MISSBRUKANDE KVINNORS UTSATTHET OCH KONSEKVENSER AV UTSATTHET. Ulla Beijer

Transkript

1 MISSBRUKANDE KVINNORS UTSATTHET OCH KONSEKVENSER AV UTSATTHET Ulla Beijer

2 Missbruk bland kvinnor i Sverige? I befolkningen i Sverige finns ungefär 52 % ( ) kvinnor cirka 4 % ( ) har ett alkoholmissbruk och knappt 1 % (48 000) har ett narkotikamissbruk Missbruket bland kvinnor har ökat SOU 2011:6; SCB Ulla Beijer

3 Alkohol- eller drogproblem bland personer inlagda på sjukhus? Ulla Beijer

4 7-årig uppföljning av inläggningar på sjukhus för alkohol- och narkotikaproblem för 5000 personer i befolkningen, 25% kv Kvinnor % Beijer & Andreasson 2010 Alkohol och droger <0,5 2 Ålder <0,5 8 Alkohol <0,5 2 Ålder <0,5 8 Droger <0,5 1 Ålder Män % Ulla Beijer

5 Missbruk bland kvinnor i Sverige? Befolkningen i Sverige består av ungefär 52 % ( ) kvinnor cirka 4 % ( ) har ett alkoholmissbruk och knappt 1 % (48 000) har ett narkotikamissbruk Missbruket bland kvinnor har ökat SOU 2011:6; SCB Ulla Beijer

6 Missbrukande kvinnors utsatthet av mäns våld Vad säger tidigare forskning? % av missbrukande kvinnor kan ha utsatts för mäns våld (Fals-Stewart 2003, Martin m fl 1998, O Farrell & Murphy 1995) Olika livssituationer och typ av drog (alkohol/narkotika) kan ha betydelse för graden av utsatthet när det gäller våld från män (Gilbert m fl 2012) Våldsutsatta missbrukande kvinnor visar hög grad av psykisk ohälsa (Gilchrist m fl 2010, Svavarsdottir & Orlygsdottir 2009) Det finns ett starkt samband mellan depression hos missbrukande kvinnor och hur rädd man är för sin man (Gilchrist m fl 2010) Ulla Beijer

7 Forskning om mäns våld mot kvinnor nästan om enbart s.k. partnervåld Ulla Beijer

8 Vi har gjort en studie om mäns våld mot missbrukande kvinnor Bredare approach: erfarenhet av våld från alla män, ej enbart partners Två grupper kvinnor: (1) kvinnor med bostad, oftast ett vanligt liv och (2) hemlösa kvinnor Beijer, Sheffel Birath & af Klinteberg 2013 Ulla Beijer

9 Hur många hemlösa i Sverige? Hemlösa totalt: personer % kvinnor (kvinnorna alltid yngre än männen) % missbruksproblem (50-80 % av männen, % av kvinnorna) % psykiska problem/sjukdomar (30-40 % av männen, % av kvinnorna) % missbruk och psykiska problem (lika mellan könen) Finne 2001, 2003; Socialstyrelsen 2006, 2011 Ulla Beijer

10 Alkohol- eller drogproblem bland hemlösa inlagda på sjukhus? Ulla Beijer

11 7-årig uppföljning av inläggningar på sjukhus för alkohol- och narkotikaproblem för 1704 hemlösa personer, ca 25% kvinnor Kvinnor % Beijer & Andreasson 2010 Män % Alkohol och droger Ålder Alkohol Ålder Droger Ålder heroin 14 8 amfetamin Ulla Beijer

12 7-årig uppföljning av inläggningar på sjukhus för alkohol- och narkotikaproblem för 1704 hemlösa personer, ca 25% kvinnor Kvinnor % Beijer & Andreasson 2010 Män % Alkohol och droger Ålder Alkohol Ålder Droger Ålder heroin 14 8 amfetamin Ulla Beijer

13 7-årig uppföljning av inläggningar på sjukhus för alkohol- och narkotikaproblem för 5000 personer i befolkningen, 25% kv Kvinnor % Beijer & Andreasson 2010 Alkohol och droger <0,5 2 Ålder <0,5 8 Alkohol <0,5 2 Ålder <0,5 8 Droger <0,5 1 Ålder Män % Ulla Beijer

14 Kvinnorna i vår studie om mäns våld mot missbrukande kvinnor 79 kvinnor: 35 kvinnor med bostad (hyresrätt/bostadsrätt) kontakt med landstingets öppenvårdsbehandling för missbrukande kvinnor 44 hemlösa kvinnor (härbärge, lågtröskelboende, försökslägenhet) de flesta hade kontakt med socialtjänstens enhet för hemlösa Beijer, Sheffel Birath & af Klinteberg 2013 Ulla Beijer

15 De båda kvinnogrupperna Väldigt olika 8 gr vanligare - för hemlösa kvinnor att inte ha gått ut grundskolan, eller att enbart ha gått grundskola 7 gr vanligare - för hemlösa kvinnor att vara arbetslösa 3 gr vanligare för hemlösa kvinnor att ha varit åtalade för brott Ulla Beijer

16 Högsta utbildningsnivå (%) Ulla Beijer

17 Försörjning (%) Ulla Beijer

18 Åtalad för brott (%) Ulla Beijer

19 De båda kvinnogrupperna Vissa likheter: Ålder (47 år: hemlösa / 48 år: bostad) Beroendeproblematik (100%) Missbruk el psykisk ohälsa hos föräldrarna (77% hemlösa / 51% bostad) Sett våld i hemmet (27% hemlösa / 14% bostad) Ensamstående (72% hemlösa / 60% bostad) Barn (54% hemlösa / 94% bostad) Fått medicin för fysiska problem (45% hemlösa / 43% bostad) Utsatts för mäns våld (98% hemlösa / 83% bostad) Ulla Beijer

20 Missbruk (%) Ulla Beijer

21 Uppväxtförhållanden (%) Ulla Beijer

22 Erfarenhet av manligt våld 91% av kvinnorna i studien hade erfarenhet av manligt våld (98% hemlösa / 83% bostad) Olika former av våld - känslomässigt våld (psykiskt, ekonomiskt, materiellt) - fysiskt våld - sexuellt våld - tvingade att utföra kriminella handlingar Ulla Beijer

23 Erfarenhet av manligt våld 91% av kvinnorna i studien hade erfarenhet av manligt våld (98% hemlösa / 83% bostad) Olika former av våld - känslomässigt våld (psykiskt, ekonomiskt, materiellt) - fysiskt våld - sexuellt våld - tvingade att utföra kriminella handlingar Ulla Beijer

24 Exempel på våld Han hade hyperkontroll. Jag ställde mig på spåret p g a honom. Hamnade på psyket. Pappa slog mig upp till 4 års åldern. Han trampade på lungorna när jag låg ner. Han har slagit mig med knytnäven i ansiktet. Skickade ut mig naken på landet. Tagit mina kläder. Hade makt över mig. Vågade inte lämna honom. Hoppades han skulle dö. Blev våldtagen. Vågade inte säga ifrån. Han hade stilett som han sprätte upp min kappa med. En polisman tvingade till sig sex. Han var ett monster. Psykopat. Smygande våld. Fattade inte först. Stal mina pengar och mitt busskort. Busskortet sålde han till en kompis Ulla Beijer

25 Likheter och olikheter för de kvinnor som upplevt mäns våld Ulla Beijer

26 Typ av upplevt våld från män (%) Ulla Beijer

27 Den tredjedel (33%) av våldsutsatta kvinnor som hade tvingats av män att begå kriminella handlingar Ulla Beijer

28 Forts. våldsutsatta kvinnor totalt Våld från vilka män?(%) Ulla Beijer

29 Våld från hur många män? Våld under det senaste året: 18% våld från 1 man (33% hemlösa / 14% bostad) 14% våld från 2 män eller fler (21% hemlösa / 3% bostad) Våld under hela livet: 42% våld från 2-4 män (37% hemlösa / 48% bostad) 32% våld från 5 män eller fler (51% hemlösa / 3 % bostad) Ulla Beijer

