MINSKAD BROTTSLIGHET OCH MINSKAD INTEGRITET?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MINSKAD BROTTSLIGHET OCH MINSKAD INTEGRITET?"

Transkript

1 ENGAGERADE NÄMNDEMÄN MÖTTES I BRUNNSVIK Åke Karlsson, Ann Britt Berggren och Eleni Rydell tillhörde deltagarna i Brunnsvik liksom Frank Norgren och Bengt Holmquist. 1/2009 Nämndemännens Riksförbund NRF TEMA:KAMERAÖVERVAKNING Utgåva nr 129 sedan starten mars 2009 Magnus Lindgren och Joakim Folhman har etablerat Stiftelsen Tryggare Sverige. Foto Gustaf Gerdes Stiftelse för utsatta brottsoffer startas sidorna MINSKAD BROTTSLIGHET OCH MINSKAD INTEGRITET? sidorna 3 11 Ann-Marie Palvall representerade nämndemännen vid debatten. Nämndemännens roll diskuterades vid Mosebacke torg sidan 20

2 Organ för Nämndemännens Riksförbund Box 8140, Stockholm. Besöksadress: Fleminggatan 14 Plusgiro Telefon: Telefax: Ansvarig utgivare: Lars Lassinantti tel Årgång 32 Nämndemannen 1/2009 Nr 129 efter starten ISSN Redaktör: Staffan Ringskog Redaktionssekreterare Mildred Burén Helsingborgsvägen Ängelholm Layout: Staffan Ringskog Telefon: Om inget annat anges är flertalet artiklar i tidningen skrivna av Nämndemannens redaktör Tryck:VTT-grafiska, Vimmerby Prenumeration 140 kronor (4 nummer per år) Nästa utgåva av tidningen Nämndemannen: 18 maj 2009 (18 april) 18 oktober (18 september) 18 december (18 november) (Senaste manusdag inom parentes) Insändare till tidningen kan bäst skickas direkt till redaktionens adress. e-post till tidningen: Lösnummer 40 kronor Ansvarig NRF:s kansli: Catarina Ingvarsson tel Catarina nås säkrast torsdagar på kansliet mellan adress NRF:s hemsida: ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com Telefon: Telefax: Adress: NRF, Box 8140, Stockholm NRF, Org. nr Leif Appelgren Om kapning av fastigheter Affärsidén med fastighetskapning är att belåna fastigheten och sedan försvinna med pengarna. Brottet går till så att bedragaren ansöker om lagfart med hjälp av ett förfalskat köpebrev. Då bedragarna i allmänhet har betalningsanmärkningar är de hänvisade till mindre seriösa finansinstitut, sådana lär annonsera på tidningen Expressens sista sida. Ägaren till fastigheten blir inte underrättad om den nya lagfarten Dessa brott har fått stor uppmärksamhet i massmedia eftersom den som drabbas utsätts för en svår chock när denne får höra att någon annan blivit ägare till hans/hennes fastighet, ofta kommer beskedet via lokaltidningen som publicerar de senaste fastighetsaffärerna. Den drabbade måste gå till tingsrätt för att få rättelse, varför man i allmänhet anlitar advokat vilket kan medföra betydande kostnader. Bedragaren håller sig undan och gör inga anspråk på att få tillträde till fastigheten, men i något fall har han sålt den vidare till köpare som är i god tro, i någon annat fall har kronofogden påbörjat tvångsförsäljning för att driva in bedragarens skulder. Fenomenet är inte nytt och var föremål för proposition till riksdagen redan Sedan1972 har tre fall kommit till statens kännedom, samtliga under åren , varvid staten betalat ut ersättning om totalt 1,3 mkr. Mot detta ställdes i propositionen kostnaderna för att underrätta de tidigare ägarna om ett lagfartsärende, dessa uppskattades till 1,5 mkr per år för porto och arbetstid för cirka ärenden. Med hänsyn till problemets ringa omfattning föreslogs i propositionen att tidigare ägare inte ska underrättas, i stället ska staten ersätta dessa för sina kostnader när fastighetskapning sker. Problemet har åter tagits upp i riksdagen under den borgerliga regeringen, varvid Beatrice Ask i april 2007 svarade att det inte finns skäl att föreslå några förändringar. I december 2007 gav hon emellertid ett uppdrag att utreda frågan till Lantmäteriverket, som skulle överta inskrivningsverksamheten från Domstolsverket den 1 juni Utredningen var färdig i oktober 2008 och innehåller intressant läsning om typiska fall och möjliga åtgärder. Antalet fall verkar ha ökat, det anges till mellan ett och sex fall per år. Bedrägerierna drabbar i första hand fritidshus i Stockholms län, med inga eller mycket små inteckningar. Skälet till det senare är att det är svårt för bedragaren att belåna fastigheten utan att redogöra för hur befintliga inteckningar använts. Utredningen mynnar ut i förslaget att den tidigare ägaren ska underrättas per brev då ny lagfart beviljats. Detta gäller dock inte om ingivaren av lagfartsansökan är en bank, registrerad fastighetsmäklare, advokat, kommun eller staten. Kostnaden bedöms till cirka 1,5 mkr per år men åtgärden bedöms ändå som samhällsekonomisk lönsam. Justitiedepartementet har skickat utredningen på remiss och kommer att ta ställning i frågan då svaren kommit in i april. Förhoppningsvis kommer utredningen att leda till proposition och ett positivt riksdagsbeslut. Det måste betonas att den föreslagna förändringen inte innebär att fastighetskapning förhindras, utan enbart att ägaren får vetskap om bedrägeriet snabbare. Förhoppningsvis kommer det att avskräcka bedragarna eftersom det blir mindre sannolikt att de hinner belåna fastigheten innan bedrägeriet uppdagas. Man måste fråga sig om det är rimligt att en ägare ska behöva gå till domstol för att återfå beviset på sin äganderätt efter ett bedrägeri. Om min bil blir stulen och återfinns övergiven någonstans behöver jag knappast gå till domstol för att återfå den, vad är skillnaden? Vid fastighetskapning finns ett dokument i form av ett förfalskat köpebrev, och någon måste givetvis ta ställning till om dokumentet är äkta eller falskt. Jag föreslår att denna uppgift delegeras till Lantmäteriverket, och att verkets beslut överklagas i domstol om parterna är oense. Sannolikheten att en fastighetskapare överklagar torde vara liten. Skribenten är nämndeman vid Svea hovrätt.

3 Tema: Kameraövervakning Johan Linander och Mehmet Kaplan är två tvivlare inför den ökade kameraövervakningen i Sverige. Två kritiker i Sveriges riksdag: KAMERAÖVERVAKNING KRYMPER VÅR FRIHET Kameraövervakning kväver vår frihet steg för steg och till slut får vi ett ofrihetens samhälle. Alla samhällen som inte litar fullt ut på sina medborgare skapar till slut ett otrivsamt kontrollsamhälle. Med kameraövervakning på gator och torg skapar vi ett samhälle som inte någon av oss vill ha. Den som säger detta är miljöpartisten Mehmet Kaplan, en av de ledande kritikerna i riksdagen av den kameraövervakning som nu alltmer blir ett inslag i svenska storstäder. Kameraövervakningen i västvärldens samhällen har tagit ordentlig fart under bara de senaste tio åren. En känsla av ökad kriminalitet i västvärlden har bidragit till att kameraövervakningen byggts ut i Västeuropa. Det land som kommit längst i denna utbyggnad är Storbritannien. Det finns idag 4,2 miljoner övervakningskameror i Storbritannien, det gör landet till det land i världen med flest övervakningskameror per person. Efter ett besök i London insåg jag hur långt man kan driva kameraövervakning i ett samhälle, säger Mehmet Kaplan. Jag insåg att flertalet av demokratierna nu vidtar ytterligare steg mot ökad kameraövervakning. Ett sådant land med så intensiv bevakning vill inte jag och många med mig leva i. Jag vill andas frihetens Tema: Kameraövervakning fortsättning nästa sida 3

4 Tema: Kameraövervakning Frågan till vår panel: Är det rätt att tidigare dömda ej får bli nämndemän? Lennart Koskinen, biskop Visby stift Det är ingens rätt att bli nämndeman i Sverige. Nämndemannaskapet är ett uppdrag som en person får för att han tillerkänns ett visst förtroende. Han får detta förtroende efter det att en helhetsbedömning gjorts. Det innebär att en person som dömts ska kunna erhålla samma helheltsbedömning. En bedömning om en människa är kvalificerad för uppdraget görs från person till person. Poängen är att det inte ska vara diskvalificerande om man är dömd eller ej, det avgörande är hur man är som människa. Lars Hjörne, publicist, Arild: Ja, det tycker jag. I och med att man dömts i en domstol har man förbrukat ett förtroende att vara nämndeman. luft utan begränsningar där jag inte vill övervakas i det tysta. Den här typen av stegvis utbyggnad med kameraövervakning vill jag hejda. Mehmet Kaplan tror inte att ökad kameraövervakning minskar kriminaliteten i samhället. Han anser att kriminaliteten försvagas om samhället istället gynnar de goda krafterna. Ett bra samhälle är alltid ett starkt inkluderande samhälle, säger Kaplan. Om en ung människa i Tensta eller Rosengård känner att han har en god framtid i Sverige, kommer inte sådant som vandalism och brottsligt leverne bli ett intressant alternativ. Istället ska denna person känna sig ha en god uppgift i samhället, säger Kaplan. Att han eller hon vet att det finns en viktig funktion att fylla. Att ha ett värde som människa, att det där finns bra skolor, utbildning och goda möjligheter till bra jobb. En bra försörjning som ger god chans till familjebildning och ett fint socialt liv. Kaplan menar att en övervakande kamera ger signalen om misstroende. Att där kameran sitter är detta ett bevis på ett samhälle som inte hyser särskilt stort hopp om vederbörande som kommer i kamerans lins. Ingen ska tro att dessa kameror utomhus minskar våldet och kriminaliteten, säger Kaplan. Jag motsätter mig inte kameror i butiker men undersökningar från London är intressanta. De visar att det totala våldet i Storbritannien inte minskat med dessa kameror. Våldet där kamerorna är uppsatta har minskat våldet just där men å andra sidan har det ökat på andra håll. Kaplan menar att övervakningskameror är ett hot mot vars och ens personliga integritet i samhället. Det är ju så att våra privata liv kan läggas i händerna på människor som kan missbruka ett viktigt förtroende. I värsta fall kan en medarbetare i en sambandscentral arkivera övervakande film för eget bruk. En dag kan sedan kanske detta material om det är graverande nyttjas i ett utpressningssyfte. Mehmet Kaplan säger att han själv aldrig haft obehag av en övervakande kamera men att detta egentligen inte alls är relevant. Han säger I SPALTERNA SEN SENAST Kontakt med barn i sexuellt syfte kriminaliseras Internet har skapat stora möjligheter till kommunikation för både vuxna och barn, och det är i grunden något positivt. Men det finns även risker med den ökade öppenheten. Regeringen noterar att många barn har blivit sexuellt utnyttjade när de fått Mehmet Kaplan tror inte att ökad kameraövervakning minskar kriminaliteten i samhället. kontakt med vuxna via nätet. Därför har regeringen överlämnat ett lagförslag till lagrådet som går ut på att kriminalisera vuxnas kontakter med barn i sexuella syften. Det ska bli brottsligt att stämma träff med en minderårig och vidta andra åtgärder som kan underlätta ett sexuellt övergrepp. Förslaget innebär dock vissa undantag såsom när en person som är strax över femton år stämmer träff med en person som är strax under femton år. 4

