Familjejordbrukarnas Tidning

Transkript

1 Små& Familjejordbrukarnas Tidning Organ för Familjejordbrukarnas Riksförbund Årgång 80 Nr 4 / 2015 Rapport från Landsmötet 2015

2 Kontakt med ordföranden: Guy Allan Svensson, Gisslabol,31034 KVIBILLE - Tfn: Ansvarig utgivare: Eskil Wilhelmsson Tel: wilhelmssoneskil@gmail.com Redaktion:Förbundsso,relsen: c/a Tomas Gunnarsson Edared Nordgården Fotskäl Tfn: tg.edared@gmail.com Föreningensreg: nr Bankgiro: Kassör.medlemsreg.prenumeration: Arne Andersson Lindby SKIVARP Tfn: arne-andersson@skivarp.se Föreningen har också en.fin o bra I hemsida som uppdateras med jämna mellanrum, gå gärna in här : ORDFÖRANDEN HAR ORDET. Får inleda med att tacka för förnyat förtroende att leda vårt anrika förbund vidare i det småbrukarfientliga klimat vi tvingas kämpa i. Om det är kärvt för familjejordbruket är det om möjligt ännu värre föe de stora industrijordbruken. Minst åttahundra stora mjölkproducenter lever under kronofogdens bila. Efter en ovanligt torr april med näst intill högsommar värme, kom regnet i början av maj med lägre temperaturer och grödorna utvec as väl. De ekonomiska problemen för jordbruket tornar upp sig allt högre med ökande lånebehov, höjda priser på produktions medlen och låga avräkningspriser. Detta förstärks ytterligare av lantbrukskooperationens destruktiva inkomstsänkande interna regler för att få leverera mjölk till mejeriföreningarna och slakt till slakterierna. Slakten finns det dessbättre privata alternativ till, men mejerierna har ännu monopol, som tvingar bönderna att anlita den mejeriorganisation, som hämtar mjölk i regionen. Dessa monopolföretag tillämpar bestämmelser, som strider mot EU :s lagstiftning och är förutom att de är olagliga, så försämrar det lönsamheten för producenterna på grund av höjda kostnad er och försämrad kvalitet på maten. Det allra allvarligaste är dock länsstyrelsernas förföljelse av Sveriges bönder. Den okunniga och hänsynslösa förföljelsen från Sveriges okunniga och samhällsfientliga djurskyddsmyndig heter utgör en rättsvidrig myndighetsterror av aldrig tidigare skådat slag i vårt land. Det allra mest rätts -vidriga är alla lögner och sjuka fantasier ansvars lösa och olämpliga tjänstemän utövar emot de svenska matproducenterna. Den behandling myndigheterna utsätter Sveriges viktigaste näringsutövare för, är allt annat än mänsklig om det till äventyrs skulle vara så att Svenskarna i framtiden skall få tillgång till mat att äta. Hur som helst måste människorna ha mat för att överleva, men då måste de också se till så att bönderna överlever. Vi har dock bevittnat hur galningar som Josef Stalin och Adolf Hitler bar sig åt med sina medborgare, men att Sveriges politiker behandlar Sveriges bönder såsom de gör är anskrämligt. Vi får dock njuta av sommaren och se till så att inte mer av den Svenska landsbygden raseras. Ha en skön sommar! Guy Allan Svensson

3 DET NYA SVERIGE Med min ålders rätt tänker jag tillbaks hur gårdarna i bygden såg ut för sjuttiofem år sedan. De gårdar jag har de bästa minnen av är Stora Susegården, Fröllinge och Marielund. På den tiden var dessa gårdar, som ägdes av godsägare välskötta och förvaltades av Inspektorer och Rättare. Godsägarna ägnade sin tid åt att rida runt på ägorna för att inspektera hur inspektorerna skötte egen domarna. Någon av godsägarna var Rytt mästare och tjänstgjorde i kungliga huvudstaden. Det var auktoritära och hög ljudda herrar som röt och domderade där de drog fram. Att de var tämligen fattiga och s}rnldsatta bekom inte dåtidens godsägare. Jag minns särskilt godsägaren på Fröllinge, som hade en inspektor som hette Paulsson, han var en storväxt och trygg skåning som inte tog Baronen på så stort allvar när han öste sin galla över att det inte växte som han önskade. Vid ett tillfälle besökte baronen Paulsson när han kom gående på gärdes vägen. Baronen som var en liten och energisk man öste sin galla över Inspektör Paulsson, som lugnt stoppade sin rökpipa och tittade över huvudet på baronen som studsande skällde för allt han var värd. Paulsson sög lugnt på sin pipa och så småningom tröt luften för baronen och då såg Paulsson ner på den utpumpade adels mannen och frågade lugnt. "Var det något baronen ville ha sagt"? Baronen var då oförmögen att få fram ett ord och då gick Paulsson lugnt vidare och fort - satte med sina göromål och då det nog var bortemot trettio statare och arbetare på Fröllinge, så fanns där säkert en hel del att göra. Ett minne från Marielund var när rättaren som hette Gustavsson skötte om tröskningen på hösten och då det var ransonering på fotogen, så började traktor bränslet ta slut, varpå Gustavsson ringde och ordnade med tilldelning av fotogen, som skulle hämtas inne i Staden. Stressad skyndade Gustavsson in till Ryttmästarens fru och beordrade henne; du kan väl ta lastbilen och köra in och hämta fotogen på bensinmacken. Motvilligt utförde den fina adelsdamen ordern, men förnärmad återgav hon Gustavsson oförsonliga brist på respekt för att han beordrat henne att hämta fotogen och till och med sagt du till henne. Baronen beordrade Gustavss«;>n att infinna sig på gårdskontoret, där han bryskt förebrådde Gustavsson för detta överdrivna att kalla hennes nåd för du. Gustavsson var inte den som blev svaret skyldig utan han bad ryttmästaren att fara och flyga och sade upp sig på stående fot Gustavsson Köpte ett litet jordbruk och flyttade genast dit och började följa tröskan på en tröskverks förening. Han byggde ett litet hönseri, där han kläckte kycklingar och sålde ägg. På åkermarken plant erade han jordgubbar och med dessa specialnäringar lyckades Gustavsson och hans hustru tjäna sitt uppe hälle. Stora Susegården hade en relativt stor skogsareal, som sysselsatte några skogsarb - etare och jordbruket bedrevs med mjölk produktion, vilket krävde en kreatursskötare på heltid och det fanns många par hästar och varje par krävde en körkarl. Fram tills att torparsystemet upphörde tvingades varje torpare att fullgöra sina dagsverken på gården. Godsägaren sades ha varit en flitig kvinnokarl i sin ungdom och det antogs att han var far till flera barn som föddes på gården vid den tiden. Tillräckligt gammal tog godsägaren värvning vid kavalleriet i Stockholm, där han träffade sin tillkommande, som han tog med sig hem till

4 Susegården. En lämplig dag tog han henne med vid middagsuppställningen och. presenterade henne för gårdsfolket. Då upphov en av dagsverkstorparna sin stämma som förkunnade "att då duger inte hönsa pigorna längre". Så gick det till när farfar var ung! När jag kör omkring och ser på de stora herrgårdarna och ser de ovårdade parkerna och dåligt underhållna herrgårds byggnad erna där träd och buskar övertagit herraväld - et och där arrendatorerna inte underhåller byggnaderna, blir man beklämd över hur fort det har gått sedan de gamla godsägarna lämnade sina gods till det att den fria utveck Ungen tagit över och håller på att avveckla de tidigare föredömligt skötta herrgårdarna. Vad gpller Susegården så har ett av dagsverkstorpen tagit över åkerjorden och en del av skogen har sålts till en tandläkare. Fröllinge sköts numera av två andra herrgårdar som utnyttjar sina maskiner där. Marielund är utarrenderad till en arrendator. Ja så har herrgårdarna förändrats under sjuttiofem år. LURIKS FUNDERING Äktenskapet mellan Mona Sahlins socialdemokratiska parti och Vanja Lundby Vedins LO är som ett homoäktenskap.det förökar ~ig inte. DJURFÖRBUD Hur många bönder är det som belagts med djurförbud i Sverige? Hittills är det ytterst få, som lyckats få ett djurförbud upphävt. Det är därför nödvändigt att alla, som vill ha bort detta yrkesförbud går samman och väcker enskild talan mot svenska staten för brott mot de Mänskliga Rättigheterna. Vi har fått förfrågan fråri drabbade, som önskar få kontakt med så många som möjligt för att kunna påbörja en gemensam process. Kontakta GuyAllan Svensson. som kan samordna en gemensam aktion mot detta rättsvidriga yrkesförbud. Tfn Mobil

5 SVEN ERIK BUCHT Var uppe i Vara och lyssnade på landsbygds minsterns seminarium om hur Sverige skall öka livsmedelsproduktionen och framtida livsmedelsstrategi. Sven Erik Bucht är onekligen trevligare att lyssna på än vad den tidigare landsoch jordbruksministern Eskil Erlandsson var med sitt "matland". Tyvärr var budskapet lika rumphugget, som matlandsministerns var och grundade sig på att "han trodde på det svenska lantbruket". Det är som en religion för de svenska lantbruks experterna. Jag vidhåller samma inställning som jag yttrade vid stormötet på Östraby Gästis där samtliga deltagare i podiet yttrade att de just "trodde på svenskt lantbruk". Då jag vid lott - ningeih fick turordningen att hålla mitt inled ningsanförande sist, inledde jag med att samtliga föregående talare yttrat att de "trodde på svenskt lantbruk", sade jag att jag ville säga som biskopen: Det var biskopen, kyrkoherden och komministern som var ute i en båt på sjön och fiskade, när masken tog slut sade biskopen; att jag går i land här på holmen och hämtar mer mask, varpå han gick över vattnet till holmen och hämtade mask och kom tillbaks samma väg. När även den masken var slut sade kyrkoherden att det var hans tur att hämta mask varefter han gick samma väg över vattnet som biskopen hade gått och kom tillbaks till båten igen med mer mask. När även den masken var slut fann komministern till sin förtvivlan att det var hans tur att ta sig i land för att hämta mask, varpå han tog ett steg över relingen på ekan och sjönk med ett plask i sjön. När biskopen och kyrkoherden med förenade krafter dragit upp den unge komministern i båten utbrast han, att jag kunde aldrig drömma om att ni hade starkare tro än jag. Här hjälper det inte att tro, här gäller det att veta var stenarna li ger! Samma gäller även i dag, som gällde för närmare trettio år sedan och jag kan bara konstatera att Sven Erik Bucht gör samma magplask som komministern gjorde. Jag ifrågasätter inte landsbygdsministerns föreställning om tron på det svenska jordbruket, - men då han synbarligen vägrar att inse det omöjliga i att genom att konvertera det svenska jordbruket till stora industrijordbruk, med en skuldsättning som gott och väl illustrerar Göran Perssons riktiga påståenden "att den som är satt i skuld är aldrig fri. Där står vi i dag med åtta hundra konkursfärdiga mjölkproducenter och tretusen ekorrhjulstillämpare, som springer allt fortade för att hålla kronofogden från sina gårdar. De vet mycket väl att det budskap som LRF Mjölk tutar i dem om "framtidstro", inte bär över djupa vatten. Till syvende och sist slinker även de av stenen när kommande frihandels avtal med USA träder i kraft. Vilken strategi måste regeringen tillägna sig för att rädda landsbygden och den svenska livsmedels försörjningen? Vad jag med min livserfarenhet kan tänka mig är att återgå till det tidigare småbrukaresamhället. Vad lider Sverige brist på? Ja inte är det på arbetskraft, men jämväl på friska pengar. För återbefolka lands/ gles bygden, där tiotusentals fullt funktionella jordbruksfastigheter står outnyttjade och förfaller, där produktionen med enkla medel skulle kunna återupptas och som skulle ge lands bygden livet åter. Regeringen borde kunna utarbeta en strategi för framtiden genom att se tillbaks till 1930 och se hur fungerade Sverige då. År 1930 höll bondebefolkningen som bäst på att organisera sig och bilda kooperativa föreningar, lokalt förankrade och som låg på lagom av.stånd både från producenter och från konsumenter. Sverige var då ett fungerande lokalsamhälle som var ytterst sparsamt vad det gällde förbrukningen av fossilier. Något som är ytterst aktuellt att återgå till i dag. Jag har själv som tolvåring kört mjölken med häst till mejeriet, med spannmål till kvarnen, mjöl och kross tillbaka hem och en rad andra transporter, där bara hemmaproducerad energi förbrukades i form av hö och spannmål till föda åt hästarna. Vi äldre har kunskapen, men de yngre och högutbildade är alltför mossiga" för att ta till sig de äldres kunskaper. Vi äldre är snart ur tiden, men problemen vi har skapat får de yngre i arv och det är hög tid att de unga ser över det arv de tvingas ta över och försöka överleva med. Guy Allan Svensson

6 RAPPRT FRÅN LANDSMÖTET I ett sommarfagert Österlen genomfördes årets Landsmöte i Borrby. Det var tur med vädret, eller det kanske alltid är ~å? Mötet var på "Borrby Frö", som numera inte är en kvarnanläggning utan en mindre hotellanläggning. Innehavaren berättade att de hade varit på Österlen i många år sommartid och när barnen blev äldre ville de flytta dit för gott och då blev den nedlagda kvarnanläggningen till salu. De köpte den och har i tio år ägnat sig åt att förändra kvarnen efter sina drömmar.. Landsmötet genomfördes i traditionell anda. Lör9agens utflykt gick till ett bilmuseum som är besöksvärt för den som är teknik-intresserad. Förutom vi från Familjejordbrukarna var en grupp medelålders "knuttar", bikers kallade numera, också där. För mig som just gammal "knutte" så blev drömmen att få se en av den moderna motorcykelhistoriens mer udda modeller uppfylld. Den fyrcylindriga Ariel kubiks modell som gjordes ända fram till talet. Motorn var konstruerad med cylindrarna placerade i en fyrkant sett uppifrån. Därav kallad "square four", en modell som hade kylnings problem på de bakre cylindrarna med denna konstruktion. För den bilintresserade fanns åtskilliga märkliga konstruktioner ur bilhistorien. Bland annat en som den amerikanske presidenten Ronald Reagan använt. Fast den var kanske inte så märklig rent tekniskt. Söndagens egentliga Landsmöte genomfördes utan större diskussioner. alltså Riksdagen, men där tycks ännu inget hända. En motion antogs om offentliga kök och deras upphandlingssystem som verkligen kan ifrågasättas! Ett remissvar angående en utredning om polisens allmänna hantering och ansvar i djurskyddsfrågor lästes upp utan någon debatt. Samma gällde ett försök till diskussion om Riksförbundets allmänna policy inför ett framtida verkligen förändrat samhälle! Men det kommer säkert upp igen på något sätt. Ett allmänt resonemang om hemsidan och andra "sociala medier", inklusive Riksförbundets tidning fördes och de förändringar som går att genomföra utan ytterligare ekonomiska insatser skall göras. Till styrelsen valdes Guy-Allan Svensson, Ordförande och till ledamöter på två år Jan-Åke Isaksson, Arne Andersson, Eskil Wilhelmsson och de kvarstående är Nils Nilsson, Lars-Göran Persson, Thomas Gunnarson, Bertil Sehlin och Anna-Lena Jönsson. Till suppleanter valdes på två år Kjell-Åke Anderberg, Kent Arvidsson, Gerd Be.ngtsson. Lena Jeppsson kvarstår och Gert Persson fyllnadsvald. Gert Persson var även den av Diplommottagarna som synes på omslagsbilden. Thomas Gunnarson De vanliga problemen med med en accelereran - de djurskyddshysteri kom upp och diskuterades. Vad man skall göra åt problemet är svårt att veta då bakgrunden till utvecklingen ligger tjugotrettio år bak i tiden och att de som måste

7 KLOCKAN HAR KLÄMTAT FÖR SWEDISH MEATS Den tidigare största svenska slakteriföreni ngen är nu varken Ek förening eller aktie - bolag, det har blivit en bastard och i likhet med andra bastarder har även denna "ras - blandning" förlorat förmågan att föröka sig. Konststycket att driva en del av rörelsen, som Scan AB och försöka förvandla detta aktiebolag till ett gemensamägt bolag tillsammans med Swedish Meats har misslyckats och avtalet är uppsagt och inget Svenska Djur-. ser ut att bli av. Problemet är de tidigare medlemmarnas insatskapital, som omvand - 1 ts till aktier. Akterna har sjunkit kraftigt i värde och om de förra medlemmarna i Scan Ek förening önskar få ut sina insatser, mot svarar inte akterna tillnärmelsevis det värde insatserna representerade när den ekona - miska föreningen överläts till finska Roukataalo. Ju längre tiden går, ju sämre ter sig beslutet att avyttra den stora svenska slaktjätten till den finska slakterikoncernen. Det ser onekligen riktigt misslyckat ut att det vi äldre lyckats bygga upp och skapa, nu på grund av agronomerna och lantmästarnas inkompe -tens med att sköta den största Ek slakteriföre ningen i vårt land, inte ens hade förmågan att överta det arv vi lämnade över till dem. De förtroendevalda styrelseledamöterna borde verkligen skämmas över sin okunnighet. Vid den senaste stämman föreslogs att Swedish Meats skall ägna sig åt marknadsanalyser och biträda medlemmarna (vilka medlemmar?) med stöd vid upprättan - de av kontrakt med de slakteriföretag, som ännu finns i Sverige, där de flesta är privat ägda. Det är på sin plats att erinra om alla konkurrenskraftiga privatslakterier Scan har köpt in och lagt ner under historiens gång. Slakterier som skulle kunnat vilket det misskötta Scan samvetsgrant misslyckats med. Att Swedish Meats med alla sina olyck saliga bihang i form av aktiebolag går till historien kan vi hälsa med tillfredställelse efter alla oetiska turer denna "förening" sysslat med och som väl kan mäta sig med Arias omvandling från en svenska Ek för. Till en dansk "bastard" med exempelvis brittiska aktiebolag och allehanda dotter bolag långt fjärran från Svensk förenings rörelse och utanför de ursprungliga svenska producenternas påverkan. Varför jag även hänvisar till turerna kring Arla beror på att bakom båda föreningarnas förstörelse gömmer sig styrelseledamöter med samma bondedestruktiva beteende, som vid ett antal årsmöten alltid gaddat sig samman och ställt sig upp och inlett sina anförande med: "Jag är stolt över våra föreningar". Ett uttryck Bo Dockered med förkärlek använde när han avfärdade den berättigade kritik ett fåtal medlemmar förgäves försökte framföra för att förhindra att dagens destruktiva utveckling blev förverkligad. Det är inte frågan om någon spröd klang från aftonklockorna det är frågan om ödesmättat tordöns dån Ha ha -Hur går det för furir Jönsson på hans civilajobb som brandman? -Inget vidare för när han kommer fram till eldsvådan skriker han: Eld upphör! -Har polisen fått tag i den som kastade skattmasen i sjön? -Nej och inte den som drog upp honom heller!

8 Genmodifierade hybridaspar Europas största fältförsök med genmodifierade träd, GMO- hybridaspar, finns i Sverige. Sedan 2010 har SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, bedrivit ett frilandsprojekt på en yta på drygt fyra hektar i en före detta plantskola i Laholms kommun. Efter en protestskrivelse från GMO-kritiker (se MM nr 19) inbjöds allmänheten nyligen till ett informationsmöte. Forskningsledare Stefan Jansson, professor vid universitetet i Umeå informerade en 40-tal intresserade direkt på plats. - Hur blir ett träd till ett träd, inledde Stefan Jansson sitt. anförande. Han är expert på forskning av trädens gener. Det är arv och miljö tillsammans med deras integrering lydde hans svar. Jansson koncentrerade sig på att förklara uppbyggnaden och funk-tionen av ett träds gener. Hur vet ett träd till exempel att det är höst? En del av ett protein ( ett av aspens ) styr när trädet slutar växa på hösten. Detta kan påverkas och styras genom ett agrobacterium, en naturlig genmani - pulatör, säger Jansson. Efter några år på växthus i Umeå har forsk ningen med hybridasparna bedrivits utomhus i Våxtorp i Södra Halland sedan Hybridaspar är snabbväxande och lätt att modifiera, förklarar Stefan Jansson. Den stora frågan för forskningen är, hur kommer kunskap om trädets gener att kunna användas praktiskt? För skogsträdsförädling är ett av svaren; på så vis kan ett urval av lämpliga sorter för skogsägaren tas fram. - Vi kan även få en bättre förståelse för klimat förändringarnas effekter. Genom genmodifierade träd kan det kanske skapas träd med förbättrade egenskaper, menar Jansson. Han berör även frågor om patent och sortskydd (reglerade genom växtförädlingsrätten) och menar att det inte finns någon större skillnad mot konventio - neilt förädlade växter och genmodifierade: - I de flesta fall finns någon som äger rätten att sälja dem. Det är bioteknikbolaget SweTree Technologies som står för forskningen i Umeå. Forskarna är delägare i bolaget tillsammans med universitetet (SLU) och skogsbolagen, förklarar Stefan Jansson. Den mycket uppmärksamma publiken ställer bara små frågor för att följa den pedagogiskt väl upplagda informationen. En åhörare håller dock inte tyst när frågan kommer in på framtida vinstmöjligheter i skogen med genmodifierade träd som Jansson jämför med dagens genmodifierade bomull bland annat. - Det är ju gift i växterna, brister besökaren ut, dessa genmodifierade växter är en katastrof för miljontals småbönder på jorden, de har inte råd att köpa nytt utsäde gång på gång. Det viktiga är jorden, du måste börja med själva jorden, inte med växten. Växten anpassar sig till jorden. Det gäller också träden. För jordbruket är det växelbruk som gäller, vi har aldrig kommit längre än så. Mannens inlägg bemöts inte. Än så länge har Våxtorps hybridaspar inte spritt sig till skogsträden i omgivningen. Till våren måste knopparna tas bort för att undvika pollineringen. Det är förutsättningen för fältförsöket. - Sverige är unikt, i inget annat land hade detta fältförsök varit möjliga, träden hade blivit vandaliserade direkt, påpekar Stefan Jansson nöjd. Naturvårdsverket har nu beviljat projekttillstånd i ytterligare fem år. Sanni Gerstenberg

9 SKÄ.NSK RÖD UNDGICK UTPLÄNING En djurrättsaktivist tyckte att en djurägare på en gård utanför Ljungbyhed vanvårdade sina djur och anmälde detta till djurskyddstillsynen, som sin vana trogen tillkallade den typ av veterinärer, som är vanliga vid dessa ärenden. Det rörde sig om ett tjugotal djur av den nästan utrotade lant rasen Skånsk Röd. Rasegenskaperna överens stämde inte med veterinärens uppfattning om hur övergödda köttdjur brukar se ut, utan beordrade avlivning av de unika djuren och de flesta hann avlivas innan en engagerad privatperson ingrep och lyckade rädda ett fåtal av djuren. Några fördes till en privatperson och två fördes till Fredriksdal och en till Skånes Djurpark. En kalv föd1es i september och omhändertogs av "experter"för karantän, där den missköttes mentalt så den blev skygg och mentalt störd. Nu skall man försöka avla fram en livskraftig stam, som kan bevara ursprungsrasen för framtida behov av genetiskt grundmaterial. I och med avlivningen av de flesta av djuren i den unika besättningen återstår bara en handfull djur av rasen i Sverige, en ras med ursprung tusentals år tillbaks i tiden. Det är beklämmande att gång på gång tvingas åse hur våra okunniga veterinärer för att legitimera dåraktiga omhändertaganden av unika djur med rasspecifika egenskaper våra pappersveterinärer saknar kunskap om att behandla. För att överskyla sina tillkortakommanden beordar de avlivning o h drar sig inte från att påstå att "det var nödvändigt att avliva djuren". Huruvida det finns tillräckligt antal djur av rasen kvar i vårt urbaniserade land återstår att se, men vi får innerligt hoppas att den lilla härdiga spillra våra inkompetenta veterinärer inte lyckats avliva, klarar av att hållas utanför experternas räckhåll tills att stammen uppförökats. Det är inte första gången vi bevittna liknande tilltag från myndig heterna. Vi har tidigare skrivit om hur Länsstyrel sens tjänstemän i Dalarna avlivade de sista rest erna av fjällnära fjällkor, som Goth-Bertil hämtat från väglöst land, där ett gammalt par på en fjällgård lyckats bevara denna unika typ av Fjällkor, men som "experter" vid Länsstyrelsen i Dalarna tog död på. Detta har tidigare skett genom att lagstridigt använda egen rasren tjur och nöjt sig med en mindre men säker avkastning och djurens härdig het har gjort veterinärbesök onödiga, men dagens Astrid Lindgren-lag överlever inte ens de härdigaste djuren. SMÅBRUKET OCH EU-STÖDEN Regeringens tilltag att sätta sig över EU:s förslag att slopa SAM-blanketterna för småbruken, vars stöd understeg kronor och fortsätta kräva samma redovisning för småbruken, som för gård - ar med miljon stöd var ytterst ogenomtänkt. Det förslag centerminister Erlandsson lagt framför beslut den 9 juli framstår som fullständigt diskrim inerande mot småbrukare med trädgårdsodling och annan nischproduktion. Förslaget går ut på att konkurrerande odlare, som producerar för hemmamarknaden och säljer till närområdets butiker och konkurrerar om marknaden med just sina egna kvaliteter och speciella produkter skall gå samman för att gemensamt komma över 4 hektar för att få del av EU:s stöd, framstår verklig en som utmärkande för okunnighet om allt vad nischproduktion och konkurrens på en fri marknad innebär. Hur tror Eskil Erlandsson det vara möjligt att två konkurrerande producenter, som lägger ner sin själ i att få fram ekologiskt sär - präglade produkter, som skall säljas till samma konsumenter i närområdet skall kunna gå sam - man med en gemensam SAM-blankett, där den enaproducenten odlar ekolkogiskt medan den andra specialiserat sig på en annan form av odling, som lämpar sig för just hans produktion. Nej förslaget leder osökt tanken till "idioten': men är dessvärre symtomatiskt med dagens Centerkopmpetens.

10 SATIRKRÖNIKAN HÄNT SEN SIST Statschefen och tjugofemöresbasen Stefan Löfven samlar sina styrkor och mobiliserar tiotalet länders flygstridskrafter i Norrland, där de skrämmer livet ur samer och renar. Huruvida flygert påverkar björn, varg, järv och lo framgår inte av rapporterna om kriget. Troligen försöker Löfveri skrämma Putin riktigt ordentligt. Tittade på sossekongressen och lyssnade till Stefan Löfven, som angav att han ville ta pengarna i pensionsfonderna för att plöja ner i nya järnvägar. Vad han skall betala pensionerna med nämnde han inte. Däremot vill han räkna om beräkningarna över de trettio miljarder han betalar ut i biståndspengar till utlandet. Stefan Löfven fortsätter att lova guld och gröna skogar till de besuttna medborgarna, medan han drar åt tumskruvarna mot de sämst ställda. Vid partiledardebatten uttalade Stefan Löfven att Jimmy Åkesson var en rest av nazisterna och Jimmy Åkesson tyckte att Löfven var en rest från det gamla rasbiologiska Institutet, som kastrera de massor med svenska ungdomar för att de hade fel hårfärg och fel föräldrar. Det diskuterades alldeles för lite realpolitik, men mycket strunt. Anmärkningsvärt var att när Åsa Rorq.sson debatterat med Jimmy Åkesson vägrade hon att i vanlig och vedertagen ordning ta Jimmy Åkesson i hand och tacka för debatten, utan hon strök nonchalant förbi och visade sin arrogans i full skala och tyckte sig vara för god för att nedlåta sig till att ta en så simpel människa i sin fina v statsministers överhöghets högra välmanikyrerade vackra hand. Det är betecknande för överhöghetens politiskt korrekta koryfeer att i likhet med "dynghögen" Bengt Westerberg tycka sig vara så mycket förmer än vanligt folk, så att de inte skall behöva visa vanligt folkvett och hyfs. Det är förvånande att så olämpliga personer skall tillåtas att sitta i riksdagen och än mindre i regeringen. Dessa begriper inte att det är vi, vanligt folk och skattebetalare som försörjer dem med fullständigt oskäliga löner, som de absolut inte gör sig förtjänta av. Prins Karl Philip har ingått äktenskap med en flicka från folket och vi får väl lyckönska de unga tu till ett lyckligt liv i hovglansen. De har ju en stor och rymlig bostad med städhjälp och matlagare och mycket annat Till deras fördel måste jag tillägga att de inte är tillgjorda eller märkliga på något anmärkningsvärt sätt Nu växer tuppkammen ordentligt på milöpartisterna, där Per Bolund självsäkert och belåtet uttalar sig om att nu är det de, som styr Sverige kraftigt mot vänster och kommer att se till så att skatterna höjs högt upp i skyarna och att väljarna får sänkt sin köpkraft djupt ner i det vänstra vägdiket. Våra banker tar nu fasta på att vi inte längre får några pengar att spändera, så de har slopat kontanthanteringe ocµ lägger ner bankkontoren i glesbygden så vi får allt längre att resa för att kunna komma till en bankomat för att få ut de små pensionerna, som kommer att krympa när Löfven tar APfonderna för att lägga ner dem i järnvägarna. Då fonderna har beskurits hårt under många års tid lär de nog bara räcka åt "smalspår". Nere i Bryssel frotterar sig den snednäste Stefan Löfven med de promin enta damerna och kysser kärringarna på kind som om han vore en riktig scheik, men budskapet han framför kan endast betecknas som konkurs för Grekerna. H r det kommer att gå för Löfven i Sverige_återstår att se, men invandrargängen spränger, kastar handgranater och bränner bilar för fullt om nätterna, så de gamla Malmöborna försöker att rädda sig varthelst de kan. Politikerveckan i Almedalen har hållits med digra tal om utanför -skap, innanförskap och allaköns jävelskap. Jimmy Åkessson fick sina fiskar väl värmda av vänstermaffian och Jonas Sjöstedt fick som vanligt hålla eget hov över sin förträfflighet och fick oemotsagd framföra sina åsikter om hur han vill lägga vantarna på allt kapital i landet genom att återinföra kapitalskatt och alla andra

11 upptänkliga skatter som vi pådyvlades av Gunnar Emanuel Sträng som tog ut hela 102 procent i skatt på tjänsteinkomster. Var kapitalet flyten hän i den händelse att kapitalskatten återtinförs var det ingen reporter som hade tillräckligt mellan öronen för att fråga den gode f d kommunisten. Den ende som över huvud taget nämnde maten vi i allt större omfatt ning importerar var det bara Gustav Fridolin som nämnde.ett ord om. Avslutar med att hänvisa till Petrus andra brev 1: Ha en skön sommar önskar krönikören! Sveriges Odlareförbund Med ingången av detta århundrade började Nordens småbrukare vakna till insikt om sin ställning och organisera sig i föreningar. De danska husmännen begynte redan på talet och sedan finnarna, norrmännen och svenskarna efter. I Sverige var det tidningen Odlaren, redigerad av småbrukaren Anders Kilian, som banade väg för rörelsen. Den förste, som framkastade tanken på ett allmänt svenskt odlaremöte, var amanuensen vid Bergianska trädgården, Erik Lundström. Tanken upptogs av makarna Johan och Jenny Hansson i Stockholm, som båda voro flitiga medarbetare i Odlaren, och dessa två organiserade det första odlaremötet, som hölls i Viktoriasalen, Stockholm, den 20,21,22 september Mötet blev mycket talrikt besökt. Där komma bönder och småbrukare tillsammans.från Skåne till Norrbotten. Och där funnos även representanter från Danmark och Norge. Det allmänna intrycket av förhandlingarna var, att det här ej bara var en fråga om bildandet av en vanlig fackförening. Även medborgerliga och politiska frågor fördes fram och diskuterades. Mötet öppnades med ett hälsningstal av Anders Kilian, varpå Carl Larsson i By uppläste en ståtlig prolog. Till mötets ordförande valdes småbrukaren Karl G. Blomgren, Tvärnö, i närheten av Östhammar, känd som veteran och banbrytare för IOGT, vars ombudsman han var i 35 år. Bland föreläsare vid det första odlarmötet märktes professorerna H. Juhlin-Dannfelt och Nils Hansson, direktörerna Gustav Lind och Nils Larsson i Dala, amanuensen Erik d:r Adrian Malin, redaktör Anders Örne samt den danske folketingsmannen Niels Fredriksen. Efter varje föredrag följde diskussion över de behandlade ämnena. Kopierat ur första kapitlet av Smdbrukarnas Riksförbunds jubileumsskrift utgiven Små.brukarnas Riksförbund bytte senare namn till Små- och Familjejordbrukarnas Riksförbund. Thomas Gunnarson lllr 2:1 Orpn f6r S,eria Odlarefiir& ml ILLUSTRtRAD VtCKOTIDNINO FOR SVtROCS BONDll:R ÖtH IMAIIRUURII:. '....._._ - a.r11al... t t Tidningen Odlaren hade en tilltalande. pm.j/#t, vilken bibehölls, dii den överläts till Sveriga Dtålokratiska J ordbrukaref örbund.

12 Debatt. Familjejordbrukarnas Riksförbunds ideologi. Ett policy resonemang. Fram till talet fanns det knappast någon svensk jordbrukspolitik. Sverige var ett land som var en välkänd militärmakt med stormaktsambitioner i norra Europa. Det militära projektet styrde hela samhällets funktioner. Militären dominerade allt och allt som tillverkades inom landet utgick från militära behov. Det gällde även bönderna som var basen i militärens behov av soldater. Jordbruket och människors liv styrdes helt av överhetens behov! Efter den modernisering av Sverige som skedde. med Bernadotte och det begynnande indjstrisamhället förändrades svenskt jordbruk i grunden. Det svenska industrisamhället uppstod på allvar. Och jordbruket - och bönderna - blev en del av detta! Den mångfacetterade uppgiften som låg på böndernas axlar, som väghållare, värdshushållare och en mängd andra samhällsuppgifter flyttades successivt över till det vi idag kallar "offentlig sektor". Jordbruket renodlades till en råvaru-producerande sektor i industrisamhället Bönderna blev lokala entreprenörer runt den kooperativa industrin i ett nationellt industrisamhälle. Det nationella industrisamhället upphörde i slutet av talet Även formellt 1995 med svenskt EU- medlemsskap. För svenskt jordbruk var avregleringsbeslutet 1990 den rent formella förändringen då flera viktiga juridiska principer som lantbruks-kooperationens unika position inom jordbrukspolitiken togs bort Därmed van.drar svensk landsbygd och svenskt jordbruk ut i politisks och socialt okänd mark! Familjejordbrukets förutsättningar och människors möjligheter att leva på landsbygden är i allvarligt behov av analys och omformulering för att möta dagens och framtidens problem och utmaningar. fy dessa kan inte mötas med gårdagens inställning utifrån medeltidens militärmakts inställning till bönder eller industrisamhällets behov av arbetskraft och underleverantörer till industrins råvarubehov. Det som präglar dagens europeiska samhälle är rörligheten och det oförutsägbara. Den stabilitet som ändå var industrisamhällets signum har försvunnit De klara ansvarsförhållanden som styrde balansen mellan olika samhällsgrupper och funktioner tycks upplösas och nya grupperingar och subkulturer bildas i snabb takt Egentligen är samhällets förvandling just efter sekelskiftet 2000 inne i enorm omvandling. Inte bara inom jordbruket med globaliserad handel med jordbruksprodukter utan även lokalt där det just för svenska förhållanden bryts mellan det gamla industrisamhällets värderingar och förutsättningar, som i sin tur baserades på den militära disciplinens medeltida tradition. Det är särskilt tydligt just inom svenskt jordbruk.då uppstår frågan om vad som är själva problemet idag och hur det bryts mot det som varit Det mest uppenbara för alla är det kollektiva tänkandet inom Sverige som präglat människorna och svenskt jordbruk. De medeltida bönderna - människorna, var underställda militära behov. De senaste tvåhundra årens industrisamhälles behov av arbetskraft och råvaror blev också böndernas och landsbygdens människors uppgift att kollektivt ordna. Idag finns inte dessa krav med utan man måste konstatera att varken svenskt jordbruk eller dess utövare har något krav på sina tidigare samhällsfunktioner! Kvar finns dock människan! Denna helt nya mänskliga situation, där den enskilda människan bliv t helt frikopplad från samhällsansvar, som soldatämne eller råvaruproducent, skapar en osäkerhet om hur man skall tänka och agera. Världen har helt enkelt förändrats radikalt på något årtionde! Det innebär att det särskilt för Familjejordbrukarnas Riksförbund är i akut behov av att formulera en ideologi, en funktionsprincip för detta nya samhälle och den nya situation som landsbygdens människor nu skall leva i! Det innebär att man måste sluta med kollektiva samhälls/ösningar av den typ som präglat de senaste tvd hundra dren!

13 De medeltida tankegångarna lever också kvar, även om man bara inser det efter en stunds funderingar. Men allt detta måste vi inom Familjejordbrukarnas Riksförbund analysera och omvärdera! Det som präglar dagens osäkerhet är skillnaden mellan det som varit och det som kommer. Jag föredrar att kalla det skillnaden mellan "lantbruk_" och 'Jordbruk". Delvis enligt medeltida bruk Ett bruk av ord som används än idag, även om det sällan är en medveten användning. Lantbrukare var oftast militärer eller byråkrater som efter karriärens topp dragit sig tillbaka som lantbrukare på en större gård för att där leva på gårdens tillgångar med hjälp av daglönare och anställda drängar. Den mest typiska representanten av det släktet idag måste vara förre statsministern Göra Persson. Jordbrukarna, som torde vara Familjejord - brukarnas Riksförbunds medlemmar, var de genuina bönderna som på medeltiden bodde i byar där man hade all form av aktiviter som det lokala samhället behövde. Man var allkonstnärer. Detta präglade människorna även under den industriella eran, även om en anpassning till moderna förutsättningar har inneburit en ökar specialisering. Då just specialiseringen varit det industriella samhället inriktning. Och då särskilt lantbrukskooperationens funktion! De andra allmänna uppgifterna lever kvar i de mindre vägföreningarnas arbete. Men frågan är alltså hur dessa lokala uppgifter kommer att hanteras framöver. Därför måste en allmän ideologi formuleras som bas för dessaframtida problem, så att en för Familjejordbrukarnas Riksförbund tydlig ideologi och strategi, som är tydlig och självklar för medlemmarna och som kan användas som stöd i de frågor som Familjejordbrukarnas Riksförbund och dess medlemmar står inför idag och i morgon! Hur ställer sig då Familjejordbrukarnas Riksförbunds Ända målsparagraf i detta perspektiv. Det som alltså präglar idag och framöver t;ycks vara uppkomsten av subkulturer! Det bet;yder att den sammanhållning av det... svenska samhället, som präglat de senaste tvåhundra åren, inte kommer att finnas som tidigare. Nya maktgrupperingar uppstår. Och subkulturer. Det innebär att vi alla måste ingå i en subkultur, ett "nätverk" som det kallas på ett modernt språk. För Familjejordbrukarnas Riksförbund är detta "nätverk" en självklarhet! Det står redan klart i titeln Familjejordbrukarnas Riksförbund! Det är familjen, ätten, klanen enligt gammalt medeltida språkbruk, som är basen i "nätverket"! Och i familjen är det människan som är kärnan, det som allt cirklar runt! Ett faktum som som kanske aldrig varit så tydligt som idag! Särskilt inte ijämfört med det svenska traditionella samhället där alla människor varit underordnade kollektiva behov, som militärens soldatutskrivningar eller industrins arbetskraftsbehov. Första paragrafen, ändamålsparagrafen lyder: -Förbundets ändamål är att tillvarata familjejordbrukens och landsbygdens intressen, samt samordna den småskaliga livsmedelsproduktionen med konsumentintressena. En utmärkt, kort och koncentrerad formulering som faktiskt behöver tolkas och omtolkas vid förändringar i samhället! Därför måste Familjejordbrukarnas Riksförbund formulera ett tydligt handlingsprogram, policyprogram, som stämmer med Förbundets ändamålsparagraf, gärna bara några rader som klart och tydligt förklarar att Familjejordbrukarnas Riksförbund har som sin bas att värna om människans värde och rimliga situation på svensk landsbygd som fria och självständiga människor i hänsynsfull relation till sina medmänniskor. Enligt den ambition och med de erfarenheter av hundra år i svenskt jordbrukssamhälle som är just Familjejordbrukarnas Riksförbunds unika erfarenhet!. Det innebär att de krav som kan ställas från omgivningen på Familjejordbrukarnas Riksförbunds medlemmar alltid skall utgå från människans, - bondens - behov och jörutsattninr och inte frdn

14 samhällets behov av rävaror, arbetskraft eller syndabockar! Medlemmarna skall alltid kunna lita på att Familjejordbrukarnas Riksförbund utgår från de värderingar och förutsättningar som ingår i Förbundets titel - Familjejordbruket! Att detta alltid kommer att behöva tolkas och omtolkas i de problemställningar som vi står inför idag och i framtiden är självklart, men med den självklara analysen - att den enskilda människans behov och inställning är basen i Familjejordbruk - arnas Riksförbund - så kan medlemmarna och Förbundet, med tillförsikt, ta sig an dagens och framtidens problem! Förslag till policyprogram: Familjejordbrukarnas Riksförbunds grund är den enskilda människans rättighet att leva enligt de villkor som är grunden i ett Familjejordbruk. Att i samklang med omgivningen ha rätten att bruka jorden man disponerar, bedriva sin verk samhet och kunna leva sitt liv utan orimliga intrång och krav från omgivande samhälle som påverkar jordbrukarens villkor politiskt, socialt och ekologiskt på ett otillständigt sätt Thomas Gunnarson BETESKRA VET Det är viktigt att de mindre djurägarna blir mer noga med att släppa ut sina djur i tid, så att de i den del av landet där det krävs att korna skall vara ute under fyra månader inte riskerar att bli åtalade för brott mot Djurskydds/agen. Myndigheterna verkar bli allt hårdare mot de mindre djurhållarna när det gäller beteskravet Vi har ett fall från förra året beläget på gränsen till V.Götaland, där en sjö utgör gräns. Det gäller en besättning på 12 mjölkkor och några stutar, vilka stod på slutgödning inför slakt Förhållandena förra våren och försommaren var sådana att det inte kom en enda droppe regn under hela maj och fram till midsommar. I det aktuella fallet fanns inget bete att tillgå på de högre betesmarkerna som var brunbrända. Enda betesmarken där det fanns gräs att beta var på madmarkerna nere vid sjön vid västgötagränsen. Problemet är att sankmarkerna inte går att betas förrän de torkar upp fram på sommaren och genom den extremt varma försommaren var insektförekomsten så riklig att det förelåg risk för djurens hälsa. På grund av dessa problem och att djurägaren hade för mycket ensilage kvar, lät han korna vara kvar i ladugården fram till den 16 juni innan betet hade växt till på de torkkänsliga högre belägna betena. Djurägaren blev då anmäld för att ha släppt ut korna för sent för att de skulle kunna vara ute de lagstadgade fyra månaderna, men var lagligt för dem, som hade djur på bete inom synhåll på andra sidan sjön och som drack samma vatten och andades samma luft. Djurskyddsinspektören gjorde bedömningen att stutarna som stod på slutgödning var lagligt, men polisen kontaktade Jordbruksverket och fick där beskedet att även slaktstutarna skulle var ute även om de slaktades inom.fyra månader. Äklagaren har funnit att djurägaren på södra sidan om sjön har gjort sig skyldig till brott mot Djurskydds/agen och har väckt åtal medan de djurägare som höll dur på norra sidan sjön och betade under samma tid var laglydiga. Till saken hör att ett vargpar höll till i området och ingen djurägare vågade ha några djur ute nattetid, vilket var en ytterligare orsak till att med omsorg om djuren lät dem stå inne tills förhållandena klarnat Det makabra är att mjölkfabrikerna med några hundra kor, som saknar praktiska möjligheter att hålla sina kor på bete annat än i undantagsfall går fria utan åtal. I Hallandsposten visades den 2 maj en bild på när Vapnö släppte sina kor på grönbete och de släppte hela 240 "kossor': men besättningen lär bestå av bortemot 1500 mjölkkor.

15 LILLASTUANDERS Anders satt och lurade på om han skulle ta sig en tur upp till Stora Långsjön och fiska lite, han hade inte varit där uppe på flera år och det brukade vara gott om både gädda och abborre i den sjön. Sagt och gjort, snart var han på väg upp genom skogarna med ryggsäcken packad med smörgås, metrev och krokar av allehanda slag. Det var en dryg vandring för att ta sig dit och han rastade uppe på en ås med vid utsikt över nejden. Solen gassade och det verkade bli en varm dag trots att det bara var i slutet av april. Han offrade en öl och en smörgås med spickefläsk på, som han garnerat vackert med att klippa späd gräslök ova på och det smakade gudomligt där uppe på höjden. Han slumrade till en liten stund och när han vaknade reste han sig upp och hoppade till när han såg att en kraftig huggorm hade lagt sig intill honom i det vissna gräset Som tur var ormen slöare än Anders så den högg inte efter honom medan han var inom räckhåll, men Anders blev ordentligt skrämd över hur nära han varit att bli ormbiten. Huggormarna var extra giftiga tidigt på våren och det kunde gått illa om han blivit biten så långt från bebyggelsen. Lite skärrad vandrade han vidare ner mot dalen och den hägrande fiskesjön. Det brukade ligga en eka vid ett gammalt skjul och han hoppades på att flytetyget var sjödugligt och att skjulet skulle gå att övernatta i. På väg ner mot sjön hugg han ett lämpligt metspö ur en hasselbuske och det var ett långt och smäckert spö han bar med sig ner till sjön. När han kom ner till båtlänningen blev han besviken, skjulet var i dåligt skick och ekan hade inte varit i sjön på åratal, så han.fick börja med att täta den så gott han kunde. Han hade tagit med sig både tjärdrev och tjära så det var bara att sätta igång. Han diktade tjärdrev och tjärade igen sprickorna och efter någon timmes jobb drag han ut ekan i vattnet. Nog för att det läckte in lite vatten på några ställen, men.fick den ligga i vattnet någon timme så skulle han nog våga ge sig ut en bit Värre var det med skjulet, taket var det hål på så dfet var bara att hoppas att det inte blev regn. Han drog sig upp mot skogsbrynet och började kvista av lämpliga grangrenar, som han bar in i skjulet och fixade till en bädd på den smala britsen någon omtänksam fiskare snickrat till en gång. Då var det dags att få sig lite mat, han åt snabbt och därefter var det dags att ösa ekan tom för vatten, virket hade svällt rätt så bra så det läckte inte in så mycket Han lade in sin utrustning i ekan och tog de gamla årtorna, som han använde med stor varsamhet så de inte skulle gå av. Snart var han så långt ut att han tyckte det var lagom att prova om masken lockade några abborrar. Han satte på mask och kastade ut reven, flötet bestående av en brännvinskork gungade så lockande på vattnet. Rätt som det var försvann det och han kände fiskens ryck i reven och han drog upp en lagom abborre. Han agnade om och efter en stund hugg det igen, det verkade lovande och efter någon timme hade han fått upp ett tiotal lagom stora abborrar. Nästa.fisk var en liten mört Den tog han varligt av kroken och krokade fast den under ryggfenan på mörten och slängde i. Korkens rörelser visade att mörten simmade runt sitt fängsel, det började lida mot kväll och solen sänkte sig ner i åsens mörka rygg och Anders tyckte att det var lagom att styra mot land. Då ryckte det till i spöet och reven for genom vattnet och det var ingen liten fisk han fått att tampas med. Han försökte följsamt stoppa fiskens försök att rycka sig loss när den tvärvände och drog mot annat håll, han kände att han inte kunde lita på att reven höll om han försökte dra upp den genast

16 Efter många stoppmanövrer började fisken gå upp tillytan och han såg att det var en rejäl gädda han fått att tampas med. Det började skymma och han blev orolig över sin situation, så han började sakta dra gäddan till sig och snart hade han dragit tillsig spö/ängden och började sakta dra in gäddan i reven. När han hade gäddan intill båt~n satte han ner handen och försökte få tag i gälarna. Plötsligt kände han hur ett stort gap med vassa tänder trängde in i handen och instinktivt drag han till sig handen och den stora gäddan hängde kvar upp i båten. Nu var goda råd dyra, hur skulle han få loss handen? Det var ingen annan råd än att ta ölflaskan han hade liggande i båten och trycka in den i mungipan på gäddan och det var befriande när trycket från tänderna lossnade och han fick sin sargade hand fri. Då fick han tag i dolken han hade i bältet och förargad stack han den i nacken på den stora fisken. I det skumma skymningsljuset såg han på sin blodiga hand och kände svedan från alla såren gäddans tänder åstadkommit, han fick tag i årorna och skulle ta sig i land, men gäddan hade dragit ut båten en bra bit från land, så det blev nermörkt innan han nådde stranden och kunde börja tvätta sin sargande hand. Det gick åt en hel del av innehållet i flaskan, som han hade tänkt sig att h[! att njuta av på sitt natt/äger, men som nu det blev tvunget att använda som desinfektionsmedel. Så småningom hade han rensat fisken och gjort upp en eld där han grillade ett par abborrar till nattamat. Han somnade så småningom på granrisbädden någorlunda nöjd med sitt fiskafänge. LRF-KONSULT BEKRÄFTAR Den senaste tidens rapporter om det svenska i ordbrukets försämrade lönsamhet har nu bekräftats offentligt i massmedia. Det är främst mjölkproducenterna och växtodlarna, som tvingas låna pengar till de löpande utgifterna. Detta visar att de farhågor för dessa basnäringar vi framfört både offentligt och i vår tidning har varit riktiga. UPPSKATTNING Vid partiledardebatten i TV framkom att alternativet till den borgerliga regeringen "Lövinerna", som främsta åtgärd är att höja skatterna. Detta kommer att leda till att de med stora kapitaltillgångar kommer att föra ut ännu mer pengar från Sverige till andra länder. Resultatet av detta blir att skattetrycket kommer att öka ännu mer på dem med låga inkomster och som saknar möjlighet att flytta till något annat EU-land för att komma i åtnjutande av de lägre skatter som råder inom övriga länder inom gemenskapen. De skattelättnader den borgerliga regeringen genomfört har gynnat dem med hög inkomst och de köpsvagaste pensionärerna och arbetslösa är de, som får betala kalaset för höginkomsttagarna. Med den skattepolitik Lövins trojka skisserar kommer främst de pensionerade bönderna med låg pension att få dra det tyngsta lasset och höjda skatter spär på inflationen och stiger inflationen höjs priserna för alla varor och tjänster, men pensionerna kommer sannolikt inte att höjas. För oss, som byggt upp välfärden i Sverige är den enda uppskattning vi får, höjd skatt.

17 DEN EKONOMISKA KRISEN Oron världen över om hur regeringarna skall hantera den ekonomiska krisen är stor och arbetslösheten stiger världen över. Sett ur ett världsekonomiskt perspektiv bör multi kapi talet snart ha uppnått önskad effekt, där de lyckats sänka marknadsvärdena på massor av tidigare lönsamma företag, så att de har kunnat köpa upp många av dem till en billig peng. Det bör nu vara dags för penningspekulerarna att börja få hjulen i rullning igen. Lönerna har sjunkit i de flesta länder, vilket utgör en morot för multikapitalisterna för att vilja tjäna pengar igen. Det är dålig ekonomi att.. låta dessa enorma produktionsresurser stå stilla och inte generera någon vinst, samtidigt som billig arbetskraft går outnyttjad och bara kostar samhället pengar. Visserligen är storkapitalisternas spekulationer outgrundliga, men dumma är de inte när det gäller att sno åt sig pengar på andras bekostnad. Det skall bli intressant att se hur världsmarknaden utvecklas när sommaren är över. Jag har svårt för att tro att man fortsätter att köra produktionen på sparlåga och tära på kapitalet för att övervintra med snålhet en vinter till. Vi får vänta och se. ligger en oändlig kvantitet i det avloppsslam vi under hundratalet år spolat ut i våra vattendrag och hav. De senaste årtiondenas förbättring av kvaliteten i slammet från reningsverken avseende gifter och tungmetaller i industriavfallet, har gjort det möjligt att nu gödsla våra åkrar med detta slam. Problemet är att övertyga konsumenterna om behovet av att återanvända den växtnäring de själva producerat från all mat vi konsumerar. En uppluckring av motståndet tycks vara på gång och det är på sikt absolut tvunget att ta tillvara den växtnäringsresurs vi har i avloppsslammet. Varje människa producerar 70 kilo slam per ås, som avskiljs i reningsverken och som kan användas till gödsling av åkermarken Den resurs, som finns inlagrad i bottensedimenten i våra vatten är svår att återvinna med dagens teknik, men förhoppningsvis kan framtidens tekniker uppfinna teknisk utrustning som gör det möjligt att återvinna en del av de gigantiska mängder havsbottnarna innehåller. Allt hänger egentligen på att vi får fram tillräckligt med energi för att ersätta oljan när den sinar. Dessutom har vi under alla år vi importerat mat från andra länder och kontinenter, fraktat hit stora kvantiteter växtnäring i den mat vi ätit, vilken nu ligger i bottensedimenten. Vi har dessutom under lång tid deponerat stora mängder växtnäring i olika form av depåer, där en stor del spolats ner i gamla sopt_ippar där det är helt otillgängligt och vad värre är har en del trängt ner i och förorenat grundvattnet. Det fattas inte sysselsättning för våra efterkommande med att lösa de problem vi lämnar efter oss. Mat måste odlas och växtligheten kräver växtnäring, det är bara att kavla upp skjortärmarna och sätta igång. FRAMTIDENS VÄXTNÄRING Behovet av växtnäring blir framtidens fråga att lösa. Den lättillgängliga växtnäring vi haft förmånen att ha tillgång till under hundratalet år, kommer så småningom att ta slut Det finns dock enorma kvantiteter i det avloppsslam vi årligen får från våra reningsverk och därutöver

18 SPEKULERARE UPPHÄVER LAGEN _ Den i Arrendelagen inskrivna rätten till hembud, för arrendatorer, som ger arrendatorn rätt till att genom hembud få möjlighet till att med förtur kunna friköpa arrendestället när det skall säljas, skulle vara en garanti för att ge arrendatorn möjlighet att förvärva arrende stället till det pris en annan köpare var villig att ge. På så sätt överlät lagstiftaren till arrenda - torn att i lugn och ro ta ställning till om han var villig att anta det högsta bud någon annan köpare bjöd för fastigheten. Det har förekommit oseriösa affärer tidigare, där privata säljare anlitat bulvan för att höja priset för arrendatorn, men på senare tid har publika jordägare börjat tillämpa lagvidriga metoder för att få möjlighet att gynna förmögna $ekulerare. Tillvägagångssättet har varit följande. Någon tjänsteman inom fastighetsför - valtningen har kontakt med någon spekulerare, som är intresserad av en utarrenderad gård. I egenskap av myndighetsperson har tjänstemannen låtit genomföra en transaktion där den utarrenderade fastigheten blivit föremål för en fastighetsreglering och i samband med detta har försäljningen till spekuleraren kunnat genomföras utan att erbjuda arrendatorn att genom hembud få möjlighet att utnyttja sin förköpsrätt. Ett aktuellt fall är Stockholms stads försäljning av Fituna egendom i Nynäs hamns kommun, till Advokat Michael Lind blom. Våren 2008 köpte han Hörningsnäs gård av Stockholms kommun för 26,8 miljoner. Därefter köpte Lindholm den utarrenderad Fituna egendom för 124,4 miljoner. Till saken hör att Fituna var värderat till 155 miljoner. Genom att slå samman båda egendomarna genom en fastighetsreglering upphävde Advokaten och inblandade tjänstemän Arrendelagens regelveerk om ett hembudsför - farande. Och arrendatorn fråntas sin lagliga rätt att friköpa Fituna till högst avgivna bud, som dessutom låg nära 30 miljoner under det värderade marknadsvärdet. Det framstår verkligen som utmanande att en Advokat och lagvrängare tillåts att med hjälp av kommunala tjänstemän få möjlighet att spekulera sig till värdefulla jordbruk och egendomar och förvärva dem framför näsan på arrendatorer, som brukat gårdarna i nästa hela sitt liv. Under årens lopp har arrendatorn gjort fristående förbättringar för stora pengar, investeringar han tvingats skriva av på grund av tidsbegräns -ningar, som han därmed aldrig får ersättning för. Det är frapperande att bevittna hur djupt vårt lands rättsliga tillämpning sjunkit och hur illa det är ställt med rättssäkerheten för jord - bruksarrendatorer, som arrenderar av publika jordägare. Det har genomförts ett liknande fall i Halmstads kommun, där två arrendatorer blev uppsagda och jorden överläts till en annan granne i utbyte med annan jord och denne granne erhöll dessutom 4,3 miljoner i ersätt - ning. Detta ärende överklagades och Kammar rätten gav de klagande rätt. Vi får se hur detta utvecklar sig. Det finns många arrendatorer som lever under samma osäkra förhållande. MATEN OCH OLJAN De senaste åren har obskyra intressen fått stort utrymme i media där det påstås att nötkött utgör ett större miljöhot än bilkörning o flyget Att detta påstående saknar reell förankring borde journalistkåren ifrågasatt och krävt ordentlig vederhäftig dokumentation huruvida påståendet hade bärighet Det.finns därför skäl att granska hur vår matproduktion i verklig heten påverkar utsläppen. Vi har tidigare i vår tidnin9 redovisat forskningsresultat från SLU, som visade att hela andelen av växthusgaser vår matproduktion bidrar med utgör 12 procent av utsläppen och andelen från nötköttsprodu k -donen är ca 4 procent Det framstår som maka bert att massmedia avsiktligt ljuger och undan -håller medborgarna från vetenskapliga fakta. Vi skulle vilja ha fram en seriös faktadokumentation om hur mycket olja varje livsmedelsråvara förbrukar från naturbetes -marken fram till köksbordet och den importer-ade grönsaken från Sydeuropa till det svenska köksbordet En sådan undersökning från officiellt håll skulle vara värdefu.ll för den fortsatta debatten och produktionsutveck/ingen. Vid kontakt med SLU möttes vi inte av något större intresse från ansvarigt håll. Där t;}'cks man inte förstå vilka frågeställnit1!jar som är viktigast inför framtiden.

19 FÖRENINGSKONTAKTEN Du som läser vår tidning och är intresserad av vår organsiation eller har några tips att ge oss - ring föreningens kon ktperson på din ort. Finns det ingen föreningskontakt i närheten - ring expeditionen. Kävlingebygden: Kontaktperson Lars Göran Persson Tfn: Hörby - Lyby: Ordf: Kent Arvidsson Tfn: Södra Halland: Kdnt: Guy Allan Svensson Tfn: Wemmenhög: Ordf: Arne Andersson Tfn: Älvsborgs län: Kont: Hans Röös Tfn: Österlen: Ordf: Bengt Åke Jönsson Tfn: Där de lyser bland andra träd sci gröna, RÖNNBÄRSBLOM När våren som skönast i blomning står, Rönnbärsblom vit och vacker består. Och gläder oss med sin skönhet varje år, Till hösten röda bär den får. Rönnen gläder både äldre och barn, Som gör visselpipor och låter som pan. När barken löper lätt av sav, I blomningstid den glider från stjälken av. Våren är rönnbärsblommors tid, Rönnbärsblommorna är vita och sköna Guy Allan Svensson Webbdesign Hemsidor Webbutllt:er B-marlmacb,tlSrino Il nu-. I Hjortronstigen 6F, YSTAD, , , krister.bundy@florama.se, Som vi kan njuta. av och glädjas därvid.

20 Posttidning B Små- Famljejordtlrukamas Tidning clo Wlhelmssoo Amnås ;, ' FAMILJEJORDBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Målsättning och verksamhet FR arbetar aktivt för att förbättra för familje jordbruket och till fromma för landsbygden. FR ställer upp för familjelivets sociala, juridiska och ekonomiska rättigheter. FR deltar i olika debatter och slår vakt om de demokratiska principerna. FR utövar påverkan på kommuner och länsstyrelser. FR arbetar för närvarande med bl.a. nedanstående frågor: Övergödningen av haven. Bönderna har sedan länge fått klä skott för övergödningen av haven. Detta fortsätter trots att forskningen ändrat uppfattning och funnit att problemet är mycket komplicerat - och enkelt. Därför fortsätter angreppen på bönderna. Familjejordbrukarna går vidare och engagerar sig direkt via ustvattenrådet Undfallenheten från lantbrukets sida i denna miljökonflikt fortsätter via vattendirektivet. Sveriges misslyckande att anpassa sig till EU Vid anslutningen till EU användes CAP som ett smörgåsbord av åtgärder och möjligheter. När det egentligen var ett komplett program där varje del var avgörande för helheten. Detta har inneburit att svenskt lantbruk och bönder inte har samma möjligheter som kollegorna på kontinenten. Detta gäller särskilt bondepensionen och skogsplanteringsdirektivet, som båda måste tas upp och godkännas av Riksdagens ledamöter. DJurskyddslagen och miljöbalken Djurskyddslagen och olika miljökrav, som till viss del är unikt fokuserade på jordbruket, gör jordbruket mer utsatt för påtryckningar och myndighetskontroller än många andra verksamheter i samhället Detta på trots mot de gemensamma regler för jordbruk och miljö som finns inom EU. Att göra lagstiftningen och dess hantering rättsäkert är avgörande för ett demokratiskt samhälle. Anpassningen till EU:s lagar Vid anslutningen till EU blev en del tidigare konventioner helt svensk lag. såsom Europakonventionen. Det innebär att en stor del av svensk lag måste skrivas om! Svenskt rättssamhälle fungerar inte som medborgarna förväntar sig då lagar inom EU måste vara relativt lika inom hela Unionen om rättsäkerheten skall fungera. Innehållsdeklaration av färdigfoder Ingående råvaror i de färdigfoder som finna att köpa måste deklareras, så att köparen vet vad som ingår och själv kan avgöra varans värde. Detta är särskilt viktigt när GMO - baserade råvaror kan ingå i färdigfodret Ursprungsmärkning av livsmedel Allt sedan 1988 har FR drivit frågan om ursprungsmärkning av livsmedel. Något som konsumenter efterfrågar allt mer. Även lokal produktion av livsmedel för offentliga kök, som skolor och äldreboenden. Detta gäller särskilt nötkött där slakten utomlands inte alltid utförs enligt standardmodell utan fått dispens för religiös slakt Detsamma gäller GMO- märkning av livsmedel som innehåller GMObaserade råvaror. Odling av GMO - växter Genom patentsystemet för GMO- växter fråntas jordbrukaren helt rätten att styra över sitt utsäde och skörd. Därför är GMO / patentsystemet ett så allvarligt ingrepp i familjejordbrukets frihet och mänskliga rättigheter att det inte fär tillåtas.