Innehåll. SBAB n Box n Stockholm n sbab.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se"

Transkript

1 Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 4 n 14 augusti 2006 Konjunkturbrevet i korthet n Internationella konjunkturen robust men sårbar. n USA-ekonomin kyls av. Svår riskavvägning för Fed. n Konjunkturen i euroområdet når sin topp redan i slutet av året. n BNP-tillväxten i den svenska ekonomin blir 4 procent i år. n Det dröjer till 2008 innan den inhemska konjunkturen försvagas på allvar. n Hög produktivitet får arbetslösheten att fastna på över 5 procent och håller nere inflationstrycket. n Styrräntan höjs extra snabbt till 3,75 procent för att dämpa huspriser och skulder. n Ett ras i huspriserna kan få Riksbanken att byta fot och gå försiktigare fram med räntehöjningarna. Innehåll Svensk tillväxt går ovanpå det mesta 2 Riksbanken och ECB på hugget 3 USA; avkylning men näsan klart över vattnet 5 Konjunkturtoppen snart nådd i euroområdet 7 Sverige Gyllene tider men ovanligt få nya jobb 8 I fokus Ras i huspriser risk för Riksbanken 11 SBAB:s konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB. Ansvarig för brevet: Barbro Wickman-Parak, tel Tomas Pousette, tel Prenumerationsansvarig: Sofia Ivansson, tel SBAB n Box n Stockholm n sbab.se Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa.

2 Svensk tillväxt går ovanpå det mesta Den internationella konjunkturen är fortfarande robust även om den är sårbar. I Sverige ökar BNP med 4 procent i år och 3 procent nästa år. I förhållande till jämförbara länder ligger Sverige i topp. Först 2008 försvagas konjunkturen påtagligt. Världsekonomin manifesterar en enastående motståndskraft; trots skyhöga oljepriser och förvärrad kris i Mellanöstern pekar sommarens konjunkturindikatorer samfällt på en fortsatt robust tillväxt. Inköpschefsindex för industrin får illustrera. Inköpschefsindex för industrin Japan USA Euroområdet Index nov feb maj aug nov feb maj aug nov feb maj aug nov feb maj Konjunkturförloppet för 2006 och 2007 i vår nu aktuella prognos följer det mönster som låg till grund för våra tillväxtbedömningar redan för ett år sedan. Den förväntade avmattningen i USA börjar synas tydligt. I Japan växer ekonomin till och med något starkare än vi tidigare räknat med. För euroområdet har våra tillväxtprognoser för 2006 och 2007 legat oförändrade på cirka 2 procent sedan förra sommaren. Den ljusning som nu tydligt kan avläsas i indikatorerna pekar på att det ligger inom räckhåll. För ett år sedan räknade vi med att svensk tillväxt i år skulle toppa strax över 3 procent men under våren justerades prognosen upp till nära 4 procent och nu hamnar prognosen på 4 procent jämnt. Den förväntade tillväxten 2007 på cirka 3 procent har vi ingen anledning att ändra på. Både i år och nästa år sticker den svenska tillväxten ut om vi jämför oss med USA men framför allt med euroområdet. Försvagning dröjer till 2008 Vi inkluderar nu 2008 i vår prognos. Först det året ser vi en mer utbredd avmattning i världsekonomin och i Sverige. I USA har avmattningen redan börjat ge sig tillkänna och centralbanken där beräknas börja sänka räntan på våren nästa år. I euroområdet leder den stärkta ekonomin och en inflation som envist ligger över målet till att ECB fortsätter att höja räntan i år och i början av nästa år. Avmattningen i ekonomin under loppet av 2008 ger utrymme för sänkt styrränta i slutet av året. 67,5 6 62,5 6 57,5 5 52,5 5 47,5 4 42,5 BNP-prognoser USA 3,2 3,3 2,6 2,5 Japan 2,6 3,3 1,8 Tyskland 1,7 1,6 1,5 Frankrike 1,2 1,9 2,2 1,8 EMU 1,4 2,1 1,8 Storbritannien 1,8 2,4 2,5 2,5 Sverige 2,7 4,0 2,5 OECD, totalt 2,6 3,1 2,7 2,5 Kina 9,9 9,1 8,7 8,0 Efter en storartad fyraårig svensk tillväxtperiod, med en BNP-ökning på i genomsnitt nästan 3,5 procent per år, är det dags för en betydligt lugnare utveckling Riksbanken beräknas hinna höja räntan till 3,75 procent innan man börjar lätta på penningpolitiken i slutet av Det innebär att styrräntan i nuvarande konjunkturcykel inte når upp till en mer normal nivå. Det får tillskrivas den extremt låga inflationsperiod vi är inne i och ingenting vi kan räkna med ska gälla i ett mer långsiktigt perspektiv. Risker på det internationella planet Riskerna i prognosen står att finna på den internationella arenan. Hur den upptrappade konflikten i Mellanöstern kommer att kunna hanteras hör givetvis hit. En brantare nedgång i USA-ekonomin kan heller inte uteslutas. En kollaps på bostadsmarknaden skulle kunna bli en utlösande faktor. Fed skulle då snabbt få svara med sänkt styrränta. Eftersom det finns andra växtcentra som till exempel Asien med Kina i spetsen kan nedgången i världsekonomin bli kortvarig och inte så djup. Ett betydligt värre scenario är att den amerikanska ekonomin mattas av samtidigt som inflationstrycket ökar och tvingar fram höjd styrränta. Ett sådant stagflationsscenario skulle få mer långtgående konsekvenser för internationell och svensk konjunktur. Internationella förutsättningar en avslutades den 9 augusti 2006 Oljepriset sjunker marginellt från ett genomsnitt på 71 dollar per fat i år till 69 dollar per fat Dollarns kurs mot euron ligger kring 1,30 under prognosperioden. Kronans kurs mot euron stärks till 9,15 under 2007 och Det innebär en växelkurs mot dollarn på cirka 7 kronor 2007 och TCW-index blir därmed något starkare än det långsiktiga genomsnittet på

