NY LAG HÖJER TEMPEN PÅ SP TEKNIK FORSKNING NUMMER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NY LAG HÖJER TEMPEN PÅ SP TEKNIK FORSKNING NUMMER 4 2008"

Transkript

1 Kundtidning från SP TEKNIK FORSKNING NUMMER NY LAG HÖJER TEMPEN PÅ SP BETONG SKA BLI BRANDSÄKRARE DELEGATION avvärjer INGENJÖRSBRIST INGVAR SAHLIN ARKITEKT UTAN GRÄNSER

2 Vem ångrar sina teknikstudier? Hur ska vi få fler unga att läsa teknik och naturvetenskap på gymnasier och högskolor? Sedan jag blev ombedd att vara med i regeringens teknikdelegation, har jag funderat extra mycket på denna fråga. Delegationen leds av Volvo ABs chef Leif Johansson och innehåller en blandning av människor från akademi och industri och ett antal studenter. Vår uppgift är att försöka se till att Sverige undviker framtida brist på ingenjörer. Sverige tappar i styrka Just nu råder det kanske ingen större brist. Men ser man till antalet sökande till de tekniska högskolorna kan situationen på sikt bli alarmerande. Allt färre söker. Effekten blir att Sverige tappar i teknisk och industriell styrka. Vi har historiskt sett kunnat skapa välstånd och framgång just tack vare vårt ingenjörskunnande, vår innovation och vår förmåga att tänka systemmässigt. Vi vill inte förlora den förmågan. Vad kan man göra för att få en 15-åring att välja en teknisk yrkesbana? För jag tror att det är där, i den åldern, vi måste fånga unga människor och få dem intresserade av teknik. Jag minns vad som fick mig att börja läsa datavetenskap på 70-talet. Jag såg en mycket intressant film som gav en bild av en då avlägsen framtid år Filmen förutspådde inte Internet, men väl en form av elektronisk handel som jag tyckte kändes otroligt spännande. Måste kommunicera Som vanligt är nyckeln till att lyckas kommunikation. Vi måste arbeta fram bra och lockande bilder av hur det är att arbeta som ingenjör och som naturvetare och kommunicera dessa till de unga. Vi måste också visa vad tekniken resulterar i, få fram det helhetsperspektiv där ingenjörens kunskaper är till nytta hela vägen från innovation till färdig produkt eller tjänst. Ett extra plus är att en teknisk utbildning oftast leder till ett givande jobb som man trivs med. Det finns undersökningar som bekräftar detta. Om vi lyckas? Det får framtiden utvisa. Jag hoppas dock att vi kan se ett trendbrott om några år: Att antalet sökande till de tekniska högskolorna växer. Missionera teknik, även under julen! MARIA KHORSAND koncernchef SP 2

3 God Jul och Gott Nytt År! önskar redaktionen på Teknik & Forskning foto dick gillberg INNEHÅLL #4/08 Ny lag skärper kraven på utsläpp 4 P-märkt fjärrvärme för flerbostadshus 5 Zeljko Ladestam ny försäljningschef på SP 5 Maria Khorsand invald i regeringsdelegation 6 Änglamarkspriset till Christel Cederberg 6 7 Polypropylenfibrer gör betong brandsäkrare. Fibrerna hindrar tät betong, till exempel många typer av själv kompakterande och höghållfast betong, från att spjälka progressivt vid brand, förklarar Robert Jansson, brandforskare på SP. Skärpta miljökrav påverkar kamintillverkare 8 Färjetrafiken ska bli lättare 8-9 Arkitekten Ingvar Sahlin ser inga gränser Vid årsskiftet införs en ny lag i Kalifornien som kräver minskade utsläpp från träskivor. Det har lett till ökat tryck på SPs kemilabb. Guld ersätts med billigare keramer 12 Glaset som tål att diskas igen 13 Råvirke ska utnyttjas maximalt 15 Nytt lås underlättar hamnarbete 16 Notiser Pralinproblem ska åtgärdas Efterfrågan på en klarlack som tål det svenska vädret och dessutom håller länge står högt på många arkitekters önskelista. Målet för Ylva Kärrfelt och andra träforskare är att få fram en lack som håller i cirka tio år förutsatt att normalt underhåll utförs. 16 DEHP har på senare tid ifrågasatts när det gäller miljö och hälsa. Pernilla Karmalm arbetar med att hitta en miljövänlig ersättare. Teknik & Forskning är SPs kundtidning och utkommer med fyra nummer per år. Redaktör Staffan Ljung, Ansvarig utgivare Cecilia Nielsen, Adress: SP, Box 857, Borås, Grafisk form: Studio Desktop AB, Stora Brogatan 11 13, Borås. Tryck: Responstryck, Borås Upplaga: ex. ISSN Adressändringar: SP bedriver, i samverkan med bland annat universitet och högskolor, forskning som är fristående och bygger på vetenskaplig grund. I Teknik & Forskning berättar vi om aktuella projekt utan att detta innebär att SP som organisation tar ställning till resultat och uppfattningar. Eftertryck av tidningens artiklar får göras om källan anges tydligt. Tidningen finns även som PDF på I SP-koncernen ingår bolagen: CBI Betonginstitutet, SITAC certifierar produkter och personer inom bygg-, installations- och anläggningssektorn. SMP Svensk Maskinprovning, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, YKI Ytkemiska Institutet, GLAFO Glasforskningsinstitutet, s p /t e k n i k & f o r s k n i n g #1/08 3 3

4 Ny lag skapar rusning till labben Vid kommande årsskifte inför Kalifornien en ny lag som innebär krav på minskade utsläpp av formaldehyd från träskivor. På SPs kemilabb upplever man en rusning från företag som vill prova och certifiera sina produkter för den kaliforniska marknaden. Färglös, irriterande gas Formaldehyd (kemisk formel CH 2 O) är en gas som ger irritation i ögon och andningsvägar. Lim i spånplattor är en utsläppskälla. Enligt Kemikalieinspektionen finns undersökningar som tyder på förhöjd cancerrisk hos människor som utsatts för formaldehyd i sin arbetsmiljö under lång tid och i mycket höga koncentrationer. Den nya lagen omfattar både gränser för hur mycket formaldehyd som träskivorna får ge ifrån sig och krav på certifiering. SP, som nyligen godkänts som certifieringsorgan av de kaliforniska myndigheterna, har inve s terat i ny utrustning för att möta efterfrågetrycket som har varit stort under hösten. Kunderna är framför allt träskivetillverkare i Norden och Baltikum. Att stora aktörer, som exempelvis IKEA, också har antagit de kaliforniska kraven bidrar till att efterfrågan på provningar och certifieringar ökat hos SP. Vi har skaffat flera nya små emissionskammare och även byggt en större kammare, vilket krävs för att uppfylla lagkraven, säger Anders Lorén på SP. Även möbeltillverkare som vill sälja på den kaliforniska marknaden påverkas. Från årsskiftet måste de kunna visa dokument som styrker att deras leverantörer av träskivor är certifierade. De måste också bifoga spårbarhetsintyg som uppströms visar att deras möbler uppfyller kraven. Utsläppskraven i Kalifornien kommer de närmaste åren att skärpas ytterligare. Ett andra steg träder i kraft Det steget innebär att MDF, spån skivor och plywood som produceras enligt dagens Europa standard inte klarar gränskraven. staffan ljung Maria Rådemar jobbar i SPs stora emissionskammare. Här placeras träskivor efter att ha konditionerats en vecka vid bestämd temperatur och luftfuktighet. foto dick gillberg 4

