Kvalitetsgaranti - Östberga förskolor

Transkript

1 ÖSTBERGA FÖRSKOLOR Sid 1 (10) Giltig från och med Giltig till och med Vårt pedagogiska uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten präglas av goda pedagogiska relationer, den ska vara trygg rolig och lärorik för alla barn som deltar. Vi erbjuder en trygg omsorg och stimulerar barnens utveckling och lärande, i nära samverkan med hemmet. ENHETSMÅL Flickor och pojkar ska erbjudas jämlik verksamhet som främjar god hälsa och välbefinnande. Pedagogerna strävar efter att barnen rör sig utomhus varje dag om inte extrema väderförhållanden råder. Organiserade lekar initieras av pedagogerna som även deltar, stödjer och följer upp barnen i leken. Pedagogerna utmanar barnen att röra sig i ojämn terräng i skog och mark. På förskolornas gårdar, i parker och lekplatser stimuleras barnens grovmotorik när barnen klättrar, hoppar, cyklar och springer. Den fysiska leken utomhus möjliggör för barnen att interagera med alla barnen på förskolan. Inomhus är dans eller jympa ett återkommande inslag i verksamheten. Pedagoger och barn samtalar om maten under måltiden och om vad den gör för hälsan. Barnen uppmuntras att pröva och känna olika smaker. Detta sker även i små projekt där färg, form och textur undersöks. Pedagoger kopplar barnens dagshälsotillstånd till vikten av att tillföra kroppen dryck och mat. Flickor och pojkar ska erbjudas jämlik verksamhet som främjar utveckling och lärande. ÖSTBERGA FÖRSKOLOR Östbergabackarna Östberga valeria.giordano@stockholm.se stockholm.se Språk och kommunikation Barnen får tillfälle att i samlingar och i smågrupper återgiva en händelse. På avdelningarna finns böcker som inriktar sig mot olika genrer. Pedagogerna lyfter språket i en saga respektive en faktabok. Barnen skapar egna berättelser och beskrivningar av t.ex djur och föremål. Pedagogerna visar på den instruerande texten i samband med experiment, spelregler eller bakning. I konfliktlösningar får barnen argumentera för sin sak. Pedagogerna arbetar utforskande tillsammans med barnen där olika fenomen diskuteras och information sökes i fakta böcker och på nätet. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att föra dialog med varandra efter förmåga. Då barnet har annat modersmål än svenska visar pedagogen intresse för barnets modersmål, frågar vad saker heter och försöker lära sig enstaka ord. Tillfällen skapas av pedagogerna för att samtal ska kunna föras. Flerspråkig personal på avdelningen stödjer barnets första- och andraspråk i samtalen. Pedagoger uppmuntrar även barnen att uttrycka sig med symboler från olika språk. Barnen får utveckla sin förmåga att kommunicera

2 Sid 2 (10) upplevelser genom att uttrycka sig i bild och form, musik, sång, dans och drama. Böcker är ett arbetsmaterial som nyttjas på olika sätt, såsom i dagliga berättar- och lässtunder i smågrupper, som boksamtal och som en ingång till ett diskussionsämne. Vi använder böcker och bildmaterial som representerar olika kulturer och där barnen kan känna igen sig. Pedagogerna är uppdaterade på vilka barnprogram, dataprogram och leksaker som barnen är intresserade av och samtalar med barnen kring dessa. Matematik Pedagogen uppmärksammar barnen på matematiken i olika aktiviteter och miljöer samt använder matematiska begrepp. Barnen får tillfälle att jämföra, ställa hypoteser och se samband. Det sker i vardagens rutiner men även i olika projekt där barnen får fördjupa sig. Matematiken som problemlösare i vardagen är kopplat till när barnen dukar till ett givet antal barn eller där något ska delas lika mellan barnen i gruppen. Barnen får arbeta med representationer där barns matematiska tänkande utmanas. Naturvetenskap och teknik Barnen prövar och ser effekten av att tända och släcka lampor, öppna och stänga dörrar med kodlås och trycka på knappen i hissar. Genom samtal och ett utforskande arbetssätt i barngruppen ökar förståelsen för hur det fungerar. Återkommande utflykter till skog och mark där pedagoger och barn upplever årstidernas växlingar. Dessa kopplas sedan till vardagen såsom klädval vid regn, värme och kyla. Samtal om nedskräpning i naturen förs och vilken effekt det har. Barnen får möta olika miljösymboler och undersöka var de kan hitta dessa. Vi samlar papper till pappersinsamling och matavfall tas tillvara. I utemiljön namnger vi de djur och växter vi stöter på, söker i faktaböcker som vi har med och tillbaka på förskolan tar vi reda på mer fakta och fördjupar oss i det material vi tagit med oss. Barnen experimenterar kring t.ex vatten. Vad händer när vatten blir is och hur kan is bli vatten är frågor som barnen bekantar sig med och får pröva att se vad som händer när vatten får stå ute i kylan och sedan tas in på förskolan. Barnen har möjlighet att på förskolan pröva olika konstruktionsmaterial såsom lego, kaplastavar, klossar och naturmaterial. Pedagogen stöttar barnen att bygga stabilt, på höjden och på längden. Flickor och pojkar är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll Vi utformar miljön så att det finns ett varierat utbud av material som är tillgängligt för barnen. Vi anpassar dagsrytm o rutiner till barnens behov. Vi är engagerade, lyhörda, lyssnande och flexibla. Vi bemöter barnen med respekt och nyfikenhet. Vi låter alla barn komma till tals och vi är uppmärksamma för de barn som "inte syns". Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att få syn på barnens intressen och pågående lärandeprocesser. Vi skapar tillfällen att reflektera med

3 Sid 3 (10) barnen kring verksamheten och uppmuntra dem att komma med förslag och synpunkter. Vi utför barnintervjuer minst en gång per år. Flickor och pojkar är utifrån sina individuella förutsättningar förberedda inför övergången från förskola till skola. Vi organiserar verksamheten med särskilda aktiviteter för våra femåringar. Under det sista året på förskolan har förskolan och skolan en samverkan i form av återkommande träffar där pedagogiska frågor lyfts och där uppföljning av fjolårets överlämning sker. Under året sker samtal med de blivande skolbarnen kring förväntningar på skolstarten. I utvecklingssamtalen som förs med vårdnadshavaren, kommuniceras detta. Vårdnadshavarna har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten. I samband med inskolningen bjuds föräldrar in på en informations möte. Under den föräldraaktiva inskolningen av barnet blir vårdnadshavaren en naturlig del av verksamheten där det etableras en kontakt mellan vårdnadshavare och alla pedagoger i arbetslaget. Pedagogerna uppmuntrar vårdnadshavarna att ställa frågor och tycka till. Vid hämtning av barnet på förskolan berättar pedagogerna om dagens verksamhetsinnehåll och uppmuntrar samtidigt vårdnadshavarna att ta del av verksamhetens dokumentation. De kontinuerliga samtalen tas tillvara i verksamhetens utformning. Vid mer allmänna frågor som rör hela förskolan uppmuntras vårdnadshavare att ta kontakt med förskolechefen, eller att ta upp frågorna vid ett föräldramöte. Den avdelningsansvariga på avdelningen ansvarar för utvecklingssamtalen vilka har formen av en dialog mellan pedagogen och vårdnadshavaren. Barnets portfoliopärm är med och visar på barnets utveckling och lärande över tid på förskolan. Då vårdnadshavaren har annat modersmål än svenska närvarar tolk vid behov. Under inskolningsmötet och på utvecklingssamtalen samtalar och visar pedagogerna läroplanen, våra mål med förväntade resultat, likabehandlingsplanen och språkprogrammet och kopplar dessa till verksamheten som vårdnadshavaren ser på avdelningen. De flerspråkiga pedagogerna på förskolorna använder sitt modersmål i mötet med de vårdnadshavare som har samma modersmål. Flickor och pojkar ska erbjudas jämlika möjligheter att utöva och ta del av kultur i olika former Enheten arbetar enligt stadens kulturplan: Kultur i ögonhöjd. Pedagogerna håller sig informerade om kulturutbudet i staden och väljer kulturupplevelser efter kartläggning av barnens intressen. Pedagogerna skapar förförståelse inför de olika besöken utanför förskolan genom förberedelser i form av samtal, litteratur, bilder, föremål och olika sinnesintryck. Barnen bearbetar kulturupplevelserna i leken, genom dramaframställning och i skapandeprocesser.