3 Riksbanken och ECB på hugget När Riksbanken skärpte tonen i juni gjorde vi en radikal omstöpning av vår prognos för styrräntan och den har vi inte ändrat på. Nu är det i euroområde som vi räknar med att räntan dras upp snabbare och mer än vi tidigare räknat med. Vid amerikanska centralbankens möte i augusti förblev styrräntan oförändrad efter att ha höjts vid alla möten de senaste två åren. Vi lutar mot att nästa steg blir sänkt ränta. Alla viktiga centralbanker har höjt styrräntan under sommarmånaderna. I juni höjde som bekant Fed sin styrränta till 5,25 procent. Samma månad höjde ECB sin från 2,50 till 2,75 och nu i början av augusti var det åter dags; styrräntan drogs upp till 3 procent. Samma dag höjde även centralbanken i Storbritannien sin styrränta till 4,75 procent vilket för de allra flesta bedömare kom som en överraskning. Sist men inte minst; Japans centralbank höjde sin styrränta i juli till 0,25 procent efter fem år av nollräntepolitik. Inflationsbekämpningen är på bred front tillbaka på agendan. Deflationsoron från 2003 känns avlägsen och det faktum att även Japan höjt räntan signalerar att deflationsperioden är över där. Styrräntor, utfall och prognos Riksbanken jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 Fed ECB oroar sig för att inflationen envist bitit sig fast över målet och för att hushållsupplåningen expanderar (se sidan 7). När det nu går bättre för ekonomin väljer man att raska på räntehöjningarna. Signalerna är tydliga. Vi räknar med att styrräntan når 3,50 procent i slutet av året vilket är 0,50 procentenheter mer än i vår tidigare prognos. Räntetoppen på 3,75 procent nås under våren nästa år och när ekonomin svalnar av 2008 sänks räntan i slutet av året. För Fed är inflationen ett mer påtagligt problem. Lönerna har stigit och även den underliggande inflationen har dragits upp. Men här avvaktar man effekterna av redan genomförda höjningar. Effekterna på bostadsmarknaden har blivit påtagliga och en kollaps där ökar risken för en brant avmattning i ekonomin. Vi beräknar att ekonomin med början andra halvåret och under 2007 och större delen av 2008 växer i lägre takt än den trendmässiga tillväxten på drygt 3 procent (se sidan 6) och vi räknar med att Fed bemöter detta genom att börja trappa ner styrräntan på våren nästa år. Konjunktursvackan beräknas bli mild och kortvarig och under 2008 räknar vi med att styrräntan åter börjar höjas. ECB 4,0 Från Riksbanken intet nytt När Riksbanken höjde räntan i juni angav man tonen; det blir fler räntehöjningar än finansmarknaden då väntade sig. I samband med det skruvade vi upp vår styrränteprognos (se Boräntenytt, 26 juni). Under sommaren har det varit tyst från Riksbanken och den konjunkturstatistik som kommit bekräftar bilden av en mycket stark svensk ekonomi. Något skäl att ändra styrränteprognosen ser vi inte. Styrräntan beräknas vara uppe i 3 procent i slutet av Då har Riksbanken höjt styrräntan med sammanlagt 1,5 procentenheter under loppet av ett år. Höjningarna av styrräntan motiveras inte främst av inflationsfaran utan av viljan att komma till rätta med skenande huspriser. Med våra prognoser kan Riksbanken sakta ner takten i räntehöjningarna nästa år och ändå hamna under inflationsmålet på 2 procent i slutet av 2008 (se sidan 10). Under loppet av 2007 börjar tillväxten gå in i en lugnare bana och då bör prisstegringstakten på villor och bostadsrätter ha dämpats. Vi räknar med en topp i styrräntan på 3,75 procent. Det innebär att den i nuvarande konjunkturcykel knappt hamnar inom ramen för det som kan bedömas vara en mer normal styrränta. När vi senare blickar bakåt kommer nog sviten av starka tillväxtår kombinerat med en extremt låg inflation att framstå som en unik period. Små rörelser i långa marknadsräntor Den tidigare dramatiken på aktiebörsen ebbade ut i juni. Långa marknadsräntor har studsat lite upp och ner och jämfört med början av juli, då SBAB senast höjde den bundna boräntan, har räntan på femåriga statsobligationer stigit med knappt 0,10 procentenheter. När vi nu sett slutet på de amerikanska styrräntehöjningarna kommer de långa räntorna där att försiktigt röra sig nedåt. I slutet av prognosperioden dras de uppåt av att Fed då åter börjar höja styrräntan. Den svenska långa räntan har en längre tid legat lite under sin tyska motsvarighet vilket beror på att den svenska styrräntan ligger och legat lägre än ECB:s. Skillnaden mellan ECB:s och Riksbankens styrränta minskar under resten av året och utraderas helt under loppet av 2007 för att därefter röra sig parallellt. De långa räntorna i Sverige och i euroområdet rör sig då också parallellt och i båda fallen hamnar toppen för den femåriga statsobligationsräntan på över 4 procent. När toppen för både Riksbankens och ECB: s styrränta passerats börjar den långa räntan sjunka svagt i slutet av I Sverige har femårsräntan stigit 3

4 med nästan 1,5 procentenheter sedan sommaren förra året. Vi räknar med cirka 0,5 procentenheter ytterligare innan det tar stopp. Långa räntor (statsobligationer, 5 år), utfall och prognos Sverige Boräntor svagt nedåt 2008 Eftersom prognosen för styrräntan inte förändrats är boränteprognosen för den rörliga boräntan 2006 och 2007 identisk med prognoserna som vi presenterade i Boräntenytt från juni och juli. Även prognosen för de bundna boräntorna 2006 och 2007 är oförändrad jämfört med tidigare. Det nya prognosåret, 2008, beräknas bli ett avmattningsår och Riksbanken börjar lätta på penningpolitiken. Boräntorna börjar då röra sig nedåt. SBAB:s boräntor, aktuella och prognos 9 augusti dec 2006 dec 2007 dec 2008 Rörlig (3 mån) 3,23 4,00 4,75 4,50 Bunden, 2 år 4,02 4,70 4,80 4,60 Bunden, 5 år 4,73 0 5,20 5,10 Billigt men inte lönsamt att binda långt Med våra prognoser för styrräntan och därmed den rörliga boräntan är det en liten fördel att ha rörligt bolån jämfört med att till exempel binda på fem år. Det handlar om ungefär 0,30 procentenheter lägre genomsnittsränta för perioden. Den som vill köpa sig säkerhet och binda på fem år får på ett miljonlån en merkostnad på kronor brutto, efter skatt, under perioden. Det är inte stora pengar jämfört med den riskpremie som varit betydligt högre tidigare år. Från 1997 och till och med juli 2001 (den sista tidpunkt för vilken vi har utfall för den rörliga boräntan fem år framåt) har fördelen att ligga rörligt i genomsnitt legat på 1,8 procentenheter. Att binda sina lån har då i genomsnitt gett en merkostnad på ett miljonlån på kronor brutto och cirka kronor efter skatt. USA Tyskland jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 6,5 6,0 5,5 4,5 4,0 3,5 2,5 Mer normal styrränta ändrar bilden I inflationsrapporten i juni bedömer Riksbanken att en normal styrränta ligger i spannet 3,50-0 procent. I stark konjunktur kan den övre gränsen passeras medan svaghetsperioder kan medföra en ränta under intervallet. I vår prognos når styrräntan en topp på 3,75 procent; en låg nivå med tanke på den starka tillväxten. En fortsatt god produktivitetstilllväxt och gott om arbetskraft bedöms hålla tillbaka inflationstrycket så att styrräntan inte hinner upp till högre nivåer innan konjunkturen börjar sacka. Men Riksbanken kan ju komma att se inflationstrycket som en växande riskfaktor och snabbt anpassa styrräntan mot en högre nivå. Det naturliga är då att anta att man tar större och snabbare kliv i räntetrappan 2007 medan tillväxten fortfarande är stark. Låt oss anta att den mer aggressiva politiken för upp styrräntan till en topp på 4,75 procent och att den sedan under hela femårsperioden ligger en procentenhet över det räntescenario vi räknar med till Det innebär då att den rörliga boräntan toppar på 5,75 procent SBAB:s huvudscenario och alternativt scenario för styrräntan Ränteprognos Alternativt scenario dec-06 dec-07 dec-08 dec-09 dec , aug Vi bedömer inte att sannolikheten för ett sådant räntescenario är stor. Men skulle det bli så blir det i stället fördel bunden ränta. Ett lån som i dagsläget binds på fem år skulle då få en ränta som ligger 0,5 procentenheter lägre än om lånet hålls rörligt under samma period. Mätt i kronor blir räntevinsten på ett miljonlån kronor brutto och kronor efter skatt. 0 4,50 4,00 3,50 0 2,50 0 1,50 0 0,50 0 Barbro Wickman-Parak 4

