Civ ing Lovisa Indebetou Civ ing Pernilla Hyllenius Mattisson Med bidrag av tekn dr Leif Linderholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Civ ing Lovisa Indebetou Civ ing Pernilla Hyllenius Mattisson Med bidrag av tekn dr Leif Linderholm 2012-09-27"

Transkript

1 Trivector Traffic AB Åldermansgatan 13 SE Lund, Sweden telefon fax Stockholm: Barnhusgatan 16 SE Stockholm, Sweden telefon fax Göteborg: Barnhusgatan 1 SE Göteborg, Sweden telefon bankgiro postgiro org nr PM 2012:22 Civ ing Lovisa Indebetou Civ ing Pernilla Hyllenius Mattisson Med bidrag av tekn dr Leif Linderholm Effekter av generell hastighetssänkning i Göteborg 1. Bakgrund Syftet med detta PM är att beskriva vilka miljöeffekter och andra konsekvenser man skulle kunna förvänta sig av en generell hastighetssänkning i Göteborg, t ex från 70 till 60 km/h, 50 till 40 km/h samt 40 till 30 km/h. Om man bara minskar tillåten hastighet från 50 till 40 km/h eller från 40 till 30 km/h bedöms den verkliga medelhastigheten för personbilar minska med cirka 2,5 km/h. Vid en sänkning från 70 till 60 km/h bedöms den verkliga medelhastigheten minska med cirka 4 km/h. 1 För att åstadkomma större hastighetsändring måste gatumiljön stödja de önskade hastighetsnivåerna. Begränsningen bör kännas naturlig och acceptabel för trafikanterna om de verkligen ska förändra hastigheterna med 10 km/h. Oavsett hastighetsgräns är de verkliga medelhastigheterna betydligt högre på breda gator med god sikt än på smalare gator med begränsad sikt. De effekter som beskrivs nedan till följd av minskade hastigheter är dels miljöeffekter, d v s effekter på buller, emissioner av luftföroreningar och koldioxid, dels andra effekter som omfördelning av trafik, framkomlighet och tillgänglighet, trafiksäkerhet, folkhälsa, stadsmiljö och fördelar för andra trafikslag som t ex gång- och cykeltrafik. Effekterna beskrivs dels för en reell sänkning av medelhastigheterna med 10 km/tim, dels med vad som erfarenhetsmässigt uppnås av enbart en omskyltning till 10 km/tim lägre hastighetsgräns. Den verkliga effekten av en hastighetssänkning med 10 km/tim på hela gatusystemet med hastighetsdämpande åtgärder, kommer ligga någonstans mellan. En viktig positiv effekt av en sänkning, oavsett hur stor den nu är, är att hastighetsvariationen minskar. 1 SKL, Vägverket, Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad, Stockholm, dec

2 2. Sammanfattning En sänkning av medelhastigheter ger positiva effekter på nästan samtliga studerade aspekter. Undantaget är framkomligheten för bilister och emissioner av koldioxid på genomfartsgator utan stopp om inte detta kompenseras av minskad genomfartstrafik med bil genom överflyttning till andra färdmedel. Nedan visas först en sammanfattning av effekterna, därefter följer en kort sammanställning avseende förutsättningarna för de beskrivna effekterna. Effekt avseende miljöfaktorer: Kommentar Buller Positiv Framför allt på gator med högre hastigheter. Koldioxid Positiv/Negativ Positiv om gatorna har stopp. Annars negativ effekt. NOx, HC, CO Positiv Om inte köbildning och ryckigt körmönster uppstår. Partiklar Tveksamt Emissionerna minskar men hur halterna påverkas är osäkert. Effekt avseende andra aspekter,: Kommentar: Trafiksäkerhet Folkhälsa Positiv Positiv Omfördelning av trafik - Marginell förändring Framkomlighet Positiv/Negativ Positv för gc-trafik. Negativ för bilister och ev koll.resenärer. Färdmedelsval Stadsmiljö Positiv Positiv Miljöfaktorers påverkan av sänkta hastigheter: Buller: Kan medelhastigheten sänkas från 70 km/h till 60 km/h eller från 50 km/h till 40 km/h kan de ekvivalenta ljudnivåerna minska med cirka 2 dba. På gator med hastigheter på 40 km/h eller lägre ger en hastighetssänkning dock inte någon effekt på de ekvivalenta ljudnivåerna. De maximala ljudnivåerna påverkas framför allt på de gator som inte har någon tung trafik: här ger sänkningar med 10 km/h minskade ljudnivåer med 1,5-3 dba. Genomför man inte några hastighetsdämpande åtgärder utan bara skyltar om hastighetsgränserna blir effekten på de maximala och ekvivalenta ljudnivåerna ovan betydligt mindre, knappt 1 dba. Dock ska man ha i åtanke att 1 dba i minskat buller minskar den samhällsekonomiska värderingen av störningarna med 20 %. Koldioxid: En sänkning av medelhastigheten ger minskade emissioner av koldioxid på de gator som har stopp i form av t ex cirkulationsplatser eller ljusreglerade korsningar. För varje km man sänker den reella hastigheten på lokalnätet i centrum bedöms emissionerna av koldioxid från personbilarna på detta nät minska med cirka 1 %. 10 km/h sänkning av hastigheten ger alltså en minskning med cirka 10 %. Genomför man inga åtgärder utan bara genomför en omskyltning med sänkt tillåten hastighet med 10 km/h 2