30 Upplevt hur många våldshändelser i livet? 13% 1-20 våldshändelser (7% hemlösa / 21% bostad) 17% våldshändelser (9% hemlösa / 28% bostad) 65% oräkneligt antal våldshändelser (84% hemlösa / 52% bostad) Ulla Beijer

31 Sökt hjälp i samband med våld (%) Ulla Beijer

32 Polisanmält? 39% hade någon gång polisanmält (42% hemlösa / 34% bostad) 43% av polisanmälningarna hade gått till åtal (56% hemlösa / 20% bostad) Ulla Beijer

33 Mental hälsa för de våldsutsatta kvinnorna Ulla Beijer

34 Sammanfattningsvis vad lär vi oss av detta? Missbrukande kvinnor är extremt utsatta för mäns våld, oavsett boendesituation, livssituation eller arbetssituation Våldet bidrar till kvinnornas psykiska ohälsa Ulla Beijer

35 Att tänka på för att hjälpa dessa kvinnor Öka medvetenhet inom socialtjänst, vården och frivilligorganisationer: att många kvinnor med missbruksproblem utsätts för mäns våld Ge möjligheter för kvinnorna att få specifika behandlingsinsatser: för erfarenheter av mäns våld, för psykisk ohälsa och för symptom på posttraumatisk stress - inte bara bemöta missbruket Skapa utbildningsmöjligheter för personal för att bättre kunna bemöta och hjälpa missbrukande kvinnor Hjälpa missbrukande hemlösa kvinnor till boende och behandling, för att minska graden av utsatthet Ulla Beijer

36 Tack för uppmärksamheten! Ulla Beijer

37 Hur skall vi arbeta för att inte fler kvinnor skall hamna i missbruk Fredrik Spak, Lektor, docent, överläkare Socialmedicin, Sahlgrenska akademin, samt FoUU PV

38 Disposition Alkoholprevention, allmän Alkoholprevention, speciell för kvinnor Personlig deklaration Uppsummering

39 Personlig deklaration I. Folkhälsovetare med behandlarbakgrund II. Problem tacklas på olika sätt på olika nivåer (trappan) III. Jag tror på en vetenskapligt förankrad policy IV. Kvinnor har kanske större problem av männens alkoholkonsumtion än sin egen V. Förebyggande arbete skall utvärderas ur en inkrementell synvinkel VI. De effektivaste preventiva metoderna tar inte hänsyn till kön VII. Sjukdomsförebyggande åtgärder är effetiva än häksofrämjande på alkoholomsådet

40 Missbruk Det finns en massa definitioner: här använder jag det som ett samlingsbegrepp för olika former konsumtionsmönster som leder tilltillfälliga eller kvarstående konsekvenser. Åtgärderna behöver vara olika på olika nivåer

41 Fördelningen i befolkningen Riskbruk

42 Konsumtionsutvecklingen i Sverige

43

44

45

46 Old & New Dangers for Women

47

48

49

50 Medelvärde WAG, Preliminära resultat, klusteranalys 20- och 25-åriga kvinnor 1996/2001 (n=897) 2 1,5 1 0,5 0 Mindre blyg Lättare somna Mindre sex. hämmad Mindre nedstämd Starkare Avslappnad Lindra smärtor Njutbar sex Säga ifrån Mer skärpt Bättre ideér Arbeta bättre Roligare Få vänner Dryckeskontext variabler 1995 (n=477) Där andra drack Restaurang Pub Fest Hemma m vänner Hemma ensam Partner Vänner Arbetskamrater Ensam utanför hemmet Effektdrickande (n=29) 6.1% Socialt drickande (n=162) 34.0% Måttlighets-drickande (n=286) 59.9%

51

52 Alkoholens bidrag till sjukdomsbördan Contribution of alcohol to disease burden

53 Global burden of disease: De tio främsta orsakerna till förlorade DALY:s (Disability adjusted Life Years) 1. Tobak 12,2% 2. Blodtryck 10,9% 3. Alkohol 9,2% 4. Kolesterol 7,6% 5. Övervikt 7,4% 6. Lågt intag av frukt och grönsaker 3,9% 7. Fysisk inaktivitet 3,3% 8. Narkotika 1,8% 9. Oskyddat sex 0,8% 10.Järnbrist 0,7%

54 Alkoholens andel av sjukdomsbördan EUROPA VÄRLDEN M K M K Tot Låg födelsevikt Cancer Mun o svalg Cancer esofagus Cancer lever Cancer bröst Depression Epilepsi Hypertoni Ischaemisk hjärtsjukdom Stroke, hemorrhagisk Stroke, ischaemisk Diabetes Lever cirrhos % alla sjukdomar 11,1 1,7 6,5 1,3 4,0

55 Relative risk Risk för hjärt- kärlsjukdom Grammes alcohol per day Källa: Corrao G, Rubbiati L, Bagnardi V, Zambon A & Poikolainen K. (2000) Alcohol and coronary heart disease: a meta-analysis Addiction 94, PHEPA- projektet 19

56 Risk för bröstcancer hos kvinnor Ackumulerad bröstcancerincidens per 1000 kvinnor vid 80 års ålder I förhållande till antal glas alkohol per dag. Källa: Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer (2002) British Journal of Cancer

57 Bättre vård och stöd för individen2 010 SOU w.sou.gov. se/missbru k/pdf/rap porter/bat tre_vard_ Missbruks utr_idépm.pdf

58 Kunskap om hur genus konstrueras via alkoholbruk kan bidra till den Varför genusperspektiv i alkoholforskningen? Stora könsskillnader i alkoholbruk Dryckesmönster och dryckesmängd är en del av konstruktionen av genus Det saknas förklaringar

59 Figur 3. Pojkar och flickor som intagits för intoxikationer på Östra sjukhuset, Göteborg, Intoxikationer med alkohol som enda substans eller i kombination med annat, fördelat på kön och år. (N=257) Alkohol enbart eller i kombination (pojkar) Alkohol enbart eller i kombination (flickor)

60 Kvinnlig konsumtion Minskad social kontroll Särskilt sexualitet Minskad egenkontroll Modig, spontan och skojig Sårbar och utsatt Hotar den sociala ordningen Sämre anpassning till traditionell

61 SÅ vad kan man göra? Oavsett kön

62 Och vad kan man göra som är riktat speciellt till kvinnor? När forskningsunderlag saknas? När underlaget säger att det bästa är åtgärder som inriktar sig på restriktivitet När män står för det mesta av det alkoholrelaterade våldet När män fortfarande har större inflytande på kvinnors alkoholvanor än tvärtom

63 Åtgärdernas effektivitet enl. WHO Källa: Babor et al Alcohol no ordinary Commodity Beskattning, monopol +++ Åldersbegränsning +++ Begränsning av försäljningsställen ++ Sekundärprevention ++ Trafikpolitiska åtgärder mot rattfylleri ++(+) Massmediakampanjer 0 Varningsetiketter 0 Skolundervisning 0

64 Hur ser det ut idag och varför? Konsumtion Viktigt för att kunna dra slutsats historisk kunskap (långsiktiga trender) flickor lever med vuxna, och med flickor och pojkar, dvs. önskar man påverka en grupp måste mna sannolikt påverka flera grupper gruppskillnader: klass, etnicitet Alkohol som led i partnerbildning (sannolikt mycket svår att komma ifrån) Alkohol som genusmarkör betydelse oklar Alkoholkonsumtion och tillgängliga ekonomiska tillgångar - kanske redan tagit en stor del av sin möjliga förklaringsandel

65 Kvinnor och alkohol i Göteborg Intervjuat kvinnor om uppväxten sociala faktorer psykologiska faktorer beteendefaktorer alkohol- och droganvändning Undersökt förekomst av alkoholmissbruk eller beroende

66 Kvinnor och alkohol i Göteborg Analyserat riskfaktorer Enkla sambandsanalyser - många samband Multipla sambandsanalyser - färre samband

67 Riskfaktorer från uppväxten (OR) Psykiska problem 3.0 Sexuellt övergrepp 3.5 Tidigt avvikande beteende 1.6 Berusad av alkohol tidigt 2.6 Detta är mycket likartat vad man funnit i undersökningar av pojkar/män

68 Riskfaktorer flickor-pojkar Flickor, Göteborg, WAG Psykiska problem Sexuellt övergrepp Tidigt avvikande beteende Berusad av alkohol tidigt Pojkar Boston, Ej med..ursprung Hereditet Hyperaktivitet Boyhood competence Dålig hälsa som spädbarn Brister i uppväxtmiljön Skolk/skolproblem Förklarad varians: 17%

69 Riskfaktorer flickor-pojkar, skillnader Fr.a. sexuella övergrepp. Dessa skall eventuellt ses som confounders eller mediatorer av andra orsaker. Dock mycket vanligt (även utan att det leder till missbruksproblem) Användning av beroendeframkallande läkemedel i samband eller växelvis med alkohol. Förekomst av psykiatriska störningar (genomgång) Grad av biologisk mognad.

70 Alkohol, kön och socialgrupp Varning för tanken att högre alkoholkonsumtion i socialgrupp 1 leder till mer problem i denna grupp. Under 60 talet (REBUS) visades högst konsumtion i SG1 men missbruk var vanligare i SG3. Sätter trender? Större likhet i kvinnors alkoholkonsumtion mellan socialgrupper för kvinnor än för män.

71 Teorier för missbrukets uppkomst utan säker underbyggnad : 1. Osynliggörande av flickor i skolan (kan i och för sig vara en riskfaktor) men skulle teoretiskt kunna vara ett annat uttryck för ADHD (eller kuvning) MEN pojkar har mer alkoholproblem, och i synnerhet har män detta. 2. Teleskoperat utvecklingsförlopp. Något osäkert om det stämmer. 3. Generell underordning. Svårt förstå i den meningen att färre kvinnor (även unga) har alkoholproblem än män. 4. Förstå samband mellan jämställdhet och alkoholkonsumtion/problem

72 få ett genusperspektiv på det preventiva arbetet generellt Generellt: fråga om resurser och evidens. Om vi skall göra separata saker för flickor och pojkar vet vi inte Skall vi göra det behövs regelrätt forskning för att motivera (etiska regler för förebyggande arbeta) < dyrt och tidsödande Primärprevention: kunskapsunderlaget saknas

73 Få ett genusperspektiv på det preventiva arbetet generellt, fånga upp tjejer i riskzonen Sekundärprevention, möjligen! Oklart ännu om det har en folkhälsoeffekt (utöver en individeffekt) Erbjuda ungdomar bättre möjligheter (genom ordinarie mottagningskanaler) att få stöd/hjälp vid psykisk störning, sexuella och andra övergrepp, sexualfrågor, oftare ställa frågan om alkohol i samband med vissa besvär (psykiska, obstetriska/gynekologiska), huvudvärk, sömnbesvär, upprepade olycksfall). Osannolikt att man kan bygga upp separata mottagningar för flickor (eller pojkar), åtm. I små geografiska områden. Kombinera hälsoprogram med dessa nämnda möjligheter?

74 Sammanfattning Om man skall satsa på könsrelaterade preventionsprogram behövs mycket forskning innan åtgärd vidtas. Idag vet vi för lite. En känd riskfaktor är förekomsten obstetriska/gynekologiska ingrepp hos unga flickor som har eller riskerar få missbruk öka ansatsen att fånga upp dessa kvinnor på kvinnokliniker och liknande. Undersök närmare kopplingen mellan sexualitet, alkohol och frigörelse för flickor.

75 Sammanfattning, forts. De flesta riskfaktorer och skyddsfaktorer är likartade för könen överväg därför behovet av könseparerade lösningar. Effektivt resursutnyttjande talar mot sådana lösningar På preventionsnivå vet vi inte om kön är en viktigare indelning än klass. Satsa på genusforskning på alkohol-rådet för båda könen inte enbart vad gäller flickor.

