Forsmarks skola. Möjligheternas och valfrihetens skola. Likabehandlingsplan

Transkript

1 Forsmarks skola Möjligheternas och valfrihetens skola Likabehandlingsplan 2015

2 INLEDNING Likabehandlingsplanen syftar till att främja elevernas lika rättighet oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I likabehandlingsplanen redovisas kortsiktiga och långsiktiga mål samt planerade åtgärder. Planen ska vara välbekant för alla och envar och årligen följas upp och ses över med medverkan av eleverna vid skolan. VISION Rätt till likabehandling är en grundläggande mänsklig rättighet. Likabehandling handlar både om rättsäkerhet för dig som elev och om en höjd kvalitet i utbildningen. På Forsmarks skola ska alla trivas och må bra. Här bryr vi oss om varandra. Alla ska känna sig respekterade. På Forsmarks skola ska alla elever bli uppmärksammade, sedda och bekräftade. Det dagliga arbetet ska genomsyras av respekt för den enskilda individen och baseras på den värdegrund som anges i gymnasieskolans läroplan. Trygghet och arbetsro ska råda i skolan. Ett demokratiskt och solidariskt förhållningssätt ska prägla arbetet. Varje elev ska kunna gå till skolan och känna en glädje i att vara där. På Forsmarks skola råder nolltolerans mot kränkande behandling. Inte någon form av kränkande behandling som mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, våld eller hot, accepteras. Det gäller såväl mellan elever som mellan personal och elever. Både personal och elever har ett gemensamt ansvar för att aktivt förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Varje tendens till diskriminering eller trakasserier ska resultera i en reaktion. Det innebär att personal och elever på Forsmarks skola ska reagera och agera om vi hör eller ser någon form av kränkande behandling. En kränkande behandling bör bedömas och hanteras utifrån en samsyn på elevens personliga integritet oavsett om kränkningarna har diskriminerande inslag eller inte. BAKGRUND OCH LAGTEXT De huvudsakliga lagarna bakom upprättandet av likabehandlingsplanen är skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling samt läroplanen för gymnasieskolan. Skollagen Enligt 1 kap. 5 skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Diskrimineringslag Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Nedan har vi tagit fram begreppsdefinitioner utifrån Diskrimineringsombudsmannen. 2

3 Kön: Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck: I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck är förbjuden. Med det menas personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen, exempelvis transvestiter eller intersexuella. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet: Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Religion eller annan trosuppfattning: Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. Funktionsnedsättning: I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Vi har valt att använda oss av begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Ett funktionshinder är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel, synskador och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Sexuell läggning: Homosexuell, heterosexuell eller bisexuell. Ålder: Med ålder menas enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Diskriminering Enligt diskrimineringslagen 4 avses med diskriminering: direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 3

4 sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kränkande behandling Enligt skollagen är kränkande behandling förbjudet. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet innefattar alla former av kränkningar. Kränkande behandling kan vara mobbning och liknande beteenden och även föreligga utan att den som kränker anger någon specifik egenskap hos den elev som utsätts för kränkningar. Att knuffa eller rycka någon i håret eller sätta krokben för personen i fråga kan också utgöra kränkande behandling i lagens mening. Även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning, eller kränkning via sociala medier som t.ex. via SMS, Facebook, Twitter och Instagram, omfattas av uttrycket kränkande behandling. 1 Begreppet innefattar alla former av kränkningar. Gemensamt är att någon eller några bryter mot principen om alla människors lika värde. Om individen upplever sig utsatt, måste det alltid tas på allvar. Förbudet gäller inte befogade tillrättavisningar i syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för elever. Kränkande behandling: är ett sätt att förtrycka andra människor. kan drabba och utföras av en eller flera personer kan äga rum vid enstaka tillfälle eller vara systematiskt kan utföras av och drabba alla Kränkningarna kan t.ex.vara: verbala (bli hotad eller kallad hora eller bög eller liknande) fysiska (bli utsatt för slag och knuffar) psykosociala (bli utsatt för rykten, utfrysning, attityd, hånfulla skratt mm) text, bild (klotter, brev, lappar, e-post, Internet, sms, mms) sabotage (förstörda arbeten och kläder m.m.) ANDRA STYRDOKUMENT Socialtjänstlag Enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) är myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Arbetsmiljölag Enligt arbetsmiljölagen ska ett systematiskt arbetsmiljöarbete ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta vuxna och elever. Särskilda allmänna råd och föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) finns kopplade till arbetsmiljölagen. Dessa gäller även skolan som arbetsplats och därmed både personal och elever. Dessutom finns särskilda föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön. Vid tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa ska Arbetsmiljöverket underrättas. 1 Skolinspektionen,