4 Sid 4 (10) Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen kring dokumentation i samband med kulturupplevelserna i smågrupper och i samlingen. För att tydliggöra kulturbegreppet får vårdnadshavarna ta del av barnens kulturella upplevelser genom avdelningarnas väggdokumentation och i månadsbreven. Samtliga medarbetare bemöter alla med professionalitet Alla medarbetare strävar efter att ha ett inlyssnande förhållningssätt gentemot vårdnadshavare och andra besökare. Medarbetare är tydliga med att informera om förskolans uppdrag. Medarbetarna är hjälpsamma vid frågor och med att förmedla vidare. Flickor och pojkar ska få ett jämställt bemötande och jämställd omsorg Vi granskar oss själva genom observationer och fokusområden. Vi erbjuder könsneutralt lekmaterial och blandar traditionellt könskodat material. Vi uppmuntrar och utmanar barnen att pröva andra aktiviteter och material än de traditionellt könsbundna. Vi reflektera med barnen kring jämställdhetsfrågor. Vi väljer litteratur med hänsyn till och reflekterar med barnen kring jämställdhetsperspektivet. Vi fördjupar oss i perspektivet i våra utvecklingsgrupper Flickor och pojkar, kvinnor och män får ett jämställt bemötande i förskolan. Vi granskar oss själva genom observationer och fokusområden. Vi erbjuder könsneutralt lekmaterial och blandar traditionellt könskodat material. Vi uppmuntrar och utmanar barnen att pröva andra aktivieteter och material än de traditionellt könsbundna. Vi reflekterar med barnen kring jämställdhetsfrågor. Vi väljer litteratur med hänsyn till och reflekterar med barnen kring jämställdhetsperspektivet. Vi fördjupar oss i perspektivet i våra utvecklingsgrupper. Flickor och pojkar ska erbjudas en jämlik demokratisk verksamhet, fri från diskriminering Pedagoger diskuterar normer och värden på veckomöten och på APT. Vi vänder och vrider på begrepp i läroplanen och kopplar dem till verksamheten. Där personalgruppen speglar områdets kulturella mångfald bidrar det till att olikheter lyfts och ses som en tillgång. Pedagogerna kartlägger barngruppen utifrån diskrimineringsgrunderna för att identifiera utvecklingsområden och formulera samt följa upp mål. Pedagoger uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Barnens kompetenser och olikheter uppmärksammas av pedagogerna som i sin tur uppmanar barnen att använda sig av dessa i lek- och gruppsamvaro. Lekmiljön inbjuder till olika lekalternativ där alla som vill får möjlighet att leka. Pedagogens uppgift är att vara aktiv och stödjande i leken. Normer för samvaron i barngruppen är tydliga och framtagna

5 Sid 5 (10) gemensamt. Pedagogen närvarar, stödjer och tydliggör orsak och verkan. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, vanvård och utnyttjande. Vi anmäler oro till Socialtjänsten enligt gällande lagstiftning. Vi agerar omedelbart när vi anar att någon utsätts för psykiskt eller fysiskt våld, vanvård eller utnyttjande. Vi informerar varandra om insatser där det är nödvändigt för hur vi bemöter barn och vuxna som befinner sig i en svår situation. Flickor och pojkar ska erbjudas jämlik verksamhet som främjar god hälsa och välbefinnande. Pedagogerna strävar efter att barnen rör sig utomhus varje dag om inte extrema väderförhållanden råder. Organiserade lekar initieras av pedagogerna som även deltar, stödjer och följer upp barnen i leken. Pedagogerna utmanar barnen att röra sig i ojämn terräng i skog och mark. På förskolornas gårdar, i parker och lekplatser stimuleras barnens grovmotorik när barnen klättrar, hoppar, cyklar och springer. Den fysiska leken utomhus möjliggör för barnen att interagera med alla barnen på förskolan. Inomhus är dans eller jympa ett återkommande inslag i verksamheten. Pedagoger och barn samtalar om maten under måltiden och om vad den gör för hälsan. Barnen uppmuntras att pröva och känna olika smaker. Detta sker även i små projekt där färg, form och textur undersöks. Pedagoger kopplar barnens dagshälsotillstånd till vikten av att tillföra kroppen dryck och mat. Flickor och pojkar ska erbjudas jämlik verksamhet som främjar utveckling och lärande. Språk och kommunikation Barnen får tillfälle att i samlingar och i smågrupper återgiva en händelse. På avdelningarna finns böcker som inriktar sig mot olika genrer. Pedagogerna lyfter språket i en saga respektive en faktabok. Barnen skapar egna berättelser och beskrivningar av t.ex djur och föremål. Pedagogerna visar på den instruerande texten i samband med experiment, spelregler eller bakning. I konfliktlösningar får barnen argumentera för sin sak. Pedagogerna arbetar utforskande tillsammans med barnen där olika fenomen diskuteras och information sökes i fakta böcker och på nätet. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att föra dialog med varandra efter förmåga. Då barnet har annat modersmål än svenska visar pedagogen intresse för barnets modersmål, frågar vad saker heter och försöker lära sig enstaka ord. Tillfällen skapas av pedagogerna för att samtal ska kunna föras. Flerspråkig personal på avdelningen stödjer barnets första- och andraspråk i samtalen. Pedagoger uppmuntrar även barnen att uttrycka sig med symboler från olika språk. Barnen får utveckla sin förmåga att kommunicera upplevelser genom att uttrycka sig i bild och

6 Sid 6 (10) form, musik, sång, dans och drama. Böcker är ett arbetsmaterial som nyttjas på olika sätt, såsom i dagliga berättar- och lässtunder i smågrupper, som boksamtal och som en ingång till ett diskussionsämne. Vi använder böcker och bildmaterial som representerar olika kulturer och där barnen kan känna igen sig. Pedagogerna är uppdaterade på vilka barnprogram, dataprogram och leksaker som barnen är intresserade av och samtalar med barnen kring dessa. Matematik Pedagogen uppmärksammar barnen på matematiken i olika aktiviteter och miljöer samt använder matematiska begrepp. Barnen får tillfälle att jämföra, ställa hypoteser och se samband. Det sker i vardagens rutiner men även i olika projekt där barnen får fördjupa sig. Matematiken som problemlösare i vardagen är kopplat till när barnen dukar till ett givet antal barn eller där något ska delas lika mellan barnen i gruppen. Barnen får arbeta med representationer där barns matematiska tänkande utmanas. Naturvetenskap och teknik Barnen prövar och ser effekten av att tända och släcka lampor, öppna och stänga dörrar med kodlås och trycka på knappen i hissar. Genom samtal och ett utforskande arbetssätt i barngruppen ökar förståelsen för hur det fungerar. Återkommande utflykter till skog och mark där pedagoger och barn upplever årstidernas växlingar. Dessa kopplas sedan till vardagen såsom klädval vid regn, värme och kyla. Samtal om nedskräpning i naturen förs och vilken effekt det har. Barnen får möta olika miljösymboler och undersöka var de kan hitta dessa. Vi samlar papper till pappersinsamling och matavfall tas tillvara. I utemiljön namnger vi de djur och växter vi stöter på, söker i faktaböcker som vi har med och tillbaka på förskolan tar vi reda på mer fakta och fördjupar oss i det material vi tagit med oss. Barnen experimenterar kring t.ex vatten. Vad händer när vatten blir is och hur kan is bli vatten är frågor som barnen bekantar sig med och får pröva att se vad som händer när vatten får stå ute i kylan och sedan tas in på förskolan. Barnen har möjlighet att på förskolan pröva olika konstruktionsmaterial såsom lego, kaplastavar, klossar och naturmaterial. Pedagogen stöttar barnen att bygga stabilt, på höjden och på längden. Flickor och pojkar är delaktiga och har ett reellt inflytande på verksamhetens innehåll Vi utformar miljön så att det finns ett varierat utbud av material som är tillgängligt för barnen. Vi anpassar dagsrytm o rutiner till barnens behov. Vi är engagerade, lyhörda, lyssnande och flexibla. Vi bemöter barnen med respekt och nyfikenhet. Vi låter alla barn komma till tals och vi är uppmärksamma för de barn som "inte syns". Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att få syn på barnens intressen och pågående lärandeprocesser. Vi skapar tillfällen att reflektera med barnen kring verksamheten och uppmuntra dem att komma med förslag och synpunkter. Vi utför barnintervjuer minst en gång per år.

7 Sid 7 (10) Flickor och pojkar är utifrån sina individuella förutsättningar förberedda inför övergången från förskola till skola. Vi organiserar verksamheten med särskilda aktiviteter för våra femåringar. Under det sista året på förskolan har förskolan och skolan en samverkan i form av återkommande träffar där pedagogiska frågor lyfts och där uppföljning av fjolårets överlämning sker. Under året sker samtal med de blivande skolbarnen kring förväntningar på skolstarten. I utvecklingssamtalen som förs med vårdnadshavaren, kommuniceras detta. Vårdnadshavarna har möjlighet till delaktighet och inflytande i verksamheten. I samband med inskolningen bjuds föräldrar in på en informations möte. Under den föräldraaktiva inskolningen av barnet blir vårdnadshavaren en naturlig del av verksamheten där det etableras en kontakt mellan vårdnadshavare och alla pedagoger i arbetslaget. Pedagogerna uppmuntrar vårdnadshavarna att ställa frågor och tycka till. Vid hämtning av barnet på förskolan berättar pedagogerna om dagens verksamhetsinnehåll och uppmuntrar samtidigt vårdnadshavarna att ta del av verksamhetens dokumentation. De kontinuerliga samtalen tas tillvara i verksamhetens utformning. Vid mer allmänna frågor som rör hela förskolan uppmuntras vårdnadshavare att ta kontakt med förskolechefen, eller att ta upp frågorna vid ett föräldramöte. Den avdelningsansvariga på avdelningen ansvarar för utvecklingssamtalen vilka har formen av en dialog mellan pedagogen och vårdnadshavaren. Barnets portfoliopärm är med och visar på barnets utveckling och lärande över tid på förskolan. Då vårdnadshavaren har annat modersmål än svenska närvarar tolk vid behov. Under inskolningsmötet och på utvecklingssamtalen samtalar och visar pedagogerna läroplanen, våra mål med förväntade resultat, likabehandlingsplanen och språkprogrammet och kopplar dessa till verksamheten som vårdnadshavaren ser på avdelningen. De flerspråkiga pedagogerna på förskolorna använder sitt modersmål i mötet med de vårdnadshavare som har samma modersmål. Flickor och pojkar ska erbjudas jämlika möjligheter att utöva och ta del av kultur i olika former Enheten arbetar enligt stadens kulturplan: Kultur i ögonhöjd. Pedagogerna håller sig informerade om kulturutbudet i staden och väljer kulturupplevelser efter kartläggning av barnens intressen. Pedagogerna skapar förförståelse inför de olika besöken utanför förskolan genom förberedelser i form av samtal, litteratur, bilder, föremål och olika sinnesintryck. Barnen bearbetar kulturupplevelserna i leken, genom dramaframställning och i skapandeprocesser. Pedagogerna reflekterar tillsammans med barnen kring dokumentation i samband med kulturupplevelserna i smågrupper och i samlingen. För att tydliggöra kulturbegreppet får vårdnadshavarna ta del av barnens

8 Sid 8 (10) kulturella upplevelser genom avdelningarnas väggdokumentation och i månadsbreven. Samtliga medarbetare bemöter alla med professionalitet Alla medarbetare strävar efter att ha ett inlyssnande förhållningssätt gentemot vårdnadshavare och andra besökare. Medarbetare är tydliga med att informera om förskolans uppdrag. Medarbetarna är hjälpsamma vid frågor och med att förmedla vidare. Flickor och pojkar ska få ett jämställt bemötande och jämställd omsorg Vi granskar oss själva genom observationer och fokusområden. Vi erbjuder könsneutralt lekmaterial och blandar traditionellt könskodat material. Vi uppmuntrar och utmanar barnen att pröva andra aktiviteter och material än de traditionellt könsbundna. Vi reflektera med barnen kring jämställdhetsfrågor. Vi väljer litteratur med hänsyn till och reflekterar med barnen kring jämställdhetsperspektivet. Vi fördjupar oss i perspektivet i våra utvecklingsgrupper Flickor och pojkar, kvinnor och män får ett jämställt bemötande i förskolan. Vi granskar oss själva genom observationer och fokusområden. Vi erbjuder könsneutralt lekmaterial och blandar traditionellt könskodat material. Vi uppmuntrar och utmanar barnen att pröva andra aktivieteter och material än de traditionellt könsbundna. Vi reflekterar med barnen kring jämställdhetsfrågor. Vi väljer litteratur med hänsyn till och reflekterar med barnen kring jämställdhetsperspektivet. Vi fördjupar oss i perspektivet i våra utvecklingsgrupper. Flickor och pojkar ska erbjudas en jämlik demokratisk verksamhet, fri från diskriminering Pedagoger diskuterar normer och värden på veckomöten och på APT. Vi vänder och vrider på begrepp i läroplanen och kopplar dem till verksamheten. Där personalgruppen speglar områdets kulturella mångfald bidrar det till att olikheter lyfts och ses som en tillgång. Pedagogerna kartlägger barngruppen utifrån diskrimineringsgrunderna för att identifiera utvecklingsområden och formulera samt följa upp mål. Pedagoger uppmuntrar barnen att hjälpa varandra. Barnens kompetenser och olikheter uppmärksammas av pedagogerna som i sin tur uppmanar barnen att använda sig av dessa i lek- och gruppsamvaro. Lekmiljön inbjuder till olika lekalternativ där alla som vill får möjlighet att leka. Pedagogens uppgift är att vara aktiv och stödjande i leken. Normer för samvaron i barngruppen är tydliga och framtagna gemensamt. Pedagogen närvarar, stödjer och tydliggör orsak och verkan.

9 Sid 9 (10) Flickor och pojkar, kvinnor och män ska skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, vanvård och utnyttjande. Vi anmäler oro till Socialtjänsten enligt gällande lagstiftning. Vi agerar omedelbart när vi anar att någon utsätts för psykiskt eller fysiskt våld, vanvård eller utnyttjande. Vi informerar varandra om insatser där det är nödvändigt för hur vi bemöter barn och vuxna som befinner sig i en svår situation. RÄTTELSE Vår ambition är att det ska vara god kvalitet på vår verksamhet. Dina synpunkter är därför mycket viktiga. Om du har synpunkter på verksamheten eller inte tycker att vi har levt upp till våra enhetsmål vill vi gärna att du hör av dig så att vi kan vidareutveckla vår verksamhet. Om vi inte har lyckats leva upp till våra enhetsmål ska vi genast se över våra rutiner och rätta till det som har felat. SYNPUNKTER / KLAGOMÅL Du kan lämna dina klagomål och synpunkter såväl muntligt som skriftligt till dem som arbetar i verksamheten eller till enhetschef Namn, telefonnummer: alternativt via e-post valeria.giordano@stockholm.se. Det finns en särskild blankett inom förvaltningen om du vill lämna klagomål skriftligt.när vi tar emot ett klagomål ska vi se över orsakerna till klagomålet och snabbt vidta de åtgärder som behövs. Vi ska också se till att den som har lämnat klagomålet får återkoppling, om han/hon vill det. Om du inte är nöjd med hur klagomålet har hanterats kan du vända dig till avdelningschef Karin Åberg telefonnummer Klagomål som gäller verksamheten ska dokumenteras och fortlöpande tas upp på arbetsplatsträffar där all personal tillsammans diskuterar vad som kan göras för att de inte ska upprepas. Tre gånger per år analyserar vi samlat de eventuella klagomål vi har fått in för att ha detta som grund för att utveckla verksamheten. Då rapporteras också hanteringen av klagomålen vidare till nästa nivå i förvaltningen. VILL DU VETA MER? De enhetsmål som vi presenterar ovan har vi sett som viktiga och värdefulla för dig. Vill du veta mer om vår verksamhet och hur vi arbetar är du hjärtligt välkommen att ringa till oss eller besöka vår hemsida Stock holm Valeria G iordano försk olec hef Ensk ede-årsta-vantörs stads delsnäm nd

10 Sid 10 (10) Adress: Slak thus plan 8A Box 81, J ohanneshov Telefon: Telefax: E-post: eav@stock holm.se Östberga försk olor Adress: Östbergaback arna 50 Telefon: E-post: valeria.giordano@stock holm.se Dennna garanti godkändes av en