Trygg i Tyresö. - Den sammanhållna vården i hemmet. Slutrapport, september 2013
|
|
- Klara Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Slutrapport, september 2013
2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Tyresö kommun och Handengeriatriken... 3 Mål och förväntade resultat... 3 Upplevelse av trygghet... 3 Ökat flöde från slutenvård till hemmet och bättre hushållning med korttidsplatser... 4 Målgrupp... 4 Projektets genomförande... 4 Organisation... 4 Aktiviteter... 4 Information och förankring... 4 Utveckling av vårdmodell... 5 Utveckling av trygghetsstöd... 5 Målgruppsdiskussion... 5 Samverkan... 5 Uppföljning... 5 Processtöd... 5 Kopplingar till satsningen Bättre liv för sjuka äldre... 5 Förändringar under projekttiden... 5 Resultat... 6 Upplevelse av trygghet... 6 Information... 6 Kommunikation och delaktighet... 6 Kontinuitet... 6 Kompetens... 6 Tillgänglighet... 6 Ökat flöde från slutenvård till hemmet och bättre hushållning med korttidsplatser... 6 Betalningsansvar... 6 Användning av korttidsplatser... 7 Uppföljning... 7 Uppföljning av de inskrivna äldre... 7 Uppföljning av målgruppen... 8 Uppföljning av insatser... 8 SoL-insatser... 8 HSL-insatser... 8 Samordnade insatser... 9 Behov, förutsättningar och insatser ett exempel Tyra 78 år... 9 Vad har hänt efter tre månader? Uppföljning av samverkan i Trygg i Tyresö Uppföljning av struktur och samordning mellan Tyresö kommun och Stockholms Läns Landsting Verksamhetsförändringar Att lära sig av misstagen Förutsättningar för fortlevnad och spridning Workshop Kostnadsreducering betalningsansvar och färre korttidsplatser Vad kostar Trygg i Tyresö? Kostnad per äldre i Trygg i Tyresö Slutord från projektet
3 Sammanfattning Trygg i Tyresö är samordning av resurser som gör det möjligt för äldre personer med omfattande behov av omsorg, vård- och rehabiliteringsinsatser att återgå till eget boende efter vistelse på Handengeriatriken eller korttidsboende. Forum för dialog på olika nivåer i organisationerna en förutsättning för god samverkan. Åtgärder för att skapa trygghet från slutenvård till hemmet har varit centralt. Äldre som varit inskrivna i Trygg i Tyresö är nöjda och har känt sig trygga. Anhöriga har upplevt trygghet med insatserna, även de som inledningsvis var oroliga och tvivlade. Under projekttiden har Tyresö kommun minskat antal somatiska korttidsplatser från 24 till 15 och antal dagar med betalningsansvar gentemot Handengeriatriken med 16 %. Syfte Trygg i Tyresö den sammanhållna vården i hemmet är ett samarbete mellan Tyresö kommun och Handengeriatriken. Trygg i Tyresö vill skapa vård och omsorg som känns trygg för den äldre och dennes anhöriga, effektivisera flödet och förbättra den samlade vårdkedjan. Syftet är också att utveckla en ny organisationsform med resurser och arbetssätt som främjar flödet från slutenvård till hemmet och ger möjlighet till kvarboende. Tyresö kommun och Handengeriatriken Tyresö kommun är en grannkommun till Stockholm, belägen ca 20 km sydost om Stockholm city. I Tyresö bor ca invånare. Fram till år 2025 väntas antalet Tyresöbor över 80 år mer än fördubblas från knappt 1400 till över Handengeriatriken drivs av Praktikertjänst AB på uppdrag av Stockholms Läns Landsting. Det finns 46 slutenvårdsplatser och geriatriken har ansvaret för äldre i Tyresö och Haninge kommun, en population på ca personer. Mål och förväntade resultat Upplevelse av trygghet Trygg i Tyresö ska skapa ett sammanhållet stöd för den äldre och dennes anhöriga så att den äldre och anhöriga upplever trygghet utifrån områdena: Information Kommunikation och delaktighet Kontinuitet Kompetens Tillgänglighet Förväntat resultat är att alla äldre och deras anhöriga upplever trygghet och att 90 % bor kvar hemma efter utskrivning från Trygg i Tyresö vid uppföljning efter tre månader. 3
