PUBLIK VERKSAMHET. Förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten. - metodutveckling Rapport 2014:08
|
|
- Charlotta Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport 2014:08 PUBLIK VERKSAMHET Förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten - metodutveckling 2014 Norrbottens museum Ida Renlund Katali Jarefjäll Dnr
2 Rapport: 2014:08 Dnr: Ida Renlund Katali Jarefjäll Norrbottens museum
3 Innehållsförteckning 1. Inledning Sammanfattning av projektet Projektägare Projektgrupp Bakgrund Historik Norrbottens museums styrdokument Ur Norrbottens museums utställningspolicy Ur Kulturplan för Norrbotten Behovsbeskrivning Avgränsningar och urval Projektets tema Deltagande förskolor Hägerns förskola Seskarö förskola Tidplan Budget Projektfinansiering Projektkostnader Förstudiens mål Förstudiens genomförande Tillvägagångssätt Metod Tidigare forskning Analysmetod Observationsresultat Teckenförklaring Hur förhåller sig barnen till olika föremål utifrån faktorer som material, färg, mönster, form, tyngd, struktur? Hur samspelar barnen med varandra och de vuxna? Hur rör sig barnen i rummet?... 17
4 12. Analys Resultat kopplade till utställningsproduktionens innehåll och form Innehåll och form som barnen i förstudien till Kan själv! Kulturhistoriska möten anser bör ingå i en utställning för målgrupp 0-2 år Projektgruppens tillägg Nya möten med former och föremål Den vuxnes roll i utställningen Det fortsatta arbetet Utställningsproduktion och turné i länet Referenser... 23
5 1. Inledning Barnets rätt till ickediskriminering. Barnets bästa i främsta rummet. Barnets rätt till liv och utveckling. Barnets rätt att få sin röst hörd. 1 Barnkonventionens fyra grundprinciper genomsyrar projektet Kan själv!. Kan själv! är ett projekt där innehåll och resultat, använder sig av perspektiven av och med barn i åldrarna 0-2 år. Metod och förhållningssätt för projektet bygger på barns delaktighet och inflytande. 1.1 Sammanfattning av projektet Projektet Kan själv! kan sammanfattas i en flödesbeskrivning: förstudie analys RAPPORT utställningsproduktion turné i länet. Projektet är alltså ungefär halvvägs i och med denna rapport. I projektet ges barn möjlighet till direkt inflytande i museets verksamhet. Med arbetsmetoden för Kan själv! blir barn ur målgruppen 0-2 år delaktiga i en utställningsprocess och ger oss svar på hur vi kan skapa en utställning som bäst passar och intresserar dem. Projektets övergripande mål är att utforska hur museet kan möjliggöra ökad delaktighet i verksamheten. Vilket fokus och vilken innebörd innebär delaktighet för utställningsarbete, i synnerhet i mötet med de allra yngsta medborgarna i åldrarna 0-2 år? Hur skapar vi en bra utställningsupplevelse för de allra yngsta? Projektet består av förstudie, analys, rapport och en utställningsproduktion. Förstudien har inneburit fältstudier vid två förskolor i Norrbotten. Förstudiens observationer har dokumenteras genom anteckningar, foto och film. Det insamlade materialet har analyserats av projektgruppen och resultatet har sammanställts i denna rapport. Rapporten kommer att ligga till grund för en utställningsproduktion. Utställningen kommer att öppna i Haparanda för att sedan turnera i Norrbottens län från våren Som en följd av förhållningssättet i Kan själv! -modellen betraktas varje enskilt barns deltagande lika värdefullt som med vilken samarbetspartner som helst. Därför ingår en ekonomisk ersättning á kr till respektive barngrupp/förskola. 1 FN:s konvention om barnets rättigheter. Artikel 2, 3, 6 och 12. 1
6 1.2 Projektägare Projektägare är utställningskommittén vid Norrbottens museum. 1.3 Projektgrupp Ida Renlund, projektledare Katali Jarefjäll, utställningsproducent 2. Bakgrund 2.1 Historik Kan själv! är en pedagogisk arbetsmodell som utvecklats av Västarvet, efter en idé av Ida Lagnander, pedagog vid Västarvet, förvaltning för natur -och kulturarv inom Västra Götalandsregionen. Västarvet har hittills genomfört tre Kan själv! -projekt. Efter att Norrbottens museum hösten 2013, tog del av utställningen Kan själv en upplevelse av natur för de allra minsta och Ida Lagnanders/Västarvets erfarenheter fann vi att metoden ligger väl i linje med hur Norrbottens museum vill och ska arbeta enligt aktuella mål och riktlinjer. I överenskommelse med Västarvet hittade vi en form för hur vi kan överföra Kan själv! - konceptet till vår egen, norrbottniska version. Västarvet formulerade kriterier som vårt Kan själv! -projekt avser uppfylla, se bilaga 1. Västarvet/Ida Lagnander bidrar med stöd och handledning i vårt projekt med max 80 timmar fördelat under hela Norrbottens museums styrdokument I Norrbottens museums styrdokument betonas följande fokus för verksamhetens inriktning: Arbete för vidareutveckling av utställningsmediet, ökat användande av museets samlingar samt att barn och ungas delaktighet ska genomsyra kulturinsatserna i länet. Metodik, förhållningssätt, processer och det operativa arbetet i projektet Kan själv! Kulturhistoriska möten svarar väl upp mot dessa fastställda mål Ur Norrbottens museums utställningspolicy Inom alla de områden och ämnen som Norrbottens museum arbetar med, produceras och visas utställningar som är exceptionella, banbrytande och i framkanten inom sin disciplin eller ämnesområde. Utställningsverksamheten vid Norrbottens museum är drivande, utvecklande och ledande vad gäller själva utställningsmediet dess form, språk, innehåll, grammatik. Utställningarna prövar nya former för gestaltning, organisation, upplevelser; prövar och vidareutvecklar bruket av nya medier och nya rumsliga/mediala lösningar; prövar och vidareutvecklar utställningars möjligheter till nya sätt att tillägna sig kunskap, möjliggöra upplevelser. 2
7 Ett projekt som innebär ett nära samarbete med barn upp till två år är både exceptionellt och banbrytande såväl i Norrbotten som i övriga Sverige. Det görs få kultursatsningar på barn i åldrarna 0-2 i Sverige och troligen än färre med lika tydligt delaktighetsfokus som Kan själv! genomsyras av. Museets samlingar: Norrbottens museums utställningar tillgodogör sig av och använder sig av Norrbottens museums samlingar. Urval ur samlingarna kan även vara särskilda utställningar, exempelvis Norrbottens museums konstsamling. Kan själv! -projektet har kulturhistoria som tema. Föremål ur museets samlingar är utgångspunkt för utställningsproduktionen. De är viktiga som inspiration, för igenkännande, som kunskapsbas, anknytning till vårt län, allt det som krävs för att öka möjligheterna till kulturhistoriska möten i museets regi Ur Kulturplan för Norrbotten Följande mål och riktlinjer i Kulturplanen uppfylls i arbetet med Kan själv! -projektet. Genom att använda metoden i projektet kan vi hitta verktyg för ett fortsatt arbete med barn och unga i syfte att öka deras delaktighet, inflytande och tillgänglighet till kultur både ur ett skapande och ur ett så kallat brukar-perspektiv. Unga människor är en prioriterad grupp i länets utvecklingsarbete. De bär på värderingar och perspektiv som kan skilja sig från de vuxnas. Att förstå och ta vara på dessa perspektiv är en framgångsfaktor för Norrbotten. Detta kräver en fördomsfrihet, öppenhet och helt andra verktyg från oss vuxna för att på ett ärligt och konstruktivt sätt ta tillvara den kreativitet som blir resultatet. Att kulturellt skapande och deltagande ska vara tillgängligt för de unga generationerna, på deras villkor och utifrån deras förutsättningar, ska genomsyra insatserna inom kulturområdet i länet. De ungas värderingar och perspektiv behöver ha en plats i allt utvecklingsarbete och de unga ska kunna möta kultur och vara delaktiga i kulturverksamheter från späd ålder genom hela sin uppväxt. Ett mål med projektet är att förmedla våra erfarenheter av detta utställningsprojekt, med dess starka delaktighetsfokus, till andra kulturinstitutioner och pedagoger, vilket ligger i linje med följande mål ur Kulturplanen: Utställningsverksamheten vid Norrbottens museum ska driva utvecklingen av utställningsmediet som upplevelse- och kunskapsform. På grundval av detta kan museet också starkare och tydligare samverka vid och inspirera till annan utställningspraktik i länet. 3