5 Hallå där Zeljko Ladestam, 45, som nyligen lämnat sin tjänst på företagsinkubatorn Chalmers Innovation i Göteborg för ett jobb som försäljningschef på SP. Vad har du gjort tidigare i livet? jag är civilingenjör inom teknisk fysik på Chalmers och har även en Executive MBA från Handelshögskolan i Göteborg. Under de senaste tio åren har jag arbetat som konsultchef, konstruktionschef och marknadschef. jag har också startat ett konsultbolag inom elektronik och mjukvaruutveckling. volvo Personvagnar, Ericsson och WM data är några av de företag som jag har jobbat på. Peter Gummérus, NordIQ (till vänster), Anna Boss, SP och Markus Alsbjer, SP, under provningen av Sveriges första P-märkta fjärrvärmecentral för flerbostadshus. P-märkt för flerbostadshus NordIQ, som tillverkar och säljer fjärrvärmecentraler, är först i Sverige med att få en anläggning för flerbostadshus P-märkt. För snart tio år sedan kom den första P märkta fjärrvärmecentralen för villor ut på marknaden. Sedan en tid tillbaka finns också möjlighet till certifiering för P märkning av större fjärrvärmecentraler för flerbostadshus. Nu har den första gått igenom SPs provning och granskning. Mikrovågor ska torka matavfall Genom att ta bort vatten från matavfall kan man minska både volymer och problem med dålig lukt. SIK studerar nu hur mikrovågor och luft kan användas för ändamålet.arbetet sker inom ramen för Waste Refinery, det svenska centrumet för avfallshantering som är baserat vid SP. Huvudsyftet med projektet är att utvärdera för och nackdelar med att använda mikrovågor och luft för att foto thomas ljung En central räcker Genom att välja P märkta fjärrvärmecentraler kan kunden försäkra sig om att produkten uppfyller en viss kvalitetsnivå. Sam tidigt behöver man inte konstru era en fjärrvärmecentral på nytt för varje byggnad, vilket ofta skett tidigare, säger Anna Boss, civilingenjör på SP. NordIQs fjärrvärmecentral består av en serie moduler i olika storlekar för värme respektive varmvattenproduktion. De kan kombineras beroende på behoven i de byggnader där de ska användas. Företagets utvecklingschef, Peter Gummérus, tror att P märkningen underlättar för kunderna: Märkningen innebär en standard isering, som gör att det blir enklare att välja. Funktionen provas av SP Certifiering av fjärrvärme cen traler sker i nära samarbete med branschorganisationen Svensk Fjärrvärme, vilkas krav på funktion provas av SP. Utöver dessa funktionskrav har vi också, som för alla produktcertifieringar, egna certifieringsregler som bland annat omfattar krav på dokumentation och fortlöpande kontroll av tillverkningen, säger Anna Boss. staffan ljung få bort vattnet från matav fallet, berättar Birgitta Raaholt, mikrovågsexpert på SIK. vi tar hänsyn till faktorer som kostnader, energieffektivitet och miljöpåverkan. Att torka matavfall innebär en rad förväntade fördelar: Förbättrade möjligheter att tillverka biogas, reduktion av vikt och volym samt mini mering av mikrobiologisk aktivitet och dålig lukt. Vad hugger du tag i först? jag ska förstås börja med att lära känna företaget och träffa mina kollegor. jag tänker också lägga tid på att prata med kunderna för att förstå hur vår marknad ser ut och hur vi gör våra affärer. Vad tillför du SP? jag har jobbat mycket med försäljning och är bra på att förstå vad kunderna vill ha. Det gäller att utgå från deras behov och arbeta fram lösningar med det som bas. Berätta lite om dig själv! jag bor i Göteborg, är gift och har en son på 22 år. Han planerar att bli teknisk fysiker, precis som sin pappa! Namn: Zeljko Ladestam Ålder: 45 Arbete: Ny försäljningschef på SP 5

6 foto leif r jansson Ingenjörsbrist ska förhindras Från vänster; Karl Wistrand, vd Coop Sverige, Christel Cederberg, Änglamarksprisvinnare 2008 och Hasse Alfredsson, prisutdelare (och som ju även är upphovsman till namnet Änglamark). Christel Cederberg fick miljöpris Forskaren Christel Cederberg, som har ett nära samarbete med SIK, har tilldelats Ängla markspriset 2008 och ett stipendium på kronor. Så här lyder juryns motivering: En pionjär inom forskning kring mat och klimat där livscykelanalyserna ger en avslöjande helhetssyn på matens kretslopp från jord till bord och vidare till avfall och återvinning. Hennes rapporter och vilja att sprida sitt arbete till såväl forskare, lantbrukare som allmänheten, gör henne till en stor inspirationsoch kunskapskälla för ett klimatsmartare jordbruk. SPs koncernchef Maria Khorsand är med i en dele gation, utsedd av regeringen, som ska arbeta för att undvika en framtida ingenjörsbrist. Uppgiften handlar om att vidta olika åtgärder för att öka ungdomars intresse för utbildningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och IT. Delegationen ska också föreslå hur olika aktörer kan samverka för att skapa större intresse för dessa ämnen. Kommunikation viktigt För att göra teknik roligare och förståeligt måste vi bättre kommunicera vad teknik kommer att användas Delegationens medlemmar: Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör, IT- och telekomföretagen Karin Glader, studerande, Chalmers tekniska högskola Peter Gudmundson, rektor, Kungl. Tekniska högskolan Lars Hagel, chef för externa forskningssamarbeten, GE Healthcare Ursula Hass, rektor, Blekinge Tekniska Högskola Philip Kapper, studerande, Norra Real Maria Khorsand, verkställande direktör, SP Peter Larsson, samhällspolitisk direktör, Sveriges ingenjörer Camilla Modéer, generalsekreterare, Vetenskap & Allmänhet Björn O. Nilsson, verkställande direktör, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien Anna-Maria Wiberg, studerande, Uppsala universitet Johan Ancker, chef för industriell utveckling, Teknikföretagen Paula Bäckman, verksamhetschef, Balthazar Helen Dannetun, professor och dekan, Linköpings universitet till i samhället. Det gäller både i utbildning och på företag, säger Maria Khorsand. Delegationen leds av Volvo ABs vd Leif Johansson. Den ska slut redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2010, men ska också ar beta utåtriktat under tiden, exempelvis via kampanjer. Kompetens avgörande Att svenska tekniktunga företag kan få tag i kompetent arbetskraft är en avgörande faktor för Sverige i globaliseringens tid. Jag är glad att så många engagerade personer ställt upp för att arbeta med den här viktiga uppgiften, säger högskole- och forsknings minister Lars Leijonborg. På SIK har vi haft glädje och nytta av ett långvarigt och stimulerande samarbete med Christel och under 2008 har vi fördjupat samarbetet ytterligare. Jag är mycket stolt över att vi har denna nära relation med Christel och glad att omvärlden ser hennes viktiga insats inom mat- och klimatområdet, säger Klas Hesselman, vd på SIK. 6 Maria Khorsand invald i EARTOs styrelse EARTO, som funnits sedan 1999, är ett samarbets organ som har till uppgift att tillvarata intressena för cirka 350 forsknings- och teknologiorganisationer i Europa. SPs koncernchef är nu invald i styrelsen. En rad stora spelare sitter med i styrelsen och jag ska använda medlemskapet för att stärka de svenska institutens närvaro i Europa. Styrelsearbetet ger också många bra kontakter, vilket hjälper oss att nå våra mål, säger Maria Khorsand. EARTOs medlemsföretag har totalt forskare, ingenjörer och tekniker anställda och tillsammans omsätter de 150 miljarder kronor. Läs mer på