5 Som liberalt sinnad människa vill jag självklart inte ha ett samhälle med kameror i varje gathörn, säger han. Ett sådant samhälle associerar jag mer till en polisstat, till det gamla Sovjetunionen, än ett frihetens land som Sverige. att han i nuläget överhuvudtaget inte alls känner till i vilka sammanhang han funnits på film i övervakande miljöer. En sådan okunskap kan i sig vara källa till oro, menar han. Ingen av oss som filmas vet egentligen vad en sådan här film kan nyttjas till, säger Kaplan. Det fyller mig stundtals med en otrivsam känsla. Johan Linander är centerpartistisk riksdagsman från Lund. Han har också engagerat sig hårt mot den ökade utbyggnaden av kameror som övervakar i samhället. Som liberalt sinnad människa vill jag självklart inte ha ett samhälle med kameror i varje gathörn, säger han. Ett sådant samhälle associerar jag mer till en polisstat, till det gamla Sovjet - unionen, än ett frihetens land som Sverige. Det finns förslag om att exempelvis Malmö ska få en starkt utökad kamera - övervakning, säger Linan- Johan Linander. der. Talet om ökad trygghet med dessa kameror är överdrivet. Det finns undersökningar som visar att bättre belysning kan minska brotts ligheten i minst samma utsträckning. Johan Linander menar också att bilder från kameraövrvakning kan komma på avvägar även om dt är olagligt. Det finns redan exempel där bilder från kameraövervakning publicerats. Ett exempel inträffade för ett par år sedan, berättar Linander. Bilder publicerades i en kvällstidning som visade fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic i en kö utanför en krog i Stockholm. Det var oroligt i kön men Zlatan var inte delaktig i bråket. Det finns dock situationer där kameraövervakning är bra, säger Linander. Det gäller givetvis den traditionella kameraövervakningen på banker och i affärer, men även exempelvis i parkeringshus har antalet inbrott i bil minskat. Johan Linander säger att problemet är när en del personer tror att man ska minska brottsligheten eller öka tryggheten för människor med hjälp av massiv kameraövervakning av det offentliga rummet. Det fungerar inte. Då är det bättre att satsa pengarna på fler poliser som är tillgängliga och synliga på stan. Mehmet Kaplan och Johan Linander representerar olika politiska allianser i samhället. I denna fråga som rör övervakning med kamera är de dock överens. Den stegvisa utbyggnaden av kameror i Sverige måste stoppas är deras budskap. Vi måste slå larm om denna utveckling, säger Kaplan. Minskad kriminalitet skapar vi absolut inte på detta vis. Minskad kriminalitet skapas genom att ge fler människor förtroende, inte med ökat misstroende gentemot främst unga människor. Mehmet Kaplan och Johan Linander representerar olika politiska allianser i samhället. I denna fråga som rör övervakning med kamera ör de dock rörande överens. Den stegvisa utbyggnaden av kameror i Sverige måste stoppas är deras budskap. Vi måste slå larm om denna utveckling, säger Kaplan. Minskad kriminalitet skapar vi absolut inte på detta vis. Minskad kriminalitet skapas genom att ge fler människor förtroende, inte med ökat misstroende gentemot främst unga människor. Rättssäker brottsbekämpning via elektronisk kommunikation Polismetodutredningen har överlämnat ett delbetänkande till regeringen om en mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen. Avsikten med utredningen har varit att kombinera en effektiv brottsbekämpning med en ökad rättssäkerhet och ett integritetsskydd. Utredningen har också haft som mål att skilja på förundersökningar och underrättelseverksamhet. Teleövervakning får i dag enbart ske av personer som är skäligen misstänkta och efter att en domstol har beslutat om en sådan övervakning. Nu föreslås att åklagare ska kunna fatta interimistiska beslut vid brådskande ärenden som omedelbart ska överlämnas till domstol för slutlig prövning. Utredningen föreslår även att domstolar, förundersökningsledare och åklagare ska kunna fatta beslut om teleövervakning även om det inte finns någon skäligen misstänkt. Domstol ska dock alltid fatta ett beslut om inhämtandet är av omfattande eller av en mycket ingripande natur. Tema: Kameraövervakning, fortsättning nästa sida 5

6 I SPALTERNA SEN SENAST Tema: Kameraövervakning Regeringen vill underlätta betalning av skadestånd Regeringen har tillsatt en utredning om hur enklare rutiner kan skapas för att underlätta för skadeståndsskyldiga att betala det skadestånd som domstolen har fastställt. Eftersom målsägandes person- och adressuppgifter inte alltid framgår av domen på grund av sekretesskydd, vet inte alltid den skadeståndsskyldige hur skulden skall regleras. Därför kan den skadeståndsskyldige tvingas invänta krav på målsäganden. Målsäganden kan å sin sida känna rädsla och obehag och vill inte ta frivillig kontakt med den skadeståndsskyldige och vänder sig istället till kronofogdemyndigheten. Även för den skadeståndsskyldige, som velat göra rätt för sig, blir i onödan föremål för utmätning och hamnar i kreditupplysningsföretagens register. Justitieminister Beatrice Ask kommenterar problemet med att det gäller i synnerhet unga lagöverträdare där hon säger att obetalda skadestånd kan bli en inkörsport till skuldsättning och innebära en ökad risk för fortsatt brottslighet. Med kameraövervakningen har våldet minskat i vår stad, säger Ilmar Reepalu. Kommunalrådet Ilmar Reepalu i Malmö: KAMERAÖVERVAKNING STÄRKER INTEGRITETEN Ilmar Reepalu är en av Sveriges mer tongivande politiker. Han är sedan 90-talet kommunalråd i Malmö. En stad som ibland plågats av svår kriminalitet och där kameraövervakning visat sig haft en gynnsam effekt avseende kriminaliteten. Med kameraövervakningen har våldet minskat i vår stad, säger Ilmar Reepalu. Kamera över - vakningen stärker den personliga integriteten och rörelsefriheten för varje invånare i Malmö. Ilmar Reepalu är starkt övertygad om fördelarna med kameraövervakning i en ande efterfrågan på övervakningskameror. En av de ledande marknaden med leverantörerna av övervakningskameror övervakningskameror i Sverige är Siemens Security Products. Företaget, som tidigare hette Bewator, tog fart i landet när lagstiftningen avseende kameraövervakning ändrades. I juli 1998 trädde upplever att den nya lagen i kraft. modern stad men han inser att lagom är bäst. Kameraövervakning kan bara försvaras om det sker på ett ansvarsfullt sätt, säger han. Vi har lyckats med det- Företagen: EN BRANSCH SOM VÄXER Sverige upplever lågkonjunktur, varslen duggar tätt, arbetslösheten ökar. Ett land som haft tillväxt spås under detta år en krympande BNP. Men det finns branscher som växer och som verkar klara de dåliga tiderna väl. Övervakningsbranschen är en sådan bransch med en väx- Den innebar att intresset att förebygga och utreda brott med hjälp av kameror har kommit att spela en allt viktigare roll i rättssamhället. Kameraövervakning på platser dit allmänheten har tillträde kräver som regel tillstånd hos länsstyrelsen. Undantaget är bland annat övervakning i post-och bankkontor 6

7 ta i Malmö. Med kameraövervakning kan vi idag se många positiva effekter i vårt jobb att minska kriminalitet och skadegörelse i vår stad. Reepalu säger att det idag är många människor som upplever otrygghet i samhället. Han påpekar att detta är en subjektiv känsla, om det är sant eller osant är inte här det mest intressanta. Det mest avgörande är att återskapa känslan av trygghet och frid på stadens gator och torg. Det är viktigt att exempelvis vår stads äldre befolkning känner att de, -om de så önskar- kan röra sig i staden efter mörkrets inbrott. Om inte trygghetskänslan finns där, så är ju detta oerhört integritetskränkande. Man ska kunna röra sig fritt i sin stad, oavsett klockslag och framför allt veta om detta. Om man sedan håller sig inomhus oftast under kvällstid är en annan sak. Ilmar Reepalu säger att meningen med en övervakningskamera är att förebygga våld. Men en annan uppgift för kameran är också att klara ut brott, när en kriminell handling inträffat. Våldet idag är antingen planerat eller spontant, säger Reepalu. Den kriminelle som planerar sitt brott ställer sig ofta frågan hur stor risken är att åka fast. En övervakningskamera hejdar den planerade brottshandlingen. Vi har nu haft kamera - övervakning vid Mölle - vångstorget och här har vi fått ned antalet brott på ett markant sätt, säger han. Brottsförebyggande Rådet har ju också verifierat detta i sina undersökningar. Man har förklarat det skedda med kamerorna som vi satt upp. Det spontana våldet kan inte minskas med övervakningskameror, men kameran har självklart här också en viktig funktion, påpekar Reepalu. Kameran kommer här att registrera ett brott och därmed skapas det bra bevismaterial för det inträffade. Brottet kan därmed lättare klaras upp, inte minst ofta till stor lättnad för de drabbade. Ilmar Reepalu betonar, att alla övervakningskameror programmeras i syfte att filmat material ska förstöras. Ibland bestäms det att materialet förstörs inom 24 timmar, ibland inom några dagar. Ilmar Repalu bor själv i ett område med kameraövervakning. Han bor i Sofielund i centrala Malmö. Med den kameraövervakning som där finns, känner han och hans grannar sig trygga. Som politiker har han utsatts för hot, vissa hot har varit mycket otäcka. En incident påskyndade installerandet av kamerorna i Sofielund. En kväll sköt nämligen en person ett skott mot Reepalus bostad. Skottet ven in i Reepalus arbetsrum och om han funnits där hade det kunnat gå mycket illa. Vi som bor i området upplever att integriteten ökat markant, säger han.vi är alla glada över att samhället har möjlighet att stärka den personliga friheten för dess invånare på detta vis. Det är viktigt att vi inte är fientliga till ny teknik, säger Reepalu. När ny teknik etableras ska vi dra nytta av dess fördelar. Kameraövervakning är ett sådant gott exempel där tekniken stärker den personliga integriteten. Reepalu drar sig till minnes vad som hände vid Mediagymnasiet under Skolan hade under en tid kameraövervakning. Datainspektionen var emot denna övervakning och kamerorna togs därför ned. Bara en vecka senare inträffade något som fortfarande upprör många, säger Reepalu. Skolan drabbades av ett inbrott. Utrustning för kronor stals. Om kamerorna hade fått vara kvar hade stölden aldrig inträffat. Det finns ju också en viktig ekonomisk aspekt med att installera övervakningskameror, inte minst i skolmiljöer. liksom i butiker, där det i vissa fall räcker endast med en anmälan. Användningen av över - vak ningskameror har ökat markant under senare år fanns det knappt 500 tillstånd i landet och under 2002 var siffran 6100 tillstånd och 3200 anmälningar. Beslutet med ny lagstiftning innebar så småningom ett uppsving för branschen men säkert också känslan av ökad otrygghet i samhället, påpekar Kenneth Jerreholt vid Siemens Security Products. Våra största kunder återfinns idag inom handeln där kameror sätts upp i butiker för att förebygga butiksstölder. Kameror i garage är effektiva och bidrar effektivt till minskad skadegörelse och kriminalitet. Om Kenneth Jerreholt representerar ett av branschens större företag, är Harry Snårbacka verksam vid ett av de mindre, och kanske mer typiska. Flertalet inom branschen är små och medelstora företag. Snårbackas företag, Installator Security, har två medarbetare och en omsättning på 2,5 miljoner kronor. Skolor är en växande marknad, säger Harry Snårbacka. Vi har fått en stark ökning bland just skolor som vill ha utrustning. Med våra kameror skapas ett lugnare arbetsklimat i skolmiljön, bus, oro, mobbning, skadegörelse försvinner i vissa fall. Flertalet i skolmiljön gillar kamerorna, säger Snårbacka. Man ser snabbt de positiva effekterna, och det ökar också trivsel och integritet. Kenneth Jerreholt säger att toleransen ökat för kameraövervakning i samhället. Många brott har ju lösts eller undvikits med stöd av dessa kameror, säger Jerreholt. Ta exempelvis det tragiska när Anna Lindh mördades på NK, utan en kamera där, hade det blivit svårare att få tag på gärningsmannen. Tema: Kameraövervakning fortsättning nästa sida 7

8 Tema: Kameraövervakning Madeleine Blixt, Brottsförebyggande Rådet: KAMERAÖVERVAKNING KAN MINSKA BROTTSLIGHETEN Kameraövervakning kan minska brottsligheten. Det är slutsatsen av den forskning på området som Brottsförebyggande rådet bedrivit. Madeleine Blixt inom Brå har lett denna kartläggning. - Ju fler kameror som en brottsdrabbad plats har, desto färre Madeleine Blixt, vid Brå, har undersökt konsekvenserna med kameraövervakning. brott, säger hon. Men kameror har inte alltid en god effekt, det är nämligen väsentligt att veta var kamerorna ska placeras. Och att allmänheten är väl informerad om deras existens. Madeleine Blixt har undersökt olika miljöer i Sverige som har kameraövervakning. Hon säger att kameraövervakning fungerar bäst i miljöer där det sker egendomsbrott, stöld och skadegörelse. I Malmö vid Möllevångstorget har exempelvis brottsligheten minskat med hela 40 procent. Där hade man tidigare stora problem med brott, staden försökte länge på olika sätt minska kriminaliteten men när kameror väl installerats, gav det snabbt goda resultat. I Stadsparken i Helsingborg var dock brottsligheten låg från första början, berättar Madeleine Blixt. Kameror i området gav inga märkbara effekter. Att ta till med mera övervakningskameror för att minska brottslighet eller öka tryggheten, kräver därför att platsen är brottsdrabbad. Internationella studier och i viss mån även BRÅ:s egna studier, visar att kameraövervakning fungerar bäst när det gäller att förhindra planerade brott. I BRÅ:s olika fallstudier var brottsminskningen som störst på en boendeparkering, där de fordonsrelaterade brotten minskade med hela 80 procent. När det gäller oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan har övervakning med kamera en mindre avskräckande effekt. Madeleine Blixt säger att information och publicitet när kamerorna installeras, kan bidra till minskad brottslighet och också ofta redan innan kamerorna kommit på plats. Ett skäl om brotten inte minskat, i exempelvis ett parkeringsgarage, kan bero på avsaknaden av ordentlig skyltning om kameraövervakning. I de andra fallen med kameraövervakning i garage, var informationen mycket god om att garaget bevakades med kameror, säger Blixt. Där minskade brottsligheten på ett påtagligt sätt. Tryggheten bland besökare ökade också på dessa platser när kameror installerats. Madeleine Blixt säger, att en enda kamera kan verka avskräckande och minska brottsligheten, men för mer ihållande effekter, krävs troligen att utrustningen används aktivt för att upptäcka eller klara ut brott. Då krävs även att inspelningsutrustning eller monitorer för övervakning, ingår i kamerasystemet, påpekar Blixt. Hon säger att det också är viktigt att kameraövervakning används strategiskt även när det gäller integritet och kostnadseffektivitet. På platser, där de personer som kan komma att övervakas är starkt emot kameraövervakning, bör samhället istället överväga andra brottsförebyggande åtgärder, som inte anses lika integritetskränkande. I de fall som BRÅ studerat, var dock majoriteten av de personer vi kom i kontakt med, positiv till övervakning med kamera, säger Blixt. Alternativ till kameraövervakning bör emellertid alltid övervägas och prövas inte minst för att undvika onödiga eller dyra felsatsningar. 8

9 En tidigare lagmans tankar FRISPRÅKIGA POLISER Den lille apejäveln. Ska jag göra han steril när jag får tag på honom? Ja han ska ha sig duktigt med stryk så han inte kan stå på benen. Dessa yttranden av poliser i en piketbil blev offentliga sedan en videoinspelning gjord från piketbilen spelades upp i en rättegång som bevisning mot personer åtalade för våldsamt upplopp. Chefsåklagaren Kristian Augustsson vid Riksenheten för polismål har övervägt om yttrandena är straffbara och funnit att de inte är det: Vi har tagit in uppgifter kring om hur situationen var vid det här tillfället och vad de här polismännen hade för uppgifter för att se om man kunde koppla uttalandena med att de skulle göra något ingripande i en myndighetsutövning. Vad jag förstår hade de här två polismännen inte någon sådan direkt uppgift. De var där för att filma och hålla koll på vad som hände. (Citerat från Sydsvenskan 6/2) Docenten i civilrätt Mårten Schultz har kommenterat åklagarens beslut (Newsmill 7/2). Han instämmer i bedömningen att polisernas yttranden inte är straffbara och anser att det är fråga om yttrandefrihet. Han jämför med den dom av Högsta Domstolen där pastor Åke Green frikändes när han åtalades för hets mot folkgrupp. Den åtalade gärningen var att han i en predikan uttalat att homosexuella handlingar strider mot Bibeln och att sexuella abnormiteter är en djup cancersvulst på hela samhällskroppen. Yttrandefriheten som mänsklig rättighet har två sidor, en yttre och en inre. Den yttre gäller dess funktion som motor i demokratin, den fria åsiktsbildningen. Den inre sidan rör rätten till personlig integritet, bl a rätten att i privata situationer kunna utbyta förtroliga meddelanden med andra. (Starkt hotad av bl a FRA-lagen men det är en annan sak.) Offentliganställda anses i svensk rätt ha samma yttrandefrihet som andra medborgare när de inte är i tjänst. (I England däremot har på Civil Service ställts rätt stränga krav på lojalitet och politisk neutralitet även i fråga om offentliga uttalanden utom tjänsten.) Rätten till personlig integritet i privatlivet är i princip densamma för offentliganställda som för andra. De citat som inledde denna krönika har uppenbarligen ingenting att göra med den fria åsiktsbildningen. Däri skiljer sig polisernas yttranden fundamentalt från Greens uttalanden om sexuella abnormiteter som ett sjukt samhällsfenomen, uttalanden som var avsedda som inlägg i den offentliga debatten. Poliserna gav uttryck för lust att genom maktmissbruk näpsa deltagare i kravaller. Inte heller befann sig poliserna i en privat situation. De var i tjänst. Så chefsåklagaren behövde inte öda någon tankemöda på yttrandefriheten. Det gjorde han av allt att döma inte heller utan tog sin utgångspunkt i brottsbalkens definition av tjänstefel: att någon vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Enligt förarbetena avses inte bara situationer av direkt maktutövning utan även åtgärder som står i ett naturligt och nära samband med myndighetsutövning... t ex förberedande handlingar av olika slag. (Prop 1988/89:113 s 14) Jag har svårt att förstå att vad poliser gör, när de i tjänsten befinner sig i en piketbil för att hålla koll på misstänkta lagöverträdare, inte sker vid myndighetsutövning. Brita Sundberg- Weitman Skribenten var tidigare lagman vid Solna tingsrätt Frågan till vår panel: Är det rätt att tidigare straffade ej får bli nämndemän? Elisabeth Höglund, journalist, Stockholm Det är en principiellt konstig regel, hållningen bör vara att om man suttit av ett brott har man också sonat det. En person kan ha gjort ett misstag men en sådan person ska få en andra chans. Men man måste självklart alltid bedöma från fall till fall, det handlar ju om brottets karaktär. Ta fortkörning, en person kan i unga år ha blivit straffad, men kanske senare i livet arbetar hårt och med stort patos mot för nykterism. Man måste se till individen och göra en helhetsbedömning utifrån vem det är som ska bli nämndeman. Leif GW Persson, kriminolog, Stockholm Aktiva kriminella skall naturligtvis inte sitta som domare. Vad gäller betydelsen av tidigare försyndelser så måste man göra en bedömning från fall till fall. I vissa fall kommer man då helt säkert att upptäcka att den här erfarenheten hos en nämndeman kan vara en stor tillgång i domstolen. Tema: Kameraövervakning fortsättning nästa sida 9

10 I SPALTERNA SEN SENAST Extremgrupper måste tas på allvar Tema: Kameraövervakning Domstol ska avgöra om övervakning strider mot lagstiftningen DATAINSPEKTIONEN VILL STOPPA KAMEROR PÅ SKOLOR Samhället måste mer än tidigare ta de politiska extremistgrupperna på allvar. Det menar historikern Anders Bergman, specialist på politiskt våld som utförs av extrmister på den yttersta vänster-och högerkanten. Uttalandet kom efter ett antal brandattentat i Södertälje. En extremistisk grupp som kallade sig för Global Intifada, satte då under en helg ett antal livsmedelshallar i brand. Gruppen Global Intifada förklarade att USA utgjorde måltavlan för aktionen. Livsmedelshallarna sålde varor från USA, ett land som Global Intifada motarbetade. Om samhället inte tar de extrema organisationerna på allvar är risken överhängande att våldet trappas upp, menade Anders Bergman i Dagens Nyheter. Inför det svenska ordförandeskapet i EU måste de svenska myndigheterna vara förberedda på den här typen av våld. Han utesluter inte heller att den organiserade brottsligheten också kan ligga bakom den här sortens våld. Under 2005 drabbades vi av ett stort inbrott, 25 dyrbara datorer stals under en natt, säger Inger Nyrell, rektor vid Tensta Gymnasium. Med kamerorna har inbrotten upphört. Vad gäller ordningen i skolan har kamerorna inte haft särskilt stor betydelse. Under förra året gjorde Datainspektionen en kartläggning av den befintliga övervakningen med kameror på landets skolor. En enkät skickades ut till 400 skolor i Sverige och svar erhölls från 200 skolor. Av dessa som svarade hade 20 procent installerat kameraövervakning. Datainspektionen är den myndighet i landet som har tillsyn bland annat över digital kameraövervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde. I nuläget tvistar Datainspektionen med några av landets kommuner om I SPALTERNA SEN SENAST Högre ersättning vid expropriationer föreslås I expropriationslagen, som tillkom för över 30 år sedan, har markägare fått sina ägor exproprierade, utan att ha fått marknadsmässig ersättning vid expropiering. Nu har en utredning föreslagit, att full marknadsmässig ersättning inte är alltid tillräcklig i samband med deras sätt att bedriva kameraövervakning. Enligt Datainspektionen bedrivs en kameraövervakning som i många fall strider mot befintlig lagstiftning. Vi gjorde en inspektion av sju av de skolor som bedrev kameraövervakning, berättar juristen Patrik Sundström vid Datainspektionen. I våra beslut har vi konstaterat att samtliga skolors kameraövervakning, med ett undantag, strider mot personuppgiftslagen, PuL. expropriation, eftersom det är svårt att objektivt bestämma detta värde. Utredningens förslag är ett schablontillägg på 25 procent av marknadsvärdet, som skall kompensera ägaren för utgångs beloppet vid expropiering. Dessutom vill utredningen upphäva presumtionsregeln, som säger att marknadsvärdet på en fastighet inte ersätts med hänsyn till ändad användning av egendom och även för det ökade värdet som kan bli en följd av expropriationen. Även att miljöskador skall ersättas fullt ut och inte som idag reduceras med hänvisning till vad som måste kunna tålas av andra fastighetsägare. 10

11 För att skolornas kameraövervakning ska vara förenlig med PuL, krävs att övervakningen är proportionerlig i förhållande till de problem skolan vill åtgärda på den övervakade platsen och till det intrång det innebär för eleverna att bli övervakade när de befinner sig på den övervakade platsen. Skolorna har inte klargjort att man har problem av den art och omfattning som gör att den omfattande övervakningen av eleverna är motiverad Skolornas övervakning stod alltså inte i poportion till det integritetsintrång som drabbat eleverna. Datainspektionen beslutade om ett föreläggande till de sju skolorna där man krävde att kameraövervakningen under skoltid skulle upphöra. Under 2009 kommer länsrätten att fatta beslut avseende de aktuella skolorna, bland dem Tensta Gymnasium och Bromma Gymnasium i Stockholm. Dessa skolor upphör med kameraövervakning dagtid om länsrätten går på Datainspektionen linje. Eva Hoas är rektor vid Bromma Gymnasium: Eleverna vid skolan har vidtalats vid vår skola, berättar Eva Hoas. Man tycker att Försörjningskrav vid anhörighetsinvandring En utredning vid namn Försörjningskravsutredningen, vill att Sverige inför krav för invandrare som vill ta in anhöriga. Dels skall den anhöriga ha en försörjning för egen del, dels ha en bostad som är tillräckligt stor för hela familjen. Syftet enligt utredningen är att främja integrationen genom att invandrarna bosätter sig där det finns förutsättningar för arbete och bostad. Alltför ofta hamnar idag invandrare i ett utanförskap till följd av att de är utan bostad och arbete. Ansvaret för arbete och bostad lägger utredningen på den anhörige som ansöker om anhörighetsinvandring. övervakningen med lätthet kan avgöra om någon ska fällas eller frias om det gäller någon incident, vid skolan. Kameran fungerar som en objektiv sanningssägare. Vårt huvudsakliga sätt att lösa eventuella konflikter vid skolan är dock inte att nyttja kameror som hjälpmedel, säger Eva Hoas. Vi löser eventuella konflikter på annat vis, genom exempelvis samtal. Kamerornas närvaro har i alla fall gett oss en lugnare miljö. Inger Nyrell, rektor vid Tensta Gymnasium säger att huvudsakliga skälet för kameror vid skolan dagtid är att hålla en god kontroll på skolans tekniska utrustning. Inbrott var vanliga i skolan innan kameraövervakningen installerades. Idag drabbas inte Tensta Gymnasium av inbrott och orsaken är kameraövervakningen. Under 2005 drabbades vi av ett stort inbrott, 25 dyrbara datorer stals under en natt, säger Inger Nyrell. Vad gäller ordningen i skolan har kamerorna inte haft särskilt stor betydelse men huvudsakliga skälet till våra kameror gäller stölder. Patrik Sundström anser att det är högst väsentligt att lagen följs vad gäller användningen av digitala övervakningskameror på platser dit allmänheten inte har tillträde. Det är inte förbjudet med kameraövervakning, men för att det ska vara förenligt med lagen att övervaka under skoltid i de utrymmen eleverna är hänvisade till att vistas och umgås, krävs särskilda skäl. Man ska även ha övervägt andra, mindre integritets - ingripande, åtgärder för att komma till rätta med problemen, säger Patrik Sundström. Om skolan överväger övervakning måste den stå i proportion till de problem man har i skolan och till det integritetsintrång det innebär för eleverna att bli övervakade Kameror som är på efter skoltid är dock normalt sett förenliga med PuL, eftersom eleverna inte är på plats då. Ingrid Nyrell vid Tensta Gymnasium säger att skolan har tillstånd i nuläget att även dagtid ha viss kameraövervakning. Tillståndet gäller i rummen där vi förvarar våra datorer, säger Nyrell. Vi har totalt 800 bärbara datorer vid Tensta gymnasium, förutom de stationära datorerna. Kravet gäller endast medborgare utanför EU och Schweiz. Flyktingar som fruktar för tortyr och dödsstraff samt anhöriga till barn ingår också i denna grupp. Dessutom undantas personer som har haft permanent uppehållstillstånd i fyra år. Utredningen säger att dessa krav är i linje med övriga EU länder. I SPALTERNA SEN SENAST Rasism orsak till mobbning inom skolan Hur länge har har vi inte trott att saker och ting blivit bättre, men fortfarande visar sig rasismens fula tryne i samhället och på våra skolor. Så uttrycker sig Skolverkets generaldirektör Per Thullberg efter den kartläggning som Skolverket gjort, avseende mobbningen på Sveriges skolor. Skolverket har intervjuat närmare 500 elever vid olika skolor i landet och funnit att vissa grupper är mer utsatta än andra för mobbning. De som löper störst risk att utsättas för trakasserier och mobbning, är pojkar i grundskolans sista år, fattiga barn, särskolelever och elever med invandrarbakgrund, Elever med annan religion än kristendomen är också utsatta för mobbning. Flertalet som mobbas utsätts för trakasserierna efter skoltid. I sin kartläggning skriver Skolverket att klassrumsbyte, mörka korridorer och undanskymda prång är utsatta områden för att bli kränkt av mobbare. 11

12 Joakim utsattes för misshandel i Uppsala: STIFTELSE VILL STÄRKA BROTTSOFFRENS STÄLLNING Joakim Fohlman efter misshandeln för fyra år sedan. Joakim Fohlman, 30 år är en framgångsrik entreprenör i Uppsala. Han driver sedan tio år tillbaka ett företag inom IT-branschen. För fyra år misshandlades han på öppen gata. En händelse som blev upptakten till Stiftelsen Tryggare Sverige. Nu hoppas han och stiftelsens VD, kriminologen Magnus Lindgren, på att det rättsliga Sveriges olika instanser ska bli bättre samordnade med varandra. När detta skett hoppas dem att deras organisation inte behövs. Misshandeln som jag utsattes för fick mig att förstå vikten av det goda samhället, säger Joakim Fohlman. Ett samhälle som ger brotts offer det skydd och stöd som behövs i den situation som drabbade mig. Tyvärr fick jag aldrig det stödet och därför fylldes jag snart av en stark önskan. En önskan om att försöka just stärka de goda krafterna i samhället, eller stärka ett tryggare Sverige, som vi kallar organisationen Är inte namnet ganska provokativt? Det antyder ju att Sverige inte är tryggt? Visst är Sverige tryggt i många avseenden. Vi lever i ett bra land men i mitt specifika fall upplevde jag tyvärr en otrygghet, säger Joakim Fohlman. Vi ska alla arbeta hårt för ett samhälle där brott och kriminalitet minskar. Men så länge det finns brottsoffer, måste dessa utsatta människor få ett starkt stöd från ett rättssäkert samhälle. I mitt fall kände jag att jag aldrig fick detta stöd, det tog alltför lång tid tills saken prövades i domstol. Något som naturligtvis är en uppenbar brist. I tingsrätten blev personen som attackerat mig friad av en oenig domstol. Joakim Fohlman hoppas att samhället en dag på bred front blir det goda samhälle som ger brottsoffer den trygghet de behöver. Han säger att hans erfarenheter bidrog till det personliga initiativ som han tog som enskild medborgare i dagens Sverige. Vad var det då, han fick vara med om, som gjorde att stiftelsen blev verklighet? Jag hade varit ute i Uppsala på ett av stadens populära dansställen, berättar Joakim. Tillsammans med min dåvarande flickvän Carina och min kompis Mårten begav vi oss hemåt i natten. Det var januari och klockan var ungefär halv tre mitt i natten. Det var kallt ute. Attackeras Carina får ett telefonsamtal och går någon meter bakom oss, berättar Joakim. Plötsligt dyker två personer upp ur mörkret från närmast ingenstans. Det visar sig vara två ynglingar i 20-årsåldern. En av dem, den mest aggressiva tar Carinas mössa. Jag ber honom lämna tillbaka mössan. Vad menar han med att ta Carinas mössa? Vad ska han hitta på? Jag känner självklart ett obehag att min kvinna är ofredad på detta vis. - Jag ber honom lämna tillbaka mössan. Jag blir då attackerad av pojken, fortsätter Joakim. Grovt misshandlad, jag känner fortfarande av sviterna, fyra år efter misshandeln. Ynglingarna försvinner sedan snabbt från platsen, tack och lov attackeras inte Carina. Kameraövervakning Joakim upplevde att det han fick vara med om var förfärligt. Hur skulle man få fatt på gärningsmännen? Mårten föreslår att man ska gå igenom diskotekets interna kameraövervakning. Kanske pojkarna också besökt dansstället och kanske har kameran fångat någon av de två? Det visar sig stämma, Joakim och Mårten känner igen de två på en av övervakningskamerornas filmer. Det visar sig att en av dem är hemmahörande i Göteborg och denne yngling kommer också att åtalas. Vid förhören innan rättegång erkänner han också att han varit på platsen för misshandeln men han skyller ifrån sig. Han anser att han ej misshandlat Joakim och att han själv attackerats. Dag för rättegång bestäms, Joakim och Mårten infinner sig men inte den åtalade gärningsmannen från Göteborg. Åklagaren bestämmer sig för att skjuta på rättegången till en annan dag. Ynglingen från Göteborg går under jorden. Han visar sig omöjlig att komma i kontakt med, när dagen för den andra rättegången infinner sig inträffar samma sak. Joakim infinner sig till rättegång men inte ynglingen från Göteborg. Mönstret upprepar sig Mönstret upprepar sig, berättar Joakim. Sex gånger kommer rättegången att ställas in tills det blir rättegång. Det tar tid att få min sak prövad. Sex inställda rättegångar, det är då jag plötsligt känner att vi borde leva i ett bättre rättssamhälle. Detta är inte det goda trygga Sverige som jag trodde jag var medborgare i. Så har man hört talas om att andra länder fungerar men detta var inte bilden jag hade av Sverige. Joakim upplevde att rättstryggheten var satt ur system under alltför lång tid. Han märker också nå- 12

13 got annat. Han blir sin egen koordinator, av det stöd som rättssamhället kan erbjuda, en drabbad som Joakim i denna situation. Myndigheternas olika medarbetare är inte samordnade Jag blir minst sagt förvånad, säger Joakim. Det starka samhället existerar inte för utsatta människor. I alla fall inte för brottsoffer i min situation. Jag märker att samhället brister, sjukersättningen får jag först 1,5 år efter det inträffade. Det är i denna situation han tar kontakt med jurister och kriminologer. Magnus Lindgren är en av dessa som anses som en av de främsta i Sverige inom viktimologin, läran om offer. Lindgrens doktorsavhandling vid Stockholms Universitet hade titeln Brottsoffer i rättsprocessen. Lindgren har varit verksam vid Stockholms universitet, Rikspolisstyrelsen och Brottsoffermyndigheten. Idag är han chef för Stiftelsen Tryggare Sverige. Inte den förste Min första reaktion när Joakim berättade om det inträffade, var att han är tyvärr, långt ifrån är den förste i Sverige som erfarit något liknande, säger Magnus Lindgren till tidningen Nämndemannen. Sverige har bra lagar. Vi har ett bra rättssystem men det är ett rättssystem som inte alltid är koordinerat med sig självt. Alla vägar är inte plogade för att underlätta kontakten i den rättsliga infrastrukturen, säger Lindgren. En organisation som Tryggare Sverige ska här fylla ett vakuum. När vägarna är upplogade, när kommunikationen fungerar, när brottsoffer likt Magnus Lindgren och Joakim Fohlman driver Striftelsen Tryggare Sverige. Foto Gustaf Gerdes. Joakim snabbt kan få hjälp och stöd, ja, då kan en organisation som vår upphöra. Vår organisation har ju inget egenvärde. I utlandet skulle vi kallas för en Non Govermental Organisation, fortsätter Magnus Lindgren. Det är ju där en typ av organisation som är mycket vanlig, inte minst i Amerika. Här i Sverige är NGO:s mer ovanliga. Magnus Lindgren berättar att stiftelsen Tryggare Sverige kommer att finansieras i huvudsak av näringsliv, kooperationer och fackliga organisationer. I nuläget är exempelvis Svensk Handel, Förenade Liv, TV4, Clarion Hotel, Studiefrämjandet och Svenska Bostäder medfinansiärer av stiftelsen Tryggare Sverige. I styrelsen för ett Tryggare Sverige ingår förutom Joakim Fohlman och Magnus Lindgren också juristen, tidigare polischefen Karl-Åke Pettersson och landshövding Anders Björck. Sverige är ett land i västvärlden med en av världens bästa lagstiftningar inom brottsofferområdet, säger Magnus Lindgren. Så har det varit mycket länge, längre än många andra länder. Den privata äganderätten har alltid varit oinskränkt i ett land som Sverige. Vi har haft nämndemän sedan 1300-talet. Människor i gemen har känt sig trygga genom århundraden i vårt land, man har haft förtroende för vårt rättssystem. Oroande tendenser Så måste det också förbli i framtiden men det finns tendenser i dagens Sverige som oroar, säger Lindgren. Sverige har idag enorma resurser inom rättsväsendet. Det bedrivs forskning inom juridik och kriminologi som är lovande. Vi ligger i framkanten inom en rad viktiga rättsliga områden. Problemet är således inte att vi behöver bättre lagstiftning, vi behöver inte ökade resurser eller hårdare tag, säger Lindgren. Men som många brottsoffer kan intyga, har vårt system brister. Magnus Lindgren menar att Joakim Fohlmans fall visar på vikten av en bättre samordning. Att alla de resurser som finns inom rättsapparaten arbetar tillsammans och inte som idag, i vissa fall inte kan nå varandra. Tryggare Sverige är en ny aktör inom det rättsliga Sverige, påpekar Lindgren. Vi fyller nog ett vakuum, ett behov som många efterfrågat. Vi ska hjälpa till att vara en organisatör av de resurser som samhället äger men inte verkar kunna ställa till förfogande i den takt som ett brottsoffer kräver. Vi ska vara en koordinator av de olika stödfunktioner som samhället kan erbjuda. Stärker det rättsliga Magnus Lindgren hoppas att Tryggare Sverige blir en organisation som stärker det rättsliga Sverige. Att vara en organisation i Sverige dit drabbade kan vända sig för att få information om vart de kan vända sig för att få hjälp, stöd och skydd i sin kommun. I Joakims fall har det i slutänden inneburit att hans sak slutgiltigt prövats i domstol, säger Magnus Lindgren. Ynglingen som anklagades för misshandel friades. I Sverige är ingen skyldig förrän hans sak prövats i domstol. Magnus Lindgren ser en stor fara i detta att rättegångar ställs in och att åklagare lägger ner ärenden. Trenden får ju inte vara att människor känner sig svikna av rättssamhället, säger Lindgren. Det får ju inte bli så att enskilda medborgare tar saken i egna händer. Att medborgargarden bildas eller att enskilda vänder sig till organisationer typ Bandidos. Konsekvensen av ett otryggt Sverige, ett uteblivet och svagt rättssamhälle, kan ju lätt bli sådan. 13

14 I SPALTERNA SEN SENAST Rånoffer tros delaktig i rån av värdetransport Under en tidig morgon i januari 2005 inträffade ett av de största rånen någonsin i Sverige. En värdetransport länsades då på 22 miljoner kronor. I förhören, förklarade då de två väktarna, att de prejats av rånare och tvingats lämna ifrån sig pengarna till de beväpnade rånarna. Polisen misstänkte relativt tidigt att uppgifterna var felaktiga. En av väktarna, en 39-åring, dömdes till ett straff på sju år. Domen i Svea Hovrätt, slog fast att väktaren hade rånat sin yngre arbetskamrat tillsammans med rånare utifrån. 39-åringen blev också, förutom fängelsestraffet, även skyldig att betala ett skadestånd till sin 33-årige kollega på kronor. Men, enligt vice chefsåklagare Henrik Söderman, misstänks nu också den yngre mannen ha varit delaktig i rånet. Nya uppgifter som framkommit, visar att även den yngre arbetskamraten tros ha medverkat vid rånet, säger Henrik Söderman. 33-åringen har nu häktats men nekar till anklagelsen. Från en nämndeman i Värmland EFTER MER ÄN TVÅ ÅR Jag fick frågan och tog chansen att bli nämndeman efter valet Det känns idag som ett klokt beslut. Uppdraget är grannlaga, intressant och har redan gett många nya erfarenheter. Diskussionens vågor har gått och går höga kring åldersfördelningen bland nämndemännen. Jag tror att det är bra om nämndemannakåren också speglar samhällets struktur. Våra erfarenheter - vi som hunnit bli pensionärer - borde vara värdefulla även i detta uppdrag. När detta skrivs är mediabruset kring Arbogarättegången högt. Att vårt uppdrag är grannlaga och i behov av tunghäfta trodde jag var självklart. Att hålla tand för tunga under pågående rättegång är ju en grundregel. I SPALTERNA SEN SENAST Åklagare i Romariomålet tror att dom för medhjälp är möjlig Kammaråklagare Ewa Tvengström menar att det finns utrymme att åtala för medhjälp till mord i det så kallade Romariomålet i Stockholm. I domen friades samtliga tre åtalade pojkar, som åtalats för inblandning i mordet på den En erfarenhet som de här två åren gett är det sorgliga faktum att huvuddelen av de mål vi hanterar i rätten är alkohol- eller drogrelaterade. Jag är själv nykter alkoholist sedan tjugo år. Efter arton år som alkoholist lyckades jag med stöd och hjälp vända mitt liv. Jag behövde aldrig stå till svars inför domstol för alla de dumheter och olagligheter som begicks i spritdimmorna under de åren. Reflexioner jag gör är för det första allt lidande för både offer och förövare som följer i alkoholens och drogernas spår. För det andra frågar jag mig vad kostar det individer och samhälle. I det sammanhanget ställer jag också frågan om vi inte borde hitta andra sätt att hantera mål som snatterier, ringa narkotikabrott m fl mål än dyra och tidskrävande rättegångsförhandlingar. 23-årige Ahmed Romario Ali. Kammaråklagaren menar att alla tre inblandade pojkarna i varje fall medverkat, då någon eller några, bragte Romario om livet. I samband med knivmordet skadades också två andra personer mycket allvarligt. Tingsrätten menade att det inte fanns tillräckliga bevis för att döma någon av de åtalade till mord, alternativt Den tredje reflexionen jag gör är hur man kan få en blivande missbrukare att inse vilket helt otroligt bra liv som väntar den dagen han eller hon vänder ryggen åt alkoholen och drogerna? Jag kan berätta om tjugo fantastiska år! Förunderligt nog blev jag vald till ordförande för vår Nämndemannaförening innan jag knappt hunnit börja det nya uppdraget. Men med en ambitiös och arbetsvillig styrelse har den uppgiften varit lätt. Vårt riksförbund jobbar enträget för våra rättigheter och föreningen försöker bjuda på utbildningsseminarier som kompetensutveckling. Därför är det med förvåning jag konstaterar att endast hälften av nämndemännen är medlemmar och bara ett fåtal av dessa dyker upp på våra seminariekvällar. Varför är det så och ser det likadant ut i resten av landet? Lars Österdahl Nämndeman, Karlstad medhjälp till mord och försök till mord. Ewa Tvengström säger, att hon varit väldigt tydlig med att bevisläget är som det är. Men när vi har en person som erkänt gärningarna och flera personer som erkänt att de varit på platsen, måste rätten analysera möjligheten, att de gjort sig skyldiga till åtminstone medhjälp, säger Tvengström till Dagens Nyheter. 14

15 INSÄNDARE Ny inriktning för nämndemannaföreningarna? Min erfarenhet som nämndeman och av våra intresseorganisationer (d v s, min lokala nämndemannaförening och Riksförbundet) sträcker sig bara två år tillbaka i tiden. Trots denna relativt korta tid tycker jag mig se effektivitetsbrister i rättsväsendet och jag har även funderingar på vad våra föreningar har som högsta prioriteringar. Under år 2008 anmälde jag själv två ärenden till polisen. Det första fallet i februari handlade om ytterst grov vårdslöshet i stadstrafiken som lätt kunde ha orsakat min död. För att telefonanmäla saken krävdes fyra samtal och 20 minuter, varför polisen missade chansen att ta bilisten direkt. Efter några dagar fick jag en blankett där det frågades om jag i en fotokonfrontation skulle kunna peka ut förövaren. Mitt svar var att det eventuellt var möjligt men att det brådskade. Efter mina många telefonsamtal/påminnelser kom äntligen fotokonfrontationen till stånd fast först i november. I skrivande stund i början av januari 2009 är det fortfarande ovisst om vad som händer med ärendet. Det andra fallet var i början av maj när jag fick ett långt maskinskrivet brev från en George Bede ( Attorney At Law ) i England. I brevet påstods att en viss Mark Wohlner med familj omkommit i en trafikolycka i november 2000 och efterlämnat en förmögenhet om GBP 9,8 miljoner, utan kända arvingar (alltså ett typiskt Nigeriabrev). Jag ringde Storbritanniens ambassad där man kände igen namnet George Bede. Man bad mig anmäla saken till den svenska polisen. Den polis jag ringde till ansåg också att det var viktigt att anmäla bedrägeriförsöket. Hon sade att det kunde göras på Internet, vilket tyvärr inte stämde. På polisstationen, dit jag då i stället vände mig, tog det 45 minuter hos en vänlig polisassistent för att få ärendet anmält. Dagen efter fick jag med posten en anmälningsbekräftelse. En vecka senare kom en Underrättelse om beslut där det stod: Förundersökning nedlägges Brottet går uppenbart ej att utreda. Brott utomlands England. Varför ombads jag att anmäla ärendet? I Stockholms Tingsrätt har jag också upplevt effektivitetsbrister där mål har fått ställas in på grund av administrativa missar, t ex att den åtalade inte delgetts kallelsen till rätten. Vore inte en lämplig högsta prioritering för våra intresseföreningar att försöka bidra med våra erfarenheter/synpunkter till att i samarbete med övriga rättsväsendet - polisen, domstolarna och åklagarmyndigheterna hjälpa till att effektivisera rättsväsendet? Gör vi i någon mån detta så finns det större möjlighet för oss att få gehör för våra mera modesta anspråk, t ex slopande av halvdagsarvodet. Ett annat område att prioritera är vår egen utbildning. I samband med Arboga-rättegången där en nämndeman måste entledigas från målet, gick Riksförbundet ut i en pressrelease med önskan om att vi skulle få vår endagsutbildning förlängd till en vecka. Det sorgliga i varje fall för Stockholms tingsrätts del är att introduktionsutbildningen endast är tre timmar lång och äger rum först flera månader efter att man har tillträtt som nämndeman. Varken Riksförbundet eller min lokala förening brydde sig om att svara när jag påpekande felet. Kamp för rimligare ersättning och slopande av halvdagsarvodet samt arrangerande av föreläsningar/ besök och studieresor i all ära är inte brister i rättsväsendet och i vår egen utbildning viktigare att prioritera? Ellis Wohlner, nämndeman i Stockholms Tingsrätt 15-åring dömd till böter för grymtning mot polis Att grymta mot en polis är inte riskfritt. Det har nu en blott 15-årig yngling fått erfara. Straffet som utdömdes av Solna Tingsrätt blev 200 kronor. Incidenten inträffade i december förra året i Solna centrum. Polis var då där på plats under en fotpatrullering. Det var när poliserna samtalade med en äldre dam, som 15-åringen ville provocera genom att grymta åt dem. Under rättegången menade 15-åringen, att han fann det roande att provocera. Jag tycker inte om grisar, sa ynglingen i rätten. Jag kunde ha hållit det för mig själv, men jag sa det till dem för att provocera. 15-åringens försvarsadvokat Clea Sangborn, säger i Dagens Nyheter att hon är förbluffad. Det får väl finnas gränser för vad som är kriminaliserat menar hon. Advokat Sangborn menar att åtalet aldrig borde ha väckts mot 15-åringen. Hon förstår inte hur man anser att grymtningen är att skymfa poliser. Kammaråklagare Victor Carlberg är av en annan uppfattning. Han säger att han var osäker på om 15-åringens handling var straffbar. Han ansåg att 15-åringen skulle ges möjlighet, att som alla andra, få saken prövad i domstol. Kammaråklagare Carlberg menar, att poliser i tjänst ska tåla mer än andra, men att det finns gränser. 15

16 I SPALTERNA SEN SENAST Svensk polis inneffektiv bekämpa åldringsbrott. Den interna kritiken inom polismyndigheten är hård vad gäller polisens möjligheter att bekämpa åldringsbrott. Under mars i år åtalades två män vid Alingsås tingsrätt för drygt 130 stölder mot äldre svenskar bosatta i hela landet, stölderna har utförts mot gamla från Skåne i söder till Norrbotten i norr. Att det inte finns administrativa kanaler för en effektiv samordning av dessa brott är under all kritik, anser polisen i sin interna kritik. Kriminalinspektör Ulf Bergqvist säger till Svenska Dagbladet att det är förskräckligt att polisen 2009 arbetar utan en nationell samordning och utan gemensam databas vad gäller denna typ av åldringsbrott. Idag är arbetet tungrott, säger Bergqvist. Vi missar många fall. Vill jag ha tillgång till information i en anmälan som finns i ett annat län, måste jag skriftligen begära in denna information. Polisen saknar central sam - ordning av anmälningar och underrättelseinformation om tillvägagängssätt, signalement och övervakningsfilmer en gemensam enhet för detta finns idag inte dit poliser kan vända sig. På ansvarigt håll inom Rikspolisstyrelsen erkänner man bristen. Man påpekar dock att det pågår ett arbete att förbättra samordningen i vid brott likt dessa stölder. ORDFÖRANDEN har ordet KORSTÅG MOT SVERIGES NÄMNDEMANNAKÅR I SPALTERNA SEN SENAST Tydligare regler förhindrar att föräldrar skuldsätter sina barn Problemet med att barn blir skuldsatta av sina egna föräldrar, har uppmärksammats under de senaste åren. Att gå in i vuxenlivet I början av året påmindes jag på nytt om diskussionen om nämndemännens närvaro i våra domstolar. Den före detta överåklagaren Sven-Erik Alhem yttrade sig då i Vestmanlands Läns Tidning, VLT, om lekmannadomarens medverkan i landets domstolar. Alhem säger till tidningen något populistiskt och inte lite nedlåtande, att jag förstår att nämndemännen är bra, för att de känner alla på orten och känner till varje gatukorsning men det argumentet talar ju emot dem. Att Alhem nu uttalar sig på ett stridbart sätt i frågan om nämndemännens medverkan, påminner mig om en krönika som TV-profilen Elisabeth Höglund skrev i Expressen under Hon skrev där att medverkan i TV var närmast något att likna som en drog ibland. För medarbetarna på Rapport och Aktuellt upplevdes närvaron i TV (och media mitt eget tillägg) som en viktig självbekräftelse. Hur det ligger till i Alhems uttalanden i VLT låter jag vara osagt. Däremot vill jag kommentera Alhems inlägg i VLT vilket jag ser som ett icke väl genomtänkt inlägg. Alhem föreslog följande: Förstärk omgående juristdomarinflytandet väsentligt i tingsrätten i mål där längre fängelsepåföljd kan följa. Det kanske kan i detta sammanhang vara värt att påminna Alhem om att när en brottmålsrättegång börjar, skall det sitta en lagfaren domare och tre nämndemän i rätten för att en tingsrätt skall vara domför, dvs. få lov att döma. Om det finns skäl för det kan antalet lagfarna utökas med en och antalet nämndemän med en. Därmed har lagstiftaren redan tillfört den möjlighet som Alhem efterlyser. som skuldsatt, begränsar livsutrymmet. Det försämrar möjligheterna att skaffa bostad, telefonabonnemang och att låna pengar från bankerna. Anledningen är att hyresvärdar, telefonbolag och banker och andra företag Allhem föreslog också: Avskaffa samtidigt genast nämndemännen i hovrätt. När dömandet nu har övergått till att vara kontrollerande i form av en överprövning i stället för en omprövning, har nämndemännen helt spelat ut sin roll i hovrätten. NRF kan här påpeka att om nyordningen kan verkställas som lagstiftaren kräver, måste åklagarsidan presentera ett bättre underlag för domstolen än vad som nu sker i många fall. Om begreppet kontrollerande skall ta över omprövning i hovrätten, måste således åklagarsidan presentera bättre underlag till tingsrätten för att kontrollen i hovrätten inte äventyrar medborgarnas krav på rättsäkerhet. Underlaget till tingsrätten från åklagaren är avgörande för kvalitén på domstolens utslag. Alhem fortsätter: Överväg att avskaffa nämndemännen också i tingsrätt. Rättsskipning bör i likhet med annat kvalificerat arbete utföras av endast professionella yrkesutövare. Han gör sedan en jämförelse med medicinska ope- gör kreditupplysningar innan de ingår sina avtal med kund. Regeringen har därför beslutat i en lagrådsremiss att vuxna inte ska kunna ingå avtal för barnens räkning utan att en överförmyndare godkänner det. 16

17 rationsteam och nämndemän. Jämförelsen är så undermålig att det inte förtjänar någon kommentar. Alhem kommer också till följande slutsats: Nämndemännen, som ansetts viktiga för insynens skull, har inte längre någon sådan funktion i egenskap av amatördomare. Insynen svarar mediebevakningen under öppna förhandlingar fullt ut för. Alhems påstående ger intryck av att han inte har något substantiellt att komma med när han får nöja sig med så billiga och enkla jämförelser och påståenden. Han borde känna till att många rättegångar genomförs bakom lykta dörrar. Har Alhem uppfattningen att pressen skall sitta och bevaka alla rättegångar kommer han att få bli Alhems kommentar och analys till att media skall ta över nämndemännens uppgift visar inte på någon större analysförmåga hos f.d. överåklagaren. besviken om han har intresse av samhällets insyn i domstolarna. Alla mål är inte av så kallad kändiskarraktär. Även Alhem torde känna till att media inte sitter med när domstolen diskuterar fram påföljden för den åtalade gärningen. Alhems kommentar och analys till att media skall ta över nämndemännens Ökad proportion mellan straff och brott Straffnivåutredningen föreslår skärpningar av straffskalorna för att förbättra proportionen mellan straff och brott. Tanken är att straffen för allvarliga brott i större utsträckning ska ta hänsyn till hur allvarligt angreppet är för brottsoffrets liv, hälsa och trygghet. Straffskalorna för grova brott som misshandel och utpressning ska förändras, Tanken är att återfallsförbrytare mer konsekvent uppgift visar inte på någon större analysförmåga hos f.d. överåklagaren. Nämndemännen är en garanti för att domstolens avgörande ligger i linje med allmänna rättsuppfattningar i samhället. Det gäller särskilt bedömningsfrågor t.ex. vid bevisvärdering, skälighets - frågor och påföljdsval. Nämndemännens medverkan i domstol bidrar också till medborgarnas förtroende för domstolarna och leder till att medborgarna får insyn i verksamheten. Genom nämndemännen tillförs domstolarna erfarenheter från olika områden som kan vara viktiga. Lars Lassinantti Förbudsordförande i Nämndemännens Riksförbund ska få strängare straff och att mer hänsyn ska tas till de konkreta omständigheterna i varje ärende. Dessutom föreslås att åklagarna ska redovisa ett mer fullständigt förslag på påföljder för brott. I SPALTERNA SEN SENAST Metoder föreslås mot fotbollsrelaterat våld Brå föreslår i rapporten Strategier mot fotbollsrelaterade ordningsstörningar en kunskapssammanställning sex kortsiktiga och sex långsiktiga åtgärder för att minska risken för ordningsstörningar på fotbollsmatcher. Några av förslagen är att förlägga högriskmatcher på helger under dagtid och att acceptansen för onykterhet vid insläpp ska minska. Tanken är också att utveckla inriktade insatser mot enskilda firmamedlemmar. Men framför allt anser Brå, att det behövs en nationell handlingsplan för att tydliggöra vilka aktörer som ansvarar för vad. Inspirationen kommer från den engelska Taylorrapporten. Rapportförfattarna har identifierat tre metoder för att motverka fotbollsrelaterat våld, det är sociala, situationella och repressiva åtgärder. De sociala åtgärderna riktar sig främst mot att stödja de fredliga supportrarna för att därmed ge de unga goda förebilder. Dessa åtgärder har dock ingen effekt på de som redan är så kallade firmamedlemmar eftersom de betraktar sig själva som elitsupportrar. Situationella åtgärder handlar om att skilja hejaklackarna åt genom att bland annat ha två olika ingångar och sätta upp stängsel inne på arenan. Det handlar också om att installera metalldetektorer och hänga upp stora nät på klacksidan. Med repressiva åtgärder avses lagar, regler, förbud, avstängning av bråkiga individer, spel inför tomma läktare, visitering och böter. 17

18 Redaktionsråd för Nämndemannen: Ordförande ansvarig utgivare: Lars Lassinantti Riksdalervägen Luleå tel mobil Lars- Magnus Björkquist Kasernvägen Örebro tel mobil Anita Jonsson Gamla Rådstugugatan 22 A Norrköping tel mobil Leif Magnusson Soluddsstigen Vaxholm tel mobil Nämndemännens Riksförbund Arbetsutskottet: Förbundsordförande: Lars Lassinantti se ovan Vice-ordförande: Britt Winberg Lilla Bärby Örsundsbro mobil Förbundssekreterare: Hans Båging Orkidévägen Trelleborg tel mobil Förbundskassör: Veronica Jonsson Bergsgatan 1, Stockholm Telefon efter klockan 18. mobil NYTT FRÅN DOMSTOLSVERKET Av Petra Thor Jonzon Bra resultat och mycket på gång! Nya pengar till Barn som far illa Vi har nu summerat föregående år och samtidigt lagt fast planer och strategier för de kommande åren. Det mest glädjande som kan rapporteras är att väntetiderna i Sveriges Domstolar blir allt kortare trots att belastningen på domstolarna ökar. Under 2008 har våra insatser äntligen gett tydliga resultat. Under 2008 har produktiviteten stigit till den högsta nivån hittills under 2000-talet. Produktiviteten har ökat med 7 % jämfört med föregående år och antalet avgjorda mål har ökat med mål jämfört med 2007 (7 %). Men det gäller att inte slå sig till ro. Stora utmaningar står för dörren. Generationsväxlingen är i gång på allvar, måltillströmningen ökar och vi har ett fortsatt behov av att minska domstolarnas överbalanser. Allt detta i en tid där våra ekonomiska resurser dessutom är mer begränsade än under de föregående åren. En utgångspunkt för kommande period är att vi ska arbeta med omvärlden, snarare än att bara reagera på den. Här kan man lyfta samarbetet mellan rättsväsendets myndigheter som syftar till att ge mer träffsäkra prognoser om framtiden. Ett arbete som ska hjälpa regeringen att fördela resurserna på rätt sätt mellan myndigheterna. Rätt utbildning och kompetens hos våra medarbetare är en förutsättning för kvalitet i all vår verksamhet. Nya inslag i vårt kompetensarbete är bland annat Domstolsakademin, som startade sin verksamhet i januari i år. Vi kommer också att genomföra en utvärdering av arbetsförhållanden för notarier och fiskaler för att säkra att domstolarna även i framtiden är attraktiva arbetsplatser för yngre jurister. Om våra ekonomiska resurser ska räcka till måste effektiviseringsarbetet fortsätta inom alla delar av Sveriges Domstolar. Under 2009 kommer vi att få besked om länsrätternas framtid. Även fastighets- och miljödomstolar kan komma att få ändrade verksamhetsområden. Domstolsverket kommer att fortsätta samarbetet med domstolarna för att utveckla effektiva arbetsmetoder och anpassa verksamheten till nya tekniker och metoder. Förtroendeutredningens avlämnade betänkande i december visar att vi också måste intensifiera vårt kvalitetsarbete för att bland annat därigenom öka förtroendet för domstolarna. Enligt den i dagarna presenterade rapporten från Brottsförebygganderådet Nationella Trygghetsundersökningen 2008 är vi på rätt väg. Tillsammans med åklagarna har domstolarna ökat mest när det gäller frågan kring allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Petra Thor Jonzon Övrig ledamot: Eva Olsson Skolgatan 13 C Norrsundet tel mobil ANGÅENDE ADRESSÄNDRING ELLER PRENUMERATION: telia.com Telefon: Telefax: Adress: NRF, Box 8140, Stockholm NRF, Org. nr Allmänna arvsfonden har beviljat NRF kronor för en fortsättning på projektet Barn som far illa. Det betyder nya möjligheter för nämndemannaföreningarna att söka medel för kompetensutveckling på temat. Ansökan kan gälla arrangemang inom den lokala föreningen eller större sammandragning i en hel region. Ämnet ska naturligtvis kretsa kring temat Barn som far illa. Ramarna är, som tidigare, att projektet står för föreläsarnas kostnader och maximerad summa för lokalhyra upp till 2000 kronor. År 2006 beviljades NRF cirka kronor för projektet kronor betalades ut. För den summan har nämndemannaföreningarna arrangerat 29 aktiviteter med totalt 1145 deltagande nämndemän. Efter redovisning och godkännande från Allmänna Arvsfondens sida har nu de resterande pengarna beviljats. Skicka din ansökan till NRF:s kansli. Blankett finns på NRF:s hemsida www. nrf. cc eller kontakta kansliet på telefon , e-post telia. com. VÄLKOMNA MED ANSÖKAN. 18

19 Nämndemannens korsord Här kommer Nämndemannens uppskattade korsord. Vi lottar ut två bokpriser bland deltagare med rätt lösning. Din lösning vill vi ha senast 31 mars till: Tidningen Nämndemannen Östergatan 14, Ängelholm. Vinnare från N/4 är Karl- Henrik Jarenius, Älvsjö och Anton Nordström, Strängnäs. Bokpriser skickas till er före utgåvan av N/ Nämndemannen Börje Engholm i Värmand har konstruerat vårt korsord. HAR SMÅ HÅL FINNS EJ BÖR DETTA KRYSS SLÄKT STÅR FÖR DAN- MARK KAN MYGG T Ö DADE SKA- KYLIG GASELL- UNGE POOL O- DE- TE- LAD INT SKRAKE PROV- SAL INNEHAS FINNS FORTFA- TANDE STÅR FÖR SVERIGE 10 RÖNT- GEN LÄGE FÖR NÖT MITT I MOTIV TORR- KLOSETT VÄVNAD 50I ROM ÖHRSTIG VAR EIN - STEIN? URNA FINSK T KOM- O MUN R HOV- ROARE O S V BÖR MAN INTE FALLA I VD DEN BÖR MAN TÅLA OM MAN ÄR MED I DEN FAR- LIGT FÄLT MED GULD I SKID-VM 2005 BEL- FÖLJS AV KUNG- GRADBO LIGA HÖGHET MÅNGEN I SLALOM KÄPP PÅ AXELN RADIO- TYSTNAD VÄTE I KEMIN FY OCH TVI, DITT KRÄK CENTRALA STUDIE- STÖDS- NÄMNDEN SKOL- ÖVER- STYREL- SEN WOODY GYM- NASTIK- PEDAGOG VERKLIG HÖRS ÅSNOR EARL GREY STAD I SKÅNE FILM- SLUT 500 engholms 19

20 Krönika: Leif Magnusson Nämndemannaförening med förhinder Jag är medlem i Svea hovrätts nämndemannaförening, men eftersom jag också sitter i Migrationsdomstolen (vid Länsrätten) i Stockholm tyckte jag att det var naturligt att gå in som medlem där Detta kostade 75 kr, jämfört med fullt medlemskap som kostade 200 kr. Denna konstruktion är vanlig där en nämndeman är med i två föreningar: den ena nämndemannaföreningen tar bara in en full avgift, varav en del går till NRF Nämndemännens riksförbund den associerade medlemsavgiften täcker den andra nämndemannaföreningens kostnader för utskick etc. Ingen kallelse till årsmötet Men som associerad medlem i Länsrättens nämndemannaförening får man ingen kallelse till årsmötet! Detta hade ingen upplyst om. I stadgarna står det ingenting om detta. Man får alltså inte ta del av föreningens redovisade arbete och ekonomi under året, inte höra på föredraget under årsmötet, inte delta i måltiden och den sociala delen. Många associerade medlemmar var mycket upprörda över detta. Jag beslöt mig då för att betala full avgift, vilket skedde under ett årsmöte, som jag infunnit mig till, trots att jag inte var vare sig kallad eller inbjuden. Jag var dock associerad medlem sedan två år tillbaka. Trots full avgiftsbetalning fick jag inte ordet, och ett par veckor senare fick jag tillbaka de 125 kr med informationen att man inte kan vara medlem i två nämndemannaföreningar! (Brev finns.) Jag hänvisade till föreningsrätten, men det hjälpte inte. (Jag vet att det finns flera nämndemän, bl.a. minst en i styrelsen, som är medlem i två nämndemannaföreningar, och vem kan hindra det? Det bör vara en demokratisk rättighet, eller hur?) Kallelsen till årsmötet sändes ut till de associerade medlemmarna ett par dagar efter årsmötet, vilket inte bara förvånade många, utan även förargade. I alla föreningar gäller det att hålla sig till stadgarna. I länsrättens stadgar 3 står det: Medlem i föreningen kan den vara som är vald till nämndeman vid länsrätten. Medlemskapet är giltigt då fastställd avgift erlagts. Under 2008 kallades till tre möten varvid bl a frågan om utträde ur NRF togs upp. De associerade medlemmarna var inte kallade till dessa möten, trots att de är medlemmar enligt stadgarna. Den 4 november beslöt Länsrättens nämndemannaförening att utträda ur NRF med röstetalen Dock står i stadgarna 2: Föreningen är ansluten till Nämndemännens Riksförbund (NRF). Man har alltså tagit ett beslut i strid mot stadgarna även på denna väsentliga punkt. Ordförande sedan starten Ordföranden i föreningen har varit ordförande sedan nämndemannaföreningen bildades för ett tiotal år sedan och har varit den drivande kraften bakom föreningen. Han och övriga styrelseledamöter har givetvis ansvaret för sina handlingar som senaste tiden bekommit ett flertal nämndemän mycket illa. En nämndeman har sagt mig att han begär sitt utträde och andra kommer inte att fortsätta sitt medlemskap. På grund av det inträffade har sex undertecknande nämndemän vid länsrätten anmält länsrättens nämndemannaföreningen till länsrättens lagman för att föreningen agerat på ett sätt som strider mot dess egna stadgar. Trots påpekanden har ingen rättelse skett, varför många nämndemäns rättigheter ignorerats och manipulerats En sådan styrelse bör inte opåtalat få verka vidare bland nämndemännen i länsrätten De beslut som årsmötena i länsrättens nämndemannaförening fattat under 2008 är ogiltiga på grund av att man inte följt stadgarna och inte ens kallat de associerade medlemmarna och dessutom inte beaktat 2 (om NRF). Detta är mycket allvarligt och det är med sorg i hjärtat jag konstaterar detta. Vid kontakt med länsstyrelsen i Stockholm konstaterar handläggaren av föreningsfrågor att ideella föreningar inte står under länsstyrelsens tillsyn. Som en konsekvens av sitt handlande meddelar föreningen i december 2008 utan att något medlemsmöte yttrat sig såvitt jag vet (några protokoll har jag aldrig sett) att fr.o.m. 1 januari har vi inte längre något associerat medlemskap. Det som det inte fanns något beslut om har nu annullerats av vem och hur, kan man fråga. Godtyckligheten är skrämmande. Detta är inte föreningsdemokrati. NRF och länsrättens nämndemän Nämndemännens Riksförbund har genom dess ordförande och sekreterare personligen varit i kontakt med länsrättens nämndemannaförening i april 2008 för att diskutera förhållandet till varandra och vad föreningen får ut av medlemsavgiften. NRF har även sänt brev till samtliga nämndemän i länsrätten för att informera om riksförbundets betydelse för nämndemännen i hela landet. Direktanslutning eller ny förening? För den majoritet av nämndemän som inte är med i länsrättens nämndemannaförening finns en möjlighet till direktanslutning till NRF eller att bilda en ny nämndemannaförening som handlar på föreningsrättsliga grunder. Se NRF:s hemsida eller tidningen Nämndemannen på vars sida 2 ett flertal adresser och telefonnummer finns för kontakt. Hör gärna av Dig! Sitt inte alltför stilla i båten! Frågan är fri! Och föreningsfriheten ska vi värna om! Leif Magnusson Nämndeman i hovrätt och länsrätt 20

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Lag och rätt. Normer, regler och lagar.

Lag och rätt. Normer, regler och lagar. Lag och rätt Normer, regler och lagar. Sverige en är rättsstat Rättssäkerhet: Innebär bl. a. att en människa inte kan dömas till något utan att ha genomgått en rättegång. Den anklagade är alltså oskyldig

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya

Läs mer

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3) Yttrande Dnr 2008-06-04 446-2008 Ert Dnr Ju2008/675/L6 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3)

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Efter gästernas presentation öppnades för övriga att ställa frågor till panelen. Frågorna och svaren listas här i den ordning som de gavs.

Efter gästernas presentation öppnades för övriga att ställa frågor till panelen. Frågorna och svaren listas här i den ordning som de gavs. Trygghetsmöte 27/5 Oxievångsskolans matsal Gäster: Stödcentrum Titti och Gustav Polisen Bengt Hersler Brinova Jerker Danielsson Mötet öppnades och inleddes av Annie och Patrik som gav en kort presentation

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Stensjö Fastigheter

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Stensjö Fastigheter Datum Dnr 2007-12-12 1118-2007 Stensjö Fastigheter Fastighetsexpeditionen Västanvindsgatan 6 C 417 17 GÖTEBORG Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Stensjö Fastigheter Datainspektionens

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden Kommunstyrelsen 2016-07-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:119 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola Datum Diarienr 2011-04-07 1336-2010 Cybergymnasiet i Göteborg AB Mjölnarvägen 2-4 131 31 Nacka Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3

Ersättning för kränkning Jag känner mig kränkt! Ersättning för kränkning Ersättning för kränkning 3 Jag känner mig kränkt! Kort historisk översikt Reglerades innan SkL:s tillkomst i 6 kap. 3 1 st. strafflagen. Nuvarande lydelse i 2:3 SkL (ersatte tidigare gällande 1:3 SkL). Kompletterades samtidigt med

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:177

Regeringens proposition 2015/16:177 Regeringens proposition 2015/16:177 Fortsatt giltighet av en tidsbegränsad bestämmelse i inhämtningslagen Prop. 2015/16:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 maj

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 januari 2011 T 1872-09 KLAGANDE KS Ombud: Advokat GB MOTPARTER 1. SB 2. MF SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Göta hovrätts dom 2009-03-18

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Sedan andra utredningar visat att hot och våld riktat mot fönroendevalda på lokal och regional nivå är ett betydande problem i Sverige har säkerhetshöjande åtgärder vid offentliga

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Commuter Security Group AB:s registrering av personuppgifter i samband med insatser mot skadegörelse

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Commuter Security Group AB:s registrering av personuppgifter i samband med insatser mot skadegörelse Datum Diarienr 2012-05-29 1884-2011 Commuter Security Group AB Hemvärnsgatan 15 171 54 Solna Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Commuter Security Group AB:s registrering av personuppgifter i

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för kameraövervakning i Sollentuna kommun Antagna av kommunstyrelsen 2009-10-28, 145 1 Bakgrund och syfte Olika former av skadegörelse orsakar årligen kommunen stora kostnader. Förutom att

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott

Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2970 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Tydligare reaktioner mot brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare

Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.

Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. HANDLINGSPLAN Granskad på bildningsutskottets sammanträde 2014-01-27, 9 Handlingsplan gällande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla vuxna i förskolan och skolan som får kännedom

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 16 mars 2015 T 5670-13 KLAGANDE MH Ombud och målsägandebiträde: Advokat SL MOTPART SG Ombud: Advokat FH SAKEN Skadestånd ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätten Inledning Den film du strax ska se har tagits fram av Domstolsverket (DV) för att informera om hur en rättegång i svensk domstol går till.

Läs mer

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för? Svar med anledning av frågor från SVT Nyheter SVT Nyheter har ställt några frågor till Göta hovrätt om den dom som hovrätten nyligen har meddelat i ett uppmärksammat mål om kränkningsersättning. I det

Läs mer

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) 1 (5) 2013-05-08 Dnr SU FV-1.1.3-0628-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Butiksrån första kvartalet 2013. svenskhandel.se

Butiksrån första kvartalet 2013. svenskhandel.se Butiksrån första kvartalet 2013 svenskhandel.se Butiksrån första kvartalet 2013 Svensk Handel publicerar årligen en rapport över butiksrån i Sverige. Varje kvartal kompletteras nämnda rapport med råndata

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning vid Hemköp i Östersund

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning vid Hemköp i Östersund Datum Diarienr 2012-02-03 1546-2011 Hemköpskedjan AB 171 78 SOLNA Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning vid Hemköp i Östersund Datainspektionens beslut Datainspektionen bedömer

Läs mer

Bilaga 1: Styrdokument

Bilaga 1: Styrdokument 1 : 1 Bilaga 1: Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 mars 2016 B 5692-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART VD Offentlig försvarare: Advokat IN SAKEN Sexuellt ofredande

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM 2015-05-15 meddelad i Solna meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin LEX Advokatbyrå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 B 1195-13 KLAGANDE 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. CJ Ombud och målsägandebiträde: Advokat MJ MOTPART RZ Ombud

Läs mer

1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8. LEKTION 8: 17 april Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick. a. Para ihop frågor och svar!

1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8. LEKTION 8: 17 april Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick. a. Para ihop frågor och svar! 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 8 LEKTION 8: 17 april 2015 1. Frågor och svar om morddomarna mot Thomas Quick a. Para ihop frågor och svar! A. Vem är Thomas Quick? B. Hur många mord har han sagt att

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM meddelad i Solna

I Mål nr: B 2245~15. Postadress. Besöksadress Sundbybergsvägen5. SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 1. DOM meddelad i Solna SOLNA TINGSRÄTT meddelad i Solna I Mål nr: B 2245~15 1 PARTER (Antal tilltalade: l) Tilltalad Karl GÖRAN Rundström, 19370604-0015 Rådmansövägen 530 760 15 Gräddö Offentlig försvarare: Advokat Sven Severin

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

2013-10-16 meddelad i Varberg

2013-10-16 meddelad i Varberg VARBERGS TINGSRÄTT DOM Mål nr B 1754-13 meddelad i Varberg 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Chefsåklagare Anders Johansson Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Halmstad Målsägande CW Företrädd av

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Lagrådsremiss Justering av en straffbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 september 2008 Beatrice Ask Ingela Fridström (Justitiedepartementet)

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Beslut Dnr 2008-10-01 742-2008 Utbildningsnämnden Stockholm stad Box 22049 104 22 STOCKHOLM Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Personuppgiftsbehandling

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 december 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB Fastighetsjuristerna Göteborg HB Norra Hamngatan 18 411 06 Göteborg MOTPART Datainspektionen Box 8114

Läs mer

ÅKLAGARE. ett yrke för dig?

ÅKLAGARE. ett yrke för dig? ÅKLAGARE ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Brf Kvarnberget

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Brf Kvarnberget Datum Dnr 2007-10-23 566-2007 Brf Kvarnberget Maria Prästgårdsgata 1 118 52 Stockholm Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) av Brf Kvarnberget Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81)

Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2009-02-06 Stockholm Dnr 658-08 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Stalkning ett allvarligt brott (SOU 2008:81) 1. Ny lag om kontaktförbud Behov av en

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

Kameraövervakning inomhus i skolor

Kameraövervakning inomhus i skolor Barn- och utbildningsförvaltningen Kameraövervakning inomhus i skolor Kameraövervakningen får bedrivas om huvudmannen i det enskilda fallet har bedömt att övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.

Läs mer

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor

Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Aktuell brottsstatistik om mäns våld mot kvinnor Mattias Friström Aktuell brottsstatistik om mäns våld

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2010-10-21 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1346-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: Advokaten ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd. Dir. 2015:125. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd. Dir. 2015:125. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Kameraövervakning brottsbekämpning och integritetsskydd Dir. 2015:125 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda vissa frågor om

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola Datum Diarienr 2011-04-07 1806-2010 Styrelsen för ProAros Västerås stad 721 87 VÄSTERÅS Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juni 2006 B 2996-05 KLAGANDE FT Ombud och offentlig försvarare: Advokat KH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 februari 2010 KLAGANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm MOTPART Polismyndigheten i Stockholms län 106 75 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2000 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2001:4 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 2001-02-25 Dnr 120-182- FÖRORD Som ett led i uppföljningen av sluten ungdomsvård har

Läs mer

Åklagare. - ett yrke för dig?

Åklagare. - ett yrke för dig? Åklagare - ett yrke för dig? Åklagaren har en stark och framträdande roll i rättssamhället. Ingen annan yrkesgrupp inom rättsväsendet är på samma sätt involverad i ett ärendes alla moment. Åklagarens uppgifter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 december 2014 B 6273-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART MB Ombud och offentlig försvarare: Advokat ML SAKEN

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Kameraövervakning inomhus i skolor

Kameraövervakning inomhus i skolor Kameraövervakning inomhus i skolor Checklista för dig som ska sätta upp kameror Kameraövervakningslagen innehåller en samlad reglering av kameraövervakning. Syftet med lagen är att tillgodose behovet av

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43)

Remissyttrande över departementspromemorian Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43) Yttrande Sida 1 (5) Rättsenheten Bitr. chefsjuristen Katarina Holmberg Ert Er beteckning Telefon 08-762 00 22 2007-11-28 Ju2007/9805/PO Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemorian

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

DOM 2014-11-18 Stockholm

DOM 2014-11-18 Stockholm SVEA HOVRÄTT Rotel 0707 DOM 2014-11-18 Stockholm Mål nr B 4556-14 Sid 1 (6) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 8 april 2014 i mål nr B 2750-13, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart

Läs mer

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204)

Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) BESLUT Dnr 2008-03-18 1402-2007 Svenska Bankföreningen Att: Marie-Louise Ulfward Box 7603 103 94 STOCKHOLM Såsom ombud för: Se bilaga. Undantag från förbudet i 21 personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens

Läs mer

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

PROTOKOLL. Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april Justitieombudsmannen Cecilia Renfors PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 1643-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Helsingborg, den 21 april 2015 Deltagare från JO m.m. På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

190 Svar på motion - Kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden (KSKF/2016:119)

190 Svar på motion - Kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden (KSKF/2016:119) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2016-10-11 Sida 1(3) 190 Svar på motion - Kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden (KSKF/2016:119) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Motionen

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus i skola Datum Diarienr 2011-04-07 1582-2010 Novum Kompetens- och Datautveckling AB (John Bauergymnasiet i Stockholm) Box 3147 550 03 JÖNKÖPING Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Kameraövervakning inomhus

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle

DOM 2013-04-05 meddelad i Gävle GÄVLE TINGSRATT DOM meddelad i Gävle Mål nr B 2402-12 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Agneta Klinga Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i Gävle Målsägande Sekretess A Sekretess Målsägandebiträde:

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 mars 2007 B 415-07 I KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PN Ombud och offentlig försvarare: Advokat GM II KLAGANDE

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Brottsutvecklingen. KORTA FAKTA OM I SVERIGE

Brottsutvecklingen.  KORTA FAKTA OM I SVERIGE Brottsförebyggande rådet (Brå) är ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Vi arbetar med att ta fram kunskap om brottsutvecklingen, utvärdera kriminalpolitiska åtgärder och främja

Läs mer

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften

Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Barns utsatthet på nätet ny lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuella syften Ett nytt brott infördes den 1 juli 2009 i brottsbalken kontakt med barn i sexuellt syfte. Den nya straffbestämmelsen

Läs mer

Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Yttrande Diarienr 1 (6) 2015-08-28 902-2015 Ert diarienr Ju2015/3153/Å Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Datainspektionen har granskat betänkandet

Läs mer

Våldtäkt eller inte? - det är frågan.

Våldtäkt eller inte? - det är frågan. Våldtäkt eller inte? - det är frågan. När den nya sexualbrottslagen kom för tre år sedan var det många som välkomnade det stärkta skyddet för barn. Det slogs fast att sex med någon som är under 15 år är

Läs mer