4 Ökat flöde från slutenvård till hemmet och bättre hushållning med korttidsplatser Antalet dygn med betalningsansvar gentemot Handengeriatriken minskar jämfört med år 2010 då Tyresö kommun hade 499 dygn med betalningsansvar. 90 % som bor på korttidsboende ska tillhöra den grupp äldre som korttidsplatser i första hand vänder sig till: Äldre vilkas anhöriga behöver tillfällig och regelbunden avlastning. Äldre som inte kan bo hemma utan väntar på särskilt boende eller att den egna bostaden ska anpassas till den rörlighet och förmåga man har. Det förväntade resultatet är att åstadkomma effektiva flöden i vårdkedjan som stärker såväl omsorgen om den äldre som hushållningen av de ekonomiska resurserna. Projektet bör bidra till att korttidsplatserna får bättre förutsättningar att uppfylla uppdraget gentemot den målgrupp de i första hand är till för. Målgrupp Personer som är 65 år eller äldre. De har behov av hemtjänst och uppfyller kriterierna för att bo på korttidsboende, utifrån riktlinjer tagna av socialnämnden i Tyresö kommun. Efter utskrivning från Handengeriatriken eller kommunens korttidsboende har de behov av rehabiliteringsinsatser, medicinsk vård och omsorg i hemmet. Personerna är motiverade att delta i projektet. Projektets genomförande Organisation Projektledningen består av projektledare som är chef för biståndsavdelningen vid Tyresö kommun samt vårdområdeschef och paramedicinsk chef vid Handengeriatriken. Projektledningens ansvarar för att följa och styra projektets löpande arbete. Styrgruppen består av socialchef i Tyresö kommun, verksamhetschef Handengeriatriken samt projektledningen. Styrgruppen ansvarar för att förankra och implementera projektet hos respektive huvudman. Projektgruppen består av projektadministratör, biståndshandläggare från Tyresö kommun samt arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska från Handengeriatriken. Projektgruppen ansvarar för att projektplanen verkställs, utveckla löpande arbete och rapportera till projektledning och styrgrupp. Trygg i Tyresö består av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och biståndshandläggare som tillsammans med hemtjänst bildar ett team med och runt den äldre och dennes anhöriga. Aktiviteter Information och förankring Information och förankring har pågått under projekttiden och har riktats till projektets huvudmän, primärvården, personal på geriatriken, på korttidsboende samt i hemtjänsten. Information och förankring har skett i form av möten, rapporter och informationsmaterial. 4
5 Projektet har också presenterats nationellt vid mässan Seniorliv i världsklass i Kista, februari 2012 och på en konferens kring arbetet med målgruppen Mest sjuka äldre i Skara, mars Utveckling av vårdmodell För att beskriva och tydliggöra Trygg i Tyresös arbetssätt och vårdprocess har projektet utvecklat en processkarta i fyra steg. Se bilaga Identifiering 2. Inskrivning 3. Inskrivningstid 4. Utskrivning Utveckling av trygghetsstöd Utvecklat rutiner för trygghetsstöd till de äldre och deras anhöriga i samband med Trygg i Tyresö. Att flera insatser ger ett samlat trygghetsstöd. Se bilaga 2. Målgruppsdiskussion Under projekttiden har en prövande och utforskande dialog pågått i projektgrupp och projektledning för att få fram en tydlig beskrivning av målgruppen. Diskussionen har förts utifrån modell Äldrepyramiden (se figur 2 sida 8). Samverkan För att utveckla och genomföra projektet har Tyresö kommun och Handengeriatrieken kontinuerligt samverkat på flera nivåer. I arbetet med att ta fram rutiner i vårdmodellen och trygghetsstödet har samverkan även skett med hemtjänstutförare, korttidsboende och primärvård. Uppföljning Förutom utvärdering i förhållande till satta mål har det inom projektet gjorts uppföljning avseende: De äldre som varit inskrivna i projektet Var den äldre befinner sig på Äldrepyramiden Vilka insatser som gjorts Uppföljning efter tre månader Hur samverkan i Trygg i Tyresö har fungerat Struktur och samordning mellan Tyresö kommun och Stockholms Läns Landsting Processtöd En extern konsult vid Consider AB har haft uppdraget att löpande följa projektets arbete, stödja projektledningen och, vid tre tillfällen, utvärdera projektet. Koppling till satsningen Bättre liv för sjuka äldre Senior Alert har införts i Trygg i Tyresö, på Handengeriatriken och kommunens korttidsboende. Förändringar under projekttiden Under projekttiden har projektorganisationen anpassats för att tydliggöra funktion och uppdrag samt målgruppsdefinitionen har förtydligats. 5
6 Resultat Upplevelse av trygghet Sammanlagt har nio äldre och sex anhöriga djupintervjuats. Av de anhöriga var tre make/maka och tre barn till den inskrivna äldre Information Alla är nöjda med den muntliga informationen och att teamet tydligt informerat om vad som kommer att ske. Samtliga anhöriga som intervjuats uppfattade informationen som tydlig och bra. Man hängde med i diskussionen och det kändes inte så krångligt och svårt som det många gånger kan göra när man möter sjukvården. Kommunikation och delaktighet De äldre upplever att de fått vara delaktiga i processen kring mål och planering av insatser och själva kunnat påverka utifrån sina behov. Det var jag som var huvudpersonen och det kändes verkligen bra. De anhöriga som hade en förälder som skulle skrivas in i projektet var påtagligt oroliga för hur det skulle gå när mamma eller pappa flyttade tillbaka hem. Vid planeringsmötet hemma hos mamma/pappa eller maka/make fanns möjlighet att prata om detta och de anhöriga kände att deras oro blev tagen på allvar. De kände sig delaktiga i planeringen och upplevde att man lyssnat på dem. Kontinuitet Den regelbundna kontakten med rehabiliteringspersonal, sjuksköterska och hemtjänst är ovärderlig enligt de äldre. Uppslutningen vid hemkomsten, den tydliga planeringen och de kontinuerliga insatserna med tydliga mål har varit betydelsefulla trygghetsfaktorer. Flera anhöriga vittnar om den samordnade uppslutningen som innebar att rätt resurser och stöd snabbt kom igång. Övergången från heldygnsomsorgen på sjukhuset/korttidsboendet blev inte så dramatisk och prövande som vissa anhöriga hade förutspått. Kompetens Insatserna har upplevts som konstruktiva och handfasta och skett på den äldres villkor. De äldre och anhöriga har upplevt teamet som kunniga och professionella. Jag märkte att de visste vad de pratade om och den erfarenhet de utstålade gjord mig lugn. De äldre och anhöriga har känt sig trygga med insatserna från Trygg i Tyresö. Tillgänglighet Direktnumret som den äldre/anhöriga kan ringa dygnet runt för att komma i kontakt sjuksköterska/läkare i Trygg i Tyresö ingav en stor trygghet för alla. Vetskapen om att de som anhöriga eller den äldre själv bara genom ett telefonnummer kan få direktkontakt med sjukvårdspersonal som vet vem man är, känner till ens sjukdomshistoria och nuvarande behov, och som omedelbart kan ge återkoppling inger lugn och säkerhet. Direktnumret symboliserar den goda vården. Ökat flöde från slutenvård till hemmet och bättre hushållning med korttidsplatser Betalningsansvar Tyresö kommun har betalningsansvar för de patienter som blir kvar på sjukhuset efter att läkare i samverkan med andra professioner vid Handengeriatriken bedömt att de är utskrivningsklara. Antal dygn för Tyresö kommun med betalningsansvar gentemot Handengeriatriken minskade med 16 % år 2012 jämfört med år
7 År Antal vårddygn Under projektets gång har det visat sig att de flesta som blir kvar på sjukhuset med kommunalt betalningsansvar är äldre som är svårt demenssjuka och inte aktuella för Trygg i Tyresö. Användning av korttidsplatser Vid projektstarten fanns 24 korttidsplatser med somatisk inriktning för äldre i Tyresö kommun. År 2013 finns 15 korttidsplatser. Korttidsplatser som i första hand vänder sig till: Äldre vilkas anhöriga behöver tillfällig och regelbunden avlastning. Äldre som inte kan bo hemma utan väntar på särskilt boende eller att den egna bostaden ska anpassas till den rörlighet och förmåga man har. Samtidigt som antalet somatiska korttidsplatser har minskat under projekttiden så har andelen äldre, som varit på korttidsplats och tillhört målgruppen enligt ovanstående punkter, ökat. År Antal i % på korttidsboende för tillfällig eller regelbunden avlastning, väntar på särskilt boende eller bostadsanpassning av den egna bostaden % % % Projektet hade som mål att andelen Trygg i Tyresö-kandidater på korttidsplatserna skulle vara högst 10 %. Det målet har inte uppnåtts i projektet. Uppföljning Uppföljning har skett mellan 1 januari juli Uppföljning av de inskrivna äldre 77 personer har varit inskrivna i Trygg i Tyresö. I genomsnitt har det varit fem personer inskrivna varje vecka. Av de 77 personerna var 51 % män (mellan 67 år och 93 år) och 49 % kvinnor (mellan 68 år och 103 år). Den vanligaste orsaken till inskrivning i Trygg i Tyresö har varit stor oro inför hemgång och osäkerhet vid förflyttningar. Många av de äldre som skrivits in i Trygg i Tyresö uttrycker att de vill känna sig trygga, veta vem de skall kontakta, få hjälp med att anpassa sig utifrån sina nya förutsättningar. Andra vill kunna klara förflyttningar självständigt, klara sin personliga hygien själv eller kunna gå till brevlådan och hämta posten. Den äldre har varit inskriven i Trygg i Tyresö i genomsnitt 58 dagar. Individuella behov har resulterat i stor spridning på inskrivningstid, från dagar. Alla inskrivna har haft fler än en diagnos, de flesta ca 3-4 stycken såsom hjärtsvikt, förmaksflimmer, diabetes, lunginflammation, njursvikt, trycksår, Parkinsons sjukdom. Den 7
8 vanligaste huvuddiagnosen och orsaken till att de skrevs in vid geriatrisk slutenvård är någon form av fraktur (40 % av de inskrivna). Figur 1. Vanligaste huvuddiagnosen Uppföljning av målgruppen 55 % av de som skrivits in i Trygg i Tyresö har tillhört gruppen Mest sjuka äldre. Övriga hade, förutom sina grunddiagnoser, tillfälliga komplikationer i form av t.ex. fraktur, lunginflammation, urinvägsinflammation som gjort att de tillfälligt behövt behovs- och situationsanpassad vård och omsorg. Behovs- och situationsanpassad vård och omsorg 55 % av de inskrivna Standardiserad kontroll 43 % av de inskrivna 2 % av de inskrivna Figur 2. Modell av Maj Rom, SKL Uppföljning av insatser SoL-insatser Omvårdnads- och serviceinsatser från hemtjänsten har varit i snitt 21 timmar/vecka, med ett spann mellan 0,5 timmar/vecka till 55 timmar/vecka. HSL-insatser De äldre har haft insatser av sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast i genomsnitt vid fem besök/vecka. Tätare i början av inskrivningstiden vilket glesats ut allt eftersom Vanliga insatser från sjuksköterska: Dosettdelning Provtagningar Såromläggningar Hjälp med kateter Akutbesök efter kontakt via Trygg i Tyresös telefonnummer 8
9 Vanliga insatser från arbetsterapeut/sjukgymnast: Förflyttningsträning Hjälpmedelsutprovning ADL-träning Råd, stöd och handledning till hemtjänstpersonal Samordnade insatser De samordnade insatserna har varit att motivera äldre som vill hem trots omfattande kvarvarande behov av omsorg, vård- och rehabiliteringsinsatser. Mobilisera samordnade resurser i form av hemtjänst, arbetsterapeut, sjukgymnast och sjuksköterska vid hemkomsten och vid gemensam planering i den äldres hem. Ge samordnat professionellt stöd, intensivt under första inskrivningsveckorna, som succesivt trappas ner samt eftersträva ett minimum av ansikten som möter den äldre. Behov, förutsättningar och insatser ett exempel, Tyra 78 år Tyra är en av de äldre som varit inskriven i Trygg i Tyresö. Hon bor ensam, har en son som hon har tät och nära kontakt med. Tyra ådrog sig