Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Dalarnas län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Jan Sundqvist, Analysavdelningen

3 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län Innehållsförteckning Sid Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 1 Sammanfattning... 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 3 Näringsgrenar och yrken... 8 Yrken och kompetenser Fördjupningsruta Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Yrkesbarometern Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga... 29

4 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 1 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Dalarnas län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året och för att. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 2 Sammanfattning Lågkonjunkturen kommer att hålla i sig även under En svag efterfrågan på arbetskraft inom industrin, byggbranschen och transport får konsekvenser också för Dalarna, även om länet ännu i oktober 2012 har lägre nivå på varslade personer än vid samma tid Inom delar av privata tjänstenäringarna kommer det att ske nyrekryteringar. I vissa fall till och med rätt omfattande. Offentlig sektor är inte på samma sätt drabbad av den svaga konjunkturen och där sker inga stora förändringar i sysselsättningen. Trots en låg nivå på nyrekrytering kommer efterfrågan på arbetskraft att vara omfattande till följd av det stora behovet av ersättningsrekryteringar i samband med pensionsavgångar. Bristyrkesproblematiken har mildrats, men det kvarstår branscher och yrken där det råder en paradoxsituation på Dalarnas arbetsmarknad; många arbetssökande med en kompetens som inte efterfrågas och många företag som söker en kompetens som inte finns. Antalet sysselsatta minskar under 2013 Förändringen bland sysselsatta blir liten under Inom privat sektor beräknas sysselsättningen minska med 0,5 procent. Inom offentlig sektor blir sysselsättningen oförändrad. Det innebär att sysselsättningen sammanlagt minskar med 0,3 procent vilket utgör ca 400 personer. Arbetskraften minskar Arbetskraften i Dalarna minskar, men med något lägre volym än vad som tidigare beräknats. Från slutet av 2011 till slutet av 2013 kommer det att finnas ca 500 personer färre i arbetskraften i Dalarna. Arbetslösheten ökar under 2013 Arbetslösheten i Dalarna ökar marginellt till slutet av 2013, men ökningen dämpas av nyrekryteringar inom handel och turism och ett behov av ersättningsarbetskraft i samtliga branscher i länet. För sista kvartalet 2012 blir andelen arbetslösa 8 procent av registerbaserad arbetskraft och för sista kvartalet ,1 procent. Utmaningar på länets arbetsmarknad Matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft är svår i Dalarna på grund av skillnaden i utbudet av kompetens och efterfrågad kompetens. Utmaningarna under 2013 består i att effektivisera matchningen med olika medel samt att planera för en fungerande matchning i syfte att undvika en situation där en åldrande befolkning ställer större krav på vård och omsorg samtidigt som många arbetsplatser står tomma till följd av generationsskiftet.

6 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Efterfrågan på produkter och tjänster bland dalaföretagen kommer att hamna på en betydligt lägre nivå än genomsnittet för de senaste åren, främst inom bygg och tillverkning. Behovet av arbetskraft inom tjänsteproduktion liksom inom den offentliga sektorn uppväger till viss del nergången inom varuproduktionen. Sysselsättningen kommer att minska marginellt med några hundra personer till slutet av 2013 men efterfrågan på arbetskraft kommer trots detta att finnas kvar. Efterfrågan på nyrekryteringar minskar inom bygg och industri medan handeln och hotell och restaurangverksamheten är i behov av ny arbetskraft. Omfattande handelsetableringar i Borlängeregionen och i Mora beräknas erbjuda ett tusental nya arbetstillfällen under 2013 och Turismen, framför allt den inhemska vinterturismen, får normalt ett uppsving i sämre konjunkturläge och nya investeringar och utbyggnader görs kontinuerligt i fjällregionen. Den dominerande rekryteringsorsaken under det kommande året kommer att vara rekryteringar för att ersätta personal som går i pension eller lämnar företagen av andra orsaker. Ersättningsnivån är enligt arbetsgivarnas egna uppgifter 80 procent i genomsnitt på länets arbetsmarknad. Det betyder att när 100 personer går i pension eller lämnar arbetsplatsen kommer 80 nya att anställas. Nivån ligger högst inom offentlig sektor, 88 procent, och lägre inom privata sektorn, 78 procent. Allra högst ersättningsbehov finns bland lärarna, där nivån är 95 procent. Under 2013 kommer drygt nya arbetstagare att rekryteras i Dalarna för att ersätta bortfallet på grund av avgångar. Till detta antal kommer behovet av nyrekrytering, främst inom den privata tjänstesektorn och delar av offentlig sektor. Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet 80 Dalarnas län Historiskt genomsnitt, Dalarna Riket H 02 V 02 H 03 V 03 H 04 V 04 H 05 V 05 H 06 V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 4 Dalarnas utveckling när det gäller konjunkturen följer rikets nivå. Det betyder att företagens bedömning av efterfrågan på varor och tjänster under det kommande halvåret sjunker till en låg nivå, jämförbar med lågkonjunkturen Bilden påverkas kraftigt av industri- och byggföretagens bedömningar medan tjänstesektorn till viss del minskar raset. Diagram 2: Ersättningsnivåer i olika branscher vid pensionsavgångar. Utbildning Offentlig sektor sammanlagt Vård och omsorg Bygg Företagstjänster Privat och offentlig sektor sammanlagt Hotell och restaurang Handel Privat sektor sammanlagt Tillverkning Offentlig förvaltning Transport Personliga tjänster Jord och skogsbruk 95% 88% 86% 86% 85% 80% 79% 79% 78% 75% 69% 69% 66% 60% Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar 0% 20% 40% 60% 80% 100% Regionala olikheter Dalarnas län har till skillnad från många andra landsbygdslän fyra livskraftiga centra; Falun/Borlängeregionen, Mora, Avesta och Ludvika. De utgör navet i sina respektive arbetsmarknadsområden. Dessutom skapar Malung Sälen ett eget starkt centrum under vintersäsongen tack vare vinterturismen. Det är därför inte förvånande att Älvdalen, längst uppe i norr och en av länets till befolkningen minsta kommuner, har den största omsättningen från arbetslöshet till arbete från januari till oktober 2012, med ett mått på 62 procent. Malung Sälen har också ett högt värde på 61 procent, samma nivå som Säter. Genomsnittet för länet ligger på 51 procent. Bland kommuner med lägst omsättning finns Orsa och Hedemora med 46 procent och Avesta och Falun med 47 procent. Leksand får representera den typiska dalakommunen och ligger exakt på genomsnittet för länet. Omsättningen till arbete i förhållande till den registerbaserade arbetskraften är också högst i Älvdalen och Malung Sälen. Orsa, med låg omsättning från arbetslöshet, är här på den tredje högsta nivån i länet. Varje arbetsmarknadsområde skiljer sig en aning beroende på näringslivets inriktning, men i samtliga kommuner dominerar branscherna industri, vård och omsorg samt handel i efterfrågan på arbetskraft.

8 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 5 Lediga platser Lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen i Dalarna har ökat med 37 procent mellan åren 2001 och Under samma tid har de sökta yrkeskategorierna förändrats. I dagsläget är det betydligt fler platser inom bygg och tillverkning samt ledningsarbete än för tio år sedan. Även platser inom processoperatörs- och transportyrken har ökat, liksom arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande kunskaper. Den enda yrkesgrupp där antalet platser minskar är inom yrken där det krävs teoretisk specialistkomptens. Inom dessa yrken anmäldes 11 procent färre platser 2011 än Många rekryteringar sker utan att de lediga platserna anmäls till Arbetsförmedlingen. Under en stor del av 2012 beräknas samtliga lediga platser i länet ligga omkring varje månad. Den stora ökningen av lediga platser beror dels på att Arbetsförmedlingen marknadsfört sina tjänster effektivare under de senaste åren med framför allt fler kontakter med arbetsgivarna, men också på grund av att det är svårt att hitta arbetskraft via de gängse rekryteringsvägarna. Företagen prövar nya metoder att hitta personal och att annonsera via Arbetsförmedlingen är både kostnadsfritt och effektivt. För arbetssökande är det givetvis en stor fördel att det finns allt fler lediga platser i Arbetsförmedlingens platsbank. Övergångar från arbetslöshet till arbete i förhållande till arbetskraften ligger också högre i Dalarna varje månad sedan januari 2011 än i riket i genomsnitt. Lågkonjunkturen till trots är antalet anmälda platser i länet fortfarande högt hösten Även om en minskande efterfrågan på arbetskraft medför en viss nedgång under 2013, kommer antalet lediga platser att ligga kvar på en hög nivå beroende på behovet av ersättningsrekryteringar inom både privat och offentlig sektor. Diagram 3: Till Arbetsförmedlingen i Dalarna nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2012 Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden

9 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 6 Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjande av personal i produktionen kan till viss del d användass som en buffert i konjunktursvängningar. I en konjunkturuppgång med ökad ö efterfrågan kan företagen välja att öka kapacitetsutnyttjandet till en viss gräns innan man blir tvungen att nyrekrytera. I en nedgångg kan man undvika uppsägningar genom att minska utnyttjandet. Relationen mellan kapacitetsutnyttjande och varsel kan spåras under åren då kapacitetsutnyttjandet minskadee från närmare 70 procent till strax x över 50 procent. Vid en nivå omkring 50 procent kommer antalet övertaliga i produktionen och därmed antalet varslade att öka. För Dalarna ligger nivån hösten 2012 påå 57 pro- våren cent. Om detta minskar i samma takt som under det senaste året når n man under 2013 ner till 50-procentsnivån, vilket kommer att leda till ökat antal varsel i länet. Diagram 4: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Heldragen linje = historiskt genomsnitt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Försvagningen i konjunkturenn märks genom en minskning av antalet företag i Dalarna med rekryteringsproblem, men för de senaste sex månaderna ligger de fortfarande över det historiska genomsnittet. Bristproblematiken har dämpats inom industri och bygg men ligger kvar på en hög nivå inom tjänstenäringar och offentlig sektor. Närmare hälften av länets kommuner inklusive landstinget uppger att de har drabbats av svårigheter attt rekrytera personal under Det är oftast frågan om kvalificerad arbetskraft som är svår att få tag på, menn både inom privat och inom i offentlig sektor utsträcks bristyrkena till de vanligare jobben där det räcker med gymnasial utbildning. Ett av de största problemen är svårighetenn att hitta arbetskraft med erfarenhet i yrket. Detta är i sin tur en konsekvens av det stora behovet av ersättningsarbetskraft vid pensionsavgångar. Vid nyrekrytering är kraven på erfarenhet lägree medan ersättnings- mycket snabbare. rekryteringar oftast kräver erfarenhet då arbetstagaren förutsätts gå in i produktionen

10 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 7 Diagram 5: Andel arbetsställen som har angettt att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Varsel Trots en omfattande våg av varsel över landet har näringslivet i Dalarna klarat sig rela- Årets tivt väl under årets tio första månader. Årsgenomsnittet för varslade personer i länet är under de senaste tio åren. varsel har huvudsakligen drabbat industrin och byggbranschen som kommer att ha ett besvärligt läge även under Orsaken till de relativt låga varseltalen i Dalarna är flera. Åren var talen höga och många företag har valt att utnyttja personalkapaciteten fullt f ut underr de sen- återre- aste åren istället för att nyanställa. Det finns också en rädsla för att a inte kunnaa krytera förlorad kompetens när utvecklingen vänder. Företagen försöker f därför undvika varsel och uppsägningar så långt det är möjligt. Tabell 1: Antal varslade personer per år År (t.o.m. oktober) Antal varsladee Källa: Arbetsförmedlingen

