Kronholmen 1:3 Kronholmens golfbana Västergarn socken Gotland 2003

Transkript

1 arkeologisk förundersökning Kronholmen 1:3 Kronholmens golfbana Västergarn socken Gotland 2003 Länsstyrelsens dnr Leif Zerpe Gotlands Museum Strandgatan Visby

2 Arkeologisk förundersökning Kronholmen 1:3 Kronholmens golfbana Västergarn socken Gotland Länsstyrelsens dnr Leif Zerpe 2010 Gotlands Museum Strandgatan Visby Tfn: Fax:

3 Innehåll Inledning 8 Topografi och fornlämningsmiljö 8 Syfte 9 Undersökningsresultat 9 Tolkning 13 Några tankar rörande sandavsättningar i västergarnsområdet 13 Svämsand eller flygsand? 13 Sammanfattning 13 Referenser 15 Tekniska och administrativa uppgifter 15 Bilaga 16 Figurförteckning 3 Figurförteckning 1 Vy över norra delen av det forna sundet mellan Kronholmen och Västergarnsområdet. Pågående schaktning vid vattenhindret, område B. Från sydsydost. 2 Plan över Västergarnsområdet och Kronholmen med läget för undersökningsområdena A C markerade. Infälld en karta över Gotland. 3 Översiktsplan med platser för tidigare arkeologiska observationer markerade. 4 Textsida med beskrivning till kartbild fig Schaktplan med undersökningsytorna A C. 6 Del av område C efter schaktning. 7 Stolpe T7 efter upptagande med maskin. 8 Stolpe T1 in situ. 9 Del av urholkad stock. En tunna? 10 Vy över område B. Under det mäktiga sandlagret vidtar ett tjockt lergyttjelager med organiskt innehåll. Från söder. 11 Plan över schakt B med läget för anläggningar markerade. Fotografier och figurframställningar av Leif Zerpe 3

4 Hall Fleringe Bunge Fårö Hangvar Rute Stenkyrka Lärbro Lummelunda Martebo Tingstäde Othem Hellvi Tofta Lokrume Väskinde Hejnum Boge Bro Fole Bäl Visby Hejdeby Vallstena Källunge Endre Ekeby Follingbo Västerhejde Gothem Träkumla Barlingbo Hörsne-Bara Akebäck Dalhem Stenkumla Vall Roma Halla Hogrän Björke Ganthem Norrlanda Visby Sjonhem Atlingbo Anga Eskelhem Mästerby Viklau Västergarn Kräklingbo Väte Vänge Ala Östergarn Sanda Guldrupe Gammelgarn Buttle Ardre Klinte Hejde Fröjel Lojsta Etelhem Garda Alskog Gerum Stånga Lye Eksta Linde Levide Fardhem Sproge Burs Hemse Lau När Silte Alva Rone Hablingbo Havdhem Eke Näs Grötlingbo Fide Öja 20 Km Vamlingbo Hamra Sundre Fig. 2. Karta över Gotlands socknar (infälld) samt utdrag ur digitala ekonomiska kartan över Kronholmen med läget för undersökningsområdena markerade. 4

5 Fig. 3. En sammanställning av påträffade kulturhistoriska lämningar med marin anknytning, fosfatkarteringar och en tolkning av den vikingatida strandlinjen. Kartbild efter Dan Carlsson

6 Kronholmenområdet: 1 Raä Västergarn 54:1 stenvall 2 Raä Västergarn 54:2 stenmur 3 Raä Västergarn 48:1 röse 4 Raä Västergarn 54:3 stenvall och bryggfundament 5 Raä Västergarn 55:1 försvarsanläggning? ( Troesborg ) 6 Raä Västergarn 56:1 stolpar (pålverk?) 7 Raä Västergarn 57:1 rektangulära stenanhopningar 8 Raä Västergarn 57:2 avlång stenpackning 9 Raä Västergarn 57:3 hög av gråsten, stockar 10 Raä Västergarn 57:4-5 stockar och större gråstenar från kistor, bryggor eller pålspärrar 11 pålspärr? 12 Raä Västergarn 116 kronholmskoggen 13 Raä Västergarn 106 skeppsvrak 14 muntlig uppgift om trärester 15 Raä Västergarn 60:1 steloranläggningen 16 fyndplats för båtnitar 17 jordbank 18 jordbank 19 grav eller kanal 20 grav eller kanal 21 stenvall 22 parallella stenrader 23 pålar 24 brygga eller kajkant 25 stenkista 26 tidigare väg 27 cropmarks 28 stenanhopningar (undersökta år 2001) Fig. 4. Textsida till kartbild fig. 3. Platser med arkeologiska observationer i delar av västergarnsområdet. Informationen är hämtad från sammanställningar i Kronholmenutredningen (Carlsson 1990), Paåutredningen (Manneke 1993), rapport över förundersökningen av kronholmskoggen (Rönnby & Zerpe 1995) samt Rapport över antikvarisk kontroll (Zerpe 2001). 6

7 Fig. 5. Schaktplan. Skrafferade ytor anger utbyggnad av vattenhinder, A och B, samt nyanlagt hinder, C. Streckade blå linjer utgör en tolkning av läget för den vikingatida strandlinjen (se även fig. 3). Koordinater är angivna enligt rikets nät (RT 90 2,5 gon väst). 7

8 rapport Arkeologisk förundersökning vid Kronholmens golfbana, fastigheten Kronholmen 1:3, Västergarn socken, Gotland inledning Länsmuseet på Gotland har under perioden 6 oktober-5 november år 2003, enligt länsstyrelsens beslut , utfört en arkeologisk förundersökning vid Kronholmens golfbana, fastigheten Kronholmen 1:3 i Västergarn socken. Ärendet föranleddes av markarbeten för utbyggnad av vattenhinder på golfbanan och genomfördes som en antikvarisk övervakning och kontroll med dokumentation i anslutning till anläggningsarbetet. Utbyggnaden genomfördes med grävmaskin i anslutning till två befintliga dammar. Område A och B var belägna i det forna sundet mellan Kronholmen och Västergarnsområdet, medan område C låg på Kronholmen. En liten damm, område A, utvidgades åt söder omfattande 430 m 2. En större utbyggnad, område B, omfattade m 2 och gjordes norrut, österut samt söderut av den befintliga. Schaktytornas kanter släntades och största grävdjup var ca 2 meter. Område C utgjorde en helt ny damm och omfattade m 2. Ansvarig för de arkeologiska kostnaderna var Visby Golfklubb, att: Lars Ahlqvist, Kronholmen Västergarn, Klintehamn. Ansvarig arkeolog var Leif Zerpe som även har utarbetat rapporten. topografi och fornlämningsmiljö Kronholmen var under äldre tid en ö avskuren från fastlandet via ett smalt sund som låg orienterat ungefär i nordväst från Västergarnsåns mynning. I norr vidgade sig sundet och bildade en större vik. Sundet beskrivs vidare: Längs sundets östra kant har det funnits en stenskodd strandkant eller någon form av kajanläggning. Sundet bör ha varit en ypperlig infart från norr in mot Västergarn och Paviken. Men platsen har också i sig själv varit en mycket god angöringspunkt för skepp. (CARLSSON 1990). I samband med markarbeten på golfbanan år 1995 gjordes ett vrakfynd i det forna sundet, fig. 6. En arkeologisk förundersökning företogs som visade att fyndet utgjorde resterna av en ca 15 m lång kogg daterad till 1200-talet (RÖNNBY & ZERPE 1995). Vraket var överlagrat av sand och låg ytligt med bottenstockarna belägna endast 0,3 m under markytan. En nedgrävning på styrbordssidan visade att denna sida av skeppet frilagts vid ett tidigare tillfälle. Det ursprungliga vattenhindret vid område B anlades på 1980-talet. Vid schaktningen för detta påträffades ett område med träkonstruktioner bestående av rester av vertikala stolpar spridda inom området, Raä Västergarn 56:1, fig. 9. 8

9 syfte Museet fick i uppdrag att under en sammanlagd tid av tre dagar utföra arkeologisk förundersökning i syfte att klargöra om fasta konstruktioner eller andra lämningar berördes av det planerade markingreppet och, i förekommande fall, göra en dokumentation och söka bedöma lämningarnas karaktär och ålder. Fig. 6. Område C, östra delen. Det bortschaktade materialet bestod i huvudsak av sand. Från väster. undersökningsresultat Vid schaktningen i område A och C framkom inget av antikvariskt intresse med avseende på arkeologiska lämningar. Det bortschaktade materialet i område C bestod i huvudsak av sand under ett täcke av matjord och grästorv, fig. 6. I område B, däremot, påträffades liggande och stående rundvirke av olika dimensioner och karaktär, fig. 7, 8 och 9. Virket utgjordes av såväl bearbetat som obearbetat material i form av stolpar och pålar samt en trädstam eller kraftig gren, se tabell bilaga 1. Lämningarna påträffades i eller i övergången till ett kulturlager bestående av lera och gyttja innehållande rikligt med organiskt material, fig

10 Fig. 7. Spetshuggen stolpe T7 av furu med delvis kvarsittande bark. Fig. 8. Stolpe T1 in situ. Endast övre delen av den obarkade stolpen av furu frilades och övertäcktes åter efter besiktning. Den var sannolikt tillspetsad i den nedre änden. Från nordväst. Fig. 9. Urholkad stock med plugghål, delvis framtagen ur sandlagret. Tunna? 10

11 Fig. 10. Vy över område B. Under det metertjocka sandlagret vidtar ett tjockt lergyttjelager med organiskt innehåll. Under förhöjningen till höger i bild ligger den s.k. Kronholmskoggen som strandade och övergavs på 1200-talet. Från söder. Träet framkom mellan 1 och 1,8 meter under nuvarande markyta. Liggande virke påträffades ca 1,5 meter under mark. Nivån motsvarar ungefär övergången mellan det mäktiga sandlagret och det organiska lergyttjelagret. Bland de liggande stolparna och pålarna fanns sådana som var tillspetsade i änden. I andra fall var den övre delen avgrävd med maskin och den undre delen stående kvar. Ett antal stockar/stolpar var obarkade. Vanligaste träslag var furu, men även björk förekom. Fyra objekt påträffades utspridda i schaktets centrala och norra del medan 10 stycken var relativt samlade utmed en sträcka av 70 meter i dammens södra utlöpare. Sex av dem befann sig mellan 15 och 20 meter från fyndplatsen för den år 1995 påträffade medeltida koggen, fig. 11. Stolparna/pålarna kom från unga träd och hade relativt klena dimensioner. En koncentration (nr T1, T2, T3, T5 och T7) hade en diameter av 0,09 0,15 meter. (Nr T4 var en liggande trädstam). En andra koncentration (nr T6, T8, T9 och T10) hade en diameter av 0,09 0,11 meter. 11

12 Fig. 11. Läget för påträffat trävirke vid schaktning för vattenhindret, område B. Blått område visar vattenhindrets tidigare omfattning. Fynden visar att fornlämningsområde RAÄ Västergarn 56:1 är minst dubbelt så stort som det tidigare beräknade. Skrafferingen längst i söder i område B anger att grundtopografin här höjer sig. Botten består av rödbrun lera, grus och sten täckt av blålera och ett mäktigt sandlager. 12

13 tolkning Kronholmskoggen påträffades förhållandevis ytligt under mark. Den låg i det organiska lergyttjelagret och har efter hand överlagrats och täckts genom översandning. En sandavsättning förefaller ha börjat någon gång efter koggens övergivande vilken, utifrån två 14 C-prov, bedöms ha inträffat under 1200-talets förra hälft eller mitt. Stolparna kan ha ingått i en större samling stolpar som anlagts i den dåtida strandzonen. Kan de utgöra resterna efter en garngård för torkning och lagning av nät eller en anordning för torkning av fisk? Den förefaller i så fall ha övergetts innan sandavsättningen i området började. Det påträffade virket har sannolikt ett direkt samband med stolpförekomsten i fornlämning Raä Västergarn 56:1, vilket innebär att lämningens avgränsning ska omdefinieras. Den nya avgränsade ytan blir minst dubbelt så stor, men även denna beräkning är högst preliminär. Några tankar rörande sandavsättningar i västergarnsområdet Slående vid urschaktningen i det gamla sundet var marklagrens omfattning och sammansättning. Främst konstaterades mäktiga pålagringar av sand under det täckande marklagret. Någon diskussion om sandens tillkomstsätt i västergarnsområdet har inte förts i någon nämnvärd omfattning i arkeologiska sammanhang men, i de fall den omnämns, förutsätts att sanden har transporterats i vatten och avsatts i vatten eller sköljts upp på land. Den påträffas i flacka, kustnära lägen och förekommer i stor omfattning på Kronholmen och i västergarnsområdet samt, inte minst, i det forna sundet emellan. Utifrån undersökningsresultaten finns här anledning att helt kort diskutera hur sandpålagringen kan ha gått till. Svämsand eller flygsand? Enorma sandmängder täcker bottnarna i Östersjön. Som en effekt av landhöjningen vid den flacka kusten i exempelvis västergarnsområdet har stora ytor exponerats för vinderosionens krafter. Stora arealer har frilagts över tid, och innan marktäckande växtlighet har fått fäste och kunnat binda marklagren, har bland annat sommarhalvårets syd- och sydvästvindar fört med sig sjösanden in över land. De små, lättare sandfraktionerna har fraktats längre än de grövre och tyngre. Sand som hamnar på land utsätts hela tiden för vindens drivande krafter, medan sanden som avsätts i vatten sjunker till botten och blir liggande kvar. Uppgrundningen av det forna sundet mellan västergarnsområdet och Kronholmen skedde som en naturlig följd av landhöjningen, men processen gick betydligt snabbare på grund av sandavsättningen. Det har rört sig om en nivåskillnad på minst en meter. sammanfattning Länsmuseet på Gotland har under perioden 6 oktober-5 november år 2003 utfört en arkeologisk förundersökning vid Kronholmens golfbana, fastigheten Kronholmen 1:3 i Västergarn socken. 13

14 Ärendet föranleddes av markarbeten för utbyggnad av vattenhinder på golfbanan och genomfördes som en antikvarisk övervakning och kontroll med dokumentation i anslutning till anläggningsarbetet. Utbyggnaden genomfördes med grävmaskin i anslutning till två befintliga dammar, belägna i det forna sundet mellan Kronholmen och Västergarnsområdet. En helt ny damm grävdes på själva Kronholmen. I område B påträffades liggande och stående rundvirke av olika dimensioner och karaktär. Virket utgjordes av såväl bearbetat som obearbetat material i form av stolpar och pålar samt en trädstam eller kraftig gren. Lämningarna påträffades i eller i övergången till ett kulturlager bestående av lera och gyttja innehållande rikligt med organiskt material. Det påträffade virket har sannolikt ett direkt samband med stolpförekomsten i fornlämning Raä Västergarn 56:1, vilket innebär att lämningens avgränsning ska omdefinieras. Den nya avgränsade ytan blir minst dubbelt så stor, men även denna beräkning är högst preliminär. Stolparna kan ha ingått i en större samling stolpar som anlagts i den dåtida strandzonen. Kan de utgöra resterna efter en garngård för torkning och lagning av nät eller en anordning för torkning av fisk? I rapporten förs ett kort resonemang angående de mäktiga sandlager som har avsatts i västergarnsområdet. Författaren framför tanken att det rör sig om flygsandsfenomen som uppstått i samband med landhöjningen och exponerandet av sjöns sandbotten i den flacka kustzonen. 14

15 referenser Carlsson, D Arkeologisk utredning Kronholmen, Västergarn socken, Gotland. IKOS. Manneke, P Arkeologisk utredning etapp 1, Paån, Västergarns socken, Gotland. ATA. Rapport dnr 6212/91. Rönnby, J. & Zerpe, L Marinarkeologisk förundersökning, Kronholmskoggen. Gotland, Västergarns socken, Kronholmen 2:1. UV Visby, rapport 1995:36. Zerpe, L 2001 Rapport över antikvarisk kontroll på Kronholmens golfbana i Västergarn socken, Gotland. Lst dnr tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens i Gotlands län beslut den 16 september 2003 om arkeologisk förundersökning vid Kronholmens golfbana, Kronholmen 1:3, Västergarn socken, dnr: Undersökningstid: 7 oktober 20 november Summa 35 fälttimmar. Undersökningsledare: Leif Zerpe Läge: Ekonomiska kartans blad 6I4h KRONHOLMEN. Koordinater: X Y i Rikets nät (RT90 2,5 gon väst). Undersökta ytor: A: 435 m 2, B: m 2 samt C: m 2. Dokumentationshandlingar som förvaras på länsmuseet: CAD-ritningar och digitala fotografier. 15

16 BILAGA 1 Anlnr Benämning X Y Nivå översida Träslag Position Bev. längd (m) Diameter (m) Beskrivning 1 Stolpe ,15 m umy (under markytan) 2 Stolpe ,4 m umy? Lutning mot SV. 0,3 (synlig längd) 0,12 Furu Lutning mot NV. 1,85 (synlig längd) 0,15 Kvarsittande bark. I övergången till sandlagret. Ingen bark synlig. Under sandlagret. Mer lodrät än föreg. Lagret under sanden doftar medeltid samt är lerigt och gyttjigt med organiskt material. Sanden belägen mellan 0,45 och 1,15 m umy. 3 Stolpe Under sanden.? Lodrät. 0,12 Vid kantskärning på koggsidan. Endast toppen synlig. 4 Trädstam/kraftig gren Björk. Liggande i O-V. 2,45 0,22 Krokig (kraftig gren?). Ytligt i svarta leran under sanden. Förekomst av enstaka björkgrenar. 5 Stolpe ,6 m umy Furu Lutnng mot? 0,09 Kvarsittande bark. Endast toppen synlig. 6 Stolpe ,8 m umy Furu (?) Lutning mot SSO 0,11 Ingen bark synlig. 7 Stolpe ,5 m umy Furu 1,35 0,105 Kvarsittande bark. Tillspetsad från 2 håll. Kort tillhugg från en tredje och en fjärde sida. 0,3 resp. 0,07 och 0,05 m från spets. 8 Stolpe ,5 m umy Furu (?) 0,6 (Upptagen spets endast 0,25.) Tillspetsad från fyra håll. 9 Stolpe? ,5 m umy Björk Lutning mot SSO 0,1 Kvarsittande näver. 10 Stolpe ,3 m umy Furu Lutning mot SSO 0,97 0,09 Kvarsittande bark. 11 Stolpe ,1 m umy Furu Liggande 0,1 Kvarsittande bark. Riktning ONO-VSV. Synlig längd 0,25 m. Svarta lagret börjar 0,6 m umy. 12 Stock? ,98 m umy Furu? Liggande 0,33 0,35 Ingen bark. Urholkad eller bortmultnad kärnved? Ca N- S. Synlig längd 0,43 m. Tillhuggen ände. I övergången mellan sand o svartleran. Ihåligheten innehåller sand och k-lager i flera skikt. Fyra plugghål? à 0,015 m. 13 Pålar ,75 m umy Furu? 0,05 14 Stock Lösfynd, men täckt av sand. Sannolikt i övergången mot det svarta lagret? Liggande? 1,5 0,16 0,18 Två pålar av okänd längd. Svarta lagret börjar 0,8 m umy. Ingen bark kvar. Stammen har vriden struktur. Inga bearbetningsspår. Skadad i ändarna, okänt om den varit spetsad.