5 Brottsbalken Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Det finns dock ingen laglig skyldighet att göra polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. Även om kränkande behandling som särskilda begrepp eller brottsrubricering inte finns i brottsbalken, finns exempel på kränkande som kan utgöra brott enligt brottsbalken som: misshandel, olaga hot, tvång, ofredande, trakasserier, förtal, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp. Vid den straffrättsliga bedömningen ses det som en försvårande omständighet ifall motivet varit att kränka en person på grund av etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. I brottsbalken finns också bestämmelser om hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp innebär att uttalande eller annat meddelande görs offentligt och hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Brottet kan ge fängelse eller böter. Att bära rasistiska märken och symboler kan vara hets mot folkgrupp. Bedömningar av vad som är hets mot folkgrupp i ett enskilt fall kan inte avgöras av skolan, utan måste polisanmälas och prövas av åklagare eller domstol. 2 Läroplan för gymnasieskolan Enligt läroplanen för gymnasieskolan ska alla som arbetar i skolan uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3 Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. 4 Likabehandlingsplan Skollagen har krav på en plan mot kränkande behandling och diskrimineringslagen har krav på en likabehandlingsplan. Enligt skollagens kap 6, 8 ska huvudmannen: se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 5 I diskrimineringslagen 16 står det att: En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 Dessa två planer kan, enligt skolverket, med fördel slås ihop och bilda en enda plan som visar hur skolan arbetar med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling d.v.s. en likabehandlingsplan.7 Elever vid den verksamhet för vilken planen gäller ska enligt 2 förordningen om 2 Skolverket, 2006, Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö. 3 Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan, avsnitt Ibid., avsnitt 1. 5 Skollagen (2010:800). 6 SFS 2008: Skolverket, 2009, s

6 barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling medmedverka vid upprättandet, uppföljningen och översynen av planen. 8 ANSVAR OCH ELEVINFLYTANDE Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Enligt skollagen ska elever ges inflytande över utbildningen. [Eleverna] ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. 9 Inflytande är nära förknippat med ansvar och i läroplanen betonas att skolan ska sträva mot att eleverna: tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö; aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan; utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former; utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. KARTLÄGGNING För att veta vad skolan främst behöver göra för att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kompletteras resultatet av Östhammars kommuns gemensamma Brukarenkät med en Trivselvärdering i alla årskurser och klasser. Även en enkätundersökning, Liv och hälsa ung, som genomförs vart annat år av landstingets samhällsmedicinska enhet i samarbete med bland annat Östhammars kommun, har använts. Resultaten från Brukarenkäten och Liv och hälsa ung har utvärderats och analyserats i personalgruppen och sedan diskuterats med eleverna. Resultatet från Trivselvärderingen har utvärderats och analyserats i trivselgruppen (som består av elever från alla klasser och en lärarrepresentant) och sedan diskuterats med övrig personal och elever. Resultatet visade, liksom tidigare år, på mycket goda resultat. Resultatet av Brukarenkäten visar att vi når upp till de av Barn- och utbildningsnämndens framtagna mål för gymnasieskolorna under kommunens huvudmannaskap, samt att måluppfyllelsen har ökat sedan föregående år. Nästan alla elever trivs i skolan och i sin klass. De vågar framföra sina åsikter i sin undervisningsgrupp och till personalen på skolan. Eleverna känner sig trygga i skolan och känner till skolans likabehandlingsplan. Resultaten från Liv och hälsa ung och Trivselvärderingen visar glädjande att de allra flesta eleverna trivs på skolan, de känner sig trygga både i skolan och på vägen till skolan. Mobbning och trakasserier förekommer i mycket liten utsträckning; eleverna har inte upplevt sig kränkta av någon vuxen i skolan och de känner stor optimism inför framtiden. Vi ser att våra främsta förbättringsområde handlar om kommunikation mellan elever, personal och skolledning. Trots mycket goda förutsättningar finns det, enligt Brukarenkäten, elever som har utsatts för kränkande behandling i skolan av andra elever. 10 Även om det är en liten del så är det aldrig acceptabelt. Vid konflikter och misstänkta kränkningar har åtgärder vidtagits skyndsamt. Då en stor del 8 SFS 2006:1083, Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 9 Skollagen, 4 kap. 9, SFS 2010: I Brukarenkäten 2013 kom frågan om man blivit kränkt av personal på skolan inte med. 6

7 av eleverna som går på skolan bor på skolans elevhem är det viktigt att även elevhemmets elevhandleelevhandledare följer skolans rutiner för att upptäcka, utreda, dokumentera, åtgärda och följa upp diskriminering och kränkande behandling. Arbetet kring likabehandling sker löpande; skolan har även haft en temadag på mentorsdagen kring området. Eleverna har tillsammans med personal diskuterat diskriminerade hierarkier och normer på skolan har problematiseras, vilket i sin tur förhoppningsvis leder till en ännu bättre stämning och undervisningskvalitet. Kurator och skolsköterska arbetar tillsammans i förebyggande syfte med frågor rörande hälsa, kost, motion, sömn och stress. Tillsammans med personalens och elevernas starka engagemang skapas en stödjande miljö. Sammanfattningsvis visar resultatet av sammanställningen för året att ett gott värdegrundsarbete bedrivs på Forsmarks skola. ANSVARSFÖRDELNING Alla på skolan har ansvar för att förebygga, motverka och upptäcka handlingar och attityder som kan antas vara eller är i strid mot lagen. På det sättet ingår arbetet mot diskriminering och kränkning i ett metodiskt, integrerat arbete där situationen på skolan och skolans arbetsklimat får en kontinuerlig helhetsbelysning. Det viktiga arbetet med att alla elever och all personal ska känna sig trygga och bemöta varandra med respekt sker fortlöpande i hela verksamheten. Det innebär ett ansvar att värna om den fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljön och sker i alla sammanhang. På skolan finns en Trivselgrupp, med elev- och personalrepresentanter, som har till uppgift att stödja det förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling. Rektor Huvudansvarig för tillämpningen av likabehandlingsplanen är rektor. Det är rektor som har huvudansvaret för att diskriminering och kränkning förebyggs. Rektor ansvarar även för att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och upplysa om allas skyldigheter att motverka diskriminering. Det är rektor som har det övergripande ansvaret att utreda eventuella fall som uppstår och se till att åtgärder sätt in. Lärare och annan skolpersonal All personal på skolan ansvarar för att likabehandlingsplanen följs och för att ifrågasätta och reflektera över de värderingar och normer som förmedlas genom undervisningen. All personal har även skyldighet att rapportera och medverka till att utreda uppgifter vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer. Elever Alla elever bör påtala diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som förekommer på skolan. Tänk på att vara uppmärksam på vad som händer i din omgivning! Var uppmärksam på dina kamraters reaktioner. Våga fråga om hur någon mår. Lyssna när någon berättar om sina upplevelser. Ta berättelsen på allvar och utgå från den som har utsatts. Ta dig den tid som krävs. Kontakta din mentor, klassföreståndare, skolhälsovården eller någon annan i personalen för råd eller stöd. 7

