Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
|
|
- Anders Andersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Helena Björkman Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Beskrivning Innan katetersättning Indikationer Kateterval Patientinformation inför insättande av KAD Hygien Arbetsbeskrivning Ren metod Duka upp utrustning Gör så här gemensamt för manligt eller kvinnligt kön Gör så här - patient med manligt kön Gör så här patient med kvinnligt kön Fixering av KAD Byte av urinpåsar Blåsträning Kateterventil Kateterklämma Kateterpropp Blåssköljning Kateterdragning Utskrivning med kateter Komplikationer Infektion Kateterstopp Blåskramper Skador och obehag i urinröret Hematuri Läckage och trängningar Dokumentation Avvikelser Plan för kommunikation och implementering Referenser Dokumentinformation... 10
2 Rutin 2(10) 1. Syfte och omfattning Denna rutin ska styra och säkerställa hanteringen av kvarliggande kateter (KAD) och därmed förebygga och minimera risken för komplikationer. Rutinen ska vara känd och följas av personal inom alla hälso och sjukvårdsverksamheter, Region. Rutinen omfattar vuxna patienter. 2. Allmänt Urinvägsinfektion är nationellt sett den vanligaste vårdrelaterade infektionen och förekommer oftast i samband med behandling med kvarliggande kateter (KAD). Skärpt indikation för sättande av KAD och begränsning av behandlingstiden är viktiga faktorer för att minska risken för vårdrelaterad urinvägsinfektion. Intermittent kateterisering minskar risken för vårdrelaterade infektioner jämfört med kvarliggande kateter och bör alltid övervägas. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) arbete för förbättrad patientsäkerhet är urinvägsinfektioner i samband med vård ett prioriterat förbättringsområde, läs mer i SKL:s publikation: Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, vårdrelaterade urinvägsinfektioner åtgärder för att förebygga. 3. Ansvar och roller Verksamhetschef ansvarar för att det finns rutiner för hur en aktivitet ska utföras samt hur ansvaret är fördelat i verksamheten. (SOSFS 2011:9). Uppgiften att utföra kateterbehandling får utfaras av hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens för uppgiften, (Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?) Ansvarig läkare ansvarar för att ordinera inläggning av urinkateter. Ordinationen ska omfatta indikation, typ och storlek av kateter samt beräknad behandlingstid. Vårdenhetschef ansvarar för att denna rutin om insättning och skötsel av KAD är känd och att rutinen följs av vårdteamet kring patienten. Vårdenhetschefen ansvarar även för att personalen har tillräckliga kunskaper samt ges möjlighet till utbildning. Sjuksköterskan har formell kompetens för katetersättning och ansvarar för anpassade tillbehör samt för att nödvändiga kontroller, åtgärder och uppföljningar genomförs samt att detta dokumenteras i patientens journal. Lokal rutin för att sjuksköterska kan ordinera inläggning av urinkateter kan förekomma. Undersköterska som har formell utbildning får sätta kateter. Undersköterskan ansvarar för att rapportera förändringar som avviker från det normala i samband med KAD.
3 4. Beskrivning Rutin 3(10) Denna rutin utgår från den nationellt kvalitetsgranskade Vårdhandboken avsnitt gällande Kateterisering av urinblåsa, Vårdhandboken Här kan man även läsa om t.ex. Intermittent kateterisering Suprapubisk kateter 4.1. Innan katetersättning En läkare skall ha bedömt att patientens tillstånd kräver KAD, vilken typ av kateter som skall användas, storlek samt planerad behandlingstid alternativt tidpunkt för omprövning Indikationer Urinretention eller urinstämma, 500 ml i blåsan. Individuella bedömningar kan styra, se i Urologiska diagnoser, Hälso- och sjukvård, Region ( )_TMP.doc. Forcerad diures. Intensivvård med urinmätning. I samband med vissa operationer och röntgenundersökningar Kateterval Silikonelastomer kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens anvisning). Vid latexallergi: Helsilikon kateter (liggtid upp till 12v, se tillverkarens anvisning) Vid sveda eller obehag i urinröret kan en hydrofilbelagd helsilikon kateter väljas Val av storlek Charriére Vid blödning eller mycket grumlig urin, kan grövre kateter än 16 Charriére användas Patientinformation inför insättande av KAD Informera patienten om syfte, insättningsförfarande, skötsel av KAD samt vanliga komplikationer. Kom ihåg att tydliggöra för patienten att katetern sitter kvar i urinblåsan med hjälp av en kuffad ballong. Muntlig och skriftlig information ges efter patientens behov. I samband med insättandet får patienten en informationsbroschyr Information till dig med kvarliggande kateter i urinblåsan, där även uppgift om typ av kateter, storlek, vätskemängd i ballongen samt planerad tid med kateter ska noteras.
4 Rutin 4(10) 4.2. Hygien Inför katetersättning skall patienten i möjligaste mån duscha, alternativt noggrann nedre toalett. Informera patienten om betydelsen av en god personlig hygien, på katetern kan det finnas sekret som behöver tvättas bort. Underkläder bör bytas regelbundet Arbetsbeskrivning Ren metod Använd aseptisk teknik. Aseptik innebär att produktens renhet bevaras det vill säga det rena rent och det sterila sterilt. Ett aseptiskt arbetssätt vid kateterbehandling innebär att kateterns sterilitet ska bevaras vid införandet i urinblåsan Duka upp utrustning Desinficera händerna noggrant med handsprit. Rent underlägg på avspritad uppdukningsvagn/bricka. OBS! uppdukat material får aldrig placeras i patientens säng. Steril pincett, höggradigt rena kompresser och pappersrondskål. Steril KAD, Charriére, enl. ordination. Provkuffa och kontrollera katetern, spar LOT nr och dokumentera det i patientjournal. Xylocaingel 2 % 2 st för manligt kön 1 st för kvinnligt kön, 10 ml sprutor (alternativt Instillagel ml). Steril glycerinmix (Glyco-Block 10 ml). Tömbar urinpåse med kort eller lång slang. Eventuell kateterventil. Ordentlig fästanordning för kateterpåse. Till kateterinsättning kommer du även att behöva höggradigt rena handskar Gör så här gemensamt för manligt eller kvinnligt kön Påminnelse: Har du kommit ihåg att provkuffa katetern och spara LOT nr? Området kring urinröret tvättas med tvål och vatten, även under förhuden på män. Ta av handskar. Desinfektera händerna och ta på nya handskar. Hygienunderlägg Gör så här - patient med manligt kön 1. Bedöva med sammanlagt 2 sprutor Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel ml). Bedövningen sprutas sakta in i urinröret tills ett motstånd känns, vänta i 1 min tills slutningsmuskeln slappnat av och du kan därefter spruta in resten av gelen utan motstånd. 2. Håll upp penis eller sätt en kompress runt penis för att motverka att gelen rinner ut. Det tar 3-5 minuter innan bedövningen verkar.
5 Rutin 5(10) 3. För sedan med en steril pincett in katetern till kateterns delningsställe. Viktigt att kateterns sterilitet ska bevaras. 4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd en steril spruta för kateterspolning och spruta in ml steril NaCl så att passagen i katetern blir fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! ej i kuffkanalen. 5. Kuffa med 10 ml steril glycerinmix (Glyco-Block). Vid tillfällig katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft. 6. Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballongen fyllts för att säkerställa att den inte fyllts i urinröret. För sedan in katetern en liten bit igen så att den inte trycker mot den känsliga blåsbotten. 7. Efter införandet dras förhuden över ollonet, för att hindra uppkomsten av parafimosis Tips vid problem, patient med manligt kön Börja med att föra in extra gel. Vid fortsatta svårigheter att få in katetern kan patientens ben böjas och penis hållas upp. Byt till kateter med böjd tipp, så kallad Thiemann kateter. Katetern förs in med spetsen/böjen uppåt mot buken. OBS! Felvänd kan katetern orsaka skada. Den som kateteriserar bör vara van och utföra kateteriseringen med försiktighet Gör så här patient med kvinnligt kön 1. Håll isär blygdläpparna med hjälp av en kompress. 2. Bedöva med 1 spruta Xylocaingel 2 %, alternativt (Instillagel 11 ml). Bedövningen sprutas sakta in i urinröret, vänta 3-5 minuter. 3. För sedan med en steril pincett in katetern ca 10 cm. Viktigt att kateterns sterilitet ska bevaras. 4. Kontrollera att urin kommer ur katetern, om inte använd en steril spruta för kateterspolning och spruta in ml steril NaCl så att passagen i katetern blir fri från t.ex. gel som kan sitta i vägen. OBS! ej i kuffkanalen. 5. Kuffa med 10 ml steril glycerinmix (Glyco-Block). Vid tillfällig katetersättning kan ballongen kuffas med 10 ml luft. 6. Katetern ska kunna dras ut en bit efter att ballongen fyllts för att säkerställa att den inte fyllts i urinröret. För sedan in katetern en liten bit igen så att den inte trycker mot den känsliga blåsbotten Tips vid problem, patient med kvinnligt kön För att hitta urinröret kan hela vulvamynningen behöva fyllas med Xylocaingel varvid urinrörsmynningen brukar framstå som genom ett förstoringsglas Fixering av KAD Urinuppsamlingspåsen placeras under blåsans nivå och fixeras. Se till att uribagen får en bra upphängningsanordning, benpåse eller kardborrband, viktigt att påsen inte har kontakt med golvet. Även proppad kateter bör fixeras.
6 Rutin 6(10) Kateterbärarens livsstil har betydelse för val av fixering. För att undvika förträngning i urinröret, som kan uppstå av tryck, är det viktigt att låta kateter och penis ligga uppåt. För en immobil patient med manligt kön är det nödvändigt. För att förhindra vasovagal reaktion vid kraftig urinretention kan urinen tappas ut med kateterpåsen liggande i samma nivå som patienten Byte av urinpåsar Användning av urinuppsamlingspåse för slutet system minskar eller fördröjer uppkomsten av bakteriuri hos patienter med KAD. Dagtid används tömningsbar påse med kort slang, alternativt kateterventil. Nattetid kopplas påse med lång slang till den tömningsbara påsen med kort slang. Vid identifierad fallrisk bör kort påse övervägas. Tömbar påse och kateterventil byts 1 ggr/ vecka. Kateterpropp bytas efter varje användning Blåsträning Det finns inte stöd i forskningen för att blåsträning eller intermittent tömning är nödvändigt innan kateterberhandling (KAD) avslutas. Intermittent tömning med kateterventil kan bidra till att patienten upplever ett större oberoende. Intermittent tömning kan förlänga tiden tills katetern blir blockerad av konkrement Kateterventil En öppningsbar kateterventil på katetern kan vidarekopplas till urinuppsamlingspåsen, exempelvis nattetid eller vid blåsträning. Det är mer hygieniskt än kateterklämma eller kateterpropp, men kan vara svårt att hantera för patienter med nedsatt handfunktion. Kateterventilen byts vid behov, vanligtvis efter cirka en vecka Kateterklämma Kateterklämma får inte placeras över kuffkanalen. Klämman ska användas på slangen till urinuppsamlingspåsen Kateterpropp Kateterproppar är engångsmaterial och ska bytas efter varje användning. Använd kateterventil i första hand då det är mer hygieniskt.
7 Rutin 7(10) 4.7. Blåssköljning Blåssköljning utförs endast vid behov, t ex, blödning, tendens till slam eller konkrement bildning, för att kontrollera att katetern är öppen Kateterdragning Kateterbehandling ska avslutas så snart som möjligt på grund av de risker som finns för infektion, stenbildning, obehag och vävnadspåverkan. Efter längre tids behandling finns följande metoder att välja mellan: Stäng katetern ett par timmar. Kuffa ur och dra katetern. Patienten ska kissa efter att katetern är dragen innan blåsscanning sker. Kontrollera residualurin genom att använda blåsscanner, kom ihåg att dokumentera mängden. Eller Fyll urinblåsan med ca 300 ml koksalt eller till dess att patienten känner måttliga urinträngningar. Kuffa ur och dra katetern och jämför mängden vätska som patienten sen kissar ut med den insprutade volymen. Om den överstiger 2/3 kan i regel patienten lämnas utan ny kateter. Eller Ta bort katetern vid midnatt. Om kateter behöver återinsättas sker det i regel dagtid. Kontrollera residualurin på morgonen efter att patienten har kissat genom att använda blåsscanner, kom ihåg att dokumentera mängden. Residualurinkontroll/ blåsscanning ska alltid ske efter kateterborttagning, kom ihåg att dokumentera mängden. Schema för kontroll av blåstömning, se vårdhandboken 4.9. Utskrivning med kateter Försäkra dig om att patienten kan: Hantera kateterventil Tömma urinpåse. Byta urinpåse. Rengöra katetern. Använda upphängningsanordningar. Efter ordination eventuellt blåsträna. Belys frågeställningar kring sex och samlevnad.
8 Rutin 8(10) Patienten ska vara informerad om varför katetern har satts, om den ska vara öppen eller proppad dagtid och hur länge katetern ska sitta, Patienten ska även informeras om var och hur ofta kateterbyten ska ske och vart man vänder sig om problem uppstår. Viktigt att ansvarig distriktssköterska, hemsjukvård eller annan ansvarig sjuksköterska kontaktas. Urinpåsar och kateterventiler skrivs ut på hjälpmedelskort av sjuksköterska med rätt att förskriva kostnadsfria hjälpmedel Patientinformation - Information till dig med kvarliggande kateter i urinblåsan bör ges till patienten i samband med insättande, och ska alltid skickas ifylld med patienten hem Komplikationer Infektion Behandla endast om patienten har symtomatisk bakterieuri. Vid antibiotika behandling ska katetern bytas 2-3 dygn efter påbörjad behandling för att undvika att bakterier överlever i biofilmen på katetern. Byte av kateter i samband med antibiotika förkortar tiden till symtomlindring och förlänger tiden till ny bakterieinvasion. Sannolikt är kateterbyte i samband med antibiotika ett led i kampen mot resistensutveckling Urinodling patient med kateter Stäng av katetern genom att sätta klämma på slangen till urinuppsamlingspåsen ½-1 timme före provtagning. OBS klämman får aldrig sättas på katetern. Tvätta katetern med Klorhexidinsprit 5mg/ml och punktera med steril engångsspruta nedanför förgreningsstället (endast latex- och silikonkatetrar). Aspirera 4-5 ml urin, häll över urinen i plaströret Kateterstopp Kan bero på grumlig urin, konkrement, knickbildning av katetern eller slangen samt obstipation. Kontrollera slang och kateter, överväg blåssköljning eller byte av kateter. Behandla eventuell obstipation eller andra orsaker.
9 Rutin 9(10) Blåskramper Kan uppstå när en kateter läggs in första gången. Smärtan är ofta övergående. Eventuellt kan antikolinergika eller lättare analgetica som exempelvis Paracetamol övervägas vid fortsatta blåskramper Skador och obehag i urinröret Se över katetermaterial och katetergrovlek diskutera med läkare om utredning eller annan behandling ex intermittent kateterisering eller suprapubisk kateter Hematuri Det är relativt vanligt med små mängder blod i urinen. Kan bero på urinvägsinfektion, drag i kuffen i blåsbotten eller om patienten behandlas med blodförtunnande läkemedel. Blod i urin ska rapporteras till läkare. Vid större blödning skall katetern hållas öppen till påse och hematurikateter övervägas Läckage och trängningar Läckage av urin bredvid katetern och trängningar kan ha många orsaker. Stopp i katetern eller knickad slang. Tryck av kuff mot blåsbotten Kuff som dragits ned i urinröret Obstipation Slemhinneatrofi (på kvinnor) Överaktiv blåsa Liten urinblåsa Urinvägsinfektion Urinrörsinflammation Blåssten Gör en systematisk genomgång och kontakta läkare om inte omvårdnadsåtgärder avhjälper problemet Dokumentation Dokumentation ska ske under aktiviteten Urinavledande kateter i patientjournalen glöm ej att dokumentera LOT numret. Detta är viktigt för att kopplingen ska kunna ske till infektionsverktyget. Det är viktigt att registrera datum för inläggning- samt uttag av KAD. Dokumentera under följande sökord: Urinavledande kateter Förekomst av urinavledande kateter Indikation/information Dokumentera i fritext vilken information/undervisning som patienten erhållit. Här dokumenterar du även att patienten fått muntlig och skriftlig information. Residualurin
10 Rutin 10(10) Uppföljning Patientens synpunkter Ordinationer Här kan förutom medicinska ordinationer även individuell utprovning av hjälpmedel och förbrukningsartiklar beskrivas. Iakttagelser och åtgärder Avvikelser Då händelse inträffar vid katetersättning som avviker från författningar, föreskrifter, metodbok eller lokala anvisningar skall en avvikelserapport skrivas som sedan går till aktuell vårdenhetschef. 5. Plan för kommunikation och implementering Detta dokument skickas ut till samtliga berörda Verksamhetsutvecklare som extrauppföljare i Platina. Verksamhetsutvecklare ansvarar för att sprida information om rutinen till berörda Kvalitetssamordnare som ansvarar för att sprida den till Verksamhetschef (VC) och Vårdenhetschef (VEC) inom den egna organisationen. VEC ansvarar för att sprida information till berörda medarbetare. 6. Referenser Dokument Kateterisering av urinblåsa Översikt Patientinformation - Information till dig med kvarliggande kateter i urinblåsan Schema för kontroll av blåstömning SKL Urinvägsinfektioner ett åtgärdspaket Urologiska diagnoser, handläggning Region Urinblåsa, övervakning i samband med operation, vuxna. Regiongemensam hälso- och sjukvård Plats Vårdhandboken Platina Vårdhandboken SKL Platina Platina 7. Dokumentinformation Denna rutin är uppdaterad utifrån en befintlig rutin med samma namn för att kunna användas för Hälso- och sjukvård, Region. Granskare vid denna revision är: Susanne Högberg, utbildningsledare, Kliniskt träningscentrum (KTC) Eva-Karin Molinder, kvalitetssamordnare VO Kirurgi Marlene Sjöberg Axelsson, uroterapeut, VO Kirurgi Britt-Inger By, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Börje Svensson, Chefläkare, Division Primärvård
Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2016-08-10 Giltigt t.o.m.: 2017-08-10 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Johan Hansson Kateterisering av urinblåsa
Läs merKateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Läs merVårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016
Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2017-12-12 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs merDELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.
DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget
Läs merKatetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016
Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska
Läs merKvarvarande urinkateter. Patientinformation
Kvarvarande urinkateter Patientinformation Information till dig som behandlas med kvarvarande urinkateter (KAD) Behandling Om du drabbats av nedsatt tömningsfunktion i urinblåsan eller något hinder i urinvägarna
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merGemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting
Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting Kateterbehandling av urinblåsan ska alltid ordineras av läkare, vilken även har det medicinska ansvaret. Indikationen för kvarliggande
Läs merNormalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
Läs merHantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD
Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD
Läs merBerit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad Bäst att tömma urinblåsan Tappning en eller flera gånger
Läs merKateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Linderholm, Kvinnokliniken Växjö Fastställd av: Pär Lindgren, chefsläkare Region Kronoberg
Läs merBerit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide Information om kateterbehandling/vård Bäst att tömma
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan
LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19 Kateterbehandling
Läs merInformation till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan
Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet
Läs merKateterjournalen - Dokumentation i Melior
2014-12-12 17078 1 (5) Sammanfattning Rutinen avser både barn och vuxna och beskriver hur dokumentation av urinkateter ska göras i kateterjournalen i Melior. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar...
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Smittskydd Värmland 4 16
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Smittskydd Värmland 4 16 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Anna Skogstam Bitr
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning
Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS
Läs merINNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek
INNEHÅLL 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp 2. Olika katetermaterial 3. Val av material och kateterstorlek 4. Katetrisering Basala hygienrutiner Indikationer Steril rutin/ Ren rutin Gör så här 5. Skötsel av
Läs merProvtagning för urinodling - Information till vårdenhet
sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan
Läs merVUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika
VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(9) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2014-03-28 Giltigt t.o.m.: 2016-03-28 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Helena Björkman Kateter, (KAD) kvarliggande,
Läs merSå här används SpeediCath Compact Set
Så här används SpeediCath Compact Set Innan du kateteriserar dig, tvätta händerna med tvål och vatten och försök att kissa. Underlivet behöver bara tvättas en gång per dag. Öppna förpackningen genom att
Läs merBlåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan)
Blåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan) Vid svårigheter att tömma urinblåsan måste urinen tömmas ut på annat sätt. 1. Ren intermittent kateterisering, RIK, urinen töms ut via en engångskateter
Läs merProvtagning för urinodling - Information till vårdenhet
sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan
Läs merAtt förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet
Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet Styrdokument Rutin för blåsscanning, blåstappning och KAD för att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador Styrdokumentet
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 19
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Ingemar Hallén 2017-01-26 2020-01-26 Kateterbehandling
Läs merUrinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera
Läs mer2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING
2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING Du får den här foldern för att du ska få behandling med Uracyst och lära dig att själv kateterisera urinblåsan. På de följande sidorna förklarar vi hur du ska
Läs merMANUS KAD bara när det behövs
MANUS KAD bara när det behövs Hej! Detta är ett manus tillhörande powerpointpresentationen av KAD bara när det behövs. Du som katetercoach ska använda dig av denna vid utbildning på din enhet. Innan du
Läs merFemklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs
Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs Att tänka på vid utprovning av absorberande inkontinenshjälpmedel Måttband för rätt storlek på större skydd
Läs merUrinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna
2016-07-20 12100 1 (10) Urinvägsinfektion - Förebygg urinretention och vårdrelaterad UVI (VUVI) hos vuxna Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) är en vanlig vårdskada med ökad sjuklighet
Läs merUrinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
Läs merUrinvägskateterisering. Innehållsförteckning
42T 62T 72T 82T 82T 92T 92T 102T 102T 112T 112T Dokumentnamn: Urinvägskateterisering Utfärdande PE: Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård Utfärdande enhet: Urologiska kliniken Framtagen av: Urologiska
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter
VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merEffektiv GAG-ersättning SJÄLVKATETERISERING SJÄLVKATERISERING
Effektiv GAG-ersättning SJÄLVKATETERISERING SJÄLVKATERISERING Självkaterisering av Gepan instill Självkaterisering av Gepan instill Du får den här foldern för att du ska få behandling med Gepan instill
Läs merAtt kissa med kateter, en instruktionsbok.
Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merManus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet
Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet Det är alltid tragiskt när människor blir sjuka men det är än mer tragiskt när det handlar om infektioner
Läs merUrinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera
Läs merKatetrisering av urinvägarna
Kunskapsmål Ansvar, teknik, utrustning Teoretisk kunskap Vårdhandboken/Regionala föreskrifter/lokala föreskrifter. Lagar och författningar. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring
Läs merUrinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Vårdrelaterad urinvägsinfektion (VUVI) Den vanligaste vårdrelaterade infektionen (25-30%)
Läs merOkt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård
Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika
Läs mer2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel
2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,
Läs merRIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL
KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens
Läs merÖvervakning av urinblåsa i samband med operation - vuxna patienter
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Operation Giltig fr.o.m: 2017-04-24 Faktaägare: Michael Andersson, Sektionsledare, Intensivvårdsavdelningen Ljungby Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf
Läs merHandhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Läs merAnvändarguide REN intermittent kateterisering
Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merUrinvägsinfektion vanlig orsak till VRI
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla
Läs merNEFROSTOMI Information och tips!
INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips! Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till
Läs merRen Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera
www.lofric.se Ren Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera Historien om Ren Intermittent Dilatation (RID) Behandling av förträngningar i urinröret sträcker sig långt tillbaka
Läs merAtt förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur. Värnamo 14 november
Att förebygga komplikationer av urinretention i samband med operation av höftfraktur Höftfraktur 18-19000 drabbas av höftfaktur varje år 75 % är kvinnor och 25 % är män Medelåldern är drygt 83 år Stor
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Medicinkliniken Avdelning
Dkumenttyp Ansvarig verksamhet Versin Antal sidr Rutin Medicinkliniken Avdelning 23 3 8 Dkumentägare Fastställare Giltig fr..m. Giltig t..m. Jessica Bergman Birgitta Evenssn 2014-06-12 2016-06-12 KAD Gäller
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Vårdprogram. Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård
Inkontinenscentrum Västra Götaland Vårdprogram Inkontinens och blåsfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Olika befattningshavares ansvar
Läs merBlås- och tarmdysfunktion
Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt
Läs merAlternativ till kateterbehandling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa Egna anteckningar BOTOX-behandling när andra läkemedel inte har hjälpt Du tillhör den grupp patienter med neurogen överaktiv urinblåsa
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Upppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merUrinrörsförträngning. RID Ren Intermittent Dilatation
Urinrörsförträngning RID Ren Intermittent Dilatation 2 Anteckningar Urinrörsförträngning Vid urinrörsförträngning (striktur) har urinröret blivit trångt av någon anledning, och detta innebär att det är
Läs merSKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten
Läs merINKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01
Läs merKAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack!
KAD bara när det är motiverat! Kateterproblem? Nej tack! Ett utbildningsprogram för Östergötland av Hans Hjertberg, Projektledare, Chefläkare Sara Lindegren, Projektsamordnare, Verksamhetsutvecklare PSE
Läs merALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem
Läs merCentral venkateter - praktiskt handhavande Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-01-27 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, läkare anestesi CLV Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merKlinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter
Klinisk omvårdnad: Kliniska Färdigheter Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 14 Namn (ej kod): (Ifylles av student) Tentamensdatum: 8 april 2015 Tid: 1timme 30 minuter Hjälpmedel: Inga
Läs merKad bara när det behövs!
Kad bara när det behövs! Och den fortsatta kampen mot vårdrelaterad urinvägsinfektion Ingrid Erlandsson Verksamhetschef Urologkliniken Region Jönköpings län Norway Sweden Jönköping district Jönköping Eksjö
Läs merBCG-medac Behandling med BCG-medac
SE BCG-medac Behandling med BCG-medac Patientinformation Diagnos Du har av din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCG-medac. Behandlingen följer ett speciellt
Läs merTappningsrutiner vid perioperativ vård
2015-05-12 19197 1 (6) Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure (KAD) försöker man minska risken för infektion. Samtidigt
Läs merPICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att
Läs merRapport Markörbaserad journalgranskning
Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merNationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Läs merRUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD
RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD 2 (12) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA ANTAGEN: 2015-12-07 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD:
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (6) Godkänd och fastställd av Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Fastställd Utvärderas
Läs merCYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Läs merPerifer venkateter-praktiskt handhavande
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merHöftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes
Medicinsk Patientinformation patientinformation Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes Efter fraktur genom lårbenshalsen. Höftfrakturprocessen SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum 2018-10-09.
Läs merInläggning och skötsel av thoraxdrän
Inläggning och skötsel av thoraxdrän Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Indikation Aktiv dränering av blod, vätska och/eller luft från pleura. Denna rutin gäller för pleuradrän
Läs merVÅRDPROGRAM URININKONTINENS
Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning
Läs mer09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm
Fokus urinvägar Ljungby 09.30 Kan vi undvika vårdskador? Pär Lindgren 09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm 10.40 Fika 10.55 KAD på rätt indikation under rätt tid? Lena Nilsson 11.00 Utfartstabell Ulrika
Läs merHinner du? Information om manlig inkontinens
URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merSYMPACATH. Kvarliggande. Urinkatetrar BRILLANT. från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H
SYMPACATH Kvarliggande Urinkatetrar BRILLANT från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H Förord Anteckningar: Med detta häfte vänder vi oss till Dig som arbetar med urologiska katetrar Det finns många olika typer
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa 3 M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merPatientinformation bäckenbottenträning
Patientinformation bäckenbottenträning Information till dig som ska genomgå radikal prostatektomi (borttagande av prostatakörteln) Radikal prostatektomi Operationen innebär en liten risk för bestående
Läs merInkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merTappningsrutiner för barn och vuxna vid perioperativ vård
2016-10-27 19197 1 (7) Tappningsrutiner för barn och vuxna vid perioperativ vård Sammanfattning Vårdrelaterad urinvägsinfektion är en vanlig vårdskada och genom att minska användningen av kateter a demeure
Läs merUrinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare
Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning
Läs mer