Brandtekniska krav på installationers ytskikt
|
|
- Amanda Åberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brandtekniska krav på installationers ytskikt Brandtekniska egenskaper hos ytskikt på material i byggnadsdelar och installationer har under många år funnits med i Boverkets byggregler och betecknats med klasserna I, II och III. Som ett led i det europeiska harmoniseringsarbetet införs nu successivt ett nytt system för brandprovning och klassificering av byggnadsmaterial. Detta innebär bl a ett nytt sätt att klassificera de brandtekniska kraven på ytskikt på material och inredning i byggnader. I de nya byggreglerna från Boverket (med den litet svårhanterliga beteckningen BFS 1993:57 med ändringar till och med 2002:19 ), som började gälla fr o m den 1 oktober 2002, används det nya beteckningssystemet, s k Euroclasser, för brandtekniska krav på ytskikt. För att underlätta övergången från det gamla till det nya systemet har de tidigare klasserna I, II eller III skrivits inom parentes i den nya BBR jämsides med de nya beteckningarna. I det följande redovisas översiktligt det nya beteckningssättet samtidigt som vi pekar på några av de krav som gäller för ytskikt i byggnader enligt BBR. Byggnadsklassen bestämmer Det som i första hand påverkar materialvalet för ytskikt och beklädnader i byggnader är byggnadsklassen Br1, Br2 eller Br3, där Br1 gäller för byggnader med de högsta kraven. I avsnitt 5:221 i BBR har klassbeteckningarna för byggnadsdelar utökats med flera kombinationer jämfört med tidigare: R Bärförmåga RE Bärförmåga och integritet (täthet) REI Bärförmåga, integritet och isolering E Integritet EI Integritet och isolering Dessa klassbeteckningar kommer från klassifikationsstandarden SS-EN Bok- Foto: Håkan Genberg Det som i första hand påverkar materialvalet för ytskikt och beklädnader är byggnadsklassen Br1, Br2 eller Br3, där Br1 gäller för byggnader med de högsta kraven. 10 AMA-nytt VVS EL 2/2002
2 stavsbeteckningarna åtföljs liksom tidigare av ett tidskrav i minuter, 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360. Klasserna kan dessutom kombineras med tilläggsbeteckningarna M eller C. Beteckningen M används när särskild hänsyn till mekanisk påverkan måste tas och beteckningen C används för dörrar med automatisk stängningsanordning. Exempel på klassbeteckningar är: REI 30, EI 60-C och REI 60-M. Sättet att beteckna brandtekniska klasser med bokstäverna R, E och I är inte nytt. Det har använts i Sverige sedan Nya klasser för ytskikt och materialegenskaper Nya gemensamma europeiska klassbeteckningar har också införts för ytskikt, beklädnader och materialegenskaper. De nya beteckningarna består av en huvudklass A1, A2 (obrännbart material) B, C, D och E (brännbart material, ytskikt I, II och III). För klasserna A2- D finns dessutom underklasser för brandgasproduktion, s1 s3, och för brinnande droppar, d0 d2. Klass A1 är det högsta kravet och kan inte kombineras med någon tilläggsklass. Klass E är det lägsta kravet och kan enbart kombineras med tilläggsklassen d2. Klasserna A2, B, C och D kombineras alltid med någon av tilläggsklasserna. Totalt ger detta 40 olika kombinationer av klasser. I Sverige kommer dock endast ett mindre antal av kombinationerna att användas i byggreglerna. Det urval som Boverket valt ut visas i tabell 1. Tabell 1. En jämförelse mellan gamla och nya ytskiktsklasser. Svensk klass Obrännbart Klass I Klass II Klass III Ny Euroclass A2-s1,d0 B-s1,d0 C-s2,d0 D-s2,d0 s = rökklass d = droppklass Förklaring: s1 produkten får avge en mycket begränsad mängd brandgaser s2 produkten får avge en begränsad mängd brandgaser s3 inget krav på begränsad produktion av brandgaser d0 brinnande droppar eller partiklar får inte avges från produkten d1 brinnande droppar eller partiklar får avges i begränsad mängd från produkten d2 inget krav på begränsning av dropp- och partikelavgivning. Både huvudklassens och bägge tilläggsklassernas krav måste vara uppfyllda för att ytskiktet skall godkännas. Man får givetvis alltid använda produkter med bättre klass än minimikravet. I stort har man vid införandet av de nya klasserna på ytskikt i byggreglerna försökt behålla den säkerhetsnivå vi har i dag. Vissa justeringar har dock gjorts, exempelvis så har ytskiktskravet på väggar i samlingslokaler och utrymningsvägar från samlingslokaler skärpts till klass B-s1,d0 (tidigare ytskikt klass I) oavsett byggnadsklass. De gamla klasserna (som således anges inom parentes) kommer att gälla parallellt med de nya under en övergångstid. Hur lång övergångstiden blir beror på hur snabbt den europeiska standardiseringen (CEN) blir klar med respektive standarder för de olika produkterna. Den översättning som Boverket gjort mellan nuvarande system och kommande Euroclassystem för ytskikt grundar sig på SP:s rapport Euroclass i svensk byggnorm Jämförelse mellan svenska och europeiska brandklasser för byggprodukter (SP-rapport 2001:29). Vissa justeringar har dock gjorts för att man enklare skall hitta till de säkerhetsnivåer som motsvarar funktionskraven i byggreglerna. Översättningen av klasserna i byggreglerna har gjorts i varje enskilt fall. Man kan därför inte generellt säga att en äldre klass är helt likvärdig med någon av de nya klasserna. Bägge alternativen uppfyller däremot Boverkets krav i de enskilda fallen. Råd om isolering på rörinstallation Om rörinstallationen täcker en större yta bör, enligt råd i de nya byggreglerna (5:511), omgivande isolering uppfylla ytskiktskravet för angränsande ytor på väggar, tak o d. Faktaruta 1 Klassificeringen av rörisolering är oförändrad Klassificering av s k rörisolering saknas ännu i det europeiska systemet, därför har man i rådstext i de nya byggreglerna bibehållit de nuvarande klasserna PI, PII och PIII. Klasserna PI, PII och PIII gäller rörisolering på vätskebärande rörledningar och får inte förväxlas med varken de nya eller gamla ytskiktsklasserna. Till vilken klass rörisoleringsmaterialet skall räknas avgörs vid provning i full skala enligt NT FIRE 036 och provning avser avgiven värmeeffekt vid brand, rökutveckling och mängden droppande och brinnande material som kan falla ner vid brand. Som framgår av rådstexten i 5:511 i BBR får dock för rörinstallationer som täcker en mindre yta förses med en rörisolervara klassad PI, P,II eller PIII som motsvarar respektive ytskiktklass I, II eller III. Rörisolering klassad P1, PII eller PIII skall generellt inte användas i utrymningsvägar. AMA-nytt VVS EL 2/
3 För rörinstallation som täcker en mindre yta, kan omgivande isolering utföras i en rörisoleringsklass som motsvarar kraven på ytskikt på angränsande ytor på väggar, tak o d. Detta innebär t ex att rörisoleringsklass PI kan motsvara klass B-s1, d0 (klass I). Definitionen av större yta skall enligt Boverket härledas till vilken påverkan rörledningarna eller rörisoleringens ytskikt kan ha på brandförloppet. Det är därför svårt att ge en generell procentsats för detta. Lokalens utformning och verksamhet är av betydelse för hur stor andel av väggar och tak som kan tillåtas ha en sämre ytskiktsklass. Den procentsats som fanns i Nybyggnadsreglerna, NR, (BFS 1988:18, avsnitt 8:522) kan ge vägledning om hur stor yta som kan vara acceptabel i en sämre klass än omkringliggande ytskikt. I NR angavs: Balkar, plattor, undertak samt rör- och kanalinstallationer o d av brännbart material vid tak får utföras utan tändskyddande beklädnad och ha ytskikt av lägst klass III, om den sammanlagda exponerade omslutningsarean i varje rum är högst 20 % av den horisontella takarean. Om ytskiktet är av klass I, får nämnda andel uppgå till högst 50 %. Detta är dock en bedömningsfråga som bör avgöras av kommunens byggnadsnämnd I regel är det ytskiktskravet för utrymmets tak som är dimensionerande för rörledningarna och installationerna. Endast om ledningarna och installationerna är monterade långt ner på väggen är det aktuellt att tillämpa ytskiktskravet för vägg. Bestämning av ytskiktsklasser för olika utrymmen i en byggnad kan, som redovisats i den här artikeln, vara relativt komplicerat. Installationsprojektörerna bör samråda med sina sidoprojektörer så att de föreskriver isolering och ytbeklädnader som uppfyller de olika utrymmenas krav på ytskiktsklass och beklädnader. Krav på ytskikt i utrymningsvägar Enligt Boverkets Byggregler, 5:5, skall material i byggnadsdelar och fast inredning ha sådana egenskaper eller ingå i byggnadsdelarna på ett sådant sätt att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb brandspridning och inte heller snabbt utvecklar stora mängder värme eller brandgas. Ytskikt och beklädnader i utrymningsvägar skall vidare utföras i material som ger ett försumbart bidrag till brands spridning. Ytskiktskravet beror vidare på den byggnadsklass (Br1, Br2 eller Br3) som skall tillämpas. Detaljkraven för ytskiktsklasserna anges i BBR 5:512. I de nya byggreglerna har yt- Faktaruta 2 Råd i BBR 5:511: Material med sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt av klass D-s2,d0 (klass III), i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt, bör skyddas mot påverkan av brand under brandens inledningsskede så att minst samma brandtekniska egenskaper som hos ytskikt av klass D-s2,d0 (klass III) erhålls. I bostäder samt i vårdanläggningar och hotell bör sådana material i byggnadsdelar dessutom skyddas av en beklädnad. Detta gäller särskilt material som snabbt sönderdelas eller smälter och avger brännbara gaser redan vid låga brandtemperaturer (< 250 C). I andra utrymmen än utrymningsvägar och vissa lokaler enligt 5:513 bör följande ytskikt väljas: I byggnader i klass Br1 bör takytor ha ytskikt av klass B-s1,d0 (klass I), fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass C-s2,d0 (klass II). I byggnader i klass Br2 bör takytor ha ytskikt av lägst klass C-s2,d0 (klass II), fäst på material av A2-s1,d0 (obrännbart material) eller på tändskyddande beklädnad. Väggytor bör ha ytskikt av lägst klass D-s2,d0 (klass III). I byggnader i klass Br3 bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst klass D-s2,d0 (klass III). För mindre byggnadsdelar där ytskiktet saknar betydelse för brandförloppet kan ytskikt utföras i lägre klass, dock lägst klass D-s2,d0 (klass III). Detsamma gäller för rum i de fall ytskiktet inte påverkar utrymningssäkerheten i byggnaden. Vad som i BBR 99 avses med utrymningsväg redovisas i avsnitt 5:233 i BBR. BBR, 5:223 Utrymningsväg En utrymningsväg skall vara en utgång direkt till gata eller motsvarande eller en utgång till terrass, gårdsplan e.d. från vilken gata eller motsvarande lätt kan nås. En utrymningsväg kan även vara ett utrymme i en byggnad som leder från en brandcell till sådan utgång. Råd: En utrymningsväg kan omfatta förbindelsevägar såsom korridor eller trappa inom egen brandcell, loftgång och liknande utrymmen utomhus. 12 AMA-nytt VVS EL 2/2002
4 skiktskravet skärpts för väggar i utrymningsvägar från samlingslokaler till klass B,s1,d0 (ytskiktsklass I) anbringat på material av A2- s1,d0. Krav på ytskiktsklass gäller också för ytbeklädnader och isolering på rörledningar och installationer som förläggs synligt i utrymningsvägar. Rörisolering klassad P1, PII eller PIII skall generellt inte användas i utrymningsvägar. Ytskiktskrav i aggregatrum Med aggregatrum avses driftrum som är avsett för aggregat ingående i installation (TNC 95). Exempel: fläktrum, undercentral o d som inte är klassade som brandsäkert eller brandhärdigt rum. Generellt gäller för ytskikten i ett aggregatrum samma regler som för lokalerna i övrigt, dvs kraven är beroende av den byggnadstekniska klassen (Br1, Br2 eller Br3). En strikt tolkning av detta innebär att ytskiktskraven på olika rörinstallationer kan variera med hänsyn till placeringen - vid tak eller närmare golv. Ytskiktskraven är i första hand ställda med hänsyn till risken för snabb brandspridning övertändning och rökutveckling som kan hindra utrymning. I ett fläktrum