8 FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Forsmarks skolas likabehandlingsarbete bygger på den kartläggning som är gjord. Förebyggande arbete På Forsmarks skola har vi ett utbyggt mentorskap. Mentor har kontakt med vårdnadshavare och ansvarar för utvecklingssamtal och uppföljning av elevens studiegång. Varje vecka har eleverna även klassråd med sin klassföreståndare. Alla elever kallas till skolhälsovården den första terminen på Forsmarks skola för samtal. Kurator finns varannan vecka på skolan och varannan vecka i elevboendet. Två gånger per läsår har vi "öppet hus" för eleverna och deras vårdnadshavare. Skolans ledning och elevhandledare samarbetar med socialtjänst och polis, bland annat i form av nätverksträffar. Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar sker. Främjande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna Alla elever på Forsmarks skola ska oavsett, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning, ha samma rättigheter och möjligheter. Vid rekrytering och antagning av elever vid Forsmarks skola får ingen diskriminering ske. Samma sak gäller vid betyg, examination, undervisning, schemaläggning, studiebesök och studieresor. Exempel som används under lektionerna bör varieras så att de inte osökt förmedlar en stereotyp och normgivande bild. En kritisk och konstruktiv diskussion bör föras kring den aktuella litteraturen. Kön Forsmarks skola ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier av elever. Exempel: Ett genusperspektiv ska tillämpas i undervisningen. Ansvarig: respektive lärare Etnisk tillhörighet Forsmarks skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Enligt skollagen har skolan också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet Exempel: Läromedlen ska inte ge en stereotyp bild av vissa invandrargrupper och/eller religioner. Ansvarig: respektive lärare. Religion eller annan trosuppfattning Forsmarks skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion. Exempel: Vid schemaläggning bör hänsyn, i möjligaste mån, tas till elever som av religiösa skäl inte har möjlighet att delta i undervisning eller avlägga prov på vissa religiösa helgdagar. Ansvarig: schemaläggare Funktionsnedsättning Forsmarks skola ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av funktionshinder. Funktionshinder uppstår när en person med en funktionsnedsättning möter bristande tillgänglighet eller andra former av barriärer i den omgivande miljön. Exempel: Vi ska ta hänsyn till miljöns betydelse för de svårigheter som personer med funktionsnedsättning kan möta. Alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionsnedsättning. Läromedlen ska inte ge en stereotyp och normgivande bild av t.ex. människor med funktionsnedsättning. 8

9 Ansvarig: rektor, respektive lärare Sexuell läggning Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning. Exempel: Läromedlen ska synliggöra homo- och bisexuella personer på ett naturligt sätt. Ansvarig: respektive lärare. MÅL MED LIKABEHANDLINGSARBETET Mål: Att alla i verksamheten blir medvetna om vad likabehandling innebär och att de känner till och kan tillämpa likabehandlingsplanen. Åtgärder: Eleverna får i grupper gå igenom skolans likabehandlingsplan och diskutera elevdemokrati. Rektor arbetar tillsammans med elevrådet med målsättningen att stödja och uppmuntra det förebyggande likabehandlingsarbetet på skolan. Genom återkommande diskussioner i olika ämnen tas likabehandling upp på ett naturligt sätt i undervisningen. Diskussioner i klassråd och i personliga samtal mellan elev och skolans personal. Ansvarig: skolledning, elevhälsa, lärare, elevråd, mentorer. Mål: Arbeta för en tydligare kommunikation och information mellan skolledning, personal och elever. Åtgärder: Skolledningen besöker klassråden vid behov. Skolans veckobrev används som informationskanal. All personal, elever och vårdnadshavare ska ha tillgång till veckobrevet via e-post. Veckobrevet anslås även på informationstavlan i uppehållsrummet och ska finnas tillgängligt på skolans hemsida. Ansvarig: skolledning Mål: Elevinflytandet och elevdemokratin ska synliggöras och öka på Forsmarks skola. Åtgärder: Vid kursstart ska kursens mål och kriterier gås igenom tillsammans med eleverna. I största möjliga mån ska eleverna vara med och planera sin undervisning. Ansvarig: undervisande lärare Mål: Att få bort alla former av mobbning och kränkande behandling. Åtgärder: Arbeta tydligare med relationer och samarbetsövningar med grupprocessen i centrum, etiska samtal, konflikthantering, elevskyddsverksamhet i skolan och vuxna förebilder. Ansvarig: undervisande lärare, elevhandledare. UPPFÖLJNING Vad gjordes ? Elever, lärare och övrig personal har fått möjlighet att läsa, få kännedom om, vara med och påverka samt diskutera likabehandlingsplanen. Vårdnadshavare informerades via hemsidan och på föräldramöten. Eleverna har genom att arbeta med likabehandlingsfrågor under bland annat klassrådstid varit delaktiga när planen upprättas, följs upp och utvärderas. Det har lett till en förtydligande kring begreppen och mål samt förslag för vidare arbete. Klassråden gick igenom resultatet av de olika enkäterna tillsammans för att diskutera de svar som undersökningen gett. Vid konflikter och misstänkta kränkningar har åtgärder vidtagits skyndsamt. Personalen har samlats varje fredag på en verksamhetsträff för att främja kommunikation och information. Klassråd har genomförts varje vecka. Trivselgruppen har genomfört en trivselutvärdering. De första skolveckorna användes till att stärka sammanhållningen och få eleverna att inse vikten av att samarbeta och att se varandras positiva sidor. 9