8 3. Behovsbeskrivning Hur ska de allra minsta ges möjlighet att uppleva, utforska och erövra sitt eget kulturarv? Hur kan vi tillgängliggöra museiföremål för de allra minsta medborgarna i Norrbotten? Målgruppen 0-2 år är en, om inte bortglömd, så en ofta bortprioriterad målgrupp för museer och många andra kulturinstitutioner. Trots att parollen allas rätt till kultur är vedertagen och något som många kulturinstanser avser att följa så finns inte mycket i Sveriges samlade kulturutbud som riktar sig särskilt till de allra minsta. För Norrbottens museum är det självklart att hela tiden vidareutveckla och förbättra verksamheten, därför vill vi fylla vår tidigare brist på satsningar för 0-2-åringar med hjälp av detta projekt. Målgruppen 0-2 år är ny för museets verksamhet. Projektet utmanar oss att hitta och utforma en metod för utställningsverksamhet av och med de allra minsta. Vi måste lära oss att tolka små barns signaler, att lyssna till de som inte har det talade språket till förfogande. En stor utmaning är att vi vill ge inflytande till någon som inte har möjlighet att själv besluta om deltagande i projektet. Vi måste därför vara lyhörda och visa respekt till varje barn på alla nivåer i projektet. För museet är det centralt att kunna erbjuda alla barn i Norrbotten, oavsett ålder, en kulturhistorisk upplevelse. 4. Avgränsningar och urval Vi har i denna förstudie valt att inte utgå från ett genusperspektiv. Vi har alltså inte sökt likheter och skillnader i pojkars respektive flickors reaktioner och beteenden. Därför anger vi inte vilket kön barnet har i de kommande exemplen från dokumentationsmaterialet. Projektet syftar till att låta barnen komma till tals och genom deras delaktighet ge svar på förstudiens frågeställningar för att kunna producera en utställning som svarar upp mot målgruppens behov. Inget i utställningsproduktionen, varken vad gäller form eller innehåll, har beslutats i förväg utan det är barnens svar som styr. De ramar som projektgruppen beslutat inför förstudiens start gäller: Temat, urvalet föremål, antalet delaktiga förskolor, antalet observationstillfällen samt antalet föremål. 4.1 Projektets tema Temat för projektet är Kulturhistoriska möten. Norrbottens museum är ett regionmuseum med en kulturhistorisk profil. Museet har en stor kunskap och lång erfarenhet av att fördjupa, förmedla och belysa vårt kulturhistoriska arv. När vi valde övergripande tema för projektet Kan själv! kändes det därför naturligt att utgå från något tryggt och hemvant när vi skulle pröva ett för oss helt nytt arbetssätt. Vi ville hålla fokus på den nya arbetsmetoden, snarare än att utforska ett nytt ämnesområde. Temat är ett försök att gestalta ett perspektiv ur Kulturplan för Norrbotten : De nationella minoriteternas kultur ska ges en starkare ställning. För att belysa rikedomen i 4
9 nationella minoriteters kulturer valdes föremål ur samlingarna från följande kulturgrupper: romer, samer, svenskar och tornedalingar. Urvalet föremål har skett i samarbete med Norrbottens museums föremålsansvarig. Exempelbilder på föremål, se bilaga Deltagande förskolor Hägerns förskola Hägerns förskola ligger i centrala Luleå, en av länets centralorter med drygt invånare. Förskolan har totalt fyra avdelningar. Avdelningen Småskär ingår i förstudien och består av 14 barn varav 5 flickor och 9 pojkar i åldrarna 1,1 2,6 2 år. Samtliga barn har svenska som modersmål. Tre pedagoger arbetar på avdelningen Seskarö förskola Seskarö förskola ligger på Seskarö, en ö med ca 500 invånare 2,5 mil söder om Haparanda. Förskolan har en avdelning Måsungen med barn i åldrarna 1-5 år varav 8 barn ingick i förstudien: 6 flickor och 2 pojkar i åldrarna 1,1 3,1. Fyra av barnen har finska som modersmål. Tre pedagoger arbetar på avdelningen. 5. Tidplan Tidplan för projektet, se bilaga Budget 6.1 Projektfinansiering Förstudiens omkostnader inkluderas i avdelningen Publik verksamhets löpande budget. Kostnaderna består av Ida Lagnanders medverkan som mentor i projektet samt rese- och logikostnader i samband med fältstudierna för Ida Renlund. 6.2 Projektkostnader Kostnadsberäkning för resterande delar i projektet sammanställs efter förstudiens avslutning. Externa medel söks från stiftelser och/eller fonder. 7. Förstudiens mål Genom förstudien vill vi öka våra kunskaper om hur vi skapar en utställning för små barn. Kunskaperna får vi genom litteraturstudier men framför allt av barnen själva. Det är deras medverkan i projektet som är a och o för resultatet. Det är en viktig uppgift och en utmaning för projektgruppen att förvalta barnens bidrag ända fram till att slutprodukten/utställningen är klar. Förstudiens resultat är ett underlag för den kommande utställningsproduktionen. 2 Åldern anges med antal år följt av antal månader. 1,11 betyder en ålder av 1 år och 11 månader. 5
10 Här finns svar och riktlinjer för utställningens gestaltning vilket gör att formgivare och andra medarbetare i utställningsproduktionen ska använda förstudiens resultat som utgångspunkt i utställningsarbetet. Dessutom ingår förstudien i ett avdelningsövergripande, ständigt pågående utvecklingsarbete och blir en del i vår fördjupade förståelse och kunskap för vårt dagliga arbete. Följande mål gäller för hela projektet Kan själv! Kulturhistoriska möten : 1. Att utveckla och undersöka utställningsmediet och dess arbetsprocesser genom att med delaktighet i fokus arbeta tillsammans med en ny målgrupp. Detta i syfte att skapa en bra utställningsupplevelse för de allra minsta. 2. Att vidga synen på delaktighet i kulturinsatser både internt inom museet men även externt genom att förmedla våra erfarenheter till andra kulturinstitutioner och pedagoger. 3. Att genom erfarenheterna av samarbete med Västarvet främja fler samarbetsprojekt kring pedagogik och utställningar med externa parter. 8. Förstudiens genomförande 8.1 Tillvägagångssätt Hur kan vi göra en bra utställningsupplevelse för de allra minsta? För att få svar måste vi fråga barnen. De vet själva vilka behov och önskemål de har. Vi genomförde därför en förstudie i två förskolegrupper under mars-maj För att få en bredare förankring i länet förlades förstudien till Seskarö förskola, Haparanda kommun och Hägerns förskola, Luleå kommun. En första kontakt togs med förskolechef respektive förskolerektor i Luleå och Haparanda i januari Gensvaret var positiv från de båda kommunerna och förberedande möten med förskolepersonalen genomfördes under februari. Under mötet på Hägerns förskola deltog förskolechefen och två av tre ur förskolepersonalen. Under mötet på Seskarö förskola deltog samtliga förskolepedagoger. Mötet innebar att Ida Renlund berättade om projektet, gick igenom projektplanen och förstudiens upplägg. Hon delade ut material om Västarvets Kan själv! -utställningar samt bokade in kommande förskolebesök, se bilaga 4. Barnens föräldrar informerades om förstudiens tillvägagångssätt genom ett informationsbrev som delades ut av förskolepersonalen, se bilaga 5. Föräldrarna gavs möjlighet att välja om deras barn skulle delta eller inte. Föräldrarna informerades även att all dokumentation (foto/film) enbart skulle användas som arbetsmaterial inför en utställningsproduktion. Informationsbladet Projekt pågår sattes även upp i respektive förskolors entré, se bilaga 6. 6
11 Förutom ett första lära känna-besök genomfördes fem observationstillfällen då barnen presenterades för olika föremål som liknar sådana som finns i museets samlingar. Förskolegruppen från Hägerns förskola gjorde också ett besök i Norrbottens museums lekmiljöer Sjalljo och Förr i tiden. Alla dessa besök dokumenterades med film och foto. I slutet av maj respektive i början av juni anordnade projektgruppen avslutningskalas på förskolorna med ballonger, såpbubblor, popcorn och saft. Då delades förskolegruppernas ekonomiska ersättning ut. Informationsbrev lämnades till föräldrarna, se bilaga 7. Pedagogerna tilldelades ett utvärderingsunderlag. Besvarade utvärderingar, se bilaga Metod Projektet har använt en kvalitativ undersökningsmetod i form av observationer för att studera målgruppens beteende. Målgruppen och våra frågeställningar gjorde att det enda möjliga valet av observationsmetod var direkt observation. Målet med observationerna var att studera barnen i deras dagliga, välkända miljö på förskolan. Observatören/Ida Renlund förhöll sig relativt passiv till vad som hände i rummet. Hon försökte inte interagera med barnen i syfte att styra deras beteende men deltog i samspel med barnen när de sökte hennes blick eller ville interagera med henne på olika sätt. Efter ett par besök hade barnen blivit så pass vana vid Ida och hennes filmkamera att de inte verkade störas av hennes närvaro. En pedagog ur personalen fanns alltid i rummet. Observationerna dokumenterades med anteckningar, foto och film. Ida försökte filma så mycket som möjligt av det som hände i rummet, men varvade med att fokusera dokumentationen på ett enskilt barn. Genom att följa ett barn i taget försökte vi fånga hur ett barns lek flödar och hur barnet rör sig i rummet. Efter att samtliga förskolebesök genomförts, analyserade projektgruppen det inhämtade dokumentationsmaterialet under maj-juni Tidigare forskning Vi har tagit del av Västarvets erfarenheter i form av samtal och föreläsning med Ida Lagnander samt de projektrapporter och handledningar hon producerat. Vi har även studerat relevant litteratur kring småbarnspedagogik/toddlarkultur i syfte att stärka våra egna slutsatser från förstudien. Det som är karakteristiskt för barn mellan 0-3 år har ringats in och man talar idag om en toddlarkultur som är gemensam för alla barn oavsett kön och etnicitet. Toddlare (efter engelskans toddle som betyder den som tultar och går) använder hela sin kropp för att lära sig om och utforska sin omgivning. De skaffar sig erfarenheter och upptäcker sammanhang och skillnader genom att använda alla sina sinnen. I det som vi vuxna kallar lek, lär de sig hur de ska förhålla sig till sin omvärld. Leken är utforskande och undersökande och kan jämföras 7
12 med forskning. Men för en utomstående betraktare kan den upplevas som kaotisk och helt utan mål och riktning. Det är förklarligt eftersom små barn är här och nu, de planerar inte sin lek utan stimuleras av föremål som kommer i deras väg, ljud de hör, de andra barnens lek och saker de känner. På det viset är de nästan ständigt i rörelse, går från det ena till det andra, på jakt efter kunskap om hur denna värld fungerar. Förutom det här undersökande förhållningssättet finns det några saker som är karakteristiska för toddlare. Det här gör gärna en toddlare: sätter saker över huvudet faller omkull springer fram och tillbaka härmar andra kryper in i och under öppnar och stänger klättrar upp på trampar på saker ropar och skrattar häller ut och plockar i Det här tycker toddlare om: överraskningar och variationer det sluttande planet (rutschkana) hängande tyg tittut-lekar föränderliga saker stora lekelement 3 Vad gäller stora lekelement har Gunvor LØkkens forskning visat att de möjliggör samspel mellan barn i åldrarna 0-2, eller toddlare som hon benämner dem. Hon beskriver att barns intention med leken beror på vilka typer av leksaker de har till godo. Meningen när de leker med små leksaker kan vara den här leksaken kan jag leka med själv medan en mening som ingår i lek kring stora lekföremål är den här kan vi leka med tillsammans. Att med den här toddlarkroppen som utgångspunkt kan stora föremål som en gunga, en rutschbana, en tunnel, en stor madrass eller kartonger/containrar eller för den delen väggar, dörrar, garderober, gardinar, bord och stolar fungera som förbindelseled eller mäklare 3 Ur Rapport om förstudien inför utställningen Kan själv! en kulturhistorisk upplevelse för de allra minsta, Ida Lagnander, Västarvet, Västra Götalandsregionen,
13 mellan toddlarsubjekten. Noteras bör även att de vuxnas roll i denna lek i stort sett var ickeintervenerande. 4 De pedagogiska grundtankarna för utställningen Kan själv! Kulturhistoriska möten ligger nära den fria lekens pedagogik där det är barnens inneboende drivkraft och kreativitet som får styra innehåll och form för barnens aktiviteter. Eller som Birgitta Knutsdotter Olofsson, docent i psykologi och professor emeritus vid Stockholms universitet, beskriver det: Det bästa barn vet är att leka. I lek utvecklas barnens såväl psykiska som fysiska förmågor. Kropp och själ samspelar på ett sätt som överträffar andra aktiviteter. Den fria lekens pedagogik bygger på barnens egna idéer. Barnen utvecklar initiativrikedom och har aldrig tråkigt. De blir frimodiga och vågar det de annars inte skulle våga. De är aktiva och väntar inte på att bli sysselsatta. De utvecklar självständighet och kommer med egna förslag. Lekande barn är hundraprocentigt koncentrerade. 5 4 LØkken, G Toddlarkultur. Om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan, s Jensen, M., Harvard, Å. (red.) Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur, s 91. 9
14 10. Analysmetod För att få ta del av så här små barns synpunkter krävs det helt andra metoder än frågor och diskussioner. De små barnen kommunicerar till oss genom det de gör. Det gäller att läsa av deras kroppsuttryck, blickar och minspel. Man måste försöka tolka deras upplevelser och förstå värdet och meningen i dem. 6 Analysen har genomförts genom att närstudera det insamlade fotomaterialet med förstudiens tre frågeställningar i fokus. 1. Hur förhåller sig barnen till olika föremål utifrån faktorer som exempelvis material, färg, mönster, form, tyngd, struktur? 2. Hur samspelar barnen med varandra och med de vuxna? 3. Hur rör barnen sig i rummet? Analysen har genomförts av projektgruppen genom jämförelser av observationerna från de båda förskolegrupperna i syfte att hitta och formulera olika faktorer som utkristalliserat sig. Dessa faktorer handlar till exempel om likheter och skillnader vad gäller barnens förhållningssätt till föremålen, om det går att se några genomgående mönster i det som sker i barngrupperna eller om det är något specifikt som inträffat som projektet vill lyfta. Svaren på förstudiens frågor har kategoriserats i tre undergrupper som visar hur barnen förhåller sig till föremålen, till de vuxna, varandra och rummet: Många/ofta Ibland/några Sällan/få Undergrupperna gör att resultaten kan vägas kvantitativt. Det vill säga, om någonting många barn gör inträffar ofta, om någonting några barn gör inträffar ibland samt om någonting få barn gör inträffar sällan. Projektgruppens medlemmar, projektledare och utställningsproducent har undersökt dokumentationsmaterialet och har på varsitt håll analyserat, tolkat, funderat samt dragit slutsatser. Slutsatserna är styrkta genom att de är kopplade till sekvenser från det filmade materialet, alternativt foto eller anteckningar från observationerna. Dessa slutsatser har sedan jämförts med varandra. 6 Ur Rapport om förstudien inför utställningen Kan själv! en kulturhistorisk upplevelse för de allra minsta, Ida Lagnander, Västarvet, Västra Götalandsregionen,
15 11. Observationsresultat 11.1 Teckenförklaring Med hänsyn till anonymitetskravet och vårt syfte med studien har vi valt att tilldela varje barn en unik bokstav samt ange deras ålder i antal år följt av antal månader. Exempelvis B 2, Hur förhåller sig barnen till olika föremål utifrån faktorer som material, färg, mönster, form, tyngd, struktur? OFTA/FLERA Ösa i och ösa ur. Använder olika slags behållare; kaffepanna, mjölkhämtare, emaljhink, korg, mössa, hatt, träskål, tillsammans med exempelvis; kosa, liten plåtslev, emaljmugg, emaljslev, träslev, kopparslev. Hämtar ur behållaren, öser över i annan behållare eller hämtar från golvet till behållare. Exempel: O 3,5 som höll en kosa under kopparkaffepannans handtag, som bildar ett rör och öste sedan ur kosan i annan behållare. Plocka i och plocka ur. Olika slags behållare (se ovan) och olika slags föremål; tyggrönsaker, träägg, tovade bollar, nycklar, kryddburkar i metall, ovala plastäggklockor. Flera exemplar av samma typ av föremål används gärna för detta. Upprepas flera gånger. Genomförs både enskilt och parvis. Exempel: Ett barn lägger ner föremål i ett annat barns behållare varpå det andra barnet plockar ur dessa och lägger de i det första barnets behållare och så vidare. Testa volym. Provar hur mycket som ryms i olika slags behållare. Lägger ner föremål efter föremål tills det är fullt och bär sedan gärna iväg behållaren. Testar ofta vad som ryms i en emaljmugg till exempel. Exempel: B 2,5 förde ett träägg genom den största nyckelns handtag och sa sedan: Mål! Testa avstånd. Exempel: O 3,1 lade tvättbrädorna så att de låg med litet avstånd mellan sig och hoppade på och mellan dem upprepade gånger. Ändrade avståndet ett par gånger. Lägga på lock. Denna handling får en egen punkt även fast den nästan alltid kombineras med att plocka i och plocka ur. Det är mycket utmanande att få av ett lock och att sätta på ett lock så att det går på ordentligt. Även det yngsta barnet, V 1,1 arbetade länge med att ta av och sätta på locket till en emaljhämtare. 11
16 Bära runt. Barnen bär ofta omkring föremålen i rummet, ibland utan att det följs av en aktivitet med föremålet, ibland kombinerat med att plocka i och plocka ur/ösa i och ösa ur. Laga mat. Exempelvis vispa, krydda, röra. De använder föremålen som är kopplade till matlagning för dessa välkända lekrutiner. De vill göra som man ska med dessa typer av föremål. Använda kroppen. Klättrar upp på större föremål, till exempel kistan (även lägre bord), provar stå, hålla balansen, hoppa ner. Upprepas. Går, trampar, kliver, hoppar mellan och på tvättbrädorna. Flyttar på föremålen så att det går att till exempel hoppa från det ena till det andra. Exempel: S 2,0 som ofta lade sig på föremål, rullade ner och rutschade av. Skapa ljud. Använder de olika föremålen att knacka, slå, stryka, snurra på/med så att olika ljud bildas. De stora nycklarna blev trumpinnar till exempel. Äggklockorna som ringer när man drar upp dem och sedan drar tillbaka dem var mycket intressanta för de flesta. Återkomma. Barnen kommer tillbaka till föremål de använt tidigare. De skiftar aktiviteter och föremål. De mest intressanta föremålen/aktiviteterna återkommer de till flera gånger, exempelvis äggklockorna. Det visar sig ett tålamod i detta, de testar tills de lyckas med uppgiften. Uppleva tyngd. Många barn bär gärna föremål som är på gränsen till för tunga för dem. Använda lutande plan. På en av förskolorna fanns en rutschbana inne i rummet. Många barn lät olika föremål åka nerför rutschbanan om och om igen. I museets lekmiljö fanns en liten, bred bro som användes flitigt. Den hade plats för två barn samtidigt. Samla. Flera barn vill samla ihop alla liknande föremål, till exempel ägg eller tyggrönsaker och antingen hålla dem i famnen eller lägga dem i någon behållare. Några protesterar när något annan vill ta ett av föremålen. Vid ett tillfälle hjälptes flera barn åt att samla alla dagens föremål (täcket, sälskinn, fårskinn, renskinn, stenredskap, hästsko, skridsko, bälte) i deras koja under ett bord. Man skulle kunna säga att barnen skapade ett museum i miniatyr. 12
17 IBLAND/NÅGRA Lyfta, bära iväg. Intressant för några var att lyfta det tunga nordbottniska stenredskapet. Exempel: H 2,1 lyfter och bär iväg en bit, lägger ner det på täcket, rullar från sida till sida med stenredskapet i famnen. Kombinera välkänt och nytt. Några av barnen använde förskolans leksaker tillsammans med föremålen under flera av besöken. Exempel: S 2,0 använder plastfigurer/legogubbar som vandrade på fuskstenen och stenredskapet. Ett annat exempel är B 2,5 som använde en plastlåda med rutmönster/hål att stoppa ner tygmorötter och tygärtskidor i. Göra mönster. Några använder föremålen för att göra mönster, till exempel genom att lägga alla fiskarna på rad. Prova plagg. Några provade gärna plaggen och skorna men när de kände att de inte passade så togs de av direkt. Glada tillrop från en vuxen ledde i de flesta fall att leken avbröts. Stoppa i munnen. Förutom flera barn som smakade/låtsasåt på trääggen och tygmorötterna så var det endast ett barn som stoppade föremål i munnen (en nyckel och en visp). Konstruera. Ett par barn provade att bygga ihop tvättbrädorna genom att ställa dem på högkant i vinkel. Testade olika sätt för att se om de kunde passa ihop. SÄLLAN/FÅ Bygga banor. Ett par barn byggde banor av föremål. Exempel: C 2,5 lade två tvättbrädor efter varandra på golvet och körde traktor på dem. Stoppa ned huvudet. Exempel: Q 2,4 stoppade ner huvudet i den stora emaljhinken ett flertal gånger då hen även provade hur det lät när hen gjorde ljud. Vid ett annat tillfälle satte hen träskålen på huvudet. Inga andra barn gjorde detta. 13
18 Stapla. Endast vid ett par tillfällen staplar något av barnen föremålen på varandra, till exempel de tomma mjölk- och filkartongerna. Exempel: B 2,5 ställde dem efter varandra och puttade på den första så det blev en dominoeffekt. Några föremål som barnen visade var extra intressanta var nycklarna, både de stora och de små. Alla verkade veta vad de var och vad de används till. De använde dem både till att försöka passa in i nyckelhål som man ska och på andra sätt, till exempel som trumpinnar. 14
19 11.3 Hur samspelar barnen med varandra och de vuxna? OFTA/FLERA Visa upp. Flera av barnen vill visa upp föremålet de använder för pedagogen. Vill även visa vad hen gjort med föremålet, exempelvis stoppat ner ägget i hinken. Vill att pedagogen kommenterar detta på något sätt. Håller upp/fram föremålet tills pedagogen ser detta och reagerar. Kan sedan gå tillbaka och fortsätta. Mata varandra. Oftast är barnet som blir matad med på det. Hen kan reagera med glad eller äcklad min. Barnen matar gärna pedagogen också. Det är vanligt att barnen leker att de äter/dricker eller konkret biter och smakar på sakerna. Exempel: Q 2,4 använde den lilla plåtskeden och matade ur koskällan. S 2,0 matade även foton på väggen av de andra barnen i gruppen. Den vuxnes hjälp. Om ett barn exempelvis tagit ett föremål ifrån ett annat barn, eller ställt sig där ett barn tänkt sig gå eller hoppa, eller vid en annan situation där konflikt är på väg att uppstå, tittar det kränkta barnet efter pedagogen för att söka hjälp. Den vuxnes närhet. Flera av barnen sätter sig i pedagogens famn då och då. Ofta kan mer än ett barn söka sig till pedagogens knä/famn samtidigt. Ofta placerar sig barnet nära pedagogen när hen använder föremålen. En grupp av till exempel tre barn kan sitta alldeles inpå pedagogen. Om pedagogen flyttar sig händer det att barnen efter en stund formerar sig på liknande sätt kring pedagogen. Söka varandras närhet. Ofta samlas flera av barnen i varandras närhet för att både samspela och leka själva. Härma. Barnen betraktar, studerar och härmar de andra i rummet. Om någon gör något nytt moment, använder ett oanvänt föremål eller gör något som bildar ljud, tenderar flera av barnen att dra sig till det barnet och göra denne/denna sällskap i handlingen. Byteshandel. Ofta bjuder barnen in ett annat barn till aktiviteten som pågår. Vanligt är att räcka över ett litet föremål eller en hink till ett annat barn. Lika ofta tar barnen föremål ifrån varandra. 15
20 IBLAND/NÅGRA Tydligt avgränsade ytor. Exempel: Olika färg på golvet uppmuntrade O 3,1 till hopp och kliv. Tittut-lek. Några av barnen använder föremål för att gömma sig bakom och kika fram som en form av tittut-lek. SÄLLAN/FÅ Bevaka. Exempel: A 2,6 valde genast en äldre telefon med lur och nummerskiva. Hen satt med telefonen mellan sina ben eller i knät den under nästan halva besöket utan att undersöka den vidare. När ett annat barn närmade sig drog sig A 2,6 ljudlöst ut ur rummet med telefonen och satte sig i en soffa. Hen lämnade inte ifrån sig telefonen förrän pedagogen bestämde att nu var det någon annans tur. Hen protesterade och började gråta. Alternativen som presenterades fångade inte hens intresse. 16
21 11.4 Hur rör sig barnen i rummet? OFTA/FLERA Betrakta. Barnen skiftar mellan att vara aktiva och interagera med föremålen och varandra och att sitta en bit ifrån och betrakta det som händer i rummet. De väljer gärna en plats där de kan se stor del av rummet. De stannar inte upp någon längre tid, ofta mindre än en halv minut. Efter detta är de aktiva igen. Exempel: G 2,1 satt ofta och betraktade de andra barnen, ibland med ett eller ett par föremål, till exempel tygfiskar, i famnen. Krypa in i. Finns det en koja eller liknande i rummet så används den gärna. Att gömma sig i. Att samla saker i. Att ta bort saker ur. Exempel: Flera barn stoppade in samtliga föremål; täcke, skinn, stenredskap med mera i förskolans koja under ett av borden. Flera barn samarbetade kring detta. Ett annat exempel är i Sjalljo där det hängde ett tygskynke framför en trappuppgång. Det lockade flera barn att gå bakom och kika vad som fanns där. Även på Seskarös förskola fanns ett draperi framför ett krypin där barn gick bakom. Q 2,4 ville sitta ostörd där inne och undersöka en trälur vid ett tillfälle. Uppleva med hela kroppen. Många använde hela kroppen för att testa olika kroppslägen med hjälp av föremålen. Exempel: S 2,0 rullade ofta på föremålen med sin kropp och hasade exempelvis nedför en av kistorna, på mage, med ansiktet nedåt. IBLAND/NÅGRA Pausa. Några barn har behov av att lägga sig ner en eller ett par gånger per pass. Ofta med ett eller flera föremål med sig. Exempel: O 3,1 lade sig flera gånger på rygg och gungade från sida till sida samtidigt som hen håller i slevar. Eller H 2,1 som rullade runt med det nordbottniska stenredskapet i famnen. Skapa hinderbana. Vid flera tillfällen ordnade barnen på Seskarö förskola några av föremålen till en slags hinderbana som de sedan sprang och hoppade i upprepade gånger i form av en följa John-lek. 17
22 SÄLLAN/FÅ Använda ytor. Barnen rör sig varierat i rummet. Ett par av barnen i respektive barngrupp hade behov av att springa av sig, skutta, snurra, rulla emellanåt. Detta inträffade oftare på Seskarö förskola där det fanns större utrymme i rummet eftersom det var färre barn i gruppen. 18
23 12. Analys 12.1 Resultat kopplade till utställningsproduktionens innehåll och form När sammanställningen av resultaten var klar diskuterade projektgruppen kring vad som ska ingå i utställningen och på vilket sätt. Diskussionen har inte handlat om att välja ut specifika föremål, till exempel skrin. Den avgörande faktorn har varit föremålets inneboende kvalité, exempelvis ett skrins kvalité av att kunna öppnas, stängas, låsas, staplas, klivas på och lyftas. Urvalet kunde även handla om att det var skrinets målade mönster på locket som valdes att ingå i utställningens formgivning. Barnen som deltagit i förstudien har visat att små barn upptäcker och undersöker sin omgivning med hela sin kropp. Därför vill vi framförallt skapa möjligheter för barnen att arbeta med och använda sig av sina kroppar i deras lust till lek och utveckling när de besöker utställningen Kan själv! Kulturhistoriska möten. Gunvor LØkken, professor i förskolepedagogik, talar om kroppssubjektet, att små barn lever i världen med kroppsligheten som gemensamt kännetecken. begreppet kroppssubjekt som är en integrerad människokroppslig helhet bestående av tankar, känslor och fysiologi som samtidigt och oupplösligen är integrerad i den värld där denna konkreta kropp lever sitt liv. 7 Vad gäller utställningen i allmänhet: miljön ska utstråla harmoni. Detta i enlighet med forskning av Ann Granberg, diplomerad småbarnspedagog. Faktorer som har betydelse för att skapa inbjudande lekmiljöer är färger, former, tomrum och utfyllnader och ljud. Väggar och inredning bör hålla en låg och lite intetsägande profil, menar hon. Det är barnens lek som ska färgsätta och befolka utrymmen. Barnen i förstudien har lärt oss att de behöver både ytor att springa av sig på och undanskymda vrår där de kan dra sig undan till ensamlek och kontemplation. Små barn behöver gott om tid, lugn och ro och ostördhet för att leken ska ha möjlighet att treva sig fram och utvecklas. 8 Utställningens form och innehåll ska utformas i enlighet med standardiserade säkerhetsföreskrifter för miljöer utformade för målgruppen. Detta är i första hand formgivarens ansvar att uppfylla. Formgivningen ska innehålla färger, mönster och former som återfinns i den samiska, romska, tornedalska och svenska kulturen. 7 LØkken, G Toddlarkultur. Om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan, s Granberg, A Småbarnslek. En livsnödvändighet, s
24 12.2 Innehåll och form som barnen i förstudien till Kan själv! Kulturhistoriska möten anser bör ingå i en utställning för målgrupp 0-2 år Stora lekelement där flera barn kan samspela kring. Stadiga objekt som går att kliva på, klättra på, klänga på, ligga på. Former som går att passa in i varandra. Nycklar och nyckelhål kan gärna ingå men på ett oväntat sätt. Föremål i olika storlek som går att öppna och stänga. Föremål i olika storlek med olika typer av lock. Föremål med rörliga funktioner. Några föremål som inte är fasta, det vill säga som går att bära runt i rummet. Utställningen ska ge möjligheter till ljudskapande. Överraskande moment, till exempel flera likadana föremål men med varierande tyngd. En eller ett par platser där barnen får en bra överblick av rummet. Plats där barnen kan vila och pausa genom att sitta och ligga. Utformningen bör ha olika nivåer i form av trappsteg, lutande plan, utsiktsplatå eller liknande. Golvet får gärna innehålla formgivna gränsmarkeringar av olika slag. Utrymme för att kunna röra sig runt lekelement genom att springa, hoppa, krypa. Gärna någon trång passage i rummet. Någonstans att kunna krypa in i, exempelvis gång, koja och hålrum. Viktigt att det finns hål att titta ut genom för att kunna ha kontakt med det som finns på utsidan. Något som väcker nyfikenhet för vad som är bakom, exempelvis ett hängande tyg. Många ämbar, behållare från olika tider och kulturer i olika storlekar. Många mindre föremål av liknande slag. Vuxenplatser. De vuxna bör kunna sitta bekvämt i närheten av barnen eftersom barnen behöver en känd vuxens närhet för att sitta nära och vila, få hjälp, tröst och bekräftelse. Det vanligaste ordet under passen var titta!. Till exempel ett barn som hängde i dörren till skogskåtan i Sjalljo och sa: Titta jag kan! till den vuxne i närheten Projektgruppens tillägg Nya möten med former och föremål Innehållet i utställningen bör inte utgöras av för många föremål som barnen känner till och redan vet hur det ska användas. Förstudien har visat att barnen då tenderar att leka välkända lekar med föremål som till exempel har med matlagning att göra. Vi tror att barnen redan har goda möjligheter till dessa typer av lekar i hemmet och på förskolan. Därför vill vi att det barnen möter i utställningen ska vara sådant som de inte på en gång kopplar till deras vanliga välkända lekformer. 20
25 Den vuxnes roll i utställningen Barnen vill att vi vuxna SER vad de gör. Men vi ska inte tala om VAD de ska göra. Det lilla barnet pratar med blickar, ansiktsuttryck och sin kropp. Därför ska du vara tillgänglig för ditt barn. Sätt dig på golvet, iaktta ditt barn och ge det bekräftelse. 9 Det är barnen som är i centrum och det är deras behov som ska prioriteras i utställningen. Eftersom arbetssättet är nytt för oss måste vi påminnas om detta under utställningsproduktionens gång så att vi inte halkar in i ett tänk där vi försöker tillfredsställa de vuxna. Barnen söker ofta närhet, tröst, vila och inte minst bekräftelse hos den vuxne i rummet. Vi har sett att det bästa för att inte bryta lekflödet är att den vuxne visar att den ser och bekräftar barnet med blickar, minspel eller med ett par ord, inte mer. Anledningen till detta är att inte störa barnets lekflöde utan att barnet ska få den bästa möjliga utställningsupplevelsen. 13. Det fortsatta arbetet 13.1 Utställningsproduktion och turné i länet Rapporten ligger till grund för den kommande utställningsproduktionen. Under våren intervjuades tre formgivare. Under juni månad anlitades Lina Sporrong som projektgruppen ansåg vara bäst lämpad för projektet. Formgivarens uppdrag är att efter att ha tagit del av denna rapport, påbörja förslag på formgivning under hösten Formgivning och val av material görs i nära samarbete mellan formgivaren och projektgruppen. Detta är viktigt för att se till att barnens intressen bevakas genom hela produktionen. Projektledaren/Ida Renlund har rollen som barnens talesperson under hela projektet. Under senare delen av hösten 2014 fram till början av 2015 kommer utställningen färdigställas. Utställningen kommer att öppna i Haparanda för att sedan turnera i Norrbottens län från våren Under utställningsproduktionen kommer barn från Hägerns förskola som deltagit i förstudien att prova utställningen/delar av utställningen. De ges då tillfälle att ytterligare bidra med sina kunskaper till projektet. Deras synpunkter påverkar sedan den fortsatta utställningsproduktionen. 9 Handledning till utställningen Kan själv! en upplevelse av natur. Västarvet, Västra Götalandsregionen
26 14. Slutord Utställningen Kan själv! Kulturhistoriska möten kommer att erbjuda möjligheter för de allra yngsta barnen att i form och innehåll möta sitt kulturhistoriska arv utifrån sin egen nivå och erfarenhet. Barnen har själva varit delaktiga i utställningsprocessen och utställningen baseras på deras reaktioner och erfarenheter museet fått ta del av. Genom besök i utställningen skapas kroppsminnen hos barnen från deras kontakt med material, miljöer, föremål, färger, former och mönster. Dessa kroppsminnen kommer att ge barnet en känsla av igenkänning nästa gång de kommer i kontakt med liknande objekt eller miljöer. Det är de allra minsta barnen som är mest öppna, har mest lust och förmåga till att insupa ny kunskap genom nya erfarenheter. Genom utställningen Kan själv! Kulturhistoriska möten hoppas vi så frön i Norrbotten. Frön från vår gemensamma historiska mylla som ska förvaltas av våra barn och förhoppningsvis bidra till många fruktbara kulturmöten även i framtiden. 22
27 15. Referenser Tryckta källor Granberg, A Småbarnslek. En livsnödvändighet. Stockholm: Liber AB Haugen, S., et. al Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber AB Jensen, M Lekteorier. Lund: Studentlitteratur AB Jensen, M., Harvard, Å. (red.) Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur AB Korczak, J Barnets rätt till respekt. 4:e utg., 2:a tryckn. Stockholm: Natur och Kultur Kulturplan för Norrbotten Norrbottens läns landsting. Lagnander, I Rapport om förstudien inför utställningen Kan själv! en kulturhistorisk upplevelse för de allra minsta. Västarvet, Västra Götalandsregionen Lagnander, I Rapport från förstudien inför utställningen Kan själv! en upplevelse av natur för de allra minsta. Västarvet, Västra Götalandsregionen Lagnander, I., Svensson, J Kan själv! -en ljudupplevelse för de allra minsta Förstudie. Västarvet, Västra Götalandsregionen och Kultur i väst LØkken, G Toddlarkultur. Om ett- och tvååringars sociala umgänge i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB Norrbottens museums utställningspolicy Norrbottens museum Vygotskij, L. S Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos Webbsidor/Internetkällor FN:s konvention om barnets rättigheter Uppsala Barn och Babylab, Uppsala Universitet, Institutionen för psykologi 23
28 Projektet i media Artikel i personaltidningen för Norrbottens läns landsting Insikt (nr 2, 2014 sid 14). Barnen är med från början. Artikel på Västarvets webbplats Kan själv utvidgas till Norrbotten Artikel på Norrbottens museums webbplats Kan själv! nytt projekt av och med de minsta barnen 24
29 Bilaga 1 Västarvets kriterier för en Kan själv! -utställning Vad är det som gör en Kan själv-utställning Rapport från förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten Produktionen genomsyras av FN s konvention för barnets rättigheter och dess barnsyn De som deltar i produktionen ska ha kunskaper om FN s konvention för barnets rättigheter och vara införstådda med vad det innebär att hela tiden beakta de fyra grundprinciperna, Barnets rätt till ickediskriminering, Barnets bästa i främsta rummet, Barnets rätt till liv och utveckling, och Barnets rätt att få sin röst hörd. Barnen ska bemötas med respekt och behandlas som vilken samarbetspartner som helst. Barnen ska arvoderas för sina insatser och de ska få någon form av återkoppling på sin medverkan. Barn är delaktiga i hela processen, från förstudie till färdig utställning Barnen är experterna. Det är de som vet hur det är att vara barn och det är de som kan berätta om hur deras behov och önskemål ser ut. Barnen ska få berätta om hur de vill att en utställning ska formgivas och vilket innehåll den ska ha för att passa deras sätt att utforska och undersöka. Pedagog finns med och leder processen, från förstudie till färdig utställning Pedagogen är den som har kunskaper för att möta och kommunicera med barnen. Pedagogen ska föra barnens talan i projektet och se till att barnens kunskaper och åsikter hela tiden beaktas. Utställningen har en tydlig målgrupp/åldersgräns Utställningen har ett tydligt och genomtänkt tema Det är en fördel att arbeta med ett begränsat tema för att kunna ställa specifika frågor till barnen under förstudien. Produktionen följer en arbetsmodell med förstudie rapport formgivning bygge prövning Förstudie genomförs av pedagog tillsammans med barn i målgruppens ålder på ett respektfullt sätt. Barnens kunskaper, synpunkter och svar på de ställda frågorna samlas in genom pedagogisk dokumentation (observationer, anteckningar, foto och film) Föräldrar ska informeras och ge sitt godkännande. Rapport görs av pedagog och ska innehålla det insamlade materialet från barnen, forskning, säkerhet etc och vara ett underlag för formgivning och innehåll. Formgivning ska bygga på rapporten. Pedagogen bevakar barnens intressen under formgivningen. Bygge i konstruktion, val av material och bygge måste hänsyn tas till barnens säkerhet. Pedagogen bevakar barnens intressen under bygget. Prövning Utställningen provas och utvärderas av barn i målgruppens ålder innan den öppnas. 1 av 2
30 Bilaga 1 Västarvets kriterier för en Kan själv! -utställning Rapport från förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten Besökande barn ska kunna skapa sin egen upplevelse Utställningens formgivning ska göra det möjligt för barnen att röra sig i utställningen på egen hand samtidigt som de kan hålla kontakt med sina medföljande vuxna för att få stöd och bekräftelse. Barnens medverkan synliggörs. I marknadsföringsmaterial, handledning och annan kommunikation om utställningen ska barnens medverkan lyftas fram. Syftet med utställningen ska förklaras för vuxna genom en handledning De medföljande vuxna ska göras införstådda med hur de ska agera i utställningen så att besökande barn får en möjlighet att på egen hand skapa sin egen upplevelse. Ursprunget framgår tydligt Det ska finnas en text som tydligt talar om att Kan själv! är en pedagogisk arbetsmodell som utvecklats av Västarvet. 2 av 2
31 Bilaga 2 Föremål som används i förstudien Rapport från förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten 1 av 4
32 Bilaga 2 Föremål som används i förstudien Rapport från förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten 2 av 4
33 Bilaga 2 Föremål som används i förstudien Rapport från förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten 3 av 4
34 Bilaga 2 Föremål som används i förstudien Rapport från förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten 4 av 4
35 Bilaga 3 Tidplan Rapport från förstudie "Kan själv! Kulturhistoriska möten" TIDPLAN "Kan själv! Kulturhistoriska möten" 2014 jan feb mar apr maj jun FÖRSTUDIE förarbete, planering besök förskola, Luleå/Haparanda 10/3-4/ analys, rapport UTSTÄLLNINGSPRODUKTION planering, formgivning förproduktion produktion på plats, utställning klar v UTSTÄLLNING PÅ VÄG marknadsföring turnéläggning
36 Bilaga 3 Tidplan Rapport från förstudie "Kan själv! Kulturhistoriska möten" sep okt nov dec 2015 jan feb mars f.f f.f f.f
37 Förskolebesök Bilaga 4 Rapport från förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten Förskolebesök under förstudien Kan själv! Kulturhistoriska möten Hägerns förskola Informationsmöte med pedagogerna Lära känna -besök Första besöket med föremål Andra besöket med föremål Tredje besöket med föremål Fjärde besöket med föremål Femte besöket med föremål Besök i Norrbottens museums lekmiljöer Sjalljo och Förr i tiden Avslutningskalas Seskarö förskola Informationsmöte med pedagogerna Lära känna -besök Första besöket med föremål Andra besöket med föremål Tredje besöket med föremål Fjärde besöket med föremål Femte besöket med föremål Avslutningskalas
38
39 Bilaga 5 Informationsbrev till föräldrar Hej alla föräldrar till barnen på Småskär på Hägerns förskola! Norrbottens museum behöver hjälp av era barn! Rapport från förstudie Kan själv! Kulturhistoriska möten Jag heter Ida Renlund och arbetar med Kan själv! - ett projekt med och av barn 0-2 år. Projektet har Barnkonventionens grundprinciper som ledstjärnor: Barnets rätt till ickediskriminering Barnets bästa i främsta rummet Barnets rätt till liv och utveckling Barnets rätt att få sin röst hörd. Kan själv! ska resultera i en utställning för de allra minsta, med kulturhistoria som tema. Därför vill vi få reda på vad barnen själva tycker att en utställning för dem ska innehålla. Hur förhåller de sig till olika kulturhistoriska föremål? Till kända och okända föremål? Till olika material, färger, former, strukturer och mönster? Jag kommer, i överenskommelse med personalen, att göra fem besök på förskolan under mars - april, Jag tar med mig kopior av föremål från museets samlingar och studerar hur barnen förhåller sig till dessa. Jag observerar det barnen gör och försöker läsa av deras kroppsspråk, blickar och ansiktsuttryck. För att kunna göra det på ett bra sätt kommer jag att fotografera och filma barnen. Detta blir endast ett arbetsmaterial som kommer att användas av mig och en kollega. Analysen av observationerna kommer att ligga till grund för innehåll och formgivning av utställningen Kan själv! kulturhistoriska möten som kommer att turnera i Norrbotten från Barnen får på det här sättet vara med och påverka hur utställningen kommer att bli. Meddela personalen om du/ni INTE VILL att ditt/ert barn ska delta i projektet. Ta gärna kontakt med mig om du vill veta mer om Kan själv! - projektet! Med vänlig hälsning Ida Renlund, museipedagog ida.renlund@nll.se Kan själv! är en pedagogisk arbetsmodell som utvecklats av Västarvet.
EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta
EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på
Läs merEN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta
EN LJUDUPPLEVELSE FÖR DE ALLRA minsta Handledning, för dig som är vuxen, om små barns lärande och vad de kan lära oss. Kan själv! är ett pedagogiskt utvecklingsarbete som drivs av Västarvet. Läs mer på
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merGemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVerksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011
Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio
Läs merÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merRapport om förstudien inför utställningen Kan själv!
Rapport om förstudien inför utställningen Kan själv! en kulturhistorisk upplevelse för de allra minsta Ida Lagnander Kan själv! ska bli en utställning som bygger på de kulturhistoriska samlingarna i Kulturlagret
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merArbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:
Sjöängens förskola Avdelning Lingon Förskolechef Thomas Edström Upprättad 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 5.1. Normer och vä 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål Vi strävar efter: att varje barn utvecklar
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merKvalitetsanalys. Åsalyckans förskola
Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merArbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson
Läs merArbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad
Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merTEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Sörgården 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Normer och värden sidan 5 Utveckling
Läs merVerksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun
Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Här möter barn och föräldrar
Läs merÅrsplan Förskolan Kastanjen 2013/14
Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merRAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN
RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 ÖRKELLJUNGA KOMMUNS VÄRDEGRUND Värdegrunden ska genomsyra vårt arbete och tydligt uppfattas i alla våra möten med kommuninvånarna. Värdegrunden är vårt förhållningssätt
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Läs merFrilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15
Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen omfattar Romelanda Förskoleenhet där förskolorna Tyfter och Diseröd Förskola ingår och gäller fr o m 5/8 2019 t o m 31/12-2020 Bakgrund och lagstöd
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!
PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att
Läs merFyrklöverns förskolor
sid 1 (4) Fyrklöverns förskolor FÖRSKOLORNA TROLLESUNDSVÄGEN 120, ÖNSKEHEMSGATAN 13, SKÄRLINGEBACKEN 9 Förskolebarns framtidstro-vår utmaning På våra förskolor erbjuder vi heldagsomsorg i åldersindelade
Läs merStenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm
Läs merGlasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merMatildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd
Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merKunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar
Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar 1 Kunskapen finns i den egna praktiken för den som tittar Skapandet av en byggelibygghörna på förskolan blev inte bara en plats för konstruktion.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan
Läs merTEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011
TEAMPLAN FÖR HT 2010 VT 2011 Avdelning - Lilla My Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala arbetsplanen gäller för
Läs merMarbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-06-13 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerad,
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs merUlvsunda förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I. Ing re ss
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Ulvsunda förskolor Ing re ss Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan
Läs merMunkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merReggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.
Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merAlmviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR
SIG3000, v4.0, 2012-09-24 2017-06-30 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2017-2018 Vår vision och verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé bygger på demokratiska värden, där pedagogens
Läs merArbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Läs merKlubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger
Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
Läs merKan själv! en kulturhistorisk upplevelse för de allra minsta
Kan själv! en kulturhistorisk upplevelse för de allra minsta Kom gärna med er barngrupp på egen hand till Kan själv! Ta med er lite frukt och ta en samlingsstund i utställningen. Då får barnen tid att
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Balltorps förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, Diskrimineringslagen 2008:567 och Skollagen
Läs merÄventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten
Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten
Läs merBarn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17
Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens
Läs merDiseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision En kreativ förskola för lustfyllt lärande i en tillåtande och trygg miljö Planen gäller från 2017-12-01 Planen gäller
Läs merFörskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan F ö r s k o lan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Läs merKullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a
Läs merFörskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen förskola och äldreomsorg i egen regi Tjänsteutlåtande Dnr 82-2013-1.2.1 Sida 1 (5) 2013-08-28 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508
Läs merLokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i vardagen
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merPresentation. Gagnef kommuns vision
Lokal arbetsplan Presentation Vår förskola är belägen i en äldre fastighet söder om Västerdalälven. Förskolan har öppet 6:30-18:00 och ibland 6:00 18:30. På går 17 barn. Tolv barn är födda 2011 och tre
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merVERKSAMHETSRAPPORT FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN
VERKSAMHETSRAPPORT FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2017-2018 Årets prioriterade mål Vårt prioriterade mål för detta verksamhetsår har varit: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Förståelse för
Läs merTILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA!
TILLGÄNGLIG FÖRSKOLA FÖR ALLA! HUR SKAPAR VI TILLGÄNGLIGA LÄRMILJÖER UTIFRÅN ALLA BARNS OLIKHETER? 8 mars 2019 Catarina Björk Specialpedagog FÖRMIDDAGENS INNEHÅLL Presentation Tillgänglig förskola- vad
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merNallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 5 Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Niamh Holden Wiltander
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merLekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018 Förskolan Skutan Ansvarig: Förskolechef Emy Siljemalm Vision Vår vision är att på vår förskola skall alla känna sig trygga, värdefulla
Läs merÅrlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Läsår 16/17
161001 Barn-och utbildning/förskola Årlig plan i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på förskolan Täppan Detta dokument beskriver utvärdering av föregående års mål samt de årliga målen
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Läs merÅrsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15
Reviderad 140818 Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Förskolan har 3 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 3-4 åringar
Läs merDet finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Läs merSÄTERS KOMMUN
Likabehandlingsplan Förskolan Storhaga Gäller 2016-02-01 2017-09-30 2016-2017 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Rutiner och förhållningssätt hur
Läs merKalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Läs merGrisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs mer