uppehåller sig normalt inte människor mer än tillfälligt varför man av det skälet skulle kunna godta ytskikt av lägst D-s2,d0 (klass III). Å andra sidan finns det risk för att brand och brandgas kan sprida sig från fläktrummet via ventilationssystemet om en brand utbryter i rummet. Denna risk kan dock begränsas med olika tekniska lösningar som detektorer, spjäll, förbigångskanaler och riktigt utförda kanaloch rörgenomföringar. I praktiken förses installationerna i aggregatrum med ytbeklädnad i klass C-s2,d0 (klass II). Exempelvis förses köldbärarledningar oftast med isolering av syntetiskt cellgummi som uppfyller kraven för ytskiktsklass II. Värme- och tappvattenledningar isoleras med rörskålar av mineralull ytbeklädda med plastplåt som också uppfyller kraven för ytskiktsklass II. Studera typgodkännanden och märkning Isolervarorna har hittills provats enligt Boverkets Riktlinjer för typgodkännande Brandskydd (Allmänna råd 1993:2 utgåva 2, 1995). I typgodkännandet för respektive isolervara redovisas den ytskiktsklass (I, II, III) eller rörisoleringsklass (PI, PII, PIII) som varan är godkänd för. Förteckning över typgodkända isolervaror och ytbeklädnader som uppfyller kraven för de olika ytskiktsklasserna (I, II, III) och rörisoleringsklasser (PI, PII, PIII) redovisas i Boverkets Godkännandelista B1 (Brand) och i typgodkännandet för respektive produkt. Produkterna eller förpackningarna skall vara märkta med klassbeteckning. I faktaruta 3 ges några exempel på produkter som är typgodkända för en viss ytskiktsklass eller rörisoleringsklass enligt det hittills använda beteckningssystemet. Av typgodkännanden och information från tillverkare framgår för vilken ytskikts- eller rörisoleringsklass isolervaran är provad och godkänd. Typgodkännande ersätts av CEmärkning Det nya Euroclass-systemet som nu införs successivt innebär att brandteknisk provning och klassificering av produkter blir annorlunda än tidigare. Provning kan ske enligt harmoniserade europeiska standarder. Efter Generellt gäller för ytskikten i ett aggregatrum samma regler som för lokalerna i övrigt, dvs kraven är beroende av den byggnadstekniska klassen (Br1, Br2 eller Br3). En strikt tolkning av detta innebär att ytskiktskraven på olika rörinstallationer kan variera med hänsyn till placeringen vid tak eller närmare golv. Foto: Håkan Genberg AMA-nytt VVS EL 2/
5 provning och brandklassificering kan produkten CE-märkas. För ca ett år sedan fastställdes de första europastandarderna för värmeisoleringsprodukter. De har också fastställts som svenska standarder (SS-EN t o m SS- EN De gäller för fabrikstillverkade produkter av mineralull (MW), expanderad styrencellplast (EPS), extruderad styrencellplast (XPS), styv uretancellplast (PUR), fenolcellplast (PF), cellglas (CG), träull (WW), expanderad kork (ICB) och träfiber (WF). Denna serie standarder gäller för isolervaror vilka i första hand är avsedda att användas som byggisolering. Standarderna kommer senare att kompletteras med standarder för s k in situ-isolering (dvs isoleringsarbete som utförs på byggarbetsplatsen) och teknisk isolering. De nu fastställda standarderna behandlar således inte hur produkterna skall installeras eller monteras. Produkternas termiska egenskaper provas enligt de generella metoder för bestämning av byggmaterials och byggnadsprodukters värmemotstånd som tagits fram av inom CEN/TC89. Den 1 mars 2003 blir CE-märkning av byggisoleringsprodukter obligatorisk i ett flertal länder och många svenska tillverkare arbetar nu med att få sina produkter CE-märkta. I och med att CE-märkningen av dessa produkter träder i kraft kommer deras typgodkännandebevis att ersättas med intyg om att produkten uppfyller kraven i de harmoniserade delarna av SS-EN t o m SS-EN För teknisk isolering är motsvarande tidsgräns juni CE-märkning kan inte tillämpas förrän provnings-, klassifikations- och produktstandarderna finns framme. Om det då blir möjligt att CE-märka en produkt kan den inte längre typgodkännas. Om de nya klasserna kan användas för typgodkännande innan det finns möjlighet till CE-märkning mot en harmoniserad teknisk specifikation avgörs av typgodkännandeorganen. Under en övergångstid kommer det att finnas både typgodkända produkter och CE-märkta produkter med de nya klasserna. Samråd med berörd projektör Bestämning av ytskiktsklasser för olika utrymmen i en byggnad kan, som här redovisats, vara relativt komplicerat. För att minska riskerna för fel mellan olika projektörers handlingar bör ansvaret för uppgiftslämnandet läggas på den part som i ett tidigt skede av projekteringen måste ha tillgång till uppgifterna. Normalt är detta byggprojektören. Därefter kan installationsprojektörerna för sina installationer föreskriva isolering och ytbeklädnader som uppfyller de olika utrymmenas krav på ytskiktsklass och beklädnader. Faktaruta 4 I Boverkets författningssamling BFS, TEK, förtecknas i en Bilaga 1 de harmoniserade produktstandarder som publicerats som svensk standard enligt 21 i förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m. Bilagan redovisar också det beslut som publicerats i Europeiska Gemenskapernas Tidning, EGT, om bestyrkande av överensstämmelse. Övergångstider anges i EGT. I en Bilaga 2 förtecknas de riktlinjer till sådana europeiska tekniska godkännande som antagits av EOTA och som avses i 21 första stycket 2 förordningen (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. Bilagan redovisar också det beslut som publicerats i Europeiska Gemenskapernas Tidning, EGT, om bestyrkande av överensstämmelse samt övergångstider. I november 2002 publicerade Boverket den senast uppdaterade förteckningen som BFS 2002:23, TEK 6. Förteckningarna finns tillgängliga på Boverkets hemsida 14 AMA-nytt VVS EL 2/2002
4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp
Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper
Läs mer4.2 Brandskydd Begrepp. Verksamhetsklasser. Allmänna förutsättningar. Dimensionering ...
Brandskydd....1 Begrepp Allmänna förutsättningar Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, Euroklasser samt gipsskivors brandskyddande egenskaper. I övrigt se respektive
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare:
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: BFS 2008:xx BBR 1x 5:2 Brandtekniska klasser och övriga förutsättningar Metoder för verifiering av gemensamma europeiska brandklasser finns i klassifikationsstandarderna
Läs merEN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS
EN VÄGLEDNING för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS Provning, certifiering och typgodkännande av byggnadsmaterial
Läs merRegelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats
Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska
Läs merValet av takisolering är viktigt
Valet av takisolering är viktigt När det brinner Ökat fokus på brandskydd Erfarenheter från flera större bränder har fått byggherrar och konstruktörer att allt mer fokusera på konstruktioner som effektivt
Läs merFörslag till ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 1993:57) Boverket Byggregler, BBR avsnitt 5-brandskydd
utredning Förslag till ändring av Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 1993:57) Boverket Byggregler, BBR avsnitt 5-brandskydd BBR 5:1 Redaktionell ändring där ett eller ersatt och för att förtydliga
Läs merBrandseminarium 12-09-27 BBR 19 ur dörrindustrin perspektiv
DALOC INGEMAR OLOFSSON Brandseminarium 12-09-27 BBR 19 ur dörrindustrin perspektiv 2012-09-27 2004-04-26 ÖVERGÅNG TILL CE-MÄRKNING Branddörrar Dörrar väntar (fortfarande) på övergången till Europasystemet
Läs merProjekteringsanvisning Brandskydd 1. Inledning
Uppdragsnamn Projekteringsanvisning - Brandskydd, Climate Recovery Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Climate Recovery 110116 2017-07- 05 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Tomas Fagergren TFN 2017-07-
Läs merBBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren.
BBR 2012 och nya PBL. Nya krav på byggherren. 1 Inledning 2 Allmänna regler för byggande 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen 4 Bärförmåga, stadga och beständighet 5 Brandskydd
Läs merBRANDSKYDDSDOKUMENTATION
LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 1/9 LEXUS Kv. Hjulet / Olaus Petri 3:84 BETTORP, ÖREBRO BRANDSKYDDSDOKUMENTATION 2009-08-06 Rev 2010-11-29 W2009-215 LEXUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION BD 2/9 Innehållsförteckning
Läs merBrandtekniska projekteringsanvisningar. Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå. Preliminärt beslutsunderlag
Brandtekniska projekteringsanvisningar Galären i Luleå AB Tillbyggnad galären kontor Kv Vargen 2 Luleå Preliminärt beslutsunderlag Datum 2012-04-10 Rev. datum Upprättad av Granskad av Godkänd av Niclas
Läs merGuide brandsäkerhet. Version 2:2. Cembrit fibercementskivor & system. Cembrit fibercementskivor och tillbehör
Version 2:2 Guide brandsäkerhet fibercementskivor & system fibercementskivor och tillbehör PASSIVT BRANDSKYDD MED CEMBRIT FIBERCEMENTSKIVOR 1 Bygg brandsäkert med robust design, - material, detaljer och
Läs merRapport om Brandskydd för projekt Kv. Gångaren 10
Rapport om Brandskydd för projekt Kv. Gångaren 10 stockholm.se Utredning om Brandskydd för projekt Kv Gångaren10, Stockholm är beställd av stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad Kontaktperson: Suzanna
Läs merKV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD
1 (6) KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD 0. INLEDNING I kv Radiomasten i Luleå planeras ett större radhusområde. I detta dokument redovisas översiktligt förutsättningar
Läs merFPS Brandplatta. Uppfyller kravet för tändskyddande beklädnad samt brandteknisk klass EI 15 - EI 60. SMP Putsprodukter AB
FPS Brandplatta Beklädnadsplatta av FPS Brandskyddsmassa för skydd mot antändning av brännbara väggoch bjälklagskonstruktioner, samt förbättring av vägg- och bjälklagskonstruktioners brandmotstånd Uppfyller
Läs merFasader och brand. Lars Boström, SP Fire Research
Fasader och brand Lars Boström, SP Fire Research 5:55 Ytterväggar Fasadbeklädnader får vid brand endast utveckla värme och rök i begränsad omfattning. (BFS 2011:26). Allmänt råd: Med begränsad omfattning
Läs merBilaga. Brandskydd TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar
Bilaga Brandskydd TEKNISKA ANVISNINGAR Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Brandskydd, Tekniska anvisningar Maj 29 Detta dokument ingår som bilaga till Fastighetsförvaltningens
Läs merVI GÖR DIG REDO FÖR EN NY STANDARD
VI GÖR DIG REDO FÖR EN NY STANDARD Bra att veta om CPR och den nya standarden för brandklassning av kablar En ny standard för kabel Under 2015 publicerades en ny samordnad EU-standard som blir obligatorisk
Läs merVFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas
VFA 7.1: Byte av EI-glas mot E-glas VFA 7.1: BYTE AV EI-GLAS MOT E-GLAS Syfte: Indata: Resultat: Att möjliggöra byte av EI-klassat glas mot E-glas i brandcellsgräns mot utrymningsväg. Presentera beräkningsmetodik
Läs merINTEGRA. Melleruds Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen. UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan
Samhällsbyggnadsförvaltningen UTLÅTANDE BRANDSKYDD SUNNANÅ HAMN Utredning inför ändrad detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Jan-Erik Andersson Jan-Erik Andersson INTEGRA Engineering AB INTEGRA
Läs merTemadag - ventilationsbrandskydd. I samarbete med: 1 1
Temadag - ventilationsbrandskydd 1 1 Funktionskravet förutsätter att skydd mot spridning av brandgaser mellan brandceller via ventilationssystem blir tillfredsställande, vilket innebär ett mål att människor
Läs merVÄLKOMNA! Tomas Fagergren
VÄLKOMNA! Tomas Fagergren 1 Historik 2 Installationsbrandskydd - 2008 3 Ventilation och brandgaskontroll - 2012 4 Temadag - ventilationsbrandskydd 5 5 BBR 19 5:5332 Imkanaler Imkanaler med tillhörande
Läs merKv GYMNASIET 2, KLIPPANS KOMMUN ÅBYSKOLAN KLIPPAN OM- OCH TILLBYGGNAD AV KÖK/MATSAL
1(8) Kv GYMNASIET 2, KLIPPANS KOMMUN ÅBYSKOLAN KLIPPAN OM- OCH TILLBYGGNAD AV KÖK/MATSAL BRANDSKYDDSDOKUMENTATION FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Uppdragsnummer : 10116227 Handlingsnummer: 13.6 Nr 03-31 enligt SBF
Läs merCHALMERSFASTIGHETER TANDVÅRDSKLINIK, GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG
CHALMERSFASTIGHETER TANDVÅRDSKLINIK, GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG BRANDSKYDDSDOKUMENTATION RELATIONSHANDLING Antal sidor: 7 Projektnr: 845 24-01 Thomas Natanaelsson Göteborg 2004-11-15
Läs merSTÅLBYGGNADSDAGARNA 11-13 NOVEMBER 2015 GÖTEBORG HANS JOHANSSON
STÅLBYGGNADSDAGARNA 11-13 NOVEMBER 2015 GÖTEBORG HANS JOHANSSON Bild: Jörgen Thor Olika typer av provningsmetoder NT Fire Jet-Fire När behövs det brandskyddas i en byggnad? Utrymmen i byggnader ska utifrån
Läs merUppdragsansvarig Daniel Rydholm Kontaktperson hos beställare Jenny Skagstedt
Bilaga 1: Analytisk dimensionering av tillfredsställande brandskydd Denna bilaga redovisar den analytiska dimensioneringen som gjorts för att verifiera tillfredsställande brandskydd i Ör förskola. Verifieringen
Läs merByggnadsklassificering
Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare
Läs merBRANDSPJÄLL UTFÖRANDE. www.abcvent.se PRODUKTER BRAND
För att förhindra att brand och rök sprids i ventilationssystemet i en byggnad används brand/brandgasspjäll för att spärra av individuella brandceller om brand skulle bryta ut. Brandspjällets blad är öppna
Läs merDatum 2015-02-04. Denna brandskyddsbeskrivning, förhandskopia, upprättas i enlighet med kapitel 5:12 i BBR21.
Carl Johan Herbst Brandingenjör LTH/Civilingenjör riskhantering ÅF-Infrastructure AB Brand och Risk Tel: 010-505 38 89 carljohan.herbst@afconsult.com Internkontroll: Tobias Karlsson Brandingenjör LTU Brandskyddsbeskrivning
Läs merBygg säkert med cellplast
Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar
Läs merKv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS
1(10) Kv THALIA 17, HELSINGBORGS STAD OMBYGGNAD AV FLERBOSTADSHUS BRANDSKYDDSDOKUMENTATION PRELIMINÄRHANDLING Uppdragsnummer : 10130141 Nr 03-31 enligt SBF norm 1998:1 Helsingborg 2009-12-15 Anders Bengtsson
Läs merBrandtekniskt utlåtande vid ombyggnation av storkök
P&B Brandtekniskt utlåtande Brandtekniskt utlåtande vid ombyggnation av storkök Objekt: Borgvalla Vårdboende, Storkök Kv Borgvalla 1 Handlingsnr: 13.2 Brandskyddsbeskrivning Projektnr: 93559 Projektet
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson
Rättelseblad ersätter tidigare utgiven BFS 2005:17. Avser s. 4 och 11. BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2005:17 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (föreskrifter
Läs merCHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG
CHALMERSFASTIGHETER KONTOR/UTBILDNINGSLOKAL (DEL AV PLAN 5) GIBRALTARGATAN 1C JOHANNEBERG 31:10 GÖTEBORG KORTFATTADE BRANDTEKNISKA PROJEKTERINGSANVISNINGAR Antal sidor: 7 Projektnr: 845 24 02 Författare:
Läs mersvenskbyggtjänst AB Svensk Byggtjänst, 113 87 Stockholm. Besöksadress S:t Eriksgatan 117, 9 tr. Tel 08-457 10 00, fax 08-457 11 99. www.byggtjanst.
Stockholm 2014-01-28 Kompletteringar av Brandskydd Byggvägledning 6 (ISBN 978-91-7333-552-2) till följd av BBR 20 (BFS 2013:14) Bakgrund Utgåva 5 av Brandskydd. En handbok i anslutning till Boverkets byggregler.
Läs merBRANDTEKNISK UTLÅTANDE KINGSPAN THERMA
Sida: 1 (12) BRANDTEKNISK UTLÅTANDE KINGSPAN THERMA Uppdragsansvarig: Erik Almgren Författare: Cedrik Persson PM Nummer: 18/01 Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Telefon
Läs merBrandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson. Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1
. Brandsäkerhet i byggnader Sven Thelandersson Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 1 Sverige Göteborgsbranden 1998 Antal personer Byggnadskonstruktion Konstruktionsteknik LTH 2 Dödsfall vid brand
Läs merVÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR IMTECH BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede
Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\NOTVIKEN\VÄNDSKIVAN\VÄNDSKIVAN IMTECH 2014\BD1\bdf1.docx Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2014-03-26 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:19 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om typgodkännande och tillverkningskontroll; Utkom från trycket den 26 april 2011 beslutade den
Läs merOmbyggnad av föreningslokal, Umeå 7:4
1 (6) Mobil: 070-694 75 72 E-post: jlm@sakerhetspartner.se Org nr: 556419-4057 Web: www.sakerhetspartner.se Brandskyddsbeskrivning Tobias Westerlund Umeå kulturhus Skickas per e-post Ombyggnad av föreningslokal,
Läs merVetab kontor Upplandavägen 16 Tillbyggnad av kontor
Handling 07.2 Sidantal 7 07.2 Brandskyddsbeskrivning Upprättad av Mikael Nimmersjö Byggnadsbyrån AB BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM INNEHÅLLFÖRTECKNING INNEHÅLLFÖRTECKNING 2 0 Inledning 3 1 Byggnadsbeskrivning
Läs mer5 Brandskydd. 5:1 Allmänt. 5:11 Alternativ utformning. 5:12 Dokumentation
5:1 Allmänt Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 15 och 9 kap. 1 PBL samt 4 BVF. Ytterligare föreskrifter och allmänna råd om byggnaders bärförmåga vid brand finns i Boverkets
Läs merBilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering
98 B i l a g a K Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering Kvalitetsmärkning av mineralull Varför CE-märkning? För att underlätta handeln inom Europa har gemensamma standarder tagits fram för en mängd
Läs merKV HÄGERN 11, LULEÅ OMBYGGNAD AV KONTORSLOKALER 2012. BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 1, förfrågningsskede. Luleå 2012-02-15. WSP Byggprojektering
Utgåva 1, förfrågningsskede H:\LULEÅ\CENTRUM\HÄGERN\HÄGERN 2012\BD1\Hägern 2012 bdf1doc.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2012-02-15 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering
Läs merHANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM. Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm
HANTERING AV BRANDFARLIG BIOGRAFFILM Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1989:4) om hantering av brandfarlig biograffilm Sprängämnesinspektionens författningssamling Sprängämnesinspektionens föreskrifter
Läs merBrandkonsulterna AB. Brandskyddsbeskrivning. Nybyggnad 43 st. radhus Kv. Rymdattacken 3 Linköping Bygghandling Revidering 1 2012-06-04
Brandkonsulterna AB Brandskyddsbeskrivning Nybyggnad 43 st. radhus Kv. Rymdattacken 3 Linköping Bygghandling Revidering 1 2012-06-04 Tel 08 51 51 25 50 Fax 08 51 51 25 50 info@brandkonsulterna.se Org.
Läs merBoverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassningar och avsteg för tillfälliga anläggningsboenden; BFS 2016:xx Utkom från trycket den 0 månad
Läs merBrandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden med anledning av ny utgåva av BBR (20)
Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden med anledning av ny utgåva av BBR (20) Hittar du fel i handboken som bör korrigeras, skicka ett meddelande till nils.olsson@bengtdahlgren.se
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Yvonne Svensson BFS 2012:5 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:19) om typgodkännande och tillverkningskontroll; Utkom
Läs merPREFABRIKENS BYGGSYSTEM
PREFABRIKENS BYGGSYSTEM HÅLLFASTIGHET, MILJÖ OCH KLIMAT BRANDDOKUMENTATION PREFABRIKENS BYGGSYSTEM En rad faktorer behöver tillgodoses och samverka för att uppnå ett bra klimatskal i en byggnad. Prefabrikens
Läs merVÄNDSKIVAN 5, LULEÅ OMBYGGNAD FÖR BUTIK OCH LAGER BRANDSKYDDSDOKUMENTATION Utgåva 2, projekteringsskede
H:\LULEÅ\NOTVIKEN\VÄNDSKIVAN\VÄNDSKIVAN 5 2014\BD2\bdf2.docx Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2014-02-14 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering Box 918 971 27 Luleå Besök:
Läs merCarl-Mikael Siljedahl, AlbaCon AB, på uppdrag av byggherren. Objekt: 9185
1(7) Av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering certifierat besiktningsföretag Konsulterande ingenjörer och certifierade besiktningsmän inom förebyggande brandskydd BRANDSKYDDSDOKUMENTATION - 2006 Objekt:
Läs merBoverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn
Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2018:xx Utkom från trycket den 0 månad 0 beslutade
Läs merFCSI NORDIC
FCSI NORDIC 2015-02-19 Brandskyddsaspekter för restauranglokaler Staffan Bengtsson Brandskyddslaget Innehåll Olika skeden Statistik Regler: BBR, AFS Till-/frångänglighet Begrepp, Vk Utrymning med personantal
Läs merAKADEMISKA-HUS ELEKTRO OCH DATATEKNIK 07:18 GÖTEBORGS KOMMUN
INVENTERING BEFINTLIGT Antal sidor: 14 : Roman Marciniak Göteborg 2004-05-18 BENGT DAHLGREN AB GÖTEBORG LINKÖPING MALMÖ STOCKHOLM BENGT DAHLGREN AB BENGT DAHLGREN LINKÖPING AB BENGT DAHLGREN MALMÖ AB BENGT
Läs merByggnadsklassificering
Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare
Läs merBOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson Boverkets ändring av kungörande 1 av tekniska specifikationer m.m. för att införliva rådets direktiv 89/106/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning
Läs merVFA 5.3: Bakkantsutrymmning i köpcentra
VFA 5.3: Bakkantsutrymmning i köpcentra VFA 5.3: BAKKANTSUTRYMNING I KÖPCENTRA Syfte: Indata: Resultat: Att uppfylla BBR 5:332 föreskrift trots att längre gångavstånd än de angivna i BBR tabell 5:332 i
Läs merKrav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...
EPS i tak eps-bygg INNEHÅLL Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3 TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...6 TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG Tak på
Läs merVÄLKOMNA! Tomas Fagergren Martin Borgström. I samarbete med: 1
VÄLKOMNA! Tomas Fagergren Martin Borgström 1 Dagsprogram 08.30-09.20 TF: Utförandekontroll i byggprocessen / standarder och brandtekniska klasser / installationssystem och brandskydd 09.20-09.40 Kaffepaus
Läs merMW SS-EN 13162 T5 DS(TH) CS(10)70 TR15 PL(5)100 WL(P)- MU1
En kortfattad vägledning till produktegenskaper och koder enligt europastandarden SS-EN 13162 Värmeisoleringsprodukter för byggnader Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning Takunderskiva
Läs merLämplig brandskyddsnivå för hotell eller liknande verksamhet
Lämplig brandskyddsnivå för hotell eller liknande verksamhet Bakgrund På Orust finns ett flertal hotell/pensionat/vandrarhem och privata uthyrare med mer än 5 rum eller fler än 9 bäddar för korttidsuthyrning.
Läs merNya brandskyddsregler i BBR. Michael Strömgren
Nya brandskyddsregler i BBR Michael Strömgren 2011-04-12 Nya brandskyddsregler Total revidering av BBR avsnitt 5 2006 2010 2011 2012 Arbetet påbörjas Remiss juni-september EU-notifiering 1 maj Ikraftträdande
Läs merDet brinner i knutarna CPR Expertgruppen Kraft- och Installationskablar Arrangeras av Voltimum.se portalen för elproffs
Det brinner i knutarna CPR Expertgruppen Kraft- och Installationskablar Bakgrund 1/7 2017 Obligatoriskt för kablar Den nya europeiska byggproduktförordningen (CPR) Alla komponenter, (med harmoniserad produktstandard)
Läs merFörfrågningsunderlag 2010-05-04
BRANDSKYDDSBESKRIVNING Snyggatorpsskolan, Klippans Kommun Ombyggnad Snyggatorpsskolan Förfrågningsunderlag 2010-05-04 www.lenningkonsult.se Östraby 2760, 268 90 Svalöv, telefon 0418-45 78 58 2010-05-04
Läs merBilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND
Sidantal 5 Bilaga 5 till Teknisk anvisning BRAND Version 2 iderat datum 2013-01-25 Landstingsservice i Uppsala Län 751 35 UPPSALA Tfn 018-611 00 00 Fax 018-69 58 18 2(5).dat er Enligt BBR (Boverkets byggregler)
Läs merProjekteringsanvisning
Projekteringsanvisning Brandskydd D1147-02 2018-03-16 VoltAir har i samarbete med Brandskyddslaget och Briab tagit fram detta underlag för brandskyddsbeskrivningar och som stöd för projektering av ventilationsanläggningar.
Läs merUtdrag ur konsekvensutredning EKS 11 - kap 1.1.2
Utdrag ur konsekvensutredning EKS 11 - kap 1.1.2 i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) Utdrag ut konsekvensutredning EKS
Läs mer5 Brandskydd. 5:1 Allmänt BFS 2011:6 BBR 18. 5:11 Alternativ utformning. 5:12 Dokumentation. 5:13 Analytisk dimensionering
5 Brandskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 8 kap. 9 PBL och 10 kap. 5 PBL samt 3 kap. 8 PBF. Föreskrifter och allmänna råd om byggnaders bärförmåga vid brand finns i Boverkets
Läs merLKF AB Nybyggnad av modulbostäder. Linero 2:1 LUND Brandskyddsbeskrivning FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG RAMHANDLING. Antal sidor: 9 Malmö
Linero 2:1 LUND FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Antal sidor: 9 Malmö Bengt Dahlgren AB Per Boström Joakim Sender Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Telefon 040-635 17 00 Org.nr. 556726-7488 Adresser till våra övriga
Läs merVerifiering av utrymning Analys eller förenklad? Norge 2009 Tomas Rantatalo www.fsd.se
Verifiering av utrymning Analys eller förenklad? Norge 2009 Tomas Rantatalo www.fsd.se Kontorshus med kantine för 100 personer Tre etager 75-100 kontorsplatser / etage Konferensrum för 75 personer i 1
Läs merREVIDERINGAR AV BYGGVÄGLEDNING 6 TILL FÖLJD AV BBR 20
Stockholm, 2013-12-09 REVIDERINGAR AV BYGGVÄGLEDNING 6 TILL FÖLJD AV BBR 20 Bakgrund Utgåva 5b av Byggvägledning 6, En handbok i anslutning till Boverkets byggregler är baserad på BBR 19 (BFS 2011:6 med
Läs merGällande tillstånd för hantering av brandfarlig vara i K-rautas varuhus på fastigheten Slåttern 5 i Halmstad
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum 2009-02-19 Er referens Anders Persson Avdelningen risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för brandskydd och brandfarlig vara Erik Egardt 05-20 5022 erik.egardt@msbmyndighete
Läs merKv Oxeln 7, Vänersborg Norra Skolan. Skolpaviljong. Brandskyddsbeskrivning. Förfrågningsunderlag
Kv Oxeln 7, Vänersborg Norra Skolan Skolpaviljong Objektnr: 2306 Projektnr: 17316 Dnr: SBN 2014/78 Brandskyddsbeskrivning Förfrågningsunderlag 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 Inledning... 4 0.1 Regelverk...
Läs merKunskap inom organisationen
Håkan Iseklint Kunskap inom organisationen Vad innebär en brand för verksamheten? Avbrott en dag, en vecka... Hur påverkas personalen och elever? Var vi förberedda? Varför viktigt med kunskap om brandskydd
Läs merCPR Nya brandklasser på kabel
CPR Nya brandklasser på kabel Expertgruppen Kraft- och Installationskablar Bakgrund 2015 publicerades en samordnad EU-standard - CPR Obligatorisk 1/7 2017 Klassning och provning för kablar som används
Läs merKv Killingen 20, övergripande riktlinjer för brandskydd, nybyggnad av gårdshus
UTLÅTANDE 2015-01-27 joachim.s.eriksson@icloud.com Kv Killingen 20, övergripande riktlinjer för brandskydd, nybyggnad av gårdshus Detta brandtekniska utlåtande är upprättat av brandingenjör Folke Andersson,
Läs merGALÄREN KV ORMEN 7, LULEÅ HUS A BRANDSKYDDSDOKUMENTATION. Utgåva 4, ombyggnad 2013. Luleå 2013-10-29. WSP Byggprojektering.
HUS A H:\LULEÅ\SKUTVIKEN\ORMEN 7 HUS A\BD\BD4\ORMEN et 1 bdf4.doc Mall: Allmän - Stående - 2003.dot ver 1.0 Luleå 2013-10-29 WSP Byggprojektering Håkan Lantz WSP Byggprojektering Skeppsbrogatan 39 SE-972
Läs merBygg säkert med cellplast
Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Kvalitetsmärke för isoleringsprodukter av
Läs merTYPGODKÄNNANDEBEVIS 0436/98
TYPGODKÄNNANDEBEVIS 0436/98 med beslut om tillverkningskontroll enligt 8 kap, 22 och 23 Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL Gyproc THERMOnomic Innehavare Gyproc AB, Box 153, 746 24 Bålsta Tel: 0171-41
Läs merBrandskyddsbeskrivning
Uddeäng AB Nybyggnad industri/lagerlokaler Eggen 1- Holmängen Vänersborgs kommun Brandskyddsbeskrivning Bygglovhandling 2016-03-29 FAST Engineering AB/ Brandingenjör Anders Wallin anders@brandanders.se
Läs merIMKANAL 2014. Johan Schön. Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund
IMKANAL 14 Johan Schön Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund 1 Branschstandard 2 Branschstandard Rättsregler som SKALL följas LAG FÖRORDNING FÖRESKRIFT Myndighetsråd som BÖR följas Branschens rekommendation
Läs merBRF LINKÖPINGSHUS NR 42 BALKONG- OCH ALTANINGLASNING
Brandskyddsbeskrivning BRF LINKÖPINGSHUS NR 42 BALKONG- OCH ALTANINGLASNING BYGGHANDLING 2013-06-12 UPPDRAG: 249580 2013-06-12 Uppdrag: 249580, BRF Linköpingshus nr 42 Balkongbyggnad Titel på rapport:
Läs merBrandkrav på lös inredning
Brandkrav på lös inredning Årligen omkommer ungefär 100 personer i sina hem till följd av brand. Branden startar ofta i den lösa inredningen. Dagens moderna hem innehåller en stor mängd elektriska apparater
Läs merTypgodkännandebevis SC
Ver. 15-2 Typgodkännandebevis enligt 8 kap. 22 och 23 Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL System för utvändig ventilationsteknisk isolering av plåtkanaler - Innehavare Saint-Gobain Sweden AB, ISOVER, 267
Läs merVFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg
VFA 5.2: Gångavstånd i utrymningsväg VFA 5.2: GÅNGAVSTÅND I UTRYMNINGSVÄG Syfte: Indata: Resultat: Att uppfylla föreskriften BBR 5:332 trots att längre gångavstånd än det i tabell 5:332 angivna gångavståndet
Läs merTeknik brandskydd TEKNIK BRANDSKYDD TEKNIK BRANDSKYDD
TEKNIK BRANDSKYDD Teknik brandskydd Allmänt... 70 Projektering... 73 Dimensionering... 76 Redovisning... 77 Appendix 1 - Skyddsavstånd - Utrymmande personer (3kW/m 2 )... 78 Appendix 2 - Skyddsavstånd
Läs merOmbyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö
Upprättad av Miranda Larsson Beslutad Bo Carlsson Giltig t.o.m. 2016-06-30 Revideringsdatum 2014-12-22 Råd och anvisning nr: 115 Ombyggnad av vindsutrymmen till boendemiljö Räddningstjänsten Storgöteborgs
Läs mer2014-02-06. Plan- och byggförordningen. Plan- och bygglagen. BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet.
BBRs (Boverkets byggregler) krav på ventilation och luftkvalitet Lag-Förordning-föreskrift-Allmänt råd Riksdagen Lagar Plan- och bygglagen, PBL Nikolaj Tolstoy, Tegnik AB Miljösamverkan Stockholms län
Läs merTYPGODKÄNNANDEBEVIS 3550/82
TYPGODKÄNNANDEBEVIS 3550/82 med beslut om tillverkningskontroll enligt 8 kap, 22 och 23 Plan- och Bygglagen (2010:900), PBL Gyproc innerväggar med trästomme Innehavare Produkt Avsedd användning Handelsnamn
Läs merSwedish Chapter - Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap BIV
Swedish Chapter - Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap BIV Malin T. Vester WSP Brand & Risk / kassör BIV Agenda: Allmänna råd om ändring av byggnad, BÄR (1996:4 och ändrad genom 2006:1) Allmän
Läs merBrandskyddsbeskrivning
Brandskyddsbeskrivning Förfrågningsunderlag Medborgarhuset Brahegatan 11 Upprättad: 2014 06 02 Reviderad: 2(9) Innehållsförteckning 1 Dokumentinformation 4 1.1 Brandskyddsbeskrivning 4 1.2 Regelverk 4
Läs merNya brandskyddsregler i BBR. Michael Strömgren
Nya brandskyddsregler i BBR Michael Strömgren 2011-04-12 Nya brandskyddsregler Total revidering av BBR avsnitt 5 2006 Arbetet påbörjas 2010 Remiss juni-september 2011 EU-notifiering 1 maj Ikraftträdande
Läs merByggherre: Mölndalsbostäder, Häradsgatan 1, 431 22 Mölndal
1(12) Av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering certifierat besiktningsföretag Konsulterande ingenjörer och certifierade besiktningsmän inom förebyggande brandskydd BRANDSKYDDSDOKUMENTATION - Projektering
Läs merRÄDDNINGSTJÄNSTEN STRÖMSTAD
RÄDDNINGSTJÄNSTEN STRÖMSTAD Upprättad av: BE Datum: 2002-04-26 Rev 2008-05-28 Godkänd av: BE 1. Bakgrund 2. Ansvarsförhållanden PM: 7 Lokalers personkapacitet Det finns många aktörer som behöver veta vilket
Läs merOlycksutredning. Brand i flerbostadshus Oslogatan 22, Stockholm
Olycksutredning Brand i flerbostadshus Oslogatan 22, Stockholm april 2017 3 Händelsen Fredagen den 30 december 2016 kl. 19:26 larm om brand. Brand lokaliserad till våning 5 och att det brinner på balkongen.
Läs merEnkelinglasning av uteplatser och balkonger Brf. Främbygård, Falun Brandtekniskt utlåtande
Handläggare Datum Vår ref Mathias Persson 2016-09-08 Brandingenjör tfn: 010/505 26 01 Status Antal sidor mathias.o.persson@afconsult.com Utlåtande 6 Enkelinglasning av uteplatser och balkonger Brf. Främbygård,
Läs merIGNIS CR60. Cirkulära brand-/brandgasspjäll, brandklass EI60
Cirkulära brand-/brandgasspjäll, brandklass EI60 Snabbfakta är ett brand-/brandgasspjäll, brandklass EI60, med cirkulär anslutning. Används för att förhindra spridning av brand och brandgas via ventilationssystemet.
Läs merNybyggnad. Bygglovshandling 2014-08-22. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB Gävlegatan 12 B 113 30 Stockholm
Barents Center Nybyggnad Övergripande brandskyddsbeskrivning Bygglovshandling Magnus Lindström Brandingenjör Handläggare Kjell Fallqvist Brandingenjör Internkontrollerande Brandkonsulten Kjell Fallqvist
Läs mer