11 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 8 Näringsgrenar och yrken I detta avsnitt ska vi granska länets enskilda näringsgrenar och deras utveckling samt utvalda yrken som är viktiga i branschen. Många yrken ingår i flera olika branscher. Det som gäller i en bransch gäller därför också i en annan. Bemanningsföretagen som ingår i tjänstenäringarna innefattar en stor grupp industrisysselsatta, något som man bör ta hänsyn till vid granskningen. Det sker fortsatta övergångar från offentligt anställda inom vård och skola till privata huvudmän i samma bransch. Många personliga assistenter hänförs därför till privata tjänstenäringar istället för offentliga tjänster. Sysselsättningen i länet De senast kända korrekta sysselsättningssiffrorna för länet gäller november Då uppgick Dalarnas sysselsatta dagbefolkning till personer. För 2011 respektive 2012 beräknas förändringarna till respektive -700 personer. Förändringen till slutet av 2013 beräknas bli 400 personer. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jord- och skogsbruk Skogen är en viktig råvara för Dalarnas industrier. En god tillgång på arbetssökande med rätt kompetens är därför av stor vikt för branschen. Under de senaste åren har det varit svårt att rekrytera skogsmaskinförare med utbildning och erfarenhet av naturvård. Antalet sysselsatta i branschen har ökat från år 2001 till drygt år I takt med att flera avverkningsavtal fullföljs beräknas behovet av nyrekrytering minska men ersättningsrekryteringarna kvarstår. Sysselsättningen beräknas bli oförändrad till slutet av Jord- och skogsbruk Andel av länets sysselsättning 3 % Antal sysselsatta (2010) Bristyrken är bl.a. Skogsmaskinsförare Maskinförare, lantbruk Överskottsyrken är bl.a. Trädgårdsarbetare

12 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 9 Industri Varslen inom industrin har duggat tätt i riket. Också Dalarna har drabbats av varsel under 2012, dock i mycket mindre utsträckning. Industriföretagens förväntningar på efterfrågan ser likadant ut i länet som i riket. Diagram 2: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. 80 Dalarna Historiskt genomsnitt, Dalarna Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Det är därför något anmärkningsvärt att så många industriföretag i Dalarna än så länge undvikit att varsla personal. Det kan dels bero på en fördröjningseffekt, dels på ett tidigare högt kapacitetsutnyttjande. Om lågkonjunkturen blir utdragen och fortgår under hela 2013 kommer dalaföretagen att drabbas på samma sätt som i riket. På något längre sikt än de kommande sex månaderna har industriföretagen en mer positiv bild. Index för efterfrågan på sex till tolv månader hamnar nämligen på ett högre värde än i det korta perspektivet. Skillnaden mot vårens mätning är ändå stor. Bedömningarna i höst är mer dämpade och detta tyder både på en svagare och mer utdragen återhämtning när utvecklingen så småningom vänder. Processindustrin i Dalarna är hårdast drabbad. Efterfrågan på både stål och pappersmassa har minskat och lett till sjunkande priser på marknaden. Samtidigt bidrar en stark svensk valuta till ett sämre konkurrensläge på världsmarknaden. För länets sågverk och trävaruindustri vände utvecklingen snabbt från ett positivt läge under första halvåret 2012 till mer negativa tongångar i höst. Marknaden i Tyskland är skakig medan efterfrågan på svenska trävaror i Storbritannien och Nordafrika är rätt god. Företag som är underleverantörer till processindustrin i länet kommer också att drabbas av lägre efterfrågan på sikt. Gruvindustrin i Dalarna genomför stora investeringar och räknar med fortsatt god efterfrågan på produkter. Ett problem för branschen är den begränsade tillgången på gruv- och bergarbetare. Sammanfattningsvis beräknas industrisysselsättningen minska i Dalarnas län med cirka fyra procent till slutet av 2013.

13 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 10 Sysselsatta inom industrin i Dalarna har minskat med personer mellan åren 2001 och En del av minskningen uppvägs dock av industripersonal som hänförs till tjänstesektorn genom att de arbetar i bemanningsföretag. Industri Andel av länets sysselsättning 18 % Antal sysselsatta (2010) Bristyrken är bl.a. Styr- och reglertekniker Distributionselektriker Civilingenjör, elkraft, elektronik, maskin Överskottsyrken är bl.a. Elingenjör och eltekniker Svetsare Fordonsmontör Truckförare Byggnadsverksamhet Byggbranschen har varit het både i riket och i Dalarna men backar nu rejält, dock mindre i Dalarna än i riket. I riket är förväntad produktion på samma nivå som under krisåret Dalarna ligger än så länge över nollinjen tack vare en större andel småföretag och ett antal stora pågående byggprojekt. Diagram 3: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. 80 Dalarna Historiskt genomsnitt, Dalarna Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Orderläget för byggföretagen har försämrats kraftigt under sommaren och Arbetsförmedlingens konjunkturindex ligger under noll i riket. En lika låg förväntan på byggtjänster för de kommande sex månaderna har inte noterats sedan lågkonjunkturen hösten 2008.

14 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 11 För Dalarnas del är läget inte riktigt lika illa. Index ligger över noll och inflödet av arbetslösa byggnadsarbetare har varit mindre än väntat under hösten. Den regniga sommaren har ställt till problem för målningsarbeten utomhus och den yrkesgruppen har haft en säsong med dålig efterfrågan. Trots några stora byggnadsprojekt i Dalarna, bland annat inom gruvindustrin och handeln, är efterfrågan inom anläggning och markarbeten också svag. Det återspeglas i ett oväntat överskott på anläggningsbyggare och maskinförare. Mindre byggföretag förefaller ha sysselsättning under vintern, inte minst tack vare ROT-jobben. Trots de svaga åren 2008 och 2009 märktes ingen avmattning i sysselsättningsmätningen i november (SCB Rams), utan byggbranschen i länet har vuxit kontinuerligt med drygt ett par hundra personer årligen från 2002 till Ökningen har fortsatt under 2011 och första halvåret 2012, men beräknas minska med en dryg procent fram till slutet av Bristen på nyckelkompetenser inom byggbranschen som varit ett stort hinder för företagen i branschen mattas av under den kommande vintern, men det är fortfarande svårt att hitta arbetskraft inom vissa byggyrken. Byggnadsverksamhet Andel av länets sysselsättning 8 % Antal sysselsatta (2010) Bristyrken är bl.a. Byggnadsingenjör, tekniker Byggnadsplåtslagare Golvläggare Installationselektriker Överskottsyrken är bl.a. Grovarbetare inom bygg och anläggning Plattsättare Anläggningsarbetare Målare Privata tjänster De privata tjänstenäringarna har ökat i sysselsättning med ca personer i länet mellan åren 2001 och Trots en tydlig avmattning i företagens bedömning av efterfrågan på tjänster kommer sysselsättningsutvecklingen att bli positiv tack vare ökningar inom turistnäringarna och handeln. Arbetsförmedlingens konjunkturindex visar en svag nergång jämfört med vårens undersökning, men tyder ändå på en bättre konjunktur än under de svaga åren 2008 och Vid en utveckling i nivå med det historiska genomsnittet växer branschen med cirka 700 sysselsatta per år. Tillväxten beräknas därför bli lägre under det kommande året eller omkring en procent till slutat av år 2013.

15 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 12 Diagram 4: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. 80 Dalarna Historiskt genomsnitt, Dalarna Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Sysselsättningen inom handel i Dalarna har ökat med personer under de senaste tio åren blir ett svagt år utan någon förändring i sysselsättningen, men 2013 medför ökad efterfrågan på arbetskraft. Detta hänger samman med företagsetableringar i länet där den största planeras i Borlänge. Även i norr kommer handeln att öka till följd av nya etableringar i Mora. Hotell och restaurang kommer också att utvecklas positivt. Branschen har ökat sysselsättningen med personer de senaste tio åren och räknar med en fortsatt expansion. I en svagare konjunktur väljer fler att tillbringa vintersemestern i hemlandet och det kommer att ge länets vinterturistanläggningar extra underlag. Detta motverkas till en del av en stark svensk valuta som kan medföra lägre besökstal av utländska semesterfirare. Information och kommunikation, eller IT-sektorn, är en liten men snabbt expanderade bransch. Om nuvarande trend där de statliga verken lägger ut arbete på konsultföretag fortsätter, beräknas branschen växa både under 2012 och Här ringer emellertid varningsklockorna och något enstaka varsel har lagts under sensommaren i länet. Kompetenskraven är höga inom branschen och rekryteringsunderlaget i länet är litet. För att klara en ökad sysselsättning krävs därför rekrytering från andra län eller länder. Företagstjänster är en snabbt växande bransch i länet. Bara mellan åren 2008 och 2010 ökade sysselsättningen från till personer. För det kommande året är branschen emellertid svårbedömd. Här ingår bemanningsföretagen och en stor del av deras personal är uthyrd inom industrin och fungerar som en dämpare mellan efterfrågan och utbud. I ett osäkert konjunkturläge är det gynnsamt för industriföretagen att hyra in personal, men om efterfrågan på varor förblir fortsatt svag under en längre tid, kanske under hela år 2013, är risken stor att kapacitetsutnyttjandet minskar ytterligare med möjliga varsel som följd. Då raderas det mesta av behovet av inhyrd personal ut. Bedömningen är att inhyrd personal i Dalarna minskar med 15 procent

16 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 13 under nästa år vilket medför att hela branschen endast får en svag tillväxt eller i värsta fall hamnar på samma sysselsättningsnivå som i år. Transport följer utvecklingen inom industri och bygg och kommer därför att drabbas av en nedgång i sysselsättningen under Handeln över internet har ökat kraftigt och dämpar fallet som annars skulle bli ännu större. Transporterna av biobränsle kommer att fortsätta växa och det hjälper också till att hålla sysselsättningen uppe. Bedömningen är att sysselsättningen minskar med en procent till slutet av Privata tjänster Andel av länets sysselsättning 34 % Antal sysselsatta (2010) Bristyrken är bl.a. Redovisningsekonom Receptarie Mjukvaru- och systemutvecklare Överskottsyrken är bl.a. Lastbilsmekaniker Kock Lagerarbetare Försäljare, dagligvaror Köks- och restaurangbiträde Lastbilsförare Sammanfattning för privat sektor Utvecklingen fram till slutet av 2013 blir huvudsakligen negativ för den privata sektorn. Sysselsättningen inom industri, bygg och delar av privata tjänster minskar och omfattningen av raset beror på hur både den utländska och den inhemska konsumtionen utvecklas. Företagens bedömningar är ändå att en ljusning är i sikte i slutet av 2013 men det dröjer in på 2014 innan den får någon större effekt på Dalarnas arbetsmarknad. Efterfrågan på arbetskraft inom privat sektor kommer att kvarstå även om konjunkturen också dämpar ersättningsbehovet till följd av pensionsavgångar. Handeln och turistnäringen har en låg genomsnittsålder med litet behov av ersättningar, men här förväntas istället något fler nyrekryteringar. Inom industrin, byggbranschen och jordoch skogsnäringen sker de flesta pensionsavgångarna inom den privata sektorn och efterfrågan kommer därför att ligga kvar på en relativt hög nivå lågkonjunkturen till trots. Totalt beräknas sysselsättningen minska med omkring 0,5 procent eller cirka personer inom sektorn men samtidigt finns ett ersättningsbehov som uppgår till närmare personer.

17 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 14 Offentliga tjänster Dalarnas kommuner, landstinget och de statliga verken står för en uppseendeväckande utvecklingsplanering under den kommande vintern och våren. Diagrammet må förefalla märkligt men det handlar helt enkelt om en ökad efterfrågan inom barnomsorg och ett ökat utbud inom vuxenutbildningen. Diagram 5: Index - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning Dalarna Historiskt genomsnitt, Dalarna Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Båda dessa insatser är mycket välkomna. Man har gjort stora ansträngningar att välkomna inflyttare till länet, men det har varit si och så med utbudet av kommunal service inom barnomsorg som är en viktig fråga för inflyttande barnfamiljer. En utökning av vuxenutbildningen är också högst angelägen. Därigenom tas åtminstone ett steg för att motverka det stora paradoxproblemet på arbetsmarknaden med ett utbud av arbetssökande med en kompetens som inte efterfrågas. För första gången på flera år räknar de offentliga arbetsgivarna med oförändrad sysselsättning på ett års sikt. Negativa förväntningar har med facit i hand oftast bytts i sysselsättningsökningar, varför man kan räkna med att sysselsättningen de facto ökar under nästa år. Sysselsättningen ökade med personer mellan åren 2000 och Bedömningen har ändå utgått från ett nollresultat. Detta nås trots att både utbildning och offentlig förvaltning beräknas minska. Istället ligger ökningen inom vård och omsorg. Det handlar om mycket små förändringar, men slutresultatet blir alltså oförändrat.

18 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 15 Behovet av ersättningsarbetskraft är relativt sett större inom offentlig sektor än inom den privata. Dels är genomsnittsåldern högre, dels är ersättningsnivån på en mycket högre nivå än inom den privata sektorn. I genomsnitt ersätts 88 procent av avgångarna och nivån är högst inom utbildningssektorn med hela 95 procent. Det innebär i reella tal att det behövs närmare nya arbetstagare inom länets offentliga sektor, trots en oförändrad sysselsättning. Det stora flertalet gäller personal med gymnasieutbildning inom vård och omsorg. Till dessa tal kommer ett behov av nyrekrytering av kvalificerad personal inom vård och omsorg men där det är mycket stor brist på arbetssökande och där behovet inte går att fylla. Offentlig sektor Andel av länets sysselsättning 36 % Antal sysselsatta (2010) Bristyrken är bl.a. Läkare Tandläkare Gymnasielärare Psykolog Överskottsyrken är bl.a. Barnskötare Elevassistent Fritidsledare Yrken och kompetenser Hösten 2012 svarade arbetsgivarna också på frågor om behov av yrkesgrupper och kompetenser på längre sikt. I bilagan Yrken och kompetenser finns en tabell med ett urval av yrken fördelat per bransch där arbetsgivarna i Dalarnas län också har angett vilka specifika kompetenser de önskar i respektive yrke. Tabellen bygger på fritext och det kan därför finnas yrken som inte är klassificerade, men som ändå är reella önskemål. I många yrken betonas utbildning och erfarenhet i branschen. Detta är särskilt viktigt vid ersättningsrekrytering där det finns mindre tid för inskolning i arbetsuppgifterna än vid nyrekrytering.

19 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 16 Även om kompetensen körkort inte nämns så ofta är det ett faktum att många arbetsgivare ser detta som ett krav, framför allt då arbetstagaren ska förflytta sig geografiskt under arbetsdagen. Undersköterskor och lokalvårdare är exempel på detta. Likaså är kunskaper i svenska ett villkor för de flesta anställningar, även om nivån på kunskaperna kan variera från arbetsplats till arbetsplats. Utbudet av arbetskraft Arbetsförmedlingens rapport 1 från 2010 om generationsväxlingen och arbetskraftens förändring per län visar att arbetskraften i Dalarna kommer att minska med ca personer per år under den kommande tioårsperioden. År 2025 skulle den vara nere i personer, vilket är lägre än dagens sysselsättningsnivå i länet. För att förhindra detta måste den reserv som står utanför arbetskraften, i dagens läge ca personer, mobiliseras. Det kräver framför allt kompetenshöjande insatser för såväl arbetssökande som för redan anställda. Företagen måste helt enkelt ta större ansvar för karriärplanering och utbildningen inom det egna företaget för att höja kompetensen hos de anställda så att de kan ta mer kvalificerade jobb samtidigt som det finns möjlighet att fylla på med arbetskraft till de mindre kvalificerade jobben. Som redan tidigare nämnts har kompetensen i utbudet av arbetskraft och de arbetssökandes önskemål om arbete förändrats under de senaste tio åren. Trenden går mot att man söker allt mindre jobb som kräver utbildning medan antalet personer som söker arbete utan krav på yrkesutbildning har ökat med 81 procent. Detta går helt tvärtemot efterfrågan som indikerar ökning av arbetskraft med eftergymnasial utbildning, ledningsarbete och arbete som kräver yrkesutbildning inom bygg, teknik och tillverkning. Kvalitén i arbetskraftsutbudet varierar över tiden. Dagens utbud är inte samma som morgondagens. Omsättningen till arbete är stor och utbudet förändras snabbt. Rent matematiskt täcker utbudet idag den efterfrågan som finns men inte kompetensmässigt. Under de kommande åren kommer arbetskraften att fortsätta att minska i länet. 1 Ura 2010:6 Generationsväxlingen - arbetskraftens förändring per län

20 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 17 Stor grupp utanför arbetskraften Av Dalarnas befolkning mellan 16 och 64 år står ca personer utanför arbetsmarknaden. De utgörs bland annat av studerande, nyanlända, personer med nedsatt funktionsförmåga och långtidssjukskrivna. Studenterna kommer på sikt att bidra med ett välkommet tillskott till arbetskraften under förutsättning att de stannar kvar eller flyttar till länet. För de andra är vägen in till arbetsmarknaden svårare. De utgör ändå den reserv som Dalarna obetingat behöver. I gruppen finns kompetenser som redan idag skulle behövas på länets arbetsmarknad och som kommer att vara värdefulla i framtiden. Just nu utnyttjas inte denna reserv på grund av språkproblem eller på grund av att de helt enkelt inte är efterfrågade. Denna reserv måste komma till användning, men hur? Det bästa sättet är en förändrad syn på rekrytering. Arbetsgivarna behöver inse att det finns stor potential i de grupper som man normalt inte letar bland vid rekryteringar. Detta gäller både dem som är arbetssökande vid Arbetsförmedlingen men också dem som med stöd och insatser kan tillföra arbetsmarknaden de resurser som efterfrågas.

21 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 18 Fördjupningsruta Befolkningsprognos Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos, nedbruten på län och kommuner. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen. Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: Bild 1 Befolkningstillväxt (16-64 år) kommuner Källa: SCB Dalarnas befolkning i arbetsför ålder kommer att minska. Detta märks redan i en minskande arbetskraft och utvecklingen kommer att fortsätta. Samtidigt blir de äldre allt fler. Dalarnas invånare i åldern 80+ var knappt år 2011 och kommer att vara nästan år Även om de äldre blir allt friskare möter länet en stor utmaning när det gäller att ta hand om alla äldre i framtiden. Det är redan nu dags att se över hur den framtida äldreomsorgen kan tryggas. Från och med år 2018 stiger antalet 80+ mycket snabbt och då måste kommunerna vara beredda att hantera en växande grupp invånare som är i behov av äldreomsorg. Det kommer att krävas gymnasieutbildad vårdpersonal (undersköterskor) och sjuksköterskor med inriktning mot geriatrik. Kvalificerad personal inom vården är svåra att rekrytera redan i dagsläget och av gymnasieutbildad vårdpersonal kommer cirka nya arbetstagare att behöva rekryteras enbart för att ersätta dagens behov under varje femårsperiod fram till Detta är bara ett exempel på de utmaningar som väntar länets arbetsmarknad. Befolkningen i länet i arbetsför ålder minskar från drygt i år till år En stor del av ungdomarna upp till 20 år är i olika former av utbildning. Av den återstående delen av befolkningen upp till 64 år står ca personer utanför arbetskraften av olika orsaker. Den gruppen består av långtidssjukskrivna, högskolestuderande, förtidspensionerade och nyanlända som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden.

22 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 19 Sysselsättningen varierar över tid i Dalarna, men pendlar kring personer. I höstens svar på långsiktiga frågor till företagen har hälften av dalaföretagen ambitionen att växa under de kommande fem åren. Mot den bakgrunden är en tillväxt på tio procent under kommande tretton år realistisk. Det betyder att behovet av arbetskraft i Dalarna år 2025 är uppe i närmare personer. Om gruppen som står utanför arbetsmarknaden fortfarande är lika stor som idag innebär det att utbudet endast är personer. Detta är givetvis ett teoretiskt resonemang men visar tydligt på två stora utmaningar för länet på lång sikt. Den ena är att minska gruppen som står utanför arbetsmarknaden genom att de går över i arbetskraften. Här finns knappast några andra möjligheter än att förbättra och effektivisera möjligheterna till kompetensutveckling och utbildning som är anpassad till gruppen. Dalarnas företag måste också ta ansvar genom att i större utsträckning erbjuda interna utbildningar för att få en effektivare karriärväg för redan anställda. Den andra utmaningen är att få fler människor i arbetsför ålder att flytta till Dalarna och effektivisera integrationen av nyanlända. Utan de utrikesfödda i länet skulle situationen vara ännu sämre, vilket mycket tydligt framgår av diagram 9. En minskande arbetskraft och en åldrande befolkning drabbar i första hand glesbygden med försämrad service då allt mer koncentreras till större centra. Mackar läggs ner, matbutiker försvinner och möjligheterna till utbildning, vård och omsorg minskar. Det finns redan idag alltför många exempel på detta i Dalarna. Om hela Dalarna ska fortsätta att leva är det hög tid att ta itu med utmaningarna redan idag.

23 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 20 Diagram 6: Dalarnas län Befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Befolkning år Därav inrikes födda Källa: SCB Även antalet ungdomar i åldern minskar i länet. Förhållandet mellan inrikesoch utrikesfödda kommer att vara lika stort fram till Då antalet minskar är det än viktigare att ta vara på varje ungdoms möjlighet att stå till arbetsmarknadens förfogande i länet. Ungdomsarbetslösheten är ett stort slöseri med resurser och i Dalarna dessutom ett katastrofalt slöseri då varje ungdom kommer att behövas på framtidens arbetsmarknad. Här finns också två stora utmaningar inför framtiden. Redan i grundskolan måste man vara mycket tydlig i vägledningen till framtida studieoch yrkesval. Det står visserligen ungdomarna fritt att göra studieval men de måste informeras om vilken utbildning och vilka yrkesval som ger möjlighet till arbete i länet. Detta kräver kunniga och engagerade studie- och yrkesvägledare i skolorna. Även här måste företagen ta ansvar för både information och praktikmöjligheter. Alla yrkesinriktade studievägar med lärlingsutbildning måste garanteras en lärlingsanställning så att ungdomarna får möjlighet att arbeta i den bransch de valt. Här kan byggbranschen i Dalarna stå som ett gott exempel. Diagram 7: Dalarnas län Befolkningen år samt därav inrikes födda. Differensen mellan linjerna motsvarar antalet utrikesfödda i befolkningen. Befolkning år Därav inrikes födda Källa: SCB

24 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 21 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling Antalet öppet arbetslösa har ökat i länet med 421 personer under det senaste året och uppgår i september till Förändring i arbetslöshet är skillnaden mellan nivån på inflöde i och utflöde ur arbetslöshet. Under det senaste året är det således fler nya arbetssökande vid Arbetsförmedlingen i länet än det är som lämnat Arbetsförmedlingen till jobb, studier eller av andra orsaker. I förhållande till den registerbaserade arbetskraften har andelen öppet arbetslösa ökat mer i Dalarna än i riket. Omsättningen till arbete ligger på en högre nivå i Dalarna än i genomsnitt i riket. Det tyder på att det är fler övergångar till arbete från gruppen programdeltagare än från öppet arbetslösa. Det kan vara av intresse att titta på vilka grupper som gått till arbete i september i år och jämföra med samma månad för ett år sedan. Det visar att de äldre är mest gynnade. I åldersgruppen år är ökningen 18 procent, mellan 50 och 59 år är den 14 procent och bland de unga mellan 20 och 24 år sju procent. Det bekräftar bilden av att arbetsgivarna söker personer med arbetslivserfarenhet. I samtliga åldersgrupper har det skett en minskning med en procent. Bland de utsatta grupperna märks knappt någon förändring. Funktionshindrade och sökande med kort utbildning har ungefär samma nivå på omsättningen till arbete som under de två senaste åren. Anmärkningsvärt är ändå en liten men tydlig ökning av omsättningen till arbete bland utrikesfödda, även om den fortfarande ligger på en betydligt lägre nivå än svenskfödda. Under det senaste året har nya arbetssökande anmält sig vid Arbetsförmedlingen i Dalarna. Majoriteten av dessa är ungdomar mellan 18 och 24 år och de utgör 39 procent av alla nya arbetssökande. Om konjunkturen förblir svag under större delen av 2013 kommer antalet nyinskrivna arbetslösa att bli större än de som går till arbete eller studier. Samtidigt uppväger ersättningsrekryteringarna en lägre nivå på nyrekrytering. Antalet öppet arbetslösa beräknas ändå öka något till slutet av Utveckling av deltagare i program med aktivitesstöd I september befann sig personer i program med aktivitetsstöd i länet. Det är en minskning med drygt 100 personer på ett år. Det största enskilda programmet är Jobb- och utvecklingsgarantin där deltagarantalet minskat från personer i september 2011 till i år samt Jobbgarantin för ungdomar med 872 deltagare i september i år mot 852 för ett år sedan. Räknat i andel av den registerbaserade arbetskraften har deltagarna i program minskat från 3,2 till 3,1 procent. I riket har samtidigt andelen ökat från 3,5 till 3,7 procent. Omsättningen till arbete och studier är högre än i riket och utflödet har varit större än inflödet under det senaste året.

25 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 22 Utvecklingen har varit ganska jämn för de flesta grupper av programdeltagare. Kön, utbildningsnivå och funktionsnedsättning skiljer sig inte nämnvärt från den generella utvecklingen. Däremot har gruppen utrikesfödda vuxit mycket kraftigt. Gruppen har ökat med 30 procent på ett år. Även i Jobb- och utvecklingsgarantin har gruppen utrikesfödda ökat med 19 procent sedan september förra året. Därmed är det den mest utsatta gruppen när det gäller risk för långa söktider och mindre möjligheter att snabbt hitta ett arbete. Ökningen av deltagare i Jobbgarantin för ungdomar är illavarslande. Visserligen är ökningen i garantin bland ungdomar lägre än för totala antalet inskrivna arbetslösa i ålder år, men långa söktider utan arbete är förödande speciellt för unga som saknar arbetslivserfarenhet. Bland unga programdeltagare är både de utrikesfödda ungdomarna och ungdomar med funktionsnedsättning en växande grupp. Däremot spelar utbildningsbakgrunden en mindre roll. Antalet ungdomar bland programdeltagare och som endast har förgymnasial utbildning är i september i år på samma nivå som både 2011 och Sett till alla arbetslösa ungdomar är omsättningen till arbete dock dubbelt högre för dem som har slutbetyg från gymnasiet än de som bara har samlat betygsdokument. Antalet arbetslösa programdeltagare kommer på sikt att öka som en följd av en svagare efterfrågan på arbetskraft och då fler som varit öppet arbetslösa en längre tid går över i program. Arbetslösheten ökar Arbetslösheten det fjärde kvartalet 2012 beräknas uppgå till personer och för samma period 2013 till Förändringen mellan 2012 och 2013 kan förefalla liten, särskilt mot bakgrunden av en förväntad svag konjunktur under hela nästa år men man måste beakta att nivån på ersättningsrekryteringar blir stor, närmare personer. Nyrekryteringarna beräknas också bli fler än 2012 inom handel och turism. Rekryteringarna och därmed arbetslöshetens nivå kan komma att förändras under kommande år genom en förändring i arbetsgivarnas rekryteringsmetoder. Ökningen av lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen i Dalarna beror till viss del på att det blivit svårare att hitta personal via de traditionella rekryteringsvägarna med informella kontakter. Arbetsgivarna kommer att bli tvungna att söka även bland grupper som tidigare inte varit intressanta och det gynnar också de svaga grupperna av arbetssökande på Dalarnas arbetsmarknad. Tabell 3: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2011 kvartal kvartal kvartal Källa: Arbetsförmedlingen

26 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 23 Arbetslöshetens struktur Arbetslösheten skiljer sig mellan olika områden i länet, mellan kön, ålder, födelseregion och utbildningsnivå. De nordligaste kommunerna i länet har en högre arbetslöshet än länet i genomsnitt men även Avesta, Borlänge och Falun befinner sig över genomsnittet. Den i särklass lägsta arbetslösheten har Säter med 4,5 procent, och den högsta har Orsa med 9,7 procent. Detta gäller även ungdomarna, vars arbetslöshet är betydligt högre än samtliga åldersklasser. Där har Säter 10,4 procent mot 21,7 procent i Orsa. Tabell 4: Arbetslöshetens struktur, kvartal Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Utrikesfödda Inrikesfödda Eftergymnasial Utbildning Grundskola Gymnasial Vansbro 6,1% 5,8% 6,0% 11,9% 5,7% 5,6% 11,6% 7,5% 5,7% 4,9% Malung-Sälen 6,2% 6,5% 5,8% 13,5% 4,4% 4,9% 23,5% 10,7% 5,5% 4,1% Gagnef 5,2% 5,5% 5,1% 13,6% 4,1% 4,7% 14,1% 9,7% 5,1% 3,5% Leksand 5,8% 5,1% 5,4% 11,0% 4,6% 4,4% 19,6% 10,3% 5,0% 3,6% Rättvik 6,4% 5,7% 5,8% 12,4% 5,2% 5,3% 13,9% 8,6% 5,7% 3,9% Orsa 9,7% 8,8% 9,2% 21,7% 5,9% 7,5% 30,5% 15,4% 8,5% 6,5% Älvdalen 7,5% 9,1% 7,6% 16,8% 6,4% 7,5% 22,6% 16,0% 7,4% 4,6% Smedjebacken 5,9% 5,6% 4,2% 13,7% 4,2% 4,1% 15,1% 8,5% 4,6% 2,7% Mora 7,3% 7,3% 8,1% 19,8% 6,0% 7,0% 19,5% 12,5% 7,9% 4,7% Falun 7,1% 6,7% 7,7% 17,0% 4,6% 6,0% 22,7% 17,7% 7,4% 3,9% Borlänge 8,1% 7,6% 8,8% 16,0% 5,6% 6,2% 26,3% 20,3% 7,0% 4,7% Säter 4,5% 4,8% 4,1% 10,4% 2,8% 3,6% 25,1% 9,1% 4,0% 2,9% Hedemora 6,6% 8,2% 6,8% 18,8% 4,7% 6,5% 19,9% 13,8% 6,8% 5,0% Avesta 7,6% 7,8% 7,0% 19,9% 4,6% 6,2% 20,2% 14,4% 6,4% 5,4% Ludvika 7,0% 6,9% 6,8% 16,3% 3,4% 5,1% 24,1% 17,0% 6,0% 3,5% Länet 7,0% 6,9% 7,1% 16,2% 4,8% 5,8% 22,4% 14,6% 6,5% 4,2% Länet ifjol 7,0% 7,2% 6,7% 16,6% 5,1% 6,0% 20,0% 13,9% 6,5% 4,5% Riket 8,2% 8,1% 8,4% 18,1% 6,2% 6,1% 20,4% 17,4% 8,0% 5,2% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB Bland ungdomarna har arbetslösheten minskat det senaste året. Jämfört med riket har dalaungdomarna i denna jämförelse en lägre arbetslöshet. Dock finns här en tydlig polarisering. Ungdomar med fullföljd gymnasieutbildning har en stor omsättning till arbete, ca 80 procent årligen, medan de som saknar gymnasieutbildning tenderar att få allt längre söktider. Deras omsättningsmått är endast 40 procent på årsbasis. För de äldre som söker arbete har det senaste året också varit gynnsamt. Arbetslösheten har minskat från 5,1 procent av den registrerade arbetskraften över 55 år, till 4,8 procent under det tredje kvartalet i år.

27 Arbetsmarknadsutsikter 2013 för Dalarnas län 24 Dalarna har en lägre nivå än riket oberoende av vilken utbildningsnivå man granskar. Bland arbetssökande med endast förgymnasial utbildning är arbetslösheten något högre än förra året. En grupp som har högre arbetslöshet än förra året är utrikesfödda. Det är en följd av ett stort inflöde av nya arbetssökande men också av att det tar längre tid för utrikes födda med kort utbildning och som saknar svensk arbetslivserfarenhet att komma ut på arbetsmarknaden. Mellan arbetslösa män och kvinnor är situationen omkastad jämfört med förra året. Kvinnornas arbetslöshet har minskat medan männens har ökat. Detta är väntat i en lågkonjunktur där den privata sektorn med huvudsakligen manlig arbetskraft reagerar snabbt med nerdragningar medan offentlig sektor med huvudsakligen kvinnliga anställda reagerar betydligt långsammare eller inte överhuvudtaget. Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Våra utmaningar under kommande år är samtidigt paradoxproblemets två sidor att hitta och matcha arbetssökande så att de uppfyller arbetsgivarnas kompetenskrav, att stötta och rusta de svaga grupperna av arbetssökande; de som har en kompetens som inte efterfrågas på arbetsmarknaden, att skapa samsyn hos arbetsgivarna om vikten av att bredda rekryteringsvägarna och gå utanför de traditionella ramarna. Mer än var fjärde utan arbete i mer än tre år En tredjedel av de öppet arbetslösa och i program går till arbete inom tolv månader. Sedan 2006 har andelen varierat mellan 27 och 39 procent och uppgår våren 2012 till 35 procent. I den andra änden av skalan är de sökande som varit inskrivna sammanlagt mer än tre år under en tioårsperiod. Deras andel tenderar att öka i goda tider, då sökande med rätt kompetens snabbt får jobb. Den minskar i dåliga tider med svag efterfrågan, när rörligheten på arbetsmarknaden går ner och antalet sökande i de andra grupperna ökar. Arbetssökande med en sammanlagd inskrivningstid på mer än tre år utgör våren procent av samtliga öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Den minsta gruppen, 15 procent, utgörs av dem som varit inskrivna mellan 24 och 36 månader.