10 Mentorsdagar med utvecklingssamtal har skett under höst- respektive vårterminen. Elevhälsan har arbetat förebyggande utifrån likabehandlingsplanen och i frågor rörande hälsa, kost, motion, sömn och stress. Skolsköterskan har haft hälsosamtal med eleverna. Eleverna har haft möjlighet att rådgöra och diskutera frågor knutna till likabehandling med elevhälsan i skolan och i boendet. Ett utvecklat samarbete med parter utanför gymnasieskolan har prioriteras för att få en helhetsbild för att kunna ge rätt stöd och hjälp till eleverna. Vad görs under 2015? Skolan ska även fortsättningsvis se till att elever, personal och vårdnadshavare har fått möjlighet att läsa, få kännedom om, vara med och påverka samt diskutera likabehandlingsplanen. Eleverna ska vara delaktiga när planen upprättas, följs upp och utvärderas. Elever ska få möjlighet att komplettera enkäterna med ytterligare erfarenheter, tankar och reflektioner. Mentor informerar vid varje läsårs start om likabehandlingsplanen. Planen ska finnas som en regelbunden punkt på klassråd, i elevrådet och ska finnas på skolans hemsida. Arbetet med värdegrundsfrågor kommer att fortsätta med ökad intensitet. Arbetet kring likabehandlingsfrågor ska särskilt uppmärksamma att även psykiska kränkningar genom t.ex. utfrysning, eller kränkning via sociala medier som t.ex. via SMS, Facebook, Twitter och Instagram, omfattas av uttrycket kränkande behandling. Elevrådet ska ta större ansvar för klassrådstiden och kommer att ta fram förslag på teman för diskussionsunderlag. Eleverna ska även fortsättningsvis ha möjlighet att rådgöra och diskutera frågor knutna till likabehandling med elevhälsan i skolan och i boendet. Vi ska arbeta ännu mer med att stärka sammanhållningen och få eleverna att inse vikten av att samarbeta och att se varandras positiva sidor. Samarbetet ska ske så mycket som möjligt över klass och åldersgränser. Det innebär att eleverna får en möjlighet att bli trygga med varandra, lärarna och skolmiljön. Mentorsdagar med utvecklingssamtal ska ske under höst- respektive vårterminen. På mentorsdagarna kommer vi att arbeta aktivt med likabehandlingsfrågor. Elevrådet kommer att ha en framträdande roll i arbetet. Skolan ska arbeta mer aktivt med värderingar och utvärderingar som metod i skolans kvalitetsarbete. Syftet är att åtgärda eventuella brister och identifiera förbättringsområden som att kvalitetssäkra undervisning och betygssättning mot kursmålen. Elevernas delaktighet och formerna för att ge eleverna inflytande över undervisningen ska utvecklas. Eleverna ska regelbundet värdera kurser och ämnen skriftligen. Elevvärderingarna bildar underlag till utvecklingssamtal och kursutvärderingarna ingår som diskussionsunderlag till medarbetarsamtal och pedagogisk vägledning mellan rektor och lärare. Utvärderingarna bidrar även till det systematiska kvalitetsarbetet. Elevhälsan ska, liksom tidigare, arbeta förebyggande utifrån likabehandlingsplanen och i frågor rörande hälsa, kost, motion, sömn och stress. Skolsköterskan ska ha hälsosamtal med eleverna. Ett utvecklat samarbete med parter utanför gymnasieskolan ska även fortsättningsvis prioriteras för att få en helhetsbild för att kunna ge rätt stöd och hjälp till eleverna. Så här görs likabehandlingsplanen känd Likabehandlingsplanen ska finnas på skolans hemsida. Information till personal: Varje läsår informerar skolledningen personalen om innehållet i likabehandlingsplanen. Information till elever: Mentor informerar sin klass vid varje läsårs start om skolans Likabehandlingsplan. 10

11 Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen Utifrån erfarenheter från det gångna året, elevenkät, utvärderingar och eventuell ny lagstiftning samt synpunkter som framkommit från elevråd, personal och andra aktiviteter, utvärderas och omarbetas likabehandlingsplanen av skolledning tillsammans med elevrådet. UPPTÄCKA, UTREDA, DOKUMENTERA, ÅTGÄRDA OCH FÖLJA UPP Om det framkommer att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, är skolan skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna eller kränkningarna. Vid kränkande behandling, mobbning mellan elever, samt mellan elever/personal ska anmälan göras till rektor. Rektor ansvarar för att ärendet utreds skyndsamt med hjälp av kurator och berörd mentor/personal. När rektor får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten ska det anmälas till huvudmannen. I vissa fall ska socialtjänsten kontaktas. Om misstanke om brott föreligger kan polisanmälan göras. Vid kännedom om trakasserier ska utredning påbörjas skyndsamt och skäliga åtgärder ska vidtagas för att förhindra fortsatta trakasserier. Det krävs inga bevis om att en kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte. Skyldigheten att utreda föreligger även om vårdnadshavare, eller elever uppger att de inte vill att händelsen ska utredas. Den som utreder måste skaffa sig en självständig uppfattning om vad som har hänt. 11 Skolans handlande och åtgärder, i samband med handlingen ska alltid dokumenteras och sedan arkiveras (se bilaga). Rutiner för insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation 1. Vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling ska personalen genast ingripa. Elevens mentor ska kontaktas. En elev som kränks eller får vetskap om kränkning vänder sig till lärare, mentor, annan personal, kurator, skolhälsovård eller skolledning. Om en elev känner sig kränkt av någon i personalen ska skolledningen kontaktas. När en anmälan inkommit ska rektor starta en utredning. Rektor gör en anmälan till huvudmannen. 2. Situationen kartläggs och samtliga kontakter och åtgärder dokumenteras löpande (se bilaga). Utredningen av händelsen ska ske så skyndsamt som möjligt och med stor hänsyn till den elev som kan vara utsatt. 3. Anmälan till socialtjänsten görs alltid när man i verksamheten får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns eller ungdoms skydd. 4. Vid brottsmisstanke överväg om polisanmälan ska göras. Eventuell polisanmälan görs i samråd med skolledning. 5. Arbetsmiljöverket ska underrättas vid tillbud som inneburit allvarlig fara för hälsa eller liv. Rektor ansvarar för att anmälan görs. 11 Skolverket,

12 6. Samtal genomförs med de inblandade, så länge behov kvarstår. Var och en för sig och eventuellt tillsammans. Vid behov kontaktas elevhälsan som kan vara till stöd innan och under genomförandet av elevsamtalen. Vårdnadshavare informeras och kallas till ev. möte. Berörd personal hålls informerade. De åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden vidtas. 7. Uppföljningssamtal ska ske. Allt ska dokumenteras. 8. Kvarstår problemen upprättas ett åtgärdsprogram. 9. Åtgärdsprogram följs upp och utvärderas. Ansvarig för uppföljning och utvärdering anges i åtgärdsprogrammet. Ärendet är avslutat då den utsatte eleven känner sig trygg och nöjd med skolans hantering. Disciplinära åtgärder I skollagens 5 kap. "Trygghet och studiero" framgår vilka allmänna befogenheter rektor och lärare har: Rektorn eller en lärare får vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Det får beslutas om utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering vid en annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. En åtgärd får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. En lärare får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av ett undervisningspass, om eleven stör undervisningen eller på annat sätt uppträder olämpligt, och eleven inte har ändrat sitt uppförande efter uppmaning från läraren. En lärare eller rektor i gymnasieskolan får besluta om kvarsittning; en elev ska stanna kvar i skolan under uppsikt högst en timme efter att skoldagens undervisning har avslutats eller infinna sig i skolan högst en timme innan undervisningen börjar. Om en elev i gymnasieskolan vid upprepade tillfällen stört ordningen eller uppträtt olämpligt eller om eleven gjort sig skyldig till en allvarligare förseelse, ska rektorn se till att saken utreds. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning ska rektorn se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. Efter en utredning får rektorn besluta att tilldela eleven en skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. I gymnasieskolan får rektorn besluta att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter utredning inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektorns beslut. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. Om syftet med åtgärderna inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven under vissa omständigheter stängas av 12

13 från undervisningen. Skolan har möjlighet att vid mycket allvarliga situationer, till exempel i de fall eleven utgör en påtaglig säkerhetsrisk för andra elever och personal, avskilja en elev för en längre eller kortare tid. 12 Rektorn får då besluta att en elev tillfälligt ska följa undervisningen vid en annan skolenhet. Beslutet om en sådan tillfällig placering fattas gemensamt med rektorn vid den mottagande skolenheten. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomförs. Endast om det finns synnerliga skäl får en åtgärd som rektorn vidtagit med stöd av första stycket gälla under längre tid än två veckor. Åtgärden får dock inte gälla för en längre tid än fyra veckor. 13 Referenser Arbetsmiljöverket. Allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:284) Föreskrifter om kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Barnkonventionen (Artikel 2, 12, 19, 28, 36) DO, BEO & Skolinspektionen. (2009). Förebygga diskriminering och kränkande behandling i skolan. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. (2009). Diskrimineringslag, SFS 2008:567. Justitiedepartementet L5. (2009). Brottsbalk (1962:700) JämO., DO., HO., HomO. & BEO. (2008). Förebygga diskriminering och främja lika behandling i skolan. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling. (2003). Olikas lika värde om arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Stockholm: Liber. Samhällsmedicinska enheten. Uppsala. (2012). Liv och Hälsa Ung Socialstyrelsen. (2001). Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Skolinspektionen. (2009). Informationsblad, "Kränkningar och diskriminering nu i två regelverk" Skolverket (2012). Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Stockholm Skolverket. (2009). För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer. Stockholm Skolverket. (2009). Skolverkets beslut , dnr :2856. Skolverkets beslut den 30 juni 2005, dnr :734. Skolans arbetsmiljöarbete (SKOLFS 2004:13) 12 Skolverkets beslut , dnr :2856. Skolverkets beslut den 30 juni 2005, dnr : Skollag (2010:800) 13

14 Skolverket (2006). Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö. Utbildningsdepartementet. (2011) Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet. (2008). Förordning om ändring i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan. SFS 2008:946. Utbildningsdepartementet. (2006). Förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. SFS 2006:1083. Utbildningsdepartementet. (2012). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola Utbildningsdepartementet. (2010). Skollag (2010:800). 14

15 Utredning i ärende om kränkande behandling (Bilaga) Datum: Inblandade Namn Personnummer Ev. klass Telefon Namn Personnummer Ev. klass Telefon Kartläggning: Hur har verksamheten fått kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat? Är det möjligt att klarlägga orsakerna till den uppkomna situationen? Har den utsatte varit utsatt tidigare? 15

16 Kortfattad beskrivning. Vilka åtgärder har tidigare vidtagits? Samtal med de inblandade (dokumenteras i separata tjänsteanteckningar som läggs till respektive akt.) Den utsattes beskrivning av sin situation: Andra inblandade personers versioner 16

17 Åtgärder Åtgärdsprogram / vidtagna åtgärder dokumenteras och läggs till respektive akt. Uppföljning ska ske, datum: Ansvarig för uppföljning: Uppföljning Uppföljning och utvärdering av åtgärder dokumenteras och läggs till respektive akt. Avslutat ärende? Finns åtgärdsprogram? Ja Nej Ja Nej 17

18 Kontakt med vårdnadshavare (för omyndig elev) Underskrifter Elev Lärare Rektor eller biträdande rektor Vårdnadshavare (i förekommande fall) Originalet till skolans kansli för arkivering. Kopior till deltagare. 18