en stroke våren 2011 med högersidig svaghet, viss neglect, nedsatta kognitiva funktioner, sväljproblematik och påverkat tal som följd. Tyra har flera sjukdomar sedan tidigare, lungsjukdomen KOL, lungemboli, hjärtsvikt och struma. På grund av andningsbesvär och kvävningskänsla drabbas Tyra av panikångest. Tyra har en stark vilja och har kämpat för att komma hem igen. Fyra månader efter sin stroke, via Södersjukhuset, Handengeriatriken och korttidsboende kom Tyra hem med stöd av Trygg i Tyresö. Situationen var mycket osäker. Tyra har succesivt blivit starkare och säkrare. Går kortare sträckor med rollator med tillsyn. Tar sig fram sittande i rullstol inomhus. Förflyttar sig till/från rullstolen med tillsyn. Behöver tillsyn och hjälp med toalettbesök, klarar mycket själv men behöver hjälp med strategier för hur hon skall göra. Talet har förbättrats men hon har ibland svårt att hitta orden. Har svårt att läsa och skriva, svårt vad gäller klockan och tiden, behöver stöd och påminnelse kring det. Tyras panikångest finns kvar och kan drabba henne när det är mörkt och hon känner sig instängd. Tyras lägenhet har anpassats vad gäller trösklar, duschplats och stödhantag samt utjämning av nivåskillnader vid balkong och entréport. Tyra beviljades 38 timmar hemtjänst per vecka, insatser sex gånger per dag fördelat på morgon, lunch, eftermiddag, vid middag, vid sänggående samt natt. Insatserna omfattar hjälp med personlig omvårdnad, tillsyn samt mathållning. Tyra behöver även hjälp med dusch, serviceinsatser och sociala insatser i form av promenader och ledsagning till aktiviteter. Trygghetslarm installerades hemma hos Tyra. Både Tyra och hennes son behövde ett stort stöd kring Tyras helhetssituation från alla berörda yrkeskategorier. För Tyra och hennes son har delaktighet i planeringen av insatser, samordning av insatser och det nära samarbetet mellan de olika yrkeskategorierna i Trygg i Tyresö varit en avgörande faktor för att Tyra har kunnat komma hem till sitt ordinära boende. Tyra bor fortfarande hemma, ett år efter att hon kom hem, och har insatser från hemtjänsten 36 timmar per vecka. 9
10 Vad har hänt efter tre månader? Vid uppföljning tre månader efter utskrivning från Trygg i Tyresö visar det sig att: 44 personer bor hemma Två har flyttat in på särskilt boende Tre är på korttidsplats 10 personer har avlidit Uppföljningen visar att projektet har nått upp till det förväntade resultatet att mindre än 10 % är på korttidsboende eller har flyttat in på särskilt boende efter tre månader. De som bor hemma har minskat sina insatser från hemtjänsten med i genomsnitt fyra timmar per vecka och person. Uppföljning av samverkan i Trygg i Tyresö Projektledning, projektgrupp, representanter från hemtjänsten och korttidsboende har intervjuats. Projektet har bidragit till ett ökat samarbete, en tätare dialog mellan berörda aktörer och en samordning av insatser. Ömsesidigt lärande mellan aktörerna har utvecklat den erfarenhetsbaserade kunskapen och stärkt yrkesidentiteten hos alla involverade. Några av de faktorer som bidrar till att samverkan fungerar bra är: Teamet har en gemensam planering i den äldres hem Teamet skapar gemensamt utformade mål tillsammans med den äldre Alla medlemmar i teamet tar ansvar för att nå målen, ibland utöver det egna yrkesansvaret man ser till att hitta en lösning Teamet har tillit till de olika aktörernas ansvarsområde Det finns forum där man kan lyfta gemensamma frågor och ta upp problem stora som små Det finns samarbete på flera nivåer mellan huvudmännen Uppföljning av struktur och samordning mellan Tyresö kommun och Stockholms Läns Landsting Intervjuer har gjorts med tre politiker från Tyresö socialnämnd varav en också är representant i sjukvårdstyrelsen söder Stockholms Läns Landsting (SLL), ordföranden i sjukvårdsstyrelsen SLL, en chef och kvalificerad handläggare vid SLLs beställar- och produktionsstyrning samt intervjuer med Trygg i Tyresös styrgrupp och projektledning. Politikerna är överens om att projektet är viktigt, att den samordnade vården för just den här målgruppen är nödvändig. Det man hört om projektet är enbart positivt. Landstingets beställar- och produktionsstyrning samverkar med kommunerna i länet i olika geografiska kluster och deltar i projektet Ledningskraft som leds av SKL. Tyresö kommun inte är med i projektet ledningskraft. Samverkan med kommunerna syftar bland annat till att hitta fram till ett effektivt strategiskt arbete med tydliga gränser för hur beställarfunktionen 10
11 ska styra urförarverksamheten. Mellan landstinget och Tyresö kommun finns en samrådsgrupp av informativ karaktär. I takt med att ny kunskaps- och erfarenhetsutveckling sker är det av vikt att kunna påverka innehållet i de avtal som finns mellan beställare och utförare, kring t.ex. samordning och samverkan. När invånarna uppfattar att vården och omsorgen kommer från en och samma organisation då har vi lyckats. Verksamhetsförändringar De verksamhetsförändringar som skett och som projektet skapat är ett nytt team på Handengeriatriken bestående av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. I övrigt har projektet lett till ett ändrat arbets- och tankesätt i de ordinarie verksamheterna. Att våga tro på den äldres resurser och att denne kan återfå funktioner och klara sig hemma med stöd av projektets insatser. För hemtjänsten innebär Trygg i Tyresö att de fått nya nära samarbetspartner i arbetet med och kring den äldre. Att lära sig av misstagen Projektet kom igång försent med samtalen kring framtiden. Projektet skulle inlett andra året med sådana diskussioner. Förutsättningar för fortlevnad och spridning Workshop En workshop kommer att arrangeras i september 2013 där politiker, chefer från Stockholms Läns Landstings beställarfunktion samt chefer och medarbetare som aktivt deltagit i projektet kommer att föra dialog utifrån projektets erfarenhet och resultat. Kostnadsreducering betalningsansvar och färre korttidsplatser Tyresö kommun minskade sina kostnader för betalningsansvar gentemot Handengeriatriken år 2012 jämfört med år 2010 med kr. Tyresö kommun har omvandlat nio av sina ursprungliga 24 somatiska korttidsplatser till permanenta boendeplatser. Det ger årligen en lägre kostnad för kommunen med kr och med kr för landstingets läkarkostnader. 11
12 Vad kostar Trygg i Tyresö? Kostnaden i Trygg i Tyresö är baserad på att den äldre har 21 timmar hemtjänst per vecka. I projektet har det i snitt varit fem inskrivna/vecka. Projektet har haft en kapacitet att ha upp till sju personer inskrivna/vecka. Kostnad per äldre i Trygg i Tyresö Baserat på att det är fem äldre inskrivna/vecka i projektet: Kostnad HSL-insatser: 1096 kr per dag och äldre Kostnad SoL-insatser: 1073 kr per dag och äldre Ger en kostnad på kr per äldre som är inskriven i Trygg i Tyresö 58 dagar. Baserat på projektets kapacitet, sju inskrivna samtidigt: Kostnad HSL-insatser: 783 kr per dag och äldre Kostnad SoL-insatser: 1073 kr per dag och äldre Ger en kostnad på kr per äldre som är inskriven i Trygg i Tyresö 58 dagar. Slutord från projektet Trygg i Tyresö den sammanhållna vården i hemmet Projektet har fokuserat på samordning utifrån de mest sjuka äldres behov. En samordning som gör det möjligt för den äldre att återvända till det egna hemmet efter utskrivning från sjukhus eller korttidsboende, trots omfattande vård- och omsorgsbehov. Samordningen har varit framgångsrik ur den aspekten att den äldre har klarat av att flytta hem, att de yrkesprofessioner som samverkat tillsammans utvecklat arbetssätt som involverar den äldre och som gör att insatserna optimeras och blir begripliga. Projektet har lyckats uppnå flödeseffektivitet som är en nyckel i en sammanhållen vård och omsorg. Samarbetet mellan kommunen och landstinget har inneburit en ökad förståelse och ett lärande mellan personal som arbetar utifrån SoL och HSL. Ett praktiknära kompetensutbyte mellan hemtjänst och sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska. Kompetensutbytet höjer kunskapsnivån hos de medverkande och skapar en samsyn mellan de olika professionerna som stärker den äldres trygghet. Utifrån den demografiska utvecklingen och ökat antal äldre i Tyresö är det viktigt för både Tyresö kommun och Stockholms Läns Landsting att hitta former och stimulera till nytänkande ifråga om både omsorgens och vårdens anordnande som dess finansiering, så att den enskilde tillförsäkras en värdig och god vård och omsorg. 12
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet
Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet Ett samarbete för att underlätta återgång till eget boende för äldre med omfattande behov av omsorgs- och vårdinsatser. Marita Sjögren Trude Ahlgren Projektadministratör
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merKorttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende
Utlåtande 2017:130 RVIII (Dnr 106-1449/2016) Korttidsplatser för behövande äldre personer som bor i eget boende Motion (2016:102) av Per Ossmer och Lotta Nordfeldt (båda SD) Kommunstyrelsen föreslår att
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merHandlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland
Antagen av Beredningsgruppen för SocialKOLA 2013-02-27 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för Social-KOLA i Västernorrland (Socialchefer eller
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och
Läs merUppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...
Läs merRiktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen
Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merTrygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Läs merSamverkansmöte 27/9. Agenda
Agenda Samverkansmöte 27/9 Nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård from 1/1-18. Kristina Jungmar, chef avdelningen för myndighetsutövning Information från Maria Kittel, verksamhetschef
Läs merNytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)
Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merRemiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Äldreförvaltningen Planeringsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2017-08-17 Handläggare Christina Malmqvist Telefon: 08-508 36 222 Till Äldrenämnden den 19 september 2017 Remiss av KSL:s rekommendation
Läs merKommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården
Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016
Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merTryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare
Tryggt mottagande i hemmet 17 03 24 Lena Carling Projektledare Lena.carling@stockholm.se Syftet med Tryggt mottagande är ökad trygghet för den äldre och närstående samt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser
Läs merBättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom
Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården
Läs merNyhetsbrev Trygghetsteam
Nyhetsbrev Trygghetsteam Utfärdad av: Marie-Louise Pilemalm, Sida 1 av 5 Innehållsförteckning 1 Start av Trygghetsteam... 3 2 Vilka ingår i Trygghetsteamet... 3 3 Bakgrund varför Trygghetsteam... 3 4 Målgrupp...
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merSamverkan vid utskrivning från slutenvård
Samverkan vid utskrivning från slutenvård Projektplan Hösten 2018-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 4 2 MÅL 4 2.1 Effektmål 4 2.2 Projektmål 4 3 AKTIVITETER
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Läs merstöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merBo hemma. i Kinda kommun
Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.
Läs merStöd och hjälp i det egna boendet
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Trygg hemgång Övriga insatser Stöd och hjälp i det egna boendet VI VILL GE äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda och trygga
Läs merHandlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län
Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merHandlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015
Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merAgenda. Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare
Agenda Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, lagändring 1/1-18. Kristina Jungmar, Chef för avdelningen för myndighetsutövning berättar
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning
Läs merUppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3
Läs merHemvården. Kävlinge kommun. e kommun
Hemvården Kävlinge kommun e kommun Hemvården - stöd och hjälp när du behöver det Hemvården vänder sig till dig som till följd av ålder, funktionshinder eller sjukdom har svårt att klara din vardag på egen
Läs merTrygg och effektiv utskrivning
RIKTLINJER Trygg och effektiv utskrivning Fastställd av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Gäller 2018 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress
Läs merDatum Äldrenämnden
Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Thomaz Ohlsson Datum 2014-02-06 Diarienummer ALN-2013-0274.30 Äldrenämnden Riktlinjer för korttidsvård Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merInformation om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd
Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Yvonne Jonsson, avdelningschef ALN
upp19,13 ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Yvonne Jonsson, avdelningschef 2017-02-02 ALN-2017-0192 Trygg hemgång m.m. Förslag till beslut Äldreförvaltningen föreslår äldrenämnden besluta
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs mersjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa
Läs merInsatser som kan beviljas av biståndshandläggare
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd
Läs merInformation om Äldreomsorgen. Åstorps Kommun
Information om Äldreomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Ge varje dag ett
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård
Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska
Läs merINFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD. Vår omsorg, din trygghet
INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD Vår omsorg, din trygghet Socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet Rätten till bistånd 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda
Läs merMöte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus
1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presentation av det gemensamma arbetet 2017 Ny lag som reglerar övergången mellan vårdgivare Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid
Läs merAnhörigstöd. Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Anhörigstöd Till dig som vårdar eller stödjer en anhörig MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ 2 Innehållsförteckning Stöd för dig som stödjer 3 Olika former av socialt stöd 3 Enskilda
Läs merVad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?
Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper
Läs merVård och Omsorg är vår uppgift! Så här söker du hjälp
Hälsa och Omsorg Vård och Omsorg är vår uppgift! Det ska finnas vård och omsorg av god kvalitet för dig som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver stöd och hjälp. Du ska kunna känna
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merRutin för samordnad vårdplanering, Somatik
Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall
Läs merProjekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre
Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merVERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014
VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är
Läs merPlan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge
Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-04-28 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs merMÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Läs merHemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun
Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merRegional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård
Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård 1 Inledning Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och
Läs merRutin för hemrehabilitering
1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef
Läs merDelprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar
Läs merKommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014
Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar
Läs merINFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET
INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda
Läs merFörstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merÖverenskommelse om samverkan för trygg och säker utskrivning från sluten hälso och sjukvård i Jönköpings län
RJL 2017/3091 RJL 2017/2982 Överenskommelse om samverkan för trygg och säker utskrivning från sluten hälso och sjukvård i Jönköpings län 1 Giltig från 2018-01-01 Innehåll Överenskommelsens omfattning...
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merLokal rutin. för samverkan vid in- och utskrivningsklar. mellan. Upplands Väsby kommun. och. Stockholms läns landsting
Lokal rutin för samverkan vid in- och utskrivningsklar mellan Upplands Väsby kommun och Stockholms läns landsting Upplaga 1 Datum: 2014-12-11 Reviderad: 1 Innehållsförteckning 1. Säker vårdkedja i Upplands
Läs merHjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen
Läs merStandardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen
Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merUtvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar
P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin
ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)
Läs merSamverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse
RUTIN FÖR Samverkan i kommunen vid hemgång efter sjukhusvistelse Antaget av Medicinskt ansvarig sjuksköterska Antaget 2018-06-01 Giltighetstid 2020-06-01 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merPraktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer
Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område
Läs merRUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION
Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen
Läs merLänsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Mål Genom ett tillitsfullt samarbete med den enskildes bästa i fokus bedriva en god och effektiv
Läs merMobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merSlutrapport Projekt Lönnen
Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20
HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merSamverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs mer