5 USA; avkylning men näsan klart över vattnet BNP-siffrorna för andra kvartalet bekräftar den förväntade dämpningen av amerikansk ekonomi. Två år av successiv penningpolitisk åtstramning men också höjda oljepriser sätter sina spår. Men om våra prognoser håller blir svackan i ekonomin blir betydligt mildare än den som inträffade efter millennieskiftet. Det blev en kraftig inbromsning i amerikansk ekonomi andra kvartalet i år. BNP ökade med 2,5 procent i årstakt. Det är en preliminär siffra som kan komma att revideras upp en bit senare. Men även med det i beaktande står tillväxtsiffran i stark kontrast till första kvartalets tillväxt på drygt 5,5 procent. Vår prognos har länge varit att tillväxten bromsar in under loppet av 2006 och att räntekänsliga komponenter som kapitalvarukonsumtion och bostadsinvesteringar ska driva processen. En sådan utveckling syns tydligt för de senare som nu fallit tillbaka tre kvartal i rad. Nedgången var försiktig till att börja med men andra kvartalet i år accelererade fallet till nästan 6,5 procent i årstakt. Mätt på årsbasis, det vill säga jämfört med samma period förra året, ökade bostadsinvesteringarna med knappt 3 procent första halvåret i år. Det ska jämföras med volymökningar på i genomsnitt 9 procent per år treårsperioden Bostadsinvesteringarna beräknas fortsätta nedåt och fallet blir starkt nästa år men bromsar upp Bostadsinvesteringar och hushållens inköp av varaktiga varor Utfall Konsumtion av kapitalvaror 1 1 Trots den påtagliga avkylningen av bostadsmarknaden, turbulensen på aktiemarknaden och det stigande oljepriset har hushållens förtroende knappast rubbats alls utan indikatorerna ligger på ungefär samma nivåer som under våren. Att sysselsättningen ökar, även om takten mattas av, ger ett kompenserande stöd till hushållen när bostadsmarknaden viker. Den privata konsumtionen väntas totalt sett öka med cirka 3 procent i år. Nästa år och 2008 beräknas den öka med cirka 2,5 procent. Ingen höjdare om man jämför med 2004 men heller ingen katastrof. Privat konsumtion ger ett bra bidrag till tillväxten och hindrar den från att hamna i negativt territorium. Investeringarna fortsätter att bidra positivt Den snabba och djupa ekonomiska nedgången kring millennieskiftet finns kvar i färskt minne. Lägg därtill att andra nedgångsperioder, som den i början av 1990-talet, haft samma intensiva förlopp, och det är ganska befogat att fråga sig om det vi har framför oss kan bjuda på samma dramatik. Det snabba förloppet i nedgången drevs på av ett snabbt ras i företagens investeringar. Vår prognos är att investeringskonjunkturen nu dämpas men att ett ras liknande det i början av seklet inte ligger i korten. Det finns flera viktiga skillnader jämfört med början av det nya seklet. Raset då föregicks av en stark och långvarig investeringsboom och högt upptrissade aktiebörser. Företagens balansräkningar var då hårt ansträngda medan de idag är i gott skick. Bostadsinvesteringar - Företagens investeringar Förändring jämfört med samma period året innan, procent 1 ha ha ha ha ha ha ha Konsumtionen av kapitalvaror ökade i snabb och ganska stadig takt hela 2004 och fram till tredje kvartalet Efterföljande kvartal har den svängt kraftigt upp och ned och andra kvartalet, som blev svagt, låg den på ungefär samma nivå som tredje kvartalet Andra kvartalets två inledande månader föll konsumtionen av kapitalvaror framförallt till följd av minskade bilinköp. I juni skedde en återhämtning. För första halvåret sammantaget ökade kapitalvarukonsumtionen med 5 procent på årsbasis. Räntehöjningarna har hittills fått en förhållandevis begränsad effekt men vi räknar med att dämpningen blir mer uttalad framöver utan att det för den skull helt går hål på hushållens konsumtionslust. kv1 95 kv1 96 kv1 97 kv1 98 kv1 99 kv1 00 kv1 01 kv1 02 kv1 03 kv1 04 kv1 05 kv1 06 kv1 07 kv1 08 Den senaste statistiken med stigande industriproduktion och kapacitetsutnyttjande talar inte heller för att ett ras i investeringarna skulle vara förestående

6 Produktion och kapacitetsutnyttjande i industrin BNP-tillväxt, utfall och prognos 1 Produktion (vänster) 7,5 2,5-2,5 8 82,5 8 77,5 7 6,0 4,0 - -7,5, 12 månader Kapacitetsutnyttjande (höger) ,5 7 Föränding från samma kvartal året innan, procent kv1 89 kv1 91 kv1 93 kv1 95 kv1 97 kv1 99 kv1 01 kv1 03 kv1 05 kv Julisiffran för inköpschefsindex för industrin ligger nära 55 (50 anger brytpunkt mellan expansion och tillbakagång) och indexen har legat parkerad på den nivån eller en bit däröver under hela året. Det pekar mot en fortsatt stabil expansion på hygglig nivå. Det finns alltså en god chans att företagens investeringar kan fortsätta att ge ett betydande bidrag till tillväxtprocessen när bidraget från privat konsumtion avtar och bostadsinvesteringarna inte längre bidrar positivt. Bidrag till BNP-tillväxt, utfall och prognos Privat konsumtion Företagens investeringar Bostadsinvesteringar enheter Nettoexporten ger enligt vår prognos ett svagt negativt bidrag under hela prognosperioden medan lagerinvesteringarna bidrar positivt i år, neutralt nästa år och svagt negativt Den sammantagna bedömningen ger då en BNPtillväxt på strax under 3,5 procent i år och på cirka 2,5 procent nästa år och Mild svacka med nedåtrisk Vår prognos för de närmaste åren innebär att USA-ekonomin kyls av ganska ordentligt och att bildar en tillväxtsvacka. Men jämfört med andra nedgångsperioder blir den kommande konjunkturnedgången betydligt mildare. Strategiskt för att detta ska realiseras är att hushållens konsumtion upprätthålls, och här ligger det stora osäkerhetsmomentet. 4,0 - - Höjningarna av styrräntan, från 1 procent till 5,25 har från våren och framåt kylt av bostadsmarknaden. De tendenser som vi utförligt redogjorde för i konjunkturbrevet i juni har förstärkts. Feds avsikt har varit att marknaden ska dämpas i ordnade former men allteftersom svaghetstecknen hopar sig ökar osäkerheten om huruvida den ackumulerade effekter av räntehöjningarna ska ge upphov till ett brantare fall. Då hotas hushållens konsumtion vilket i sin tur kan kyla av företagens investeringar betydligt mer än vi räknat med. Då hotar en djupare tillväxtsvacka i amerikansk ekonomi. Svår riskavvägning för Fed Samtidigt som det finns risk för att tillväxten stoppar upp rejält finns risk för ökande inflationstryck. Hotet är inte överhängande men tillräckligt för att inte kunna negligeras. Timlönerna är på uppåtgående och ökar nu med nästan 4 procent mot cirka 2,5 procent för ett år sedan samtidigt som produktivitetstillväxten dämpats. De höga energipriserna har drivit upp konsumentpriserna till över fyra procent. Mer väsentligt är att det inflationsmått som är mest centralt för Fed, nämligen implicitprisindex för privat konsumtion exklusive energi- och livsmedel (kärninflationen), successivt dragits upp från 2 procent i början av året till 2,4 procent i juni. Fed har inget explicit inflationsmål men anses allmänt se en kärninflation kring 2 procent som en önskvärd nivå. Att den nu ligger över den nivån behöver inte innebära höjd styrränta. Avgörande är hur inflationstrycket utvecklas framöver. När Fed valde att hålla styrräntan oförändrar nu i augusti uttalade man att det höga resursutnyttjandet och höga energioch råvarupriser har en potential att permanenta inflationstrycket. Men huvudspåret är att moderationen i efterfrågan bidrar till att begränsa inflationstrycket även om en viss inflationsrisk fortfarande finns kvar som man uttrycker det. Barbro Wickman-Parak 6

7 Konjunkturtoppen snart nådd i euroområdet Tillväxten i euroområdet når kulmen i år men dämpningen under 2007 och 2008 blir mild. Hög inflation och snabb ökning av likviditeten är orosmoln för ECB. Höjningarna av styrräntan väntas nu komma snabbare och toppen bli högre än vi tidigare räknat med. Det var ingen överraskning att den europeiska centralbanken (ECB) höjde styrräntan med 0,25 procentenheter till 3 procent i början av augusti. Konjunkturen i euroområdet ser stark ut, inflationen är högre än målet på knappt 2 procent och penningmängden ökar snabbt. Konjunkturen toppar i år Första kvartalets BNP-tillväxt i euroområdet på 0,6 procent, från föregående kvartal, var ingen tillfällighet. EU-kommissionens BNP-indikator tyder på en lika hög tillväxt under resten av året. Enkätundersökningar visar på en positiv utveckling i näringslivet och optimism bland konsumenterna. Fotbolls- VM verkar också ha givit en extra skjuts åt den tyska ekonomin. Vi justerar därför upp BNP-prognosen för i år från till 2,1 procent. BNP-utveckling i euroområdet livsmedel samt alkohol och tobak bara är cirka 1,5 procent. Vår prognos är att inflationstrycket förblir lågt och att KPI-takten avtar under de två kommande åren. Bedömningen bygger på att oljepriset inte stiger ytterligare, utan ligger kring 70 dollar per fat. ECB:s oro för stigande oljepriser och för effekter på andra priser och löner från uppgången i energipriserna gör dock att vi räknar med att styrräntan kommer att höjas ytterligare framöver. Den starka ökningen av likviditeten är en annan faktor som talar för en åtstramning av penningpolitiken. Utlåningen till hushållens husköp stiger särskilt snabbt. Efterfrågan på huslån har ökat markant sedan ECB sänkte styrräntan till 2 procent under Huspriserna är också på väg upp även om takten i euroområdet som helhet är betydligt lägre än i Sverige. Hushållens lån för husköp i euroområdet 2, , ,5 från motsv kv föreg år kv1 02 kv1 03 kv1 04 kv1 05 kv1 06 kv1 07 kv mån Det finns emellertid flera argument för att konjunkturen inte fortsätter att förbättras under de två kommande åren. Den amerikanska tillväxten kommer att dämpas, vilket kyler av euroområdets export. Finanspolitiken stramas åt i bland annat Tyskland och Italien med negativa effekter på inhemsk efterfrågan. Höga energipriser dränerar konsumenternas köpkraft. Den stramare penningpolitiken får gradvis effekt på ekonomin. Vi räknar därför med att tillväxttakten toppar i år och att BNP-ökningen dämpas till 2 procent 2007 och 1,8 procent Inflation och likviditet ger högre ränta Inflationen fortsätter att vara högre än ECB:s mål på knappt 2 procent. Under första halvåret har den legat stabilt på cirka 2,5 procent. Det är främst energipriserna som dragit upp prisökningarna medan kärninflationen - KPI exklusive energi, Signalerna från ECB är entydiga om att fler räntehöjningar är att vänta. Vi har därför höjt prognosen för styrräntan till slutet av året med 0,5 procentenheter till 3,50 procent. en för styrräntan till slutet av 2007 har också justerats upp från 3,50 till 3,75 procent. Under 2008 räknar vi med att den svagare konjunkturen ger utrymme för en räntesänkning till 3,50 procent. Osäkerheten i prognosen för euroområdet är olika på kort och lång sikt. Under de närmaste kvartalen är det möjligt att tillväxten kan överraska positivt. Konfidensindikatorerna är starka och konjunkturtoppen kan bli högre än vad vi förutser. Under 2007 och 2008 är dock riskerna på nedsidan när USA-ekonomin dämpas. Momshöjningen i Tyskland med 3 procentenheter vid årsskiftet ger en extra osäkerhet till utvecklingen i euroområdets största ekonomi. Tomas Pousette 7

8 Gyllene tider men ovanligt få nya jobb Det dröjer till 2008 innan konjunkturen försvagas på allvar. Trots hög tillväxt under fem år i rad ökar inflationstrycket bara måttligt. Utväxlingen från konjunkturen till sysselsättningen är också mindre än normalt och den öppna arbetslösheten biter sig fast över 5 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin fortsatte att vara mycket hög under det andra kvartalet. BNP ökade med 5,5 procent kalenderkorrigerat, jämfört med motsvarande kvartal förra året, och med 1,4 procent från första kvartalet. Under första halvåret är därmed BNP-tillväxten 4,8 procent, jämfört med motsvarande period förra året. Trots den höga aktiviteten under första halvåret justerar vi bara upp vår BNP-prognos från april med två tiondelar till 4 procent. Vi räknar med att BNP-tillväxten dämpas till cirka 3,5 procent under andra halvåret. BNP-prognosen för 2007 är oförändrad på 3 procent. Under 2008, som är nytt slutår i prognosen, räknar vi med att konjunkturen börjar vika så att BNP-tillväxten mattas av ytterligare till 2,5 procent. Gynnsamt samspel ger topp i år Det är flera faktorer som samverkar till den mycket höga tillväxten i år. Den internationella efterfrågan är stark och kronans förstärkning har bara fört den tillbaka till ett normalt läge efter förra årets svacka. Förutsättningarna för exporten har således varit goda och en bra fart på telekom har också bidragit positivt. Högt kapacitetsutnyttjande och god lönsamhet har stimulerat investeringarna. De uppdrivna bostadspriserna har gett en extra skjuts till bostadsbyggandet. En lätt penningpolitik tillsammans med en generös finanspolitik har gett förlig vind för hushållens konsumtion. Förbättringen på arbetsmarknaden har också bidragit till hushållens optimism. Kommunernas förbättrade finanser bidrar till att även den kommunala konsumtionen tar fart efter två svaga år. Förutsättningarna för tillväxten förändras dock inte så mycket att det leder till en kraftigare konjunkturnedgång. Även under 2008 motsvarar BNP-tillväxten ungefär den långsiktigt möjliga och resursutnyttjandet förblir högt. BNP och underliggande inflation (UND1X) Underliggande inflation Försörjningsbalans, procentuell volymförändring Hushållens konsumtion 2,4 3,1 2,6 2,2 Offentlig konsumtion 0,7 1,2 0,8 Fasta investeringar 8,5 7,3 4,1 2,1 Lagerinvesteringar 1) -0,1-0,1 0,2 Export 6,4 9,0 6,0 5,3 Import 7,3 8,2 5,8 4,4 BNP 2,7 4,0 2,5 BNP, kalenderkorrigerad 2,7 4,3 2,3 1) Förändring i procent av BNP föregående år BNP 4,0 Under de kommande två åren räknar vi med att den internationella efterfrågan dämpas något. Exportens ökning blir därmed lägre och utrikeshandelns bidrag till BNP-tillväxten blir mindre än i år. Hushållens inkomster, som stiger kraftigt i år, får ett lugnare tempo under 2007 och Timlönerna stiger visserligen något mer under de två kommande åren än i år men det stora bidraget till lönesumman från fler arbetade timmar på arbetsmarknaden i år dämpas framöver. Samtidigt höjer Riksbanken styrräntan och finanspolitiken blir mindre expansiv. Takten i hushållens konsumtion mojnar därför jämfört med årets köpfest. Ökningstakten för investeringarna nådde en topp redan förra året. Under 2007 och 2008 dämpas investeringsaktiviteten, framför allt i de konjunkturkänsliga delarna av näringslivet. Bostadsbyggandet planar också ut efter den tidigare expansionen. Antaganden om den ekonomiska politiken Penningpolitiken. Riksbanken höjer styrräntan till 3 procent till slutet av Under 2007 höjs styrräntan ytterligare till 3,75 procent där den ligger kvar tills den sänks till 3,50 procent i slutet av Finanspolitiken. Opinionsläget inför riksdagsvalet i september tyder på att det kommer att väga jämnt mellan de två blocken. Nya partier kan göra det parlamentariska läget efter valet än mer osäkert. Oavsett valutgången lär finanspolitiken bli mindre expansiv än vad den är i år. Vi räknar dock med att transfereringarna till hushållen ökar med 5 miljarder både 2007 och 2008 utöver normala uppräkningar på grund av inflationen. Kommunalskatterna antas vara oförändrade under de två kommande åren. 8

9 Produktiviteten bryter normalt mönster Trots den höga tillväxten under fem år i rad bedömer vi att inflationstrycket kommer att vara måttligt. Riksbanken behöver bara höja styrräntan till 3,75 procent i den här konjunkturcykeln för att hålla den underliggande inflationen, UND1X, på cirka 2 procent. På längre sikt bör man räkna med att styrräntan är högre och pendlar kring en nivå på drygt 4 procent. En viktig anledning till vår positiva syn på inflationstrycket under de närmaste åren är att produktiviteten väntas fortsätta att öka snabbt. Under den senaste tioårsperioden har arbetsproduktiviteten, förädlingsvärdet per arbetad timme, i hela ekonomin ökat med i genomsnitt 2,4 procent. I den varuproducerande delen av näringslivet har produktiviteten ökat särskilt snabbt, med cirka 5 procent per år, medan motsvarande takt för den tjänsteproducerande delen är 2 procent. För näringslivet som helhet har produktiviteten under den senaste tioårsperioden ökat med cirka 3 procent årligen, vilket innebär att produktionen på tio år kunnat ökas med drygt en tredjedel med oförändrad arbetsinsats. Det är en imponerande effektivisering under så lång tid även om det finns dalar, särskilt efter millennieskiftet. Under 2005 dämpades också ökningen av produktiviteten, främst beroende på en tillfällig försvagning av industriproduktionen. Andra kvartalet i år steg produktiviteten återigen mycket snabbt. Företagen möter allt hårdare press att effektivisera både från internationell konkurrens och från finansmarknaden. Kapitalstocken har moderniserats efter ökade investeringar under de tre senaste åren. Bland dem som söker jobb finns en stor del med god utbildning. Drygt studerande vill och kan ta ett arbete. Industrin, som har en hög produktivitet, möter ingen motsvarande produktionssvacka som under förra året. Produktivitetens ökningstakt i hela ekonomin och i näringslivet förutses därför bara sjunka marginellt under de långsiktiga genomsnitten på 2,4 respektive 3 procent. en av produktiviteten har stor betydelse både för arbetsmarknaden och för inflationen. Produktivitetsutvecklingen, utfall och prognos Näringslivet Hela ekonomin 4,5 4,0 3,5 2,5 1,5 0,5 Produktiviteten i ekonomin och näringslivet Medelvärde Näringslivet Hela ekonomin 4kv -1 kv1 94 kv1 96 kv1 98 kv1 00 kv1 02 kv1 04 kv1 06 Vanligen brukar produktivitetsutvecklingen samvariera med konjunkturen. I början av en konjunkturuppgång, när det finns gott om lediga resurser i form av både arbetskraft och kapital, kan produktiviteten öka snabbt. När kapacitetsutnyttjandet stiger och företagen får anställa mer oerfaren personal brukar det bli svårare att hålla uppe takten i effektiviseringarna. I konjunkturnedgången dröjer det innan företagen kan anpassa kapaciteten och de lediga resurserna dämpar då produktivitetsökningen. Vi räknar också med att produktivitetens ökningstakt dämpas under de två kommande åren men bedömer att nedväxlingen blir ganska liten. Det finns flera argument till att dämpningen av produktiviteten inte blir så stor Arbetslösheten kvar över 5 procent Trots den goda konjunkturen under prognosperioden bedömer vi att den öppna arbetslösheten ligger kvar över 5 procent. Den fortsatt höga produktivitetstakten håller tillbaka sysselsättningen. Ju högre produktivitet, desto mindre insatser av arbetade timmar behövs för att klara produktionen. Vi räknar med att ökningen av sysselsättningen stannar vid personer sammantaget under de tre prognosåren. En kraftig ökning av utbudet av arbetskraft bidrar också till att den öppna arbetslösheten inte sjunker så mycket Arbetskraft, sysselsättning och öppen arbetslöshet 0 Tusental personer Sysselsatta (vänster) Arbetskraften (vänster) Arbetslöshet ,0 5,8 5,6 5,4 5,2 9

10 Med en öppen arbetslöshet på drygt 5 procent och cirka 3 procent av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer löneökningarna att hållas tillbaka. Lönsamheten är visserligen mycket hög inom stora delar av näringslivet men mot detta står hoten om utflyttning av produktionen. Vi räknar därför med att timlönen i hela ekonomin bara ökar med 3,8 procent per år under 2007 och I byggsektorn, där bristen på personal är kännbar, blir dock löneökningarna högre. Inflationstrycket stiger måttligt För inflationen betyder den fortsatta effektiviseringen i näringslivet och den måttliga uppgången i timlönerna att arbetskraftskostnaden per producerad enhet bara ökar med cirka 1,5 procent under de två kommande åren. Inflationstrycket från lönesidan blir således lågt. Prisökningarna på importerade konsumtionsvaror har, som väntat, dämpats när kronan har förstärkts. Håller tidigare samband och vår prognos för kronan, så kommer priserna på importerade konsumtionsvaror att falla under 2007 och bara öka marginellt under Inflationsimpulsen från importen, bortsett från olja, är således också svag. Däremot är det troligt att vinstmarginalerna vidgas något i hägnet av den starka efterfrågan men hård konkurrens bör bidra till att det inte blir några excesser. Inflationsprognosen påverkas i hög grad av energiprisernas utveckling. Vi räknar med att oljepriset bara faller marginellt från ett genomsnitt på cirka 71 dollar per fat i år till 69 dollar per fat I svenska kronor motsvarar det en ökning med drygt 25 procent i år men en minskning med ungefär 3 procent per år 2007 och Priset på 95-oktanig bensin kommer då att ligga kvar på cirka 12 kronor per liter. Elpriset antas följa terminsnoteringarna på den nordiska elbörsen. För det rörliga elpriset till konsument handlar det om cirka 1 krona per kilowattimme under prognosperioden. Givetvis kan temperatur, nederbörd och förändringar av utbudet förändra utsikterna för elpriset. Bensinpris (95 oktan) och rörligt elpris 12, ,50 10 Bensin 95 oktan (vänster) Rörligt elpris 1,10 0 0,90 0,80 För att få en uppfattning om inflationens utveckling är det därför relevant att se på den underliggande inflationen exklusive energi. Med detta mått beräknas inflationen stiga från ungefär 0,5 procent för närvarande till 1,8 procent till slutet av KPI och underliggande inflation, UND1X, med och utan energi Underliggande inflation (UND1X) Inflation (KPI) Underliggande inflation exkl energi 12 mån jan-02 jan-03 jan-04 jan-05 jan-06 jan-07 jan-08 Vi räknar med att högre räntor och ökade kostnader för uppvärmning medför att hyrorna ökar med cirka 2 procent 2007 och med cirka 3 procent Detta spär på inflationen, särskilt i januari nästa år då jämförelsen görs med årets mycket låga hyreshöjningar. Konsumentpriserna (KPI), där räntekostnader ingår, stiger mer än den underliggande inflationen under de två kommande åren. Ökade räntekostnader drar upp KPI med 0,3 procentenheter 2007 och med 0,4 procentenheter Nyckeltal, procentuell förändring om ej annat anges Timlön, hela ekonomin 3,1 3,5 3,8 3,8 Produktivitet 1) 2,4 3,1 2,9 2,7 Enhetsarbetskostnad 1) 1,5-0,3 1,4 1,5 KPI, årsgenomsnitt 0,5 1,5 2,5 2,1 UND1X, årsgenomsnitt 0,8 1,5 2,2 1,8 Real disponibel inkomst 1,8 3,3 2,6 2,1 Sparkvot 2), nivå 7,8 7,8 7,9 7,9 Sysselsättning, antal 0,7 1,5 0,7 0,3 Arbetslöshet, procent 5,9 5,4 5,3 5,4 Industriproduktion 1,8 4,0 1) Näringslivet kalenderkorrigerad 2) Inklusive sparande i avtalspension 3,5 2,5 1,5 0,5-0,5 10, ,50 Kronor/liter Kronor/kWh ,70 0,60 0,50 Huvudscenariot för den svenska ekonomin är mycket gynnsamt med hög tillväxt och låg inflationsbenägenhet. Den snabba effektiviseringen har dock en baksida; det skapas få jobb trots den goda konjunkturen. Tomas Pousette 10

11 I fokus Ras i huspriser risk för Riksbanken Det finns en risk för ett kraftigt fall i bostadspriserna. Då måste Riksbanken vara flexibel och tillåta att inflationen under en tid kan skjuta över målet. Det är i den situationen som den amerikanska centralbanken nu hamnat. Riksbanken höjer nu styrräntan extra snabbt för att dämpa huspriserna och hushållens upplåning. Om räntans negativa effekt på bostadspriserna är större än väntat kan emellertid Riksbanken få byta fot och tillåta inflationen att stiga mer än normalt. Mäklarna tror på snabbt dämpade priser Bostadspriserna har stigit kraftigt sedan mitten av 90-talet. Nu verkar det dock som om högre räntor börjar bita på bostadsmarknaden. I den senaste Mäklarbarometern - en enkät till drygt 200 fastighetsmäklare i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala - märks en klar nedväxling under andra kvartalet i prisökningarna både för bostadsrätter och för småhus. Förväntningarna inför det tredje kvartalet är att bostadspriserna är i stort sett oförändrade, vilket är en stor skillnad mot de tidigare snabba prisökningarna. Prisutveckling på bostäder i Mäklarbarometern Bostadsrätter Småhus Nettotal, procent kv1 05 kv2 05 kv3 05 kv4 05 kv1 06 kv2 06 kv3 06 Huvudförklaringen till mäklarnas förväntningar om att bostadsmarknaden dämpas är stigande räntor. Vår prognos är att ränteuppgången fortsätter, särskilt för den rörliga boräntan (se sidan 4). Stigande räntor pressar huspriserna I statistiska modeller av bostadsprisernas utveckling brukar de viktigaste förklaringsvariablerna vara räntan och hushållens inkomster. Andra faktorer som också brukar vara av betydelse är övriga kostnader för boendet, hushållens förmögenhet, arbetslöshet och befolkningsutveckling. Ofta ingår också någon variabel för utbudet, som beståndet av bostäder. För att fånga huvuddragen i det som påverkar bostadspriserna ser vi på inflytandet av boräntan och hushållens inkomster medan övriga förklaringsvariablers effekter diskuteras kvalitativt. Vi fokuserar på småhuspriserna eftersom statistiken för bostadsrätter inte är lika tillgänglig När det gäller effekten av räntan och inkomsten på huspriserna använder vi Riksbankens resultat (Finansiell Stabilitet 2005:2). En procentenhets förändring av den reala räntan (efter skatt) påverkar de reala huspriserna med minus 5 procent och en procents förändring av hushållens reala disponibla inkomster påverkar de reala huspriserna med 1 procent. För att inte underskatta effekten på huspriserna antas räntan ha en stor effekt medan inkomsten antas ha en liten effekt inom de intervall som Riksbanken uppskattat. Två scenarier för nominella huspriser Riskscenario Huvudscenario I huvudscenariot, som baseras på vår prognos av räntan och inkomsten (se sidan 10), fortsätter de nominella huspriserna att öka men i klart lägre takt än tidigare. I riskscenariot antas räntan vara 1 procentenheter högre än i huvudscenariot 2007 och 2 procentenheter högre 2008 samtidigt som den reala disponibla inkomsten ökar 1 procentenhet långsammare än i huvudscenariot. Effekten på huspriserna blir då större med ett fall på cirka 1 procent. och övriga risker ökar osäkerheten Jämfört med krisen i början av 90-talet framstår även riskscenariot som milt. Då var emellertid uppgången i den reala räntan efter skatt betydligt kraftigare och de reala disponibla inkomsterna minskade. Det finns emellertid andra faktorer som gör att man inte kan utesluta att huspriserna faller mer än i riskscenariot. Huspriserna är förmodligen övervärderade för närvarande. Korrigeras övervärderingen kan huspriserna falla med ytterligare cirka 10 procent. Övriga kostnader för boendet förutom räntan har ökat kraftigt, framför allt priset på eldningsolja och el. Byggandet av bostäder ökar, vilket kan få en viss negativ effekt på bostadspriserna

12 Riksbankens riskavvägning Riksbanken har under en lång period talat om hushållens upplåning och bostadspriserna som riskfaktorer. Den risk man då ser framför sig är att man, om utvecklingen drivs för långt, hamnar i en situation med övervärderingar och risk för snabbt ras när korrigeringen för eller senare kommer. Det kan då slå hårt på tillväxten och dra ner inflationen mer än önskat. Det är svårt att i förväg fastställa när huspriserna passerar en kritisk gräns. Men avsaknaden av modeller som kan ge entydiga svar ska inte hindra en centralbank att ta riskhänsyn. Vår syn är att Riksbanken gjort en rimlig riskavvägning när man börjat höja styrräntan för att kyla av bostadsmarknaden alldeles oavsett om inflationen hamnar något under målet. Men allteftersom processen med räntehöjningar fortgår krävs stor observans när det gäller effekterna. USA:s centralbank steget före I USA har centralbanken, Fed, också brottats med en husmarknad som dragit iväg på ett sätt som inte är långsiktigt hållbar. Där började räntan dras upp i juni 2004 men länge föreföll bostadsmarknaden oberörd. Ju längre i räntehöjningsprocessen man kommit, räntan har höjts 17 gånger, desto mer har tonvikten börjat läggas på den osäkerhet som ligger i att man inte kan avgöra den ackumulerade effekten av redan genomförda räntehöjningar. Från slutet av förra året har avkylningen på bostadsmarknaden blivit tydlig och nu börjar det se ganska ruggigt ut. Enligt månadsstatistiken har prisstegringstakten mattats av högst påtagligt och att lagren av osålda hus fortsatt rakt uppåt är ett dåligt omen för utvecklingen framöver. I USA har inflationen redan dragits upp över den nivå på runt 2 procent som Fed anses vara komfortabel med (se sidan 6). I olika uttalanden har det antytts att Fed kan tolerera en något högre inflation om tillväxten riskerar att gröpas ur ordentligt. Att styrräntan inte höjdes nu i augusti bekräftar att riskerna för det senare väger över. Vår tolkning är att faran för en kollaps på bostadsmarknaden påverkat Fed:s riskbedömning med en försiktighet med styrräntehöjningar som följd. Viktigt med flexibilitet åt båda hållen Reaktionen på bostadsmarknaden I USA har alltså låtit vänta på sig men varit kraftfull när den väl satt in. I Storbritannien dröjde det också innan räntehöjningarna fick effekt. Centralbanken där började höja styrräntan på hösten 2003 bland annat för att dämpa skenande huspriser. Men prisstegringstakten forsatte uppåt och var i juli 2004 drygt 20 procent på årsbasis. Vid påföljande årsskifte var den nere i 15 procent och på sommaren 2005 var den som lägst 1,5 procent. Huspriser och osålda hus i USA 17,5 1 12,5 1 7,5 2,5, 12 mån Huspriser, vänster Lager avosåldahus, höger Antal, miljoner Infrias fastighetsmäklarnas förväntningar om att bostadspriserna här hemma stagnerar redan under hösten, så vore det en överraskande snabb reaktion på höjda räntor. Även om den negativa effekten av högre räntor på bostadspriserna tar längre tid, så finns risken för en kraftig reaktion när den väl kommer. Vårt huvudscenario ger en mild dämpning av huspriserna men riskscenariot visar att det kan gå betydligt sämre. En trolig övervärdering i bostadspriserna, stigande driftskostnader och ökat utbud av bostäder spär på osäkerheten. Riksbanken har aviserat att man kommer att höja styrräntan så att den mest troligt når 3 procent i slutet av året. Fortsättningen är mer oviss men vi räknar med att styrräntan når sin topp på 3,75 procent under nästa år (se sidan 3). I vår konjunkturprognos räknar vi med att den svenska ekonomin mattas av under loppet av Då ligger vårt scenario om en mild dämpning av huspriserna i botten. Skulle det bli ett mer brant fall kan en redan avsaktande ekonomi få en ytterligare rejäl skuff nedåt. Då pekar riskerna åt ett helt annat håll än de gör idag och Riksbankens avvägning borde då leda till att man får gå mer försiktigt fram med räntehöjningarna. Man får i den processen tänka på att det inte bara är vad man gör, utan även vad man säger att man ska göra framöver som påverkar beteendet hos ekonomins aktörer. En indikation på det senare är att vi sett en kraftig ökning av bundna bolån både i december 2005 och juli I båda fallen sammanföll detta med en skärpning av tonen från Riksbanken. Riksbanken visar flexibilitet i sin politik; räntan höjs för att avvärja framtida hot även om inflationsmålet underskrids. Flexibilitet år det andra hållet kan komma att behövas och det är viktigt att inte Riksbanken ryggar för det heller. 3,75 3,50 3,25 0 2,75 2,50 2,25 0 1,75 1,50 Tomas Pousette och Barbro Wickman-Parak Sveriges bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB (publ) Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 n Postadress: Box 27308, Stockholm n Tel: Fax: Internet: sbab.se n E-post: (Org.nr )

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti

Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Rekordlåga bundna boräntor Den rörliga boräntan väntas ligga kvar på låga nivåer ett bra tag till medan de bundna boräntorna, som är nere på rekordlåga nivåer, kan börja

Läs mer

Konjunktur & räntor. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se

Konjunktur & räntor. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 5 n 2 november 26 Konjunkturbrevet i korthet n Internationella konjunkturen dämpas men håller ändå god fart 27 och 28. n USA-ekonomin mjuklandar och centralbanken

Läs mer

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011

Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011 Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se

Innehåll. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 2 n april 2 Konjunkturbrevet i korthet n Internationell tillväxt ger brett stöd till svensk ekonomi. n Gradvis dämpning av USA-konjunkturen sätter in i år.

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark

Sidan 3 Långsam återhämtning. Sidan 4 Sista räntesänkningen är inte gjord. Sidan 6 Omvärlden på väg mot fastare mark Konjunktur och räntor Nummer 1 1 mars 1 Sidan 3 Långsam återhämtning Sidan Sista räntesänkningen är inte gjord Sidan Omvärlden på väg mot fastare mark Sidan 9 Ljusning i sikte för svensk ekonomi Från vänster:

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Konjunktur & räntor. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se

Konjunktur & räntor. SBAB n Box 27308 n 102 54 Stockholm n sbab.se Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 1 n 18 januari 2007 KONJUNKTURBREVET I KORTHET n USA-prognosen på säkrare mark, risken för allvarlig svacka har avtagit. n Momshöjningen i Tyskland verkar få

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt

Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt Val av bindningstid Specialstudie 14 januari 21 Rekordhög efterfrågan på den kortaste bindningstiden 29 Kort bindningstid på bolån är inget storstadsfenomen Låntagare i åldrarna 3- år har den kortaste

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

Boräntan, bopriserna och börsen 2016 Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Vad händer om huspriserna i USA rasar?

Vad händer om huspriserna i USA rasar? Fördjupning i Konjunkturläget januari 28 (Konjunkturinstitutet) Internationell konjunkturutveckling 3 FÖRDJUPNING Vad händer om huspriserna i USA rasar? En simulering av ett 3-procentigt husprisfall i

Läs mer

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen

ANFÖRANDE. Det ekonomiska läget. Ännu inget slut på finanskrisen. 1. Den internationella utvecklingen ANFÖRANDE DATUM: 2008-08-21 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Malmö SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17

SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 SÄRSKILT PROTOKOLL Direktionen, Nr 17 DATUM: 2005-10-19 MÖTESTID: 13:00 SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011

Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011 Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB oktober 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 691 mnkr och stadens borgensåtagande var 1 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari 20 Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta Ränteuppgång på gång Riksbanken räknar med att höja styrräntan i juli eller september.

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna

Läs mer

Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras. Sidan 4 Fördröjd ränteuppgång. Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden

Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras. Sidan 4 Fördröjd ränteuppgång. Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden Konjunktur och räntor Nummer 3 3 augusti Sidan 3 Svagare konjunktur men inget ras Sidan Fördröjd ränteuppgång Sidan 7 Osäkert och oroligt i omvärlden Sidan Sverige: förändrad politikmix Sidan 15 Stabilisering

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 3, 25 augusti 2008

Konjunktur och räntor Nummer 3, 25 augusti 2008 Konjunktur och räntor Nummer 3, 2 augusti 28 I detta nummer Bostadsmarknaden i USA stabiliseras och konjunkturen förbättras redan nästa år. I euroområdet bromsas nedgången upp men uppgången dröjer till

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys 2 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 46 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 46 84 2 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Inflationstakten i sjönk,7% i juli

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Makrokommentar. November 2016

Makrokommentar. November 2016 Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010

Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Sidan 3 Stora risker men ingen ny finanskris. Sidan 4 Greklandskris ger osäker ränteprognos. Sidan 6 Oro i den globala ekonomin

Sidan 3 Stora risker men ingen ny finanskris. Sidan 4 Greklandskris ger osäker ränteprognos. Sidan 6 Oro i den globala ekonomin Konjunktur och räntor Nummer 1 juni Sidan 3 Stora risker men ingen ny finanskris Sidan Greklandskris ger osäker ränteprognos Sidan Oro i den globala ekonomin Sidan Sverige: lägre skatter och högre räntor

Läs mer

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter

Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet av Eurosystemets experter Eurosystemets experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserat på de uppgifter

Läs mer

VECKOBREV v.18 apr-15

VECKOBREV v.18 apr-15 0 0,001 Makro Veckan Något överraskande som gått meddelade Riksbanken under onsdagen att reporäntan lämnas oförändrad på -0,25 procent. Inflationen har börjat stiga, till viss del på grund av kronans försvagning,

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 8 september Sidan 2 Riksbanken eller marknaden? Sidan 4 Valet, räntorna och kronan

Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 8 september Sidan 2 Riksbanken eller marknaden? Sidan 4 Valet, räntorna och kronan Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 8 september 20 Sidan 2 Riksbanken eller marknaden? Sidan 4 et, räntorna och kronan Riksbanken eller marknaden? Riksbanken är inställd på att styrräntan successivt

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2013 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 483 mnkr. Det är en minskning med 24 mnkr sedan förra månaden, och 70% av

Läs mer

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09

Penningpolitiken september 2010. Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 2010 2010-09-09 Penningpolitiken september 1 Lars E.O. Svensson Sveriges Riksbank Finansmarknadsdagen 1 1-9-9 1 Penningpolitisk uppdatering september 1 Flexibel inflationsmålspolitik Resursutnyttjandet Reporäntebanans

Läs mer

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS

12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS 12 OKTOBER, 2015: MAKRO & MARKNAD AVMATTNING INTE KOLLAPS Global tillväxt är fortfarande god även om den har tappat en del fart på slutet. Finansiella marknader är nu oroliga för en kollaps i Kina och

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012

Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016

Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB januari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 10 759 mnkr. Totalt är det är en ökning med 226 mnkr sedan förra månaden,

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi

Sidan 3 Osäkra utsikter. Sidan 4 Riksbanken sparar på krutet. Sidan 6 Omvärldsriskerna ökar igen. Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Konjunktur och räntor Nummer juni Sidan Osäkra utsikter Sidan Riksbanken sparar på krutet Sidan Omvärldsriskerna ökar igen Sidan 9 Det står och väger för svensk ekonomi Tor Borg, Chefsekonom Ekonomiska

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016 Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå

Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå ANFÖRANDE DATUM: 2009-08-18 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Svante Öberg Kulturens hus, Luleå SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007

Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Finansiell månadsrapport Stockholmshem december 2007 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 917 mnkr. Det är en ökning med 85 mnkr sedan förra månaden, och 87% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016

Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB augusti 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 529 mnkr. Totalt är det en ökning med 28 mnkr sedan förra månaden, 91%

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015

Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) maj 2015 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 938 mnkr. Det är en minskning med 772 mnkr sedan förra månaden.

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer