SGC ENERGIUPPFOLJNING A V GASELDAD PANNCENTRALIKVARTERET MALORTEN,TRELLEBORG. Rapport SGC Theodor Blom Sydkraft AB.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SGC ENERGIUPPFOLJNING A V GASELDAD PANNCENTRALIKVARTERET MALORTEN,TRELLEBORG. Rapport SGC 033.. Theodor Blom Sydkraft AB."

Transkript

1 Rapport SGC ENERGIUPPFOLJNING A V GASELDAD PANNCENTRALIKVARTERET.. MALORTEN,TRELLEBORG Theodor Bom Sydkraft AB Januari 1993 SGC Rapport SGC 033 ISSN ISRN SGC-R--33--SE

2 Rapport SGC 033 ENERGIUPPFOLJNING A V GASELDAD PANNCENTRALIKVARTERET MALÖRTEN, TRELLEBORG Theodor Bom Sydkraft AB Januari 1993

3 Sammanfattning Kvaneret Maörten i Treeborg, som ägs av AB Treeborgshem, består av 225 ägenheter med totaytan m2. Bostadsområdets panncentra, som tidigare var ojeedad, konverterades 1985 ti gaso genom en s k förtida inkopping skedde en övergång ti naturgas och 1989 byggdes panncentraen om så att två nya naturgasedade pannor med avgaskondensorer instaerades. Före 1989 var panncentraen försedd med tre paraekoppade, konverterade ojepannor från 1970, vardera på 280 kw. I samband med övergången ti gaso 1985 försågs två av dessa pannor med rökgaskyare som sänkte rökgastemperaturen från 290 C, vid ojeedning, ti 150 C vid gasoedning. Den normaårskorrigerade energifcirbrukningen under ojeednings- resp gasoedningsperioden var MWh/år resp MWh/år, dvs en minskning med 14 % efter övergången ti gaso. Vid ombyggnaden 1989 instaerades två nya naturgasedade pannor av fabrikat Remeha med märkeffekterna 083 resp 496 kw. Vardera pannan försågs med Weishauptbrännare och kondensavgaskyare också av fabrikat Remeha. Avgaserna kys i dessa ti C. Värmen från kondensavgaskyarna går i första hand ti att adda upp tre tappvarmvattenackumuatorer på vardera 500 iter, ti en temperatur av 55 C. I andra hand används värmen ti att förvärma inkommande returvatten innan det går ti pannorna. Under 1990 gjordes en noggrann utvärdering av panncentraens prestanda. Anäggningens periodverkningsgrad bestämdes separat för pannor och avgaskondensorer under ett år. Från dessa beräknades sedan årsverkningsgraden för pannor resp avgaskondensorer enigt tabe nedan. Provperiod Gasförbrukning 2 583,57MWh Normaårskorr gasförbrukning 3122MWh Värmeeverans pannor 2 324,71 MWh Värmeeverans avgaskondensorer 201,55 MWh Årsverkningsgrad pannor 90,0% Årsverkningsgrad avgaskondensering 7,8% Anäggningens totaa årsverkningsgrad 97,8% Utgående från investeringen i panncentraen 1989, 810 KSEK, den normaårskorrigerade energianvändningen 1990, MWh/år, energianvändningen med ojedrift 1983, MWH/år, samt ett naturgaspris på 250 kr/mwh kan en rak pay off-tid för investeringen beräknas ti 3,4 år.

4 INNEHÅLL o Sammanfattning Inedning Ojedrift före 1985 Gasodrift Naturgasdrift Naturgasdrift fr o m Anäggningsbeskrivning Mätning, utvärdering Mätutrustning Kaibrering av mätutrustning Genomförande Mätresutat, utvärdering Drifterfarenheter Diskussion, sutsatser Referenser Biagor Specifikation av använd mätutrustning Veckovisa mätvärden gasförbrukning och värme~ mängder. Beräknade periodverkningsgrader 3 stickprovsvärden pannverkningsgrader, brännannstäningar m m 4 Jämförese mean verkningsgrader från kondensat- och värmemängdsmätning

5 (13) Energiuppföjning av gasedad panncentra i kvarteret Maörten, Treeborg Inedning 2 Ojedrift före Gasodrift Kvarteret Maörten i Treeborg, som fårdigstädes mean 1969 och 1971, består av 225ägenheter med en totayta av m2. Ägare ti bostadsområdet är AB Treeborgshem, ett amännyttigt bostadsföretag som förvatar mer än 700 ägenheter. Bostadsområdets panncentra, som tidigare var ojeedad, konverterades 1985 ti gas. Anäggningen utfördes som en s k förtida inkopping med gaso i väntan på naturgas. Under 1986 skedde övergäng ti naturgas. Ombyggnaden från oja ti.dagens drift med naturgas har skett i tre steg:. Qvergäng frän oja ti gasodrift ÖVergäng frän gaso ti naturgas Ny panncentra för naturgas 1989 Den mest genomgripande ombyggnaden genomfördes 1989, dä anäggningen redan varit i drift med naturgas under ca tre är. Det är ocksä den senaste ombyggnaden som denna rapport ägger huvudvikten vid. Dock beskrivs kort de övriga ombyggnaderna 1985 och 1986 samt de förändringar i energiförbrukning m m som dessa medförde. Huvudmateriaet ti denna rapport har ämnats av Theodor Bom, Sydkraft AB. Underaget har därefter bearbetats och sammanstäts ti en rapport av Lars Nisson, Sydgas AB samt Per-Arne Persson, Svenskt Gastekniskt Center AB. Vid driftstarten 1970, i det dä nybyggda bostadsområdet, bestod anäggningen av tre paraekoppade ojepannor, vardera med bränseeffekten 280 kw. Rökgastemperaturen ut frän pannorna var 290 C. Energiförbrukningen vid ojedrift uppmättes 1983 ti MWh/år (normaärskorrigerad förbrukning). Pannanäggningens verkningsgrad var äg. Vidare hade den instaerade effekten, totat 840 kw, visat sig vara för åg, viket gjort att man instaerat en epanna ute i värmedistributionsnätet Ojeförbrukningen under kaenderåret 1983 har agts in mänad för mänad i diagrammet, fig 2.1. Fördeningen över månader har gjorts utifrän den totaa årsförbrukningen och med erfarenhetsvärden som bas. Förbrukningen har ocksä korrigerats ti ett norrnaår med hjäp av graddagar. Panncentraen konverterades ti gas Eftersom det skue dröja ytterigare ca ett är innan naturgas skue vara tigängig vid Maörten skedde konverteringen som en s k förtida inkopping, dvs gaso användes som bränse under meantiden. En separat gasotank instaerades i ansutning ti panncentraen. Ojebrännarna byttes ti tvåstegs gasbrännare pä samtiga pannor. Dessutom försägs tvä av pannorna med rökgaskyare, varvid rökgastemperaturen kunde sänkas frän 290 T ti 150 oc pä dessa tvä pannor.

6 2 (13) styrutrustningen för de tre pannorna var av enke, traditione mode där den gemensamma framedningstemperaturen styrde pannorna. Av schemat i fig 3.1 framgår panncentraens kopping efter konverteringen ti gaso I samma diagram, fig 2.1, som visar årsfördeningen av ojeförbrukningen före konver,teringen, har den verkiga gasförbrukningen, uttryckt i MWh/mån, avsatts. Aven i gasfaet är förbrukningen graddagskorrigerad ti ett normaår. Av diagrammet framgår att den verkiga gasförbrukningen under sommarmånaderna var högre än den teoretiskt fördeade ojeförbrukningen. Detta tyder på att förustema i kuvertnät och panncentra var större än vad de normat borde vara. En jämförese mean de normaårskorrigerade energiförbrukningama vid ojedrift resp gasodrift visar föjande resutat: Ojedrift 1983, energiförbrukning: Gasodrift 1985, energiförbrukning: 4 Naturgasdrift MWh/år MWh/år Dessa värden visar att man fick en minskad energiförbrukning med ca 14 %. Denna förbättring var dock mindre än förväntad med tanke på panncentraens dåiga kondition under ojeedningspen oden. Under 1986 inkoppades centraen på naturgas. Med anedning av de förbrukningsdata, som kom fram vid jämföresen mean oje- och gasodrift (se avsnitt 3), besöt man att vidta en de åtgärder i panncentra och värmesystem för att få ned förbrukningen. MWh/rnån 600 Maörten Treeborg Graddagsjusterad energiförbrukning Oja 1983 Gaso Oja D Gaso 100 o Jan Feb Mar Apr Maj Jun Ju Aug Sep Okt Nov Dec Fig 2.1 Energiförbrukning kvarteret Maörten, Treeborg

7 3 (13) -,- -- AVr.A~KANAL,----! 13150"( o"c T11so"c ~ 1~5 ~~s ' i t n 30KW ZBOK~ OISW t..;) ~~ y o SK RST f N -~ v Pz SOHB~ ~ P 1...,. v 0.7 BAR \.Ji. \ GASHÄTARE REGI SKÅP Fig 3.1 Panncentraen Maörten efter konvertering ti gaso 1985 FÖRÅNGARE 5 Naturgasdrift fr o m Anäggningsbeskrivning De åtgärder man vidtog hade som må att sänka temperaturen på kuvertvattnet från panncentraen. För att åstadkomma detta instaerades en shunt i kuvertsystemet, se fig 4.1. Samtidigt måste man byta ut aerotemprar, som var pacerade i fastigheternas torkrum. Dessa aerotemprar krävde hög temperatur på vattnet för att fungera. I stäet instaerade man edrivna uftavfuktare. Med de resutat, som redovisats ovan som underag, besöt Treeborgshem 1989 att satsa på en större ombyggnad av pannanäggningen för att få den så effektiv som möjigt. Pannor och brännare byttes ut, kondensavgaskyare och varmvattenackumuatorer instaerades. Under 1989 byggdes bostadsområdet Maörten också ut med 500m2 uppvärmda okaer ti totaytan m2. I sutet av 1989 ersattes de tre ädre naturgasedade ojepannoma med två nya värmepannor avsedda enbart för naturgasedning. Pannorna med sin brännarutrustning specificeras i tabe 5.1 nedan. Panna A Panna B Fabrikat Remeha OD 15 A- Remeha OD 14 A- Märkeffekt kw Ti verkningsår Brännarfabrikat Märkeff. brännare kw Injusterad effekt kw 1989 Weishaupt G7/-D Weishaupt G3/-E Tabe 5.1 Pannor och brännare Maörten 1989

8 ~::::: Reger centra Utetemp : ----, ' i Retur : Ci :!mtventi j ~ ~ --~~~ :J:=:~----~:::r::~------;=~.. för kuvenv Panna A Panna B Panna C Tiopp / Fig 4.1 Principschema för inkopping av shunt vid naturgasdrift 1986 ~ -..., ~ ~

9 5 (13) 5.2 Mätning, utvärdering Systemets principutformning framgår des av den förenkade skissen i fig 5.1.1, des av det mer detajerade principschemat i fig Efter pannorna är kondensavgaskyare av fabrikat Remeha instaerade. Avgaskyamas värmeväxardear är utförda i auminium och uppbyggda av fänsrör. Ytan är behandad för att skydda mot korrosion. Efter avgaskyarna håer avgaserna en temperatur mean 45 och 55 o c. Vattnet som eds in i kyarna är detsamma som pannvattnet. Bivande tappvarmvatten värms i en pattvärmeväxare och ackumueras i fyra stycken värmeackumuatorer vardera med voymen 500 iter. När dessa är addade ti 55 C övergår avgaskyarna ti att förvärma pannornas returvatten. I botten på kondensavgaskyarna finns kondensatuppsamare, som via en hävert eder kondensatet ti närmaste avopp. Någon behanding av kondensatet är inte nödvändig. Komforten i fastigheterna har bivit högre genom att regeringen har förbättrats och tappvarmvattenkretsen fått större kapacitet. Instaatören, Caor VVS, och Treeborgshem tog efter ombyggnaden kontakt med Sydgas och föresog ett samarbete kring en utvärdering av anäggningen. En överenskommese gjordes där Sydgas bekostade utvärdering och rapportering. Instaatören bekostade instaation av mätutrustning och Treeborgshem stod för tisyn och öpande aväsningar. Sydkraft har också detagit på uppdrag av Sydgas. Mätningarna genomfördesunder tiden t o m så att anäggningens periodverkningsgrader kunde bestämmas under ett het år Mätutrustning För att kunna bestämma periodverkningsgraderna under mätperioden användes mätare för gasfödet ti pannorna samt värmemängdsmätare för avgiven energi från pannorna och från avgaskondensorerna. En befintig värmemängdsmätare användes för att mäta pannornas energieverans ti värmesystemet medan en separat mätare instaerades under mätperioden för avgaskondensorerna. Inkoppingen av mätarna framgår av fig I biaga specificeras den använda mätutrustningen Kaibrering av mätutrustning I referens redovisas i detaj resutaten av kaibreringar av värmemängdsmätarna utförda såvä före som efter mätperioden. Resutaten kan sammanfattas enigt föjande: För värmemängdsmätare, ti kondensavgaskyarna, visade sig medefeet över året vara +0,3 %, dvs aväst mätvärde minskas med 0,3 %. Vidare ska aväst förbrukning under november 1990 ökas med 3 %.

10 6 (13) Värmemängdsmätare 2, ti pannorna, har ett medefe över året på -3,1 %, dvs aväst mätvärde ökas med 3, %. Ser man på de enskida månaderna varierar mätfeet för mätare 2 från knappt 3 % under vintern upp ti ca 5 % under sommarmånaderna. Enigt referens 2 har gasmätaren ett medefe på +1,3 %, dvs aväst mätvärde minskas med 1,3 % Genomförande Under mätperioden genomfördes aväsningar vecko- och månadsvis. Samtiga mätare var försedda med skrivare. Treeborgshem svarade för de veckovisa, manuea aväsningarna och Sydkraft för de månadsvisa. Vid vruje mättifåe avästes föjande värden: Datum, kocksag Gasförbrukning i normakubikmeter Drifttider på brännarna Avgastemperatur efter pannorna Avgastemperatur efter avgaskyarna Temperatur på vattnet i ackumuatorn Värmemängd Under senare deen av provperioden instaerades också mätning av kondensatmängden efter avgaskondensorerna. Denna avästes månadsvis Mätresutat, utvärdering Som tidigare nämndes under avsnitt genomfördes kaibrering av mätare före och efter provperioden. De konstaterade mätfeen användes för att beräkna verkiga gasföden och värmemängder. I referens redovisas såvä de okorrigerade som de korrigerade, månadsvisa aväsningarna av värmemängderna från pannor respektive kondensavgaskyare. De avästa veckovisa värdena från gasmätare och värmemängdsmätare redovisas i biaga 2, där också de oika aväsningarna och beräkningarna förkaras. Utgående från dessa veckovisa aväsningar beräknas drifttider mean aväsningstifåen samt mätfeskorrigerade förbrukningssiffror. Från dessa förbrukningssiffror kan därefter periodverkningsgrader för pannor respektive avgaskondensorer beräknas (biaga 2). Dessa värden redovisas i samma biaga. Periodverkningsgraderna och bränseeffekt för panncentraen är därefter inpottade i diagrammen fig respektive Under maj, juni och jui månad registrerade inte integreringsverket i värmemängdsmätare för avgaskondensorerna puserna från födesmätaren. Värmeeveransen från kondensorerna under denna tid är därför beräknad från aväst voym på födesmätaren och temperaturdifferensen. Den totaa värmeeveransen från pannor respektive avgaskondensorer samt gasförbrukning för hea provperioden framgår av tabe Ur dessa värden kan den totaa årsverkningsgraden för panncentraen beräknas ti 97,8 %.

11 4 i 4 3 u o "' "'..,_ ou "' o Ka vatten..... ss- 7S Fig Principschema för värmeåtervinning med kondenserande pannor. 1) Gaspanna 2) Rökgaskondensor 3) Värmeväxare 4) Ackumuatortankar 5) Rökgas -.J ~ -w ~

12 . - TILL BEF. VVB AV r VV-51. -,-- Vf'1 65 "., e SV1 ' r ~ ACK.(..,v, ] VPt SO t<av3 "T AV2 AV icii.2 ~.:/...: :"' r-o AV2.; },-~,~~~1- A~~~~~V~.:_:,.,;:, ; -. P P2 r J ---~~ ; I i VR1 I VPHS _,. I i. I JJ I IKv s~ I r----=----=--=-=== = i vphoo,,,, r== I " i ' " BEF.VVC r -- i FUNKTIONSBESKRIVNING ----.:r----i-f' 2 st Paraekoppade värmepannor med fäktgasbrännare, d~mensionerade för pannor. ink. rökgaskyare, GP 975 kw o~h GP2 441 kw, försörjer värmesystemet med hetv~tten. Pannorna förses med nya avgaskanaer, 0 175, av rostfri syrafast ståpåt ti befintig skorsten. Ti pannorna evereras effektväjarutrustning av fabr. Micotrone som styr brännare, pressostat och motortrotteventier. På vardera panna monteras st rökqaskyare, RGK och RGK2. Värmevattnet från rökgaskyarna pumpas med P och P2 ti värmeväxare, VVX, för temperaturhöjning av tappvatten, som med hjäp av eddningspump, P3, addar 4 st ackumuatorer ä ~00. Framedningsgivare, GT, styr via regereentra, RC, styrventi, SV, så att instäd temperatur håes i addningskretsen samt startar och stoppar cirkuationspump, P och P2. Temperaturgivare, GT2, startar och stoppar addningspump, P3. När ackumuatorerna är addade, ss c, övergår rökgeskyarna att förvärma pannornas returtempera tur..n: +-' ---j GT3 1 r [ ÅS1 Ii t J III i AV1 IJAV', ti L----~1 AV2 -~III-o JjJ[ j] VPHOO 1]11 11 GT41 t:]] i]ji I - ' -. VP1-BO jj ]] :0~~-,;(.,.. j r III BE F. PUMP i -,-,~t):; _-.- Ii I ~'4:'..2:.~ 1.-~- : it ~ ---,tr [ ~----.,,,, j I ' =..,p' j ]III] IL : Iiiiii c-=--=--=--==-::.-::.--=-.co-:;>1[ 11 Jjjj] L------, J ~~~~~~~~ IIIIL r--- JIIJIII 1 t...: , ! I LL..:...=-...=-..=-_--=_-...=-.=...=-.=-=...,11 I LL...:-::=:::=:=:::======~~~~~ d IIIJJIIi ~ ~~~Pi,,~~~~~,, L---~ J VPt-50 1 AV22V~V1. RGK'2<:. :.;'I' ('1~BO AV2~V1 ~R~i~\: ~~;,~~r: ---=>...,_. R Tt\! :- GS SETEC \!': INGA R Ge GP2 RGK RGJ<2 WX P " P3 ACK-4 VR AS SV AV AV2 AVJ RV 'vxv OT GTJ "' GT4 RC RC2 APP ttaor ~:i:~jf,.i". v v s ~.tno~,aii ~I(QNST~- "j B. DHLSSON B OHLSSON TRELLEBORG <?f...w~ Gaspanna typ Remeha OD15A-11 med gasbrännare G7/-ZMD, 975 kw Gaspanna typ Remeha 0D4A- med gasbrännare GJ/1-EZD, 441 kw Rökgaskyare typ ECO SA- Rökgaskyare typ ECO 4A- Värmeväxare. rostfri, fabr :Oander & Ingeström typ P2 KV, 160 kw. Cirkuationspump RGK, fabr. Fygt typ AL Cirkuationspump RGKZ, fabr. Fygt typ.i\l 1040-ZS Laddningspump VV, fabr. Fygt typ ASV 26-2 Aekumuatortank 500., fabr. Nibe typ AKIL-500 Ventirör KV, kompett Angsa.rningsrör, kompett Styrvent:i, 3-vägs, fabr. Fagerberg Avstängningsventi, motortrotteventi Avstängningsventi, trotte vent i Avstängningsventi, tdppvatten, kuventi Regerventi, tappvatten, TA s STA-D Vixevcnti, fabr. AJ 3480-ZVJ :ramedninggivare, tappvatten Temperaturgivare, tappvatten =-~amecningsgiv~re, hetvatten Tempera tur g i vare, katastrofskydd Regereentra, tappvarmvattenberedning Effektväjareentru, fabr. Micatrone Apparatskåp, pannanäggning RELATIONSRITNING Rö~ A"T AE~IST""~INGON "'-'SOR.. KV. MALÖRTEN TRELLEBORG PRIN-ciPSCHEMA FUNKT ONS6E SKRIVNING ""TYJ.t - 8 (13) Fig 5.1.2

13 + 4 r---l 4 3 i----, ' ' ~ ou u 0 U' U') U') ' U') c Fig Principschema för verkningsgradsmätning i panncentra 1) Gaspanna 2) Rökgaskondensor 3) Värmeväxare 4) e Ackumuatortankar 0 5) Rökgas 6) Naturgas :Gasmätare :Värme mängdsmätare 6 'e ~... "'...

14 10 (13) Anta graddagar för perioden var 2 393, medan ett norrnaår har graddagar (perioden ). Om den graddagsoberoende förbrukningen för beredning av tappvarmvatten beräknas enigt BFR 50:1978 fås föjande: Wvv = ( p) n där Wvv: årsenergiförbrukningen för varmvatten kwh/år p: genomsnittigt anta boende per ägenhet n: antaägenheter i fastigheten För ferfamijshus kan p antagas ti 2,3 boende per ägenhet och antaet ägenheter i Maörten n = 225 st. Detta medför att: Wvv =763MWh/år eer 30 % av totaa nettoenergiförbrukningen. Om nu gasförbrukningen för perioden normaårskorrigeras får vi: ( /2 393) /0,978 = MWh/år Förutom de kontinueriga mätningarna under provperioden har utförts ett par stickprovskontroer av pannverkningsgrad, brännariostäning m m i ansutning ti provperioden. Dessa värden med kommentarer redovisas i biaga 3. En jämförese mean beräknad periodverkningsgrad utgående från värmemängdsmätarna respektive kondensatmätningen från avgaskondensorerna visas i biaga4. Provperiod Gasförbrukning Normaårskorrig gasförbrukning Värmeeverans pannor Värmeeverans avgaskondensorer ,57 MWh MWh/år 2 324,71 MWh 201,55 MWh Årsverkningsgrad pannor 90,0 % *) Årsverkningsgrad avgaskondensering 7,8 % *) Anäggningens totaa årsverkningsgrad 97,8 % Tabe Årsverkningsgrader för pannor och kondensavgaskyare *) Verkningsgraden för panna resp avgaskondensor har definierats som den, enigt resp värmemängdsmätare, under året evererade värmen dividerad med totat inmatad bränseenergi.

15 Fig Fig Periodverkningsgrad 1990/91. Maörten, Treeborg Verkningsgrad % 120 Maj, Juni, Jui beräknade värden o FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT 1990 NOV DEC JAN ~ "" ~

16 Fig Fig Panncentraens effekt. Maörten, Treeborg. Effekt kw 700 -r o r- I '\ v 1\ 1\ 1\ ' ~rr/ FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC JAN ;\ -- i',_. N ~,_. ~ "'

17 13 (13) 5.3 Drifterfarenheter 6 Diskussion, sutsatser 7 Referenser Efter ombyggnaden av panncentraen 1989 har det i stort sett inte förekommit några driftstörningar. Brännamas regerbarhet ger ånga gångtider med få starter och stopp. Efter ca ett års drift uppstod vid ett tifie ett stopp i den ena avgaskondensoms kondensvattenås. Föjden av detta bev att kondensvatten stannade i kyaren och ev även i pannan. Detta påverkade förbränningen så att större kooxidmängder kunde uppmätas i rökgaserna. Feet berodde på att vattenåsen adrig rensats. (Se kommentar i biaga 3, ). Resutaten av energiuppföjningen visar, att om man utnyttjar naturgasens möjigheter ti förbättrat energiutnyttjande, t ex genom att använda effektiva pannor avsedda för gas, brännare med god regerbarhet samt kyning av avgaserna ti en!äg temperatur, kan man varaktigt nå mycket höga årsverkningsgrader. Utnyttjar man dessutom, som i detta faet, tappvarmvatten och värmeackumuering för att kya avgaserna, kan man driva kondensationen ångt och därmed uppnä årsverkningsgrader runt 100 %. Investeringen 1989 i den nya panncentraen var 810 KSEK. Utgående från denna investering och med vissa antaganden kan man då göra en uppskattning av önsamheten på föjande sätt: Om man bortser från de meaniggande förändringar, som genomfördes i panncentraen åren vid övergång ti gaso respektive naturgas, kan man jämföra prestanda på oja 1983 och pä naturgas med den nya centraen efter Det är reevant att göra så eftersom en sädan jämförese spegar de resutat man kan uppnå om en ädre ojeedad panncentra bytes ut mot en modem centra med naturgasedade kondenserande pannor. Räknat på normaårsförbrukningen får man föjande energibesparing: Energianvändning, ojeedad centra Energianvändning, naturgasedad centra Energibesparing Antaget gaspris Årig besparing Rak pay-off tid 4064MWh/år 3120MWh/år 944MWh/år 250kr/MWh = 236 KSEK/år 810/236 = 3,4 år Värmemätning kv Maörten, Treeborg Caes Hammar, Sydkraft Konsut EM Provprotoko för gasmätare Mamö Energi AB, Mättekniska avd

18 Biaga Specifikation av använd mätutrustning Gasmätning Födesmätare: Vridkovmätare Dresser G 100. Kom:enseringsutrustning: ICM tryck och temperaturkompensering. Värmemängdsmätare: Mätare 1: Utrajudsmätare av fabrikat Bestobe, typ A 500. Integreringsverk av fabrikat Bestobe, typ MCC. Temperaturgivare av fabrikat Pentronic, typ Pt 100 med 4-trådsansutning. Mätarens onoggrannhet vid uppsättning -1,2 % (medevärde vid aktuea föden och t.t ). Mätare2: Induktivmätare av fabrikat V amet, typ MP 1150-PSV. Integreringsverk av fabrikat Fagerberg typ VMD 110. Temperaturgivare av fabrikat Pentronic, typ Pt 100.

19 SGC~ Biaga2 Veckovisa mätvärden gasförbrukning och vämemängder. Beräknade periodverkningsgrader I biagan redovisas de veckovisa, manuea aväsningarna av gasmätare och värmemängdsmätare under provperioden O. För kondensavgaskyarna är värmeeveranserna under maj, juni och jui beräknade frän aväst voym på födesmätaren, eftersom integreringsverket ej registrerade (se biaga 3 sid 2). Avästa värden har korrigerats med hänsyn ti de mätfe som konstaterades vid mätarprovningarna enigt avsnitt Därefter har periodverkningsgrader för pannor respektive kondensavgaskyare beräknats. Panncentraens bränseeffekt har också beräknats.

20 Dat Tid Gasmät Drifttid Drifttid Drifttid Temp Panna A Panna B Vn m 3 panna A panna A panna B vatten~ Avgastemp Avgastemp Steg h Steg I h mag C före eco efter eco före eco efter eco 31/ ,35 401,99 226, / ,34 403,02 226, / ,69 403,02 226, / ,59 403,02 226, / ,72 403,12 229, / ,76 403,12 226, / ,37 409,95 227, / ,97 409,95 227, / ,21 410,52 227, / ,05 426,97 239, / ,64 428,72 241, / ,60 429,02 241, / ,98 458,94 260, / ,72 593,21 332, / ,51 634,77 343, / ,02 730,82 361, / ,97 793,69 366, / ,29 851,71 385, / , ,69 446, / , ,57 492, / , ,13 528, / , ,70 557, / , ,17 571, / , ,99 572, / , ,02 572, / , ,10 572, / , ,35 591,

21 Dat Tid Gasmät Drifttid Drifttid Drifttid Temp Panna A Panna B Vnm 3 panna A panna A panna B vatten Avgastemp Avgastemp 10/ , ,23 618, / , ,26 651, / , ,44 740, / , ,02 803, / , ,15 871, / , , , / , , , / , , , / , , , / , , , / ? 3963, , / , , , / , , , / , , , / , , , / , , , / , , , / , , / , ,

22 Värmemängdsmätare nr 2 Värmemängdsmätare nr 1 Dat Frami. Retur. Föde Effekt Energi 'C 'C 1/sek MW MWh Dritid h Kondens. mät. m3 Energi KWh Effekt Hög Låg Massa Föde ROcesm. tf$ c c ton Kg/sek m3 31/1 85,3 60,9 4,3 0, , ,12 25, , ,1 9/2 83,1 59,6 4,6 0, , ,64 19, ,8 2004,6 12/2 82,2 64,6 5,6 0, , ,2 32, , ,6 19/2 85,2 59,0 4,4 0, , ,85 26, O, ,0 27/2 83,1 61,0 5,3 0, , ,57 25, , ,0 1/3 84,5 56,1 4,4 0, , ,16 27, , ,2 5/3 83,0 58,3 0,4 0, , ,06 19, , ,1 12/3 85,1 59,2 0,4 0, , ,5 22, , ,2 19/3 87,2 68,3 4,3 0, , ,39 29, O, ,5 26/3 81,7 62 5,2 0, , ,73 38, , ,7 2/4 77,5 65,3 3,2 0, , ,27 20, , ,1 9/4 82,6 67,2 4,7 0, , ,17 34, , ,6 16/4 86,4 70,1 4,1 0, , ,63 29, , ,3 30/4 88,3 68,9 3,1 0, , ,94 35, , ,2 2/5 77,2 56,6 2,8 0, , ,31 20, , ,1 7/5 80,6 61,5 2,2 0, , ,47 22,24 65,58 o 7449,5 11/5 80,7 68,1 1,8 0, , ,66 16,72 66,92 0, ,2 14/5 78,1 62,1 3,0 0, , ,61 26,70 68,15 0, ,3 21/5 81,8 56,5 2,8 28/5 73,0 56,0 3,2 0, , ,5 2994, o 27,95 17,00 71,51 0, ,9 32,20 30,22 73,41 o 6369,6 1/6 79,4 71,5 1,8 0, ,7 5, ,2 1/7 74,2 64,2 2,4 0, ,4 11, ,4 23/7 75,6 67,0 2,3 0, ,7 16, ,4 25/7 83,3 72,1 1,8 0, ,6 16, ,13 19,97 o 0, ,2 byta! mätare

23 Värmemängdsmätare nr 2 Värmemängdsmätare nr 1 Dat Frami. Retur. Aöde Effekt Energi 'C "C 1/sek MW MWh Drifttid h Kondens. mät.m3 Energi KWh Effekt Hög Låg Massa Föde Aödesm. I<W oc 'C ton Kg/sak m3 30/7 86,9 79,9 2,1 0, ,9 835 o 29,07 21,85 01,01 0, ,5 1/8 85,0 79,9 2,2 0, ,4 17, ,90 19,23 1,56 0, ,3 31/8 75,1 68,9 2,2 0, ,8 23, ,95 18,18 9,65 0,56 10/9 80,9 69,2 2,8 0, , ,11 21,03 13,52 0, ,4 17/9 77,6 56,2 2,6 1/1 o 75,6 64,2 3,0 0, o, ,6 6020,8 31, ,65 21,49 16,91 0, ,5 33,46 24,53 22,68 0, ,8 9/10 74,7 51,6 4,5 0, , ,70 21,79 25,91 0, ,3 15/10 80,1 50,7 2,8 0, , ,67 25,22 29,22 0, ,9 2/11 75,2 53,0 3,2 0, , ,21 22, , ,0 5/11 56,5 48,7 10,3 0, , ,06 27, , ,2 19/11 73,0 53,0 5,3 0, , ,53 30, o, ,1 26/11 75,1 52,7 4,6 0, , ,32 30, , ,2 3/12 74,7 54,2 4,4 0, ,7 44, ,41 24, , ,2 10/12 73,7 51,2 5,3 0, , ,09 34, , ,5 17/12 72,1 55,9 6,9 0, , ,05 35, O, ,6 27/12 88,20 73,7 5,7 0, , ,59 30, , ,8 2/1 72,8 52,4 5,5 0, ,8 51, ,47 24, O, ,2 7/1 72,5 54,4 5,9 0, , ,57 29, O, ,5 14/1 71,8 58,0 8,7 0, , ,24 35, , ,5 21/1 72,9 53,1 5,6 0, , ,69 34, , ,3 1/2 72,5 58,4 8,8 0, ,1 56, ,24 31, , ,3 13/2 74,9 57,4 7,5 0, ,4 56, ,29 26, , ,1

24 Maörten Ais. Anta Gasförbrukning Mede- Värmeeverans Värmeeverans Periodverkningsgrad daim timmar korr. effekt panna avgaskyare pannor kyare tota MWh MWh I<W MWh korr. MWh korr. % % % o -1,3% +3% +3%nov ,316 88, ,34 6,69 6,69 91,1 7,6 98, ,78 30, ,81 2,24 2,24 91,2 7,4 98, ,54 80, ,16 5,70 5,70 92,1 7,1 99, ,26 75, ,95 5,86 5,86 88,9 7,8 96, ,03 21, ,57 1,59 1,59 90,0 7,3 97, ,33 45, ,2 3,28 3,28 90,1 7,2 97, ,52 69, ,80 5,29 5,29 88,8 7,6 96, ,07 66, ,77 5,09 5,09 91,8 7,7 99, ,21 61, ,59 4,73 4,73 88,9 7,7 96, ,66 68, ,80 5,20 5,20 89,9 7,6 97, ,88 65, ,68 4,76 4,76 88,7 7,3 96, ,96 70, ,80 5,31 5,31 88,2 7,6 95, ,93 93, ,43 7,52 7,52 89,0 8,0 97, ,15 10, ,24 8,97 8,97 82,2 9,0 91, ,79 18, ,48 88,8 97, ,15 10, ,27 92,5 101, ,040 13, ,36 89,2 98, ,47 40, ,05 88,1 97, ,664 38, ,96 86,4 95, ,544 23, ,60 88,7 maj ber. 97,7 ti s;o 9E ,880 65, ,8 95,0 juni jui 106,6 11,6%

25 Maörten Aväs. Anta Gasförbrukning Mede- Värmeeverans Värmeeverans Periodverkningsgrad datum timmar MWh korr. MWh effekt kw panna MWh korr. avgaskytare MWh korr. pannor % kyare % tota % ,928 3,132 44,343 3, ,2 3 3,09 92,9 (1oo,o 104,5 (111,6) ,588 6, ,21 0,83 0,83 (110,9) (12,8) (123,7) ,564 3, ,09 0,46 0,46 87,9 13,2 101, ,236 60, ,68 7,02 7,02 95,4 11, ,776 34, ,9 3,57 3,57 90,0 10,4 100, ,828 36, ,02 3,38 3,38 96,3 9,3 105, ,168 74, ,86 6,08 6,08 86,1 8,2 94, ,688 41, ,05 3,55 3,55 87,6 8,6 96, ,172 43, ,08 3,70 3,70 85,1 8,5 93, , , ,72 10,97 10,97 86,4 7,4 93, ,512 28, ,72 1,95 2,01 87,8 7,1 94, , , ,45 9,44 9,72 89,8 7,4 97, ,192 77, ,95 5,29 5,49 86,8 7,1 93, ,108 80, ,19 5,48 5,64 93,9 7,0 100, ,572 75, ,04 5,09 5,09 92,7 6,0 98, ,616 85, ,25 5,64 5,64 90,4 6,6 97, , , ,09 7,83 7,83 91,1 6,7 97, ,660 68, ,83 4,72 4,72 91,4 6,8 98, ,296 54, ,47 3,73 3,73 92,5 6,8 99, ,220 93, ,068 76,216 92, , , , ,78 5,45 5,45 6,40 6,40 10,15 10,15 90,5. 87,8 88,8 7,1 6,9 6,9 97,6 94,7 95, , , ,41 12,08 12,08 87,8 7,0 94,8

26 SGC~ Biaga 3 stickprovsvärden pannverkningsgrader, brännarinstäningar m m Vid två tifäen, utöver de ordinarie aväsningarna under provperioden, har Sydgas/Sydkraft avagt protokoförda besök vid panncentraen. Båda gångerna har man kontroerat brännainstäning samt momentan förbränningsverkningsgrad. Besök vid panncentraen Maörten den 9 februari 1990 Avsikten med besöket var att kontroera de termometrar, av typen kapiärrör, som fmns fast instaerade. före och efter avgaskondensorerna samt att bestämma verkningsgrader. För att undvika att brännaren i pannan regerade den inmatade effekten under kontroen åstes asten ti484 kw. De uppmätta temperaturerna var: -.:-! Avgastemperatur före avgaskondensor 174 C med befintig termometer 175 C med kontro termometer :-:i Avgastemperatur efter avgaskondensor C med befintig term C med kontro term Termometrarna hade tifredsstäande noggrannhet, men var tröga. Vid en temperaturförändring på 5 C tog det ca 5 min innan jämviktsäge uppnåtts. Momentant gjordes en avgasanays efter panna och före kondensor: Oz co Temp i pannrum Förbränningsverkningsgrad 3,3% 30ppm 24 C 93% För veckan före besöket hade, med panna A i drift, föjande värden registrerats: Verkningsgrad för pannan Verkningsgrad för avgaskondensor Tota verkningsgrad Drifttid för brännare, % av tiden Medeeffekt 87,3% 7,5% 94,8% 99,5% 469kW

27 Lars Nisson/Kie Kontro av förbränningsverkningsgraderden 20 februari 1991 Panna A Min ast Max ast Tiförd effekt kw Temperaturomgivning: o c Avgastemperatur efter panna o c Avgastemperatur efter kyare o c 50,6 57,1 58,6 o 2 -hat % 2,2 2,8 3,2 CO-hat p pm co 2 -hat % 10,6 10,3 10,0 Förbränningsverkningsgrad, panna % 94,2 92,1 90,6 Fanntemperatur o c Panna B Min ast Max ast Tiförd effekt kw Temperaturomgivning o c Avgastemperatur efter panna 0(: Avgastemperatur efter kyare oc. 52,2 57,2 o 2 -hat % 3,9 3,1 CO-hat p pm o o co 2 -hat % 9,6 10,1 Förbränningsverkningsgrad, panna % 95,7 93,0 P anntemperatur o c Kommentarer: Panna B hade normaa förbränningsvärden, däremot stod det inte rätt ti med panna A. Orsaken ti detta visade sig vara ett stopp i kondensatedningen. I edningen finns ett vattenäs instaerat viket var igensatt. Detta vattenäs ska regebundet rensas viket adrig var utfört. Kondensatet i kyaren ökade motståndet för rökgaserna viket i sin tur edde ti ofuständig förbränning. Övertrycksvakt finns instaerad men den är injusterad vid maxast. Effektbehovet var vid detta tifäe inte sä högt att övertrycksvakten kunde bryta driften.

28 Lars Nisson/Kie MALÖRTEN Biaga4 KONDENSATMÄTNING Kje Wanseius, KW Energiprodukter AB har utveckat en metod där kondensatmängden kan bestämma den genomsnittiga förbränningsverkningsgraden under perioden. Metoden förutsätter att anäggningen är kondenserande. Tabeen visar en jämförese under 4 månader. Augusti, september samt oktober och november som en period. Period Gasförbrukn Kondensat- Tota verk- Förbrännings MWh mängd ningsgrad verkninggrad m3 värmemätn enigt KWS- % metod % /8-31/ , ,1 105,8 31/8-1/10 1/10-3/ , ,6 102, , ,9 100,0 Kommentarer ti metoden att mäta kondensatmängden: Kondensatet från skorsten ska ej ingå. Maörtens skorstenskondensat ingår i den uppmäta kondensatmängden. Övriga föruster såsom strånings- och stieståndsföruster är fortfarande okända och ska dras av. Metoden är enke och biig.

29 SGC SvensktGasteknisktCenter AB Box 50525, MALMÖ Teefon: Teefax: KF- Sigma, u11d

Ji'!v. l l l l l ENTRUM. l l. l l l l GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT

Ji'!v. l l l l l ENTRUM. l l. l l l l GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT s ENTRUM ~-! -- ------ -- Ji'!v GASTEKNISK FORSKNING OCH UTVECKLING PROJEKTRAPPORT Rapport GC 89.03 EMISSIONSMÄTNINGAR VID o - LAGNOx-BRANNARE Nygaards handesträdgärd Kje Wanseius KW ENERGI Apri 1989 ~AGNO=-BRÄNNARE

Läs mer

Arbetsrapport SGC A12 UPPFOLJNING, INSTALLATION AV GASPANNA MED A VGASKONDENSOR IKV.HORNBLASAREN6,RAA. Bo Cederholm Sydkraft Konsult AB

Arbetsrapport SGC A12 UPPFOLJNING, INSTALLATION AV GASPANNA MED A VGASKONDENSOR IKV.HORNBLASAREN6,RAA. Bo Cederholm Sydkraft Konsult AB Arbetsrapport SGC A12 UPPFOLJNING, INSTALLATION AV GASPANNA MED A VGASKONDENSOR o o o IKV.HORNBLASAREN6,RAA Bo Cederhom Sydkraft Konsut AB September 1996 SGC UPPFÖLJNING, INST ALLATIO N A V GASPANNA MED

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning

Verksamhetsberättelse 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhälsobedömning Verksamhetsberättese 2010 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Det ska vara skönt att eva Aa som har bestående och omfattande behov av vård och omsorg, har rätt ti gratis munhäso bedömning och tandvård

Läs mer

AB KG Karlssons Rörledningsfirma Enebybergsvägen 14 182 36 Danderyd Tel 08 7551605. Värmepumpanläggning Ekgården Ekerö

AB KG Karlssons Rörledningsfirma Enebybergsvägen 14 182 36 Danderyd Tel 08 7551605. Värmepumpanläggning Ekgården Ekerö AB KG Karlssons Rörledningsfirma Tel 08 7551605 Värmepumpanläggning Ekgården Ekerö AB KG Karlssons Rörledningsfirma Tel 08 751605 Funktionsbeskrivning Oljepanna: Temperaturregleringen av pannan sker från

Läs mer

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus

EffHP135w. Vätska/vattenvärmepump för Passivhus EffHP135w Vätska/vattenvärmepump för Passivhus Integrerad kylfunktion Flexibel varmvattenlösning Anpassad för FTX Kan drivas med solpaneler Flexibel värmelösning Tillhör Ni de som tror på framtiden och

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0

Läs mer

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004

Energiläget i Åmål Sammanställt våren 2004 Energiäget i Åmå Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING

Läs mer

Question today imagine tomorrow create for the future. Roland Jonsson Seniorkonsult Energi

Question today imagine tomorrow create for the future. Roland Jonsson Seniorkonsult Energi Question today imagine tomorrow create for the future Roland Jonsson Seniorkonsult Energi Energislöseri Ägarlägenheter i Estland Alla betalar individuellt sina egna kostnader Från fjärrvärme till gaspannor

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande

Motion 1982/83: 697. Thorbjörn Fälldin m. fl. Ökat sparande 7 Motion 1982/83: 697 Thorbjörn Fädin m. f. Ökat sparande Ett omfattande sparande inom den privata sektorn är av avgörande betydese för samhäets kapitabidning och därmed för den ekonomiska tiväxten. Genom

Läs mer

Rapport Energideklarering

Rapport Energideklarering -. I ' Sida 1 av 7 Rapport Energideklarering Namn:!Adress: lpostnr: Ort: Datum: Brr Malmöhus 52 Östra Stations gatan 19 21236 Malmö 2010-03-25 Thommie HahmolTorgn Pettersson Sida 2 av 7 Nu är er energideklaration

Läs mer

Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem. Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi

Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem. Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi Preliminära Provningsresultat för sol- och pelletvärmesystem Framtaget inom projekten Biosol och SWX-Energi Systemet inlämnat av Svesol värmesystem / Solentek AB Provning genomförd vid SERC/Högskolan Dalarna

Läs mer

Energiläget i Mellerud

Energiläget i Mellerud Energiäget i Meerud Sammanstät våren 2004 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 BAKGRUND & SYFTE... 5 MÅL & FRÅGESTÄLLNING... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR & METOD... 5 ENERGIANVÄNDNING I MELLERUDS

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning

MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning MICATRONE Effektväljare MVP 3000 för ekonomisk optimering av panncentraler från 1 till 50 MW En intelligent investering med hög avkastning Fem huvudfunktioner för bästa driftsekonomi 1. 2. Ger larm vid

Läs mer

Handbok KONVERTERING AV OLJEELDADE PANNCENTRALER TILL NATURGAS

Handbok KONVERTERING AV OLJEELDADE PANNCENTRALER TILL NATURGAS Rapport SGC 066 Handbok KONVERTERING AV OLJEELDADE PANNCENTRALER TILL NATURGAS Svenskt Gastekniskt Center - November 1995 Bo Cederholm Sydkraft Konsult AB Rapport SGC 066 ISSN 1102-7371 ISRN SGC-R--66-SE

Läs mer

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum Tävlingskalender, trav och galopp 2016 (2015-11-09) datum Januari 2016 01-jan Fr Mp 02-jan Lö Ro (V75) 03-jan Sö Bs Tä gal 04-jan Må F Ös 05-jan Ti Ö J 06-jan On S (V86) 07-jan To G Å 08-jan Fr Bo S (V65)

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3

Läs mer

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år 216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342

Läs mer

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------

BYGGNADEN UPPFYLLER KRAVEN, BBR 14; 9:2 BOSTÄDER: ------------------------------------------------------------------ *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

SYSTEM TA1-FF1. Apparatskåp: AS1 STYRNING TA1-FF1. Drifttider Aggregatet styrs via tidsschema.

SYSTEM TA1-FF1. Apparatskåp: AS1 STYRNING TA1-FF1. Drifttider Aggregatet styrs via tidsschema. SYSTEM Betjänar: Placering: Kontor Fläktrum Apparatskåp: AS1 STYRNING Drifttider Aggregatet styrs via tidsschema. Vid uppstart startar först frånluftsfläkten FF1 och avluftspjäll ST22 öppnar. Värmeåtervinning

Läs mer

SGC. En litteraturstudie GASELDADE GENOMSTRÖMNINGS BEREDAREFÖRTAPPVARMVATTEN. Rapport SGC 036. Jonas Forsman Vattenfall Energisystem AB.

SGC. En litteraturstudie GASELDADE GENOMSTRÖMNINGS BEREDAREFÖRTAPPVARMVATTEN. Rapport SGC 036. Jonas Forsman Vattenfall Energisystem AB. Rapport SGC 036 GASELDADE GENOMSTRÖMNINGS BEREDAREFÖRTAPPVARMVATTEN En itteraturstudie Jonas Forsman Vattenfa Energisystem AB Juni 1993 SGC Rapport SGC 036 ISSN 1102-7371 ISRN SGC-R--36--SE Rapport SGC

Läs mer

Indata till energiberäkningar för nybyggda småhus

Indata till energiberäkningar för nybyggda småhus Magisterprogram i energiteknik - förnybar energi 60hp MAGISTERUPPSATS Indata till energiberäkningar för nybyggda småhus En jämförelse med Sveby 12 Johan Lind Energiteknik 15hp Halmstad 2017-01-16 BERÄKNADE

Läs mer

Konvertering till naturgasvärme i typområden

Konvertering till naturgasvärme i typområden Konvertering ti naturgasvärme i typområden Typområden: - Kästa i Huddinge - Giberga i Soentuna - Norra Angby i Stockhom - Sjukyrkoberget i Uppands Väsby ~01 51~1:~) ~ SwedeGasAB i J 1989 fo/.skning UTVECKiNG

Läs mer

Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME. Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24

Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME. Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24 Välkomna INDVIDUELL MÄTNING OCH DEBITERING AV VARMVATTEN OCH VÄRME Informationsmöte Brf Staren 1 2012-09-24 AGENDA Bakgrund Vår energiförbrukning och kostnad Hur mäter vi Mätnings- och debiteringsprinciper

Läs mer

Svanenmärkning av Slutna eldstäder

Svanenmärkning av Slutna eldstäder Svanenmärkning av Sutna edstäder Version 3.2 12 oktober 2010 31 oktober 2015 Nordisk Mijömärkning Innehå Vad är en Svanenmärkt suten edstad? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 4 Hur

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:1 15.2.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell Januari 2016 Hotellgästnätterna fortsätter öka även i januari Totala antalet övernattningar

Läs mer

Rapport Energideklarering Namn: HSB Brf Järven Adress: Stadiongatan 55 A-E Postnr: Ort: Malmö Datum:

Rapport Energideklarering Namn: HSB Brf Järven Adress: Stadiongatan 55 A-E Postnr: Ort: Malmö Datum: Sida 1 av 6 Rapport Energideklarering Namn: HSB Brf Järven Adress: Stadiongatan 55 A-E Postnr: 217 64 Ort: Malmö Datum: 2008-06-17 Sida 2 av 6 Nu är er energideklaration klar En energideklaration beskriver

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-11-01 20:56 Utförd av:, Skärgårdslovet AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm Län: Stockholms län Atemp bostad:

Läs mer

Svenska Spels GRI-profil 2013

Svenska Spels GRI-profil 2013 Svenska Spes GRI-profi 2013 Svenska Spes Håbarhetsredovisning 2013 är en integrerad de av årsredovisningen och pubiceras även på svenskaspe.se. Redovisningen sker enigt GRI, nivå C+. Håbarhets redovisningen

Läs mer

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi

Läs mer

Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 2015-03-03

Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 2015-03-03 Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm 1 Utvärdering av värmepumpslösning i Ängelholm Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 7 Förutsättningar och metod 8 Resultat 9 Diskussion 18 2 3 Sammanfattning

Läs mer

AFS Fastighets status beskrivning

AFS Fastighets status beskrivning Internet Brandv CME Modbus TCP TCP Switch Modbus TCP AWU600 M-bus Modbus RTU RS232 VP01 VMM01 VV01- VMM01 VV01- VM01 KV01- VM01 ELM1 ELM2 Modbus RTU RS485 ADU540 (master) Energi omv. tim / dygn ADU510

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport

Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport Rekorderlig Renovering (RR) lägesrapport 141204 Per Levin Projektengagemang Energi & klimatanalys Trettondagen Stockholmshem BÅ 2012 25 lgh ca 2295 m 2 A temp Sth stads miljöprogram FEBY 2009 MB Guld 1

Läs mer

LK/(VP)*-invertersplitaggregat

LK/(VP)*-invertersplitaggregat PRI-O.PACi Standard U-_PEY1E*/D-H (dod/hög).151012 AQS/ PACi Standard U-_PEY1E*/D-H 5 storekar 7,0 14,1 kw ed 1 2 innede/-ar för dod ontering i tak och kanaansutning (högt tigängigt yttre statiskt tryck)

Läs mer

Datum: 2014-03-06. OBS! Denna energiberäkning är teoretisk och därför kan den verkliga förbrukningen påverkas av bland annat följande faktorer:

Datum: 2014-03-06. OBS! Denna energiberäkning är teoretisk och därför kan den verkliga förbrukningen påverkas av bland annat följande faktorer: 1 ( 8 ) KOMMENTARER OBS! Denna energiberäkning är teoretisk och därför kan den verkliga förbrukningen påverkas av bland annat följande faktorer: - Solinstrålning påverkas av ev. persienner, arkiser, intilliggande

Läs mer

Carl-Henrik Böhme, Sweco Systems 023-66 66 480. Energieffektivisering inom VA VVS-system, El

Carl-Henrik Böhme, Sweco Systems 023-66 66 480. Energieffektivisering inom VA VVS-system, El Carl-Henrik Böhme, Sweco Systems 023-66 66 480 Energieffektivisering inom VA VVS-system, El 1 Klimatberoende energiförbrukning Grunder Påverkas av väder, vind Ej matematiskt beräkningsbar Hjälpmedel Effektberäkningar

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2009

Verksamhetsberättelse 2009 1 Uppsökande Verksamhet 29 Verksamhetsberättese 29 Uppsökande Verksamhet med Munhäsobedömning Innehå Särskit Tandvårdsstöd i Västra Götaandsregionen 4 Personer med omfattande funktionshinder ska ha samma

Läs mer

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1

Totalkväve. Transport av totalkväve 2004 2013. Kvävetransport. ton/år. Totalkväve, ton/år P12 P13.1 Kungs back aåns Vat ten vårds för bund Års rap port 213 Totakväve Totakvävekoncentrationen i vattnet ökar successivt ängs oppet från nivån 46 µg N/ i ti 84 µg N/ i.1. Jämfört med 2 har haterna i år ökat

Läs mer

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB

Energieffektivt byggande i kallt klimat. RONNY ÖSTIN Tillämpad fysik och elektronik CHRISTER JOHANSSON Esam AB Energieffektivt byggande i kallt klimat RONNY ÖSTIN CHRISTER JOHANSSON Esam AB UPPHANDLING SOM DRIVER PÅ UTVECKLINGEN.ELLER INTE? Det byggs allt fler lågenergihus. Alla nybyggda hus ska vara nollenergibyggnader

Läs mer

Planeringsunderlag Buderus GE 215. Gjutna värmepannor för olja och gas 40-85 kw. Version 1.01 20060906 - JMA

Planeringsunderlag Buderus GE 215. Gjutna värmepannor för olja och gas 40-85 kw. Version 1.01 20060906 - JMA Planeringsunderlag Buderus Gjutna värmepannor för olja och gas 40-85 kw Version 1.01 20060906 - JMA 1 Buderus lågtemperatur gjutjärnspannor, effektområde 45-85 kw. Konstruktionstryck 5,0 Bar max 120 o

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3. Promemoria Datum 2018-05-08 Diarienummer 1690/2016 BEN Beräkningsexempel normalisering Äldre småhus med bergvärmepump eller fjärrvärme Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3. https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/ben---

Läs mer

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK 1 ( 6 ) KOMMENTARER Användaruppgifter läser prograet in från filen Title.vpd när prograet startas. Uppgifterna i filen uppdateras under Katalogdata->Uppdatering av kataloger. Kryssrutan för användaruppgifter

Läs mer

TERMOVAR LADDNINGSPAKET

TERMOVAR LADDNINGSPAKET TERMOVAR Laddningspaket (SE) 6.12 TERMOVAR LADDNINGSPAKET MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING Storlekar Rp 25 Rp 32 28 mm klämring Med EPP isolering Med backventil Utan backventil 1(8) TERMOVAR Laddningspaket

Läs mer

Konvertering från olja till pellets

Konvertering från olja till pellets En rapport om Konvertering från olja till pellets Saxnäs Skola 2004 Av Tommy Danvind Uppdaterad 2005-10-13 2006-04-05 Innehållsförteckning. 1 Förord 2 Sammanfattning 3 Arbetsgång.. 4 Förutsättninar 5 Beräkningar

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Rörsystem. Biobränslesystem 1 (10)

Tekniska krav och anvisningar. Rörsystem. Biobränslesystem 1 (10) Tekniska krav och anvisningar Rörsystem Biobränslesystem Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet gäller

Läs mer

SBAB. Klimatredovisning

SBAB. Klimatredovisning Kimatredovisning 200 Föjande rapport är en oberoende genomgång av företagets kimatredovisning baserad på den totaa energiförbrukningen som uppstår i verksamhetens dagiga drift. Kimatredovisningen ger en

Läs mer

MOV78318_EPLW03-05 EPLW03-05. Luftkylda. Vätskekylare. EUWA*5-24KZ / EUWY*5-24KZ Indirekta system. Black Cyan Magenta Yellow

MOV78318_EPLW03-05 EPLW03-05. Luftkylda. Vätskekylare. EUWA*5-24KZ / EUWY*5-24KZ Indirekta system. Black Cyan Magenta Yellow EPLW03-05 Luftkyda Vätskekyare EUWA*5-24KZ / EUWY*5-24KZ Indirekta system Daikins vätskekyare är kända i hea värden för sin avancerade teknoogi, påitighet och fexiba design en säsynt kombination som gör

Läs mer

ENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM

ENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM Uppdrag: Energideklaration Brf Mörby 15 Uppdragsnummer: 30250708 Handläggare: Viktor Naeslund ENERGIDEKLARATION BRF MÖRBY 15, STOCKHOLM Denna rapport har upprättats på uppdrag av Brfen och ingår som bilaga

Läs mer

Skorstene og aftræk. Mikael Näslund mna@dgc.dk I N T E L L I G E N T G A S T E C H N O L O G Y. DGF Gastekniske Dage, 11. 12.

Skorstene og aftræk. Mikael Näslund mna@dgc.dk I N T E L L I G E N T G A S T E C H N O L O G Y. DGF Gastekniske Dage, 11. 12. Skorstene og aftræk Mikael Näslund mna@dgc.dk Bakgrund Byggvarudirektivet kräver CE-märkning av delarna i avgaskanalen CE-märkta produkter kan säljas i hela EU Nationella regler Nya DGC vägledningar Tidigare

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2016:4 26.5.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell April 2016 Liten minskning av hotellgästnätter i april, preliminära siffor Antalet övernattningar

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8244 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun

Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun Sicklaön 377:2 Ytterlägenhet Nacka kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Stockholm 2013-10-11. Beräkning nr: 1300 BYGGNADSDATA Villa Zon 2 Zon

Läs mer

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix

Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Etablering och marknadsutveckling för Energieffektivt företagande i Norrbotten Energikartläggning av TK BYGG AB i Kalix Maj 2007 Genomförandegrupp: Erik Svedjehed Ulf Zakrisson Handledare: Jan Dahl, LTU

Läs mer

Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden.

Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden. Dags att byta panna? Här är några förslag och erbjudanden. Kapa dina värmekostnader med ny kondenserande gaspanna När du vill sänka din energiförbrukning för att spara kostnader och miljö är lösningen

Läs mer

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER

HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER HSB ENERGI OCH ANDRA NYTTIGHETER ETT HUS FEM MÖJLIGHETER Roland Jonsson Energichef HSB Riksförbund roland.jonsson@hsb.se 010-4420332 Köpa bil eller lösa ett transportproblem MÅL kwh komfort koldioxid 5

Läs mer

Förslag till projekt Metod för väderjustering av energimängder samt uppföljning av energibesparingar

Förslag till projekt Metod för väderjustering av energimängder samt uppföljning av energibesparingar Förslag till projekt Metod för väderjustering av energimängder samt uppföljning av energibesparingar Stig Lundberg Problembild 1 Exempel En ekonomichef beviljar investeringsmedel för ett energiprojekt

Läs mer

1 st IVT Premiumline HQ C8. I din fastighet föreslår vi: Denna kalkyl visar vad du kan spara i både pengar och miljö genom att installera en värmepump

1 st IVT Premiumline HQ C8. I din fastighet föreslår vi: Denna kalkyl visar vad du kan spara i både pengar och miljö genom att installera en värmepump 2018-02-08 Monnier Värmande läsning Varsågod. Här kommer kalkylen som visar hur mycket du kan spara i just din fastighet. Studera siffrorna, och du inser snart att du sparar stora pengar, samtidigt som

Läs mer

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0

HÖGHUS ORRHOLMEN. Energibehovsberäkning. WSP Byggprojektering L:\2 M. all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 HÖGHUS ORRHOLMEN Energibehovsberäkning L:\2 M 435\10060708 Höghus Orrholmen\5_Beräkningar\Energibehovsberäkning.doc all: Rapport - 2003.dot ver 1.0 WSP Byggprojektering Uppdragsnr: 10060708 2 (6) Energibehovsberäkning

Läs mer

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245

Byggnadsort: Västerås 2010-03-31. Beräkning nr: 8245 *** Enorm 2004. Version 2.0 Beta 3. 2004 EQUA Simulation AB *** Program 0000. EQUA Simulation AB Objekt: Brogård 1:143. Upplands-Bro K:n Avtal: 181882. Staffan och Jenny Johansson Beräknat av Mathias Karlstad,

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Lilla Edets kommun Lokaa föreskrifter för att skydda människors häsa och mijön för Lia Edets kommun besutade av kommunfumäktige den 14 december 2000 95. Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 mijöbaken (1998:808), 13, 17, 39-40

Läs mer

BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3.

BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3. Promemoria Datum 2018-05-08 Diarienummer 1690/2016 BEN Beräkningsexempel normalisering Nybyggt småhus med frånluftsvärmepump Detta beräkningsexempel följer reglerna i BEN 3. https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/ben---bfs-201612/

Läs mer

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB

Inger Christensen. Inger Christensen Grön kompetens AB Inger Christensen Inger Christensen Grön kompetens AB Energi för att få en bra produktion Temperatur utvecklingshastighet, färg och form Ljus- avgörande för tillväxt CO2 bättre utnyttjande av ljus och

Läs mer

Skogsvallen idrottsanläggning

Skogsvallen idrottsanläggning Schneider Electric, Hägersten 2009-11-20 A 1 (5) Skogsvallen idrottsanläggning Uppdrag Nässjökommun och Karlsson Wachenfeldt arkitekter har gett Schneider Electric i uppdrag att Skogsvallens energiförbrukning

Läs mer

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun

Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Bo-Consult Objekt: Hagahill hustyp 3 Vellinge kommun Beräknat av Anders Rydin, 15-482266. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 212-2-21. Beräkning nr: 256 BYGGNADSDATA Lägenhet

Läs mer

RUMSKYLAGGREGAT VATTENKYLT CAO TEKNISK INFORMATION

RUMSKYLAGGREGAT VATTENKYLT CAO TEKNISK INFORMATION RUMSKYLAGGREGAT VATTENKYLT Serie CAO 230 (C 0,8) 370 (C 1) 580 (C2,5) SERIE CAO - 95.12Ø TEKNISK INFORMATION INNEHÅLLSFÖRTECKNING CAO Aggregatbeskrivning 1 Tekniska data 2 Kyeffekt, stadsvatten 3 Kyeffekt,

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-03-19 06:45 Utförd av:, Stiba AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län: Västra Götalands län Atemp bostad:

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2011-02-23 15:48 Utförd av:, Johan Skoog arkitektkontor AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: II Mellansverige Närmaste ort: Sundsvall

Läs mer

Sätofta 10:1 Höörs kommun

Sätofta 10:1 Höörs kommun Sätofta 10:1 Höörs kommun Beräknat av Andreas, 0346-713043. Indatafil: C:\Program\WINENO~1\WinTempo.en Byggnadsort: Malmö 2013-05-27. Beräkning nr: 736 BYGGNADSDATA Lägenhet Zon 2 Zon 3 Totalt Typ mht

Läs mer

Vi finns i M-huset Onk. kinik mottagning Hissar Hissar Hissar Kassa Entré Information Bomsteraffär Huvudentré Brachybehanding vid prostatacancer Apotek www.orebro.se/uso/onk Postadress: Onkoogiska kiniken

Läs mer

Björnsonsgatan 62-66, Blackeberg - Varmvatten, värme, VVC-förluster och övriga förluster sommartid.

Björnsonsgatan 62-66, Blackeberg - Varmvatten, värme, VVC-förluster och övriga förluster sommartid. Björnsonsgatan 62-66, Blackeberg - Varmvatten, värme, VVC-förluster och övriga förluster sommartid. Denna rapport redovisar resultat från mätningar av system för varmvatten och VVC i kv Ungraren, Björnsonsgatan

Läs mer

NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN

NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN NY FJÄRRVÄRMETAXA FÖR NÄRINGSFASTIGHETER GÄLLER FRÅN 2019-09-01 NY PRISMODELL I arbetet för ett mer hållbart Kiruna inför vi nu en ny prismodell, hållbar både för miljön, för kunder och för oss. Våra kunder

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2012-09-06 21:32 Utförd av:, konsult.ing.byrå AB Beräkning enligt BBR 2008. Supplement februari 2009. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Göteborg Län:

Läs mer

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson

Energismarta affärer. 7 november 2013 Karlskrona. Peter Karlsson Energismarta affärer 7 november 2013 Karlskrona Peter Karlsson Hinder för energieffektivisering Ogynnsamma avtal mellan fastighetsägare och hyresgäst Ventilation belysning m.m. ingår i hyran Samfällighet

Läs mer

5. Roger Nordén, Ä:.' I

5. Roger Nordén, Ä:.' I ÖVERKLAGAT BESLUT Kommunfuírnäktigo i Timrå kommuns besut den 24 augusti 2015, 112 _.í»-i,,0_. D0k.d 99749 Postadress Besöksadress Teeïon Teefax Expeditionstid Box 314 Backgränd 9 0611-46 06 00 0611-51

Läs mer

- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491

- Ålands officiella statistik - Turism 2015:13 29.1.2016. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:13 29.1.2016 Inkvarteringsstatistik för hotell 2015 Hotellgästnätterna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

.,_, MODELLERING AV SKIVOR PA REGELSTOMME. Examensarbete utfört av: Göran Nilsson Handledare: Sture Akerlund BÄRANDE KONSTRUKTIONER

.,_, MODELLERING AV SKIVOR PA REGELSTOMME. Examensarbete utfört av: Göran Nilsson Handledare: Sture Akerlund BÄRANDE KONSTRUKTIONER BÄRANDE KONSTRUKTIONER TEKNISKA HÖGSKOLAN LUND 'OX 725. 22007 LUND TELE FON: 046/107000 MODELLERING AV SKIVOR PA REGELSTOMME p '. o ~~-~ T R.,_, n s T Examensarbete utfört av: Göran Nisson Handedare: Sture

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

Bilaga B Uppdragsmodell

Bilaga B Uppdragsmodell Biaga B Uppdragsmode Genere uppdragsmode Uppdragsföde Faser P R O J E K T L E D N I N G Förberedese Genomförande Effekthemtagning Besutspunkter Initiera uppdraget Starta genomförande Överämna resutat och

Läs mer

Den utetemperaturberoende delen av energiförbrukningen korrigerar man sedan genom att dividera sitt mätvärde med korrigeringsfaktorn.

Den utetemperaturberoende delen av energiförbrukningen korrigerar man sedan genom att dividera sitt mätvärde med korrigeringsfaktorn. Den utetemperaturberoende delen av energiförbrukningen korrigerar man sedan genom att dividera sitt mätvärde med korrigeringsfaktorn. Låt oss åter titta på exemplet med Stockholm. Antag att en fastighet

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012

Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 2012 Tentamen i matematisk statistik för MI/EPI/DI/MEI den 19 dec 01 Uppgift 1: Ett företag tiverkar säkerhetsutrustningar ti biar. Tiverkningen är föragd ti fyra oika änder, A, B C och D. I and A finns 0%

Läs mer

Timkostnadsnorm för år 2015

Timkostnadsnorm för år 2015 DoMSTOLSVERKET SVERIGES DOMSTOLAR DATUM 2014-09-29 DIARIENR 1319-2014 1 (1) Regeringskansiet Justitiedepartenentet 103 33 Stocd10m Timkostnadsnorm för år 2015 Enigt 3 förordningen (2009:1237) om timkostnadsnofn

Läs mer

Energilager i mark kombinerat med solvärme

Energilager i mark kombinerat med solvärme Nordbygg 2008 Energilager i mark kombinerat med solvärme Göran Hellström Luleå Tekniska k Universitet/Lund i Tekniska k Högskola Sol och värmepump Göran Hellström, Matematisk Fysik, LTH/Förnyelsebar Energi,

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2014-12-04 Objekt: 14-006 - Söderhagen 1:8 Utförd av: Joakim Alterius, Alterius Engineering AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste

Läs mer

Vasa Värmes prismodell för fastigheter

Vasa Värmes prismodell för fastigheter Vasa Värmes prismodell för fastigheter Vasa Värme tillämpar två olika normalprislistor i sina respektive fjärrvärmesystem, en för villor och en för övriga fastigheter. Alla normalprislistor bygger på samma

Läs mer

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling

l Andel (%) trävirke från certifierat skogsbruk i produkten/andel (%) vegetabiliska naturfibrer från certifierad ekologisk odling Biaga 1A Redovisning av fiberråvara Leverantör: Produkt: Tiverkare/everantör: För dokumentation av fiberråvara: Träsag/växt och geografiskt ursprung (and/destat och region/provins) Mängd (på årsbasis)

Läs mer

Arbetsrapport SGC AO l. FORDONST ANKST ATION NATURGAs. Parallellkoppling av 4 st Fuel Makers Kapacitet l O Nm 3 /h. Per Carlsson Göteborg Energi AB

Arbetsrapport SGC AO l. FORDONST ANKST ATION NATURGAs. Parallellkoppling av 4 st Fuel Makers Kapacitet l O Nm 3 /h. Per Carlsson Göteborg Energi AB Arbetsrapport SGC AO FORDONST ANKST ATION NATURGAs Paraekopping av 4 st Fue Makers Kapacitet O Nm 3 /h Per Carsson Göteborg Energi AB Februari 1995 SGC SGch FORDONST ANKSTATION NATURGAS Paraekopping av

Läs mer

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24

Individuell värme- och varmvattenmätning. Dennis Westin 2010-03-24 Individuell värme- och varmvattenmätning Dennis Westin 2010-03-24 I enlighet med informationen på förra årets Stämma kommer vi vid årets Stämma att informera om Individuell värmemätning. Vi kommer dock

Läs mer

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:8 17.9.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:8 17.9.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2015 Gästnätterna på hotellen ökade igen i augusti Totala antalet övernattningar

Läs mer

Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation

Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation Hårdhet & Avhärdning -Luftning & Oxidation Hårdhet Ca & Mg Hårdheten på ett vatten mäts som bekant med Tyska hårdhetsgrader. Det är summan av Magnesium och Kaciumjoner i vattnet där Kacium är den dominerande

Läs mer

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla

Fastighetsvärme. med pellets som energikälla Fastighetsvärme med pellets som energikälla Fullutrustad värmemodul 00 kw med 40 m pelletssilo Fullutrustad Modulvärme från Baxi Modulvärme kan via den inbyggda värmeväxlaren enkelt kopplas mot befintligt

Läs mer

Osby P500 100 till 1000 kw

Osby P500 100 till 1000 kw Osby P500 00 till 000 kw Optimalt värmeutbyte och låga emissioner. Osby P500 är en fastbränslepanna avsedd för eldning med torra träbränslen typ pellets, briketter, torv och flis med max 30% fukthalt.

Läs mer

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK

Datum: 2012-12-13. Företag: Värmekapacitet. Densitet kg/m³. J/kgK 1 ( 6 ) KOMMENTARER Användaruppgifter läser prograet in från filen Title.vpd när prograet startas. Uppgifterna i filen uppdateras under Katalogdata->Uppdatering av kataloger. Kryssrutan för användaruppgifter

Läs mer

l iootterdotterdotterdotterbolag

l iootterdotterdotterdotterbolag Intresseboa Dotterboa et AB ÖviksHem Dotterdotterboa ootterdotterboaa 2008 Intresseboa Dotterdotterboa /kommun omsködsviks J Moderboag: Rodret i Örnsködsvik AB o otterföretaa Ovik Eneroi AB ootterdotterboaq

Läs mer