3 bör det ge 2-3 % lägre emissioner av koldioxid från personbilarna på lokalnätet i centrum. På huvudvägnätet i centrum bedöms emissionerna av koldioxid från lastbilarna minska med cirka 0,8 % för varje km/h i reell sänkning av hastigheten under 50 km/h (emissionerna från personbilarna påverkas knappast). Med 10 km/h i sänkning bedöms emissionerna från lastbilstrafiken därmed minska med cirka 8 %. Det finns ingen uppgift om hur stor effekt enbart omskyltning får på lastbilstrafikens medelhastighet, men om den antas få samma effekt som för personbilstrafiken innebär omskyltning utan åtgärder att effekten kan bli en minskning av emissionerna med cirka 2 %. För genomfartsgatorna eller andra gator utan stopp vid korsningar bör man för att minimera emissionerna inte sänka hastigheterna under 70 km/h. Men om hastighetssänkningen på genomfartsgatorna innebär överflyttning till andra färdmedel kan detta åtminstone delvis kompenseras genom minskad biltrafik. NO X, HC, CO: Partiklar: Såvida inte köbildning och ryckigt körmönster uppstår minskar utsläppen av NO X, HC och CO då hastigheten sänks. Speciellt gäller detta om hastighetsgränsen införs i sammanhängande områden, d v s där både korsningar och sträckor ingår. Störst effekt fås troligtvis för NO X -utsläppen som påverkas relativt mycket av hastigheten. Emissionerna av partiklar minskar med minskad hastighet men det saknas verifierade samband mellan hastighet och halter. Andra effekter av sänkta hastigheter: Trafiksäkerhet: Sänkning av verklig hastighet ger god effekt på trafiksäkerheten. För trafikolyckor mellan oskyddade trafikanter och motorfordon minskar olycksrisken och effekten av en olycka drastiskt om hastigheten är högst 30 km/h. En sänkning från 70 km/h till 60 km/h påverkar främst utfallet vid sidokrockar mellan bilister. Enbart omskyltning där tillåten hastighet sänks med 10 km/h ger % färre svårt skadade och % färre dödade i olyckor med bilister inblandade. Med en verklig hastighetsminskning med 10 km/h innebär det att man får så stora sänkningar av riskerna att man hamnar utanför beräkningskurvorna och får underskattat minst 40 % minskat antal svårt skadade och minst 30 % färre dödade i trafikolyckor där bilister är inblandade. Folkhälsa: Minskade hastigheter förväntas ge viss överflyttning av bilresor till andra färdmedel vilket ökar vardagsmotionen vilket i sin tur främjar folkhälsan. Omfördelning av trafik: En generell sänkning av hastigheter i hela systemet förväntas endast ge en marginell omfördelning av trafik mellan gatorna. Framkomlighet: En sänkning av hastighetsgränsen med 10 km/tim ger en restidsökning för bilister på 2-5%, eller mellan 20 och 50 sekunder per mil. Kollektivtrafiken påverkas i lika stor utsträckning där de delar körbana med övriga bilister. 3

4 Minskad hastighet för biltrafiken påverkar framkomligheten/tillgängligheten positivt för andra trafikantgrupper som ska korsa vägen. Om de minskade hastigheterna dessutom leder till att färre väljer bilen minskas vägens barriäreffekt ytterligare. Färdmedelsval: Stadsmiljö: Minskar hastigheten för biltrafiken ökar den relativa attraktiviteten för övriga trafikslag och man kan bl a förvänta sig en överflyttning till gång- och cykel i kortare relationer och till kollektivtrafik i längre relationer (om kollektivtrafiken går separerad från biltrafiken). Den ökade användning av gång- och cykeltrafik men kanske även av kollektivtrafik som minskade hastigheter för biltrafiken förväntas ge, gör att staden upplevs som mer levande, trygg och attraktiv. Minskad biltrafik skulle också leda till att ytor kan frigöras för andra ändamål. 4

5 3. Miljöfaktorers inverkan av sänkta hastigheter Buller Höga nivåer av buller från vägtrafik försvårar talkommunikation och kan påverka inlärning, orsaka sömnstörningar, påverka trivsel, ge obehagskänslor och nedstämdhet och minska möjligheter till önskvärda aktiviteter. Buller kan försämra rekreationsvärden och naturupplevelser i parker och naturområden samt leda till välfärds- och hälsoförluster, produktivitetsnedsättningar etc. Störningar från vägtrafikbuller är relativt omfattande även vid låga ljudnivåer, under riktvärdet för ekvivalent ljudnivå på 55 dba vid fasad, visar undersökningar gjorda i Lerums kommun 2. Det finns ett samband mellan buller och högt blodtryck men för att bullret ska öka risken för hjärt- kärlsjukdom krävs långvarig exponering för nivåer över 50 dba. För personbilar minskar det ekvivalenta bullret med minskad hastighet ner till 30 km/h vid jämn hastighet. Vid stadskörning med accelerationer och retardationer minskar bullret ner till 40 km/h. För tunga fordon minskar bullret på motsvarande sätt ner till 30 km/h respektive 50 km/h. En sänkning av hastigheten ger högst effekt vid 70 km/tim. På gator utan tung trafik blir effekten störst vid sänkning från 50 km/h, framför allt för de maximala ljudnivåerna. De maximala ljudnivåerna påverkas betydligt mindre av sänkningar av hastigheten såvida inte tunga fordon helt saknas. Tabell 3-1 visar vilka förändringar i ljudnivåer man kan räkna med vid sänkning med 10 km/h från olika utgångshastigheter. Effekten på ljudnivån inomhus blir dock inte lika stor eftersom fasader dämpar ljud från högre hastigheter bättre än från lägre hastigheter, beroende på olika frekvenser på ljudet vid olika hastigheter. Tabell 3-1 Inverkan av hastighetssänkning med 10 km/h på ljudnivån utomhus enligt Nordiska beräkningsmodellen. Hastighetssänkning km/h 70->60 50->40 40->30 Korrektion för ekvivalent ljudnivå (dba) 10 % tunga fordon 5 % tunga fordon 0 % tunga fordon Korrektion för maximal ljudnivå (dba) 10 % tunga fordon 5 % tunga fordon 0 % tunga fordon -1,8-1,8-1,6-1,1-1,1-1,5-1,4-1,8-2, , ,9 Lyckas man på vägar med ursprunglig hastighet på 70 respektive 50 km/h sänka de verkliga medelhastigheterna med 10 km/h kan alltså de ekvivalenta ljudnivåerna minska med cirka 2 dba. På gator utan tunga fordon kan de maximala ljudnivåerna minska med 2-3 dba. Minskas de verkliga medelhastigheterna mindre blir förändringen av ljudnivåer givetvis också mindre. Skyltar man bara om hastigheten till 10 km/h i lägre hastighet utan att vidta åtgärder bedöms den ekvivalenta ljudnivån bara minska med knappt 1 dba. Detsamma gäller för den maximala ljudnivån på gator utan tunga fordon. Enligt Trafikverkets råd för hur förändring av ljudnivå från vägtrafik ska värderas spelar dock även mindre förändringar i bullrande miljöer större roll än vad som tidigare framgått, åtminstone vad gäller mindre trafikerade vägar eller kort avstånd till vägen. I dessa fall kan man urskilja bullret från varje enskilt fordon som passe- 2 Sahlgrenskak akademin vid Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum, ISSN , Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun,

6 rar. För 1 dba i minskat buller minskar den samhällsekonomiska värderingen av störningarna med 20 %. Vid en minskning med 4 dba halveras störningen. 3 Om hastigheten sänks för motorfordonen och det leder till att fler använder andra färdmedel kan den minskade biltrafiken också leda till viss minskning av bullret. Innebär detta att kollektivtrafiken ökar kommer dock bullret från denna att öka istället. De sammanlagda effekterna av omfördelningar mellan trafikslag bedöms dock ge relativt liten inverkan på ljudnivåerna. Detta eftersom det krävs relativt stora förändringar av trafikmängden för att ljudnivåerna ska förändras märkbart: En minskning av biltrafiken med cirka 20 % ger en minskning av de ekvivalenta ljudnivåerna med cirka 1 dba. Minskar trafiken med 10 % minskar den ekvivalenta ljudnivån med 0,4 dba. De maximala ljudnivåerna påverkas inte men inträffar mer sällan vilket ger utslag på de ekvivalenta ljudnivåerna. Noteras bör dock att om man åstadkommer de sänkta hastigheterna genom fysiska hinder så som t ex bulor, plåtgupp, sidoförskjutningar och/eller avsmalningar samt förhöjda korsningar kan bullernivån istället komma att öka genom ökade accelerationer/retardationer eller ökat buller då man passerar annan beläggning än asfalt. Det kan också vara så man kan uppleva bullret som mer störande även om man inte kan mäta några förändrade ljudnivåer efter åtgärder p g a en förändrad frekvensbild. För att minska bullret krävs alltså att hastigheten minskas men att man samtidigt behåller en jämn trafikrytm. Emissioner av koldioxid Vid förbränning i motorer bildas koldioxid. Koldioxid är en växthusgas som bidrar till global uppvärmning och de problem i form av t ex smältande polaris, stigande havsnivåer och förändrat nederbördsmönster som det innebär. Vid konstant hastighet är bränsleförbrukningen för personbilar lägst vid km/h. Men räknar man in accelerationer och retardationer, som vid stadstrafik, kan emissionerna av koldioxid bli lägre vid lägre hastigheter och emissionerna minska vid en sänkning från 50 km/h, se Figur 3-1. Figur 3-1 Koldioxidutsläpp för personbil beräknade med emissionssamband enligt EVA-modell (källa: SKL och Trafikverket, Rätt fart i staden) 3 Strömmer, K., Vägverket, Ny tumregel om vägtrafikljud och störning, , SA80B, 04:20788, Borlänge,

7 Som framgår av figuren har man lägst emissioner vid 30 km/h (eller ännu lägre) för det lokala gatunätet i centrum men vid 70 km/h vid genomfartsgator utan stopp. För huvudvägnätet i centrum och genomfarter med stopp är emissionerna ungefär desamma oavsett hastighet. Ur figuren kan utläsas att för varje km/h man sänker hastigheten på lokalnätet i centrum minskar emissionerna av koldioxid från personbilarna på detta nät med cirka 1 %. 10 km sänkning av hastigheten ger alltså en minskning med cirka 10 %. Genomför man inga åtgärder utan bara genomför en omskyltning med sänkt tillåten hastighet med 10 km/h bör det ge 2-3 % lägre emissioner av koldioxid från personbilarna på lokalnätet i centrum. I Figur 3-2 visas motsvarande samband för lastbilar med släp. Även här framgår att emissionerna är lägst vid 30 km/h för trafik på huvudnätet i centrum men att det för huvudgator utan stopp blir lägre emissioner vid ökade hastigheter. För lastbilstrafiken ökar dock emissionerna något också med ökande hastighet på genomfartsgator med stopp. Ur figuren kan utläsas att på huvudvägnätet i centrum minskar emissionerna av koldioxid från lastbilarna med cirka 0,8 % för varje km/h reell sänkning av hastigheten under 50 km/h. Figur 3-2 Koldioxidutsläpp för lastbil med släp beräknade med emissionssamband enligt EVA-modell (källa: SKL och Trafikverket, Rätt fart i staden) Går man enbart på resultaten ovan borde man sträva efter så låga hastighetser som möjligt på de gator som har stopp samt inte sänka hastigheterna under 70 km/h på genomfartsgator utan stopp för att minimera emissionerna av koldioxid. Resonemanget ovan tar dock inte hänsyn till att en omfördelning mellan trafikslagen kan ske om hastigheten sänks för biltrafiken så att attraktiviteten för andra färdmedel ökar. De lägre hastigheterna på gator som har stopp ger därmed ännu mindre emissioner från trafiken och den ökning av emissionerna som en eventuell sänkning av hastigheten ger på gator utan stopp kan åtminstone delvis kompenseras genom minskad biltrafik och ökad kollektivtrafik. I en rapport 4 som Trivector tagit fram på uppdrag av Trafikverket åskådliggörs hastighetens betydelse för transporters energieffektivitet för olika trafikslag och både persontransporter och godstransporter har studerats. Utredningen baseras på ett antal olika källor; allt från vetenskapliga artiklar, forskningsrapporter, intervjuer av experter, projektrapporter och presentationer till 4 Trivector, Hastighetens betydelse för trafikslagens energieffektivitet, Trivector-rapport 2011:100 7

8 allmänna sökningar via internet. I utredningen är energieffektiviteten beräknad utifrån genomsnittlig beläggningsgrad/fyllnadsgrad för respektive färd- och transportmedel. Figur Figur 3-5 visar energieffektiviteten för framdrivning av olika typer av fordon. Dessa skattningar inkluderar inte energikostnader för anläggning och tillverkning. Figur 3-3 Persontransporters energieffektivitet, Stadstrafik (källa: Trivector, Hastighetens betydelse för trafikslagens energieffektivitet, 2011) Figur 3-4 Persontransporters energieffektivitet, Regiontrafik (källa: Trivector, Hastighetens betydelse för trafikslagens energieffektivitet, 2011) 8

9 Figur 3-5 Godstransporters energieffektivitet, exklusive flyg (källa: Trivector, Hastighetens betydelse för trafikslagens energieffektivitet, 2011) Som framgår av figurerna ovan är energieffektiviteten med kollektiva färdmedel och cykel alltid, oavsett hastighet, högre än för resor i bil. Likaså är godstransporterna med tåg alltid mer energieffektiva än transporterna med lastbil. En minskad hastighet för biltrafiken som leder till val av andra färdmedel inverkar därmed positivt på emissionerna av koldioxid. Huruvida detta kan väga upp ökade emissioner vid hastighetssänkning från 70 km/h till 60 km/tim på genomfartsgator utan stopp beror på hur stora omflyttningar till andra färdmedel som uppnås genom biltrafikens då minskade relativa attraktivitet. Emissioner av NOX, HC och CO Kvävedioxid inverkar negativt på luftvägarna och kan ge irritation samt nedsatt lungfunktion. Detta gör att personer med astma är särskilt utsatta. Kväveoxider bidrar till försurning och övergödning av mark, skog och vatten. Kolväten kallas en grupp gasformiga ämnen som mest består av kol- och väteatomer. Beroende på sammansättningen utgör de olika stor miljö- och hälsorisker. Kolmonoxid kan ge effekter på människors hälsa vid inandning genom att det binds hårt till hemoglobinet i de röda blodkropparna och därmed gör att blodet inte kan transportera syre som normalt. Detta får främst effekter för hjärt-kärlsystemet och hjärnan. Sänkt hastighet kan bidra till att minska antalet bilresor och därmed minska emissionerna av luftföroreningar i motsvarande grad. Utöver detta ger sänkningen av hastigheten också inverkan på emissionerna av luftföroreningar. Hur luftföroreningarna påverkas beror till stor del på hur trafikrytmen påverkas. Hastighetsdämpande åtgärder som ger ett ryckigt körmönster kan därmed få negativ inverkan på emissionerna. Vid genomfartsgator minskar emissionerna av NO X och HC när man sänker den tillåtna hastigheten från 70 km/h. Resultaten från flera studier visar också entydigt på att utsläppen av luftföroreningarna NO X, HC och CO minskar då hastighetsgränsen sänks från 50 km/h till 30 km/h (så länge inte köbildning uppstår). Speciellt gäller detta om hastighetsgränsen införs i sammanhängande områden, d v s där både korsningar och sträckor ingår. Störst effekt fås troligtvis för NO X -utsläppen som påverkas relativt mycket av hastigheten. En österrikisk studie från 1992 visade att då den verkliga medelhastigheten sänktes från 31 km/h till 27 km/h genom sänkt tillåten hastighet (från 50 km/h till 30 km/h) minskade bränsleförbrukningen med 1 % medan emissionerna av NO X, HC och CO minskade med 32 %, 17 % respektive 3 %. Detta visar på att relativt små minskningar av medelhastigheten kan ge relativt stor effekt på framför allt emissionerna av NO X. 9

10 Emissioner av partiklar Vägtrafik orsakar partiklar dels vid slitage på däck och vägbana, dels vid förbränning i motorerna. Höga partikelhalter är skadliga för hälsan, i synnerhet för känsliga personer. Partiklar i utomhusluft är en bidragande orsak till ökad sjuklighet och dödlighet. Kopplingar finns bl a till hjärt-/kärlsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna. Av alla luftföroreningar så är det de små luftburna partiklarna som man idag tror har störst inverkan på människors hälsa. Med ökad hastighet ökar fordonens emissioner av partiklar och uppvirvling av partiklar från vägbanan. Med ökad hastighet ökar dock också den trafikgenererade turbulensen och ökar därmed utspädningen. I de flesta fall leder dock minskad hastighet till minskade halter av partiklar. I smala gaturum, där luftkvalitetsproblemen oftast är störst, är dock fordonsturbulensen viktig för utspädningen. För partiklar saknas verifierade samband mellan hastighet och partikelhalter eftersom halterna är så beroende av platsspecifika variabler. Klart är att emissionerna ökar med ökad hastighet. 4. Andra effekter av sänkta hastigheter Trafiksäkerhet En generell sänkning av hastighetsgränsen med 10 km/h har som tidigare angivits bedömts ge en verklig minskning av hastigheten med cirka 2,5 km/h vid hastigheter mellan km/h. Det motsvarar en minskning av antalet dödade och svårt skadade med cirka 8 procent. 5 I en norsk rapport 6 har olyckseffekterna av ett antal hastighetsbegränsningar beräknats. Hastighetsbegränsningar har genomgående en positiv effekt på antalet skadade och dödade. Resultaten, som visas i Tabell 4-1 får antas bygga på data både från tätorts- och landsbygdsmiljö. Tabell 4-1 Procentuell skillnad i olyckor, Elvik & Erke (2006). D=dödlig skada, SS=svår skada, LS=lindrig skada. KI=konfidensintervall. Kvalitet bedöms med max 6 stjärnor - den bestäms av en kombination av ingående undersökningars kvalitet och resultatens signifikans. Hastighetsbegränsning av motorfordon Procentuell förändring av antalet skadade och dödade /olyckor Åtgärd/Olyckstyp som påverkas D SS D+ SS LS Alla KI (alla) ES Kvalitet 70 till 60 km/h; alla olyckor (-18; -10) -5 **** 50 till 40 km/h; alla olyckor (-14; -24) -7 **** Risken för gång- och cykeltrafikanter ökar dramatiskt vid hastigheter över 30 km/h. Nio av tio oskyddade trafikanter överlever att bli påkörda av en bil i 30 km/h. Vid 40 km/h överlever sju av tio. Är hastigheten däremot 50 km/h överlever bara två av tio olyckan och är hastigheten 70 km/h är det sannolikt ingen som överlever, se Figur 4-1. En reell sänkning av hastigheten med 10 km/h från 50 km/h eller 40 km/h skulle därmed få stor effekt på utfallet av trafikolyckor mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. En reell hastighetssänkning med bara 2,5 km/h, 5 SKL, Vägverket, Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad, Stockholm, dec Erke, A.; Elvik, R. (2006). Effektkatalog for trafikksikkerhetstilltak, TØI rapport 851/

11 som man kan räkna med om man bara skyltar om tillåten hastighet, skulle inte ge lika stor effekt men ändå vara betydande. En sänkning från 70 km/h till 60 km/h skulle främst få effekt på utfallet vid sidokrockar mellan bilister. Figur 4-1 Risk för att dödas för olika trafikantgrupper vid påkörning vid olika hastigheter på fordonen (Källa: SKL, Vägverket, Rätt fart i staden, 2008) Det finns ett mycket starkt samband mellan medelhastighet och olycksrisk, se Figur 4-2. En så liten sänkning av hastigheten som med 5 % ger en minskning av antalet dödade med cirka 20 % och antalet svårt skadade med cirka 15 % i trafikolyckor där bilister är inblandade. Enbart omskyltning där tillåten hastighet sänks med 10 km/h innebär att den reella hastigheten sjunker med cirka 5-6 %. Det innebär % färre svårt skadade och % färre dödade i olyckor med bilister inblandade. Kan man med andra åtgärder uppnå en verklig hastighetsminskning med 10 km/h innebär det en hastighetssänkning med 14 % på vägar med tidigare skyltning på 70 km/h, en minskning med 20 respektive 25 % på de vägar som tidigare haft 50 respektive 40 km/h som skyltad hastighet. Då hamnar man utanför kurvorna i figuren nedan och kan underskattat räkna med minst 40 % minskat antal svårt skadade och minst 30 % färre dödade i trafikolyckor där bilister är inblandade. 11

12 Figur 4-2 Samband mellan förändring av medelhastighet och risk att dödas eller skadas svårt i trafikolyckor där bilister är inblandade (Källa: SKL, Vägverket, Rätt fart i staden, 2008) Minskade hastigheter för bilisterna kan medföra att fler väljer att resa kollektivt, cykla eller gå. Att åka kollektivt är generellt sett det säkraste sättet att förflytta sig. Risken att dödas eller skadas som cyklist eller fotgängare är dock cirka 5-7 gånger högre än den för bilisten på samma sträcka. Men det finns studier som visar att risken för att råka ut för en olycka minskar när trafikantgruppen ökar i omfattning. Förklaringen till att risken för cykel- och fotgängarolyckor med bilister minskar med ökad cykel- och gångtrafik är att bilisternas uppmärksamhet och hänsynstagande till dessa trafikanter ökar med ökad närvaro. 7 I en relativt nyligen publicerad analys konstateras att trafiksäkerheten ur ett helhetsperspektiv troligen skulle öka om färdmedelsandelar för kollektivtrafik och gång och cykel ökade. 8 Resultaten visar att förutom att olyckstalen totalt troligen skulle sjunka med ett mer hållbart transportsystem skulle risken för fotgängare och cyklister gå ner och göra dessa färdsätt säkrare. Troligen finns därmed få konflikter mellan ett ökat miljömässigt trafikbeteende i städerna med ökade andelar för de gröna färdsätten och trafiksäkerheten. Folkhälsa Utöver ovanstående positiva effekter på trafiksäkerheten av minskad hastighet innebär också sänkt hastighet på vägar med farligt gods minskad risk för sådana olyckor och därmed påföljande risker för miljö och människors hälsa. En indirekt effekt av sänkta hastigheter för biltrafiken är att om man får en överflyttning av resor med bil till andra färdmedel ökar också vardagsmotionen vilket främjar folkhälsan. Omfördelning av trafik En hastighetssänkning på vissa typer av gator kan innebära att trafik omfördelas till andra närliggande gator eller att trafikanterna väljer en annan rutt. Eftersom vi i detta scenarie bedömer effekterna av en generell sänkning i hela systemet förväntar vi att omfördelningen är marginell. Framkomlighet Restiderna för bilisterna kommer att öka vid en hastighetssänkning. Enligt studier som genomfördes i samband med försöket med nya hastighetsgränser 9 uppskattas att en sänkning av hastighetsgränsen med 10 km/tim ger en restidsökning för bilister på 2-5%, eller mellan 20 och 50 sekunder per mil. Kollektivtrafiken påverkas i lika stor utsträckning där de delar körbana med övriga bilister. Däremot är de mer opåverkade på egna körfält även om man får räkna med en något lägre trafikrytm för bussarna om bilisterna kör långsammare på intilliggande körfält. Minskad hastighet för biltrafiken påverkar framkomligheten/tillgängligheten positivt för andra trafikantgrupper som ska korsa vägen. Om de minskade hastigheterna dessutom leder till att färre väljer bilen minskas vägens barriäreffekt ytterligare. 7 Leden, Predestrian risk decreases with pedestrian flow, Accident analysis and prevention 34, Elvik, 2009, The non-linearity of risk and the promotion of environmentally sustainable transport Accident analysis and prevention 41 9 C Hydén et al, Nya hastighetsgränser i tätort Resultat av försök i några svenska kommuner, Lunds Universitet, Trivector, Vägverket Konsult,

13 Kollresor/(Bilresor+Kollresor) Inverkan på färdmedelsval Sänkt hastighet för biltrafiken medför att dess relativa attraktivitet jämfört med andra färdmedel minskar. Den relativa attraktiviteten har betydelse för hur individer väljer mellan olika färdmedelsalternativ, vilket i sin tur påverkar omfattningen av transporternas negativa konsekvenser. Alla åtgärder i transportsystemet är kopplade tillvarandra och därför har även åtgärder för minskad biltrafik och lägre hastigheter betydelse för hur attraktivt och konkurrenskraftig kollektivtrafik och cykling är. Ju lägre hastighet bilarna framförs med, desto bättre restidskvoter får cykeln och kollektivtrafiken jämfört med biltrafiken. Det finns tydliga samband mellan en god restidskvot och kollektivtrafikens marknadsandel i olika reserelationer, se Figur 4-3. Kollektivtrafikandel beroende på kolltidskvot, Stockholms län ,00 0,75 0,50 0,25 y = 0,9116x -1,2639 0, Kolltid/Biltid Figur 4-3 Kollektivtrafikandel beroende på restidskvot (kolltid/biltid), Stockholms län 1997 Källa: Rtk PM 12: Det har dock inte gått att hitta uppgifter om hur stora omflyttningar till andra färdmedel man kan räkna med vid olika generella hastighetssänkningar i en tätort. Stadsmiljö Trygghet och attraktiv stad Om de minskade hastigheterna för biltrafiken leder till att färre väljer att resa med bil och istället ökad användning av kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik bidrar det till mer levande städer och därmed ökad upplevd trygghet och attraktivitet. Ofta är det inte risken för att en olycka ska uppkomma för egen del som skapar otryggheten, utan för att ens barn eller andra närstående ska bli utsatta. Det faktum att bilar kör fort är den enskilt viktigaste orsaken till att individer känner sig otrygga i sitt bostadsområde eller när man rör sig i staden. 11 Denna otrygghet kan, framför allt bland äldre, leda till att man avstår från att 12, 13 genomföra ärenden helt eller under vissa tider på dygnet. För cyklister som cyklar i blandtrafik har motorfordonshastigheten större betydelse än för cyklister som cyklar på cykelbana. Många cyklister känner sig otrygga när de cyklar i blandtrafik. Kvinnor och äldre cyklister upplever större otrygghet än män och yngre cyklister. Faktorer som påverkar otrygghetskänslan är bland annat trafikmängden och motorfordonshastigheten på gatan 14. För att skapa trygghet för nya cyklister, eller en bredare grupp cyklister, har därför sänkt Rtk, PM 2001:12 Trafikanalyser RUFS SKL, Vägverket, Rätt fart i staden Hastighetsnivåer i en attraktiv stad, Stockholm, dec 2008 Wennberg, Lunds universitet, Walking in old age, Bulletin 247, 2009 Vägverket, Tillgänglighet, säkerhet och trygghet för äldre i den lokala miljön, Vägverket publikation 2007:109, 2007 Nilsson, Annika, Utvärdering av cykelfälts effekter på cyklisters säkerhet och cykelns konkurrenskraft mot bil., Bulletin 217 Lunds Universitet, Lunds Tekniska Högskola, Institutionen för Teknik och samhälle, Trafikteknik, Lund,

14 hastighet betydelse. Effektens storlek är dock inte känd eftersom det inte gått att hitta studier av fenomenet. Ytanvändning Olika färdmedel har mycket olika ytanspråk och påverkar ytanvändningen i städer och runt städer. En bilist i norska städer tar mer än dubbelt så stor gatuyta i anspråk som en cyklist, mer än 10 gånger så stor yta som en bussresenär och nästan 20 gånger så stor yta i anspråk som en spårvagnsresenär. 15 Leder minskade hastigheter till minskad biltrafik kan därmed ytor frigöras för andra ändamål. 15 Stangeby & Nordheim, 1995, Fakta om kollektivtransport. Erfaringer og løsninger for byområder. Oslo, Transportøkonomisk institutt. TØI rapport 307/

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen

Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Remissvar från Fotgängarnas förening på pilotprojekt Hastighetsplan Stockholm; Spånga-Tensta, Kungsholmen, Hägersten-Liljeholmen Fotgängarnas förening (FOT) är positiva till att Stockholm stad tagit fram

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN

NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN NYA HASTIG- HETER I UPPSALA KOMMUN GENOMFÖRANDEPLAN 1 NYA HASTIGHETER I UPPSALA KOMMUN 2013 beslutade Gatu- och samhällsmiljönämnden att påbörja en översyn av kommunens hastigheter i tättbebyggt område.

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman 2014-3668 0480-4503 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Buller vid ny idrottshall

Buller vid ny idrottshall RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version. Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN. RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version. Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN RÄTT FART I HUDDINGE Sammanfattad version Datum 28 februari 2012 Diarienummer GK-2011/82 1 RÄTT FART I HUDDINGE Riksdag och regering beslutade den 2 maj 2008 om

Läs mer

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna

Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna Juli 2013 Så här tycker Ö-viksborna hittills om hastighetsplanen och de föreslagna hastighetsgränserna I dagsläget har det kommit in ca.170 st synpunkter och en del frågor på hastighetsplanen. Här kommer

Läs mer

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft

ISA. för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft ISA för ett ökat samhällsansvar och ökad konkurrenskraft Det finns många skäl till att trafiken på våra vägar ska vara trygg och säker. Skälen kan vara allt från att barnen ska färdas tryggt till och från

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör buss ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

Som gående blir man luttrad

Som gående blir man luttrad HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över

Läs mer

Christer Hydén. Trafikdag LTH. Lund University / Faculty of Engineering / Technology and Society / Traffic and Roads

Christer Hydén. Trafikdag LTH. Lund University / Faculty of Engineering / Technology and Society / Traffic and Roads Den goda hastigheten Christer Hydén Trafikdag LTH 8 maj 2012 Vad är en god hastighet? Den som ger bäst tillfredsställelse för alla typer av trafikanter De hastigheter som uppmuntrar till att gå, cykla

Läs mer

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun

Trivector Traffic. Rapport 2014:66, version1.0. Buller vid Svalan 7. - Ulricehamns kommun Rapport 2014:66, version1.0 Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Svalan 7 - Ulricehamns kommun Serie nr: 2014:66 Projektnr: 14100 Författare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo.

Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. Bilaga 1. Frågeformulär slutmätningen med svarsfrekvenser från hushållspanelen uppdelat på registrerade bilägare och maka/make/sambo. ATT KÖRA MED FARTKOLLARE I BILEN 1. Hur är det att ha en fartkollare

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT 7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och störningsfrihet. Att förbättra samspelet med den omgivande

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Buller vid Trädgårdsstaden

Buller vid Trädgårdsstaden RAPPORT 2009:33 VERSION 0.2 Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Dokumentinformation Titel: Buller vid Trädgårdsstaden - i Lomma Hamn Serie nr: 2009:33 Projektnr: 9058 Författare: Kvalitetsgranskare:

Läs mer

Buller- och avgasutredning N Västkustvägen / Idrottsvägen, tomt 30:12 i Bjärred

Buller- och avgasutredning N Västkustvägen / Idrottsvägen, tomt 30:12 i Bjärred Buller- och avgasutredning N Västkustvägen / Idrottsvägen, tomt 30:12 i Bjärred 1. Bullernivåer 1.1 N Västkustvägen I detta avsnitt redovisas bullernivåer från trafiken på N Västkustvägen. I avsnitt 1.2

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7

Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun

Läs mer

Trafikutredning Myggenäs. Trafikförsörjning till fastighet Myggenäs 1:114 m.fl. Ändrad och kompletterad efter samråd

Trafikutredning Myggenäs. Trafikförsörjning till fastighet Myggenäs 1:114 m.fl. Ändrad och kompletterad efter samråd Ändrad och kompletterad efter samråd Beställare: TJÖRNS KOMMUN Fakturaservice 47180 SKÄRHAMN Beställarens representant: Marcelo Arancibia Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1

INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET. ISA ISA-presentation OH nr 1 INTELLIGENT STÖD FÖR ANPASSNING AV HASTIGHET -presentation OH nr 1 BEHÖVS? -presentation OH nr 2 FARTEN DÖDAR Risk att dö (%) Kollisionshastighet (km/tim) -presentation OH nr 3 STORSKALIGT FÖRSÖK Fyra

Läs mer

Etikett och trafikvett

Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Månad: Januari Projekt 2007- Skåne OLYCKA 1 Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor Datum: 2007-01-03 Riksväg 21, ca 1 km från Lommarpskorset Hässleholm Hastighetsbegränsning: 90 km/tim Förare, framsätespassagerare

Läs mer

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN

ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen ESKILSTUNA KOMMUNS HASTIGHETSPLAN Eskilstuna kommun Hastighetsplan 2 (38) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund 4

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör taxi ska hålla hastighetsgränserna och de

Läs mer

Buller vid Björnparken

Buller vid Björnparken Rapport 2015:68 version 1.0 Buller vid Björnparken - Karlstads kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Björnparken - Karlstads kommun Serie nr: 2015:68 Projektnr: 15140 Författare: Petra Ahlström

Läs mer

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och

Hastighetsöversyn i Ekerö tätort Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Ekerövägen, Bryggavägen, Jungfrusundsvägen, Väsbyvägen, Älvnäsvägen, Sanduddsvägen, Ekvägen, Granbacksvägen och Närlundavägen 2011-11-02 TITEL: Hastighetsöversyn i Ekerö tätort DATUM: 2011-11-02 BESTÄLLARE:

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Ytsnåla trafikanläggningar

Ytsnåla trafikanläggningar TRAFFIC AB RAPPORT 2009:03 VERSION 1.0 Ytsnåla trafikanläggningar del av förstudie Dokumentinformation Titel: Ytsnåla trafikanläggningar del av en förstudie Serie nr: 2009:03 Projektnr: 8157 Författare:

Läs mer

Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.

Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Dnr Sida 1 (7) 2014-01-13 Handläggare Josefine Weinberg 08-508 263 51 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden.

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering OKTOBER 2014

HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering OKTOBER 2014 HASTIGHETSGRÄNSER I HELSINGBORG - Utvärdering OKTOBER 2014 Denna trafikutredning har utförts under januari 2014 - oktober 2014 med följande organisation: BESTÄLLARE Helsingborgs stad Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Uppsala

Utvärdering av Actibump i Uppsala Trivector Traffic Rapport 2015:45, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Uppsala Effekt på hastighet, väjningsbeteende och buller Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump. Effekter på hastighet,

Läs mer

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län 1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till

Läs mer

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun.

Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. Nya hastighetsgränser Rätt hastighet för en attraktiv kommun. ERBJUDANDE OM KOMMUNIKATIONSMATERIAL FÖR KOMMUNER Innehåll Inledning 3 Kommunernas information 4 Folder 4 Annons 6 Affisch 7 Rollup 8 Webbanner

Läs mer

Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning C:\Users\Claes\Documents\Ramböll\Ribby ängar\rapporter\ribby ängar 1-478, Trafikbullerutredning.docx AKUSTIK HANDLÄGGARE DATUM REVIDERAD RAPPORTNUMMER Claes Pagoldh 2012-07-13 61291253042:1 Beställare:

Läs mer

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319 Sammanfattning Naturskyddsföreningen ser positivt på cykelplanen och ser med stor förväntan att cykeln som transportsätt får mycket större utrymme

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Buller vid Burlövs egna hem

Buller vid Burlövs egna hem Rapport:2013:73 / Version: 1.0 Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Burlövs egna hem Burlövs kommun Serie nr: 2013:73 Projektnr: 13141 Författare: Lovisa Indebetou

Läs mer

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER

BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER BILAGA 1: FRÅGEFORMULÄR FÖREMÄTNINGEN MED SVARSFREKVENSER Denna studie syftar till att undersöka hur andra trafikanter än bilister uppfattar trafikmiljön och trafiksäkerhetsfrågor. Därför vill vi att

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

PM Sammanställning av upplevda problem och brister PM Sammanställning av upplevda problem och brister Åtgärdsvalsstudie Förbättra E18 genom Karlskoga Problembeskrivning Nedan följer en sammanfattning av de generella problem och brister som har identifierats

Läs mer

Remissvar från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets på Hastighetsplan Bromma, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta- Vantör, Farsta och Skarpnäck.

Remissvar från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets på Hastighetsplan Bromma, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta- Vantör, Farsta och Skarpnäck. Till Stockholms stad, Trafikkontoret Remissvar från Cykelfrämjandets Storstockholmskrets på Hastighetsplan Bromma, Rinkeby-Kista, Enskede-Årsta- Vantör, Farsta och Skarpnäck. Cykelfrämjandet (CF) har blivit

Läs mer

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15 Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare

Läs mer

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2 Buller vid Slottet Sunne kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid Slottet Sunne kommun Serie nr: 2012:87 Projektnr: 12132 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning

Läs mer

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag.

Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag. Om de oskyddade fick bestämma.. då skulle jag. Christer Hydén, Professor emeritus Lunds Universitet Nordiskt Trafiksäkerhetsforum Bergen,16 maj 2013 prioriterra följande Säkerhet Trygghet i allmänhet Trygghet

Läs mer

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007

Cykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007 Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se

Läs mer

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken Miljövänliga transporter Lastcyklar har idag en kapacitet på 300 kg och är ett alternativ till varutransporter i tätort. Bilfria gator Gator fri från

Läs mer

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq=

_ìääéêìíêéçåáåö=^ååéä î=twnq= Diarienummer 225/003.313-03 _ìääéêìíêéçåáåö^ååéä îtwnq OMMVJMUJNMIêÉîOMNMJMOJMU rqpqûiikfkd Landskrona stad Teknik- och stadsbyggnadskontoret 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn 0418-47

Läs mer

Trafik-PM Västra sjöstaden

Trafik-PM Västra sjöstaden 2013-06-14 Trafik- Västra sjöstaden Ystads kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Västra Sjöstaden. Som den del i detta behöver trafiken studeras med avseende på såväl trafiksäkerhet som framkomlighet

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

RAPPORT. Bullerutredning, Bärstad Förskola HAMMARÖ KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA

RAPPORT. Bullerutredning, Bärstad Förskola HAMMARÖ KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA HAMMARÖ KOMMUN Bullerutredning, Bärstad Förskola UPPDRAGSNUMMER 2334838200 SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA CAMILLA BJÄRING ANDREAS R PERSSON RICARDO OCAMPO DAZA Uppdragsledare Handläggare, Akustiker Granskare,

Läs mer

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern Kontoret för samhällsbyggnad 2014-08-15 Mats Jakobsson 08-590 970 96 Dnr Fax 08-590 733 37 mats.jakobsson@upplandsvasby.se Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern 1. Varför behövs två nya

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret

Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende. Henrik Petzäll Trafikkontoret Cykelplanering i Göteborg Cyklisters riskbeteende Henrik Petzäll Trafikkontoret VISION Attraktiv cykelstad för alla Attraktiv cykelstad Tillgång till cykelbanor Trivsamma, trygga, rena & snygga cykelvägar

Läs mer

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB

Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbar transportplanering Så mycket bättre och ändå så svårt! 1 Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Hållbart eller bara miljöanpassat? Trafik med dagens bilpark Trafik med framtidens bilpark 2

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar

Läs mer

Svar på motion om översyn av övergångsställen

Svar på motion om översyn av övergångsställen 1(1) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2017-02-27 46 Svar på motion om översyn av övergångsställen Dnr 2016-000048 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen.

Läs mer

Väg- och tågbuller vid Dagny 8

Väg- och tågbuller vid Dagny 8 Rapport: 2015:57 / Version: 1.3 Väg- och tågbuller vid Dagny 8 Borlänge Dokumentinformation Titel: Väg- och tågbuller vid Dagny 8, Borlänge Serie nr: 2015:57 Projektnr: 15122 Författare: Axel Persson,

Läs mer

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad

REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN. Tenhult. Lekeryd. Öggestorp. Gränna. Örserum. Tunnerstad REMISSUTGÅVA HASTIGHETSUTREDNING INOM JÖNKÖPINGS KOMMUN Tenhult Lekeryd Öggestorp Gränna Örserum Tunnerstad STADSBYGGNADSKONTORET Besöksadress V. Storgatan 16 Juneporten, 1 tr, Jönköping stadsbyggnad@sbk.jonkoping.se

Läs mer

PM 2008-07-11 reviderad 2008-08-19 Västerås, Skälbymotet, buller

PM 2008-07-11 reviderad 2008-08-19 Västerås, Skälbymotet, buller 0080711 reviderad 0080819 Bullerutredning, Skälbymotet Västerås Bakgrund På uppdrag av Västerås stad har SWECO gjort en bullerutredning för Skälbymotet i Västerås. Bullerutredningen består av bullerberäkningar

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

FRÅGOR OM FARTKOLLAREN

FRÅGOR OM FARTKOLLAREN FRÅGOR OM FARTKOLLAREN Din bil förses med en fartkollare som informerar Dig om Du överskrider hastighetsgränsen på vissa sträckor. Besvara nedanstående frågor om hur Du tror att det kommer att fungerar

Läs mer

Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen. Beslut om remiss

Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen. Beslut om remiss Dnr Sida 1 (8) 2016-03-08 Handläggare Christina Akbar 08-508 260 41 Till Trafiknämnden 2016-06-16 Översyn av hastighetsgränser i Hässelby- Vällingby, Liljeholmen och Skärholmen. Beslut om remiss Förslag

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning

Läs mer

Parkering, biltvätt, buller och trafik

Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkering, biltvätt, buller och trafik Parkeringsfrågor Ta bort parkeringsförbudet på Brynjegränden och andra små gränder! Följande lokal trafikföreskrift gäller på Brynjegränd med flera gator: Inom ett

Läs mer

Buller vid kvarteret Föreningen

Buller vid kvarteret Föreningen Rapport 2016:23, Version 1.1 Buller vid kvarteret Föreningen - Borlänge kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid kvarteret Föreningen, Borlänge kommun Serie nr: 2016:23 Projektnr: 888 Författare: Lovisa

Läs mer

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic

Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic PM 2008-12-07 Cykelfartsgata på Hunnebergs- och Klostergatan i Linköping en före-/efterstudie Hans Thulin och Alexander Obrenovic Innehållsförteckning Sammanfattning (sidan 2) Bakgrund och syfte (sidan

Läs mer

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING

VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING 1(5) 2013-07-01 Rev 2013-11-26 VÄGTRAFIKBULLERUTREDNING för detaljplan för del av Svedala 200:79 m.fl NorraTofta i Svedala Bakgrund I samband med detaljplan för förslag till ny bebyggelse på Norra Tofta

Läs mer

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö 2015-01-13 Malmö 2015-01-13 Datum 2015-01-13 Uppdragsnummer 61661253716 Utgåva/Status Rev 3 Jenny Ekman Johan Jönsson Jens Karlsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö

Läs mer

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter

Början på en grönare resa. Väg- och järnvägsdata. ISA för smidigare, grönare. och tryggare transporter 000100010000111101010111000111110000101000010011100000100101110000100000010001111100010101010100011110000100001111100011111000010100001001110000 000100000010001111100010101011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110011110101000010001000011110101011100011111000010100001001110

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Strategi för mer cykling

Strategi för mer cykling Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1318 av Stina Bergström m.fl. (MP) Strategi för mer cykling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA

KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa

Läs mer

Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning

Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning Detaljplan för Särö centrum, Västra området i Kungsbacka kommun Trafikbullerutredning 2015-06-05 n:\104\01\1040169\6 leverans\särö c västra området pm 2015-06- 05.docx 2 (9) Detaljplan för Särö centrum,

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Buller del av Oskarshamn 3:3, Elefanten 30 och Björnbacka

Buller del av Oskarshamn 3:3, Elefanten 30 och Björnbacka Rapport:2017:39, Version: 0.9 Buller del av Oskarshamn 3:3, Elefanten 30 och Björnbacka Oskarshamns kommun Dokumentinformation Titel: Buller del av Oskarshamn 3:3, Elefanten 30 och Björnbacka - Oskarshamns

Läs mer

Utvärdering av Actibump i Linköping

Utvärdering av Actibump i Linköping Rapport 2016:56, Version 1.0 Utvärdering av Actibump i Linköping Effekt på hastighet och väjningsbeteende Dokumentinformation Titel: Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende.

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer