Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro

Transkript

1 Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd. Ett 100-tal externa experter anlitades för att ta fram arbetsdokumenten. Socialstyrelsen har använt dessa systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen som grund för slutsatserna i riktlinjerna. Här finns resultatet av granskningen i tabellform. G 5.1 Flertandslucka som ger funktionsstörning Tandstödd bro Stor påverkan på oral hälsa Ger bättre oralt relaterad livskvalitet än behandling med avtagbar partialprotes Mycket hög broöverlevnad (>95 procent) efter 5 Mycket hög broöverlevnad (90 procent) efter 10 Hög broöverlevnad (cirka 70 procent) efter 15 Medianöverlevnad mer än 20 Ger tekniska och biologiska komplikationer i cirka en fjärdedel av fallen upp till 10 Expertgruppsbedömning Måttlig evidensstyrka Måttlig evidensstyrka Låg evidensstyrka Låg evidensstyrka Låg evidensstyrka Låg kostnad per vunnen effekt Skattning 3 # Författar e, 1 Tan et al 2004 Tabellering av inkluderade studier Studiedesign Patientpopulatio Beskrivning av! Inga behandling i studier har n kontroll- & kontrollgrupp interventionsgrupp/erna SÖ (metaanalys av 19 studier av vilka 5 finns med nedan) 1764 patienter (ålder ) 3548 Broöverlevnad (B2) 10-s överlevnad 89,1 % (81-93,8%). Success * 71,1 % (47,7-85,2 %) Frakturer (C1b) Fraktur av stödtänder 2,1 %, materialfraktur 3,2 % Lossnande (C1c) Lossnande 6,4 % Effektm ått Pulpask ada (C2a) 10 % (5,7-17,3 %) Effektmåt t Sekundär karies (C2b) 9,5 % (4,6-18,9 %) Effektm ått Parodon tala komplik ationer 0,5 % förlorad e pga parodon tit Övrigt Success = oförändrad status och ej i behov av åtgärd under observationstid

2 2 Goodacr e et al Lövgren et al 2000 SBU 2009 sid 99 4 Glantz et al Glantz et al Karlsso n 1989 SÖ Inkluderar 9 studier 5-14 Patienter i allmänklinik. Fortsatt studie efter 15 (longitudinell mellan 5 och 15 ). Fortsatt studie av #4 efter 22 (longitudinell mellan 5 och 22 ) 14 efter behandling ( 5led) följda pt (148 ; ålder Pat. med broar ej särredovi sade 77 (41 ; er 65 I1: 91 broar av vilka 42 hade > 3 led (4-13). Procerateknik: titan+porslin Stora broar på 83 pat. (i genomsnitt 6,9 led per patient; pontic/stöd 0,47) 77 Stora broar på 83 pat. (i genomsnitt 6,9 led per patient; pontic/stöd 0,47) 97 (53 er broar 5 led Genomsnittlig komplikationsfrekv ens 27 % både för broar 5-14 och I1: 97,8 % (lifetable-analys). Success enligt Walton 62 % 2 % (1-4 %) + 3 % (1-25 %) tandfraktur I1: 2 % metall, 13 % porslin 67,5 % Ca hälften av förlusterna berodde på fraktur eller lossnande 7 % (0-13 %) 11 % (3-38 %) 18 % (1-26 %) en Fokus på komplikationer, som visar stor variationsbredd. 4 studier över nämns bara kort I1: 3 % I1: 4 % I1: 8 % Ingen särredovisning för korta och långa broar Se föregående kolumn 9,6 % 41,1 % Extensionsbroa r hade sämre överlevnad. Kronkvalitet primärt gav bättre överlevnad men inte oral hygien 83 % ännu i funktion; men total failure rate 26,4 % 1,2 % av guldskeletten Lossnande vanligaste orsaken till misslyckan dena 33 % av 36 extensionsbroar mot 12 % av 104 ändstöd hade

3 7 Kerschb aum & Gaa Lindqui st & Karlsso n 1998 Försäkringsda ta uppföljda efter beh. Klinisk us och telefonenkät. Longitudinell uppföljning av # (55,0 % 98 (54 er 70 ); 72 kliniskt us 1666 (varav 1048 > 3 led) 140 (medeltal 6,7 led) Efter ,6 % (efter 5 ca 95 %) 65 % Ingen skillnad i misslyckande mellan eller utan för de senaste 6 en (efter #6) måst avlägsnas Ingen skillnad mellan antal led och olika utsträckning; enstaka kronor hade sämre överlevnad än broar Vanligaste orsaker till avlägsnande av bro var estetiska, parodontala och kariesproblem, inkl lossnande 9 Lempoe l et al Palmqvi st, Swartz 1993 Broar utförda av allmänpraktik er Broar utförda av specialister tidigare 1080 (61 % 66 (inga detaljer om kön, ålder) 1674 (de flesta var 3-4 led) 69 broar, 69 med guldakryl, 34 guldporslin Broöverlevnad efter 5, 10 och 12 var 97,5 (±0,4), 91,9 (±1,0) och 87,0 (±1,7) resp. 77 % broöverlevnad. 3 % av guld-porslin men 33 % av guldakrylbroarna hade avlägsnats 15 % (23 % i uk, 11 % i ök) 11 Randow 241 (145 1) Broar med 1) 91,8 % 1) 5,1 % 1) 3,0 % 1) 7,4 % 1) 20,9 % Broar som inte uppfyllde Antes lag och de med rotfyllda stöd hade sämre överlevnad, men ingen skillnad mellan dem med och utan Ingen skillnad mellan broar med och utan

4 et al Sundh, Ödman 1997 Broar utförda av 112 allmänpraktik er 6-7 tidigare Studentklinik ; er 51 resp 53 för män och kv. 101 (59 Medelåld er 53 både för män och kvinnor ändstöd (n = 108) 2) Broar med ett (n = 94) 3) Broar med 2 (n = 91) 2) 83,9 % 3) 66,3 % 163 broar 63 % efter 18 (men om de döda borträknades var överlevnad en för broarna 75 %) 2) 6,4 % 3) 16,9 % 2) 10,0 % 3) 16,9 % Efter 18 9 % lossnade 2) 8,9 % 3) 22,9 % 2) 28,7 % 3) 30,1 % Mer broförluster för guldakrylbroar. Mer förluster av stödtänder med stift och pelare än vitala stöd # Författare, 1 John MT, Slade GD, Szentpétery A, Setz JM (Tyskland) Studiedesign Patientpopulation Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna Prospektiv, icke randomiserad CCT. Bekvämt urval av pat som sökte för resp beh. Enkät före beh, 1,6 12 mån efter beh. Resp kategori jämfördes m motsvarande obehandlad kategori i allmänna N= N=42 FPD N=31 RPD N= 34 CD Helprotesgruppen exkl i granskningen pga ej relevant raden. Grp FPD 52% kvinnor, er 60,5±9,4 i. Grp RPD 52% kvinnor, K1: Allmän grupp icke-protesbärare. I1: Behandling med fastsittande protetik (FPD) K2: Allmän grupp med avtagbar partialprotes (RPD). I2: Behandling med avtagbar partialprotes K3: Allmän grupphelprotesbärare (CD). I3: Behandling med A-1 (tuggfunktion) K: I1: A-3 (estetisk funktion) K: I1: A-4 (fonetisk funktion) K: I1: A-5 (oral komfort) K: I1: A-6 (livskvalitet) OHIP-G49 enheter före beh / 1: (lågt värde = bra OHRQOL) K1: 5 I1: 30/3 K2: 15 I:2 38/12 K3: 23 I3: 29/6 Övrigt Materialet var för litet för att särskilja de olika typerna av partialproteser i reslutatredovisningen. Enligt författarna är resultaten relevanta för kliniker för rådgivning till patienter i en valsituation.

5 befolkningen avseende OHRQOL mätt med OHIP-G49. N=57 universitetsklinik N=50 privat k RPD:s retinerades: 17 m klamrar 13 m konus 1 bockad kl. er 43,8 ±12,5 i. Grp CD 56% kvinnor, er 68,1±7,1. K FPD: N=1541 K RPD: N=398 K CD: N=96 helprotes. Summering av utfall från inkluderade studier Frågeställning: Effekten av tandförsedd bro vid flertandslucka Patientpopulation: Stor och blandad (enligt SÖ) Vdmiljö: Blandad (enligt SÖ) Antal deltagare (antal studier) Utfall - - Evidensstyrka Kommentarer A Broöverlevnad 5 A Broöverlevnad 10 A Broöverlevnad 15 A - Medianöverlevnad för bro > 4800 pt (1 SÖ + 8 ) > 95% Tan et al 2004 >3200 pt (1 SÖ + 5 obs) C:a 90 % Tan et al 2004 >400 pt (5 obs) C:a 70% Låg pt (3 obs; #5, 8, 10) Över 20 Låg ++ C1b Tandfraktur / Materialfraktur >1200 pt (1 SÖ = 8 obs. studier + 2 obs) Tandfrakturer = 2-3 % Materialfrakturer = 1-2

6 % C1c Lossnade efter broar (1 SÖ= 14 obs. studier) Medelvärde 7 % (range 0-13 %) C2a - Pulpaskada broar (1 SÖ= 11 obs) Medelvärde 11 % (range 3-38%) C2b - Sekundärkaries broar (1 SÖ= 10 obs) Medelvärde 8 % (1-26%) C2b Förlust pga. parodontit broar (1 SÖ= 9 obs) Medelvärde 0,5 % (0,1 2,2 %) Tan et al 2004 Här saknas det tabellering av enskilda studier eller uppgifter om litteratursökning Inom området total och partiell tandlöshet har många slutsatser om metoders effekt tagits med stöd från ett vetenskapligt underlag som inte uppnått den kvalitet som gjort en evidensgradering möjlig. Socialstyrelsen gör detta tydligt med att redovisa dessa slutsatser som expertgruppsbedömning. Myndigheten har valt att inte särredovisa analysen (tabellering) av de enskilda studier som ing i underlaget för expertgruppsbedömning. Det vetenskapliga underlaget har tagits fram i samarbete mellan Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Detta innebär att en del faktauppgifter som avser enskilda tillstånds- och åtgärdsrader finns att läsa i rapporten Tandförluster (SBU 2010, rapport nr 204). I den rapporten finns också kompletterande uppgifter om litteratursökning redovisade. Rapporten finns att ladda ner från följande webbadress: