Högskoleguiden. Bildad eller utbildad? du behöver veta inför högskolestudierna. 9 MARS 2005

Transkript

1 Högskoleguiden 9 MARS 2005 Bildad eller utbildad? Allt du behöver veta inför högskolestudierna.

2 Intressant bonus eller oumbärlig kunskap VARFÖR SKA DU GÅ på högskolan? För att bli utbildad... eller kanske bildad? En del får positiva associationer av ordet bildad, jag är en sådan. För mig handlar det om något tryggt att luta sig mot. En bildad person har en bred kunskap om världen och livet. Men låser inte fast sig vid uppfattningar bara för att de är ekonomiskt eller politiskt gångbara för tillfället. Jag gör som den humanistiska naturvetaren Birgitta Arneklo-Nobin, som vi skriver om på sidan 7, och frågar runt bland mina kamrater om vad de associerar till när de hör ordet bildning. De svarar pullover, manchester-kavaj, ett rum med böcker och en jordglob. De flesta säger medelålders man. De finns de som får negativa associationer. Kanske är det den där typen av medelålders man som spökar. En översittare som ska glänsa med sina kunskaper. Bara som ren maktuppvisning. På min gymnasieskola hade vi en lärare som hade doktorerat på ett utdött tyskt verb. Att man kan bli något så statusfyllt som doktor på något så oanvändbart det funderade jag mycket på då när alla jämt frågade vad jag ville bli. Men är en sådan person bildad? Inte om tyska verb är allt han kan. Är jag bildad som bara har rört mig inom humaniora och samhällsvetenskap på universitetet? Knappast. NU ÄR DET DIN TUR. Att bilda dig eller utbilda dig. Kanske en liten mattekurs före kulturvetarlinjen? Eller en kurs i idé- och lärdomshistoria som en liten förstudie för att komma fram till vad du egentligen vill? Högskoleverket och Sveriges förenade studentkårer driver kampanjer för att få flera att bredda sin utbildning och bli mer bildade. Men de slåss mot en hård motståndare: Arbetsmarknaden. Den kräver en riktad utbildning för att studenterna ska kunna hitta en försörjning och betala av sina studielån. Bildningsämnen utanför utbildningen blir bara en intressant bonus, förklarar Ams chefsekonom Sandro Scocco för vår reporter Thomas Lerner. VI HAR VALT att berätta om några vanliga och några annorlunda utbildningar för att du ska få ett smakprov på vad som finns. Vi har pratat med alla studenter som vi har träffat om deras inställning till bildning och utbildning djursjukvårdare, lärarstudenter, läkarstudenter, ekonomistudenter... Vi har intervjuat utbildningsminister Leif Pagrotsky i samma ämne. För er nybörjare på högskolan berättar vi om hur det är att komma ny, om studentlivet, om hur man ska ordna bostad och klara sin ekonomi. Vi berättar om hur det är att studera utomlands och att studera när man är funktionshindrad. Själv återvänder jag till högskolan med jämna mellanrum. För att få fördjupning, ta del av ny forskning och få höra kunniga föreläsare. Vi återvändare är faktiskt en fjärdedel av alla studenter. Lycka till med studierna! InnehållBILDNING/UTBILDNING Ronny Ambjörnsson, Masoud Kamali, Leif Pagrotsky, Birgitta Arneklo-Nobin. Alla diskuterar de vikten av bildning. Sidorna 4 7 Dansare. Sidan 26 Hippolog. Sidan 42 8Så klarar du första året. Allt du behöver veta inför högskolestarten. STUDENTEKONOMI Hur mycket pengar får man låna, hur mycket får man tjäna och hur kan man spara på bästa sätt? Sidan 16 STUDENTBOSTÄDER Elin Hörbäck lämnar korridoren för ett kollektiv. Läs om hur du kan hitta bostad även i större städer. Sidan 14 PLUGGA PÅ DISTANS Vill du inte flytta, men ändå gå på högskolan? Många lärosäten erbjuder distansutbildning. Sidan 11 UTLANDSSTUDIER Albin Landström bor utanför London och läser till grafisk formgivare. Vi guidar till utlandsstudierna. Sidan 13 VAR FINNS JOBBEN? En ljusning tycks vara på gång för akademiker. Ams och Saco spår om framtiden för olika yrkesgrupper. Sidan 50 LIKA BEHANDLING Funktionshindrade har samma möjligheter som andra att studera. Henrik Passmark läser biomedicin. Sidan 46 FRISTÅENDE KURSER Du kan själv snickra i hop en examen med egna kursval. Geovetenskap, s 35, Genusvetenskap, s 37 och Filosofi är några. Sidan 33 INTERNATIONELL EKONOMI Karl-Henrik Sundberg trodde att ekonomer hade slips och portfölj, men hans fördomar har kommit på skam. Sidan 29 LÄRARE Den största utbildningen i landet är lärarutbildningen. Men den är nyligen omgjord och omdiskuterad. Sidan 23 MEDICIN Inte bara betygen, utan också lottning avgör om studenterna kommer in på läkarutbildningen. De flesta slutför den. Sidan 25 ROBOTIK Henrik Karlsson läser robotik på högskolan i Trollhättan. Helst vill han arbeta med att få ihop flera robotar i en cell. Sidan 45 TEXTDESIGN Sidan 48 JURIDIK Sidan 30 FILMFOTO Sidan 41 DJURSJUKVÅRDARE Sidan 22 TRÄNARE Sidan 39 HELENA ÖBERG skolreporter och redaktör Telefon: E-post: helena.oberg@dn.se Sommelier. Sidan 21 REDAKTION Art director Jenny Herrström Gemzell Bildredaktör Jonas Unger Redigering Cilla Naumann Korrektur DN-korrekturet Omslag Christoffer Pettersson Annonser Marléne Westman Utgivningsdag 9 mars 2005 Utgivare Jan Wifstrand BESTÄLL HÖGSKOLEGUIDEN Telefon: Adress: Strömberg Distribution, DN, Stockholm Fax: E-post: dn@strd.se Pris: Enstaka exemplar kan beställas utan extra kostnad på fax Klassuppsättning på 30 ex kan beställas till en kostnad av 130 kr plus moms. 2 HÖGSKOLEGUIDEN

3 Kåravgift, registrering, ansökan om studielån och var bor man? Första dagen som student kräver både kraft och tålamod. Nu börjar det äntligen DET ÄR VÅRTERMINENS första dag ute på Frescati, en bit från city, där Stockholms universitet håller till. Susanne Norén kom med tåget från Arvika för en dryg timme sedan. Hon köpte ett månadskort på lokaltrafiken, tog tunnelbanan och steg av vid station Universitetet. Därefter gick hon till Studentkåren för att aktivera Campuskortet. Det bevisar att hon betalat kåravgiften en förutsättning för att få tentera. Nu står Susanne vid universitetets informationsdisk för att få lite hjälp. Men aktiveringen av Campuskortet har inte registrerats. Vi kan inte göra något i dag. Kom tillbaka i morgon, blir beskedet. Vilken byråkrati, suckar Susanne. Förra året studerade hon i Göteborg, med inriktning på frågor som handlar om fred och utveckling i världen. Hon ville fortsätta med att läsa statistik, och sökte till flera universitet och högskolor. Till slut föll valet på Stockholm. Susanne hoppas kunna finansiera sina studier genom studiebidrag och genom att arbeta på loven, i somras jobbade hon till exempel som servitris på en restaurang. Jag undviker att låna pengar. Det bli lätt en börda som man får bära med sig under en lång del av livet. Tidigare var Susanne med i en lokal Amnestyförening och hon vill försöka engagera sig i Stockholm också. Hon dansar också folkdans och hoppas kunna fortsätta med det. Sedan finns det ju en massa olika studentföreningar. Med sin jättelika resväska, full med kläder och lite porslin, går hon vidare mot den lokal där Centrala studiestödsnämnden, CSN, håller till. Sedan ska hon skriva in sig på institutionen och hämta nyckeln till studentlägenheten, som ligger en station bort med t-banan. Jag upplever att svenska studenter får vara mer kreativa och att de får använda hela sin fantasi på ett annat sätt än i Estland. Kim Nilsson har bland annat studerat redovisning i Lund, men det finns få jobb att söka som passar hans utbildning. Nu tänker han komplettera med att läsa tio poäng matematik och tio poäng datavetenskap. Det är viktigt med en bred utbildning. Men jag har redan nästan två hundra högskolepoäng och ligger kanske på gränsen för att bli betraktad som för välutbildad. Efter den här terminen är jag beredd att ta nästan vilket jobb som helst. En bit från Kim står Munasar Muse. Han bor i Salem, en kommun ett par mil söder om Stockholm och har en examen från Södertörns högskola. Den tänker han komplettera med att läsa nationalekonomi. Föräldrarna kom till Sverige från Somalia när Munasar var åtta år. Familjen betyder mycket för honom och han bor hemma. Studierna finansierar han med bidrag från CSN och genom att arbeta på lediga stunder. Min dröm är att bli civilekonom. Det är något jag brinner för. Efter att ha skrivit in sig på en kurs i språk och språkutveckling är Pernilla Lundvall på väg hem. Hon vill bli förskollärare och är inskriven på Lärarhögskolan i Stockholm. Bostäderna i Stockholm har ofta väldigt höga hyror. Själv bor jag i en andrahandslägenhet och arbetar som barngymnastikledare för att få bättre ekonomi. THOMAS LERNER I ALLHUSET, vid kårexpeditionen, står Anna- Pia Lundberg med en kölapp i handen. Det är fyrtio före henne som väntar på att få registrera sig. Hon är från Umeå och ska läsa matematik. Hon har redan läst teoretisk fysik i ett år och hoppas kunna ta en magisterexamen i Stockholm. I högstadiet var jag inte intresserad av matte, jag tror inte ämnet går så bra ihop med alla hormonsvängningar under tonåren. Matte kräver att man är noggrann och lite ihärdig. När man väl tagit sig över den första tröskeln öppnar sig en jättespännande värld. Själv blev jag sugen på naturvetenskapen när jag läste ett basår på Komvux med naturvetenskaplig inriktning. Anna-Pia kom till Stockholm i torsdags och hade turen att hitta en annons om ett rum på Lärarhögskolans hemsida. Fredric Stany har ännu inte fått någon terminsräkning. Fredrik kan betraktas som en högskoleräv efter att ha läst till maskiningenjör i Trollhättan och två terminskurser i statskunskap i Stockholm. Jag vill kombinera mina kunskaper om industriella och politiska processer. Kanske kan jag hitta en egen nisch. Jag hoppas kunna hjälpa till med återuppbyggnaden och att utveckla demokratin i länder i tredje världen. Om det går som jag tänkt kommer jag att arbeta med min C-uppsats i Uganda. Längst upp till vänster: Fredrik Stany. Stora bilden: Susanne Norén. Till vänster: Kim Nilsson och Anna-Pia Lundell. Till höger Svetlana Mityushina. Nedan till höger Pernilla Lundvall. Nedan till vänster: Munasar Muse. EN SOM TAGIT BÅTEN över Östersjön är Svetlana Mityishina. Hon kommer från Tallin, huvudstaden i Estland, där hon utbildat sig till lärare i engelska. På Stockholms universitet tänker hon läsa några kurser i pedagogik, parallellt med studierna i svenska. På universitet därhemma är det mer strikt, lärarna har mycket mer makt än här. 9 MARS

4 Vilket år blev Karl XII skjuten? Vem var Marilyn Monroe gift med i slutet av femtiotalet? Hur många mil är det runt ekvatorn? Om du inte kan svaren tyder det på dålig allmänbildning. Eller? Bildning eller utbildning? BILDNING ÄR INTE att vara världsbäst i Jeopardy eller Trivial Pursuit. I stället handlar det om en grundläggande förståelse för andra människor, kulturer och religioner. Professorn och författaren Ronny Ambjörnsson arbetade under många år vid universitetet i Umeå där han fördjupade sig i bakgrunden till alla stora idéer och lärdomar genom världshistorien. Han säger att om ett samhälle ska utvecklas i demokratisk riktning måste alla medborgare vara bildade. Men det handlar inte om att känna till alla detaljer om till exempel varför Kina blivit en ekonomisk stormakt, påpekar Ronny Ambjörnsson. Inte heller att kunna vartenda årtal i de politiska partiernas historia i Sverige. Snarare gäller det att känna till den ideologi partierna står för och hur denna vuxit fram. Men demokratins koppling till bildningsbegreppet försvinner allt mer. Det urholkas om människor inte känner till hur det kommer sig att världen ser ut som den gör. Universitet och högskolor är en viktig arena att förankra demokratin i samhället. I DAG HAR MÅNGA akademiker en alltför snäv yrkesutbildning, enligt Ronny Ambjörnsson. Studenterna har ofta inte råd att läsa en enda extra sida, utan gör bara vad de måste för att få ut sin examen. Och sedan gäller det att få ett jobb snabbt. Ronny Ambjörnsson menar att de som går på renodlade yrkeslinjer riskerar att få en insnöad världsbild. Kanske blir det som i det gamla talesättet Inte se skogen för alla träd. Därför vill han införa en bildningstermin på alla högskolor. Jag menar inte att alla ska gå omkring och citera grekiska klassiska filosofer eller konversera på ett bildat sätt. Skönlitteratur, idéhistoria, kunskap om andra folk och kulturer, astronomi, grunden till de politiska ideologierna, filosofi det är ämnen som borde ingå i en baskurs i bildning. Det handlar om att ge alla en större insikt om vad det innebär att vara människa. I nutida språkbruk ställs ofta bildning mot utbildning. Medan utbildningens mål är en bestämd och begränsad yrkeskompetens syftar bildningen till en omvandling av hela människan. I en artikel i Nationalencyklopedin skriver Sven-Eric Liedman, professor i idé- och lärdomshistoria, att begreppet bildnings långa historia går tillbaka till det antika Grekland och kanske ännu längre. I det gamla Egypten och Babylon skulle en blivande ämbetsman inte bara kunna skriva och ha en administrativ förmåga. Han behövde också vishet, ett begrepp som står ganska nära bildning. Liknande traditioner utvecklades i Kina och Indien. Under talet gav tyska filosofer ordet bildning den innebörd som vi ännu känner igen. Efter andra världskriget kom dock bildning att likställas med ett anständigt och förfinat beteende, påpekar Sven-Eric Liedman. Ordet allmänbildning blev liktydigt med förmågan att klara sig bra i frågesporttävlingar. SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER, som representerar landets högskolestudenter, har reagerat på att den högre utbildningen har två delvis motsatta mål. Dels ska den svara mot samhällets krav på välutbildad arbetskraft, dels ska den uppfylla demokratins behov av kritiskt tänkande människor. Studentkårerna anser att den viktiga balansen mellan dessa två mål är på väg att rubbas. Den humanistiska tanken om ett livslångt lärande får stå tillbaka för det samhällsekonomiska kravet på en snabb genomströmning av studenter i högskolan. Förra året lanserade studentkårerna därför kampanjen En annan högskola är möjlig. Den syftar till att skapa en internationell progressiv utbildningspolitik för jämlikhet, kritiskt tänkande och demokrati. I fjol arbetade också Högskoleverket med bildning som ett av tre teman och tog fram informationsboxen Vem ska du bli? Man gav också ut en skrift om bildning och matematik. Per-Gunnar Rosengren är ansvarig för Högskoleverkets kampanj om bildning. Han pekar på att den högre utbildningen måste förmå studenterna att lyfta blicken, främja deras kritiska tänkande samtidigt som den måste samverka med övriga samhället. I dag sker en snuttifiering av kunskapen om omvärlden. Ny information sprids snabbt via internet samtidigt som specialiseringen kanske drivs för långt inom vissa utbildningar. Högskolan måste kunna erbjuda reflektion och möjlighet till ett helhetstänkande. För två år sedan frågade Högskoleverket cirka studenter med två eller flera terminers studier bakom sig vad de ansåg om sin utbildning. Svaren kan sammanfattas i tre punkter. Studenterna ansåg inte att studierna bidragit till att öka deras engagemang i samhällsfrågor, det fanns få möjligheter till diskussion och de fick ingen hjälp att utveckla det analytiska tänkandet. Studenter efterfrågar många gånger klassiska bildningskurser som litteraturvetenskap, astronomi och idé- och lärdomshistoria. Samtidigt ses bildning fortfarande som något elitistiskt och esoteriskt, något mystiskt och svårbegripligt, säger Per- Gunnar Rosengren. För tre år sedan anordnade Högskoleverket en essätävling på temat Bildning, paradis och personligt projekt. Första pris vann Jenny Alwall, utbildad civilingenjör och doktorand i idé och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Hon anser att bildning handlar om att vidga sina vyer genom att ibland lämna sitt eget specialområde, läsa något annat och att konfronteras med andra tankevärldar och ny kunskap. På så sätt utvecklar man ett kritiskt tänkande och får en mindre fyrkantig syn på världen. Jenny Alwall menar att bildningens kärna är humanistisk, det vill säga dess kärna rymmer ämnen som historia, idéhistoria, litteratur, konst och filosofi. På universitetet anlägger dessa ämnen kritiska perspektiv på människan, historien och samhället, och dessa perspektiv är bra för till exempel en blivande civilingenjör eller läkare att ha med sig i bagaget. Hon rekommenderar alla studenter att satsa en termin på ett ämne helt utanför den egna utbildningen. Den bästa bildningen leder fram till såväl ett öppet sinne som ny kunskap. I år kommer tre nya skrifter från Högskoleverket om hur bildningsbegreppet kan kopplas samman med teater, juridik och astronomi. Diskussionen lär fortsätta. Pedagogen och författaren Ellen Key, hon som ville se 1900-talet som barnens århund- rade, hade sin uppfattning klar redan för mer än hundra år sedan: Bildning är inte vad vi lärt, utan vad vi har kvar när vi glömt allt vad vi lärt. THOMAS LERNER Fotnot: Karl XII blev skjuten den 30 november Marilyn Monroe var gift med författaren Arthur Miller. Det är cirka mil runt ekvatorn. Öppna fönstren mot omvärlden DAGENS SEGREGERADE SVENSKA högskola stänger ute många elever med bakgrund från andra länder. Med den utgångspunkten är diskussionen om bildning eller utbildning ointressant. Det menar Masoud Kamali, professor i socialarbete vid centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet. Han har erfarenhet av högskolestudier både från Sverige och Iran, där han är född och uppväxt. Den klassiska bildningen byggde på kunskapen om antikens Rom och Aten, på kännedom om Sveriges historiska utveckling. Och den traditionen lever kvar på svenska universitet och högskolor, säger han. Svenska högskolor måste öppna fönstren mot omvärlden. Det skulle innebära en verklig bildning. Enligt Masoud Kamali glömmer de som talar om betydelsen av bildning ofta bort begrepp som demokrati, solidaritet och respekt för medmänniskor. Kunskapen om hela världen och andra kulturer ses inte heller som särskilt viktigt, enligt honom. FÖRRA ÅRET TILLSATTE regeringen en utredning om makt, integration och strukturell diskriminering med Masoud Kamali som ordförande. Han hävdar att svenska universitetet i dag är segregerade. Högskolorna är fyllda med vita lärare, rektorer och studenter vilket bidrar till att perspektiven blir ensidiga. Utbildningen bidrar till segregationen i samhället och en sådan miljö kallar jag inte för bildande. Masoud Kamali menar att innehållet i många ämnen, från konsthistoria, litteraturvetenskap, historia och religion, måste förändras. Alla nya insikter växter inte fram i Europa och USA. Det finns en rik och levande värld på andra håll. Men som den högre undervisningen är uppbyggd i dag i Sverige stängs många människor ute. THOMAS LERNER 4 HÖGSKOLEGUIDEN

5 ILLUSTRATION: CHRISTOFFER PETTERSSON Finns det icke gångbara studier? FÖR DEN SOM TAGIT en bildningsexamen kan mötet med arbetsmarknaden bli brutalt. Det menar Sandro Scocco, chefsekonom på Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams. Förr innebar universitetsstudier nästan garanterat en säker biljett till arbetslivet. Men i takt med att högskolan byggts ut har många med akademiska poäng i bagaget tvingats ut i arbetslöshet eller fått acceptera jobb som inte alls motsvarar deras utbildning. Den som söker till universitet och högskolor måste tänka igenom vart han eller hon är på väg i livet. Vilken är den tänkta färdriktningen under de kommande fyrtio åren. En bildningsutbildning är inte alltid så gångbar på arbetsmarknaden som många tror, påpekar Sandro Scocco. Som chefsekonom på Ams sysslar han med policyfrågor och utveckling. Tidigare var han under flera år anställd som ekonom på LO där han gjorde sig känd som en frispråkig och ibland provokativ debattör. Sandro Scocco säger att de som läser på högskolan för att enbart bilda sig måste vara medvetna om att det inte finns så många jobb för dem som läst sextio poäng engelska, fyrtio poäng konstvetenskap och tjugo poäng språkutveckling. JAG HAR MÖTT MÅNGA som pluggat på universitet under tre år och som blir oerhört förvånade när de söker arbete och inte ens kallas till en anställningsintervju. Deras examen är udda och möjligheten att få att arbete är synnerligen begränsad. Enligt Sandro Scocco kan det till och med vara belastande med icke-gångbara studier. De som söker ett arbete som inte motsvarar deras examen kan anses överkvalificerade. De finns mycket välutbildade personer som har sökt två hundra jobb. De har även svårt att få anställning som exempelvis lagerarbetare, eftersom arbetsgivarna kan rygga tillbaka och undra varför någon med så många högskolepoäng vill ha ett sådant arbete: Kommer han verkligen att trivas? Han slutar nog snart? Jag tar en annan i stället. ENLIGT SANDRO SCOCCO borde alla högskolestudier bana väg in i yrkeslivet. Men det innebär inte att utbildningen behöver vara smal och ensidig, snarare tvärtom. Han påpekar att bildning också kan uppnås på fritiden och i andra sammanhang. Fast jag tycker att även yrkesutbildningarna ska ge en bred kompetens. Att ha några bildningsämnen i eller utöver sin examen skadar inte heller, men bildningen får inte vara huvudorsaken till studierna i alla fall inte om målet är att direkt efter studierna få ett arbete. När Sandro Scocco själv ska anställa någon på Ams vill han att de sökande ska ha en grundkompetens som innebär att de klarar jobbet. Men om någon också läst en grundkurs i konst, språk eller litteraturkunskap är det något positivt, som en bonus. Sandro Scocco varnar för att välja högskolestudier efter hur det ser ut på arbetsmarknaden just nu. Om tre fyra år kan situationen ha förändrat sig dramatiskt. Alla som läser på högskolan borde se sina studier i ett större sammanhang och reflektera över vilken plats de ska inta i ens livsutveckling. Alla som läser konstvetenskap och några andra smala ämnen kan inte räkna med att få ett arbete inom det området marknaden för exempelvis museiintendenter är ju inte så stor... THOMAS LERNER 9 MARS

6 Utbildningsminister Leif Pagrotsky vill ha en generös attityd till människor som vill studera vidare. Det är de själva som riskerar att inte få arbete. Studier ökar chansen FÖR SNART FYRA MÅNADER sedan bytte Leif Pagrotsky ut näringslivet mot universitetsvärlden. Som minister med ansvar för högskolan, kultur och medierna har han stor makt över de så kallade mjuka samhällsfrågorna. I ett samtal med DN utvecklar han sina tankar om bildning och den ibland alltför slutna akademiska världen. Han menar att universiteten och högskolorna har varit för inåtvända och inte så aktiva i debatten som de skulle ha kunnat vara. Fler forskare bör skriva populärvetenskapliga böcker och delta i den allmänna populariseringen av den akademiska världen. Men detta tar tid och sker på bekostnad av vetenskapliga artiklar. Det här intresset och talangen premieras inte heller. Vissa ämnen har varit bättre än andra i det här avseendet, historia till exempel. Många anser att högskolan är en värld för sig och att folk som arbetar där inte vill att andra blandar sig i. Kommentar? Det handlar inte om ett direkt avståndstagande utan snarare om att man inte arbetar medvetet. Resultatet blir att det omgivande samhället har väldigt dåliga begrepp om det som sker inom högskolan och vem som har nytta av det. Den här verksamheten kostar skattepengar och när jag förhandlar om statsbudgeten är det bra om många människor tycker att det är viktigt med en fungerande högskoleutbildning, och att det ligger i Sveriges och våra barns intressen. Men opinionsbildningen inom högskolan handlar inte inte så mycket om att det behövs mer pengar till forskning och utbildning i allmänhet utan om att just min forskning ska ha extra pengar. Och ofta blir det en högskoleintern debatt om små eller stora lärosäten, om vi ska ha en grundforskning eller målinriktad forskning... Nej, det behövs en diskussion utanför murarna. Kulturen har fått större uppmärksamhet i medierna under senare år. Intresset för utbildning och forskning däremot släpar efter. Intresset är fortfarande tunt i medierna, trots detta områdes stora betydelse för Sveriges framtid. Varje morgon traskar hundratusentals människor till en högskola eller ett universitet, men det märks inte i teve och tidningar eller i det dagliga samtalet. Vad kan det bero på? Det är några få tidningar som har fast anställda reportrar som kan bevaka utbildning och bygga upp egna kontaktnät. Ofta är det allmänreportrar utan erfarenhet som skriver om högskolevärlden. Jag är förvånad över hur många frågor jag som minister får om kulturdelen jämfört med utbildning. Förhållandet är nog tio till ett. Både Högskoleverket och studentkårerna driver kampanjer för att lyfta fram behovet av bildning i samhället. Behövs det? Jag tycker det är bra om civilingenjörer också intresserar sig för humaniora. Mitt intryck är att det inte är ovanligt. Dessutom ser vi hur estetiska frågor tar sig fram på tekniska högskolor. Chalmers i Göteborg och KTH i Stockholm integrerar design och form i utbildningen. Det ökar statusen för dessa skolor. Jag får mycket frågor om det är rimligt Leif Pagrotsky tycker att allmänhetens intresse för utbildning och forskning borde vara betydligt större. att så många människor utbildar sig till arbetslöshet i dag. Då brukar jag svara att man måste ha en generös attityd till människor som vill studera vidare, det är ju de som tar risken att inte få ett arbete. FOTO: PAUL HANSEN Landets studentkårer menar att balansen är på väg att rubbas mellan behovet av välutbildad arbetskraft och det demokratiska samhällets behov av kritiskt tänkande medborgare som ges möjlighet till självförverkligande och fritt kunskapssökande. Kommentar? Uppriktigt sagt har jag inte studerat studentkårernas synpunkter. Jag vet inte om det jag sagt hittills är i polemik mot studentkårerna... Hur ser du själv på begreppet bildning? För egen del har jag alltid varit nyfiken och velat lära mig allt möjligt om saker som ligger vid sidan av huvudspåret. Det är berikande att bli duktigare i sitt yrke, att ha en större bredd. Inom en yrkesutbildning borde bildningsaspekten rymmas. Jag kan inte se att de som läser medicin och läkekonst inte ska vara intresserad av kultur eller historia. Kommer du att satsa på fler nya universitet och högskolor? Den väldigt kraftiga expansion som har varit de senaste tio åren kommer inte att fortsätta. Det har varit en fantastisk satsning, i en budgetmässig svår tid, som jag är stolt över. Vi har skapat nya platser samtidigt som vi har tagit bort ett budgetunderskott i statens finanser på 1,3 miljarder kronor. Men du har sagt att medicin och teknik ska prioriteras i högskolan? Ja, det är viktigt för Sverige. Vi är väldigt duktiga och har byggt ut en grundutbildning som innebär att rekryteringsbasen växer för forskningsvärlden. Den möjligheten tycker jag att vi ska utnyttja. Men då får andra ämnen inte samma prioritet? Det är inte självklart att det blir så. Vi pratat om att prioritera mera, vi pratar inte om att ta bort. Det finns ingen motsats i att vi satsar på medicin och teknik. Hur ser du på studentutbyte med andra länder och den pågående Bolognaprocessen som ska leda till att den högre utbildningen enkelt ska kunna jämföras? Jag är entusiastisk inför det internationella utbyte som öppnat sig för unga människor, och jag vill underlätta för svenska ungdomar som vill söka jobb i utlandet och för svenska företag att rekrytera från andra länder. Då måste examensbevisen vara skrivna så att de går att tolka i andra länder. Jag är särskilt positiv till att Bolognaprocessen omfattar 40 länder och inte bara länder i Västeuropa. Vad har du för råd till de nära ungdomar som lämnar gymnasiet i vår? Min dotter tillhör den gruppen, men vill inte ha några råd av mig. Men om jag tar på mig rollen som pappa åt alla de här ungdomarna kan jag säga att utbildning alltid ger större chanser till jobb. Mer utbildning ger alltid större chanser än mindre utbildning. Jag tror också det är bra att välja utbildning som hänger ihop med ens intressen. Sedan ska man inte ha för stor respekt för svårighetsgraden. Alla studier är krävande. Har man gått igenom gymnasiet och är behörig till högskolestudier är min erfarenhet att man klarar sin utbildning. Hur ska man klara sin ekonomi med studielån? Det låter så beskäftigt. Men ska man ha en så god standard som möjligt kan man gärna extraknäcka. Själv jobbade jag i hamnen i Göteborg där det fanns jobb på endagsbasis. Jag har aldrig förstått dem som har sagt att när man studerar ska man koncentrera sig på det så mycket som möjligt. Jag tror att man behöver något annat att syssla med. Det är bra för både studier och den personliga utvecklingen. THOMAS LERNER HELENA ÖBERG 6 HÖGSKOLEGUIDEN

7 Kirurgen Birgitta Arneklo-Nobin kände sig som en katt bland hermelinerna när Högskoleverket ville att hon skulle hjälpa till att stimulera diskussionen om bildning. Se längre än ämnet ELVIS PRESLEY FYLLER rummen i den vita villan på Docentgatan i Lund. Birgitta Arneklo- Nobin har just kommit hem efter en intensiv dag som kirurg på Universitetssjukhuset i Malmö, ett par mil bort. Hon ville arbeta mitt i såret efter några år som chefsläkare med ansvar för forskning, utveckling och utbildning. Efter möten med patienter, anhöriga och kolleger får rocklegendens röst henne att samla tankarna. Birgitta Arneklo-Nobin är docent i kirurgi och överläkare vid Universitetssjukhuset i Malmö. Under alla år med praktiskt arbete har hon undervisat läkarstudenter och andra grupper i vården. Hon har fått flera utmärkelser för sin undervisningskonst. VAD ÄR EGENTLIGEN BILDNING? Hon ställde frågan till vännerna och studenterna runt valborgsmässobålen. De flesta upplevde en bildad person som kunnig, klok, intresserad och äldre. Lång och formell utbildning utgör ingen garanti för att en person blir bildad, var den allmänna meningen. Hon låter händerna hjälpa till att ge orden ännu mer tyngd när hon talar om hur viktigt det är att vara gränsöverskridande, att bygga broar mellan religioner och kulturer mellan människor. Enligt henne handlar bildning inte om ett akademiskt navelskåderi utan om ett genuint intresse för omvärlden. I Malmö är sex av tio barn som börjar första klass födda utomlands eller av föräldrar med utländsk bakgrund. Det nya Sverige möter henne dagligen i arbetet som läkare. Vad spelar det för roll om jag kan de latinska namnen på kroppens olika delar ifall jag inte kan skapa en kontakt med den irakiska kvinna som söker hjälp här på sjukhuset? Många kolleger och arbetskamrater med utländsk bakgrund är väl förankrade i sin kulturs värdegrund. Men vilka grundläggande etiska principer lär vi ut till våra studenter? undrar Birgitta Arneklo-Nobin. Har vi över huvud taget en gemensam värdegrund i högskolan? Och är den så betydelsefull att den är värd att försvara? Alltför många som kliver in genom universitetsportarna blir fascinerade av den akademiska världen och deras synfält begränsas, fortsätter hon. Det är ofta nödvändigt med ett snävt seende inom forskningen, men enligt studenterna innebär det ett dilemma i undervisningen. Själv försöker hon vara nyfiken på det som är annorlunda och på människor som vågar pröva nya grepp. Att bli bildad innebär att växa som människa och som medmänniska. Bildning är ett förhållningssätt som bygger på förmågan att reflektera, att använda förnuftet och att kunna samordna färska nyheter med tidigare kunskaper. Träning för att utveckla muntlig och skriftlig gestaltningsförmåga är viktig. Liksom att kunna ta ställning för demokratiska begrepp som rättvisa och tolerans. EGET ANSVAR ÄR ETT honnörsord för Birgitta Arneklo-Nobin. Det har blivit allt tydligare ju mer konsekvenser hon ser i vården av ett livsstilsmissbruk kopplat till bland annat sprit och stress. Hur ska då universiteten klara att utbilda bildade studenter? Genom att satsa mer på lärarna, svarar Birgitta Arneklo-Nobin. Hennes nyutkomna bok Ger bildning en professur eller bara mening åt livet? utgiven av Högskoleverket handlar om just detta. Hela högskolan har blivit alltmer yrkesinriktad under de senaste tjugo åren. Ämnen som inte har en direkt koppling till ett yrke hamnar ofta på undantag. De flesta frågar vad de ska bli, men allt fler också vilka de är och vilka de vill bli. Birgitta Arneklo-Nobin ser sig som en humanistisk naturvetare. Det är viktigt att dessa olika sidor samverkar, fortsätter hon och ger följande exempel: Begreppet läkekonst förknippas ofta med humanism, subjektivt, omätbar, kvalitativ, icke-logisk, intuition och förståelse. Läkarvetenskap däremot sägs vara logisk, analytisk, förklarande, objektiv, kvantitativ och mätbar. Varför bygga upp denna skenbara motsättning när bägge synsätten är nödvändiga att integrera för att förstå människors lidanden? Hon har ofta varit en kvinnlig pionjär i manliga strukturer och tycker fortfarande det är svårt att första vad männen runt sammanträdesbordet säger till varandra när de är tysta. Samtalet är över och Elvis Presley har sjungit färdigt. I slutet av 50-talet och början av 60-talet, när hon var tonåring, tävlade Elvis och den brittiske rocksångaren Tommy Steele om svenska ungdomars gunst. Jag höll på Elvis. Han var betydligt farligare och mer utmanande... THOMAS LERNER Konferens om medborgerlig bildning vid Södertörns högskola juni 2005 Bildningstankens aktualitet och utveckling Konferensen som presenteras tillsammans med Högskolan i Bodö, Dramatiska Institutet, Teaterhögskolan och Högskoleverket vänder sig till lärare och studenter vid universitet och högskolor i de nordiska länderna. Mer info: Demokratiutveckling en ny bred och tvärvetenskaplig magisterutbildning på 40 poäng, om demokratins problem och möjligheter. Vill du ha ett komplement till din grundutbildning, och avser du att i framtiden arbeta med demokratifrågor i Sverige eller utomlands? Eller är du redan yrkesverksam, men behöver en vidgad och fördjupad kunskap om demokratifrågor? Här får du verktyg som du kommer att ha både teoretisk och praktisk nytta av i din yrkesutövning! På kursen förvärvar du en både vidgad och fördjupad kunskap om vad demokrati har varit och är i olika kulturer och epoker, och du får en inblick i vilka faktorer som påverkar demokratins utveckling i såväl positiv som negativ riktning. Tre ämnesblock integreras i en sammanhängande utbildning. Ett antikt och idéhistoriskt perspektiv följs av ett block inriktat på juridiska och statsvetenskapliga aspekter i dagens samhälle. Därpå följer ett internationellt block, där bland annat demokrati i ickeeuropeiska kulturer diskuteras. Kursen avslutas med en uppsats på 10 poäng. Kursen är ett samarbete mellan ämnena Antikens kultur och samhällsliv, Freds- och konfliktforskning, Idé- och lärdomshistoria, Juridik, Kulturantropologi och Statsvetenskap. Förkunskapskrav är en grundexamen om minst 120 poäng och minst 60 poäng i ett ämne inom historisk-filosofisk, juridisk, samhällsvetenskaplig, språkvetenskaplig eller teologisk fakultet. Anmälan senast den 15/4, ställs till Antagningsenheten, Uppsala Universitet, Box 29, Uppsala. Därifrån kan du också rekvirera ansökningsblanketter. Vill du veta mer om kursen? Gå in på vår hemsida, eller hör av dig till vår studievägledare Eva Lena Wahlberg på Institutionen för arkeologi och antik historia, tel: 018/ , må-fre och 13-16, mail: Eva-Lena.Wahlberg@arkeologi.uu.se, eller kursansvarig, Kerstin Höghammar, mail: kerstin.hoghammar@antiken.uu.se SE ALLA VÅRA KURSER PÅ 9 MARS

8 LITEN ORDLISTA AMANUENS. En amanuens är anställd vid en högskola för att arbeta med undervisning, medverka i forskning och/eller administration. BASÅR. Basår är ett förberedande högskoleår. Under basåret läser du in vissa ämnen motsvarande gymnasienivå för att bli behörig för högskolestudier. Basåret ger särskild behörighet för ett visst område men räknas inte som högskoleutbildning. COLLEGEUTBILDNING. Collegeutbildning är en kombination av gymnasie- och högskolestudier och kan ses som en introduktion till högskolestudier. Den kan vara högst 40 veckor och består av en gymnasial del på högst 20 veckor. DOCENT. Docent är en akademisk titel. För att antas till en docenttjänst krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens samt vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. DOKTORANDTJÄNST. Doktorandtjänst är en tidsbegränsad tjänst som ger doktoranden tryggare ekonomisk möjlighet att forska. FILOSOFIE KANDIDATEXAMEN. Kandidatexamen, fil kand, får du om du samlar ihop minst 120 poäng, tre års heltidsstudier, och har minst 60 poäng i ett och samma ämne. Detta ämne kallas ditt huvudämne. I det ingår också ett självständigt arbete på lägst 10 poäng. FÄLTSTUDIER. Mest inom naturvetenskapliga utbildningar, till exempel undersökningar av mikroorganismer i en sjö. FÖRELÄSNING. Lärarna talar och studenterna lyssnar och antecknar. Det finns utrymme för frågor. HÖGSKOLEEXAMEN. Högskoleexamen får du när du har tagit minst 80 poäng. Handbok för nya ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN ANSÖKAN Verket för högskoleservice sköter antagningen till nästan alla program. Universiteten och högskolorna hanterar själva antagningen till sina fristående kurser. Sista ansökningsdag är den 15 april och den 15 oktober. Det finns några få utbildningar som har andra ansökningsdatum, till exempel Dramatiska institutet. På ansökan får du söka kurser upp till 20 poäng och tilläggskurser på högst 10 poäng. Dessutom kan du ange flera reservalternativ för varje kurs. Om du är sen med ansökan kan man hitta enstaka lediga studieplatser på Om du inte uppfyller de formella behörighetskraven till en utbildning, men har andra relevanta meriter som motsvarar behörighetskraven, kan du ansöka om dispens. Högskolorna har frihet att ta in tio procent på ett alternativt sätt. De får dock inte göra en etisk kvotering, enligt en färsk dom från Uppsala. FÖR ATT SE VILKEN antagningspoäng som den utbildning du är intresserad av hade sist kan du söka på Urvalet delas in i fyra olika urvalsgrupper: sökande med betyg från gymnasieskolan och komvux, sökande med intyg från folkhögskola, sökande med högskoleprovsresultat och sökande med högskoleprovsresultat och arbetslivspoäng. Till vissa utbildningar krävs också arbetsprover, inträdesprov och intervjuer. Universiteten och högskolorna kan också ge förtur till dem som tidigare har studerat på högskolan. INSTITUTION. Enhet inom högskolan där utbildning och forskning bedrivs. KURS. En kurs är en del av en utbildning. En kurs kan ingå i ett utbildningsprogram eller läsas som fristående kurs. MAGISTEREXAMEN. Magisterexamen är en generell examen. Det finns två olika magisterexamina: magisterexamen med ämnesdjup och magisterexamen med ämnesbredd. POÄNG. Ett poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. En termin är 20 veckor och motsvarar 20 poäng. PROFESSOR. Benämning på högsta lärartjänsten i ett ämne vid universitet/högskola. En professor är företrädare för ett ämne. PROGRAM/UTBILDNINGSPROGRAM. Längre sammanhållen utbildning som bygger på kurser. SEMINARIER. En mindre grupp studenter diskuterar ett ämne med en lärare. STUDENTKÅREN. Sammanslutning av studenter vid en högskola. De flesta av landets studentkårer är i sin tur anslutna till Sveriges Förenade Studentkårer, SFS. TERMIN/LÄSÅRET är uppdelat i två terminer. Höstterminen pågår från omkring den 1 september till omkring den 20 januari och vårterminen från omkring den 20 januari till i början av juni. UNIVERSITET. Universitet kallas vissa högre lärosäten där man bedriver forskning och undervisning inom många olika områden. HÖGSKOLEPROVET HÖGSKOLEPROVET ger dig en chans att komma in på en utbildning även om dina betyg inte räcker till. Anmälningsavgiften är 350 kronor. Sista anmälningsdag för våren är 15 februari och för hösten 15 september. Årets högskoleprov är den 9 april och den 29 oktober. Provdagen börjar kl 8.30 och slutar omkring kl Högskoleverkets hemsida om studier. Här kan du söka efter vilka högskolor som har de program och kurser du är intresserad av. Där finns också kvalitetsgranskningar av flera utbildningar. Högskoleverkets hemsida. Verket för högskoleservice. Här finns allt om intagningen. Centrala studiestödsnämndens hemsida där du kan räkna ut hur stora din lån blir. Sveriges institut för särskilt utbildningsstöd. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Uppgifter om distansstudier. Svenska institutet om stipendier för studier utomlands. Sveriges förenade studentkårer. WEBB- ADRESSER Den effektiva provtiden är 4 timmar och 10 minuter. Provet är indelat i fem block : tolkning av tabeller, diagram och kartor; matematiska och logiska problem; engelsk läsförståelse; ordkunskap och läsförståelse. Resultatet förs automatiskt över till Verket för högskoleservice och universitet och högskolor. Du får göra provet hur många gånger som helst. KY ÄR INTE HÖGSKOLA KVALIFICERAD YRKESUTBILDNING, KY, är en eftergymnasial utbildningsform. Det finns KY-utbildningar inom nästan alla branscher från teknik och handel till vård och trädgård. Behörighetskraven är desamma som för högskolan. Omfattningen på utbildningen anges i KYpoäng. En poäng motsvarar en veckas studier. De flesta utbildningar är på 80 KY-poäng vilket blir cirka två års studier. Men det finns utbildningar på upp till 120 KY-poäng. Den som har blivit godkänd på allt i en KYutbildning som omfattar minst 40 KY-poäng kan få en kvalificerad yrkesexamen. Kurserna i en KY-utbildning kan i allmänhet inte tillgodoräknas inom högskolan, men varje högskola kan välja att pröva om de anser att en KY-poängen ska räknas eller inte. Socionom populärast Populäraste utbildningarna Socionomutb. (inkl. soc. omsorg) 4589 Lärarutbildning 3839 Läkarutbildning 2643 Sjukgymnastutbildning 1903 Ekonomutbildning 1856 Psykologutbildning 1665 Juristutbildning 1629 Medie/kommunikationsutb Arbetsterapeututbildning 494 Tandläkarutbildning 470 Matematisk-naturvetensk. utb. 331 Personal- och arbetslivsfrågor 327 Apotekarutbildning 168 Religionsvetenskaplig utb. 129 Systemvetenskaplig utb. 90 Receptarieutbildning 76 Övrig utbildning 4629 Totalt Källa: Verket för högskoleservice Sökande i 1:a hand Vt 2005 Antal sökande per plats 5,1 3,8 5,3 6,5 2,8 9,8 10,4 3,3 2,6 5,2 0,6 11,2 1,9 1 0,8 1,2 2,5 3,4 GRAFIK: DN 8 HÖGSKOLEGUIDEN

9 studenter RESULTAT OCH STUDIETIPS Forskningen visar att det första året är avgörande för hur det ska gå att studera. Här kommer tips på hur du klarar dig. Anna Lindgren, forskare och lärare i matematisk statistik, har tittat på vilka faktorer som gjorde att studenterna på Lunds tekniska högskola, en fakultet inom Lunds universitet, klarade sin utbildning under tiden Det visade sig att de som gjorde studieuppehåll första året klarade sin utbildning sämre än de som väntade med att ta ledigt. Hur många poäng man tog första året var avgörande för hur det skulle gå under utbildningen. Varje poäng studenterna tog spelade roll för hur de skulle lyckas på utbildningen. Kvinnor var bättre på att reda ut en dålig början än män. Det gick bättre för dem som hade riktigt höga betyg på gymnasiet än för andra med lägre gymnasiebetyg. Men när det gällde resultat på högskoleprovet spelade det ingen roll om studenterna skrev 2,0 eller 1,0 för hur det sedan gick på utbildningen. Motion, vila, sömn, bra och näringsriktig mat är en bra grund för den som ska försöka lära sig nya saker. Men det här kan du tänka på: När du studerar hemma: Skumläs en bok först för att få överblick. Läs sammanfattningar och slutsatser. Läs sedan aktivt med rejäl understrykningspenna De flesta människor är som mest vakna direkt efter att de har sovit, alltså på förmiddagen. Läs i minuterspass med rast emellan. Vädra rummet och rör på benen för blodcirkulationen. På föreläsningarna Gå på föreläsningarna. Anteckna rubriker, huvudtankar och definitioner. Skriv förklarande text till tabeller och figurer. Skriv ned litteraturhänvisningar. Uppfinn förkortningar så går det snabbare att anteckna. På tentorna Läs alla instruktioner ordentligt. Läs igenom frågorna noga och svara bara på det frågan gäller. Kontrollera det du skrivit. Så klarar sig studenterna på olika högskolor Prestationsgrad i procent Antalet helårsprestationer dividerat med antal studenter. Högskola Röda korsets högskola Kungliga musikhögskolan Beckmans designhögskola Ericastiftelsen Gammelkroppa skogsskola Operahögskolan i Stockholm Teaterhögskolan i Stockholm Kungliga konsthögskolan Dramatiska institutet Stockholms musikpedagogiska institut Handelshögskolan i Stockholm Sophiahemmet högskola Danshögskolan Karolinska institutet Lärarhögskolan i Stockholm Konstfack Ersta Sköndal högskola Sveriges lantbruksuniversitet Chalmers tekniska högskola Luleå tekniska universitet Idrottshögskolan i Stockholm Högskolan i Borås Karlstads universitet Högskolan i Jönköping Procent Högskola Procent Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde Umeå universitet Örebro universitet Högskolan i Dalarna Kungliga tekniska högskolan Linköpings universitet Mittuniversitetet Högskolan i Halmstad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Malmö högskola Mälardalens högskola Blekinge tekniska högskola Göteborgs universitet Uppsala universitet Lunds universitet Högskolan i Gävle Örebro teologiska högskola Södertörns högskola Teologiska högskolan Växjö universitet Stockholms universitet Högskolan på Gotland Källa: Högskoleverket GRAFIK: DN 9 MARS

10 Svårt att få jobb efter examen? Knappast. Som nyexaminerad civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm är du ett attraktivt val för många arbetsgivare, både i Sverige och utomlands. Trots de senaste årens bistra arbetsklimat har våra studenter fortsatt lätt att få anställning många redan under studietiden. Skaffa dig ett riktigt bra utgångsläge du med. Kontakta antagningen på telefon Information om utbildningen hittar du på vår hemsida 10 HÖGSKOLEGUIDEN

11 Distansstudier är ett alternativ för den som inte vill eller kan flytta till en annan stad för att studera. Isolering eller lugn och ro Eva Asplund bor i Stockholm men pluggar på Gotland. FOTO: MALIN HELLBERG EVA ASPLUND LOGGAR varje dag in på den webbplats som är hennes klassrum. Får hon syn på en klasskamrat säger hon hej, men annars laddar hon bara ner den senaste föreläsningen i pdf-format. Sedan läser hon den och kurslitteraturen i tunnelbanan på väg till jobbet. För mig var det aldrig tal om att flytta. Jag har mitt arbete och min familj här, säger Eva Asplund över en kopp kaffe i sin lägenhet i Enskede, söder om Stockholm. Hon läser Avancerad webbprogrammering vid högskolan på Gotland. Men i Visby är hon sällan. Vi hade en frivillig första träff på Gotland. Den åkte jag på, eftersom jag tyckte att det kunde vara bra att veta hur mina klasskamrater såg ut. Men det är ett halvår sedan och jag har inte varit därsedan dess, säger hon. Varje år läser tiotusentals studenter på distans i Sverige. Utvecklingen går mot att allt fler väljer att studera hemifrån, via sin dator. För många av dem är distansstudierna den första kontakten med högskolan. Enligt Högskoleverket väljer fler ungdomar med arbetarbakgrund att läsa på distans, jämfört med hur det ser ut på de traditionella utbildningarna. En annan grupp som oftare föredrar distansstudier är de som bildat familj och har ett arbete som de inte vill lämna. För Eva Asplund handlade det om att kunna kombinera sitt egenföretagande med studierna. Jag arbetar som IT-konsult, och förra året insåg jag att jag behövde lära mig mer om webbprogrammering. Men alla mina kunder finns i Stockholmsområdet, säger hon. Efter att ha letat i utbildningskataloger och på webbportalen Nätuniversitetet, som samlar internetbaserade distansutbildningar, fastnade Eva för en tvåårig utbildning på Gotland. Lärarna låter oss välja om vi ska studera på heltid eller deltid. Det passar mig bra, för min arbetsbelastning varierar ganska mycket, säger hon. Men finns det inga nackdelar? Jo, det sociala umgänget missar man. Jag har mitt jobb, så för mig gör det inte så mycket. Men är man tjugo år och ska börja plugga så tycker jag att man ska passa på att flytta och träffa nya människor, säger Eva Asplund. Frånvaron av personlig kontakt med lärare och kurskamrater gör också att distansstudierna kräver ett större mått av självdisciplin. Eva Asplund har avsatt helger och två vardagskvällar till att studera. Det blir inte mycket fritid, men så länge det är roligt så går det bra, säger hon. Eva Asplund klickar vant runt på skolans webbplats. Lärarna svarar på hennes frågor via e-post eller i de forum som finns på klassens sidor. Det tar sällan mer än en dag att få svar. Men ibland hinner någon av mina kurskamrater före med svaret. NÄR EVA ASPLUND KÄNNER sig färdig med en kurs, loggar hon in och klickar på delkursens tentamensuppgift. För att undvika fusk kan den bara göras en gång. Dessutom sker det under tidspress. Jag tror att det här sättet att studera fungerar särskilt bra för ämnen med absoluta svar, som matematik och programmering. Inom humaniora och samhällsvetenskap kan det nog vara svårare, säger Eva Asplund och loggar ut från sitt klassrum. ERIK GUSTAFSSON 9 MARS

12 Teologiska Högskolan, Stockholm Välkommen till höstens program och kurser! Besöksdag på THS fredag den 11 mars 2005 För info: Teologi/religionsvetenskap Teologie kandidatexamen Religionskunskap för blivande lärare Mänskliga rättigheter och demokrati Nätkurser/Enstaka kurser Ansökan senast 15 april Teologiska Högskolan, Stockholm Åkeshovsvägen Bromma Tel Sveriges enda konstnärliga högskola för DANS UTBILDNINGSPROGRAM FRISTÅENDE KURSER Beställ utbildningskatalog! NYCIRKUS Tel: , -33 e-post: Utbilda dig till sjuksköterska vid ett universitet! Karolinska Institutet (KI) är i dag ett av Europas största medicinska universitet. Det är också Sveriges största centrum för medicinsk forskning och utbildning med 40 procent av all medicinsk akademisk forskning och 30 procent av landets medicinska utbildningar. Som student vid Karolinska Institutet får dina studier en extra dimension genom samverkan mellan forskning och utbildning. Utbildningen till sjuksköterska (120 poäng) sker vid KI Campus Huddinge i samverkan mellan olika KI-institutioner. Utbildningen ges även som en utökad form av distansutbildningar i Visby. Läs mer på Katalogbeställning: tel Det här är en vanlig annons. Eller början på resten av ditt liv. Utbilda dig till art director, produktionsledare, grafi sk designer, copywriter, scriptwriter, marknadskommunikatör, projektledare eller informatör. I höst startar sex diplomutbildningar på Berghs School of Communication. Du studerar ett eller två år på hel- eller deltid. Välkommen på öppet hus lördag 19 mars. Då presenterar vi diplomutbild ningarna och bjuder på en miniföreläsning om kommu nika tion. Vi berättar också om våra stipendier och om Bachelor of Communications, som innebär en termin på Berghs och fem terminer vid Edith Cowan University i Australien. För mer information och anmälan, ring eller besök 12 HÖGSKOLEGUIDEN

13 Varje år läser nära studenter från Sverige vid ett utländskt universitet. Många ordnar sina utlandsvistelser på egen hand, andra är utbytesstudenter från en svensk högskola. Flest väljer att studera i Storbritannien. Hemma bra men borta bäst Att studera i London är kul och lärorikt men innebär inte alltid mycket tid i centrala London. Att bo där är för dyrt. De flesta studenter hamnar i jättestans utkanter. Som Albin Landström, snart färdig grafisk formgivare. I sommar avslutar Albin Landström, 32, tre års utbildning på Camberwell College of Arts i sydöstra London. Han bor i närheten, i New Cross, runt trekvarts färdväg från centrala stan. Så oftast håller jag mig i de trakterna. London är så stort och utspritt, varenda gång jag åker in till centrum känner jag mig lite som en turist, säger han till DN, när vi träffas på London University of the Arts minst sagt centrala huvudkontor runt hörnet från affärsstråket Oxford Street. University of the Arts olika konstskolor lockar många utländska studenter, inte minst svenskar och andra skandinaver och européer. Albin Landström umgås mest med andra skandinaver. Svenskar träffar han på överallt, säger han, på klubbar på stan och på fester. Stämningen här i University of the Arts lokaler är rätt arty. Medan Albin poserar för fotografen glider ett gäng tjejer förbi, en i orange långkjol med påsydda klingande guldmynt à la 70-tal och de andra i jeans i olika stadier av uppfransning, fantasifulla frisyrer på höjden och bredden samt skor enligt samma princip. På en anslagstavla en affisch med en rosa piska: utställningen Ex- HIBIT 05 efterlyser bidrag. Camberwell College of Arts kan ibland vara lite flummigt, med oklara riktlinjer och väl långa deadlines, tycker Albin Landström Helt annorlunda var det i New York, på Parsons School of Design, där han i höstas var utbytesstudent på stipendium. Där var det mer strukturerat, konstaterar han. Allt var väldigt inrutat, man var tvungen att presentera resultat flera gånger i veckan. Idealet vore ett mellanting. Man behöver ju ledig tid för att gå på utställningar, se film och inspireras av andra. På det stora hela har de tre åren utomlands breddat hans verksamhetsfält. Från början var Albin mest intresserad av att formge böcker, trycksaker och förpackningar, till exempel skivomslag. De senaste två åren har han arbetat alltmer med film och rörlig grafik. NÄR ALBIN LANDSTRÖM vid 29 års ålder bestämde sig för att ta paus från Stockholm och studera utomlands stod valet just mellan New York och London. Två stora internationella designcentrum, där språket och kulturen också lockar de flesta svenskar. Hemma hade han hunnit gå både Konstskolan Basis och Beckmans kvällsutbildning med inriktning på reklam och grafisk design. Efteråt frilansade jag ett år, och sökte några jobb i Stockholm. Men det var efter ITkraschen, många reklambyråer gick i konkurs, och många med mer erfarenhet än jag gick arbetslösa. Jag kände att det vore bra att skaffa en riktig utbildning från någon känd skola. Det som avgjorde till Londons fördel var främst terminsavgifterna på de bra New York-skolorna: uppåt kronor per termin bara i skolavgift. I London kostar skolan cirka kronor per termin. Studenter från andra EUländer kan få avgiften betald av brittiska staten. För uppehället tar Albin Landström studielån. Därutöver använder han sparpengar. Det mesta i London är betydligt dyrare än hemma i Stockholm. Månadskortet på tunnelbanan kostar dubbelt så mycket. Och för en hyra som hemma betalar en tvåa räcker i London bara till ett rum i ett kollektiv i stadens utkanter. Guide för den som vill studera utomlands PLANERA Varför vill du studera utomlands och vad förväntar du dig? Det är viktigt att vara ute i god tid, särskilt om studierna ska ordnas på egen hand. Förberedelserna och antagningsförfarandet kan ta upp emot ett år. Men även den som deltar i ett utbytesprogram måste räkna med att det tar tid. Studievägledarna på svenska universitet och högskolor är en bra kontakt. Där kan man få hjälp med information och tips. Utbildningsmässor och liknande kan väcka inspirationen. Jämför utbildningarnas antagningskrav, kostnader och ansökningskrav. UTBYTESPROGRAM Fördelen med att studera utomlands via ett utbytesprogram är att studierna räknas in i den svenska utbildningen. Någon terminsavgift behöver inte heller betalas. Dessutom får man hjälp med ansökan och att ordna bostad. Det finns flera utbytesprogram. Erasmus erbjuder till exempel studier i europeiska länder, medan Nordpol kan erbjuda platser i Norden. Det finns även program för utbyte med andra delar av världen. LOKALA UTBYTESPROGRAM De flesta svenska högskolor och universitet har egna utbytesprogram. Ofta finns det en internationell samordnare på skolan. ORDNA PÅ EGEN HAND Den som ordnar sina utlandsstudier på egen hand måste själv kontakta universitet och olika myndigheter. Samtidigt är friheten större. Man bestämmer själv vad man vill läsa och om hela eller delar av utbildningen ska ske utanför Sverige. Den som söker på egen hand måste vara extra noga med punkterna nedan. BEHÖRIGHET Vanligen krävs samma grundläggande behörighet som för studier vid en svensk högskola. Ibland krävs också olika inträdesprov, ofta är det bra att skicka ett personligt brev för att motivera sin ansökan. Ofta måste man också genomgå någon form av språktest. Ett rekommendationsbrev från en Albin Landström trivs i London och har klarat studierna bra, men det är en dyr stad att leva och bo i. SJÄLV ÄR ALBIN INNE på sitt tredje lägenhetskollektiv. Det har funkat bra, även om det ibland kan uppstå viss irritation om till exempel städningen. Albin känner inte en enda student som har egen lägenhet. Många bostäder är dessutom väldigt sjabbiga. Jag tror det påverkar min syn på London väldigt mycket, säger Albin. Åker man hit som turist och bara bor på fina hotell i centrala stan tycker man att London är en väldigt trevlig stad. Men studenter är oftast hänvisade till risigare hus i utkanterna. lärare eller tränare som känner dig väl underlättar. BETYG Glöm inte att översätta dina betyg! På sin webbplats har Skolverket en mall för hur betygen ska översättas till engelska. Kammarkollegiet har en lista på auktoriserade betygsöversättare (om sådan behövs). Skicka inte in originalbetygen. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Det universitet du är intresserad av skickar ansökningshandlingar om du frågar. Tänk på att fylla i dem korrekt, annars tas din ansökan ofta bort omedelbart. VISUM Kontrollera om det behövs visum och uppehållstillstånd. Informationstjänsten Europa direkt och riksdagens EU-upplysning kan svara på frågor om dina rättigheter som medborgare i EU. Utrikesdepartementet, UD, ger besked om vilka regler som gäller för studentvisering utanför EU. FOTO: NINA EIRIN RANGØY För sitt rum i New Cross betalar Albin 360 pund i månaden cirka kronor. Till det kommer el. Normalt betalar studenter upp till kronor i månaden för sina rum, plus upp till 400 kronor i räkningar. För att få det att gå ihop jobbar många vid sidan av, till exempel i barer. Dock inte Albin. TOVE NANDORF PENGAR OCH DYLIKT Centrala studiestödsnämnden (CSN) informerar om reglerna för studiestöd utomlands. Sök olika stipendier och kontrollera ditt försäkringsskydd. NÅGRA WEBBADRESSER: Europeiska kommissionens nätverk för högre utbildning i Europa. Nordiska ministerrådets nätverk för högre utbildning i Norden. Europeiska kommissionens webbplats om utbildningar i Europa. Unescos nätverk för högre utbildning i världen. Information om studier i Storbritannien. Information om studier i Frankrike. Information om studier i USA. Information om studier i Tyskland. Information om studier i Italien. THOMAS LERNER 9 MARS

14 Att börja studera i Stockholm innebär också att börja jaga boende. Ofta ordnar det sig med tillfälliga lösningar och många hittar plats i ett kollektiv. c/o Någon Någonstans MEN MED EN MÅNADS uppsägning blir livet lätt en stor flyttkarusell. Elin Hörbeck flyttar från korridor till kollektiv. Det var nästan välplanerat från början. Elin Hörbeck hade tänkt vara utflyttad från korridorsrummet på söndagskvällen. Men så blev det lite fest i lördags. Det blev bjudöl och så blev det sent. Sent på morgonen också. Så nu när klockan börjar närma sig tre på eftermiddagen har städningen inte börjat ännu. Jag stressar inte upp mig så lätt. Det ordnar sig. Hon har i alla fall plockat ihop sina saker och är på väg med första flyttlasset till sitt nya hem. Ett kollektiv i ett gult radhus i Skogås. Problemet är inte flytten, utan snarare CSN som inte hunnit med Elin Hörbecks ansökan och är försenade med utbetalningen av hennes studiemedel. Trots att jag tog alla poäng som jag skulle förra terminen så har jag inte fått lånet ännu. Jag tror inte de fattar vilken sits de sätter en i. Planen att flytta med taxi är alltså inställd. Det blir till att dra alla saker på buss, tunnelbana och pendeltåg i stället. Jag ska dela ett rum med en kompis i ett kollektiv. Det känns bra för studentkorridor är inte riktigt min grej. HON VÄNDER SIG OM i det kala rummet och tittar mot fönstret. Bakom de urblekta gardinerna stirrar en murvägg tillbaka. Rummets hyllor och skrivbord är tömda. I hörnet står en rutig fåtölj och den standardiserade 90 centimeters sängen är obäddad. Det känns som en cell. Jag kan inte fatta att det här lilla rummet kostar kronor. Radhus blir nog bra. Jag tror det kan kännas lite mer som ett hem. Hon flyttade från Göteborg till Stockholm i höstas och hon var förberedd på att det skulle bli väldigt svårt att hitta någonstans att bo. Alla vet ju att det är svårt med boende i Stockholm. Jag var ute i jättedålig tid, men det löste sig faktiskt ganska snabbt. Det brukar ju alltid ordna sig. Hon satte in en annons om att hon akut sökte boende på en internetsida som hon glömt namnet på. En kvinna svarade och Elin Hörbeck fick ett svartkontrakt på ett studentrum i andrahand på Stockholms studentområde Lappkärrsberget. Studenter får ju inte hyra ut sina rum i andrahand, men alla gör det. Får man ett förstahandskontrakt vill man ju inte gärna säga upp det. Hon lyfter ut sina nedpackade växter, kläder och kurslitteraturen och stänger dörren till rummet. På dörrhandtaget har någon hängt skylten Congratulation, det är din städvecka den här veckan. Det är Elins tur att städa det gemensamma köket. Jag får ta det där i natt. Måste ju ändå tillbaka och städa lägenheten. HON VERKAR FLYTTVAN där hon går på väg till bussen med kläderna nedpackade i en blå Ikeasäck och blommorna i en stor papperspåse. Elin Hörbeck skrattar lite och säger att värsta flytten hon gjort var när hon och två kompisar släpade med två garderober som var fullproppade med grejer på kollektivtrafiken i Berlin. Jag är egentligen oerhört trött på att alltid släpa runt på alla mina grejer, säger hon. Hon har precis börjat läsa B-kursen i Internationella relationer och hon toppentrivs både med kursen och Stockholm. Boendesituationen avskräckte henne aldrig att söka sig till Stockholm. Det är svårt att få boende i Göteborg också, men här är det faktiskt värre och allt är dyrare. Jag fattade nog inte det förrän jag kom hit. Men jag var aldrig orolig att hitta någonstans att bo eftersom jag känner rätt många här och hade alltid kunnat bo på någon soffa eller så. Bytena mellan bussen och tunnelbanan går smidigt och Elin lyckas småjogga med sitt flyttlass så hon hinner med pendeltåget. Resorna tar en knapp timme. Kompisen Frida Darj sitter i köket när Elin kommer. Det var så vansinnigt fult när vi flyttade in, men nu har vi i alla fall fått bort de blommiga gardinerna, berättar Frida Darj. Hon menar att radhuset kanske inte är det mest perfekta boendet, men att det funkar. De vet inte riktigt hur länge de ska bo där. Ovan: Flytta med tunnelbanan går också bra om man inte har så många saker. Till vänster: Frida Darj väntar i köket med lånat te och seminariearbeten. Nedan: En kom-i-håg-lapp. Elin Hörbeck får åka tillbaka för att fixa det. Allt är ju terminsstyrt. När man läser fristående kurser, så vet man ju aldrig vad man ska göra nästa termin. Man kanske hittar en kurs i Umeå som man vill läsa eller så åker man utomlands igen. Men hon tänker rätt mycket på det. En ångestattack per kvartal brukar det bli. Framtiden är ju ett stressmoment. Nu i vår blir det först att söka sommarjobb, sedan i sommar måste man bestämma vilken kurs man ska gå och sedan var man ska bo, säger hon. FRIDA DARJ BJUDER Elin på någon annans te. Principen i kollektivet är att man inte tar från varandra, men man kan alltid låna lite om det inte är hummer eller så. Jag är ganska liberal så där, men det har väl stört särskilt en person här i kollektivet. Min uppfattning är att det alltid jämnar ut sig i slutändan. Vi har ingen gemensam matkassa eller storkök eller något, men vi har pratat om att storhandla ihop. De har inte heller något städschema, utan det brukar bli väldigt stökigt och så får de ett gemensamt ryck och städar i ordning. Jag har ju börjat förstå vad mamma gnällt över. Det är rätt trist att komma hem till ett kaos när man precis städat fint. Men det är ändå lite som de vill ha det. De skulle gripas av panik om allt var för planerat eller inrutat. Men att bo två i ett rum som knappt är tio kvadratmeter är ingen idealisk lösning. Jag skulle inte kunna bo så med någon annan än Elin, säger Frida. Inom en vecka kommer ytterligare en kille att flytta in i kollektivet och då är de fullsatta igen. Studentkollektiv är rätt vanliga bostadslösningar för studenter. På de stora studieorterna kan det ibland vara svårare att hitta en etta än en femma. Vi betalar i månaden. Det är lite mycket. Smärtgränsen för boende anser de vara kronor, men egentligen har inte Elin råd med så mycket pengar. Studiemedlet är ju på allt som allt och sedan måste man betala SL-kort och då har mer än hälften av lånet gått. Sedan är ju kurslitteraturen dyr och det finns alltid något som kostar i den här stan. FRIDA JOBBAR EXTRA på Konsum så hon klarar sig. För Elin blir det mycket linssoppa i slutet av månaden. Ibland önskar hon att det var lite mer ordnat runt omkring henne. Det händer att jag tänker att man kanske skulle ha läst en yrkesutbildning och ordnat upp det lite för sig. Men jag känner mig så himla begränsad bara jag tänker på det. Det är bättre att ha det så här, även om man ibland känner sig rotlös när man inte har ett hem. Klockan börjar närma sig sex på kvällen och Elin Hörbeck ser för första gången lite stressad ut. Både hon och Frida läser en distanskurs om aids och hiv ur ett postkolonialt perspektiv och de måste bli klara med ett seminarieinlägg i kväll. Sedan ska Elin tillbaka till korridoren och städa klart. Någon gång i natt är hon nog tillbaka i radhuset i Skogås. Färdigflyttad för den här gången. LOTTA FOLCKER 14 HÖGSKOLEGUIDEN

15 Elin Hörbeck har redan flyttat många gånger. Den här gången blir det till ett kollektiv i ett radhus i Skogås. FOTO: MAGNUS HALLGREN Bra botips BOSTADSBEHOVET ÄR i dag ett utbrett problem på de större studieorterna. I höstas fick Stockholms universitet bittert konstatera att de fått färre sökande på grund av svårigheten för studenter att hitta bostad. Men nu i vår hade Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, SSSB, för första gången lediga hyreskontrakt utan någon väntetid. Under ett år har vi färdigställt nya studentlägenheter och det märks. Det är inte lika många ködagar till de mer attraktiva lägenheterna och vissa står faktiskt tomma, säger Anders Cronqvist, informationschef på SSSB. Trots det är det fortfarande studenter i deras bostadskö, men Anders Cronqvist menar att det snarare speglar antalet som vill byta upp sig och göra bostadskarriär än själva bostadsbristen. Bristen på bostad är dock långt ifrån ett Stockholmsproblem. I Göteborg, Lund, Uppsala och Linköping får studenter köa i flera månader, ibland år, för att få bo i ett studentrum på knappt 20 kvadratmeter. Men det är inte bara de stora studieorterna som är drabbade. Jönköping, Malmö, Visby och Halmstad tampas också med bostadsbrist. Enligt Sveriges förenade studentkårer, SFS, saknas i dag studentbostäder i landet. Dyrt är det också ofta. Ett studentrum kostar i genomsnitt kronor. Studenter som inte får rum i studentkorridor tvingas ofta hyra lägenheter i andrahand och då kan det bli riktigt dyrt med boende. Det är inte ovanligt att studenters boendekostnader överstiger hälften av studiemedlet. Men det finns fortfarande högskolor som har gott om bostadserbjudanden. För de mindre högskolorna har bostadsproblemet blivit ett sätt att stå sig i konkurrensen om studenterna. De erbjuder bostadsgaranti till alla nya studenter. Förra året hade tretton högskolor enligt SFS bostadsgaranti: Borlänge, Borås, Härnösand, Karlskrona-Ronneby, Karlshamn, Norrköping, Sundsvall, Östersund, Eskilstuna, Gävle, Karlstad, Västerås och Örebro garanti. Men jakten efter studenter kan flera högskolor garantera förstahandskontrakt i såväl ettor som treor. BÄSTA TIPSEN ATT HITTA BOSTAD: Fråga kåren vilka Internetsidor som har de bästa bostadsannonserna. Annonsera efter boende. Sök aktivt och ring tidigt på annonser. Häng upp lappar på universitetsbibliotek, korridorsområden, kåren, fik och anslagstavlor som finns på lärosätena. Hör efter med blivande kurskamrater om de vill hyra något ihop. På större studieorter är det ibland lättare att hitta en femma än en etta. LOTTA FOLCKER Yrkesutbildning med framtidsutsikter! Lär Dig arbeta med landskapsinformation Vill Du arbeta i ett fritt yrke där Du kan välja att arbeta ute eller inne med landskapsinformation inom samhällsbyggnadssektorn. Din blivande arbetsgivare kan vara olika konsultföretag, privata byggföretag, statliga verk och kommuner. Datorstödd Mätnings- och kartteknik, KY är en kvalificerad yrkesutbildning som startar 22 augusti Kartotek, Kart- och teknikutbildarna AB, anordnar utbildningen som äger rum i lokaler inom KTH Syd Campus Haninge. Utbildningen är 2-årig på eftergymnasial nivå (82 poäng, CSN-berättigad) och kopplad till yrkeslivet med en tredjedel av kurstiden på olika arbetsplatser. Inträdeskrav: Allmän högskolebehörighet med lägst matematik B, svenska B. Sista ansökningsdag: 25 maj år 2005 KARTo TEK Kart- och teknikutbildarna AB Information: Stig Husberg, tel: e-post: info@kartotek.se 9 MARS

16 Räcker studielånet för ett De flesta studenter är fattiga men du behöver inte bli en av dem. Minska dina utgifter utan att sänka livskvaliteten. GLÖM SNABBNUDLARNA. Tre för en tia är inte billigt om man inte blir mätt. Två timmar efter att du ätit, i pausen mellan föreläsningarna, slår avgrundshungern till. Du stapplar mot automaterna och köper en chokladbit eller en inplastad macka. Det blir många dyra extra måltider på en månad. Lura inte dig själv. För att orka plugga behöver du ordentlig mat. Tyvärr är genvägarna få. Laga själv, se till att du får i dig mycket fibrer och vitaminer men lite vitt bröd och socker. Men tänk på att om du lagar själv kan du använda hyggliga ingredienser och ändå komma undan betydligt billigare än det billigaste i kafeterian. Maten i kafeterian brukar inte vara fantastisk så du har en sportslig chans att få din hemlagade mat att kännas roligare och godare. Om du äter provencalsk fisksoppa medan dina slösaktiga kursare slafsar i sig kafeterians slabbgryta känner du dig inte fattig. FÖR ATT LAGA BILLIG och god mat behövs kunskap. Det gäller att veta vad man kan göra av saker som råkar vara billiga just den dagen. Lyckligtvis är kunskap lätt att skaffa. Önska dig en bra grundkokbok i julklapp. När du kommer över något som säljs på extrapris och som du inte har en aning om vad du ska göra med, gå till någon av de stora matkedjornas webbplatser där du kan söka på ingrediens. Eller ring och fråga farmor och farfar, det är alltid uppskattat. Bjud alla dina kompisar på middag det är billigare än att äta ute själv. Dessutom tar de med sig vin. Och bjuder förhoppningsvis tillbaka. Ännu hellre: flytta ihop med dem. Hyra, mat, dagstidning, hemförsäkring allt har stordriftsfördelar. En annan stor utgiftspost för studenter är kurslitteratur. Det finns gott om möjligheter att både köpa och sälja begagnat. Med lite tur kan du sälja böckerna vidare till samma pris som du köpt dem. Det brukar finnas anslagstavlor på institutionen. Prova även på eller Du kan också låna på biblioteket, men det brukar vara många som slåss om de få exemplaren. Böterna kan också bli dyra om du glömmer lämna tillbaka i tid. Har du inte tid att cykla eller gå till föreläsningarna men ägnar timmar i trappmaskinen varje vecka? Inse att du beter dig irrationellt. Det går lättare än man tror att cykla även längre sträckor, det gäller bara att hitta vägar som är roliga. På en timme kommer man långt på cykel, från ena änden av Stockholm till den andra, till exempel. Träningen blir dessutom bättre ju längre du håller på. Världens tråkigaste tips: spara kvitton, gör en budget. Det fungerar. Du får överblick och slipper obehagliga överraskningar i slutet av månaden. Förmodligen blir det också lättare att strunta i den där läsken i kafeterian när du ser vad de kostar per månad. KINGA SANDÉN ILLUSTRATION: STINA WIRSÉN Kokbok för hungriga budgetbevakare GODA RÅVAROR SOM OFTA FINNS PÅ EXTRA- PRIS Hel kyckling kostar ibland bara 20 kronor kilot. Grilla hel i 200 graders ugn i en timme eller koka god soppa med rotfrukter som kostar nästan ingenting. Köttfärs kostar ibland 40 kronor kilot. Möjligheterna är oändliga. Det enklaste är köttfärssås med burktomater. Nej förresten, råbiffmed äggula, kapris och hackad lök. Lax kostar 40 kronor kilot för hel eller halv under säsong. Du måste förstås kunna rensa den. Ta med laxen till farmor och farfar och lär dig. Laga sedan god gryta och frys in. Eller frys hela filéer och grava (superenkelt, jättegott). Fläskkotlett, fläskkarré kostar ibland 40 kronor kilot. Blir god av att marineras i gamla vinslattar och stekas sakta. Barnsligt gott. Aubergine ibland riktigt dyra, ibland 15 kronor per kilo. Enklast: grilla halvor eller kvartar på längden i 200 graders ugn i 40 min eller tills de är gyllenbruna på snittytan. Ät till kött. Paprika dyra på vintern, 15 kronor kilot på sommaren. Det går många paprikor på ett kilo. Ät som de är eller grilla på högsta värme tills de svartnar och ta av skalet. Tomater i säsong kostar de cirka 15 kronor kilot. Är goda till allt. Gott tillbehör: grilla hela eller halva i ugnen med bara salt och peppar. Äpple, päron, apelsin, banan perfekta mellanmål. Oftast finns någon av dem för runt en tia kilot. Tänk på hur många goda, fräscha, energirika äpplen det går på en brownie eller chokladkaka som strax får dig att säcka ihop. GODA RÅVAROR SOM ALLTID ÄR BILLIGA Ägg mättande och underbart gott. Gör bondomelett med grönsaker, hårdkokta ägghalvor till salladen, löskokt ägg till frukost. Eller stek pannkakor. Fryst spenat kostar under 15 kronor för en kilopåse. Blir god spenatsoppa med ägghalvor. Frysta haricots verts eller ärtor häll ner direkt i kokande saltat vatten, koka fem minuter från att det kokar upp. Underbart gott, smakar som färska, kostar under 15 kronor för ett kilo. Fårost nästan alltid billigt i butiker med mat från Mellanöstern. Mosa och rör ut med crème fraiche eller ät som den är. Gott till sallad, köttfärsbiffar, grönsaker. Salladskål gott att ha i wok. Måttligt gott att äta som sallad. Burktomater finns ofta tre för en tia. Använd till grytor och soppor. Behöver koka tillsammans med andra råvaror en bra stund för att smaka gott. Burkmajs gott som tillbehör rakt ur burken. Morötter gott till allt, i soppor och grytor, råa, wokade, lättkokta i slantar eller strimlor. Rödbetor koka hela med skal i saltat vatten. Skala och ät med smör. Bönor godare än sitt rykte, dessutom snygga och mättande. Lite krångliga eftersom de måste blötläggas och sedan kokas. Men om du kokar ett helt kilo och fryser in i små plastpåsar räcker de i evigheter. Ta fram och släng ner i grytor, tina och blanda ner i sallader eller mixa till god röra med salt, peppar och kanske vitlök. Lök ger djup åt smaken i grytor och soppor. Gott att skiva rå till tomatsallad. Eller grilla kvartar i 200 graders ugn med salt, peppar och olivolja och tillsammans med klyftad morot, palsternacka, paprika, squash och fänkål (beroende på vad som finns till bra pris) i 40 minuter. Gott med couscous eller som tillbehör till kött eller fisk. Pasta spaghetti är oftast billigare än kort pasta (kolla kilopriset). Ät den med riven ost, tomatsås, köttfärssås eller enkel sås på ett paket matlagningsgrädde, rivet skal + saft av en citron, en skivad färsk chilifrukt, mycket hackad vitlök och en halv buljongtärning. Koka i 10 minuter, blanda med pastan. Räcker till minst fyra portioner, gott även som sås till fisk eller kyckling. Pasta tjänar ofta på att tillagas så här: koka pastan nästan klar, häll av och häll ner i traktörpanna eller kastrull med inte alltför mycket sås och rör runt på medelvärme tills den är klar. På med hackad bladpersilja och svartpeppar. Lyx! Ris råris från hälsokosthyllan är otroligt mättande och överraskande gott med tanke på sitt murriga utseende. Jasminris är gott till wok köp en stor säck i kinesiska eller thailändska affären. Ha båda sorterna hemma. Potatis gör en stor gratäng. Lagar sig själv i ugnen. Svinbillig lyxmat. Klassikern potatisoch purjolökssoppa är inte heller dum. Enklast: rårakor riv rå potatis och klutta ner i plättar i matfettad stekpanna. Salta, peppra, vänd. BILLIGA LIVSKVALITETSFÖRHÖJARE Slätbladig persilja säljs på torget eller i mellanösternbutiken till löjligt låga kilopriser. En liten nypa får vad som helst att se ut och smaka som restaurangmat. Färsk chili kilopriserna är avskräckande höga men tänk på att det räcker med lite. En chilifrukt kostar en eller två kronor. Hel svartpeppar i kvarn ger härlig smak och professionellt utseende åt all mat. Citron oslagbart som smak- och utseendeförhöjare. Kostar mellan 15 och 20 kronor kilot året runt. Rivet citronskal är gott som krydda till allt. KINGA SANDÉN 16 HÖGSKOLEGUIDEN

17 drägligt liv? Det kostar att leva även som student. De flesta tar lån men den som orkar jobba extra och snåla kan komma skuldfri ut på andra sidan. STUDIEMEDLEN BESTÅR av både bidrag och lån. Bidraget ligger på knappt och det maximala studielånet på kronor för fyra veckor. Det blir alltså kronor tio gånger om året om du studerar heltid. Du kan få studiemedel för högst tolv terminer och måste normalt ta minst 75 procent av ditt studieåtagande, det vill säga de poäng du sökt studiemedel för, för att fortsätta få pengar. Om du misslyckas med att ta alla poäng kan du få dispens för att komma igen. Giltiga skäl kan vara att du valt fel utbildning eller att du haft personliga problem. Återbetalningen av studielånen börjar så fort du är klar med din utbildning. Hela din skuld ska återbetalas på högst 25 år. Om du har låg lön kan du få nedsättning av återbetalningsbeloppen till fem procent av lönen (sju procent om du fyllt 50 år), men hela skulden ska vara betald innan du fyller 60. Det är omöjligt att säga exakt hur mycket studielånen kostar, säger Magnus Forss, presschef på Centrala studiestödsnämnden, CSN. Det beror på återbetalningstakt, räntor och lånebelopp. Vi rekommenderar att man går in på vår webbplats och testar olika variabler i vår lånesimulering, säger han. DET ENDA SOM ÄR SÄKERT är att varje krona kostar. Ägna en tanke åt om du har ork och möjlighet att arbeta i stället för att låna. Fribeloppet, det belopp du får tjäna utan att studiemedlen minskar, är strax under kronor per halvår. Du kan förstås ta fulla studielån och arbeta extra för att dryga ut dem, men du kan också ta bara bidragsdelen, arbeta upp till fribeloppsgränsen och snåla. På så sätt får du ungefär lika mycket pengar att leva för som om du bara hade tagit lånet. Det blir jobbigare, men du slipper studieskulder. Självklart kan du också ta studiebidraget och en del av studielånet samtidigt som du jobbar extra. Malin Kristiansson, studiehandläggare med ansvar för studiemedelsfrågor på Stockholms universitets studentkår, rekommenderar studenterna att låna så lite de kan. Förr rådde vi alla studenter att utnyttja alla tolv studiemedelsterminer och ta fulla lån eftersom det var så fördelaktigt. Med de nya lånen är återbetalningstakten hårdare. Vi råder studenterna att låna så lite de kan och jobba extra, säger hon. Det finns många möjligheter till extrajobb för studenter. Kontakta bemanningsföretag och lärarvikarieförmedlingar eller ring direkt till skolorna. Om du vill ha mer miljöombyte, skaffa jobb på kafé eller restaurang. Bonusen är att du får mat på jobbet. Kvälls- och helgjobb ger dessutom lönetillägg för obekväm arbetstid. OM DU INTE TYCKER att du orkar eller hinner arbeta kan du söka stipendier. Massor av pengar delas ut varje år. Det är definitivt värt besväret att gå igenom några av nätets stipendiedatabaser och skriva en bunt ansökningar. Det finns stipendier för personer från en viss kommun, för speciella utbildningar, för personer med vissa funktionshinder säkert något som just du kan söka. Den som är mellan 18 och 29 år eller har barn har rätt till bostadsbidrag om hyran överstiger kronor. Om du har en hyra på och låga inkomster kan du få en tusenlapp i bidrag. Reglerna är snåriga, så prata med en tjänsteman på försäkringskassan innan du söker. Du som har barn kommer också att få utökat studiebidrag med cirka 500 kronor om du har ett barn, 850 för två och en dryg tusenlapp för tre från och med nästa år enligt ett förslag som kommer från regeringen i vår och beräknas gälla från den 1 juli Förmodligen kommer den övre åldersgränsen för att få studiemedel höjas från 50 till 54 år den 1 juli Om du har haft högre inkomster innan du började studera och är över 25 år kan du få tilläggslån på kronor extra per månad. Du kan också få merkostnadslån för till exempel resor till utlandsstudier eller dubbel bosättning. Men tänk på att även de pengarna ska betalas tillbaka. KINGA SANDÉN SPETS- KOMPETENS Nordens största reggae festival! Flest forskare per invånare i Sverige! Störst nationsliv i Sverige! Världens största innebandy turnering! BUDGET Inkomster Studiemedel Bostadsbidrag Summa inkomster Inkomster utan lån Studiemedel Lön högst i månaden före skatt för att studiemedlet inte ska minska (högst per termin, kan också tjänas in till exempel bara på sommaren). Bostadsbidrag Summa inkomster efter löneskatt Utgifter Hyra Mat Kurslitteratur 500 Kläder, skor 500 Fritid 370 Hygien, förbrukningsvaror 280 Dagens Nyheter, studentpris från 104 TV-licens, Internet, telefon, mobil 550 Försäkring, sjukvård, tandvård 200 Hushållsel 100 Summa utgifter Med barn lägg till dagistaxa och cirka en tusenlapp i löpande kostnader. Kostnaderna beror på barnets ålder. Lägg till extra studiebidrag på 500 kronor för ett barn, 850 för två och för tre från den 1 januari Störst kulturnatt i landet! Två universitet i stan! WEBBADRESSER Testa olika studiemedelsvarianter på Räkna ut ditt bostadsbidrag hos försäkringskassan på Testa din budget hos Länkar till många olika högskolors stipendier finns hos Göteborgs universitet på Matcha din profil mot en stipendiedatabas på Du måste vara medlem, men det är gratis. Finansportalen har en länksamling till olika stipendieguider, även sorterade efter ämne och ort. Där finns även tips på hur man skriver en bra stipendieansökan. Uppsala. Nya upptäckter. Varje dag. Sedan MARS

18 När föreläsningarna är slut och böckerna slagits igen för dagen tar de andra delarna av studentlivet vid. Förfester, mingel eller parmiddagar. Nattlivet ser olika ut för studenterna. Festen börjar FÖR KURSKAMRATERNA Tony Andersson och Andreas Persson i Umeå ser aktiviteterna en fredagskväll väldigt olika ut. Åtminstone den helg DN är på besök HEMMA HOS TONY OCH JON. Fredag betyder för många After school på Umeå universitet. På campus kan studenterna ta en eller ett par öl på Nationernas hus eller E-puben. Tony Andersson, 22, har precis avslutat skolveckan på detta sätt och är nu hemma i lägenheten i Ålidhem, ett område studenterna kallar Umeås studentgetto. En snabb dusch och ett klädbyte väntar innan det snart är dags att gå vidare till klasskompisen Max som övertalats att stå för kvällens förfest. Två veckor har gått sedan Tony började studera till tandläkare. Nollningen är avslutad, nu väntar ännu en fest med klassen. Lägenhetskompisen Jon Myrin, 21, ska också med. Precis som i många andra stora studentstäder är det inte lätt att få en egen bostad i Umeå. Soffan i Tonys vardagsrum fungerar därför som ett tillfälligt hem för Jon. Han har precis flyttat från Östersund för att börja läsa till lärare. Lite gelé stryks i håret, tänder borstas, en kavaj åker på. Killarna är redo att ge sig av. Tony cyklar, trots det hala underlaget. Här cyklar man året runt PARMIDDAG Samtidigt som flera av de blivande tandläkarna börjat dra sig till förfesten äter kurskamraten Andreas Persson, 36, middag med sin sambo Ulrika hemma hos ett annat par. För honom har studentlivet i Umeå hittills inte inneburit något festande med klassen. Som nyinflyttad från Helsingborg med sambon och sonen Jonathan, 14 månader, finns det annat att lägga tiden på. Tyvärr har jag inte umgåtts så mycket med klasskamraterna. Det är svårt eftersom vi inte har föräldrar, syskon och vänner som kan sitta barnvakt här uppe. Dessutom hade jag lite otur då både Jonathan och Ulrika blev sjuka alldeles efter att vi kom hit, säger Andreas Persson. Han är redan utbildad till sjuksköterska, det läste han till i Lund under en tid då han varken hade sambo eller barn. Det var stor skillnad mot nu. I dag är jag Vänster: Andreas Persson hinner umgås lite med sonen Jonathan och hunden innan familjen ger sig i väg för kvällen. Vänster under: Tony Andersson gör sig i ordning i badrummet. Nedan till höger: Trångt och knökigt i hallen på förfesten. tvingad till att läsa på vissa tider och måste vara mer disciplinerad. Jag öppnar skolböckerna när Jonathan har kommit i säng, berättar Andreas Persson FÖRFEST HOS MAX. Den lilla ettan på 24 kvadrat, med tre stolar och en säng, blir allt trängre. Golvet får fungera som underlag för allt fler rumpor. Det är svårt att tro att de blivande tandläkarna bara känt varandra i ett par veckor. De interna och hjärtliga skämten är många. Anna Sturestam, 20, menar att anledningen till det är nollningen. Redan första kvällen hade vi grupplekar med våra faddrar och lärde känna varandra. Nästan alla i klassen var med, berättar hon. Nollning är till för nya studenter och förekommer vid de flesta högskolor och universitet. Den kan pågå alltifrån någon dag upp till flera veckor beroende på vilket program man läser. I flera aktiviteter under nollningen finns alkohol med i bilden. På vår nollning kunde de som inte ville dricka alkohol välja läsk i stället. Ingen brydde sig om ifall någon inte drack, det går ut på att ha kul, säger Anna Sturestam som är glad över att hon var med på nollningen. Att flytta från kompisar och familj i hemstaden för att börja ett nytt liv på annan ort är inte alltid lätt. Även om mycket varit roligt menar Jon Myrin och Anna Sturestam att saknaden finns där. Jag saknar mest kompisarna och Premier League-matcherna på lördagarna, säger Jon Myrin. För Anna Sturestam är längtan efter pojkvännen hemma i Malmö värst. På kvällarna när jag ska gå och lägga mig kan jag känna mig ensam. Det är också På studenklubben Corona dansar Tony med tråkigt då man kommer hem och vill berätta något och så finns det ingen där, säger Anna. Men hon har ett bra tips på hur man råder bot på det problemet: Det är jättebra med msn och webbkamera, då kan man se varandra medan man pratar. Sen slipper man ju telefonräkningarna också, säger hon med ett leende JONATHAN HAR SOMNAT. Efter att middagen är avklarad sitter Andreas och de andra vuxna uppe och pratar. Barnen har gått och lagt sig. Jag lever inte direkt det där vilda studentlivet, men planerar att gå på lite sittningar och sådant framöver. Jag vill inte missa allt, det ska ju vara en rolig tid också, säger Andreas Persson, som gärna hade velat vara med på nollningen. Han säger att han försöker ta igen det nu. Man kan tycka att det är viktigt att vara med på nollningen och lära känna kurskamraterna på alla aktiviteter då, men det går att ta igen. De andra lärde bara känna varandra lite tidigare, säger han. Att kunna kombinera studier, studentliv och familj är enligt Andreas ett måste. Jag får prioritera och fördela tiden. Det är inte mycket dödtid direkt. 18 HÖGSKOLEGUIDEN

19 kompisarna och det blir snabbt trångt på dansgolvet. Festen har börjat och natten är lång. FOTO: ELIN BERGE LJUDVOLYMEN STIGER. Förfesten hos Max fortsätter, mer folk droppar in och en chipspåse går laget runt. Men hur väl känner de egentligen varandra efter bara två veckor? Vi har nog inte kommit över det första intrycket än, säger Tony Andersson. Antagligen kommer man inte senare att umgås med alla som man är med i början. Nu vill jag bara lära känna alla. Tonys tips till andra nykomlingar i studentvärlden är just att bekanta sig med så många som möjligt. Om man ska lära känna någon i klassen så ska man kanske inte bara hänga med den. Man måste vidga sina vyer. Och det behöver inte vara så att kurskompisarna är de enda man träffar som nybliven student. De som väljer att bo i korridor får ett helt gäng nya sambor på ont och gott. Den blivande tandläkaren Niko Tzemprailidis, 34, har precis flyttat till en korridor i Umeå från en egen bostad i Malmö. Det är bra att bo i korridor, man får nya vänner direkt. Vi umgås i köket som är gemensamt, berättar han. Men Niko menar också att han har haft tur och hamnat i en bra korridor. Om folk inte sköter disk och städning eller festar mer än normalt så kan det bli problem. Då får man väl säga till eller kompromissa, säger Niko Tzemprailidis. För den som inte vill dela utrymmen som kök, och i vissa fall dusch och toalett, med andra studenter behöver en egen bostad inte betyda total ensamhet. Skulle man inte trivas med klasskamraterna finns det en rad andra sätt att träffa kompisar. Jag har börjat träna med ett fotbollslag här uppe, berättar Jon Myrin. Och i Umeå är det väldigt många studenter som tränar och träffas på träningscentret IKSU. Som på många andra ställen finns det olika studentföreningar att gå med i, studenttidningar att skriva för och kårradio att sända i. På de flesta universitet och högskolor finns också ett kårhus där studenter kan träffas och på de större universiteten finns olika nationer som har egna lokaler. Att jobba på ett kårhus eller för en nation kan vara ett bra sätt att lära känna nya människor DAGS ATT GÅ. Max sänker volymen, pekar på klockan och höjer rösten. Fem minuter, säger han för att sedan peka mot dörren. Ingen rör sig. Den klassiska George Bushdebatt som hör många förfester till fortsätter. Så småningom börjar dock de flesta röra sig mot dörren. Tony cyklar förbi och vinkar med en cigarrett i handen. Väl framme på studentstället Corona vid campus dröjer det inte länge innan nästan hela gänget står på dansgolvet. I en fåtölj på ett lite lugnare ställe i lokalen sitter Nils Nilsson, 24, med jämnåriga Lisa Hansson i sitt knä. De är båda systemvetare och har ett flyktigt förhållande. De tycker att det är lättare att hitta någon då man studerar. Man träffar så många nya människor. Det kan vara kompisars kurskamrater och folk man träffar när man är ute och festar, säger Nils Nilsson. Men det verkar också hända en hel del inom klasserna. Vi har haft flera par i min klass, berättar Nils Nilsson och han tycker inte att det är något konstigt. När man pluggar samma sak delar man intresse. Sen umgås folk på samma program mycket med varandra och då är det inte så konstigt om man blir tillsammans, säger han HEMMA IGEN. Andreas, Jonathan och Ulrika är hemma i lägenheten i Röbäck igen. En kväll som varit trevlig för hela familjen är till ända. Jag kan inte vara borta en hel dag och sen sticka i väg på en massa aktiviteter och lämna min sambo ensam hemma. Det blir kanske lättare sedan när vi lärt känna lite folk och kan få tag i barnvakt, säger Andreas Persson. Innan man tar med sig familjen för att börja studera på annan ort rekommenderar Andreas att man tänker igenom beslutet ordentligt. Man måste tänka efter hur stor drivkraften att börja plugga är. Jag har väldigt starka ambitioner att bli tandläkare, säger han FESTEN FORTSÄTTER. Gänget från förfesten hos Max röjer vidare på dansgolvet på Corona. Det är trångt och ur högtalarna strömmar Hot stuff och på vissa håll blir dansen allt hetare. För de blivande tandläkarna återstår två dagar och en klassfest innan nästa studievecka startar. MARIA NORDSTRÖM 9 MARS

20 Legitimerad Kiropraktor ett yrke för framtiden Kursstart 5 september årig, godkänd utbildning Ring för information och prospekt Skandinaviska Kiropraktorhögskolan Råsundavägen 101, Solna 20 HÖGSKOLEGUIDEN