76 Förslag till prioritering av åtgärder för att minska kvinnors riskbruk: 1. Öka priset på alkohol (kräver arbete på EU-nivå). (riskkonsumtion/missbruk/beroende=rmk) 2. Reglera antalet utskänkningsställen alla typer av ställen). RMK 3. Förebygg psykisk ohälsa (oklart hur) fr.a. MK 4. Förebygg mäns våld mot kvinnor (oklart hur) MK 5. Låt skolan arbeta undervisa om den solidariska nytta vi har av solidarisk restriktiv alkoholpolitik RMK

77 och nu sitter man här som nån jävla trasa, liksom. Hemlösa kvinnors berättelser om våld Social resursförvaltning

78 Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Per Isdal Social resursförvaltning

79 Psykiskt våld Fysiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Ekonomiskt våld Försummelse Latent våld Social resursförvaltning

80 fan morsan låg ju och sov hon var ju dyngrak när man kom hem så att man hade den som en snuttetrasa bara så somnade man Hemlöshet Våld Missbruk jag var ju nästan alltid berusad eller påverkad liksom änna, annars hade jag inte klarat av det tror jag inte. ( Nej ) Man bedöva sig lite. ( För att fixa att göra det? ) Ja. För så jävla roligt var det väl inte egentligen. Det var att koppla bort tankarna och tänka på annat då. Social resursförvaltning

81 Stigmatisering Rädsla för att avslöjas/avslöja Dåliga erfarenheter av myndigheter, polis och sjukvård Tillgängliga Beroendeställning Mannen är också ett skydd Fler förövare Har ofta kontakt med myndighet våldet kan upptäckas! Social resursförvaltning

82 Och under alla år som gått så har jag barrikaderat mig själv genom att trixa med han, vara med han då. Så jag har ju inte skaffat några kontakter, vänner, ingenting. och sen dom andra killarna, det är klart man har fått sig en örfil så där men det är ingenting som man, okej mer så. Och man trodde väl inte det att ens pappa skulle röra en. Men han ville aldrig ligga med mig eller nånting sånt där men han rörde mig när jag låg och sov och såna där saker. mamma fick stryk så ville jag inte att lillbrorsan skulle se det för han var liten, har var fem år yngre än vad vi Så jag skyddade han. Och då mamma drog iväg och då var det alltid jag som fick stryk sen när han hittade oss Tog amfetamin med min mamma och pappa första gången när jag var tretton år. Social resursförvaltning

83 Ja, under den tiden jag knarkade, när jag var ensam då. Inte hade nån relation. Då är det några gånger typ man fick vad fan, fick lägga upp sig för tjack. är jag kåt så ska du ställa upp alltså, så är det. Jag sa till honom vad fan får du ut utav det? Men det var bara att lägga sig så. Usch. Sexuellt våld Jag var väl relativt kär i han så så var det inte så, han ville ha mycket sex kommer jag ihåg. Så här i efterhand kan jag tycka att jag blev utnyttjad. Men just då kanske jag inte tyckte det. så räknar dom det som ett vanligt ligg liksom. Fast dom har blivit våldtagna. Social resursförvaltning

84 Hur jobbar vi? Social resursförvaltning

85 Men jag önskar det att såna som är utsatta så, som många tjejer är, att dom gjorde nånting för dom, ja socialen att dom åtminstone kunde ge dom ett boende åtminstone då så att dom slapp vara bostadslösa, hemlösa. För det är ju a och o i det, att få nånstans att ta vägen. Kunde vara för sig, kunna ha sitt eget krypin och inte behöver vara orolig för att vara ute om nätterna och vara rädd för nån som ska antasta dom och, det är ju så. Så är det nånting sociala myndigheterna skulle göra, det är ju verkligen till och tänka på dom som är kvinnor alltså för att männen klarar sig oftast bättre. Social resursförvaltning

86 Sofia Kuldius Social resursförvaltning