7 I en stor ugn studeras hur betong beter sig vid höga temperaturer. På bilden justerar Robert Jansson temperaturgivarna. foto dick gillberg Plastfibrer gör betong brandsäkrare Ett sätt att göra självkompakt erande betong mer brandsäker är att tillsätta tunna poly propy lenfibrer vid gjutningen. På SP forskas i ämnet. Generellt sett kan betong ses som ett mycket motstånds kraftigt materi al när det gäller normala bränder i konstruktioner. Det beror på dess höga densitet och utmärkta isolerande egenskaper. Klarar inte branden Betong bidrar inte heller till brandspridningen eftersom den är obrännbar, säger Robert Jansson. Han är brandforskare på SP och arbetar med en doktorsavhandling som handlar om polypropylenfibrers funktion i betong vid brand. När det gäller höghållfast och självkompakterande betong (be höver inte vibreras för att flyta ut i formen vid gjutning) kan det finnas risk att materialet inte klarar kraven vid brand. De mest uppmärksammade fallen rör ett antal Robert Jansson tunnelbränder där tät höghållfast betong spjälkat kraftigt. Hindrar spjälkning För vissa betongtyper kan man därför till sätta små mängder polypropylenfiber vid gjutningen. Fibrerna hindrar tät betong, till exempel många typer av självkompakterande och höghållfast betong, från att spjälka progressivt vid brand, förklarar Robert Jansson. staffan ljung Fotnot: Robert Jansson har tidigare skrivit lic. avhandlingen: Material properties related to fire spalling of concrete KONTAKT Kontakt: Robert Jansson, , 7

8 Skärpta miljökrav påverkar svenska kamintillverkare EU-direktivet EcoDesign ska bidra till att produkter som använder energi, särskilt el, blir effektivare och mindre klimatpåverkande. För exempelvis tillverkare av el- och gaspannor och pellets- och braskaminer väntas direktivet få stor betydelse när det träder i kraft fullt ut om några år. Lätta fartyg ger En färja där överbyggnaden av stål ersätts med plastkompositer. Patrullbåtar med kompositer som alternativ till aluminium. Två miljöskonande fartygsprojekt som kan bli verklighet tack vare LÄSSprojektet Lättviktskonstruktioner till sjöss. EcoDesign är ett så kallat ramdirektiv som fastställer hur krav och regler för en lång rad miljöpåverkande produkter ska utarbetas och fastställas. Arbetet med att implementera direktivet har pågått flera år och en rad förstudier, som rör cirka 20 produktgrupper, har genomförts eller drivs just nu. Lennart Gustavsson studerar anläggningar som eldas med kol, ved och pellets. Huvudtanken med EcoDesign är att optimera produkternas totala miljöprestanda över hela livslängden, med hänsyn till funktion och användarvänlighet, berättar Lennart Gustavsson på SP. På uppdrag av Energimyndigheten arbetar han med att bevaka att svenska förhållanden tillgodoses i en av förstudierna. Den behandlar mindre fastbränsleanläggningar som eldas med kol, ved och pellets, till exempel pannor, kaminer och brännare. Föra fram svenska ståndpunkter Mot slutet av 2009 ska förstudien vara klar. Uppdraget handlar till stor del om att förse foto dick gillberg konsultgruppen med relevanta indata, läsa och analysera delrapporter och utredningar samt att kommunicera vad som händer. Arbetet innebär också att Lennart Gustavsson har många kontakter med tillverkare, branschorganisationer och myndigheter. Han anser att förstudien är en bra chans att föra fram svenska ståndpunkter till EU-kommissionen. Det finns risk att svenska tillverkare kan komma i kläm om EcoDesign-direktivet visar sig utmynna i krav som gynnar fossil produktion. Fossila bränslen viktiga Förstudierna för pannor och varmvattenberedare som värms med gas, olja eller el blev klara för ungefär ett år sedan. Rapporterna avspeglar den europeiska infrastrukturen för energiförsörjning. Fossila bränslen som natur gas, olja och kol är fortfarande viktiga energikällor i de flesta småhus på kontinenten och distributionsnäten är väl utbyggda. Det visar sig i de åtgärdsförslag som kommissionen lagt fram. Hälften av alla elpannor I Sverige är däremot el betydligt vanligare, eftersom vi har vatten- och kärnkraftverk som dominerande elproducenter. Det finns beräkningar som visar att Sverige har runt 50 procent av alla elpannor i Europa. Det gäller därför att vi i Sverige tydligt visar att våra biobränsleprodukter och vårt sätt att producera el är bra ur energi- och klimatsynpunkt, säger Lennart Gustavsson. Han tycker att alla företag som tillverkar utrustning för att värma hus bör hålla sig ajour med utvecklingen. Ett bra sätt är att stå i regelbunden kontakt med respektive branschorganisation. foto conny wickberg Lättare fartyg förbrukar mindre bränsle, tar mer intäktsgivande last och kräver mindre underhåll. Det är huvudskälet till att LÄSSprojektet genomförts. Under tre år har fors- 8

9 mindre effekter på miljön kare från SP och 28 olika industriföretag och organisationer deltagit i det Vinnova-finansierade 25 miljoners-projektet som nyligen avslutats. Målet har varit att ta fram ny teknik där man ersätter stål med andra material, som plastkompositer, för att kunna bygga fartyg som är 30 procent lättare till 25 procent lägre kostnad, säger Tommy Hertzberg, projektledare och brandexpert på SP. Brandsäkerheten viktig Extra viktigt när man byter ut traditionella material är att det inte tummas på brandsäkerheten. En rad försök med olika konstruktioner har genomförts i SPs brandlaboratorier. Resultaten visar att det går att göra lätta fartygskonstruktioner som klarar lika högt ställda brandkrav som vanliga konstruktioner. I slutet av 2007 gjorde vi storskaliga försök där två hytter med korridor och omgivande kompositkonstruktion utsattes för realistiska bränder. Representanter från bland annat den brittiska sjöfartsmyndigheten, MCA, var med och tittade på, berättar Tommy Hertzberg. Svenska varv världsledande Ett resultat är att Stena-rederiet nu för diskussioner med MCA om att få trafikera Irländska sjön med en brittiskflaggad RoPax-färja med kompositöverbyggnad. Även den svenska kustbevakningen har påverkats då man beslutat att ta med kompositmaterial vid sin upphandling av patrullbåtar. Tommy Hertzberg konstaterar att det är ett stort plus att svenska varv är världsledande på området. Det betyder ökade chanser att fartygen byggs i Sverige, säger han. Även forskningen fortlöper. Våren 2008 inleddes ett fortsättningsprojekt, även det Vinnova-finansierat, som rör utveckling av kryssningsfartyg. Här knyts en grupp från LÄSS-projektet ihop med det tyska varvet Meyer-Werft. Sommaren 2009 beräknas arbetet vara klart. KONTAKT Tommy Hertzberg, , staffan ljung Sverige ligger långt framme vad gäller lättviktsfartyg. Ett exempel är aluminiumfartyget Stena Explorer. 9

