BRS PM Förstudie - Förslagshandling. Trelleborgsbanan. Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BRS PM 2005-04-18. Förstudie - Förslagshandling. Trelleborgsbanan. Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik"

Transkript

1 BRS PM Förstudie - Förslagshandling Trelleborgsbanan Kapacitetsförstärkning för regionaltågstrafik

2 Banverkets arbetsgrupp Ingela Olofsson Håkan Petersson Thomas Wellander Robert Beyhammar Per Carlsson Sara Blomberg Björn Nordström Ingemar Persson Konsult Atkins Sverige Hans Thorselius Rickard Rosenlund Anders Kaas Sten Hansen Per Jensen Joel Hansson Lisa Johansson Rickard Sandberg Andreas Nilsson David Bengtsson Per Olof Lysell Hans Kingstedt Thomas Bergman Erik Almgren Tommy Ohlsson Mats Johansson projektansvarig projektledare tekniksamordnare banteknik signalteknik anläggningsteknik elteknik plankorsningar och marklösen teknisk uppdragsledare, trafikering, samhällsekonomi (Danielson & Co Trafikkonsult) administrativ uppdragsledare kapacitetsbedömning (Atkins DK) samhällsekonomi (Atkins DK) trafikprognos (Atkins DK) projektadministration miljöpåverkan riskbedömning buller konstbyggnader, geoteknik banteknik elkraft kontaktledning signalteknik tele, kanalisation landskap/gestaltning (Vägverket konsult) Samrådsgrupp Vellinge kommun (Pia Transe-Pedersen) Trelleborgs kommun (Rutger Persson) Malmö kommun (Klas Nydahl) Trelleborgs hamn (Leif Borgemark) Vägverket (Benny Nilsson) Länsstyrelsen (Christer Jarnlo) Skånetrafiken (Stefan Rindestig, Mats Améen) SJ AB (Mats Ising) Green Cargo (Ronny Nilsson) Banverket Trafik (Tore Edbring) Kartor i rapporten är, om inget annan anges, hämtade från Skånekartan (version april 2003): Kommunerna i Skåne Lantmäteriet BRS PM Trelleborgsbanan Förstudie, förslagshandling

3 Förord I denna förstudie utreds förutsättningarna för en utbyggnad av Trelleborgsbanan för att möjliggöra regionaltågstrafik mellan Malmö och Trelleborg. Regionaltågstrafik mellan Malmö och Trelleborg är ett sätt att med hjälp av den planerade Citytunneln i Malmö knyta ihop Skånes olika delar med förbättrad och miljövänlig kollektivtrafik. Jan Nilsson Banverket, Södra banregionen

4

5 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning Bakgrund och syfte Avgränsning av förstudien Metodik Planeringsprocessen för järnvägar Lagar som reglerar planering av järnväg Mål Transportpolitiska mål Miljömål Banverkets policy och mål Planeringsförutsättningar Kommunal fysisk planering Orter längs sträckan Landskaps- och stadsbildsanalys Områden utpekade för natur-, kulturvärden och friluftsliv Hälsa och säkerhet Dagens kollektivtrafik och resande Dagens tågtrafik Framtida tågtrafik Framtida busstrafik Järnvägens utformning Funktionella och tekniska krav Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen Relevanta frågeställningar inom ramen för fyrstegsprincipen Järnvägens infrastruktur Satsa på buss- eller tågtrafik? Kapacitetsbedömning Förutsättningar Metod Resultat Samrådsredogörelse Samrådets genomförande Sammanfattning och slutsatser Utredningsalternativ Allmänt Befintlig bana utan nyinvesteringar (jämförelsealternativ) Utredningsalternativ 1 (UA1) Utredningsalternativ 2 (UA2) Utredningsalternativ 3 (UA3) Utredningsalternativ 4 (UA4) Utredningsalternativ 5 (UA5) Studerade men avförda alternativ Sträckan Lockarp-Västra Ingelstad Station Västra Ingelstad (Jordholmen) Station Östra Grevie Station Skytts Vemmerlöv Ny sträckning längs länsväg

6 8.14 Sträckan Skytts Vemmerlöv Trelleborgs bangård Trelleborgs bangård Sträckan Malmö Hyllie-Lockarp Plankorsningsåtgärder Effektbeskrivning Järnvägsspecifika effekter Övergripande miljöbedömning Miljöbedömning per alternativ Översiktlig riskbedömning Anläggningskostnader Samhällsekonomisk bedömning Måluppfyllelse Transportpolitiska och regionala mål Miljöbalkens hänsynsregler Nationella, regionala och kommunala miljömål Samlad bedömning Yttranden över förslagshandlingen Banverkets Ställningstagande Referenser Bilagor 1. Minnesanteckningar från samrådsmöten 2. Yttranden över förslagshandlingen 3. Översiktskarta 4. Gestaltningsfrågor 5. Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Underlagsrapporter 1. Kapacitetsbedömning 2. Teknisk beskrivning 3. Samhällsekonomisk bedömning

7 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling Sammanfattning Bakgrund och syfte Trelleborgsbanan är en enkelspårig, elektrifierad bana mellan Lockarp och Trelleborg med en största tillåtna hastighet av 110 km per timme. Banan trafikeras idag huvudsakligen av internationella godståg på väg till och från hamnen i Trelleborg. Mötesstationer finns i Västra Ingelstad (Jordholmen) och Skytts Vemmerlöv. Inom ramen för Banverkets framtidsplan ingår en anpassning av Trelleborgsbanan för regionaltågstrafik med byggstart Regionaltågstrafik mellan Malmö och Trelleborg är ett sätt att med hjälp av den planerade Citytunneln i Malmö knyta ihop Skånes olika delar med förbättrad kollektivtrafik. Denna förstudie enligt lagen om byggande av järnväg är det första steget i den formella planeringsprocessen för projektet. Syftet med förstudien är att utreda vilken eller vilka lösningar för Trelleborgsbanan som är genomförbara och som därmed bör studeras vidare i en eventuell järnvägsutredning. Genomförbarheten prövas med avseende på funktion, tillgänglighet, teknik, omgivningspåverkan, markanvändning och samhällsekonomi samt inte minst miljöbalkens krav på att projektet från samhällsekonomisk, ekologisk, social och kulturell synpunkt ska vara långsiktigt hållbart. Förstudien ska även utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Trafikering Förstudien bygger på alternativa scenarier avseende omfattningen av regionaltågstrafiken på Trelleborgsbanan. Följande regionaltågstrafik har prövats: Timmestrafik hela dagen Halvtimmestrafik hela dagen Kvartstrafik under maxtimmarna, i övrigt halvtimmestrafik I samtliga scenarier uppgår antalet godståg till tre stycken under maxtimmen. Utredningsalternativ UA Ett jämförelsealternativ (JA) och fem utredningsalternativ (UA) har ingått i förstudien: JA: befintlig bana utan kapacitetsutbyggnad eller regionaltåg UA1: utbyggnader för timmestrafik med regionaltåg, stationsläge Trelleborg nedre UA2: utbyggnader för halvtimmestrafik med regionaltåg, stationsläge Trelleborg nedre UA3: utbyggnader för halvtimmestrafik med regionaltåg, stationsläge Trelleborg Sandmöllan UA4: utbyggnader för halvtimmestrafik med regionaltåg, stationsläge Trelleborg nedre + ytterligare kapacitetshöjande åtgärder UA5: utbyggnad för halvtimmestrafik med regionaltåg, stationsläge Trelleborg Sandmöllan + ytterligare kapacitetshöjande åtgärder Sid 7

8 Lockarp Bef. mötesstation Lockarp Bef. mötesstation Utbyggnadsbehov JA= dagens bana utan regionaltåg V Ingelstad (Jordholmen) ÖGrevie Ö UA1 Förlängning norrut för samtidig infart för 750 meter långa tåg + plattformar V Ingelstad Plattform ÖGrevie max 110 km/h Förlängning norrut för samtidig infart för 750 meter långa tåg Anpassning för 160 km/h Skytts Vemmerlöv Skytts Vemmerlöv Trelleborg nedre Ny mötesstation i Arrie med samtidig infart för 750 meter långa tåg UA2 Lockarp Bef. mötesstation Utbyggnadsbehov Förlängning norrut för samtidig infart för 750 meter långa tåg + plattformar V Ingelstad Ny mötesstation med samtidig infart för 750 meter långa tåg + plattformar Ny mötesstation i Arrie med samtidig infart för 750 meter långa tåg UA3 Lockarp Bef. mötesstation Utbyggnadsbehov Förlängning norrut för samtidig infart för 750 meter långa tåg + plattformar V Ingelstad Ny mötesstation med samtidig infart för 750 meter långa tåg + plattformar Ö Grevie ÖGrevie Förlängning norrut för samtidig infart för 750 meter långa tåg Det nordligaste spåret på bangården (spår 40) förlängs ca 400 m österut. Detta ansluts till ett partiellt dubbelspår från den östra infarten till bangården och ca 3 km norrut. Anpassning för 160 km/h Skytts Vemmerlöv Förlängning norrut för samtidig infart för 750 meter långa tåg Ny enkelspårig sträckning Anpassning för 160 km/h Skytts Vemmerlöv Trelleborg Sandmöllan Trelleborg nedre Sid 8

9 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling Partiellt dubbelspår på sträckan Lockarp- Arrie Lockarp Bef. mötesstation Utbyggnadsbehov Ytterligare kapacitetshöjande åtgärder Partiellt dubbelspår på sträckan Lockarp- Arrie Lockarp Bef. mötesstation Utbyggnadsbehov Ytterligare kapacitetshöjande åtgärder UA4 V Ingelstad UA5 V Ingelstad ÖGrevie ÖGrevie Anpassning för 160 km/h Anpassning för 160 km/h Det nordligaste spåret på bangården (spår 40) förlängs ca 400 m österut och ansluts till ett dubbelspår mellan Trelleborgs bangård och Skytts Vemmerlöv Skytts Vemmerlöv Ny enkelspårig sträckning Skytts Vemmerlöv Trelleborg Sandmöllan Trelleborg nedre Kvartstrafik med regionaltåg ställer krav på att hela sträckan Lockarp- Trelleborg byggs ut till dubbelspår. Vidare kommer det att krävas omfattande åtgärder på sträckan mellan Malmö Hyllie och Lockarp. Banverket har därför bedömt att det inte är realistiskt att redovisa och pröva utredningsalternativ som tillgodoser detta trafikeringsscenario. Järnvägsspecifika effekter Införandet av regionaltågstrafik kommer att leda till förkortade restider i de huvudsakliga relationer som berörs, se figuren nedan. Restid (min) Malmö C-Trelleborg Triangeln/Södervär n-trelleborg Malmö Hyllie/Mobilia- Trelleborg Lund-Trelleborg Köpenhamn- Trelleborg Malmö C-V Ingelstad JA (buss) UA1 UA2/UA4 UA3/UA5 Malmö C-Ö Grevie Malmö C-Anderslöv Vellinge-Trelleborg Sid 9

10 Restiderna från Trelleborg, Västra Ingelstad och Östra Grevie till Malmö reduceras med cirka 6-15 minuter beroende på målpunkt i Malmö. Resenärer mellan Trelleborg och målpunkter norr om Malmö får dels stora restidsvinster, dels slipper man ett byte vid Malmö C. Störst relativa förbättringar får resenärer till/från Västra Ingelstad och Östra Grevie. Dagens busstrafik mellan Trelleborg och Malmö erbjuder en hög turtäthet och mycket god tillgänglighet i Trelleborg. Införandet av regionaltågstrafik och den neddragning av den regionala busstrafiken som görs innebär att turtätheten under maxtimmarna försämras från dagens 10 minuter till 30 minuter. Bussarna stannar vid Trelleborg Övre och vid ytterligare några hållplatser inom tätorten. De stationslägen i Trelleborg som har studerats i förstudien (se figuren nedan) ger en sämre tillgänglighet än dagens busstrafik. Av redovisade stationslägen bedöms Trelleborg Sandmöllan ge den bästa tillgängligheten. Lägena Trelleborg nedre och Vipeängen bedöms vara likvärdiga från tillgänglighetssynpunkt, men tillgängligheten till dessa lägen bedöms vara sämre än till Trelleborg Sandmöllan. I bedömningen har hänsyn tagits till de utbyggnadsplaner som redovisas i Trelleborgs översiktsplan. Bland annat föreslås utbyggnader av bostäder nordöst om stationsläget Trelleborg Vipeängen. Förslaget angående ett stationsläge vid Vipeängen har framkommit i senare skede i förstudien och ingår därför inte i något utredningsalternativ. Trelleborg Sandmöllan Trelleborg Vipeängen (alternativa lägen) Trelleborg övre (buss) Trelleborg nedre Utrymmet vid stationslägena Trelleborg Sandmöllan och det södra alternativet till Trelleborg Vipeängen är begränsat. Detta innebär att det kan komma att bli svårt att anordna pendlarparkeringar i tillräcklig omfattning vid dessa lägen. Införandet av regionaltågstrafik bedöms medföra en viss ökning av kollektivresandet. Detta beror främst på att tåget erbjuder en högre komfort än bussen. Sid 10

11 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling Föreslagna utbyggnader av Trelleborgsbanan innebär att banan kan trafikeras av godstrafik av dagens omfattning samt regionaltågstrafik med halvtimmes turtäthet under maxtimmarna. Ytterligare signalåtgärder längs banan (s.k. mellanblocksignaler) skulle möjliggöra en viss ökning av antalet godståg även under persontrafikens maxtimmar. Införandet av regionaltågstrafik på banan medför dock något förlängda transporttider för godstrafiken samt minskad flexibilitet vid val av tåglägen. Miljöpåverkan Planer Införandet av regionaltågstrafik på Trelleborgsbanan finns med i alla tre kommuners översiktsplaner och projektet stämmer därför väl överens med den kommunala planeringen. I samtliga alternativ påverkas fyra eller fem detaljplanelagda områden. Landskaps- och stadsbild Generellt ger en utbyggnad av järnvägen ute i det öppna landskapet en liten påverkan på landskapsbilden. Detta på grund av landskapets skala och att man för det mesta upplever järnvägen på avstånd. För de orter och enskilda bostäder som ligger utmed sträckan kommer de bullerskydd som erfordras att ge den största visuella förändringen. För främst Lockarp, Krumby och Arrie kommer det att innebära att den gräns som järnvägen idag utgör kommer att förstärkas. Att anlägga nya hållplatser i Östra Grevie och Västra Ingelstad kan ur stadsbyggnadssammanhang ses som positivt i och med att det kan öka förståelsen för dessa orters tillblivelse. Dessa effekter är i princip samma för samtliga utredningsalternativ. Den avgörande alternativskiljande skillnaden är om man väljer att bygga ut järnvägen längs befintlig bana (UA1, UA2 och UA4) eller om ny järnväg byggs längs länsväg 108 och in till Trelleborg Sandmöllan (UA3 och UA5). Att bygga ut i anslutning till befintlig bana ger från stadsbildssynpunkt begränsade förändringar jämfört med dagens situation. Att bygga ny järnväg in till Trelleborg Sandmöllan innebär att idag opåverkade områden tas i anspråk, samtidigt som effekterna av befintlig bana in till Trelleborg nedre ligger kvar. Oberoende av sträckning i Trelleborg blir det lokalt betydande förändringar i och med att järnvägen kommer nära befintlig bostadsbebyggelse. Från stadsbildssynpunkt är Trelleborg nedre ett naturligare stationsläge än Trelleborg Sandmöllan. Genom samhället Krumby ligger spåret nära bebyggelsen. Bygger man ytterligare ett spår här (UA4 och UA5), får detta troligen konsekvenser för stadsbilden. Utsläpp till luft Ökade transporter på järnväg innebär minskade transporter med bil och buss, vilket i sin tur medför bl.a. minskade utsläpp av koldioxid, kväve- och svaveloxider. Partikelspridningen från slitage av spår, bromsar och kontaktledning kommer inte att innebära att miljökvalitetsnormer för PM 10 överskrids. Sid 11

12 Naturvärden Samtliga utredningsalternativ kan komma att påverka minst två biotopskyddade områden, alla fyra områdena påverkas i UA3 och UA5. De biotopskyddade områdena består av: 1. Små sjöar väster om järnvägen i Östra Grevie (där en ny väg planeras) 2. Ett vattendrag som korsar järnvägen norr om Västra Vemmerlöv. 3. En allé öster om länsväg 108:s infart till Trelleborg 4. Små sjöar på båda sidor om järnvägen, där järnvägen rundar Trelleborg. Om biotopskydd påverkas måste dispens sökas hos länsstyrelsen. Buller Överslagsberäkningar visar att bullernivåerna längs med befintlig bana efter införandet av regionaltågstrafik ökar med högst cirka 1-2 db(a) för dygnsgenomsnittet. För maximalnivån sker en ökning på 1 db(a) för UA2-UA5. Ökningar under 3 db(a) uppfattas inte av det mänskliga örat. Ökningen blir större längs länsväg 108 där den nya sträckningen dras i UA3 och UA5. Ekvivalentnivån bedöms där komma att öka med cirka 5 db(a) på grund av den tillkommande järnvägstrafiken. Bullerreducerande åtgärder i form av bullerskyddsskärm och fasadåtgärder kommer att utföras och längs med befintlig bana kan det innebära en förbättring av bullersituationen jämfört med idag. Fornminnen Fornminnen förekommer frekvent längs Trelleborgsbanan och i samtliga utredningsalternativ måste troligen arkeologiska undersökningar samt anmälan till Länsstyrelsen utföras. Barriäreffekter Antalet plankorsningar föreslås minska med cirka 50 % och man planerar att bygga tre nya planskildheter (i Östra Grevie och Västra Ingelstad). Korsningsmöjligheterna blir därför färre men säkrare. I UA3 och UA5 ökar barriäreffekten genom att Ishallsvägens anslutning till länsväg 108 i Trelleborg stängs. Anläggningskostnader I tabellen nedan redovisas kostnadsbedömningar för utredningsalternativen med en noggrannhet på -25 % %. UA1 UA2 UA3 (*) UA4 UA5 (*) / /547 (*) Olika alternativ till ny sträckning längs länsväg 108 söder om Skytts Vemmerlöv. Det högre beloppet avser ett östligt alternativ och det lägre beloppet ett västligt. Kostnaderna för de utbyggnader som krävs för halvtimmestrafik med regionaltåg bedöms således uppgå till cirka Mkr beroende på alternativ. En utbyggnad med ny sträckning längs länsväg 108 till nytt stationsläge vid Trelleborg Sandmöllan (UA3 och UA5) bedöms bli billigare än en utbyggnad i befintlig sträckning och ett stationsläge vid Trelleborg nedre (UA2 och UA4). Sid 12

13 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling Ombyggnaderna av Trelleborgs bangård för att möjliggöra regionaltågstrafik (UA2 och UA4) bedöms kunna göras inom ramen för befintligt signalställverk. Cirka 115 Mkr av ovan redovisade kostnader avser åtgärder avseende kontaktledning och kraftmatning, vilka bedöms komma att behöva utföras även i ett jämförelsealternativ med endast godstrafik på banan. Kostnaden för föreslagna bullerskyddsåtgärder längs befintlig sträckning bedöms uppgå till cirka 50 Mkr. Eftersom riktvärdena för bullernivåerna överskrids idag kan dessa åtgärder behöva utföras oberoende av en eventuell utbyggnad. Kostnaden för planskildheter och nya vägdragningar i Västra Ingelstad och Östra Grevie uppgår till cirka Mkr beroende på utredningsalternativ. Samhällsekonomi Den samhällsekonomiska bedömningen tyder på att en utbyggnad av Trelleborgsbanan för regionaltågstrafik inte kan motiveras samhällsekonomiskt oberoende av utredningsalternativ. Bäst lönsamhet uppvisar alternativen med stationsläget Trelleborg Sandmöllan (UA3 och UA5) med lönsamhetskvoten (nettonuvärdekvoten) cirka -0,7. I känslighetsanalysen görs bl.a. en ansats till en värdering av den s.k. tågfaktorn, d.v.s. det faktum att restid med tåg kan komma att upplevas som en mindre uppoffring än motsvarande restid med buss. Resultatet tyder på att denna tågfaktor kan innebära ytterligare nyttor på cirka 100 Mkr. Detta innebär dock fortfarande att kalkylresultatet är negativt. Resultatet beror främst på att införandet av regionaltåg sammantaget ger förhållandevis små nyttor för resenärerna. Tåget ger visserligen förkortade restider, men samtidigt sker en försämrad turtäthet och tillgänglighet till kollektivtrafiken i Trelleborg. De effekter som inte har kunnat kvantifieras är både positiva och negativa. De positiva effekterna består av ökad möjlighet att trafikera banan med längre godståg samt möjliga s.k. regionförstoringseffekter. De negativa effekter som inte har kunnat kvantifieras är minskad flexibilitet för godstrafiken, ökade barriäreffekter (främst i UA3 och UA5) samt intrång i Trelleborg. Ett resultat att notera är att en ny sträckning för regionaltågen längs länsväg 108 till Trelleborg Sandmöllan beräknas ge såväl lägre kostnader som större nyttor än en utbyggnad helt i befintlig sträckning till Trelleborg nedre. Samlad bedömning I denna förstudie har utretts förutsättningarna för en utbyggnad av Trelleborgsbanan för att möjliggöra regionaltågstrafik mellan Trelleborg och Malmö. Regionaltågstrafik mellan Trelleborg och Malmö är ett sätt att med hjälp av den planerade Citytunneln i Malmö knyta ihop Skånes olika delar med förbättrad och miljövänlig kollektivtrafik. Sid 13

14 Förstudien syftar också till att ge underlag för att kunna bedöma om projektet medför betydande miljöpåverkan. I ett första skede planeras för regionaltågstrafik med halvtimmes turtäthet. Inom ramen för Banverkets framtidsplan kan byggnation påbörjas 2009 och trafiken kan starta 2011 när Citytunneln står klar. Projektet bedöms i huvudsak komma att bidra till uppfyllelse av de transportpolitiska delmålen. Utbyggnaden bidrar entydigt till uppfyllelse av delmålet En säker trafik genom överflyttning av personresor från väg till järnväg, samt genom att ett flertal plankorsningar slopas eller ersätts med planskildheter. Utbyggnaden bedöms sammantaget komma att bidra till uppfyllelse av delmålen Ett tillgängligt transportsystem och En positiv regional utveckling. Restiderna förkortas och möjligheten att resa till målpunkter norr om Malmö och på andra sidan Öresund förbättras betydligt. De reducerade restiderna uppvägs i viss utsträckning av negativa effekter i form av tågets sämre turtäthet samt sämre tillgänglighet till stationsläget i Trelleborg. Utbyggnaden bedöms sammantaget komma att bidra till uppfyllelse av delmålet En god miljö. Tågtrafiken bidrar till en god energihushållning samt leder till reducerade utsläpp lokalt, regionalt och globalt. Regionaltågstrafiken medför längs befintlig sträckning endast marginellt ökade bullernivåer. De bullerskyddsåtgärder som kommer att ingå i projektet medför därför att bullernivåerna blir lägre än idag. En ny järnvägssträckning längs länsväg 108 medför ökade bullernivåer i detta område, men de bullerskyddsåtgärder som kommer att behöva vidtas kommer även att reducera bullret från vägtrafiken. I samtliga utredningsalternativ kommer intrång i boendemiljöer i Trelleborg att ske, antingen längs länsväg 108 eller vid Östra skolan. Att ersätta buss- med tågtrafik bidrar till En hög transportkvalitet för resenärerna genom minskad trängsel på vägarna och en högre resandekomfort. Vad gäller godstrafiken, kan banan även med regionaltågstrafik trafikeras med dagens omfattning och dessutom med längre tåg. Transporttiderna kommer att öka något, men detta har sannolikt ingen avgörande betydelse för hela transportkedjan. En negativ effekt för godstrafiken är dock den försämrade flexibiliteten vid val av tåglägen som införandet av regionaltåg på Trelleborgsbanan bedöms komma att medföra. Nyttorna med utbyggnaden och den nya regionaltågstrafiken bedöms inte komma att uppväga kostnaderna. Kostnaden för att möjliggöra halvtimmestrafik har bedömts uppgå till cirka kr beroende på utredningsalternativ. I denna kostnad ingår åtgärder (kontaktledning, kraftmatning och bullerskyddsåtgärder) som bedöms behöva utföras oberoende av om banan byggs ut för regionaltågstrafik (cirka 165 Mkr). Detta har beaktats i den samhällsekonomiska bedömningen. Förstudien är endast översiktlig och syftar främst till att jämföra olika alternativ till utbyggnad. Resultatet tyder på att det kan vara fördelaktigt att bygga en ny Sid 14

15 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling sträckning för regionaltågen till ett mer centralt stationsläge i Trelleborg. Godstågens utrymme skulle då inte heller komma att påverkas på sträckan mellan Trelleborgs bangård och anslutningen av den nya sträckningen norr om Trelleborg. Banverket bedömer att det fortsatta utredningsarbetet för delen norr om Trelleborg till Lockarp, omfattande bl.a. utbyggnaderna i Östra Grevie och Västra Ingelstad, kan göras i kommande järnvägsplan. Banverket bedömer att förstudien inte ger tillräckligt underlag för att kunna avfärda något av de redovisade stationslägena i Trelleborg. Stationsalternativen vid Sandmöllan och Vipeängen, vilka innebär utbyggnad av nya järnvägssträckningar, och Trelleborg nedre i befintlig sträckning föreslås därför studeras i en kommande järnvägsutredning. Banverkets ställningstagande I den slutliga förstudien kommer Banverkets ställningstagande till alternativ och det fortsatta arbetet att redovisas. Sid 15

16

17 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling 1. Bakgrund och syfte Trelleborgsbanan är en enkelspårig, elektrifierad bana mellan Lockarp och Trelleborg med en största tillåten hastighet av 110 km per timme. Banan trafikeras idag huvudsakligen av internationella godståg på väg till och från hamnen i Trelleborg. Mötesstationer finns för närvarande i Västra Ingelstad (Jordholmen) och Skytts Vemmerlöv. Inom ramen för Banverkets framtidsplan ingår en anpassning av Trelleborgsbanan för regionaltågstrafik med byggstart Regionaltågstrafik mellan Malmö och Trelleborg är ett sätt att med hjälp av den planerade Citytunneln i Malmö knyta ihop Skånes olika delar med förbättrad kollektivtrafik. I satsningen ingår bland annat höjning av största tillåtna hastighet samt regionaltågsstationer i Västra Ingelstad, Östra Grevie och Trelleborg. Denna förstudie enligt lagen om byggande av järnväg är det första steget i den formella planeringsprocessen för projektet. Syftet med förstudien är att utreda vilken eller vilka lösningar för Trelleborgsbanan som är genomförbara och som därmed bör studeras vidare i en eventuell järnvägsutredning. Förstudien ska även utgöra underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 1.1 Avgränsning av förstudien Förstudien omfattar Trelleborgsbanan och det spårsystem utanför banan som kan komma att påverkas av eventuell regionaltågstrafik på banan. Malmö Hyllie Lockarp Västra Ingelstad Östra Grevie Befintlig sträckning Planerad sträckning Utredningsområde Trelleborg Trelleborgsbanan sträcker sig från Lockarp i norr och Trelleborgs bangård i söder. I Trelleborg ingår även att studera möjligheterna till en ny sträckning för regionaltågen längs länsväg 108 enligt förslag från Trelleborgs kommun. Regionaltåg på Trelleborgsbanan kommer även att påverka sträckan mellan station Malmö Hyllie och den planerade anslutning till Trelleborgsbanan i Lockarp. Figur 1 Geografisk avgränsning av förstudien. Sid 17

18 Trelleborg Sandmöllan Trelleborg Vipeängen (alternativa lägen) Trelleborg övre (buss) Trelleborg nedre Figur 2 Alternativa stationslägen i Trelleborg. I förstudien ingår alternativa stationslägen i Trelleborg enligt Figur 2 ovan. Trelleborg nedre är beläget vid den gamla banhallen 1, Trelleborg Sandmöllan i det nordöstra hörnet av korsningen mellan Hedvägen och länsväg 108 (Lundavägen), medan Trelleborg Vipeängen är beläget norr om Malörtsvägen invid Vipeängens koloniområde. För sistnämnda stationsläge finns två alternativa lokaliseringar. Alternativet Trelleborg Vipeängen har framkommit i ett sent skede av förstudien efter förslag från Trelleborgs kommun och på samrådsmöte med allmänheten. Stationsalternativet ingår därför inte i något utredningsalternativ, utan beskrivs endast översiktligt från utrymmes- och tillgänglighetssynpunkt. 1.2 Metodik Arbetet med förstudiens förslagshandling har utförts under perioden oktober januari Samråd har hållits med Malmö, Vellinge och Trelleborgs kommuner, länsstyrelsen i Skåne Län, Skånetrafiken, trafikutövare (SJ och Green Cargo), Vägverket och allmänheten. För att få god kännedom om området har flera platsbesök genomförts. Underlag från kommunerna, länsstyrelsen och Banverket har sammanställts i denna rapport som har tagits fram genom en dialog mellan beställare och konsult. Materialet i rapporten har utvecklats under arbetets gång. 1 Trelleborg nedre, beläget vid nuvarande Trelleborgs C, har valts som arbetsnamn för stationen i denna förstudie. Sid 18

19 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling Genomförbarheten prövas med avseende på funktion, tillgänglighet, teknik, omgivningspåverkan, markanvändning och samhällsekonomi samt inte minst miljöbalkens krav på att projektet från samhällsekonomisk, ekologisk, social och kulturell synpunkt ska vara långsiktigt hållbar. Den slutliga utformningen av rapporten redovisar resultatet av en process och det aktuella kunskapsläget. De principlösningar som presenteras har tagits fram med samrådet som grund. Sid 19

20

21 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling 2. Planeringsprocessen för järnvägar 2.1 Lagar som reglerar planering av järnväg Lagen om byggande av järnväg Förstudie Järnvägsutredning + MKB Regeringens tillåtlighetsprövning Järnvägsplan + MKB Banverket fastställer järnvägsplan Järnvägsplan kan överklagas till regeringen Järnvägsplan vinner laga kraft Byggnation Figur 3 Planeringsprocessen vid byggande av järnväg. Planering av järnväg regleras i lagen om byggande av järnväg. Planeringsprocessen inleds normalt med ett idéskede, även om det inte finns något formellt krav på ett sådant. I idéskedet identifieras brister och lösningar i syfte att finna tänkbara lösningar. I förstudien prövas de tänkbara lösningarna i syfte att kunna dra slutsatser om vilka som är genomförbara. Lösningarna studeras och analyseras översiktligt bl.a. med avseende på miljöpåverkan och samhällsekonomiska konsekvenser. I förstudien ska omöjliga eller orealistiska lösningar identifieras, exempelvis lösningar som medför stor negativ miljöpåverkan. En viktig del i förstudiearbetet är tidigt samråd med berörd länsstyrelse, kommuner, ideella föreningar samt den allmänhet som kan antas bli särskilt berörd. Syftet med samrådsprocessen är att inhämta kunskap av betydelse för projektet samt att öppna dörren för frågeställningar och alternativa lösningar utifrån omvärldens synsätt. Förstudiearbetet redovisas i en förslagshandling. Förslagshandlingen skickas till länsstyrelsen för beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Handlingen skickas även på remiss till kommunen och eventuella övriga intressenter. Sammanställningen av synpunkter och länsstyrelsens beslut utgör, tillsammans med förslagshandlingen, underlag för Banverkets beslut om fortsatt arbete och om vilket eller vilka alternativ som ska studeras vidare. Sid 21

22 Om Banverket beslutar om fortsatt utredning, och om alternativa sträckningar av järnvägen är aktuella, ska en järnvägsutredning upprättas. I järnvägsutredningen utvärderas de genomförbara lösningarna mer ingående i syfte att välja den bästa lösningen, bl.a. med avseende på miljökonsekvenserna. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas för de alternativa lösningarna. Slutligen upprättas en järnvägsplan. Syftet med järnvägsplanen är att lokalisera och utforma järnvägsanläggningen i detalj. En detaljerad MKB med förslag till skyddsåtgärder ska upprättas. Banverket ska också, i samråd med berörda fastighetsägare, komma överens om ersättning för eventuellt intrång eller åtgärder på fastigheter Miljöbalken Miljöbalken, som gäller från och med , är tillämplig för alla typer av verksamheter, även för järnväg. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling, som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken ska tillämpas så att: Människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Syftet med utbyggnaden av Trelleborgsbanan är att möjliggöra framtida persontrafik, vilket bidrar till en hållbar utveckling. Hur utbyggnaden påverkar omgivningen enligt ovan beskrivs i föreliggande förstudie. I Miljöbalkens andra kapitel anges allmänna hänsynsregler som den som vidtar en åtgärd ska följa: 1 Bevisbörderegeln Den som vidtar en åtgärd ska visa att hänsynsreglerna följs. 2 Kunskapskravet Den som vidtar en åtgärd ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas. 3 Försiktighetsprincipen Risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Sid 22

23 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling 4 Lokaliseringsprincipen En sådan plats ska väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet. 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd ska hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas. 6 Produktvalsprincipen Den som vidtar en åtgärd ska undvika att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter som kan antas vara mindre farliga. 7 Skälighetsprincipen Hänsynsreglerna ska tillämpas i den utsträckning det inte kan anses orimligt. Nyttan av en skyddsåtgärd och försiktighetsmått ska vägas mot kostnaden. 8 Skadeansvar Den som orsakat skada på miljön ansvarar för att skadan blir avhjälpt Plan och bygglagen Plan- och bygglagen reglerar bland annat detaljplaneläggning och lovgivning som blir aktuellt vid planering och byggande av järnväg. De åtgärder som redovisas i järnvägsplanen får ej stå i strid med detaljplanen Väglagen Väglagen gäller för planering och byggnation av vägar. Den behöver tillämpas om allmänna vägar ska byggas om i samband med förändringar av järnvägen Lagen om kulturminnen m.m. Fornminnen är skyddade enligt kulturminneslagen, KML. I KML finns bl.a. regler om samråd med och tillstånd från länsstyrelsen när det gäller fasta fornlämningar. Länsstyrelsen får också fatta beslut om utredning av fasta fornlämningar som kan beröras av en utbyggnad. Sid 23

24

25 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling 3. Mål 3.1 Transportpolitiska mål Riksdagen har antagit följande övergripande transportpolitiska mål [1]: Transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Järnvägen kan bidra till detta mål genom att utvecklas så att en större andel av transporterna, såväl person- som godstransporter, utförs av spårburen trafik. Det övergripande målet är nedbrutet till sex delmål: Ett tillgängligt transportsystem Transportsystemet ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses. Detta innebär bland annat närhet till järnvägsstationer, restider, informationen till trafikanterna samt standarden på den fysiska utrustningen, fordonen och banan. En hög transportkvalitet Transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för medborgarna och näringslivet. Begreppet transportkvalitet innefattar bl.a. krav på hög punktlighet och god transportekonomi för godstransporter. En säker trafik Järnvägen omfattas av nollvisionen - ingen person ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Omsorgen om människors liv och hälsa är ett grundläggande krav vid järnvägens utformning och funktion. En god miljö Transportsystemets utformning och funktion ska anpassas till krav på en god och hälsosam livsmiljö för alla, där natur- och kulturmiljö skyddas mot skador. En god hushållning med mark, vatten, energi och andra naturresurser ska främjas. En positiv regional utveckling Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Ett jämställt transportsystem Järnvägstransportsystemet ska utformas så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Sid 25

26 3.2 Miljömål Nationella miljökvalitetsmål Regeringens övergripande mål för det miljöpolitiska arbetet är att till nästa generation kunna överlämna ett samhälle, där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta [2]. Sverige ska internationellt vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för ekologiskt hållbar utveckling. I april 1999 antog riksdagen 15 nationella mål för miljökvaliteten inom flera områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen syftar till att: Sid 26 Främja människors hälsa Värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön Ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurserna De 15 miljökvalitetsmålen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Skyddande ozonskikt 5. Ingen övergödning 6. Levande sjöar och vattendrag 7. Hav i balans, levande kust och skärgård 8. Myllrande våtmarker 9. Storslagen fjällmiljö 10. Giftfri miljö 11. Säker strålmiljö 12. Grundvatten av god kvalitet 13. Levande skogar 14. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö De miljökvalitetsmål som bedöms vara relevanta för ombyggnaden av Trelleborgsbanan är följande: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

27 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Regionala miljömål Skånes miljömål har varit ute på remiss hos bl.a. kommuner, miljöorganisationer, politiska partier, näringslivet och studieförbund. Miljömålen fastställdes av Länsstyrelsen i november Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram är en anpassning av de nationella miljökvalitetsmålen, till regional nivå, och ersätter de mål som tidigare tagits fram i Miljövårdsprogram för Skåne regionala mål och åtgärder I Skånes miljöhandlingsprogram finns angivet 14 övergripande mål baserade på de nationella miljökvalitetsmålen, undantaget Storslagen fjällmiljö, med ett antal delmål [3]. Begränsad klimatpåverkan För att minska koldioxidutsläppen kommer Region Skåne, länsstyrelsen med flera att verka för miljöanpassade transporter genom att bl.a. prioritera åtgärder som ökar kollektivtrafikens andel av transporterna. Banverket ska identifiera möjligheter att miljöanpassa godstrafiken. Företag, kommuner och myndigheter uppmanas att vid upphandling av varor och tjänster väga in minskad energianvändning och miljöanpassad energiförsörjning. Frisk luft Målet för frisk luft handlar framför allt om luftkvaliteten i tätorter. De utsläpp som avses är svaveldioxid, kvävedioxid, flyktiga organiska ämnen samt bildandet av marknära ozon. Kommuner, trafikverken och näringslivet uppmuntras att vid upphandling av arbetsmaskiner och fordon välja bästa miljöklass, särskilt vi arbete i tätorter. Sid 27

28 Bara naturlig försurning Den naturliga försurningen påskyndas av människans utsläpp av kväve- och svavelföreningar, som resulterar i surt nedfall. Målet är att försurningen inte ska påverka mark och vatten negativt och inte heller öka korrosionen i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. Giftfri miljö Ett av målen för Giftfri miljö handlar om förorenad mark. Förorenade områden ska identifieras och riskklassas från och med Verksamheter och fastighetsägare bör undersöka om föroreningar finns och i så fall informera tillsynsmyndigheten om detta. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Ett av delmålen är att nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att eventuella risker identifieras. Fastighetsägare och verksamhetsutövare bör försöka begränsa fält som avviker starkt från vad som kan anses vara normalt i befintliga hem, skolor och arbetsplatser. Grundvatten av god kvalitet Skånes geologiska förhållanden skiljer sig från övriga landet. Tillgången till grundvatten är god men sårbarheten är på vissa platser hög. Här hänvisas till identifiering och åtgärdande av förorenad mark, som här nämns under Giftfri miljö. God bebyggd miljö För God bebyggd miljö har följande relevanta delmål angetts: Kollektivtrafiken ska prioriteras genom ett antal åtgärder, t.ex. ökad turtäthet, ökade bytesmöjligheter mellan kollektivtrafik och andra trafikslag. Banverkets policy för tågtrafikbuller ska tillämpas tills nya konkretiserade riktvärden för olika miljöer och planeringssituationer har fastställts. Insatser ska vidtas för att bidra till att minska den totala mängden avfall och minska dess farlighet Kommunala miljömål Malmö Kommun Huvudmål: Malmö ska under programperioden och fram till år 2010 ta fortsatta avgörande steg i riktning mot hållbar utveckling i staden och regionen Utöver de nationella målen har Malmö kommun följande mål: 1. Begränsad klimatpåverkan. Malmö kommun ska utnyttja regionalt inflytande för att skapa ett attraktivt och välutvecklat kollektivtrafiksystem i regionen. Sid 28

29 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling 2. Grundvatten av god kvalitet. Mänsklig påverkan ska inte försvåra att grundvatten från brunnar belägna utanför tätbebyggelsen i Malmö används för dricksvattenändamål. 3. En god bebyggd miljö. Ett program för miljöanpassat transportsystem i Malmö utarbetas till år Efter år 2010 ska ingen i Malmö utsättas för ljudnivåer överstigande 35 dba ekvivalentnivå i sitt boende. Miljömål från Trelleborgs kommun saknas och Vellinge kommun har inte upprättat egna miljömål utan följer de nationella miljökvalitetsmålen. 3.3 Banverkets policy och mål I detta avsnitt presenteras Banverkets policy för arkitektur och miljö, liksom planeringsmålen för buller och vibrationer Banverkets arkitekturpolicy Järnvägen ska erbjuda positiva upplevelser Järnvägen utgör en arkitektonisk helhet där alla ingående delar ska gestaltas med samma omsorg. God arkitektur ska prägla alla banverkets byggnadsverk. Järnvägen ska formas i samspel med landskap och stad, så att resenärer och omgivningen erbjuds positiva upplevelser i en vacker och väl fungerande miljö. Arkitekturfrågorna ska beaktas i alla skeden av planerings-, projekterings-, och byggprocessen och därefter i fortsatt skötsel och förvaltning. God järnvägsmiljö i stad och landskap Stationsmiljöns funktioner och estetiska egenskaper ska utvecklas utifrån järnvägsresenärernas behov. God stationsarkitektur ska ses som ett medel att uppnå miljöer som präglas av god funktion, enkelhet, trygghet och stora skönhetsvärden. Järnvägens stela geometri, tekniska karaktär och livslängd gör att Banverket ska ställa stora krav på en omsorgsfull och tidsbeständig utformning av järnvägslinje och omgivande landskap. Broarkitektur och formgivning av konstbyggnader ska ägnas särskild omsorg, vid nybyggnad såväl vid byten och upprustningar. Konst i järnvägsmiljö Järnvägsmiljö som lämplig plats för offentlig konst ska alltid övervägas vid nyoch ombyggnadsprojekt. Konstnärlig gestaltning i järnvägsmiljöer ska integreras genom att det konstnärliga arbetet samordnas med övriga insatser. Klotterfri järnvägsmiljö Järnvägsresenärer och omgivning har rätt att möte en hel, välskött och klotterfri järnvägsmiljö! Sid 29

30 3.3.2 Banverkets miljöpolicy Alla har ett miljöansvar Vi ska ha ett aktivt och förebyggande miljöarbete som en naturlig del i vår verksamhet. Vi ska följa gällande miljölagstiftningen samt andra regler och krav som vi berörs av, samt agera med samhällets krav och förväntningar i centrum. Vi ska ständigt förbättra vårt miljöarbete. Vi ska vårda och vidareutveckla järnvägens goda miljöegenskaper och aktivt arbeta med att begränsa och förebygga de negativa miljöeffekterna av resursanvändning, intrång, buller och vibrationer, samt utsläpp till luft, mark och vatten. Vi ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Banverket ska i såväl banhållning, trafikstyrning och uppdragsverksamhet som i övriga uppgifter, i samverkan med övriga aktörer, bidra till att järnvägssektorn utvecklas i enlighet med transport- och miljöpolitiken Planeringsmål buller Det största lokala miljöproblemet i tätorter upplevs ofta vara trafikbuller. Riksdagen har fastställt riktvärden för buller och vibrationer från spårburen trafik som återges i Naturvårdsverkets och Banverkets gemensamma dokument Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpningar, , Dnr: S /SA60 [8]. I samband med nybyggnad och ombyggnad av järnvägar är denna skrift vägledande och överensstämmer med de riktvärden regeringen har angett i proposition 1996/97:53. Med riktvärden avses de nivåer som inte bör överskridas för att upprätthålla en god miljö. Vid införandet av bullerbegränsade åtgärder bör man alltid sträva efter att uppnå riktvärdena. Dock avgörs alltid åtgärdernas omfattningar av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat i det enskilda fallet. Om bullernivåerna överstiger högsta acceptabla värden kan dock åtgärder behöva vidtas även om de inte är samhällsekonomiskt lönsamma. Riktvärden för miljökvalitet Riktvärden för maximal ljudnivå är 45 db(a) inomhus i sovrum nattetid ( ) samt 70 db(a) vid uteplats (särskilt avgränsat område). Ekvivalent ljudnivå bör inte överskrida 55 db(a) på särskilt avgränsad uteplats. Med ekvivalentnivån menas ett sammanvägt värde av ljudnivåer under ett vardagsmedeldygn, medan maximalnivån beskriver förhållanden vid enstaka fordonspassager Planeringsmål för vibrationer Även planeringsmålet för vibrationer redovisas i Buller och vibrationer för spårburen linjetrafik. För vibrationer finns inga riktvärden som är fastställda av riksdagen. Planeringsmålet är vibrationshastigheten 0,4 mm/s, vilken gäller för vibrationer som riskerar att påverka boendekomforten i permanent- och fritidsbostäder samt vårdlokaler. Vibrationshastigheten anges enligt SS , dvs. frekvens- Sid 30

31 Södra banregionen Förstudie, förslagshandling vägd maximalnivå med tidsvägning S (Slow, varaktighet 1 sekund) inom frekvensområdet 1-80 Hz. Sid 31

32

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m.

Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m. Datum 2009-06-10 1 Bilaga -- PM Effektredovisning för BVMa_018 Malmö Fosieby- Trelleborg, hastighetsanpassning (160 km/tim), mötesstation m.m. Handläggare: Telefon: e-post: Datum Bilaga Innehåll 1 Effektbeskrivning

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Bilaga PLG 47/12 2012-06-13, rev 2012-08-29 (FP, AN och DM) Godsstråket genom Skåne för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

Tågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun

Tågbullerutredning för del av Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors, Linköpings kommun Vägverket Konsult Affärsområde Mitt Box 1910 65119 Karlstad Våxnäsgatan 10 www.vagverketkonsult.se Telefon: 054-140000 Texttelefon: 0243-750 90 Sara Nordmark sara.nordmark@vv.se Direkt: 054-140006 Mobil:

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Banverkets planering Behov, Idé, efterfrågan När vi planerar nya järn vägar sker det i flera steg. Först analyseras brister och Idéskede Förstudie lösningar i ett idéskede. Idéer som inte bedöms genomför

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Detaljplan för del av Hässleholm 88:1

Detaljplan för del av Hässleholm 88:1 Dnr.: BN 2016-927 Datum: 2018-06-05 Underlag för behovsbedömning Detaljplan för del av Hässleholm 88:1 Hässleholms kommun, Skåne län Underlag för behovsbedömning www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Centrala Karlstad Tågtrafikbullerutredning

Centrala Karlstad Tågtrafikbullerutredning Beställare: Trafikverket Region Väst Beställarens representant: Bjarne Danielsen Konsult: Uppdragsledare Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Anna-Lena Frennborn Johanna Gervide Uppdragsnr:

Läs mer

Väg 73 Trafikplats Handen

Väg 73 Trafikplats Handen ARBETSPLAN - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Väg 73 Trafikplats Handen Haninge kommun, Stockholms län Utställelsehandling 2012-01-27 Revidering 1: 2012-09-10 Objektnummer:884232 Revidering 1: Kap. 2.1 sid 18

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl 1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:

Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum: Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl

Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl 1(5) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGANDE 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheten Hovmantorp 6:1 m.fl Skolgatan Hovmantorps samhälle

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

7. Banverkets samlade bedömning

7. Banverkets samlade bedömning 7. Banverkets samlade bedömning I tabell 31 görs en samlad bedömning av de olika effekter som respektive utrett alternativ medför. Symbolerna syftar till att ge en grov bild av positiva respektive negativa

Läs mer

2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut

2 Bakgrund. 2.1 Brister, problem och syfte. 2.2 Aktualitet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut 2 Bakgrund 2.1 Brister, problem och syfte Den planerade utbyggnaden av handelsområdet Marieberg bedöms försämra dagens redan ansträngda väginfrastruktur. Trafiken bedöms främst öka på väg 571, mellan området

Läs mer

Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål.

Miljööverdomstolen har anhållit om Naturvårdsverkets skriftliga yttrande i rubricerat mål. 1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Kyriakos Zachariadis Tel: 08-698 1683 kyriakos.zachariadis @naturvardsverket.se YTTRANDE 2008-04-10 Dnr 544-2824-08 Rv SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Box

Läs mer

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning

Granskningshandling Dnr: 2016:313. Behovsbedömning Granskningshandling 2017-03-31 Dnr: 2016:313 Behovsbedömning Upphävande för delar av detaljplan EII580 (handel inom kv Överkastet och industri inom Övertrycket 3). Gamla Bangården (Södra Munksjön), Jönköpings

Läs mer

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder Region Skåne. inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder Region Skåne inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är generella

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

SAMRÅDSHANDLING. Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen 2 Detaljplan för fastigheten Töllstorp 1:2 m.fl., (Bostäder på Vinkåsen etapp 1) i Gnosjö tätort. MILJÖBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING Gnosjö Kommun Miljö- och byggnämnden 2007-11-09 Stadsarkitekt Tor Asbjörnsen

Läs mer

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl Dnr.: BN2017-1120 Datum: 2019-04-02 Behovsbedömning Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl Hässleholms kommun, Skåne län www.hassleholm.se/dp Behovsbedömning för detaljplan Miljöpåverkan

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området. Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras

Läs mer

Banverket har tillsammans med kommunen under flera år utrett utbyggnaden genom Varberg. Den första banutredningen var klar redan 1992.

Banverket har tillsammans med kommunen under flera år utrett utbyggnaden genom Varberg. Den första banutredningen var klar redan 1992. Historik Regering och riksdag har beslutat att Västkustbanan skall byggas ut till dubbelspår. Stora delar är redan utbyggda och på vissa håll pågår byggnadsarbeten. Det huvudsakliga motivet för utbyggnaden

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Stråk 6 Workshop 1. Funktion, potential och brister Stråk 6 Workshop 1 Funktion, potential och brister 1 Transportpolitiskt mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

1(8) ra04s Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

1(8) ra04s Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax RAPPORT Kommunledningsförvaltningen, Falköpings Kommun Bullerutredning för Uppdragsnummer planerar för ett nytt bostadsområde i området. Sweco har genomfört en bullerutredning inkl. principiella förslag

Läs mer

Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle

Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle Dnr.: BN 2017-1499 Datum: 2018-05-03 Underlag för behovsbedömning Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle Hässleholms kommun, Skåne län Ändring av befintlig

Läs mer

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.

Läs mer

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget!

Trelleborgsbanan. Snart kommer tåget! Trelleborgsbanan Snart kommer tåget! Ett Pågatåg varje halvtimme När Trelleborgsbanan öppnar i december 2015 kommer Pågatågen att gå varje halvtimme mellan Trelleborg och Malmö via de nya stationerna i

Läs mer

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg

Projekt Göteborg-Borås. Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Projekt Göteborg-Borås Informationsmöte Almedal Mölnlycke Fokus Mölndal och Göteborg Kulturhuset Möllan 25 maj 2016 2 Inledning Höghastighetsjärnväg Göteborg Borås Planläggningsprocessen och tidplan Pågående

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.

Läs mer

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad

Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 27 1 Dnr 2009 2276 Klagomål på bullerstörningar vid Mariebergsvägen i Gammelstad Bilagor: Krav på bullerplank vid Mariebergsvägen, 09 2276 Tekniska förvaltningens

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

9 Banverkets ställningstagande

9 Banverkets ställningstagande Regeringen har givit Banverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ny järnväg på sträckan Umeå- Luleå, Norrbotniabanan. I Framtidsplanen finns tre miljarder anvisade för en första etapp av Norrbotniabanan

Läs mer

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Upprättad 2016-02-17 Dnr: KS 2015/00884 Samrådshandling Planbeskrivning Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN Utskrift från Tekis-GI Knislinge, Östra Göinge kommun, Skåne län www.ostragoinge.se

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra? Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2

Läs mer

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN

DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN 1(8) DETALJPLAN FÖR VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE VID SKEE I STRÖMSTADS KOMMUN STRÖMSTADS KOMMUN detaljplan Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för kv. Björkängen

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för kv. Björkängen 1(5) Diarienr: 2015-000264 Miljöreda: 13/0911b Upprättad: Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för kv. Björkängen I samband med upprättande av en detaljplan ska en bedömning göras om planen

Läs mer

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister

Stråk 2 Workshop 1. Funktion, potential och brister Stråk 2 Workshop 1 Funktion, potential och brister 1 Transportpolitiskt mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar

Läs mer

Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9, 21:18 m.fl. Beskrivning av planens påverkan jämfört med nuläget.

Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9, 21:18 m.fl. Beskrivning av planens påverkan jämfört med nuläget. 2015-06-16 Dnr: MK BN 2015/00012 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9,

Läs mer

Trelleborgsbanan Förstudie - Förslagshandling. Bilaga 1: Minnesanteckningar från samrådsmöten

Trelleborgsbanan Förstudie - Förslagshandling. Bilaga 1: Minnesanteckningar från samrådsmöten Trelleborgsbanan Förstudie - Förslagshandling Bilaga 1: Minnesanteckningar från samrådsmöten Innehållsförteckning 1. Samrådsmöte 1, 2004-10-18 2. Samråd med Trelleborgs kommun, 2004-10-25 3. Samrådsmöte

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Samråd vägplan Väg 77 Uppsala länsgräns trafikplats Rösa. Etapp 1, Uppsala länsgräns Eknäs Norrtälje kommun, Stockholms län

Samråd vägplan Väg 77 Uppsala länsgräns trafikplats Rösa. Etapp 1, Uppsala länsgräns Eknäs Norrtälje kommun, Stockholms län Samråd vägplan 2018-10-02 Väg 77 Uppsala länsgräns trafikplats Rösa Etapp 1, Uppsala länsgräns Eknäs Norrtälje kommun, Stockholms län Åsa Eriksson, projektledare Dagordning Presentation av närvarande Trafikverket

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Översiktliga bullerberäkningar som underlag för planprogram för Bräcke diakoni. Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad

BULLERBERÄKNING. Översiktliga bullerberäkningar som underlag för planprogram för Bräcke diakoni. Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad 1(9) dat. / Date of rev. ÖVERSIKTLIG FÖR BRÄCKE DIAKONI 1 ALLMÄNT Översiktliga bullerberäkningar har genomförts som underlag för planprogrammet för Bräcke Syftet med beräkningarna är att ta fram avståndet

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Tidsschema. Cirka kl kort sammanfattning och kvällen avslutas

Tidsschema. Cirka kl kort sammanfattning och kvällen avslutas Välkomna! Tidsschema Välkomna! Information Omgång 1 klockan 18.30-18.40 Omgång 2 klockan 18.40-18.50 Omgång 3 klockan 18.55-19.05 Omgång 4 klockan 19.05-19.15 Omgång 5 klockan 19.15-19.25 Cirka kl 19.25

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik

Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik 2012-06-13 Godsstråket genom Skåne - för både persontrafik och godstrafik Kommunerna längs Godsstråket genom Skåne ser stora möjligheter och potential för att stråket i framtiden ska ha en viktig roll

Läs mer

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun 12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och

Läs mer

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer