LÄGESRAPPORT VATTENMILJÖ - 30 JUNI 2009, Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄGESRAPPORT VATTENMILJÖ - 30 JUNI 2009, Ljusterö Vatten- och Fiskevårdsförening http://www.ljusterokanal.se/"

Transkript

1 LÄGESRAPPORT VATTENMILJÖ - 30 JUNI 2009, Ljusterö Vatt- och Fiskevåsföring Föring vill verka för bättre allmän vattmiljö i de inre farna och hitta åtgäer som leder till vattnet blir rare och kan bli bättre som reproduktions-, uppväxt- och födolokaler för fisk och fågel. En första uppbar åtgä är att öka vattomsättning mot det trösklade vattområdet i öster gom att restaurera två gamla nästan igväxta vattvägar vid Back och vid Lillström. Föring måste s kontinuerligt följa utveckling av vattmiljön och göra punktinsatser i problemområd med mycket höga halter av näringsämn, syrebrist, brunt illaluktande vatt, etc. Arbetet sker i kontakt med Österåkers kommun som fortsätter att invtera och förbättra avloppsanläggningar inom tillrinningsområdet och att verka för långsiktigt hållbara lösningar. De inre farna, Marums- och Ösbyfarna, är förbundna med Östra Saxarf i väster gom trånga och trösklade sund. Farna är flikade och har flera mindre grunda vikar där vattomsättning förefaller låg och vattväxtlighet är utbredd. Vissa delar av både de inre och yttre vikarna har karaktär av flad. Ställvis och tidvis förekommer missfärgningar, grumlighet, och kraftig marin växtlighet. 1

2 2

3 Bilder från Marumsfs västra sida d 6 juli Foto Kt Wrangskog, Bolby. Not: Ser ut som spiralbandsalger - jmfr sid 32, Rassa vikar - Marinbiologisk kartläggning och naturväesbedömning, Rapport 2007:02, Länsstyrels i Stockholms län. _vikar_marinbiologisk_invtering.pdf Öppnande åt öster innebär att de grunda tidvis torrlagda kanalerna vid Back och Lillström (närmast ett dike) återställs, föjupas och breddas så att de håller vatt året om och tillåter rimlig gomströmning och vandrande fisk. Ljusterövägs vägbankar måste på båda platserna förses med tillräckligt stora vägtrummor. Detta innebär i stort ett återställande till förhålland före 50-talet då landsvägs vägbankar anlades. Särskilt förbindels vid Back skulle kelt kunna åtgäas så att dels drygt 1 m djup kanal för vattgomströmning anonas, dels ett större område kunde ges fladkaraktär med minst någon decimeters vattdjup året om. Idag torrläggs förbindels under perioder med lågt vattstånd. ARBETSPROGRAM Efter inledande kontakter med kommuns förvaltningschefer och miljöförvaltning, länsstyrelss miljöhet och fiskevåskonsult bildades föring d 8 juni 2008 för att som juridisk person driva och administrera undersökningar, myndighetskontakter och konkreta restaureringsåtgäer. 3

4 Ljusterös trösklade inre och yttre vikar är viktiga reproduktions-, uppväxt- och födolokaler för fisk och fågel. De är och ska vara mer näringsrika än omgivande skärgåsvatt så som prov och länsstyrelss tidigare mätningar har visat. Sedan många år har ph väet i de inre farna mätts sommartid och legat på stabila vä. Arbetsgrupper från kringliggande samfällighets- eller tomtföringar har sedan 2007 gomfört mätningar av halter av totalfosfor och totalkväve i sommarmätningar i beröa vatt ligt redovisningar nedan.1 Uppmätta halter av tot(p) och tot(n) avser ytvatt 0,3 m djup sommartid. Okulärt är Marumsf klart sämst med tidvis och ställvis omfattande beväxning i vattnet. Vattprov är utföa i samarbete med Österåkers kommun. För att skapa mförbarhet med uppmätta halter i närområdet har samma gränsvä (Naturvåsverkets) använts som i länsstyrelss rapport 23:2003 Näringstillståndet i Stockholms läns sjöar, vattdrag och havsområd 2 Syrehalter, salinitet, temperatur och siktdjup uppmättes med helt isbelagda vatt i februari 2009 gom uppdrag till Naturvatt i Roslag AB, Norr Malma, Norrtälje.3 Naturvatt AB kommer att under augusti göra motsvarande sommarmätningar och också ta ytvä för tot(p) och tot(n) som komplettering. Därefter är mätseri för näringsämn, syre, osv, avslutad. RESULTAT. Provresultat visar att halterna av totalfosfor tot(p) och totalkväve tot(n) som förväntat var högre än i vatt utanför trösklarna (utanför Arnöf, Ramsmoravik och Ugglasundet). De inre vattn är viktiga reproduktions-, uppväxt- och födolokaler för fisk och fågel och ska vara mer näringsrika än omgivande skärgåsvatt. Uppmätta halter av tot(p) var i Marumsf nära 30 mikrogram/liter som närmar sig gräns då vattnet kan övergå i ett växtplanktondominerat tillstånd med hög marin tillväxt av makrofyter och förändringar i fiskebestånd. Det finns brytpunkt, då områda går över från ett klarvatttillstånd till ett växtplanktondominerat tillstånd, vid ungefär µg totalfosfor/liter. Områd med totalfosforhalter högre än 40 µg/l är ofta starkt påverkade medan områd med lägre halter oftast är relativt opåverkade. 4 Uppmätta halter av tot(n) var i Marumsf höga (>364 mikrogram/liter) m det är fosforhalterna som är tillväxtbegränsande. Resultat av vattprover vintertid med isbelagda vatt, 24 februari 2009, i Marums- och Ösbyfarna ligt Naturvatt i Roslag AB: 4

5 Syrehalterna var mförelsevis goda. Ytvattnet i Marumsf var starkt färgat. Naturvatt AB gjoe följande omedelbara bedömning efter vintermätningarna 2009: Precis som du antar kan vattståndssänkningar medföra att humusrikt vatt transporteras ut i vik. Humusrikt vatt är i normala fall näringsfattigt vatt rikt på lösta organiska föringar. Dna typ av vatt är helt normalt för områd som domineras av skog och myr. Vad gäller området kring Marumsf verkar största del bestå av skog eller tidigare skogsområd som numera är bebyggda m där markerna i övrigt är ganska oröa. Man skulle kunna tänka sig att dessa områd med hel del vägar numera är dikade och vattnets väg till vik sålunda blir betydligt snabbare. Detta är negativt för vattkvalitet. Om markerna dessutom innehåller ett flertal skilda avlopp med tveksam ringsgrad så, tja inte så bra! Nu har jag bara tittat lite snabbt på del flygfoton m det ser ut som om det finns del öpp mark i området också. Finns det någon djurhållning? Ytavrinning från marker med djurhållning under vårar då mark fortfarande är frus medför att "skit" snabbt och utan hinder rinner ut i närmaste vattdrag. Skogsavverkning? En avverkning kan också medföra ökad påverkan från humusämn. Jag tycker ni skall börja med att invtera områdets evtuella källor till föroringar. En eller flera kanaler kommer möjlig ha utspädande effekt m det blir lite som att spola med mycket vatt om du förstår min liknelse. FÖRENINGENS BEDÖMNINGAR. 1. Provresultat bekräftar att de undersökta vattn är mer näringsrika än omgivande skärgåsvatt utanför trösklarna. De ska vara mer näringsrika och utgör därför viktiga reproduktions-, uppväxt- och födolokaler för fisk och fågel. 2. M särskilt Marumsf ligger nära riskzon till övergödning då vattnet kan övergå i ett växtplanktondominerat tillstånd med hög marin 5

6 tillväxt av makrofyter och förändringar i fiskbestånd. Det finns brytpunkt, då områda går över från ett klarvatttillstånd till ett växtplanktondominerat tillstånd, vid ungefär µg totalfosfor/liter och f ligger kring Man ser över år tilltagande vattväxtlighet och fler ställvisa områd med tidvis brunt, illaluktande vatt. 4. Syrehalterna mitt i farna vintertid är fortfarande mförelsevis goda. 5. Vattnet var starkt färgat mitt i Marumsf d 24 februari 2009 med isbelagda vatt Det är viktigt att nu starta ett konkret åtgäsprogram och få till stånd ökad vattomsättning och skapa vandringled för fisk mellan de trösklade vikarna på Ljusterös ostsida gom att rsa och restaurera de gamla vattvägarna vid Back och Lillström. Huvudmotivet är att ökad vattomsättning dämpar övergödningsproblem och ger tid för gomförandet andra åtgäer som att rovera avlopp, anona barriärer och bromsande våtmarker, med mera. 7. Det är lika viktigt att idtifiera punktkällor för särskilt fosforutsläpp på land inom tillrinningsområdet och att undersöka och åtgäa särskilt utsatta grunda vikar och flader. 8. Öppnade vattvägar får inte möjliggöra motorbåtstrafik som i grunda vatt rör upp sedimt och kanalerna ska utföras som d restaurerade vid Hemsundet, Blidö. 9. Andra liknande projekt för ökad gomströmning har gett goda resultat för fisk och fågel. 10. Missfärgat och grumligt vatt, illaluktande och skräpiga vikar och gamla vattvägar, omfattande vattväxtlighet, är inte till gagn för Ljusterös fastbode, sommarbode, turister och företag. Ön ska leva och vara attraktiv för både människor och djurliv. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR. Naturvåshet vid Länsstyrels i Stockholms län skrev i ett yttrande daterat d 17 juli 1987 ( /Q117) till Västermarks tomtföring angåde Ösbyfs vattkvalité bl a: I yttrande d 6 mars 1980 (dnr ) redogjoe länsstyrels för kontroll av vattmiljön i Ösbyf som utförts d 19 september 1979: Länsstyrels gjoe bedömning att igväxningsprocess påskyndats något av vägdragning över sundet mellan Arnöf och Ösbyf, m att vägbank dock inte var d primära orsak. Samma igväxningsförlopp hade med viss tidsförskjutning ändå varit ett faktum, eftersom inga åtgäer vidtagits i syfte att hålla sundet öppet. En av och till diskuterad kanal hade inte kommit till stånd......ösbyfs vattmiljö kan förbättras gom att man åstadkommer vattcirkulation i sundet vid Back och att det vore önskvärt med tanke på områdets vattkvalitet att sådan kanal kom till stånd. 6

7 I sakfrågan anföe länsstyrels att: Vägbankar har ofta mycket ogynnsam inverkan på vattmiljön gom att d naturliga vattomsättning störs. Det bildas mer eller mindre stagnanta vatt där bl a syrekrävande organiskt material kan ansamlas på bott i alltför stor omfattning. Om, som i det här fallet, tillförseln av växtnäringsämn från omgivande land och bebyggelse är relativt stor i förhållande till vattvolym i det instängda vattområdet acctueras problem än mer. VÄGBANKAR, TRUMMOR OCH GENOMSTRÖMNING. Rapport Vägbankars inverkan på vattcirkulation i grunda havsvikar, har tagits fram inom projektet EU Life algae. Författare är Sture Lindahl, SMHI, och Martin Österling (bilaga 1), Länsstyrels Västra Götaland. Rapport 2001:40 EU Life algae LIFE96ENV/S/380, Projektets grundläggande idé och mål är att återskapa långsiktigt hållbar miljö i de grunda havsvikar som sedan flera år tillbaka under somrarna täcks av algmattor till nackdel för såväl fisk och andra organismer i områda som friluftsliv och turism. Problem med fintrådiga alger i våra grunda havsvikar är starkt knutet till d begränsade vattcirkulation i innerskärgå. Projektet idtifierade tidigt att dåligt utformade vägbankar ytterligare kan förvärra situation. Rapport visar på hur operativt modelleringsarbete gom analys med hlp av hydrauliska beräkningar, i första hand med hydraulikmodell HEC2 kan tillämpas för att ge underlag för åtgäer för att förbättra vattcirkulation gom vägbankar. HEC2 är ett väl beprövat verktyg, som har använts på SMHI i närmare tjugo år. Ett flertal valideringar som har gjorts mot mätdata under dessa år visar att precision i beräkningarna med HEC2 är mycket god. Resultat visar bland annat att ökad öppningsarea gom vägbank snabbt ger ökat vattflöde. Av exemplet i rapport sid 11, fig 6, ser man att redan area av 2 m2 ger gomströmning av 1 m3/s vid givna förutsättningar. Flödet ökar logaritmiskt med ökande area. På Ljusterö kommer vattgomströmning att ske i långa kanaler och HEC2 kan användas för att med god noggrannhet bestämma lämpliga areor för kanaler och vägtrummor samt beräkna flöd. Kanalerna ska vara vidare än trummorna och klare överslagsberäkningar ger tidvis flöd i kanalerna som ligger runt m3/dygn, kanal, vilket skulle ge betydelsefull utsköljning m trolig inga dramatiska förändringar. Erfarheter från andra kanalprojekt är goda (se till exempel ref. 6,2, 6.3.). Om noggrannare bedömningar foras kommer föring att anlita SMHI för strömningsanalyser. 6 7

8 NOTER: 8

9 kä rs f Sa x ar So f lle nk ro ka K f an ho lm sf M ys in ge n Ar nö f R am sm or Ö av sb ik yf Ö sb yf m itt M ar um gr un sf j M är t ar d um m sf itt gr un t ra al ls 0 Ö st K mikrogram/liter al ls n sf m itt gr un t kä Ö rs st f ra Sa xa So r f lle nk r o K an ka ho f lm e n sf M e ys n in ge Ar n nö R f am sm or Ö a sb vi yf ke j n ä Ö r de sb n yf m M itt ar um gr sf M un ar um t e K mikrogram/liter 1 Sommarprov av totalfosfor och totalkväve (Källa: Rapport : Näringstillståndet.... Länsstyrels i Stockholms län, och egna mätningar.) OBS uppmätt tot-p vid Marumsf grunt var 290 mikrogram/liter tot-p jul aug sep tot-n jul aug sep-08

10 2 Länsstyrels i Stockholms Län: Rapport , Näringstillståndet i Stockholms läns sjöar, vattdrag och havsområd Utdrag sid om bedömningsgrunder: Tillståndsbedömning för havsområd SMHI:s indelning av Sveriges havsområd har använts för att dela upp Stockholms läns kustområd i olika avsnitt. De olika provtagningsstationerna har sedan kopplats till det havsområde de befinner sig i. I databas finns 33 kustnära havsområd tillhörande Stockholms Län (Bilaga 1) och ett refersområde (Landsortsdjupet i Västra Gotlands utsjövatt). Som grund för tillståndsklassning och tidsserieanalys har d metod som anges i Naturvåsverkets bedömningsgrunder använts. Det innebär att: Endast sommarvä har använts (juli, augusti och i staka fall tidiga septembervä). På så vis har inte inomårsvariation medtagits utan samtliga vä härrör från stabila sommarperioder. Mätvä mellan 0-10 meters djup har använts. I grunda havsområd har mätvä ovanför temperatursprångskiktet använts. För varje havsområde och år har ett medelväe beräknats. Antalet stationer inom varje havsområde varierar. Tillståndsklassning av de olika havsområda har i mån av dataunderlag gomförts för fyra tidsperioder. Tot(P): Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Mycket låg Låg Medelhög Hög Mycket hög < 15 mikrogram/liter mikrogram/liter mikrogram/liter mikrogram/liter > 31 mikrogram/liter Tot(N): Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Mycket låg Låg Medelhög Hög Mycket hög < 252 mikrogram/liter mikrogram/liter mikrogram/liter mikrogram/liter > 448 mikrogram/liter Se äv: Framtagande av vattkvalitetsnormer för d åländska skärgå. Slutrapport (pp5-7). Kajsa Appelgr & Johanna Mattila, Husö biologiska station, Åbo Akademi, Bergöväg 713, Emkarby:

11 3 3 4 Vinterprov 2009

12 Stefan Dahlgr: Undersökning av fem grunda havsvikar i Bergkvara skärgå, egtliga Östersjön. Botaniska institution Stockholms Universitet Examsarbete i Botanisk ekologi vid Botaniska institution, Stockholms Universitet, 27 November 2000, utgåva 2. Handledare Professor La Kautsky. 5 Lunds universitet, vattmyndighet och Formas har just inlett (2009) ett forskningsprojekt om d så kallade brunifiering av våra vatt som i vissa sjöar och kustvatt har varit mellan 50 och 300% de saste 25 år och ännu inte nått sin kulm. Organiskt material (humusämn) lakas ut från framförallt skogsmark och når sjöar och kustvatt. Varför vet man ännu inte m minskad försurning, ökad skogavverkning, utdikning, kan ha betydelse. 6 Referser: 6.1 Vägbankars inverkan på vattcirkulation i grunda havsvikar, Sture Lindahl, SMHI, och Martin Österling (bilaga 1), Länsstyrels Västra Götaland. Rapport 2001:40 EU Life algae LIFE96ENV/S/380, Restaurering av Hemsundet, Blidö, Norrtälje kommun, aspx 6.3 Kalmar Norra miljöföring 2004: Fågelsudd, Slakmöre och Slakmöre strand. Rapport över åtgäer för att förbättra kustmiljön. Kerstin Ahlberg Naturvatt i Roslag AB Rapport 2007:2 Miljötillståndet i Åkeröf och Hattsundet Ulf Lindqvist, Norr Malma 4201, Norrtälje No 109 (2003) Inverkan av vägbankar på vattmiljön uppföljande studier, Kati Suomalain. Husö biologiska station, Institution för biologi, Åbo Akademi Rapport 2005:28 Restaurering och förvaltning av fiskreproduktionsområd i Stockholms skärgå, Olof Sandström och Erik Neuman, Skärgåsutveckling SKUTAB AB; Anders Jansson, Stockholms läns Fiskareförbund; Alfred Sandström, Fiskeriverket, Kustlaboratoriet Verktyg för ett rare vatt i Stavbof. Broschyr utgiv av Länsstyrels i Stockholms län i samarbete med Södertälje kommun och Lantbrukarnas Riksförbund pdf 6.8 Rapport 2007:31 Fiskrekrytering i Stockholms skärgå underlag för fiskevå och biotopskydd, Olof Sandström, Skärgåsutveckling Skutab AB; Björn Söderlund, Länsstyrels i Stockholms län; Hrik C Andersson, Länsstyrels i Stockholms län.

13 _WEBB.pdf 6.10 Rapport 2003:23 Näringstillståndet i Stockholms läns sjöar, vattdrag och havsområd, Jonas Hagström och Joakim Pansar, Länsstyrels i Stockholms län. df 6.11 Resultat del 2 (Bilaga 3 från Rapport 2003:23, Näringstillståndet... Länsstyrels) Tillståndet i skilda havsområd, Länsstyrels i Stockholms län. pdf 6.12 Naturvåsverkets handbok 2007:4 Status, pottial, kvalitetskrav för sjöar, vattdrag, kustvatt och vatt i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattförekomster kan bestämmas och följas upp. (414 pp) Bilaga B till SNV handbok 2007:4 Bedömningsgrunder för kustvatt och vatt i övergångszon. (111 pp)

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till

LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under

Läs mer

Ljusterö kanal - en nygammal idé. Ljusterö 6 Oktober, 2007 Samarbetsgruppen Ljusterö kanal

Ljusterö kanal - en nygammal idé. Ljusterö 6 Oktober, 2007 Samarbetsgruppen Ljusterö kanal Ljusterö kanal - en nygammal idé Ljusterö 6 Oktober, 2007 Samarbetsgruppen Ljusterö kanal Agenda Samarbetsgruppens representation. Vår vision. Målsättning med och resultat av första årets arbete. Miljö

Läs mer

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ. RESULTAT AV MÄTNINGAR JULI 2007: De inre vikarna på Ljusterö är mer näringsrika

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur

Läs mer

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Ryaverkets påverkan på statusklassningen Ryaverkets påverkan på statusklassningen Gryaab AB Rapport Maj 2017 Denna rapport har tagits fram inom DHI:s ledningssystem för kvalitet certifierat enligt ISO 9001 (kvalitetsledning) av Bureau Veritas

Läs mer

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje Vattenkemisk undersökning av Hargsån 2003-2004 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 3 Provpunkt 4 Provpunkt bro Provpunkt 2 Provpunkt 1 Figur 1.

Läs mer

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar 25-27 Del av våtmarksrecipienten. Rapport 28-5-8 Författare: Jakob Walve och Ulf Larsson, Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: Titel: Miljöstatus i grunda havsvikar runt Gotland Rapportnummer: 2017:13 Diarienummer: 538-3049-2015 ISSN: 1653-7041 Rapportansvarig/Författare: Anders Nissling, Forskarstationen i Ar, Uppsala universitet

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Synoptisk undersökning av Mälaren

Synoptisk undersökning av Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Synoptisk undersökning av Mälaren 2009-08-25 Av Christer Tjällén Institutionen för Vatten och Miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2009:18 Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.

Läs mer

Långtidsserier på Husö biologiska station

Långtidsserier på Husö biologiska station Långtidsserier på Husö biologiska station Åland runt-provtagning har utförts av Ålands landskapsregering sedan 1998 (50-100-tal stationer runt Åland). Dessutom utför Husö biologiska station ett eget provtagningsprogram

Läs mer

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken

Värdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar Mellbyån Recipientkontroll 5 Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Lidingö stad Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Stockholm 2014-06-26 Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön Datum 2014-06-26 Uppdragsnummer 1320002925

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var ett ovanligt år i Svealands stora skärgård. Ett inflöde

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens

Läs mer

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden Författare: Ulf Lindqvist tisdag 13 augusti 2013 Rapport 2013:30 Naturvatten i Roslagen

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011 Jakob Walve, Miljöanalysfunktionen 212-4-2 Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 211 Efter ett politiskt beslut upphandlades 27 provtagning och analys för recipientkontrollundersökningen

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. THALASSOS C o m p u t a t i o n s Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata. Jonny Svensson Innehållsförteckning sidan Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Metodik 3 Resultat

Läs mer

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) 1(6) Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman) Sammanfattning Det är svårt att urskilja några trender i de hydrografiska mätserierna. Variationerna är stora både från mättillfälle till mättillfälle,

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Provtagningar 1987-2017 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2018 Innehåll 1 Provtagningsstationer... 1

Läs mer

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25) Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO

Läs mer

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015 Havsmiljön mår inte bra. Olika EU direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn

Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn Biologisk och kemisk karakterisering av framtida muddermassor i Västerås hamn Aros Congress Center Västerås 20 februari 2013 Tomas Viktor IVL Svenska miljöinstitutet som ett verktyg vid MKB rörande muddrings

Läs mer

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21 Version 211-11-18 på uppdrag av Ivösjökommittén Tom sida Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med 21

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLL FÖR KUSTOMRÅDET UTANFÖR SÖDERHAMN OCH LJUSNE 213 Söderhamn 214-3-25 Med vänlig hälsning Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund Daniel Rickström Postadress

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat Anna Dimming Vattenvårdsenheten anna.dimming@lansstyrelsen.se Översikt kustvattenförekomster i Västra Götalands län 88 kustvattenförekomster

Läs mer

Miljötillståndet i Hanöbukten

Miljötillståndet i Hanöbukten Miljötillståndet i Hanöbukten Øjvind Hatt ordf. v. Hanöbuktens vvf. fig. 1: Avrinningsområden för de sex största vattendragen som mynnar i Hanöbukten. Fig. 2: Nederbörd och temperatur per månad under 2015

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm UPPDRAG Miljö UPPDRAGSNUMMER 5630208300 UPPDRAGSLEDARE Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV Petra Wallberg DATUM GRANSKAD AV Uno Strömberg Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Läs mer

Vattenförekomsten Ivösjön

Vattenförekomsten Ivösjön Första sex års cykeln: 2009-2015 Vattenförekomsten Ivösjön 2015-2021 Inför dialogen 2014 och före Vattenmyndighetens beslut 22 december 2015 för perioden 2015-2021 Statusklassning Arbete i sex års cykler;

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens

Läs mer

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön? Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005. Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken 2004-2005 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provpunkt 2 dammen (sediment) Provpunkt 1 Figur 1. Provtagningspunkter

Läs mer

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen Ekologisk status 2015 Kemisk status 2015 God Ej god Hur ser statusklassningen ut

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN ingående i rapport avseende 24 års vattendragskontroll April 25 1 2 Säveån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Bakgrund Ån har ett avrinningsområde

Läs mer

Dagvattenutredning. Boviksvägen, Alhem. Datum:

Dagvattenutredning. Boviksvägen, Alhem. Datum: Dagvattenutredning Boviksvägen, Alhem Datum: 2018-07-04 1 Innehåll Bakgrund... 3 Förutsättningar... 4 Topografin i området:... 4 Flödesberäkningar... 5 Flöden före exploatering... 5 Markanvändning efter

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sjöbeskrivning. Fisksamhället Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken Kvibille Gästis 2014-05-21 Närvarande Markägare och arrendatorer: Karl-Olof Johnsson, Göran Andreasson, Thomas Nydén och Lars

Läs mer

Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund

Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund Olof Engstedt, 2014-09-22 Vattenorganisationernas riksmöte, Lund Rekryteringsstörningar Orsaker till populationsnedgångar av Övergödning gädda i Östersjön Predation av spigg Förlust av lekhabitat Fintrådiga

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental

Läs mer

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se

Läs mer

PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN

PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN Författare: Granskad av: Joakim Scharp PM BRISTA VERKSAMHETSOMRÅDE TRUMMOR UNDER NORRA STAMBANAN Sammanfattning Det har utförts en bedömning av de vägtrummor som finns i Rosersbergsbäcken, nedströms det

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar

Läs mer

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP

PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP RAPPORT PM DAGVATTENUTREDNING GROSTORP SLUTRAPPORT 2014-05-19 Uppdrag: 250825, Dp Grostorp i Finspång Titel på rapport: PM Dagvattenutredning Grostorp Status: Datum: 2014-05-19 Medverkande Beställare:

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering etapp 1 (undersökning)

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Vi har under ett antal år uppmärksammat hur inströmmande

Vi har under ett antal år uppmärksammat hur inströmmande Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Det var återigen en sommar med kyligt och salt vatten i Svealands

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren Operativ övervakning enligt direktivet Syfte Fastställa status för vattenförekomster som befinner sig i riskzonen att inte

Läs mer