markanvändningsstrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "markanvändningsstrategi"

Transkript

1 Foto: Johannes Liljeson markanvändningsstrategi 4 I denna del av översiktsplanen presenterar vi vår markanvändningsstrategi. Den visar vår övergripande avvägning mellan olika allmänna intressens markanspråk. Vi presenterar en markanvändningskarta för hela kommunen med målbild 2040 och visar sedan närmare på fyra olika delar av kommunen: - Norsborg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg - Tullinge - Tumba och Vårsta - Grödinge och övrig landsbygd Vår övergripande strategi är att bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder på 30 år. Vi vill tillgängliggöra storstadsnära natur och skapa fysiska strukturer som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad. Vi inleder med en förklaring av markanvändningskartornas färger och tecken

2 Förklaring av markanvändningskartorna Målbild 2040, inte nuläge Markanvändningskartorna visar en önskad målbild för Botkyrka Inga exakta linjer Avgränsningar och sträckningar på kartan är schematiska. I efterföljande planering görs mer detaljerade ställningstaganden. Efterföljande planering måste beakta risker och restriktioner I kommunen har vi bra kunskap om vilka risker och restriktioner som utvecklingen av en viss plats behöver beakta. Här i översiktsplanen redovisar vi markstabilitet, buller, översvämningsrisk, riksintressen, strandskydd med mera. För plan- och bygglovhandläggare i kommunen finns fler kartläggningar tillgängliga som underlag, till exempel radon och förorenad mark. Stadsbygd landsbygd Stadsbygd är ett begrepp som bäst förstås i relation till sin motsats, landsbygd. Inom stadsbygden finns bostäder, verksamheter, vägar, grönområden, rekreationsområden och andra funktioner som tillhör en stad eller en tätort. På kartan markeras stadsbygden som röd, orange och gul. kommer från fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som finns. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Inom vissa fritidshusområden vill vi underlätta omvandling till åretruntboende, genom att bygga ut kommunalt vatten och avlopp och genom nya detaljplaner. Storstadsnära natur Grönområdena nära stadsbygden vill vi utveckla till att bli bättre och mer tillgängliga aktivitetsrum med plats för längre promenader, skidåkning, motion och andra uteaktiviteter. Även de storstadsnära sjöarna och stränderna ska göras mer tillgängliga. Utvecklingen ska inte försämra det befintliga jordbrukets villkor och ta hänsyn till natur- och kulturmiljöerna. Kommunens är mycket restriktiv till ny bebyggelse inom dessa områden. Vi tror dock att fritidshusområden nära storstaden är klimatsmart. Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan 68. Regional stadskärna Kommunen stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnor som Botkyrka ligger emellan, nämligen Flemingsberg, Kungens kurva Skärholmen och Södertälje. Tät stadsbygd Medeltät stadsbygd Gles stadsbygd Utanför stadsbygden finns landsbygden. På vissa ställen i Botkyrka är gränsen mellan stad och land skarp, men på många håll är den mer diffus. Till exempel har området mellan Tumba och Alby starka funktionella samband med staden och kan i egentlig mening inte betraktas som landsbygd, men heller inte som stadsbygd. Det finns fler motsvarande områden i regionen som Järvafältet, Årstafältet eller till och med Djurgården. Vi har valt att behandla all mark utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Tät, medeltät och gles stadsbygd De olika färgerna anger önskad täthet. Den önskade tätheten ska jämföras både med nuläge och med omgivande områden. Färgerna anger därmed dels var kommunen vill se mer förtätning och dels i vilken grad. Vårt ställningstagande utgår i första hand från närhet till kollektivtrafik, men också från en värdering av olika platsers förutsättningar och behov. Tät och medeltät stadsbygd kommer att se olika ut i olika stadsdelar. Exakt hur avgörs i nästa steg i planeringen när fler behov och intressen ska vägas mot varandra. Gles stadsbygd innebär att den ska förbli glesare än den medeltäta eller den täta. Täthet är ett begrepp som inom planering kan definieras på flera sätt och avse olika aspekter befolkning, bebyggelsekaraktär, exploateringstal, höjd på hus, hur mycket mark som tas i anspråk och så vidare. Här använder vi medvetet begreppet utan att göra någon specifik definition. Nya bostäder och åretruntboende på landsbygden Inom den gula markeringen på landsbygden vill kommunen ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan. Alla lägen inom markering är inte lämpliga för nya bostäder. Kommunen Specifika förändringsområden nummer på kartan Kommunen vill se förtätning inom stadsbygden generellt. Men som ytterligare stöd för efterföljande planering pekar vi ut de platser som vi betraktar som specifika förändringsområden med nummer på kartan. I den tillhörande texten till kartorna anger vi kommunens ambitioner för platsen. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning.) Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49. Ny väg Kommunens planering utgår från två nya större vägförändringar, dels förbifart Tullinge och dels en ny dragning av Hågelbyleden förbi Eriksberg. För båda dessa vägdragningar finns fördjupande utredningar också från Trafikverket. Idé till spårväg Spårväg Botkyrka Kommunens planering lämnar utrymme för en spårvägsdragning från Flemingsberg via Riksten till Tumba och vidare mot Alby, Hallunda, Fittja och Masmo. I översiktsplanen redovisar vi schematiskt den sträckning som två genomförda sträckningsstudier visar. Genom Eriksberg och Alby finns olika alternativa dragningar, se sidan 99. Gröna samband I områden med förändringstryck, i eller nära stadsbygden, vid vägar och järnvägar markerar vi att det finns viktiga gröna samband. Det är smala stråk mellan grönområden, vilka behöver upprätthållas för att skapa en sammanhängande grönstruktur. De gröna sambanden får inte byggas bort. I vissa fall är de gröna sambanden svaga eller rent av nästan obefintliga. Här behöver vi arbeta mer aktivt med att knyta ihop olika grönområden och överbrygga barriärer. Läs mer om gröna samband på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi MARKANVÄNDNINGsstrategi 91

3 Markanvändning i hela Botkyrka Kommunens avsikter för markanvändningen som helhet: Bygga bostäder och arbetsplatser i redan bebyggda områden, i första hand i bra kollektivtrafiklägen. Översiktsplanen ger utrymme för nya bostäder på 30 år. Följande platser i Botkyrka ska stärkas som tyngdpunkter för bebyggelse, kollektivtrafik, handel och service: Tumba centrum, Hallunda centrum, Alby centrum och Eriksbergs verksamhetsområde samt stråken däremellan, Fittja centrum, Tullinge centrum, Vårsta centrum. Göra den storstadsnära naturen tillgänglig. Skapa fysiska strukturer trafiksystem, mötesplatser, bebyggelse som ger en mer sammanhållen kommun, regiondel och storstad Kartan till höger: Specifika förändringsområden 1. Bostäder, service och marina vid Slagsta strand 2. Bostäder vid Hallunda gård 3. Verksamheter överbryggar E4/E20 4. Förnyelse i Fittja 5. Bostäder vid Hallundavägen och entré ut mot naturen 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda 7. Stråk och bebyggelse som knyter ihop centrumen i Hallunda, Alby och Eriksberg 8. Förnyelse och förtätning i Alby 9. Nya etableringar i Eriksberg Södra porten 10. Bostäder och verksamheter vid Alfred Nobels allé 11. Bostäder och centrumutveckling i Tullinge 12. Sjönära bostäder i Hamringes gamla industrimiljö 13. Entré ut mot naturen i Brantbrink 14. Rikstens friluftsstad växer vidare 15. Plats för mer verksamheter vid Tunarondellen 16. Bostäder i Lilltumba 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran 18. Bostäder och centrumutveckling i centrala Tumba 19. Förnyelse och förtätning i Storvreten 20. Företag, bostäder och affärer längs Dalvägen 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra 22. Bostäder och service i Vårsta centrum 23. Naturnära bostäder i östra Vårsta 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk i Grödinge 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten 26. Grönområden och aktiviteter nära stadsbygden 27. Utveckling av Hågelby till ett större besöksmål Markanvändning i Botkyrka kommun. Övergripande mark- och vattenanvändning i Botkyrka med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi MARKANVÄNDNINGsstrategi 93

4 norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg Norsborg, Hallunda, Alby och Fittja är alla tunnelbanestadsdelar som byggdes snabbt under några få år i början av 1970-talet och som därefter bara kompletterats med några enstaka bostadsprojekt. Eriksbergs verksamhetsområde har byggts ut och förändrats mer kontinuerligt under de gångna fyrtio åren. Stadsdelarna är planerade med förutsättningen att E4/E20 skulle flyttas till ett nytt läge söder om Alby, men den södra infarten till Stockholm ligger kvar och skär genom Botkyrkas mest tättbebyggda områden. Motorvägen innebär störningar för bostäder men ger samtidigt ett attraktivit läge för företag och verksamhet. Miljonprogrammets bostäder och stadsdelar närmar sig femtioårsåldern och behöver därmed en större upprustning. Förnyelsen här kommer att vara en av de allra viktigaste uppgifterna att lösa de kommande åren. Upprustning och utveckling öppnar också möjligheter för nya bostäder och ett mer varierat bostadsutbud. Regionens snabba befolkningsutveckling i kombination med bättre tunnelbana, ny Förbifart Stockholm och utvecklingen i Kungens kurva Skärholmen kommer att förbättra stadsdelarnas läge i regionen och göra området allt mer attraktivt att bygga och investera i. Kommunens avsikter för de norra stadsdelarna i Botkyrka som helhet Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) Skapa ett större utbud av attraktiva bostäder med varierande boendeformer för att möjliggöra en boendekarriär inom stadsdelarna. Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen mot Sturehov, Älvesta och Hågelby. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Norsberg, Hallunda, Fittja, Alby och Eriksberg. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 95

5 1. Blandad stadsmiljö längs Slagsta strand Kommunen vill utveckla området Slagsta Marina till en sjönära stadsdel med bostäder, service och marina verksamheter. Vi vill också vidareutveckla verksamhetsområdena på sydsidan av motorvägen. Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av värmeverket minskar till följd av dels teknikutveckling, dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, bör inga betydande reinvesteringar i verket göras. Kommunen vill utveckla Mälarstranden inklusive marinan och badet till ett attraktivt stråk. 2. Bostäder vid Hallunda gård Kommunen vill utveckla området för bostäder i en småskalig attraktiv miljö. Hänsyn måste tas till de kulturhistoriska värdena. 3. Verksamheter minskar motorvägens barriäreffekt Kommunen vill utveckla området till en plats för till exempel service, mindre handel, kontor och produktion och bygga ihop stadsdelarna på ömse sidor om motorvägen. Vi vill att stor omsorg ska läggas på gestaltningen av ny bebyggelse vid E4/E20 och själva trafikområdet. Bebyggelsen ska också utformas så att den verkar bullerdämpande på bakomliggande områden. Vi vill komplettera gångbron över E4/E20 med en överbyggnad mellan Fittja och Hallunda, en så kallad sociodukt eller en social koppling. Kommunen vill diskutera med statliga myndigheter och privata aktörer att på lång sikt däcka över motorvägen på flera ställen. 4. Förstärka värden i Fittja Kommunen vill utveckla Fittja genom en måttlig förtätning och komplettering av stadsdelen. Vägar och rekreationsområden ska ses över. På sikt vill kommunen göra kopplingen över motorvägen attraktivare och tillgängligare. För Fittja finns ett detaljplaneprogram från Entré till naturen och nya bostäder vid Hallundavägen Kommunen vill vi pröva en utveckling av området närmast Hammerstavägen och Hallundavägen för eventuell ny bebyggelse. Vi vill se över möjligheten om Hallundavägen kan kopplas ihop med Norsborgsvägen och Vällingevägen mot Sturehov. 6. Bostäder och centrumutveckling i Hallunda Vi vill att Hallundavägen ska omformas från en bred väg till en gata med trottoarer och lägre hastigheter kantade av verksamheter och nya bostäder. Vi vill att Hallunda centrum ska kunna stärkas som lokalt centrum och mötesplats med knutpunkt mellan T-bana och buss, kompletterad med ett utbyggt centrum för handel och service samt nya bostäder. Detaljplaneprogram Fittja, 2012 Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Emam Jihammar Foto: ROBERT LORENTZ Foto: rasmus storkamp Hallunda och Botkyrkahallen i Brunna. Kolonistuga i Alby och Slagsta. 96 MARKANVÄNDNINGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg MARKANVÄNDNINGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 97

6 Framtid Alby Stadsmiljö i utveckling, under arbete Knyta ihop Hallunda C, Alby C och Eriksberg Kommunen vill knyta ihop de båda stadsdelscentrumen i Alby och Hallunda via Eriksberg och över E4/E20, genom att skapa samlande stråk med fler bostäder och verksamheter för besök och möten. Stråken får sin förlängning till kulturnoderna Riksteatern i Hallunda och Subtopia i Alby. Vid Hallunda trafikplats kan motorvägen på sikt däckas över och det blir möjligt att röra sig mellan Alby och Hallunda i ett helt nytt stråk. Med Hågelbyleden i nytt läge och en ny trafikplats vid E4/E20 vill kommunen ge möjligheter att bygga både bostäder och verksamheter längs nuvarande Hågelbyled och med blandad bebyggelse knyta ihop Alby och Eriksberg. Kommunen vill skapa bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik och bättre kollektivtrafik med inriktning på spårtrafik. Kommunens planering lämnar utrymme för en spårvägsdragning från Flemingsberg via Riksten till Tumba och vidare mot Alby, Hallunda, Fittja och Masmo. I översiktsplanen redovisar vi schematiskt den sträckning som två genomförda sträckningsstudier visar. På bilden här intill visas olika alternativa dragningar genom Eriksberg och Alby. 8. Satsning på Alby Kommunen vill skapa en ny och tätare stadsmiljö med gröna tillgångar, service, infrastruktur och kollektivtrafik. Vi vill att Albyvägen ska omformas från en bred väg till en gata med trottoarer och lägre hastigheter kantade av verksamheter och nya bostäder. Arbete pågår 2013 med en ny stadsbyggnadsidé för Alby. 9. Södra porten stärker verksamhetsområdet Eriksberg Runt E4/E20 ska en ny entré till Botkyrka och storstaden utvecklas Södra porten. Nya etableringar i Eriksberg ska stärka verksamhetsområdet, som plats för besöks och upplevelsenäring. För Hågelby, Eriksberg och Lindhov finns ett program och en miljökonsekvensbeskrivning från Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2011 Miljökonsekvensbeskrivning för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2010 Spårväg Botkyrka. Alternativa dragningar av Spårväg Botkyrka genom Eriksberg och Alby. Foto: Botkyrka kommun 100 villatomter i Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg Kommunen har ambitionen att få fram gör stadsdelarna mer attraktiva. Vi vill 100 villatomter inom stadsdelarna Alby, möjliggöra för Botkyrkabor att bygga Fittja, Hallunda, Norsborg och dess och utforma sina egna hem. Planläggning för de första 19 tomterna vann omgivningar. I de här stadsdelarna är den vanligaste boendeformen hyresrätter i flerbostadshus. Det innebär att vägen i Slagsta. Tomterna är relativt laga kraft De finns vid Tegelängs- det är svårt för de boende att göra så stora med möjligheten att bygga ett kallad boendekarriär inom sin stadsdel. fristående bostadshus i ett till två plan. Många trivs och vill kunna bo kvar men väljer att flytta till ett annat område för att bo i ett radhus eller i en villa när familjens inkomst växer. Vi tror att den sociala sammanhållningen och områdets stabilitet ökar om invånarna har möjlighet att bo kvar. Ett mer varierat bostadsbestånd för alla olika behov Foto: Louise Yourstone Flygbild över Alby. 98 MARKANVÄNDNINGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg MARKANVÄNDNINGsstrategi: norsborg, hallunda, fittja, alby och eriksberg 99

7 tullinge Tullinge är en attraktiv plats i Stockholmsregionen att bo och bygga på. Tullinge är också den del av Botkyrka som under de senaste årtiondena haft den starkaste utvecklingen med mer bebyggelse och befolkningsökning. Att det byggts mycket har samtidigt fått många medborgare att känna tveksamhet till omvandling och utvecklingstakt. Regionens snabba befolkningsökning i kombination med nya infrastruktursatsningar som Södertörnsleden, bättre pendeltåg, Förbifart Tullinge och Förbifart Stockholm kommer tillsammans med utvecklingen av Flemingsberg med forskning, universitet och kvalificerat näringsliv att göra Tullinge ännu mer eftertraktat. Vi behöver utveckla och säkra Tullinges förutsättningar genom att i vissa delar säga ja till fler bostäder och arbetsplatser och i andra delar hålla tillbaka förändringstrycket för att slå vakt om stadsdelens identitet och kvaliteter. Kommunens avsikter för Tullinge som helhet Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) Förstärka kopplingen till den regionala stadskärnan Flemingsberg Upprätthålla gröna samband genom stadsdelen och skapa tydligare entréer till naturen i Lida, Flottsbro och Flemingsbergsskogen Avsluta Hamra grustäkt och bergtäkt och låta området återgå till naturmark. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Tullinge. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi: TULLINGE 101

8 Fördjupning av översiktsplaner Flemingsberg, 2009 Detaljplaneprogram centrala Tullinge, Alfred Nobels allé en del av stadskärnan Flemingsberg Kommunen vill nyttja närheten till den regionala stadskärnan Flemingsberg för mer bostäder och verksamheter i området kring Alfred Nobels allé. Delområdet Blickaberget ska byggas i skog där partier av gammal skog bevaras. Området ingår i samrådsförslaget till den fördjupade översiktsplanen för Flemingsberg. 11. Tätare stadsbygd i centrala Tullinge Kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken genom centrala Tullinge att minska kraftigt. Det möjliggör att Huddingevägen kan ges en karaktär av stadsgata med intilliggande byggnader i nära anslutning till pendeltåg och centrum. Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga platser och bebyggelse. Det centrala läget nära pendeltågsstationen bör användas för en tätare bebyggelse med en blandning av bostäder, handel och service. På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. För centrala Tullinge finns ett detaljplaneprogram från I denna översiktsplan planeras för en ökad bebyggelsetäthet i förhållande till programmet. 12. Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö Kommunen vill utveckla den gamla industrimiljön i Hamringe och komplettera området med bostäder. Uppfarten från området och anslutningen till Huddingevägen är svår idag, men kommunen vill förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut Förbifart Tullinge. Därmed kommer trafiken på Huddingevägen att minska kraftigt. 13. Entré till naturen i Brantbrink Kommunen vill utveckla området mellan Brantbrink och Riksten när den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) är klar. Vi vill säkra att Brantbrinks idrottsplats kan fortsätta vara en viktig entré till naturen. Vi vill bygga ihop och förstärka kopplingen mellan Riksten och övriga Tullinge med bostäder, verksamheter och till exempel idrottsanläggningar. 14. Rikstens friluftsstad växer På platsen för den nedlagda flygflottiljen i södra Tullinge pågår planeringen och byggandet av bostäder och verksamheter i Riksten friluftsstad. En förutsättning för full utbyggnad av området är att den nya dragningen av väg 226 (Förbifart Tullinge) blir helt fullföljd. Kommunen vill att Friluftsstaden på sikt kollektivtrafikförsörjs med Spårväg Botkyrka. Det finns utrymme så att Spårväg Botkyrka kan gå sträckan Flemingsberg Riksten Tumba Alby Hallunda Fittja. Öster om Riksten, på andra sidan av Pålamalmsvägen, finns en motorcrossbana och en skjutbana. Vår planering utgår nu ifrån att dessa verksamheter kan samexistera med de nya bostäderna i Rikstens friluftsstad. Motocrossbanan och skjutbanan kan behöva fler bullerdämpande åtgärder. Om nya verksamheter tillkommer väster om vägen kan dessa utformas för att ge bullerskydd åt bakomliggande bostäder. För Riksten Friluftsstad finns ett detaljplaneprogram med miljökonsekvensbeskrivning från 2003 och ett gestaltningsprogram reviderat Program för Riksten, 2003 Foto: Bertil Strandell foto: Botkyrka kommun Fotograf: Dan Coleman Foto: Marianne Wladis Stendalsbadet i Tullinge och flygbild över centrala Tullinge. Rikstens friluftsstad och Tullinge trädgårdsstad. 102 MARKANVÄNDNINGsstrategi: TULLINGE MARKANVÄNDNINGsstrategi: TULLINGE 103

9 tumba och vårsta Tumba och Vårsta är båda två gamla kommuncentra från tiden innan kommunsammanläggningarna för snart femtio år sedan. Från att ha varit två mer självständiga orter mellan Stockholm och Södertälje är båda platserna idag en tydlig del av Stockholms storstadsområde. Tumba har en av regionens mest trafikerade pendeltågsstationer och en av få stationer där tågen kan vända. Det är också en av de orter i landet där medborgarna har bäst närhet till grönområden. Tumba har en av Stockholmsregionens mest blandade befolkningar åldersmässigt, etniskt, inkomstmässigt, utbildningsmässigt och så vidare. Men Tumba är också både stort och splittrat till sin karaktär och attraktiviteten som bostadsort är lite svagare än vad tillgångarna egentligen talar för. Stockholms snabba befolkningsökning, bättre pendeltågstrafik och en bättre Hågelbyled med stärkt kollektivtrafik talar för att Tumba blir en allt mer intressant plats i regionen. Vi behöver bygga ihop Tumba och förbättra kvaliteter som stora arbetsplatser, centrumfunktioner och grönområden utgör genom att göra dem mer lättillgängliga. Kommunens avsikter för Tumba och Vårsta som helhet Arbeta aktivt med förtätning och kompletteringsbebyggelse inom hela stadsbygden, framförallt i kollektivtrafiknära lägen samt i de områden som numreras nedan. (Siffrorna anger inte en prioriteringsordning. Läs mer om prioriterad ordning på sidan 49.) Upprätthålla gröna samband genom stadsbygden och skapa tydligare entréer till naturen. För östra Vårsta finns en fördjupad översiktsplan som till stora delar inte längre är aktuell. Den upphör att gälla från det att denna översiktsplan antas. Läs mer om området utanför stadsbygden i avsnittet Grödinge och övrig landsbygd på sidan Markanvändning i Tumba och Vårsta. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi: tumba och vårsta 105

10 15. Plats för mer verksamheter kring Tunarondellen Kommunen är öppen för en successiv förtätning av verksamheter med en intensivare markanvändning inom Lovisebergs verksamhetsområde och Tuna industriområde. Vi vill använda närheten till Hågelbyleden bättre och skapa underlag för bättre kollektivtrafik för dessa områden. 16. Kollektivtrafiknära boende i Lilltumba Vi vill på sikt utnyttja delar av jordbruksmarken för bostäder i detta centrala läge väster om Tumbavägen. Vi bedömer att det kollektivtrafiknära läget här väger tyngre än vår ambition att inte bygga på jordbruksmark. 17. Sandstugan nytt bostadsområde i Uttran Kommunen planerar ett nytt bostadsområde runt Uttrans sjukhus. Vi vill också se en bostadsutbyggnad i grustäktsområdet efter det att täkten avslutats. 18. Tätare stadsbygd i centrala Tumba Kommunen vill skapa en attraktiv tät stadsbygd med väl utformade offentliga platser och bebyggelse. Vi vill utnyttja det centrala läget nära pendeltågsstationen och busstationen för fler bostäder, verksamheter och handel. Vi vill skapa en tydligare och mer välkomnande entréplats till Tumba. Tumba centrum, Tumba köpcenter och stråket däremellan behöver bli mer attraktivt och lättare att ta sig fram i till fots och med cykel. Tumba är en plats där stad möter land. Det här mötet är en viktig del av Tumbas identitet och särart. Vid utvecklingen av centrala Tumba är det viktigt att ta vara på denna kontrast att både bygga tätt centralt och samtidigt låta det öppna landskapet komma nära inpå stadsbygden. Vi vill att jordbrukslandskapet norr om arbetsplatsområdet i Hamradalen bevaras och hålls öppet. Vi vill förnya det befintliga arbetsplatsområdet och ge möjlighet att blanda detta med bostäder. På kort sikt bör det finnas plats för infartsparkeringar i området. På längre sikt väger bostadsbebyggelse i kollektivtrafiknära lägen tungt. Vi behöver både förbättrad lokal kollektivtrafik, bättre förutsättningar för cykeltrafik och vi behöver hitta effektivare parkeringslösningar som till exempel parkeringshus. Kommunen vill att KP Arnoldssons väg och sammanhängande gångoch cykelvägar förstärker stråket mellan Tumba och Salem. De som bor i Salem ska lättare kunna ta sig till centrala Tumba för handel, kollektivtrafik, fritidsaktiviteter och möten. Vi vill också minska vägens barriäreffekt. 19. Nya möjligheter i Storvreten Kommunen vill utveckla området genom att förtäta och komplettera bebyggelsen. Kommunen vill knyta ihop Storvreten med centrala Tumba och Dalvägen, bland annat genom att bygga i stråket utefter Storvretsvägen ned mot centrum och skapa fler gångförbindelser ner mot Dalvägen. 20. Kreativ blandad miljö längs Dalvägen Kommunen vill ge möjlighet att vidareutveckla den kreativa företagsmiljön och eventuellt komplettera med bostäder och mer handel. Vi vill förändra Dalvägens karaktär till att bli mer som en stadsgata med lägre hastigheter och fler övergångsställen. Vi anser att Dalvägen inte längre bör vara en primärled för transport av farligt gods. 21. Bostäder och verksamheter i Kassmyra Kommunen vill planlägga den gamla grustäkten för bostäder och verksamheter. Den norra delen av området ligger tidigare i planeringen än den södra delen närmast Vårsta. 22. Komplettering av Vårsta centrum Vi vill att Vårsta Centrum utvecklas till en attraktiv mötesplats för både Vårstaborna och de boende i Grödinge. Centrum kan kompletteras med bostäder och ytterligare service. 23. Natur och sjönära boende i östra Vårsta Kommunen vill att det gamla grustäktsområdet öster om Vårsta ska bebyggas och bli ett attraktivt bostadsområde med radhus, villor och låga flerbostadshus. Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Kjsa Kax Wåghals Foto: Botkyrka kommun Foto: Callius/One Eyed Ink Vårsta centrum och Tumba. Flybild över Tumba centrum och Vårsta. 106 MARKANVÄNDNINGsstrategi: tumba och vårsta MARKANVÄNDNINGsstrategi: tumba och vårsta 107

11 GRÖDINGE OCH ÖVRIG LANDSBYGD En stor del av Botkyrka kommuns yta utgörs av landsbygd med skog, stränder och öppna jordbrukslandskap. Relativt få personer bor här. Bara drygt två procent av Botkyrkas befolkning bor på Grödingelandet. Men befolkningen ökar stadigt främst på grund av att alltfler bosätter sig permanent i fritidshus. I nordvästra delen av kommunen, ut mot Sturehov, bor ännu färre personer. Eftersom det här är landsbygdsområden som ingår i Stockholmsregionen finns ett tryck och en efterfrågan på fler bostäder, mark och ytor för verksamhet och kanske framförallt en efterfrågan på natur- och kulturupplevelser. Det är en utmaning att förena olika behov som landsbygden behöver fylla och det är en svår balansgång att utnyttja landsbygdens potential, utan att förbruka den. Under lång tid har förändringstrycket i Grödinge hållits tillbaka av planer på flygplatslokaliseringar och av Stockholms stads omfattande markägande. Nu är situationen en annan. Planerna på en ny stor flygplats är skrotade och Stockholm stad har sålt sin mark. Det innebär att förändringstrycket ökar och därmed behöver kommunen vara tydlig och förutsägbar med sina långsiktiga ambitioner. Området ut mot Sturehov är ett vattenskyddsområde ägt av Stockholm Vatten. Kommunens avsikter för landsbygden som helhet Ta till vara landsbygdskaraktären, slå vakt om värdefulla natur och kulturmiljövärden och fortsätta att utveckla värden för besök, aktiviteter och naturupplevelser. Låta landsbygden leva genom att ge utrymme för nya bostäder och fler verksamheter på Grödingelandet. Erbjuda service såsom skolskjuts, hemtjänst och mindre enheter av barnomsorg och äldreomsorg. Kommunal service finns i första hand inom stadsbygden för Grödinges del i Vårsta. Vi bejakar privata initiativ att driva förskolor och skolor på landsbygden. Förbättra trafiksäkerheten och säkerheten för oskyddade trafikanter på vägarna. De boendes behov går före genomfart och framkomlighet för tunga transporter. Förbättra allmänhetens tillgång till storstadsnatur, se till att landsbygden i Botkyrka känns välkomnande. Landsbygden är som stadsbygden till för alla. Markanvändning i Grödinge och övrig landsbygd. Övergripande mark- och vattenanvändning med målbild Alla lägen inom det gula mönstret i Grödinge är inte lämpliga för ny bebyggelse. Mer information om kartans innehåll finns på sidan MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 109

12 Målkonflikt inom kulturmiljöperspektivet: Genom att bygga i traditionella bebyggelselägen bevaras karaktärsdragen och läsbarheten i kulturlandskapet. Samtidigt är just dessa lägen fornlämningsrika. Som kommun vill vi i första hand värna kulturlandskapet och förena ny bebyggelse sida vid sida med fornlämningar. 24. Små grupper med nya bostäder samlade i stråk Kommunen vill ge utrymme för mindre grupper med nya bostäder i närheten av huvudvägarna i Grödinge, längs väg 225 mellan Vårsta och Tegelvreten, längs 225 från Vårsta mot Södertälje och längs väg 569 ner till Eldtomta. Det kan röra sig om enstaka bygglovsförfrågningar eller projekt med flera bostäder åt gången som kräver detaljplan. Inom dessa stråk är inte alla lägen lämpliga för nya bostäder. Vi ska från fall till fall pröva lämpligheten i relation till de restriktioner som finns allt från fornlämningar och strandskydd till kraftledningar, järnvägsbuller och värdefull natur. Den nya bebyggelsens läge och placering behöver harmoniera med kulturmiljön och landskapet. Vi ska vid bygglovsprövning se till att nya bostäder hamnar i traditionella bebyggelselägen i bryn, intill vägar eller i kanten till det öppna landskapet. Befintliga bybildningar och grupper med bebyggelse kan fyllas på med nya bostäder. Nya bostäder kan också med tiden bilda nya små byar i lägen där det är möjligt. På en del platser inom dessa stråk finns möjlighet att ansluta enstaka fastigheter till kommunalt vatten och avlopp. I övriga lägen krävs godkända enskilda vatten- och avloppslösningar. Projekt med flera nya fastigheter behöver gå hand i hand med detaljplaneläggning och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Genom att samla ny bebyggelse till dessa stråk skapar vi underlag till investeringar i kommunala vatten- och avloppslösningar. 25. Förnyelse och förtätning i Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten Kommunen bejakar en utveckling och omvandling av fritidshusområdena Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten. Fastigheterna i dessa områden ansluts till kommunalt vatten och avlopp. (Sibble har redan kommunalt avlopp) Byrsta och Tegelvreten är sist på tur, men det finns ingen närmare tidplan för detta. Vi vill genom nya detaljplaner pröva möjligheten till större byggrätter och avstyckningar till fler fastigheter, i samband med utbyggnad av kommunalt VA. Vi vill att övriga fritidshusområden i kommunen bevaras som fritidshusområden. Ja till om- och tillbyggnad av befintlig bebyggelse Kommunen prövar bygglovsförfrågningar för om- och tillbyggnader från fall till fall. Vår generella utgångspunkt är att säga ja till tillbyggnader och kompletteringar av befintliga åretruntbostäder, ekonomibyggnader och fritidshus som finns utanför detaljplanelagt område eller utanför områden med så kallade områdesbestämmelser. Vi ställer krav på godkända vatten- och avloppslösningar vid bygglovsförfrågningar om tillbyggnader. Vi ställer krav på att om- och tillbyggnad harmonierar med kulturmiljön och landskapet. Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Callius/One Eyed Ink Foto: Robert Lorentz Foto: Rasmus Storkamp Vinterbild från Grödinge och brevlådor i Sibble. Landsbygd och badplatsen i Lida. 110 MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 111

13 Nya bostäder i dessa perifera lägen handlar om undantagsfall i stil med uppbyggnad av nedbrunna hus. Det rör sig om storleksordningen 10 nya bostäder på trettio år. Nya bostäder och enstaka fritidshus Om- och tillbyggnad Nya fritidshusområden Inom markerade stråk längs vägarna (24) Ja Ja Nej Sibble, Kagghamra, Eldtomta, Byrsta och Tegelvreten efter utbyggnad av VA och med nya detaljplaner (25) I områden med detaljplaner och/eller områdesbestämmelser Nej till ny spridd bebyggelse Kommunen prövar bygglovsförfrågningar om nya bostäder från fall till fall. Vår generella utgångspunkt är att säga nej till nya bostäder utanför ovan nämnda lägen (nr 24 och 25). Klimatsmart med fritidshusområden nära storstaden Kommunen har olika syn på enstaka nya fritidshus och nya fritidshusområden. Enstaka nya fritidshus prövas som åretruntbostäder och då gäller principerna ovan. Vi ser fritidshusområden nära storstaden som ett klimatsmart alternativ. Vi är beredda att pröva nya fritidshusområden där planerna ska reglera att husen har en tydlig karaktär och standard som fritidshus. Tabellen nedan sammanfattar kommunens principer för nya bostäder, nya enstaka fritidshus, om- och tillbyggnad av befintliga hus samt nya fritidshusområden. Ja Ja Nej I enlighet med gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser Utanför ovan nämnda områden Nej Ja Ja Foto: Callius/One Eyed Ink Plats för verksamheter Kommunen vill ge möjligheter för det lokala näringslivet på landsbygden att utvecklas. Kommunen vill också se nya verksamheter och arbetsplatser. Vi ser att olika privata och offentliga serviceverksamheter med fördel kan utvecklas på landsbygden, allt från vårdboenden till hotell och konferensanläggningar. Vi vill framförallt se verksamheter som inte genererar tung trafik. En karta över större verksamhetsområden i hela kommunen finns på sidan 87. Utanför dessa större verksamhetsområden finns utrymme för mindre enstaka verksamheter. Kommunen prövar förfrågningar om mindre enstaka verksamhetsetableringar från fall till fall, där vi bland annat väger in lämpligheten i relation till de restriktioner som finns och tittar på frågan om vatten och avlopp. 26. Utveckla Botkyrkaparken och andra aktivitetsrum nära stadsbygden I grönområdet mellan Hågelby, E4/E20 och Eriksberg vill vi utveckla Botkyrkaparken med ett levande natur- och kulturlandskap. Det handlar om att tillgängliggöra området så att det kan utnyttjas bättre för friluftsliv och uteaktiviteter. Arbetet med Botkyrkaparken ska utgå från Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov från En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet. Vi vill också utveckla andra grönområden nära stadsbygden till att bli bättre och mer tillgängliga aktivitetsrum med plats för längre promenader, skidåkning, motion och utflykter. Området från Norsborg ut mot Sturehovs slott, området mellan Hågelbyleden och Tullingesjön samt området mellan Storvreten och Tullinge ut mot Lida kan utvecklas utan att försämra det befintliga jordbrukets villkor. Läs mer om aktivitetsrum nära stadsbygden på sidan 68. För områdena runt Lida finns ett inriktningsprogram som kommunfullmäktige antog Populärt besöksmål i Hågelby Kommunen vill skapa förutsättningar att utveckla Hågelby gård till ett populärt besöksmål inte bara för Botkyrka lokalt utan också för hela Stockholmsregionen och Sverige. Arbetet med Hågelby ska utgå från Program för områdena Hågelby, Eriksberg och Lindhov från En miljökonsekvensbeskrivning är gjord i samband med programmet Program för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2011 Miljökonsekvensbeskrivning för Hågelby, Eriksberg och Lindhov, 2010 Inriktningsprogram för friluftsområdet Lida Riksten, 2006 Vinterbild från Grödinge. 112 MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd MARKANVÄNDNINGsstrategi: grödinge och övrig landsbygd 113

14 Foto: Strandell mellankommunala intressen och riksintressen 5 I den här delen presenterar vi kortfattat Botkyrka kommuns syn på ett antal så kallade mellankommunala intressen och riksintressen. Det här är frågor som kommunen inte ensam får besluta om. Flera frågor behöver samplanering Samhällsutvecklingen innebär att fler och fler frågor behöver uppmärksammas som mellankommunala. Många behov av samplanering är behandlade i den regionala utvecklingsplanen RUFS Andra har inte storregional karaktär, utan behöver hanteras i kommunernas översiktsplaner. I den här sammanställningen tar vi upp sådana frågor. Det kan röra frågor om påverkan på vattenområden som delas av flera kommuner, utbyggnader av vägsystemet, nya bostadsområden, nya naturreservat med mera. Anläggningar av regionalt intresse, som finns utpekade i RUFS, redovisar vi också här. Riksintressen är viktiga för hela landet Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan staten peka ut som områden av riksintresse. Områdena kan vara viktiga av olika skäl. Det kan exempelvis vara områden som innehåller naturvärden eller kulturvärden som är angelägna för hela landet. Men det kan också vara områden som är viktiga för att de ska användas till någon exploatering, till exempel för vägar, järnvägar eller någon energianläggning. Områdena kan också vara betydelsefulla för någon näring, exempelvis fisket. Kommunen ska i sin översiktsplan redovisa hur vi avser att riksintressen ska tillgodoses

15 Mellankommunala intressen Den regionala stadskärnan Flemingsberg Botkyrka kommun stödjer utvecklingen av Flemingsberg som en sammanhängande regional stadskärna över kommungränsen, vilket innebär fler bostäder och arbetsplatser, mer handel och utvecklad infrastruktur. Utvecklingsinriktningen finns i ett gemensamt utvecklingsprogram, framtaget av Stockholms läns landsting, Huddinge kommun och Botkyrka kommun. I samarbete med Huddinge kommun arbetar vi fram en fördjupad översiktsplan för den nya stadskärnan. Uttran vid gränsen till Salems kommun Området mellan de gamla sjukhusen Söderby i Salem och Uttran i Botkyrka innehåller både bostäder och ett täkt- och masshanteringsområde. På vår sida av gränsen planerar vi för cirka bostäder. Väg-, gång- och cykelförbindelserna mellan Salem och Tumba behöver förbättras. Skjutbana och motocrossbana Skjutbanan och motocrossbanan i Tullinge/Riksten, är befintliga verksamheter som genom buller gör intrång i friluftsliv/naturreservat över kommungränsen in i Huddinge kommun. Vi utgår från att verksamheterna blir kvar och att olika bullerdämpande åtgärder minskar störningarna också framöver. Avloppsreningsverket Himmerfjärdsverket (Anläggning av regionalt intresse) Himmerfjärdsverket i södra Botkyrka drivs av Sydvästra Storstockholms va-verksaktiebolag (SYVAB). Botkyrka kommun är delägare i bolaget tillsammans med Huddinge, Salem, Stockholm, Södertälje och Nykvarn. Botkyrka kommun förändrar inte situationen för reningsverket. Norsborgs vattenverk (Anläggning av regionalt intresse) Vattenverket i Norsborg förser hela södra Stockholmsregionen med dricksvatten. Östra Mälarens vattenskyddsområde för ytvattentäkter ska bevara en god kvalitet på vattnet. Det omfattar delar av kommunerna Botkyrka, Ekerö, Huddinge, Järfälla, Salem, Stockholm och Upplands-Bro. Norsborgs vattenverk ligger inom skyddsområdet. Botkyrka kommun respekterar vattenskyddsområdet och vattenverkets skyddsavstånd och ser det som förenligt med vår ambition att förbättra kontakterna mellan stadsbygd och landsbygd. Fittja värmeverk (Anläggning av regionalt intresse) Stora delar av Botkyrkas bebyggelse är försörjt med fjärrvärme i ett sammanbyggt system för sydvästra regiondelen. Den värme som levereras kommer till största delen från Igelstaverket i Södertälje där biobränslen är helt dominerande som energikälla. Högdalenverket levererar in en mindre del. Fittja värmeverk används vid toppar i förbrukningen och som reserv för både Botkyrka och grannkommunerna. Botkyrka kommun vill utveckla fjärrvärmeförsörjningen. Vi vill kunna kombinera verksamheten vid Fittja värmeverk med utbyggnad av bostäder i närområdet. På längre sikt räknar vi med att behovet av värmeverket minskar till följd av dels teknikutveckling, dels minskad efterfrågan efter miljonprogrammets upprustning. Med tanke på att värmeverket ligger inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, bör inga betydande reinvesteringar i verket göras. Mellankommunala intressen. Kartan visar de mellankommunala intressen som Botkyrka vill peka på och regionala angelägenheter som finns inom kommunen. 116 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 117

16 Kraftledningsnätet (70 kv) Genom Botkyrka finns kraftledningar som också försörjer grannkommunerna. Kommunens planering går att förena med behovet av kraftförsörjning genom 70 kv-nätet. Grundvattentillgångar I Botkyrka finns det två grundvattenverk, Tullinge vattenverk och Segersjö reservvattenverk, med tillhörande vattenskyddsområden. Tullinge vattenverk är utpekat som Stockholmsregionens viktigaste grundvattenverk och vid kris ska det kunna försörja Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge med vatten. En växande befolkning och ett varmare framtida klimat utmanar dricksvattenförsörjningen. Botkyrka kommun respekterar därför befintliga vattenskyddsområden och vill säkerställa ytterligare två grundvattentillgångar i nordvästra delen av kommunen och vid Pålamalm. Se karta över vattenskyddsområden på sidan 35. Grustäkter och masshantering När en grustäkt tillåts i en grusås med betydande grundvattenförekomst, minskar eller förstörs möjligheterna att använda grundvattnet som dricksvattenresurs. Botkyrka kommun vill av flera skäl minimera grustäkter och annan masshantering i kommunen. Med målet att avveckla samtliga andra grustäkter och platser för storskalig masshantering inom kommunen, vill vi koncentrera den typen av verksamhet till Pålamalm söder om Tullinge. Farligt gods Huvuddelen av transporter av farligt gods i Botkyrka sker på E4/E20. Övriga primära transportleder för farligt gods är enligt länsstyrelsens rekommendationer: vägar: väg 225, väg 259, Dalvägen, Hågelbyleden järnväg: Grödingebanan fartyg/båttransport: farled i Mälaren och i Östersjön in mot Södertälje Botkyrka avser att respektera skyddsavstånden till transportleder för farligt gods. Kommunen anser dock att Dalvägen/Hågelbyleden på sikt ska övergå till sekundär transportled för farligt gods. Istället bör väg 225 mot Södertälje respektive Södertörnsleden, när den är bygd, vara primära transportleder. Väg 225 Väg 225 mellan Södertälje och Nynäshamn: Här finns en konfliktpunkt, där Nynäshamn vill uppgradera vägen för att bättre klara godstransporter samtidigt som Botkyrka behöver hantera genomfartstrafiken genom Vårsta. Kommunen vill inte stimulera ökade genomfartstransporter på väg 225, utan ser bara behov av förbättringar anpassade till utvecklingen av landsbygden i Botkyrka och Nynäshamn. Den regionala grönstrukturen I Stockholms regionala planering kallar man de större väl sammanhängande naturområdena som ligger kvar mellan tätortsområdena för Stockholmsregionens gröna kilar. Botkyrka berörs av två av dessa: Bornsjökilen i norr och Hanvedenkilen i sydost. Botkyrka kommun vill förvalta och utveckla de gröna kilarnas funktioner. Hågelby gård ligger inom Bornsjökilen. Där vill kommunen skapa förutsättningar att utveckla ett populärt besöksmål för Botkyrka lokalt och för Stockholmsregionen och Sverige. I den gröna kilen runt omkring Hågelby gård är avsikten att satsningen ska värna och utveckla kultur- och naturvärden samt förbättra möjligheten till rekreation och friluftsliv. Kommunen vill också stärka de gröna sambanden mellan olika sammanhängande naturområden. Se karta över gröna kilar och gröna samband på sidan 77. foto: botkyrka kommun Helt eller delvis inom kommunen finns naturreservaten Bornsjön, Brinkbäcken, Ekholmen, Ensta ö, Hörningsnäs, Lida, Norrga, Pålamalm, Stora Träsket, Vinterskogen, Åvinge och Östra Bröta. Kommunen respekterar reservaten och vill främja att dessa utnyttjas både av Botkyrkabor och av andra. Flottsbro Inriktningen för området är att upprätthålla de starka gröna värdena i den här delen av Bornsjökilen. Samtidigt har både Botkyrka och Huddinge intressen av att stärka kontakterna mellan Alby i väster och Tullinge och Glömsta i öster. Vi vill samplanera området med Huddinge, på ett sätt som är förenligt med det regionala grönintresset. Norsborgs vattenverk. 118 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 119

17 Riksintressen Riksintresse för järnväg Grödingebanan Sträckan Flemingsberg Järna är dubbelspårig. Sträckan trafikeras av godståg och fjärrtåg. För sträckan Stockholm Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder. Kommunen vill se en utbyggnad av höghastighetståg genom Sverige. Vid en utbyggnad ser kommunen en dragning parallellt med befintliga spår genom Grödinge som en lämplig lösning. Västra stambanan Sträckan Flemingsberg Södertälje är dubbelspårig och trafikeras främst av pendeltåg, men även vissa godståg. För sträckan Stockholm Järna studeras kapacitetshöjande åtgärder, där ökad godstrafik genom Tumba och Tullinge är en av flera alternativa utvecklingar. Kommunen vill se mer transporter av gods på järnväg, men förutsätter att Grödingebanan utnyttjas för detta. Riksintresse för väg E4/E20 är som en del av europavägnätet ett riksintresse. På sträckan väster om Botkyrka kyrka håller kommunens planering öppet för breddning eller andra förändringar av motorvägen, men vi vill minska barriäreffekten för de gröna sambanden i Bornsjökilen. Öster om Botkyrka kyrka, inom stadsbygden, vill vi kunna minska luftföroreningar och buller, minska barriäreffekterna genom överbyggnader och utnyttja marken i motorvägsstråket bättre. Botkyrkaleden är en del av Södertörnsleden (väg 259) sedan 1980-talet. Väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att den är av särskild regional betydelse. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Riksintresse för rörligt friluftsliv I Botkyrka, Haninge och Huddinge kommuner ligger området Ågesta Lida Riksten. Länsstyrelsens värdeomdöme: Området är tack vare sitt lokalklimat, sin varierade natur och sina anordningar för friluftslivet ett utomordentligt värdefullt friluftsområde. Områdets geografiska belägenhet och de goda möjligheterna att nå området med allmänna kommunikationer gör att det är mycket välbesökt. Området måste bedömas ha stora potentiella möjligheter vad gäller att ytterligare utveckla friluftslivet. Kommunen vill aktivt arbeta för att utveckla de gröna och rekreativa värdena i området. Riksintresse för kulturmiljövård Botkyrka berörs av fem områden: Mörkö (delvis, södra spetsen på Näslandet), Brandalssund (delvis, området kring Näs by), Grödinge centralbygd (tre delområden), Tumba pappersbruk och Bornsjön (delvis). Riksintressen. Nationella riksintressen inom kommunen. I riksintresset för kulturmiljö Grödinge centralbyggd visar vi också vad vi betraktar som riksintressets värdekärnor. 120 mellankommunala intressen och riksintressen Värdebeskrivningar Bornsjön [AB16] (delen i Tumba och Botkyrka sn:r) Motivering: Herrgårdslandskap utmed Mälaren och runt Bornsjön och sjön Aspen, som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och till lands, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna. (Fornlämningsmiljö, Kommunikationsmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser och bronsåldersmiljöer, främst det delvis undersökta boplatskomplexet vid Hallunda med husgrundsmellankommunala intressen och riksintressen 121

18 terrasser, skärvstenshögar och gravar. Fornborgar och stora gravfält från järnåldern, bla ett gravfält med stora högar vid Norsborg, vilket kan kopplas till de övergivna enheterna Borg och Herrhamra. Botkyrka kyrka med äldsta delar från 1100-talet, samt tillhörande boställen och andra byggnader. Gamla vägsystem samt bryggor och hamnplatser som speglar kommunikationerna på vattnet. Det av storgodsdriften ända sedan förhistorisk tid präglade landskapet med en rad herrgårdsanläggningar, parker, alléer etc, bl.a. Norsborgs herrgård och Sturehov med tidiga industriella verksamheter. Äldre lantlig bebyggelse. (Miljön berör även Salem och Södertälje kommuner). I området ingår även: Industrimiljön vid Norsborgs vattenverk från sekelskiftet Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Uttryck för riksintresset: Homogen miljö av brukskaraktär. Förvaltningsbyggnad från 1700-talet och under årens lopp tillkomna verkstäder, administrationsbyggnader och arbetarbostäder. Allé planterad på 1840-talet och områdets delvis parkartade utformning. I området vid Lilltumba vill kommunen att nya bostäder ska kunna tillkomma, men efterföljande planering får pröva hur detta kan klaras mot det överordnade riksintresset. Brandalsund [AB7] (delen i Grödinge sn) Motivering: Farledsmiljö där det försvarsstrategiska läget vid inloppet till nuvarande Södertälje och mellanrum mellan Mälaren speglas av fornborgar, en medeltida borganläggning och Brandalsunds säteri med vidsträckta ägor. (Forntida farledsmiljö). Uttryck för riksintresset: En fornborg på farledens östra sida (ytterligare två finns på västra sidan). (Miljön berör även Södertälje kommun). I området ingår även: Näs by med tät bebyggelse av 1700-talskaraktär med bevarad bygata och omgivande odlingslandskap. Sportstugeområdet Getryggen från mellankrigstiden med ett hundratal små självbyggda stugor. Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Grödinge [AB14] (Grödinge sn) Motivering: Centralbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, smala uppodlade sprickdalar, präglade av mindre herrgårdar, och med stor fornlämningsrikedom i de dominerande landskapspartierna. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö, Bymiljö, Kyrkomiljö, Vägmiljö). Uttryck för riksintresset: Stenåldersboplatser från främst yngre stenåldern. Lämningar från bronsåldern. Omfattande järnålderslämningar i form av talrika varierade gravfält och flera fornborgar. Grödinge 1100-talskyrka. Flera avhysta bytomter. En rad mindre herrgårdsanläggningar, vilka huvudsakligen representerar och 1800-talen. Iselsta ålderdomligt sammanhållna klungby, handelssamhället Rosenhill och Norrga kvarnmiljö. Äldre vägsträckningar och öppna odlingsmarker. Foto: botkyrka kommun I Grödinge ser kommunen värdekärnorna i kulturmiljöerna som de mest intressanta att bevara. Kommunen arbetar 2013 med ett nytt kulturmiljöprogram. Mörkö [AB3] (delen i Grödinge sn) Motivering: Farledsmiljö och mellanbygd utmed vattenleden från Östersjön via Södertälje till Mälaren, som präglas av det försvarsstrategiskt viktiga läget. Dominerande storgods av delvis medeltida ursprung samt partier med ett småbrutet odlingslandskap. (Fästnings- och skansmiljö). Uttryck för riksintresset: Skansanläggning från 1600-talets början på Näslandet vid Skanssundet. (Miljön berör huvudsakligen Södertälje kommun). Kommunen tar hänsyn till riksintresset i sin planering. Tumba pappersbruk [AB15] (Tumba sn) Motivering: Industrimiljö och bruksmiljö som speglar tillverkningen av kvalitetspapper för i första hand landets sedeltillverkning alltsedan 1700-talet. Flygbild över Näs by. 122 mellankommunala intressen och riksintressen mellankommunala intressen och riksintressen 123

botkyrkas översiktsplan

botkyrkas översiktsplan botkyrkas översiktsplan Foto: Callius/One eyed Inc Kortversion Samrådsförslag mars Foto: johan nes liljeson Här är en kortversion av Botkyrkas nya översiktsplan! Det är ett förslag på hur vi kan utveckla

Läs mer

22. Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö. 23. Entré till naturen i Brantbrink. 24. Rikstens friluftsstad växer

22. Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö. 23. Entré till naturen i Brantbrink. 24. Rikstens friluftsstad växer 22. Sjönära boende i Hamringes gamla industrimiljö Kommunen vill utveckla den gamla industrimiljön i Hamringe och komplettera området med bostäder. Uppfarten från området och anslutningen till Huddingevägen

Läs mer

Aktualisering av detaljplaneprogram för centrala Tullinge

Aktualisering av detaljplaneprogram för centrala Tullinge TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Per-Anders Framgård Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Aktualisering av detaljplaneprogram för centrala Tullinge Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningen

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

botkyrkas översiktsplan Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: www.botkyrka.se/oversiktsplan

botkyrkas översiktsplan Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: www.botkyrka.se/oversiktsplan botkyrkas översiktsplan Översiktsplanen och kartor finns också digitalt på webben: www.botkyrka.se/oversiktsplan Antagen av kommunfullmäktige 22 maj 2014 innehåll 1 Förord och sammanfattning 4 13 Sammanfattningen

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2

Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2 Behovsbedömning av detaljplan för Segersby 2 Tumba, mars 2017 Behovsbedömningen av detaljplan för Segersby 2 är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra

Läs mer

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040 Åbytorp Tätortsutveckling Åbytorp Ortens karaktär Åbytorp ligger cirka 3,5 kilometer väster om Kumla och har 820 invånare. Åbytorp härstammar från de två byarna Stene och Långgälla och har vuxit upp på

Läs mer

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP)

Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP) MINNESANTECKNINGAR 1 [2] Referens: Alexander Szögi Hallunda-Norsborg Dialogforum Botkyrkas nya översiktsplan (ÖP) Dag och tid 11 April, kl. 18.30-20.30 Plats Hallunda Folkets hus Närvarande Ledamöter i

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning

Läs mer

Projektbeskrivning Program Björnkulla

Projektbeskrivning Program Björnkulla Projektbeskrivning Program Björnkulla Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca 2

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

botkyrkas översiktsplan Foto: Johannes LiLJeson

botkyrkas översiktsplan Foto: Johannes LiLJeson botkyrkas översiktsplan Foto: Johannes LiLJeson Foto: Callius/One eyed Inc Foto: Johannes LiLJeson Samrådsförslag mars 2013 1 Sammanfattning Sammanfattningen är en kortversion av hela översiktsplanen.

Läs mer

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden

Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 4 2013-02-06 Södertörnskommunernas gemensamt identifierade brister och behov av transportinfrastruktur under planperioden 2014-2025 Länsstyrelsen i Stockholms län har, med anledning av regeringsuppdraget

Läs mer

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040 Ekeby Tätortsutveckling Ekeby Ortens karaktär Ekeby ligger cirka 1 mil nordöst om Kumla tätort och har cirka 460 invånare. Orten har utvecklats ur Ekeby socken där kyrkan har varit ett viktigt centrum.

Läs mer

Näringslivsforum 10/4

Näringslivsforum 10/4 Näringslivsforum 10/4 Översiktsplanen Tillsammans för ett attraktivt Botkyrka! Näringslivsforum 10/4 - Agenda - 12.40-12.50 Välkomna Erik Nilsson, Tf. Kommundirektör 12.50-13.00 Näringslivsplanen 1.0 Ellen

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040 Hällabrottet Tätortsutveckling Hällabrottet Ortens karaktär Hällabrottet är med cirka 1 750 invånare den näst största tätorten i kommunen och ligger cirka 3 kilometer öster om Kumla. Orten är kulturhistorisk

Läs mer

VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg

VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg Publikation 2004:63 VÄGUTREDNING VÄG 226 Vårsta - Flemingsberg En utredning om utbyggnad av väg genom eller förbi Tullinge Underlag för dig som vill bidra med synpunkter på ovanstående vägutredning April

Läs mer

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken. Hällbacken Dalbo Bodskataudden Porsön Stormvägen Blidvägen Sinksundet Björkskatans centrum Väderleden Höstvägen Björkskataleden Kronan Lulsundet Bergviken Kronan 24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar,

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Vy över jordbrukslandskapet i Jäderfors. ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS Ortsanalys Jäderfors 39 Jäderfors ligger en halvmil norr om Sandvikens centrum, efter vägen mot Järbo och Kungsberget. Byn ligger vid

Läs mer

Tumba dialogforum Om förslaget till ny översiktsplan för Botkyrka kommun

Tumba dialogforum Om förslaget till ny översiktsplan för Botkyrka kommun MINNESANTECKNINGAR 1 [2] Referens: Alexander Szögi Tumba dialogforum Om förslaget till ny översiktsplan för Botkyrka kommun Dag och tid Plats Närvarande 16 maj kl.18.30 Tumbascenen Ledamöter i dialogforum

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

12 Ansökan om ändrad primär transportled för farligt gods från Dalvägen och Hågelbyleden till Södertäljevägen västerut från Vårsta (sbf/2016:487)

12 Ansökan om ändrad primär transportled för farligt gods från Dalvägen och Hågelbyleden till Södertäljevägen västerut från Vårsta (sbf/2016:487) ORDFORANDEFORSLAG 1[2] 2017-01-24 Dnr sbf/2016:487 12 Ansökan om ändrad primär transportled för farligt gods från Dalvägen och Hågelbyleden till Södertäljevägen västerut från Vårsta (sbf/2016:487) Förslag

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

blir uppdaterad för att summera kommunens ställningstaganden inom olika frågor klimat, kreativitet, dagvatten,

blir uppdaterad för att summera kommunens ställningstaganden inom olika frågor klimat, kreativitet, dagvatten, Foto: Stran dell g n i n d e inl 2 Botkyrkas nya översiktsplan ska ta vid efter den tidigare. Den är anpassad till nya kommunala, regionala och nationella mål med bäring på fysisk planering. Översiktsplanen

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram

Eriksberg och Ekebydalen Planprogram Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.

Läs mer

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer

Läs mer

Plats att växa var. Planeringsstrategi i korthet Plats att växa

Plats att växa var. Planeringsstrategi i korthet Plats att växa a x ä v t t a Plats Kommunen välkomnar en växande befolkning och vi vill därför öka takten i bostadsbyggandet. Vi vill också ge plats för fler företag och arbetsplatser. Nya bostäder och arbetsplatser

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Tvärförbindelse Södertörn

Tvärförbindelse Södertörn E4 E20 STOCKHOLM Vårby ön BOTKYRKA Glömsta Huddinge Solgård Tullinge Visättra HUDDINGE Länna Orlången Vidja kvarn 73 Kvarnsjön Hacksjön industriområde Lissmasjön Lissma Handen Rudan Ådran Tvärförbindelse

Läs mer

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning 1(7) 2016-06-07 Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning av utredningsområdet ungefärligt markerat. 2(7) Begäran om planbesked Begäran om

Läs mer

Grödinge Dialogforum Botkyrka kommuns nya Översiktsplan (ÖP)

Grödinge Dialogforum Botkyrka kommuns nya Översiktsplan (ÖP) MINNESANTECKNINGAR 1 [2] Referens: Alexander Szögi Grödinge Dialogforum Botkyrka kommuns nya Översiktsplan (ÖP) Dag och tid 18 April, kl. 19-21 Plats Malmsjöskolans matsal Närvarande Ledamöter i dialogforum

Läs mer

Tullinge dialogforum Om förslaget till ny översiktsplan för Botkyrka kommun

Tullinge dialogforum Om förslaget till ny översiktsplan för Botkyrka kommun MINNESANTECKNINGAR 1 [2] Referens: Alexander Szögi Tullinge dialogforum Om förslaget till ny översiktsplan för Dag och tid Plats 7 maj kl.18.30 Falkbergskolans matsal Närvarande Ledamöter i dialogforum

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

Bilaga3. landskapsbildsanalys

Bilaga3. landskapsbildsanalys Bilaga3 landskapsbildsanalys för slagsta STRAND NOVEMBER 2017 1 2 ala 1:6400 Slagsta strand - landskapsbildsanalys LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund I översiktsplanen för Botkyrka pekas Slagsta marina ut som

Läs mer

Aktualitetsförklaring av Botkyrkas översiktsplan

Aktualitetsförklaring av Botkyrkas översiktsplan Aktualitetsförklaring av Botkyrkas översiktsplan Botkyrkas översiktsplan 2014 gäller ännu Kommunfullmäktige i Botkyrka kommun aktualitetsförklarade Botkyrkas översiktsplan 2014 den 26 april 2018. Översiktsplanens

Läs mer

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning

Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82

Läs mer

Samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun

Samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun Stockholms läns landsting 1 (5) Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Bette Lundh Malmros Tillväxt och regionplaneringsutskottet Samråd om ny översiktsplan för Botkyrka kommun

Läs mer

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens

Läs mer

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65.

Behovsbedömning detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65. 1 [6] Referens David Ekberg detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola på fastigheten Ensta 1:65. Orenteringskarta över området en av detaljplan för vård- och ett äldreboende samt förskola

Läs mer

LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1

LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1 BILAGA 3 LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1 GRANSKNINGSSHANDLING DIARIENUMMER: DNR SBF/2017:247 JANUARI 2019 1 2 ala 1:6400 SLAGSTA STRAND - LANDSKAPSBILDSANALYS LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

ORTSANALYS KUNGSBERGET

ORTSANALYS KUNGSBERGET Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,

Läs mer

5 Mellankommunala intressen

5 Mellankommunala intressen 1 Sammanfattning Sammanfattningen är en kortversion av hela översiktsplanen. Här förklarar vi kort vad en översiktsplan är och hur vi tar fram den. Vi sammanfattar riktlinjerna som översiktplanen ger.

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

3 Remissvar angående Förslag till Botkyrkas nya översiktsplan

3 Remissvar angående Förslag till Botkyrkas nya översiktsplan KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2013-06-11 Tid 2013-06-11, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Information från förvaltningen 2 Svar på medborgarförslag-

Läs mer

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14 Mörbylånga kommun Förstudie bebyggelseutveckling Anders Nilsson, Helena Nilsson 2009-12-01 Eriksöre 5:1 skifte 4 Eriksöre 6:14 Eriksöre 6:1 skifte 5 innehållsförteckning Eriksöre

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen

Läs mer

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen

Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen mm4 2016-11-24 Behov på Södertörn ur ett regionalt och transportövergripande perspektiv av åtgärder i länsplanen 2018-2029 Länsstyrelsen i Stockholms län har i en skrivelse till länets kommuner önskat

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Kungens kurva - Skärholmen

Kungens kurva - Skärholmen resurs pporten e vs i de yttre Kungens kurva - Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen e i den Kungens kurva Skärholmen Regionala stadskärnor i Stockholmsregionen Uppföljning av utvecklingen

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8 Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Camilla Bennet Datum 2016-11-23 Version 1 Projekt-, ärendenr. KS 2016/0360 Innehållsförteckning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN SMART OCH FÄRGGLAD MÖTESPLATS. Med handel, industri och kontor nära Stockholm city, natur och kommunikationer.

VÄLKOMMEN TILL EN SMART OCH FÄRGGLAD MÖTESPLATS. Med handel, industri och kontor nära Stockholm city, natur och kommunikationer. VÄLKOMMEN ILL EN SMAR OCH FÄRGGLAD MÖESPLAS Med handel, industri och kontor nära Stockholm city, natur och kommunikationer. NAVE ILL SOCKHOLM När Förbifart Stockholm står klar 2025 kommer den att mynna

Läs mer

Yttrande över utställt förslag till Upplands Väsbys översiktsplan Väsby stad 2040

Yttrande över utställt förslag till Upplands Väsbys översiktsplan Väsby stad 2040 1 (5) Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över utställt förslag till Upplands Väsbys översiktsplan Väsby stad 2040 Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har fått

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen

Läs mer

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas. Information till närboende Katrinehill En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas Ett projekt inom Sundsvalls Sundsvalls kommun kommun Vad är det som är på gång i skogen

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Behovsbedömning med checklista Upprättad 2018-01-09 Dnr PLAN.2014.20 Sektor samhällsbyggnad Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen

Läs mer

Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun Väsby stad 2040

Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun Väsby stad 2040 1 (4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun Väsby stad 2040 Ärendebeskrivning Samråd om Upplands Väsbys översiktsplan

Läs mer

Hållbar framtid i Nacka

Hållbar framtid i Nacka Hållbar framtid i Nacka Förslag till ny översiktsplan Kortversion Ny översiktsplan för ett hållbart Nacka Nacka ska vara en attraktiv och långsiktigt hållbar kommun. Översiktsplanen ska stödja utvecklingen

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER SYFTE Syftet med planen är att utveckla området kring den nya en till en varierad blandstad. Planläggningen avser enbostadshus, radhus- parhus, kedjehus och fl

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

hemma Planeringsstrategi i korthet Hemma i storstaden

hemma Planeringsstrategi i korthet Hemma i storstaden hemma n e d a t s r i sto Planeringsstrategi i korthet Hemma i storstaden Botkyrkaborna behöver känna sig hemma i Botkyrka och samtidigt uppfatta sig och uppfattas som fullvärdiga medborgare i Storstockholm.

Läs mer

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som

Läs mer

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten

Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD

DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD 1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps

Läs mer

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3 Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3 Projektbeställare Projektledare Maria Bengs Camilla Bennet Datum 2017-02-03 Version 1 Projekt-, ärendenr. 2017/0038 Innehållsförteckning

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

nära till Planeringsstrategi i korthet Nära till storstadsnatur Nära till storstadsnatur

nära till Planeringsstrategi i korthet Nära till storstadsnatur Nära till storstadsnatur nära till r u t a n s d a storst Inom Botkyrka kommun finns riktigt stora områden med natur, vatten och kulturmiljöer. De här områdena har betydande värden ekologiska och sociala, för friluftsliv och upplevelser.

Läs mer

I VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske.

I VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Susanne Edén Tel dir 08-54170987 Dnr 2013:KS087 susanne.eden@vaxholm.se Plan-pm Beslutsförslag Kommunstyrelsens planeringsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen (KS) att

Läs mer

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ

DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ Datum 2009-05-26 Dnr SN 66/08 Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Järnvägsstationen

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Fördjupad översiktsplan Söderköping stad. Samrådshandling. Kartor och illustrationer

Fördjupad översiktsplan Söderköping stad. Samrådshandling. Kartor och illustrationer Fördjupad översiktsplan Söderköping stad Samrådshandling BILAGA 2 Kartor och illustrationer 2017-02-28 Samrådet pågår fram till 30 april 2017 Innehåll Kartbilaga FÖP Söderköping stad 3 Markanvändningskartan

Läs mer

Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg

Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg 10-01-22 1 Fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan Flemingsberg Flemingsberg - idag och visionen för 2030 Fördjupad översiktsplan

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(7) Dnr 266/2015 FASTIGHETEN ALLERUM 11:35 ALLERUM, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Lena Evaldsson inkom 2 februari 2015 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan för fastigheten

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Mölnlycke. 20 november 2018

Mölnlycke. 20 november 2018 Mölnlycke 20 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

KARTBILAGA. Bilaga till Översiktsplan för Söderköpings kommun, antagandehandling

KARTBILAGA. Bilaga till Översiktsplan för Söderköpings kommun, antagandehandling KARTBILAGA 1. RIKSINTRESSEN 2. RISK OCH SÄKERHET 3. NATUR OCH KULTURVÄRDEN 4. OMRÅDEN MED SÄRDKILDA HÄNSYN 5. SÖDERKÖPING STAD, SKALA 1:24 000 6. VÄSTRA HUSBY MED OMNEJD, SKALA 1:24 000 7. ÖSTRA RYD MED

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun

BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun 1(7) SPN-137/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs inom Svärtinge i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering

Läs mer

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys

Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för

Läs mer