10 Jag höll andan och en kvinna höll för ögonen. Men det kom ingen explosion. ingvar sahlin Arkitekten som ritar utanför gränserna I krigshärjade Bagdad bygger SIDA ett kontor för FNs humanitära organisationer. Arkitekt och byggteknisk expert är Ingvar Sahlin i Arkitekter utan gränser. Jag vill gärna göra nytta för människor som har det svårt. Dessutom är det ju ett äventyr, säger Ingvar Sahlin. Namn: Ingvar Sahlin. Ålder: 66 år. Familj: Hustrun Inga och vuxna sonen Carl. Intressen: Släktforskning, golf, konst. Dold talang: Lagar gärna festmat. Bakgrund: Arkitekt i Göteborg, platschef för ett byggföretag i Berlin, från 1997 SP Certifiering. Under förra året var han tjänstledig i åtta månader från tjänsten som revisionsledare vid SPs certifieringsenhet, utlånad till Räddningstjänsten för FN uppdrag i Ghana, Panama och Irak. Härom dagen fyllde han 66 och kör på som vanligt, på heltid med minst tre resdagar i veckan. Arbetsrummet i Borås ser välstädat ut. jag är mest ute hos våra kunder, byggföretag, och gör produktcertifieringar. Det blir mycket resor men så har det alltid varit, konstaterar han. Uppdrag i Ghana I december 2006 blev han som medlem i Arkitekter utan gränser, kontaktad av en tjänsteman på Räddningstjänsten. Det gällde ett tre månader långt uppdrag i Ghana, där ett nödhjälpslager skulle ritas och byggas. I början av januari 2007, flög han först till Rom för att besöka huvudkontoret för World Food Programme, WFP. Han fick ett cad program till datorn och tillbringade tio dagar vid det italienska nödhjälpslagret i Brindisi. jag studerade anläggningen och satte mig in i alla processer med lastning och lossning, lagring av mediciner i kylrum och lagring av mat i klimatstyrda rum. Ett krav var också att byggnaden måste vara robust och kunna stå emot hårda stormar. Han ritade ett förslag och fick åka vidare till huvudstaden Accra i Ghana. WFP hade fått en tomt på flygplatsen men till att börja med ifrågasattes storleken på tomten. Det blev mycket förhandlingar med berörda myndigheter, men det är ju sådant jag är van vid. Flög över fiendens område Efter två månader fanns alla tillstånd för byggstart och Ingvar Sahlins uppdrag var utfört. Lagom till påskhelgen var det dags att resa hem, men han uppmanades att besöka huvudkon toret i Rom på vägen. Ett likadant nödhjälpslager skulle byggas i Panama. Det var bara att ge sig iväg igen efter påsken, säger han och skrattar. I september var han tillbaka på SP men redan efter några månader kom nästa uppdrag, i Irak. FN behövde ett nytt kontor med 30 arbetsplatser för att installera sina humanitära orga nisationer i Bagdad. jag och två andra svenskar åkte ner under pågående krig för att reka i fyra dagar. vi utrustades med kläder, FNs ljusblå skottsäkra skyddsvästar och vita hjälmar, berättar han. Från den internationella flygplatsen i Bagdad flögs de i helikopter till FNs område i stadens gröna zon, som är 1 mil lång och 0,5 mil bred och har den högsta säkerhetsbevakningen. Flygningen innebar åtta minuter över fiendens områ 10

11 De svartmålade helikoptrarna syntes inte i mörkret, men de hördes. Fienden vet att de alltid är två, så när en har passerat kommer en till. Och vi satt i den andra, berättar Ingvar Sahlin. foto dick gillberg de. När det blev mörkt flög svartmålade öppna helikoptrar i skyttel trafik utan ljus. Ombord fanns en pilot, två skyttar i de främre hörnen, en överordnad militär och sex passagerare. Plötsligt hände det. På helikopterns vänstra sida blixtrade en röd ljusraket, och strax efter en vit på högra sidan. Jag höll andan och en kvinna höll för ögonen. Men det kom ingen explosion och piloten fortsatte rakt fram. Efter landningen pratade han med överordnanden om att händelsen var obehaglig. Only toys, avfärdande han det. Det var inga riktiga vapen den här gången, säger han. Skottsäkra transporter Han berättar att alla transporter inom zonen sker i skottsäkra jeepar. Varje dag åker de 125 FN-tjänstemännen mellan bostadsområdet, byggt som skyddsrum, och arbetsplatsen som ligger i en före detta flickskola. Gatorna omgärdades av tre meter höga murar, vid något tillfälle skymtade han Husseins sönderbombade palats. Överallt fanns patrullerande militärer och FN:s anställda hade id-nummer som kontrollerades via radiokontakt under transporter så att ingen skulle komma bort på vägen. Men vi kallades hela tiden tre gäster från Sverige, säger han och skrattar. Tillsammans med tre tekniker tittade han på den föreslagna tomten för det nya kontoret. Men den låg ganska avsides vilket hade krävt mycket ny infrastruktur och resurser för att få det tryggt. En bättre och säkrare lösning blev tomten bakom flickskolan, där vatten, elektricitet, radiosändare och säkerhetsrutiner red an fungerade. Hans ritningsförslag inkluderade en tvättstuga, för att minska de riskfyllda transporterna. För att höja kvali teten och säkerheten på förvaringen av mediciner fanns också ett nytt medicinförråd. Förslaget uppskattades och jag gjorde en ritning för anbudsförfarandet, säger Ingvar Sahlin. En lokal projektledare leder nu bygget som beräknas stå klart under våren Räddningsverket har utsett Ingvar Sahlin till byggteknisk expert för kontoret. Det innebär att han kan behövas på plats om det uppstår problem eller frågor som kräver teknisk kompetens. I så fall är det inga problem. Jag har oerhört lätt för att lyfta och ge mig iväg ut, säger Ingvar Sahlin. helena ullenius Helikopterturen till FNs område i Bagdad blev minnesvärd för Ingvar när det plötsligt blixtrade till på utsidan. 11

12 Guld glimmar inte alltid mest Kan man ersätta kostsamt guld med billigare material vore mycket vunnet. peter leisner En blandning av titan, kol och kisel kan bilda en keram, som är elekt riskt ledande och ersätter dyrt guld i olika tillämpningar. SP är med och utvecklar tekniken genom provningar och utveckling av kvalitets kontrollmetoder. I slutet på 90 talet upptäckte en amerikan att en blandning av titan, kol och kisel är elektriskt ledande. En ABB anställd studerade därefter, tillsammans med företaget Impact Coatings, olika materialsystem och föreslog Linköpings Universitet att se om det gick att belägga materialet och skapa ett bra kontaktmaterial. Därmed kan det ersätta guld som ytbeläggning i exempelvis bränsleceller, kablar, datorer och mobiltelefoner. Hårdare än guld Materialet har utvecklats vidare av forskare på bland annat universiteten i Linköping och Uppsala. Kommersiell processutveckling drivs nu av Impact Coatings, som har drygt 30 anställda. Keramen, som döpts till MaxFas, är hårdare än guld, vilket gör det bra som ersättare när det rör sig om tillämpningar där supertunna guldskikt lätt slits. Kontakter i en mobiltelefon är ett exempel, säger Peter Leisner, chef för SPs elektronikenhet. Keramen har också en rad fördelar ur miljösynpunkt. Guld är väldigt energikrävande att utvinna jämfört med titan, kol och kisel. Dessa ämnen är vanligt förekommande och orsakar inga större miljöproblem när de når slutet av sin livscykel. SP deltar i kontrollerna SP deltar i utvecklingsarbetet med provningar och framtagning av kvalitetskontrollmetoder som ska användas i produktionen. SP deltar också i uppdrag av ren forskningskaraktär i ett angränsande kompetenscentrum, FunMat. I ett tredje projekt, Max Cell, utvecklas keramen för att användas i bränsleceller. Där är ett stort antal batterier seriekopplade, vilket kräver stora mängder elektriskt ledande material som klarar den frätande miljön. Bränslecellstekniken utvecklas i raskt takt. Kan man ersätta kostsamt guld med billigare material vore mycket vunnet, säger Peter Leisner. staffan ljung Med hjälp av MaxFas ska vi skräddarsy en ytbeläggning till bränsleceller, säger Henrik Ljungcrantz, vd för Impact Coatings. f o t o l a s s e h e j d e n b e r g 12

13 Glas som tål att diskas igen Fosfatfria diskmedel minskar miljöpåverkan. Samtidigt angriper de glas och förstör dem sakta men säkert. Glasforskningsinsitutet Glafo sam arbetar nu med svenska glasbruk för att förbättra glasens diskresistens i av vaktan på ett kommande fos fatförbud. Kväve och fosfor bidrar till övergödningen av våra hav. Det har lett till ett fosfatförbud i tvättmedel. Nu har det visat sig att diskning med maskindiskmedel, som har låg eller ingen fosfathalt, gör att diskgodset, främst glas, angrips oacceptabelt snabbt. Glafo och glasbruken har utvecklat glassammansättningar som optimerats för att motstå maskindiskning med fosfathaltiga diskmedel. Därefter har man utfört disktester. Nya glas bättre Maskindiskning av glas med fosfatfria maskindiskmedel och disk medel med en fosfathalt på 15 procent, har i jämförelse med internationellt konkurrerande glas visat att de nyut Två identiska glas. Det till vänster är diskat gånger med traditionellt fosfatinnehållande diskmedel och det till höger är diskat 500 gånger med ett fosfatfritt diskmedel. vecklade glasen i projektet är bland de bättre. De klarar dock betydligt färre diskcykler än då de diskas med fosfatinnehållande diskmedel. Redan efter 200 diskningar är angreppen synliga och efter cirka 700 diskningar är glasen förstörda. Detta är nivåer som inte kan anses acceptabla, konstaterar Lars Gunnar Johansson, projektledare på Glafo. Han hävdar att både glasbruken och konsumenterna hamnar i ett utsatt läge för sina servisglas om fosfatdiskmedel förbjuds i Sverige. Som jämförelse klarar de nya glasen vid disk med fosfatdiskmedel mer än diskcykler vilket beräknas motsvara mer än 10 års bruk. Blir det beslut om fosforför bud i maskindiskmedel måste diskmedlens och glasens samman sättning vidareutvecklas för att undvika skador. Fler aktörer påverkas De faktorer som främst påverkar slitaget är maskindisk medlets sammansättning, disktemperaturen och glasets sammansättning. Vi ser också att skador kan öka även på övrigt diskgods, som rostfria bestick, och att maskinens livslängd förkortas vid en övergång till fosfatfria maskindiskmedel. Det finns alltså flera aktörer som påverkas av ett sådant beslut, säger Lars Gunnar Johansson, som nu skriver en ansökan till NIC (Nordisk InnovationsCenter) för att i samarbete med diskmedels-, diskgods- och diskmaskintillverkare finna en lösning på problemet. s t a f f a n l j u n g 13

14 På jakt efter hållbar klarlack En skyddande klarlack med lång livslängd och som låter det underliggande träet synas. Det står på många arkitekters önske lista, säger Ylva Kärrfelt, som forskar fram hållbara klarlacker inom ramen för kompe tenscentrumet EcoBuild. Ylva Kärrfelt på SP Trätek i Stockholm arbetar med att ta fram en klarlack som är resistent mot UV-strålar. Klarlacker används i dag i begränsad utsträckning utomhus för att skydda träfasader, snickeride taljer och ute möbler. Problemet med klarlacker är dock att de släpper igenom solens UV-strålar, vilket gör att ligninet i träet gradvis bryts ner och gulnar. Träet bryts ner Eftersom träet under lackytan bryts ner, försämras vidhäftningen. I vårt svenska, fuktiga klimat finns det då en risk att vatten tränger in genom små sprickor i lacken och på så vis bidrar till träets nedbrytning. syftet med ecobuild SP driver kompetenscentrumet EcoBuild i samverkan med KTH och flera industriella aktörer. Syftet med EcoBuild är bland annat att få fram ekoeffektiva slutprodukter med högre förädlingsvärde än konventionella produkter. Totalt är ett 80-tal forskare knutna till centrumet. Mer att läsa finns på Efter vidare nedbrytning grånar träet. Självklart finns det andra sätt att skydda trä, till exempel med pigmenterade lasyrer eller täckande färger. Men dessa har gemensamt att de ändrar träets naturliga utseende. Vill man ha det oförändrat är det klarlack som gäller, säger Ylva Kärrfelt på SP Trätek i Stockholm. Målet för träforskarna är att få fram en klarlack som håller i cirka tio år, förutsatt att normalt underhåll utförs. De jobbar parallellt på flera olika spår för att nå målet. Ett handlar om så kallad grafting. Organiska UV-absorbenter och radikalfångare finns redan kommersiellt och används i dag som tillsats i klarlacker. Men de har vissa nackdelar: 14

15 Absorbenterna förbrukas med tiden och lakas ur lackfilmen. Därigenom förlorar de effekt. Kan man så att säga spika fast mole kylerna vid träytan vore mycket vunnet. foto jessica gow Behandla i steg Ett annat spår är nanopartiklar. Där studerar träforskarna tillsammans med kemister från YKI hur partiklar i nanostorlek, som suger upp ljus ets nedbryt ande strålar, fun gerar. Ett tredje spår går ut på att behandla träet i flera olika steg. Att varva en primer, det vill säga ett grundskydd, med klarlack är en tänkbar teknik. Tekniska utvärderingar ingår också i projektet. Under sommaren har utomhusprovningar utförts vid University of British Columbia i Kanada. Resultaten utvärderas under hösten Projektet som Ylva Kärrfelt arbetar med har den fullständiga titeln: Highly UV-resistant Clear Coatings for Exterior Joinery and Garden Wood products. staffan ljung Mesta möjliga flis ur skogen Utnyttja den dyrbara virkes råvaran maximalt. Det är målet för projektet Mera virke, mindre spån som är delfinansierat av Vinnova. Luleå tekniska universi tet, SP Trätek och en rad företag deltar. Råvaran utgör cirka 70 procent av sågverkens totala kostnader. Att förbättra utnyttjandet av virket är därför av största vikt för sågverkens ekonomi och konkurrenskraft. Ska öka sågutbytet Mera virke, mindre spån har som mål att utveckla metoder och teknik för att kunna öka sågutbytet med två procentenheter. Det låter blygsamt, men mot svarar en årlig ökning av det totala produktvärdet för de svenska sågverken med drygt en miljard kronor, säger Johan Oja, forskare på SP Trätek i Skellefteå. Han räknar upp ett brett batteri åtgärder som forskarlaget och företagen ska jobba med: Tunnare sågblad, anpassat krympmånstillägg och lägre erforderlig sågmån. Millimetrar sänker kostnaden Kan man såga med tunnare klingor är mycket vunnet. Ett par tiondels millimetrar gör fantastiska pengar. Men samtidigt är tunna klingor mer instabila och kan därför ha en negativ inverkan på slutprodukten. Här gäller det att göra rätt avvägningar. Att styra bearbetningsprocessen utifrån varje stocks och varje träbits unika egenskaper ger oanad förbättringspotential. Denna möjlighet till förbättrad processtyrning har hittills nästan inte utnyttjats alls. Men nu är läget ett annat. Det finns teknik för en förfinad råvarukaraktärisering on-line, konstaterar Johan Oja. staffan ljung Samarbetspartners och samfinansiärer SCA Timber, Norra Skogsägarna, Setra, Martinssons Trä, Veisto, Vistträsk slipservice, Swedex, SSAB Tunnplåt, Sandvik Hard Materials, SP Trätek, LTU/Materialmekanik, LTU/träteknik 15

16 Fjärrstyrt lås ger säkrare hamnarbete Effektivare lastning och lossning av containrar på fartyg. Säkrare arbetsmiljö för stuveriarbetarna. Det hör till fördelarna med ett fjärrstyrt lås som utvecklats av de båda företagen Informasic och Loxystem tillsammans med SP. Låset belönades nyligen med priset Swedish Embedded Award. Vid transport av containrar på moderna fartyg staplas containrarna i flera lager, även ovan däck. För att undvika lastförskjutningar och tappade containrar under sjötransporten förankras de i varandra med hjälp av twist locks. Varje sådant enskilt lås måste vara extremt robust och tåla minst 50 ton i lyftkraft. De så kallade twist locks som används i dag är mekaniska konstruktioner, som måste öppnas för hand. Det är både ett farligt och ineffektivt arbete som gör att både fartyg och kranar får vänta, säger Dag Tryggö, vd på Loxystem. Farliga arbetsmoment försvinner Det nya patenterade hörnlåset är också ett twist lock som placeras i varje hörn på containern. Lösningen gör det möjligt att på distans manövrera låsen genom inbyggda system, som innehåller en elektroniskt styrd motor och en modul för radiokommunikation. Därmed kan en kranförare direkt från sin förarhytt låsa upp lås på utvalda containrar och även vid lastning över vaka att alla lås blivit korrekt låsta. Stuveriarbetarna behöver inte längre utföra farliga arbetsmoment högt uppe på containrar. Ett stort steg mot fullt automatiserad lastning/lossning av containers har tagits. Både produktiviteten och den personliga säkerheten förbättras, konstaterar Leif Åkesson, vd på Informasic. Måste tåla mycket SP fick i uppdrag att konstruera antennen och matningsnätet, som anpassar antennen till kretskortets radiodel. När vi utvecklade antennlösningen använde vi oss av verktyg för beräkning av fältstyrkan på en datormodell av Den tuffa miljön till havs och containerhörnlås och omgivande containrar. Däref i hamnar innebar extra höga krav på konstruk tionens stryktålighet, säger Claes Wingqvist ter gjorde vi motsvarande mätningar i en verklig containermiljö. Resultaten från datorsimuleringarna och mätningarna överensstämde mycket bra, säger Claes Wingqvist, ingenjör på SP. En stor internationell marknad väntar det nya lås et. Dag Tryggö uppskattar den potentiella marknaden till runt 4 miljoner enheter per år. Läs mer på och staffan ljung Pernilla söker en miljövänlig ersättare Plus-projektet Mjukgörarprojektet är ett samarbete mellan Chalmers, SP och INEOS ChlorVinyls. Målet är att ta fram nya och högpresterande mjukgörarsystem för PVC som inte skadar naturen eller levande organismer. Tänkta applika tioner är till exempel golv material och kabelisolering. dehp DEHP (Di-Etyl hexylftalat) tillhör en grupp ämnen som kallas ftalater. Vissa forskare befarar att DEHP är hormonstörande eftersom man har funnit sådana effekter vid djurförsök. I dag används andra ftalater som inte har visat sig lika farliga men som fortfarande riskerar att läcka ut ur plasten. Den tidigare vanligaste mjukgöraren i PVCplast, DEHP, har under senare tid blivit ifråga satt ur miljö- och hälsosynpunkt. Pernilla Karmalm, doktorand i PLUS-projektet, arbetar med att ta fram nya mjukgörarsystem för PVC-plast. Projektet går ut på att hitta nya mjukgörare till PVC-plast som inte är skadliga för vare sig miljö eller människor och som inte läcker ur plast en, berättar Pernilla. En omdiskuterad mjukgörare PVC-plast är ett vanligt material som används i allt från kabelisolering till kontokort. Ofta behöver plasten vara mjuk och flexibel. Därför tillsätter man mjukgörare. Mjukgöraren fungerar som ett smörjmedel mellan molekylerna i plasten och gör att de kan glida mot varandra. DEHP, har på senare tid blivit ifrågasatt eftersom det finns miss tankar om att den är hormon störande. Även om det än så länge inte finns bevis för att DEHP är skadlig för människor vill man av försiktighetsskäl gärna hitta ett alternativ. Ett problem med DEHP är att den migrer ar och försvinner ut ur plasten. Därför har man förbjudit användningen av DEHP i leksaker, berättar Pernilla. Mjukgöraren som Pernilla forskar om används redan i liten skala tillsammans med andra mjukgörare. Mjukgöraren måste vara kompatibel med polymeren, det vill säga molekylerna måste triv as ihop. Tidigare trodde man inte att just denna mjukgörare hade tillräckligt bra kompabilitet och därför används den inte i så stor utsträckning i dag. Den nya mjukgöraren innebär fördelar både för människor och för miljön. Den har större mole kyler och migrerar inte lika lätt, vilket gör att den inte läcker ur plasten. Det finns inte heller någon forskning som visar att den är skadlig eller giftig. En annan fördel är att den nya mjukgöraren fungerar både som mjukgörare och stabilisator. Därför behöver man troligtvis inte an vända lika mycket tillsatser vid produktionen, vilket ger miljövinster, förklarar Pernilla. Trivs med arbetet Pernilla började som doktorand i PLUS-pro jektet våren Innan studerade hon kemiteknik med polymerinriktning på Lunds univer sitet. När hon gjorde sitt examensarbete på Borealis fick hon höra talas om PLUS doktorandprojekt och tyckte att det lät spännande. Det tycker hon fortfarande. Man ställs hela tiden inför nya problem och vet aldrig vad nästa steg i arbetet är. Det är en blandning mellan att arbeta självständigt och lära sig av andra. Det är en mycket intressant och stimulerande miljö att arbeta i och det är roligt att ha så kunnigt folk omkring sig. jessica nikell 16

17 Pernilla Karmalm arbetar just nu med att hitta en mjukgörare som kan ersätta DEHP i PVC-plast. foto dick gillberg 17

18 f o t o i s t o ck p h o t o lysande framtid för dioder Lysdioder spås en fantastisk framtid, men de måste först bli lite effektivare och billigare att tillverka. På SP startar nu ett treårigt projekt som ska utvärdera tekniska lösningar och ana lysera olika utvecklingsvägar. Lysdioder har en lång rad fördelar. De är små, bly- och kvicksilverfria, strömsnåla och har lång livslängd. Redan i dag används lysdioder för belysning på en rad håll. Ficklampor, reklamskyltar, kupébelysning i bilar och läslampor i flygplan är några exempel. Lysdioder börjar också vinna terräng i offentliga sammanhang eftersom energibesparingarna kan bli stora. Till skillnad från vanliga glödlampor ger lysdioder nämligen inte ifrån sig någon värme i form av infraröd strålning, säger Per-Olof Hede kvist, mätteknisk expert på SP. En viktig detalj är också att studera hur ljuset sprids från lamporna; en faktor där det finns stor utvecklings potential. Man måste ta hänsyn till att lysdioder ger ett riktat ljus till skillnad från andra ljuskällor som sprider ljuset jämnare i alla riktningar. Därför kan vi inte bara byta ut en glödlampa mot en lysdiodslampa, utan vi måste förändra hela armaturen. Detta hör till det som vi ska studera de kommande åren. Några fler exempel på vad forskarna ska arbeta med: Spektral fördelning, färgtemperatur, färgåtergivningsindex, applicerad mätteknik Stabilitet, kort- och långtidsprov med löpande kontroll av egenskaper som spektralt innehåll och ljusfördelning: Möjligheter till accelererade långtidsprov med variation av driftströmmar, värmeprov och/eller elektriska störningar Livscykelanalys där ingående komponenter utvärderas med avseende på hållbarhet, återanvändning, ekonomisk livslängd, naturpåverkan. Nätpåverkan/känslighet där fasvridning, övertoner, komponentstabilitet utvärderas. Hälsoaspekter, bästa spektrala sammansättningar för välbefinnande, påverkan/strålskador på ögon, hud samt hjärna. Belysningsföretag deltar Projektet finansieras av Energimyndigheten. Deltagarna samarbetar med angränsande projekt från samma finansiär som utförs på Högskolan i Jönköping och på Luleå Tekniska Högskola. Ett antal belysningsföretag inbjuds att delta med kompetens, mätobjekt och synpunkter under projektets gång. 18

19 e x j o b b fick pris Ett examensarbete som handlar om virtuella, tidsbesparande provningar, har fått pris av Svenska Föreningen för Miljö tålighetsteknik. Med simuleringar har Yafan Zhang undersökt hur olika värmare kan minska risken för kondensering av ett tunt vattenlager på ytan av ett kretskort i en elektronikkonstruktion som utsätts för en svår miljö. Yafan Zhang, som är inskriven vid Tekniska Högskolan i Jönköping, har genomfört sitt arbete vid miljö tålighetssektionen på SP i samarbete med Saab AB. Svenska Föreningen för Miljötålighetsteknik grundades 1985 som ett kontaktorgan för företag och institutioner som är verksamma inom eller har intresse för miljötålighetsteknik. Mer på 100kg snålare äggkartonger Energisnålare tillverkning av formpressat papper (moulded paper products), som till exempel äggkartonger. Det är målet för ett EU-projekt där YKI och en rad små- och medelstora företag från Spanien, Tyskland och England deltar. Mycket energi, och tid, går åt för 100 kg mat per år. Så mycket mat slänger varje svensk i genomsnitt. Och det handlar om fullt ätlig mat mest grön saker, frukt och bröd. Det visar en översiktlig studie som SIK genomfört på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm, KfS. SIK har också räknat ut att den kastade maten ger upphov till utsläpp av 1,9 miljoner ton koldioxid. att torka bort vattnet ur den fuktiga pappersmassan som används. Vi ska utveckla processen så att den blir snålare och snabbare, säger Gilbert Carlsson vid YKIs skogsindustriella sektion. År 2010 planerar man att testa en prototyp i normal produktion. prisbelönad forskning Med hjälp av det kemiska mikroskopet TOF- SIMS har en svensk-tysk forskargrupp, där SPs Jukka Lausmaa och Peter Sjövall ingår, ana ly serat primitiva organismer i så kallade bakterie mattor. De lever på metan som bubblar upp från Svarta havets botten. Arbetet har nu belönats med en Best Pap er Award av amerikanska The Organic Geochemistry Division of the Geochemical Soci ety. mäthjälp till bulgarien Or ganismerna lever i en extrem miljö. Ökade kunskaper på området ger ett bidrag till förståelsen för utvecklingen av tidigt liv på jorden, säger Peter Sjövall. Snabb mätteknisk hjälp från SP fick fart på bul gariska kopparkatodproducenten Cumerios vägningar. I Bulgarien har stora belopp, runt 270 miljoner Euro, nyligen investerats i en kopparkatodfabrik hos företaget Cumerio. Produktionstakten även tyrades när det visade sig att en krönt våg saknades. Katodkoppar är värt runt euro per ton, så avvikelser kan resultera i stora förluster. I Bulgarien fanns emellertid ingen Notified Body, som kunde utföra det nödvändiga verifieringsarbetet. I Bulgariens grannländer fanns kompetensen, men ingen som kunde ställa upp inom de snäva tidsramarna. Det svenska företaget Outotec i Kil, som har leve rerat stora delar av utrustningen till den bulgariska fabriken, kopplade in SPs Håkan Källgren för att lösa problemet. Jag fick åka ner med ett par dagars varsel. Som tur var hade företaget fått sina vikter kalibrer ade i Rumänien, så kröningsarbetet blev klart på några dygn, berättar han. På Outotec tror man att SPs insats kan bidra till att företaget får fler uppdrag. God support är av största vikt då våra maskiner levereras till många olika marknader där kunderna har varierande kunskap om direktiven som gäller i respektive land, säger Gustav Kildén, sales manager. korrekta viktuppgifter SP har fått i uppdrag av EU att främja Zambias utveckling på mätteknik området. Under två veckor i oktober besökte Lisbeth Neugebauer och Håkan Källgren den statliga organisationen Zambia Bureau of Standards som har ett 90-tal anställda. Zambia är rikt på metaller som koppar och nickel. För att kunna öka handeln med omvärlden behöver landet bättre kunskaper på det mättekniska området och ett väl fungerande stöd för att mått- och viktuppgifter är korrekta. Vi föreläste och genomförde workshops. Personal på byrån fick också genomföra kalibreringar tillsammans med oss. Samarbetet betyder även att Zambia får fler kontakter i Europa och möjlighet att minska sitt beroende av grannen Sydafrika, säger Lisbeth Neugebauer. Uppdraget är inledningen på ett fortsatt samarbete, som även omfattar certifieringar. 19

20 Läckerbitar utan grådask Migrerande fyllning och sprickor i höljet. SIK ska hjälpa pralintillverkarna att lösa problemen. Gråa utfällningar på ytan. Sprickor som gör att fyllningen rinner ut. Det är två bekymmer som i bland drabbar pralintillverkare. Nu tacklar SIK, tillsammans med flera företag och universitet, problemen i EU projektet ProPraline. ProPraline är ett treårigt projekt, inriktat på små och medelstora företag, som startade i oktober 2008 och koordineras av SIK. Sprickor i en pralin kan tyckas vara ett litet bekymmer. Men den europeiska chokladindustrin sysselsätter människor, varav många i småföretag. Branschen omsätter betydligt över 400 miljarder kron or, så även mindre produktproblem kan handla om jättesummor, säger Niklas Lorén, forskare på SIK. Tåla transporter och lagring En pralin är en ganska avancerad livsmedelsprodukt. Ett chokladhölje omsluter en flytande fyllning som stängs inne med ett tunt barriärskikt. Det gäller att hålla fyllningen på plats och pralinen ska tåla transporter och lagring utan att utseende, smak och munkänsla försämras. Ett problem vi ska försöka lösa handlar om att fyllningen migrerar, det vill säga vandrar i pralinen och ger så kallad fettbloom. Den känner man igen på den trista, grådaskiga ytan på chokladbiten. Den totala projektbudgeten är cirka 35 miljoner kronor fördelat på tre år. Bland deltagarna i ProPraline finns också tre branschorganisationer, Zurich Tekniska universitet, universitetet i Gent, YKI, tre europeiska småföretag som tillverkar praliner, en europeisk tillverkare av utrustning samt en ingrediensproducent. För ut kunskap till industrin Fyra doktorander arbetar i projektet som omfattar områden som probleminventering, processutveckling, kemiska analyser, reologi (läran om materiens deformations och flytegenskaper), yt och strukturanalyser. När resultat är klara för vi ut kunskap till industrin via workshops, utbildningar, publikationer, praktiska demonstrationer och rapporter, säger Niklas Lorén. staffan ljung Avsändare: SP, Box 857, Borås

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD

Tekniklyftet på IVA. 21 september 2012. Björn O. Nilsson VD Tekniklyftet på IVA 21 september 2012 Björn O. Nilsson VD Teknikens betydelse för svensk industri...kan inte överdrivas Skog/Trä/Papper Gruv/Metall Handel Fordon Flyg/Vapen Läkemedel/Bioteknik IKT Miljöteknik

Läs mer

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

TMPT06 Material & materialval

TMPT06 Material & materialval TMPT06 Material & materialval Del 2 av 2 Kerstin Johansen Industriell Produktion Baserat på kursboken Manufacturing Processes for Design Professionals av Rob Thompson Metaller Vanliga material som ni möter

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR AFFÄRSUTVECKLING & EXPORT

MILJÖTEKNIK FÖR AFFÄRSUTVECKLING & EXPORT MILJÖTEKNIK FÖR AFFÄRSUTVECKLING & EXPORT Sten Jeansson, VD Vilket golv tror du är miljövänligast? Energiåtgång / m² golv 22,9 kwh 11,2 kwh 26,9 kwh Plastgolv Linoleumgolv Trägolv Ser du det verkliga värdet?

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Innan spistiden... använde man öppen eld till att laga mat.

Innan spistiden... använde man öppen eld till att laga mat. Spisens historia Innan spistiden... använde man öppen eld till att laga mat. Världens första spis Den första spisen tillverkades i gjutjärn och användes för att koka, steka, grädda och värma upp. Den tillverkades

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys

Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys Återvinning av kompositer genom mikrovågspyrolys Mikael Skrifvars och Dan Åkesson, Högskolan i Borås Carina Petterson och Sune Andreasson, Stena Metall AB Waste Refinery projekt hösten 2009 Centrum för

Läs mer

Top tips guide. - Din hjälp för att få ut det bästa av din produkt.

Top tips guide. - Din hjälp för att få ut det bästa av din produkt. Top tips guide - Din hjälp för att få ut det bästa av din produkt. HUSHÅLLSMASKINER Kylskåp och frysar Fyll hela frysen den fungerar bäst när den är helt fylld. Överbelasta inte kylen den arbetar bäst

Läs mer

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning

Gjuta egna mjukbeten Så jag skulle inte rekommendera att använda spisen Innan gjutning Gjuta egna mjukbeten Detta med plastgjutning har konstigt nog aldrig riktigt blivit något hit i Sverige. Trots att det är väldigt enkelt att göra när man väl har fått prova. Kanske är det avsaknaden av

Läs mer

Innovationsupphandling av blodpåsar

Innovationsupphandling av blodpåsar Institutet för tillämpad Grön kemi Jämtlands läns landsting Lena Stigh MScOrganiskkemi projektledare Innovationsupphandling av blodpåsar Jegrelius Teknikupphandling Innovationsupphandling Pilotprojekt

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

tack för du tittat den här boken!

tack för du tittat den här boken! tack för du tittat den här boken! vi gjorde ett experiment.vi gjordet balong bilar vi andvende. leksaks bilar,tejp,sugror.och,balonger. vi gjordet så att vi tejpadet sugröret i leksaks bilen. sen tejpadet

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se

Hur värderas. Egentligen? Ekologisk. otto.during@cbi.se Hur värderas Egentligen? Ekologisk Hållbarhet otto.during@cbi.se Vad är en människa? Fredrik Lindström och hjärnforskare Martin Ingvar spånar över, hur rationella vi är när vi värderar? Gör vi rationella

Läs mer

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant?

En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? En halv miljon kronor till forskning och utveckling. Låter det intressant? FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora företag i Västra Götaland FoU-kortet ett erbjudande till små och medelstora

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Peritonealdialys. Miljömässigt hållbar PD Fresenius Medical Care tänker framåt

Peritonealdialys. Miljömässigt hållbar PD Fresenius Medical Care tänker framåt Peritonealdialys Miljömässigt hållbar PD Fresenius Medical Care tänker framåt Miljömässigt hållbar peritonealdialys Personal inom Fresenius Medical Care förväntas ta kloka beslut för att säkra företagets

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan

1. Inledning. 1.1 Om detta dokument. 1.2 Om Fjäråskupan Miljöinformation Miljöinfoinformation 1. Inledning 1.1 Om detta dokument 1.2 Om Fjäråskupan 2. En fläktkupas livscykel 3. Råvaror 3.1 Materialsammansättning 3.2 Fläktsystemet 3.3 Elektronik & belysning

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt.

Bergarter. 1. Lägg stenarna på rätt bild. 2. Om det finns tid: hämta några stenar från skolgården och sortera dem på samma sätt. Ämnen i jordskorpan; station a) Bergarter Stenar av olika sorter: granit, gnejs, fältspat, kvarts, ev glimmer. Bilder av stenarterna, se webbsidan för temadagen. Granit och gnejs är våra vanligaste bergarter.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik.

EURAMET/iMERA. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik. EURAMET/iMERA Inbjudan till Nationellt Informationsmöte om Kvalitetssäkrad Mätteknik 5 februari 2008 Gothia Towers, Göteborg (Sweden) SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Inledning Sverige Eurachem

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Skåform hållbara badrumsskåp för våtrumsmiljöer

Skåform hållbara badrumsskåp för våtrumsmiljöer Skåform hållbara badrumsskåp för våtrumsmiljöer Instruktioner, produktinfo, drift och skötsel Skåform är en serie badrumsskåp, som är specialtillverkade för lång hållbarhet i fuktiga miljöer. Skåpen är

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige - Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige - Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt Nya vägar, skolor och bostäder har i alla tider setts som tecken på välstånd och framsteg. Byggnader och infrastruktur

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material När du har läst det här avsnittet skall du: Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material Klicka och lyssna här på sidorna i läroboken Material

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Nominering - Årets landsbygdsinnovation Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsinnovation. Namn på förslaget: Årets miljövänliga ogräsjägare Journalnummer: 2007-2265 Namn

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme

När du behöver. Flexibel, klimatsmart & problemfri värme När du behöver Flexibel, klimatsmart & problemfri värme LEVERANS kundanpassade värmeanläggningar En nyckelfärdig värmeanläggning anpassad efter din verksamhet, konstruerad med dina behov av värme, miljömål

Läs mer

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete

Modern Betong. Fogfria golvlösningar. Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Modern Betong Fogfria golvlösningar Hållbara och dekorativa golv i polyuretan, epoxi och Ucrete Polyuretan Den mest övertygande egenskapen hos polyuretan är dess förmåga att tillmötesgå olika krav genom

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut.

Husets Historia. När människorna utvecklade sin byggteknik så började man bygga husen tätare istället för att bo glest utanför städerna som förut. Så här kan möjligen ett utav de första hemmen ha sett ut på stenåldern- en grotta. Egentligen är det ingen specifik person som har uppfunnit huset, det har utvecklats av människor igenom tiderna allteftersom

Läs mer

Dagens träbyggande. Carl-Johan Johansson. SP Trätek

Dagens träbyggande. Carl-Johan Johansson. SP Trätek Dagens träbyggande Carl-Johan Johansson SP Trätek Innehåll Nationella träbyggnadsstrategin Tekniska lösningar SP och SP Trätek Nationella Trästrategin Nationell strategi att främja användning av trä i

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian

Har flyget en framtid. Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Har flyget en framtid Robert Brandt Maykel Youssef Hassan Khatoun Neama Paul Artinian Inledning Hur kommer det gåg för r flyget i framtiden? Hur tacklar myndigheter och flygbolag problemet? Hur fungerar

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions CamCleaner luftrenare Camfil Farr Produkt broschyr CamCleaner luftrenare Camfil Farr - clean air solutions När du en gång andats riktigt ren luft, vill du inte andas något annat. På arbetsplatser idag

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 2.1 Samverkan med kunden

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Icopal FONDA för källarytterväggar. System FONDA. Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar

Icopal FONDA för källarytterväggar. System FONDA. Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar Icopal FONDA för källarytterväggar System FONDA Effektiv dränering och isolering av källarytterväggar Unika och säkra lösningar för din källaryttervägg Källarytterväggen den utsatta byggnadsdelen Fukt

Läs mer

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret

Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen. Emissonsklustret Energimyndighetens programkonferens, 20-21 Oktober 2009 - Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Emissonsklustret Emissioner från småskalig värmeförsörjning med biobränslen - Ett fristående projekt

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer