leda till att personen känner sig utestängd och hjälplös, vilket kan orsaka ett onödigt vårdlidande (Dahlberg & Segesten, 2010). En kvinna beskrev att hon hade tillgång till ett team på kirurgmottagningen där hon genomgått sin operation, vilket för henne upplevdes som en trygghet. Boeka et al. (2010) påtalar att det är viktigt för patienterna att få ingå i ett team tillsammans sjukvårdspersonal, då teamkänslan påverkar patienterna positivt och gör det lättare för personerna att ta till sig information om viktminskningsoperationens påverkan. Määttä (2006) framhåller att vårdens mål bör riktas mot att vårdpersonalen försöker sätta sig in i den vårdandes situation. Enligt Wiklund (2003) bör vårdaren alltid finnas tillgänglig för patienten och se dennes individuella 13

18 behov (Ibid). Patienten bör ges möjlighet till en delaktighet i sin egen vård, dock är det viktigt att veta att det alltid är sjukvårdspersonalen som har det yttersta ansvaret (Dahlberg et al., 2009). Att bli väl omhändertagen och få uppleva en tillhörighet till andra människor som förstår ens situation ger ett ökat välbefinnande vilket påverkar hälsan positivt. Det finns ringa forskning gjord på hur personer som genomgått en viktminskningsoperation mår psykiskt efter ingreppet, det kan därför vara av vikt att utforska området ytterligare, det skulle även vara intressant att undersöka om män har andra upplevelser av sina viktminskningsoperationer än vad kvinnor har. Slutsats Genom denna studie har författarna nått en ökad kunskap och förståelse för hur kvinnor som genomgått en vikminskningsoperation upplever sin vardag. Det ansågs viktigt att vården såg den opererade som en odelbar enhet där både det psykiska och fysiska behoven uppmärksammades för att den opererade skulle kunna uppnå ett välbefinnande. Svårigheter att ta till sig sin nya kropp efter viktminskningsoperation gav en negativ psykisk påverkan, och den löst hängande huden som uppstod efter viktnedgången orsakade både fysiskt och psykiskt lidande. Informationen som gavs i anslutning till och efter operationen behövdes vara individanpassad för att kunna möta varje kvinnas individuella behov. Bemötandet i vården gav stor påverkan på hur kvinnorna upplevde sin situation och ett gott bemötande var essentiellt för att kvinnorna skulle kunna uppleva en trygghet. Endast en uppföljning ansågs inte vara tillräckligt för att de opererade skulle förstå och kunna hantera sin nya kropp och vardag. Slutsatsen som författarna kan dra av studien är att en viktminskningsoperation påverkar den opererade fysiskt så väl som psykiskt, det är viktigt att vården ser hela människan för att den opererade skall kunna uppnå hälsa och välbefinnande. Genom att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter efter en viktminskningsoperation kan författarna bistå allmänsjuksköterskan med kunskap inom området, vilket kan vara till hjälp för både patienten och den som vårdar. Dessutom är det av samhällsekonomisk vikt att deras upplevelser lyfts fram för att åstadkomma en optimal vård. 14

19 REFERENSER Boeka, A., Prentice- Dunn, S. & Lokken, K. (2010). Psychosocial predictors of intentions to comply with bariatric surgery guidelines. Psychology, Health & Medicine, 15(2), Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. (2:a uppl.) Lund: Studentlitteratur. Dahlberg, K. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur. Dahlberg, K., Todres, L. & Galvin, K. (2009). Lifeworld- led healthcare is more than patientled care: an existential view of well- being. Medicine Health Care and Phios, 12, De Zwaan, M., Enderle, J., Wagner, S., Mühlhans, B., Ditzen, B., Gefeller, O., Mitchell, J. & Müller, A. (2011). Anxiety and depression in bariatric surgery patients: A prospective, follow- up study using structured clinical interviews. Journal of Affective Disorders, 133, Etikkomitten sydost, (2012). Hämtad Graneheim, UH. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve. Nurse Education Today, 24, Helsingforsdeklarationen (2008). Hämtad Hilbert, A., Dierk, J-M., Conradt, M., Schlumberger, P., Hinney, A., Hebebrand, J. & Rief, W. (2009). Causal attributions of obese men and women in genetic testing: Implications of genetic/ biological attributions. Psychology and Health, 24(7), Järhult, J. & Offenbartl, K. (2006). Kirurgiboken: vård av patienter med kirurgiska, urologiska och ortopediska sjukdomar. (4. uppl.) Stockholm: Liber. Kruseman, M., Leimgruber, A., Zumbach, F. & Golay, A. (2010). Dietary, Weight, and Psychological Changes among Patients with Obesity, 8 Years after Gastric Bypass. Journal of the American Dietetic Association, 110(4), Landstinget Kronoberg (2012). Patientinformation inför överviktsoperation. Hämtad ngby/patientinfoobesitas%20rev pdf. Lissner, L., Sjöberg, A., Schütze, M., Lapidus, L., Hultén, L. & Björkelund, C. (2008). Diet, obesity and obesogenic trends in two generations of Swedish women. European Journal of Nutrition, 47(8),

20 Mathus- Vliegen, E., de Weerd, S. & de Wit, L. (2004). Health- related quality- of- life in patients with morbid obesity after gastric banding for surgically induced weight loss. Gastroenterology and Hepatology, Academic Medical Center, 135(5), Mühlhans, B. Horbach, T. & de Zwaan, M. (2009). Psychiatric disorders in bariatric surgery candidates: a review of the literature and results of a German prebariatric surgery sample. General Hospital Psychiatry, 31, Määttä, S. (2006). Closeness and distance in the nurse- patient relation. The relevance of Edith Stein s concept of empathy. Nursing Philosophy, 7, Ogden, J., Avenell, S. & Ellis, G. (2011). Negotiating control: Patients experiences of unsuccessful weight- loss surgery. Psychology and Health, 26(7), Ogden, J., Clementi, C. & Aylwin, S. (2006). The impact of obesity surgery and the paradox of control: A qualitative study. Psychology and Health, 21(2), Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Rindforth, Gillgren, M. (2012). Övervikt. Hämtad Sjöstrom, L., Narbro, K., Sjöstrom, D., Karason, K., Larsson, B., Wedel, H., Lystig, T., Sullivan, M., Bouchard, C., Carlsson, B., Bengtsson, C., Dahlgren, S., Gummesson, A., Jacobson, P., Karlsson, J., Lindroos, AK., Lonroth, H., Naslund, I., Olbers, T., Stenlof, K., Torgerson, J., Agren, G & Carlsson. (2007). Effects on bariatric surgery on mortality in Swedish obese subjects. Swedish Obese Subjects Study. New England Journal of Medicine, 357(8), Smith, L. & Holm, L. (2011) Obesity in al life- course perspective: An exploration of lay explanations of weight gain. Scandinavian Journal of Public Health, 39, Socialstyrelsen. (2012). Sjukskrivning vid obesitaskirurgi, fetma. Hämtad Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. (2. uppl.) Malmö: Liber. Statens folkhälsoinstitut. (2012). Många är överviktiga i Sverige. Hämtad Sutton, D., Murphy, N. & Raines, D. (2009).Transformation: The Life- Changing Experience of Women Who Undergo a Surgical Weight Loss Intervention, Bariatric Nursing and Surgical Patient Care, 4(4),

21 Søvik, T., Assheim, E., Taha, O., Engström, M., Fagerland, M., Björkman, S., Kristinsson, J. Birkeland, K., Mala, T. & Olbers, T. (2011). Weight Loss, Cardiovascular Risk Factors, and Quality of Life After Gastric Bypass and Duodenal Switch. Annals of Internal Medicine, 155(5), Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Van Hout, G., Fortuin, F., Pelle, A. & van Heck, G. (2008). Psychosocial Functioning, Personality, and Body Image Following Vertical Banded Gastroplasty. Department of Medical Psychology, 18, Wiklund, L. (2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och K Wiklund, L. (2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur. World Health Organisation (2012). Obesity and overweight. Hämtad Zijlstra, H. Boeije, H. Larsen, J. Ramshorst, B. & Geenen, R. (2009). Patients explanations for unsuccessful weight loss after laparascopic adjustable gastric banding (LAGB). Patient Education and Counseling, 75,

22 Intervjuguide Bilaga 1 Ålder: Årtal då viktminskningsoperationen utfördes: Frågor till informanterna 1. Varför valde du att genomgå en viktminskningsoperation? 2. Hur har operationen påverkat dig fysiskt? 3. Hur har operationen påverkat dig psykiskt? 4. Hur har du anpassat dig till din nya kropp och vardag efter operationen? 5. Hur upplevde du vården i anslutning till och efter viktminskningsoperationen?

23 Bilaga 2 Informationsbrev angående studie om kirurgisk viktminskning Vi är två studerande på Sjuksköterskeprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö som skall skriva vår C- uppsats inom ämnet kirurgisk viktminskning. Syftet med vår studie är att öka allmänsjuksköterskans kunskap om hur vardagen upplevs efter en kirurgisk viktminskningsoperation. Med din tillåtelse önskar vi att genomföra enskilda intervjuer där båda författarna är närvarande. Intervjuerna beräknas vara mellan minuter och kommer att spelas in för att sedan skrivas ner ordagrant till text. Det nedskrivna materialet kommer därefter att analyseras. Du som deltagare ingår frivilligt i studien och har rätt att avbryta ditt deltagande utan att motivera varför. All information som delges är konfidentiell och enskilda personer kan inte identifieras. Intervjumaterial kommer att hanteras med varsamhet, endast författarna och handledaren kommer att ha tillgång till intervjumaterialet. Efter att uppsatsen blivit godkänd kommer den att bli ett offentligt dokument på Linnéuniversitetets sida för godkända uppsatser (DiVA - Academic Archive On-line). Du som deltagare i studien har rätt att få tillgång till studiens resultat. Alla inspelade intervjuer kommer att raderas efter att studien blivit fullständig och godkänd. Studiearbetet kommer att handledas av leg.sjuksköterska och universitetsadjunkt Jeanette Lindahl på Linnéuniversitetet. Vi tackar för er tid och intresse för vår intervjustudie. Med vänliga hälsningar Ellinor Torstensson & Ulrika Mc Kenith Växjö, 2012 Är det något ni undrar över angående deltagandet i studien kan vi nås via e-post: Ellinor Torstensson Ulrika Mc Kenith Jag har tagit del av ovanstående information och ger härmed mitt samtycke till deltagandet i studien Underskrift Namnförtydligande Ort och datum

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie

KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E VT 2011 Examensarbete, 15 poäng KVINNORS UPPLEVELSE AV ATT HA GENOMGÅTT EN HJÄRTINFARKT - En intervjustudie Författare: Linnda Eriksson Annie Gustafsson

Läs mer

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser

ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Sjuksköterskeprogrammet Kurs 2VÅ45E VT 2012 Examensarbete, 15 hp ATT BÖRJA ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA En intervjustudie om nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser Författare: Maria Andersson Michelle

Läs mer

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning

Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Patientens upplevelse av välmående och delaktighet vid terapeutisk utredning av autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning Specialistarbete, klinisk psykologi Sofia Irnell Inledning Val av

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer.

ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2011 Examensarbete, 15 poäng ATT SKAPA EN GOD VÅRDRELATION Relationen mellan sjuksköterska och patienter som insjuknat i cancer. Louise Nielsen

Läs mer

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VO4513 Ht 2009 Examensarbete 15 hp ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS - en kvalitativ

Läs mer

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi Patientens upplevelse av obesitaskirurgi My Engström Specialistsjuksköterska i kirurgi, Medicine doktor Gast.lab, Kirurgen, SU/Sahlgrenska & Avd. f. Gastrokirurgisk forskning och utbildning & Institutionen

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Sjukdomen fetma. Bild: Canadian obesity network

Sjukdomen fetma. Bild: Canadian obesity network Sjukdomen fetma Sjukdomen fetma är när fettvävnaden i kroppen påtagligt försämrar hälsan. Det kan bero på hur fettvävnaden är fördelad i kroppen, fettets funktion och hur stor del av kroppens totala vikt

Läs mer

Gastric bypass Den subjektiva upplevelsen efter operation

Gastric bypass Den subjektiva upplevelsen efter operation EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2011:65 Gastric bypass Den subjektiva upplevelsen efter operation Pernilla Borglund Kronander

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Ge överviktiga riktiga kostråd i stället för Gastric Bypassoperation

Ge överviktiga riktiga kostråd i stället för Gastric Bypassoperation Motion Landstinget Dalarna Landstingsfullmäktige Landstinget Dalarna måste följa lagen. Ge överviktiga riktiga kostråd i stället för Gastric Bypassoperation Dalarnas sjukvårdsparti har under 2011 funnit

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den 1 januari

Läs mer

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26

Överviktskirurgipatientinformation. inför läkarbesök. Bakgrund. Utredningsgång. Operationsmetoder. Reviderat 2014-02-26 Kirurgkliniken Västerviks sjukhus Överviktskirurgipatientinformation inför läkarbesök Reviderat 2014-02-26 Utfärdat av: Magnus Fröstorp, överläkare Godkänt av: Bengt Arvidsson, verksamhetschef Bakgrund

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV VÅRDTAGARES SJÄLVBESTÄMMANDE PÅ ÄLDREBOENDE

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV VÅRDTAGARES SJÄLVBESTÄMMANDE PÅ ÄLDREBOENDE Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs 2VÅ45E VT 2011 Examensarbete, 15 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSE AV VÅRDTAGARES SJÄLVBESTÄMMANDE PÅ ÄLDREBOENDE Författare: Emmeli Johansson Sophie Svensson

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Patienters upplevelser av att ha genomgått en magsäcksoperation i viktminskningssyfte.

Patienters upplevelser av att ha genomgått en magsäcksoperation i viktminskningssyfte. Självständigt arbete 15hp Patienters upplevelser av att ha genomgått en magsäcksoperation i viktminskningssyfte. En systematisk litteraturstudie. Författare: Christina Gustavsson Malin Rydström, Daniel

Läs mer

HUR PATIENTER MED CANCER UPPLEVER MÖTET MED SJUKSKÖTERSKAN

HUR PATIENTER MED CANCER UPPLEVER MÖTET MED SJUKSKÖTERSKAN Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E Ht 2012 Examensarbete, 15 hp HUR PATIENTER MED CANCER UPPLEVER MÖTET MED SJUKSKÖTERSKAN En litteraturstudie baserad på självbiografier Författare:

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27

Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27 - Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,

Läs mer

KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER

KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Ht 2011 Examensarbete, 15 hp KVINNORS UPPLEVELSER AV ATT DRABBAS AV BRÖSTCANCER Författare: Emma Einar Madeleine Mårtensson Titel Författare Utbildningsprogram

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter BARNS BESKRIVNINGAR AV FAMILJETERAPI: Barnen kan visa oss vägen ÖVERSIKT 1. Varför är ämnet intressant och angeläget 2. Kunskapsläget

Läs mer

Att börja äta eller sluta leva

Att börja äta eller sluta leva Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E Ht 2012 Examinationsarbete, 15 hp Att börja äta eller sluta leva Fem unga kvinnors berättelse om kampen mot anorexia och vägen tillbaka Författare:

Läs mer

INGET ANNAT. hjälper NÄR

INGET ANNAT. hjälper NÄR NÄR INGET ANNAT hjälper Nystart. Nu söker forskare i Göteborg svar på om det är försvarbart att magsäcksoperera tonåringar med sjuklig fetma. Dajana Mdalal, 17 år, vill inget annat. TEXT JENNY KALLIN FOTO

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström.

Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Författare: Inger Andersson Höglund och Britt Hedman Ahlström. Studiehandledning för kursen Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng. Studiehandledningen utgår från boken Samhällsbaserad psykiatri 2012 Studiehandledningen får kopieras. För mer information kontakta: Anja

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

JAG ÄR INTE MOGEN FÖR DET ÄNNU En kvalitativ intervjustudie om äldres tankar kring att vara äldre och att flytta till äldreboende

JAG ÄR INTE MOGEN FÖR DET ÄNNU En kvalitativ intervjustudie om äldres tankar kring att vara äldre och att flytta till äldreboende Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VO453C VT 2009 Examensarbete, 15 hp JAG ÄR INTE MOGEN FÖR DET ÄNNU En kvalitativ intervjustudie om äldres tankar kring att vara äldre och att flytta till äldreboende

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

ATT VÅRDA PSYKISKT SJUKA PÅ EN SOMATISK VÅRDAVDELNING Sjuksköterskors upplevelser och tankar

ATT VÅRDA PSYKISKT SJUKA PÅ EN SOMATISK VÅRDAVDELNING Sjuksköterskors upplevelser och tankar Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VO 4513 Ht 2009 Examensarbete, 15 poäng ATT VÅRDA PSYKISKT SJUKA PÅ EN SOMATISK VÅRDAVDELNING Sjuksköterskors upplevelser och tankar Författare: Rebecca Andersson

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter

KAPITEL 5 etiska och sociala aspekter 5. Etiska och sociala aspekter En etisk utgångspunkt i all vård är att vårdpersonal ska göra gott. Normalt gestaltas denna etiska hållning genom att vårdaren med god evidensbaserad kunskap och inom rimliga

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Livet efter en viktminskningsoperation

Livet efter en viktminskningsoperation Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Livet efter en viktminskningsoperation En kvalitativ litteraturstudie Sandra Kellander Rebecka Persson Handledare: Agneta Lindvall Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434

Läs mer

Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E HT 2010 Examensarbete, 15 hp ÖRONAKUPUNKTUR

Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E HT 2010 Examensarbete, 15 hp ÖRONAKUPUNKTUR Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E HT 2010 Examensarbete, 15 hp ÖRONAKUPUNKTUR En intervjustudie om patienters upplevelser i samband med öronakupunktur Författare: Sanne Fröberg Anna

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016

SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 SJSD13, V Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 5 (1 hp), vt 2016 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Introduktion Kursintroduktion sker måndagen den 18/1 kl. 14.45

Läs mer

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER OM HUR STRESS PÅVERKAR RELATIONEN MED PATIENTEN

SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER OM HUR STRESS PÅVERKAR RELATIONEN MED PATIENTEN Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ60E Ht 2015 Examensarbete, 15 hp SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSER OM HUR STRESS PÅVERKAR RELATIONEN MED PATIENTEN En kvalitativ intervjustudie Författare:

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Palliativ vård 100 poäng Kurskod: SJULIN0 Validandens namn: Födelsedatum: Lärare: Lärare: Inskriven termin: Datum för genomförande: Kursen omfattar

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Samverkan mellan arbetsterapeuter och andra professioner i kommun och landsting beträffande personer med psykisk ohälsa En kvalitativ intervjustudie

Samverkan mellan arbetsterapeuter och andra professioner i kommun och landsting beträffande personer med psykisk ohälsa En kvalitativ intervjustudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2015 Samverkan mellan arbetsterapeuter och andra professioner i kommun och landsting beträffande

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

Poängsättning COPSOQ II, Sverige Poängsättning COPSOQ II, Sverige Hur beräknar man medelvärden och fördelningar? I COPSOQ-enkäten används följande metod för beräkning av medelvärden på skalor och fördelningar: 1. För varje enskild fråga

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT SOM ALTERNATIV BEHANDLINGSMETOD En intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT SOM ALTERNATIV BEHANDLINGSMETOD En intervjustudie Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Ht 2010 Examensarbete, 15 poäng SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT SOM ALTERNATIV BEHANDLINGSMETOD En intervjustudie Författare:

Läs mer

Vad kommer du att få lära dig? Vad är ACT?

Vad kommer du att få lära dig? Vad är ACT? Mitt Bästa Jag Har du precis bestämt dig för att gå ned i vikt eller tillhör du en av dem som försökt att gå ned gång på gång men alltid går upp igen? Vet du vad du borde äta, men trots det tappar du kontrollen

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående?

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående? Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Anette Åstrand Raij, Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete

Läs mer

"NEJ TACK, JAG HAR REDAN ÄTIT"

NEJ TACK, JAG HAR REDAN ÄTIT Utbildningsprogram för sjuksköterskor, 180 hp Kurs: 2VÅ60E Vt 2014 Examensarbete 15hp "NEJ TACK, JAG HAR REDAN ÄTIT" En litteraturstudie om hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin livsvärld Författare:

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES MELLITUS TYP 1

ATT LEVA MED DIABETES MELLITUS TYP 1 Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180 hp Kurs 2VÅ45E Vt 2012 Examensarbete, 15 poäng ATT LEVA MED DIABETES MELLITUS TYP 1 En intervjustudie Författare: Stina Wallenborg Caroline Åberg Titel Författare

Läs mer