Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 27 maj 2015

Transkript

1 Handlingar till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i Vänersborg den 27 maj 2015

2 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 27 maj 2015 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Beslutsärenden 1. Revidering av regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatrin, Psykiatriberedningen Diarienummer HS Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala mål Diarienummer HS Godkännande av ansökan om tilläggsuppdrag neuroteam inom Vårdval Rehab i Göteborg Diarienummer HS Särskild ersättning för ST i allmänmedicin, bordlagt hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Diarienummer HS Anmälningsärenden Diarienummer HS Delegeringsärenden Diarienummer HS Informationer A. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören B. Revideringen av Krav- och kvalitetsbok 2016 för VG Primärvård /Rose-Marie Nyborg Postadress: Residenset Vänersborg Besöksadress: Residenset, Torget Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

3 Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsstyrelsen, (2) C. Revideringen av Krav- och kvalitetsbok 2016 för Vårdval Rehab /Tomas Andersson D. Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, information om remiss från Socialdepartementet /Tobias Nilsson Eventuella tillkommande ärenden Jonas Andersson Ordförande

4 Ärende 1

5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 1 Västra Götalandsregionen Koncernstab hälso- och sjukvård Handläggare: Maria Grip Telefon: E-post: maria.k.grip@vgregion.se Revidering av regional utvecklingsplan för barnoch ungdomspsykiatrin Förslag till beslut Psykiatriberedningens förslag till hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut: 1. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ta fram en regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri. 2. Delrapport ska redovisas till psykiatriberedningen senast i december Förslag till handlingsplan med utvecklingsåtgärder ska redovisas till hälsooch sjukvårdsstyrelsen senast i april Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade 2007 om regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri. Med anledning av att utvecklingsplanen har verkat under ett antal år är det dags att at fram en ny. Beredning Ärendet är förankrat med sektorsrådet barn- och ungdomspsykiatri. Koncernstab hälso- och sjukvård Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Lise-Lotte Risö-Bergerlind Enhetschef Bilaga: Psykiatriberedningen Skickas till: Ann Söderström Peter Lönnroth Lise-Lotte Risö-Bergerlind Ordförande sektorsrådet barn- och ungdomspsykiatri Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

6

7 Bilaga psykiatriberedningen , 3A Psykiatriberedningen Yrkande (S) Ärende 1 Den hittills gällande utvecklingsplanen för Barn- och ungdomspsykiatrin beslutades 2007 och utgår från en beskrivning av det dåvarande läget. Den trycker tydligt på vikten av samverkan mellan olika vårdgrannar och vårdnivåer och på förebyggande och tidiga insatser. Planen lägger fram målbilder för 2012 och åtgärder för att nå dit, som inkluderar såväl primärvårdens och BUPs verksamheter men inte minst riktar sig till samverkan gentemot basverksamheter, socialtjänst, ungdomsmottagningar, m m. I processen involverades också såväl den regionala verksamheten i som andra berörda förvaltningar och brukarorganisationer. Som stöd för denna samverkan finns Västbus, som förtydligar ansvarsförhållanden och utgör en arbetsmetod men i sig inte är någon plan. Inom närsjukvårdssamverkan, såsom exempelvis Kommun och region i samverkan i Göteborgsområdet, finns också mål och planer framtagna för barn och unga med psykisk ohälsa som bygger på de centrala styrdokumenten och Västbus. Den regionala handlingsplanen för vuxenpsykiatri som antogs av regionfullmäktige 2014 ser till viss del annorlunda ut genom att fokus ligger på specialistsjukvården och den medicinska utvecklingen. Det är givetvis en viktig del även för barn- och ungdomspsykiatrin, men för att förstärka och förbättra vård och insatser för de unga och samtidigt åstadkomma ett än mer förebyggande, nivåstrukturerat och resurseffektivt arbetssätt behöver den nya barn- och ungdomsplanen behålla det bredare perspektiv som den tidigare planen haft. Arbetet med en ny plan ska därför på ett liknande sätt utgå från läget och hur man idag ligger till i förhållande till de mål som den tidigare planen anger. Dagens förändrade bild och utveckling beträffande t ex sjukdomsbild, medicinska metoder, organisation och samhälle ska självklart vägas in. Det är viktigt att den reviderade planen, liksom den tidigare, både belyser ansvaret och vägar till samverkan inom barn- och ungdomspsykiatrin och underlättar för barn och familjer att enkelt finna en väg in till att få den vård och det stöd man behöver. Alla som deltar i vården ska ges utrymme att bidra till utformningen av planen, vilket också breddar den lärandeprocess som arbetet utgör och ökar möjligheterna till framgångsrik implementering. Vi yrkar att ovanstående text införs i beslutet

8 Vänsterpartiet Västra Götalandsregionen Regionfullmäktigegruppen Bilaga psykiatriberedningen , 3B Psykiatriberedningen Ärende 1 Yrkande V: Att man i tjänstemanna underlaget beaktar -att samtliga barn och ungdomar i regionen ska garanteras likvärdig bedömning, utredning och behandling oavsett vilken klinik de söker -att det övergripande målet att Västra Götaland ska ligga i framkant när det gäller att förebygga, identifiera och när behovet uppstått behandla barn och ungdomar med psykisk ohälsa genom att hitta effektiva vårdflöden och implementering av nya arbetsmetoder ska ges stor vikt -att tydliggöra gränssnitten mellan första linjen och specialist nivån samt mellan barnoch ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. -att samarbeta med kommun och vuxenpsykiatrin i framtagandet av utvecklingsplanen Barn- och ungdomspsykiatrin är inne i en dynamisk utvecklingsfas där mycket har ändrats sedan förra regionala utvecklingsplanen upprättades. Det kommer ständigt ny kunskap från forskningshåll och nya bättre och effektivare utrednings- och behandlingsmetoder. Detta i kombination med att en första linje ska ta form ställer krav på att barn- och ungdomspsykiatrin vässar sig och blir den specialistnivå som den är satt att vara. Det blir därför fel att bygga den framtida psykiatrin på gårdagens, men också dagens, siffror. Diagnoser och köer är avhängigt vilken kunskap som finns i verksamheterna och vilken möjlighet patienterna har att komma till. Idag skiftar diagnossättning kraftigt mellan mottagningar inom en och samma klinik, vilket inte bara går att förklara genom populationens olika karaktär. Ex sätter BUP Kungshöjd diagnos inom F90 (dvs ADHD-fältet) i 41% och Gamlestaden i 13,5 %. Gällande PTSD är förhållandet det motsatta. Detta indikerar att man behöver göra ett arbete med att systematisera vårdflöde, utredningsmetoder och behandlingsmetoder. När man upprättar den nya utvecklingsplanen är det därför viktigt att också ta med socialstyrelsens rekommendationer för att VGRs medborgare ska garantras effektiv och god vård. Socialstyrelsen påpekar ex att man inom barnpsykiatrin måste börja fråga om våldsutsatthet och fånga upp fler som behöver vårdgivare med specialistkompetens.

9 Det är av största vikt att vi ger förutsättningar att få första linjens psykiatri för barn och ungdomar att fungera. Under alltför lång tid faller dessa barn mellan stolarna då första linjen, trots medel och riktlinjer, inte fungerar. Det pågår en nationell diskussion om problemet och allt fler har börjat tvivla på att vårdcentralen är rätta instansen, åtminstone som ensam aktör, när det gäller detta uppdrag. Elevhälsan är idag en kommunal skolangelägenhet men har lyfts som en mer lämplig instans ut ett barnperspektiv. I denna utveckling måste VGR samverka med kommunerna vilket i blågrönas yrkanden helt saknas. När det gäller övergången mellan Barn- och ungdomspsykiatrin till Vuxenpsykiatrin finns det behov att se över hur och när den bäst sker. Detta ser olika ut på de olika klinikerna i Västra Götalandsregionen och det finns tyvärr brister här har brukare och tjänstemän vittnat om. Vänsterpartiet anser det är av vikt att man i tjänstemannaunderlaget till den nya regionala utvecklingsplanen beaktar dessa synpunkter. Vi vill att alla barn och ungdomar i regionen, oavsett var i regionen man bor eller vilka slags barnpsykiatriska behov man har, ska garanteras samma kvalité och tillgänglighet.

10 Ärende 2

11 1 (27) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer HS Ärende 2 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning Data och analys Handläggare: Jarl Torgerson Telefon: E-post: jarl.torgerson@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer upprättad regional förteckning Indikatorer med måltal för hälso- och sjukvård enligt bilaga Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att om målrelaterad ersättning kopplas till medicinsk kvalitet ska regionalt fastställda indikatorer i första hand användas. Sammanfattning av ärendet Denna rapport är den sjunde upplagan av en regional förteckning över indikatorer med regiongemensamma måltal. Det främsta syftet med regionala indikatorer och måltal är att skapa förutsättningar för att sjukhusen inom Västra Götalandsregionen följs upp på likartat sätt. I år har 65 indikatorer, varav 6 utvecklingsindikatorer för hälsofrämjande/ förebyggande hälso- och sjukvård tagits fram. 63 av dessa har försetts med regionala måltal. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund I enlighet med beslut av hälso- och sjukvårdsdirektören (RS ) sker en samordning av tre aktiviteter som inbördes har starka beröringspunkter. Det gäller arbetet med: 1. Regional förteckning över Kvalitetsregister (RSK ) som berörda verksamheter i regionen ska delta i. 2. Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården med regionala måltal (RSK ). Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

12 2 (27) 3. Fortsatt utvecklingsarbete kring Rapporteringsstruktur för sjukhusrelaterade medicinska resultat/medicinsk kvalitet (RSK , den s.k. Kvartalen). 1 Arbetet med samordning av dessa tre aktiviteter leds av koncernstab hälso- och sjukvård med stöd av en gemensam partssammansatt grupp, se sammansättning under rubrik Beredning nedan. Arbetsgruppen har utarbetat föreliggande förslag till reviderad Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med måltal. Den första förteckningen i denna serie togs fram 2008 och omfattade åtta indikatorer. Den nu gällande förteckningen fastställdes och omfattar 48 indikatorer. Kommentarer kring indikatorurvalet Indikatorerna i förteckningen är oftast sådana som rör stora patientgrupper och de förekommer ofta i Öppna Jämförelsers redovisningar eller i årsrapporterna för de större nationella kvalitetsregistren. Föregående förteckning har reviderats utifrån de erfarenheter som har gjorts av bland andra hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, sjukhusen och de medicinska sektorsråden. I praktiken påverkas indikatorvalet också i hög grad av tillgången till lämpliga indikatorer. Några generella kriterier beträffande möjligheter till datafångst har liksom tidigare år varit vägledande vid urval av indikatorer: För att möjliggöra en meningsfull uppföljning ska uppgifter om enheternas aktuella prestationsnivå finnas att tillgå. För att en indikator ska kunna användas i beställning och uppföljning fordras att både utförare och beställare ska kunna få fram uppgifter om utfallet under avtalsåret. För varje indikator som används ska det säkerställas att det finns adekvata informationssystem och säkra databaser, som ger tillgång till aktuella data. Arbetsgruppen har diskuterat ett antal nya indikatorer och föreslår efter beredning att 21 av dessa införs från och med 2016: Nr. 6. Barnsjukvård: Andel återinskrivna i sluten vård inom 7 dagar efter sluten vård för astma/obstruktiv bronkit. Avser barn 0-6 år. Nr. 7. Barnsjukvård: Andel återinskrivna i sluten vård inom 7 dagar efter vård för gastroenterit. Avser barn 0-6 år Nr. 11. Hjärtsjukvård: Andel patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantia Nr. 18. Ortopedi: Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation Nr. 23. Stroke: Andel TIA-patienter som vårdas på strokeenhet som första vårdenhet. Gäller alla åldrar. Nr. 24. Stroke: Andel strokepatienter som var ADL-oberoende 3 månader efter insjuknandet. Gäller alla åldrar. Nr. 26. Neurologi: Täckningsgrad i Svenska multipel sklerosregistret Nr. 30. Kirurgi: Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråcksoperation Nr. 33. Kvinnosjukvård: Andel kejsarsnitt enligt Robson 1 bland förstföderskor Nr. 35. Psykiatri: Andel patienter med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare senaste 12 månaderna Nr. 36. Psykiatri: Andel patienter med bipolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna 1 Sedan juni 2014 finns ett webbaserat system för regiongemensam och enhetlig presentation av indikatorer kopplade till medicinska resultat/medicinsk kvalitet avseende sjukhusen ( 2

13 3 (27) Nr. 37. Psykiatri: Andel patienter med ADHD där man använder systematiska metoder för behandlingsuppföljning Nr. 38. Psykiatri: Andel patienter som blivit av med anorektisk undervikt Nr. 39. Psykiatri: Andel patienter som får sitt tillstånd efter ECT bedömt med skattningsformulär eller intervju (MADRS) Nr. 43. Akutmottagning: Andel oplanerade besök åter inom 72 timmar på akutmottagning Nr. 51. Cancer: Andel män år vid diagnos med högrisktumör vid prostatacancer som erhöll kurativ terapi Nr. 56. Palliativ vård: Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal) Nr. 57. Infektion: Andel HIV-patienter med god viruskontroll (HIV-RNA kopior < 50 kopior/ml) av alla med antiviral behandling Nr. 58. Prehospital vård: Andel prio 1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 20 minuter från att larmcentral besvarat 112-anropet och identifierat vårdbehov Nr. 59. Prehospital vård: Andel förbeställda (minst 12 timmar i förväg) liggande sjuktransporter till behandling/undersökning som kommer i tid till avlämningsplats Nr. 65. Hälsofrämjande/förebyggande: Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar ohälsosamma matvanor för sina patienter Härutöver föreslås ändringar i definitionerna för 15 indikatorer i nuvarande förteckning: Nr. 2. Diabetes: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c > 70 mmol/mol Nr. 3. Diabetes: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med blodtryck < 140/85 mm Hg. Nr. 4. Diabetes: Andel typ 1 diabetespatienter, år med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Nr. 9. Hjärtsjukvård: Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-sthöjningsinfarkt. Nr. 20. Stroke: Blodförtunnande behandling efter ischemiska stroke med förmaksflimmer. Omfattar alla åldrar Nr. 22. Stroke: Andel strokepatienter som gavs reperfusionsbehandling. Gäller alla åldrar Nr. 32. Kvinnosjukvård: Bristningar vid förlossning bland förstföderskor Nr. 41. Akutmottagning: Andel patienter bedömda av läkare inom 1 timme. Nr. 42. Akutmottagning: Andel patienter med total vistelsetid < 4 timmar Nr. 44 Patientsäkerhet: Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner. Nr. 60. Hälsofrämjande/förebyggande: Andel relevanta enheter/kliniker som använder AUDIT Nr. 61. Hälsofrämjande/förebyggande: Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar fysisk aktivitetsnivå för sina patienter Nr. 62. Hälsofrämjande/förebyggande: Andel patienter med otillräcklig fysisk aktivitet som fått rådgivning + tillägg Nr. 63. Hälsofrämjande/förebyggande: Andel patienter 13 år med dokumenterad bedömning av tobaksbruk Nr. 64. Hälsofrämjande/förebyggande: Andel rökfria patienter i samband med operation Ändringarna avseende utvecklingsindikatorerna 61, 62 och 64 är av sådan karaktär och omfattning att de i bilaga 1 har karaktäriserats som nya/utvecklade indikatorer. Fyra av indikatorerna i nuvarande förteckning föreslås utgå: Hjärtsjukvård: Andel behandlade med lipidsänkare vid utskrivning efter hjärtinfarkt Hjärtsjukvård: Andel behandlade med P2Y12-receptorblockerare vid utskrivning efter icke-st-höjningsinfarkt. 3

14 4 (27) Psykiatri: Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, VUP och BUP Psykiatri: Andel patienter vid BUP med GAF-värde angivet. Målnivåer Liksom tidigare har en avvägning skett mellan flera aspekter, såsom exempelvis: Av medicinska skäl kan det finnas anledning att lägga måltalet högt alla patienter ska behandlas enligt riktlinjer. I praktiken kan dock målet sällan sättas till 100 procent eftersom det i de flesta fall inte är lämpligt att behandla alla patienter enligt generella riktlinjer. Mätmetoder har oftast en inbyggd osäkerhet och den statistiska säkerheten i resultat som kan ha relevans på landstingsnivå kan vara svåra att uppnå på små enheter. Enstaka patienter kan där ha betydande påverkan på utfallet. Några mått baseras på stickprovsundersökningar vid ett tillfälle under året på ett litet antal patienter vilket ger en betydande slumppåverkan på utfall utanför verksamheternas kontroll. Hänsyn har tagits till fastställda nationella målnivåer och mål i Västra Götalandsregionens budget I flera fall är måltalet nära riksgenomsnitt. Om Västra Götalandsregionen ligger över rikssnitt så är målnivån högre för att driva utvecklingen ytterligare. I vissa fall har måltal baserats på faktisk måluppfyllelse hos enskilda enheter enligt tidigare uppföljningar, för att driva en utveckling. I ett senare skede kan måltalen eventuellt justeras upp vilket skett i flera fall. Slutligen har vissa måltal valts utifrån en allmän rimlighetsbedömning. Det finns medvetna skillnader i redovisningsnivå. För vissa indikatorer föreslås redovisning för geografiskt avgränsad enhet, till exempel Lidköpings sjukhus istället för Skaraborgs Sjukhus sammantaget, för att föra redovisningen nära dem som ansvarar för resultatet. För andra indikatorer gäller redovisning för sjukhusgrupp, framförallt där fördelning av sjukdomar med olika svårighetsgrad sker mellan enheter inom en förvaltning. Exempelvis är väntetid för operation för höftfraktur meningsfull att redovisa per geografisk enhet medan andra måltal passar bättre för hela förvaltningen. För två av de nytillkomna indikatorerna, nr. 18 Patientrapporterat resultat av total höftledsoperation och nr. 32 Andel kejsarsnitt bland förstföderskor har regionala måltal ännu inte kunnat anges. Den förstnämnda indikatorn är ett nytt mått som måste utvärderas ytterligare och för den sistnämnda indikatorn finns ingen internationell konsensus om vilken frekvens som är optimal. Fortsatt arbete Förteckningen planeras att uppdateras i enlighet med "Berednings- och beslutsprocess för framtida val och revideringar av regiongemensamma indikatorer samt regionala måltal" (RSK ) från augusti Uppdateringen sker årligen, såvida vårdöverenskommelserna inte, som för åren , är fleråriga. Beredning Arbetet har letts av koncernstab hälso- och sjukvård, och arbetsgruppen har haft representanter från sjukhusen och registercentrum. Arbetet har genomförts genom en enkät i 4

15 5 (27) december 2014 till de medicinska sektorsråden/motsvarande, regionalt cancercentrum och berörda förvaltningschefer med kompletterande diskussioner och frågor under arbetets gång. Koncernstab hälso- och sjukvård Koncernavdelning Data och analys Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Marie Röllgårdh Koncernavdelningschef Bilagor 1. Indikatorer med måltal 2. Indikatorbeskrivning Skickas till: Sjukhusdirektörer Förvaltningschef Habilitering & Hälsa Kopia för kännedom: Ordförandena i de medicinska sektorsråden/motsvarande Verksamhetschef RCC Väst 5

16 6 (27) Bilaga 1 Indikatorer med måltal 1. Diabetes/sjukhus 2. Diabetes/sjukhus 3. Diabetes/sjukhus 4. Diabetes/sjukhus 5. Diabetes/sjukhus indikator Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c > 70 mmol/mol Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med blodtryck < 140/85 mm Hg. Andel typ 1 diabetespatienter, år med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år med HbA1c < 70 mmol/mol måltal 20 % < 20 % 90 % 60 % 85 % 6. Barnsjukvård NY 7. Barnsjukvård NY 8. Hjärtsjukvård 9. Hjärtsjukvård 10. Hjärtsjukvård 11. Hjärtsjukvård NY 12. Njursjukvård 13. Njursjukvård Andel återinskrivna barn (0-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för astma/obstruktiv bronkit Andel återinskrivna i sluten vård inom 7 dagar efter vård för gastroenterit. Avser barn 0-6 år Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med SThöjning Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt. Andel behandlade med ACE-hämmare/A2- antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt Andel patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantia Andel i hemodialys med AV-fistel eller AVgraft Andel i hemodialys som uppnår behandlingsmål för dialysdos. 3 % 6 % 88 % 85 % 90 % 66 % 67 % 82 % 14. Njursjukvård Dialys i hemmet 30 % 15. Ortopedi Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar. 75 % 16. Ortopedi Täckningsgrad, Riks-Höft, patienter 18 år. 95 % 17. Ortopedi 18. Ortopedi NY 19. Stroke Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation Täckningsgrad Riks-Stroke, patienter 18 år 2 % Inget måltal 90 % 6

17 7 (27) 20. Stroke 21. Stroke 22. Stroke 23. Stroke NY 24. Stroke NY 25. Stroke 26. Neurologi NY 27. Kirurgi 28. Kirurgi 29. Kirurgi 30. Kirurgi NY 31. Öron/näs/hals 32. Kvinnosjukvård 33. Kvinnosjukvård NY 34. Psykiatri 35. Psykiatri NY 36. Psykiatri NY 37. Psykiatri NY Blodförtunnande behandling efter ischemiska stroke med förmaksflimmer. Omfattar alla åldrar Andel patienter med stroke som initialt vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning Andel strokepatienter som gavs reperfusionsbehandling. Gäller alla åldrar Andel TIA-patienter som vårdas på strokeenhet som första vårdenhet. Gäller alla åldrar Andel strokepatienter som var ADLoberoende 3 månader efter insjuknandet. Gäller alla åldrar Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern Täckningsgrad i Svenska multipel sklerosregistret Andel ljumskbråcksopererade som omopereras inom 5 år Andel elektiva ljumskbråcksoperationer som sker i öppenvård. Andel patienter som får antibiotika vid borttagande av gallblåsa. Avser planerade operationer Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråcksoperation Väntetid (median) från remissankomst till behandlingsbeslut vid huvud-halscancer. Bristningar vid förlossning bland förstföderskor Andel kejsarsnitt enligt Robson 1 bland förstföderskor Andel med skriftlig vårdplan, barn och vuxenpsykiatri. Andel patienter med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare senaste 12 månaderna Andel patienter med bipolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna Andel patienter med ADHD där man använder systematiska metoder för behandlingsuppföljning 60 % 90 % > 15 % 90 % 80 % 75 % 90 % 3 % 80 % 12 % 90 % 30 dagar 5,0 % Inget måltal 50 % 90 % 40 % 30 % 7

18 8 (27) 38. Psykiatri Ny 39. Psykiatri NY 40. Ögon 41. Akutmottagn 42. Akutmottagn 43. Akutmottagn NY 44. Patientsäkerhet 45. Habilitering Andel patienter som blivit av med anorektisk undervikt Andel patienter som får sitt tillstånd efter ECT bedömt med skattningsformulär eller intervju (MADRS) Andel med synskärpa under 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi Andel patienter bedömda av läkare inom 1 timme. Andel patienter där total vistelsetid < 4 timmar Andel oplanerade besök åter inom 72 timmar på akutmottagning Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner. Täckningsgrad i registrering av diagnoser i Vega för barn- och ungdomshabilitering 65 % 60 % 20 % 55 % 70 % 5% < 7% Individuella mål se kommentarer 90 % 46. Intensivvård Återinskrivning på IVA inom 72 timmar < 3 % 47. Läkemedel 48. Läkemedel 49. Läkemedel 50. Cancer 51. Cancer NY 52. Cancer 53. Cancer 54. Cancer 55. Cancer 56. Palliativ vård NY Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker Andel olämpliga läkemedel till personer 75 år och äldre Nervsparande intention (uni- eller bilateralt) för män med prostatacancer stadium T1c, låg och intermediär risk (PSA <10 ng/ml) Andel män år vid diagnos med högrisktumör vid prostatacancer som erhöll kurativ terapi Andel patienter med lungcancer vars behandling startar inom 14 dagar efter terapibeslut Andel patienter med bröstcancer där behandling med adjuvant cytostatika startar inom 6 veckor efter operation 30-dagars mortalitet vid elektiv operation för koloncancer 30-dagars mortalitet vid akut operation för koloncancer Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal) Individuella mål, se kommentar Individuella mål, se kommentar Individuella mål, se kommentar 90 % 50 % 80% 90 % 1 % 4 % 70 % 8

19 9 (27) 57. Infektion NY 58. Prehospital vård NY 59. Prehospital vård NY Andel HIV-patienter med god viruskontroll (HIV-RNA kopior < 50 kopior/ml) av alla med antiviral behandling Andel prio 1 uppdrag där första ambulansenhet är på hämtplats inom 20 minuter från att larmcentral besvarat 112- anropet och identifierat vårdbehov Andel förbeställda (minst 12 timmar i förväg) liggande sjuktransporter till behandling/undersökning som kommer i tid till avlämningsplats 95% 90% 100 % Utvecklingsindikatorer, kan användas efter lokal anpassning 60. Hälsofrämjande/ förebyggande 61. Hälsofrämjande/ Förebyggande NY/UTVECKLAD 62. Hälsofrämjande/ Förebyggande NY/UTVECKLAD 63. Hälsofrämjande/ förebyggande 64. Hälsofrämjande/ Förebyggande NY/UTVECKLAD 65. Hälsofrämjande/ Förebyggande NY Andel relevanta enheter/kliniker som använder AUDIT Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar fysisk aktivitetsnivå för sina patienter Andel patienter med otillräcklig fysisk aktivitet som fått rådgivning + tillägg Andel patienter 13 år med dokumenterad bedömning av tobaksbruk Andel rökfria patienter i samband med operation Andel relevanta enheter/kliniker som bedömer och dokumenterar ohälsosamma matvanor för sina patienter >40% >25% >25% 75% 50% >20% 9

20 10 (27) Bilaga 2 Indikatorbeskrivning Indikator 1: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som når behandlingsmål för blodsockervärde. Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 20 % Indikator 2: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som når behandlingsmål för blodsockervärde. Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c > 70 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: < 20 % Måttet kompletterar HbA1c< 52 mmol/mol. Det ger ett mått på dem som ligger väsentligt över målet för god blodsockerkontroll. Indikator 3: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som når behandlingsmål för blodtryck. Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med blodtryck < 140/85 mm Hg. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 90 % Indikator 4: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter år som når behandlingsmål för LDL-kolesterol. Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter, år, med LDL-kolesterol < 2,5 mmol/l Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter, år, som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 60 % 10

21 11 (27) Indikator 5: Mått: Andel typ 1 diabetespatienter < 18 år som når behandlingsmål för blodsockervärde Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter, < 18 år, med HbA1c < 70 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter, < 18 år, som rapporterats i nationella diabetesregistret (NDR). Källa: NDR. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 85 %. Indikator 6: NY Mått: Andel återinskrivna barn (0-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för astma/obstruktiv bronkit. Täljare: Alla barn 0-6 år som senaste kalenderåret varit inskrivna i slutenvård på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos) och som haft en oplanerad återinskrivning (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar). Nämnare: Alla barn 0-6 år som senaste kalenderåret varit inskrivna i slutenvård på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos). Källa: Vega Måltal: 3 % Indikator 7: NY Mått: Andel återinskrivna barn (0-6 år) i sluten vård inom 7 dagar efter vård för gastroenterit Täljare: Alla barn 0-6 år som senaste kalenderåret varit inskrivna i slutenvård på grund av gastroenterit (ICD10-kod A08, A09 eller E86.9 som huvuddiagnos) och som haft en oplanerad återinskrivning (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar). Nämnare: Alla barn 0-6 år som senaste kalenderåret varit inskrivna i slutenvård på grund av gastroenterit (ICD10-kod A08, A09 eller E86.9 som huvuddiagnos). Källa: Vega Måltal: 6 %. Indikator 8: Mått: Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning Målgrupp enligt Riks-HIAs definition Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som gavs akut reperfusionsbehandling. 11

22 12 (27) Nämnare: Samtliga patienter, yngre än 80 år, med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA. Redovisas per förvaltning Måltal: 88 % Observera att måltalet måste justeras individuellt för sjukhus utan egen PCIverksamhet baserat på tidigare resultat. Indikator 9: Mått: Andel kranskärlsröntgade inom 72 timmar vid icke-st-höjningsinfarkt. Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, med icke-st-höjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som kranskärlsröntgades inom 72 timmar efter ankomst till sjukhuset. Nämnare: Alla patienter, yngre än 80 år, med icke ST-höjningsinfarkt i målgruppen som registrerats i Riks-HIAs databas Källa: Riks-HIA. Redovisas per geografisk enhet som vårdar akut hjärtinfarkt. Måltal: 85 % Indikator 10: Mått: Andel patienter som är behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Målgrupp enligt Riks-HIAs definition. Täljare: Antal patienter, yngre än 80 år, med hjärtinfarkt som vid utskrivning behandlas med ACE-hämmare/A2-antagonister. Nämnare: Samtliga patienter, yngre än 80 år, i målgruppen som registrerats i Riks-HIAs databas. Källa: Riks-HIA. Redovisas per geografisk enhet som vårdar akut hjärtinfarkt. Måltal: 90 % Måltalet motsvarar nivå som ger 1,0 poäng i riks-hias senaste kvalitetsindex. Indikator 11: NY Mått: Andel patienter med förmaksflimmer som får antikoagulantia Täljare: Antal patienter med förmaksflimmer som hämtat ut antikoagulantia (ATC-grupp B01AA03, B01AE07, B01AF01, B01AF02) inom 6 månader från besök eller utskriftsdatum vid vårdtillfälle. Nämnare: Samtliga patienter där förmaksflimmer (ICD10-kod I48) registrerats som huvuddiagnos vid besök eller vårdtillfälle på sjukhuset. Källa: Vega och Digitalis (individdata läkemedel). Redovisas per geografisk enhet som vårdar patienter med förmaksflimmer. Måltal: 66 % Mäts halvårsvis. Första besök eller vårdtillfälle under mätperioden används. 12

23 13 (27) Indikator 12: Mått: Andel hemodialyspatienter med arteriovenös-fistel eller arteriovenös-graft. Mått på tillgång till blodbanan vid bloddialys med den bästa tekniken. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling. Täljare: Antal patienter i hemodialys som vid tvärsnittsundersökning har AV-fistel eller AV-graft Nämnare: Samtliga patienter i hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen Källa: Svenskt Njurregister. Redovisas per förvaltning. Måltal: 67 % Alternativet till AV-fistel eller AV-graft är central dialyskateter (CDK), som har påtagliga nackdelar i form av kraftigt ökad risk för allvarliga infektioner, men också sämre blodflöden, och därmed försämrad dialyseffektivitet. För alla dialysindikatorer gäller de data som insamlats vid den så kallade tvärsnittsundersökningen under föregående höst. Denna har viss osäkerhet eftersom det gäller vid just den tidpunkten och den präglas av viss slumpvariation. Detta bör kunna leda till att måltal som inte är representativa för hela året justeras beroende på utfall tidigare under året. Indikator 13: Mått: Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål (standardiserat Kt/V > 2) för dialysdos. Standardiserat Kt/V, bygger på mått på dialysdos för en enskild dialys, och kompenserar därutöver för antal dialyser per vecka. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling. Täljare: Antal patienter som vid tvärsnittsundersökning når standardiserat Kt/V >2 Nämnare: Samtliga patienter i kronisk hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen. Källa: Svenskt Njurregister. Redovisas per förvaltning. Måltal: 82 %. Måttet beskriver mängden dialys i förhållande till behov där även vägs in antalet dialyser per vecka. Indikator 14: Mått: Andel patienter som får dialys i hemmet vid de olika regionområdena Täljare: Antal patienter i dialys som får behandling i hemmet. Nämnare: Antalet patienter i dialys vid mättillfället till Svenskt Njurregister. Källa: Svenskt Njurregister Måltal: 30 % I dialys i hemmet inkluderas såväl hemodialys som peritonealdialys som sköts utanför dialys eller njurmedicinsk enhet. Med regionområden menas sammantaget sjukhusen i Göteborg, Skaraborg, Boråsområdet och NU-sjukvården. 13

24 14 (27) Indikator 15: Mått: Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar. Måttet anger handläggningstiden på akutsjukhuset från ankomst till dess höftfrakturpatienten blir opererad. Avser samtliga patienter. Nyckeltalet skall beräknas från ankomsttid till sjukhuset till tidpunkt för operation. Täljare: Antal patienter opererade inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset. Nämnare: Samtliga patienter som opererats för höftfraktur, registrerade i Riks-Höft. Källa: Riks-Höft. Redovisas per opererande geografisk enhet där denna operationstyp ingår i den ordinarie verksamheten. Måltal: 75 % opererade inom 24 timmar Indikator 16: Mått: Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret för höftfraktur, Riks-Höft. Täljare: Antal vårdtillfällen för höftfraktur för individer 18 år som registrerats i Riks- Höft. Nämnare: Samtliga vårdtillfällen för höftfraktur för patienter i den regionala vårddatabasen för individer 18 år (ICD-10 kod S72.0 S72.2 som huvud- eller bidiagnos). Källa: Riks-Höft och Vega. Redovisas per opererande geografisk enhet där denna operationstyp ingår i den ordinarie verksamheten. Måltal: 95 % Indikator 17: Mått: Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation. Täljare: Antal omoperationer inom två år efter den ursprungliga operationen oavsett vilken orsaken till omoperation är. Avser all form av ytterligare kirurgi (vidare begrepp än revision) efter indexoperationen Nämnare: Samtliga operationer av totala höftproteser som registrerats i Svenska Höftprotesregistret under perioden Källa: Svenska Höftprotesregistret. Redovisas per opererande geografisk enhet där denna operationstyp ingår i den ordinarie verksamheten. Måltal: 2 %. Rikssnitt 1,95 %, Indikator 18: NY Mått: Patientrapporterat resultat av total höftprotesoperation Indexvärde för relationen mellan förväntad och faktisk hälsorelaterad livskvalitet (EQ 5D) efter ett år. Täljare: Nämnare: Källa: Svenska Höftprotesregistret. Redovisas per förvaltning Måltal: Inget måltal 14

25 15 (27) Värde > 100 anger att det faktiska resultatet är bättre än det förväntade, givet respektive kliniks case-mix. Resultat för åren enligt Öj 2014: VGR 98, rikssnitt 100. Indikator 19: Mått: Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. Täljare: Antal vårdtillfällen för stroke för individer 18 år som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. Nämnare: Samtliga vårdtillfällen i den regionala vårddatabasen som har stroke som förstadiagnos (ICD-10 kod I61, I63, I64) för individer 18 år. Källa: Riks-Stroke och Vega. Redovisas per geografisk enhet som svarar för akutvård av stroke. Måltal: 90%. (för SU 85 %) Måltalet satt vid en allmän rimlighetsnivå baserat på tidigare täckningsgrad. Lägre måltal för SU kan motiveras med att ej akut stroke kan ingå i nämnaren inom t.ex. kärlkirurgi, rehabilitering och högspecialiserad vård. Indikator 20 Mått: Andel patienter med ischemisk stroke och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform. Täljare: Antal patienter med ischemisk stroke och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform vid utskrivning. Nämnare: Samtliga patienter med ischemisk stroke och förmaksflimmer, registrerade i Riks-Stroke. Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet som svarar för akutvård av stroke. Måltal: 60 %. Omfattar alla åldrar Indikator 21: Mått: Andel patienter med stroke som initialt vårdats på strokeenhet, IVA eller neurokirurgisk avdelning. Täljare: Antal patienter med stroke (ICD10-kod I61, I63, I64) som initialt under det akuta vårdtillfället vårdats på en strokeenhet, enligt gällande kriterier för sådan enhet, intensivvårds- eller neurokirurgisk avdelning Nämnare: Antal patienter med stroke (ICD10-kod I61, I63, I64) som registrerats i Riks- Stroke under mätperioden Källa: Riks-Stroke. Redovisas per geografisk enhet. Måltal: 90 % 15

26 16 (27) Indikator 22: Mått: Andel strokepatienter som gavs reperfusionsbehandling (trombolys/trombektomi) Täljare: Antal strokepatienter som reperfusionsbehandlats Nämnare: Antal patienter med ischemisk stroke (ICD-10 kod I63) som registrerats i Riks- Stroke under mätperioden Källa: Riks-Stroke. Redovisas per förvaltning Måltal: 15 % Gäller alla åldrar. Resultatet påverkas inte bara av sjukhusets resultat utan i vilken utsträckning patienten söker i tid. Indikator 23: NY Mått: Andel TIA-patienter som vårdas på strokeenhet som första vårdenhet Täljare: Antal patienter med TIA (ICD-10 kod G45) som initialt under det akuta vårdtillfället vårdats på strokeenhet, enligt gällande kriterier för sådan enhet. Nämnare: Antal patienter med TIA (ICD-10 kod G45) som registrerats i Riks-Stroke under mätperioden Källa: Riks-Stroke. Redovisas per förvaltning Måltal: 90 %. Gäller alla åldrar Indikator 24: Mått: Andel strokepatienter som var ADL-oberoende 3 månader efter insjuknandet Täljare: Antal strokepatienter som var ADL-oberoende 3 månader efter stroke. Nämnare: Samtliga strokepatienter registrerade i Riks-Stroke som var vid liv efter tre månader och som före insjuknandet var ADL-oberoende Källa: Riks-Stroke. Redovisas per förvaltning Måltal: 80 % Gäller alla åldrar. Indikator 25: Mått: Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Definition enligt Swedvasc. Täljare: Antal patienter som opererats för halspulsåderförträngning inom 14 dagar efter symtomdebut Nämnare: Alla patienter som opererats för symtomgivande halspulsåderförträngning Källa: Swedvasc Svenska Kärlregistret. Redovisas per förvaltning. Måltal: 75 %. Rikssnitt 80,9 %,

27 17 (27) Indikator 26: NY Mått: Täckningsgrad i Svenska Multipel Sklerosregistret Täljare: Antal patienter som registrerats i Svenska Multipel Sklerosregistret. Nämnare: Samtliga patienter som registrerats i Socialstyrelsens patientregister med huvuddiagnos multipel skleros (ICD-10 kod G35). Källa: Svenska Neuroregister delregister Svenska multipel sklerosregistret samt Socialstyrelsens patientregister (PAR) Måltal: 90 % Indikator 27: Mått: Andel opererade ljumskbråck som blivit omopererade under 5 år för enheter som utför mer än 75 operationer per år. Varje opererat bråck som är noterat i bråckregistret följs, från tiden för bråckoperationen framåt i tiden, tills en ny bråckoperation (en omoperation) i den opererade ljumsken eventuellt utförs. Källa: Svenskt Bråckregister. Redovisas per geografisk enhet som svarar för ljumskbråcksoperationer. Måltal: 3 % Vissa sjukhus utför få operationer med en hög andel av akuta operationer. Även om registret i sin redovisning korrigerar statistiskt för det blir resultaten osäkra vid låga volymer. Måttet är svårt att påverka snabbt eftersom det bygger på 5-årsrisk. Men ett sjunkande värde innebär att det senaste året har bättre resultat än det år som inte längre är med. Lokal anpassning av målnivå rekommenderas med utgångspunkt i faktiskt värde. Indikator 28: Mått: Andel elektiva ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi. Täljare: Antal planerade operationer av ljumskbråck utförda i dagkirurgi Nämnare: Totala antalet planerade operationer av ljumskbråck d.v.s. även operationer utförda inom sluten vården (ICD-10 kod K40.2, K40.9, åtgärdskod JAB) Källa: Vega. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning där det finns särskilda skäl. Måltal: 80 %. Indikator 29: Mått: Andel patienter som får antibiotika vid elektivt borttagande av gallblåsa. Täljare: Antal patienter som fått antibiotika vid planerad cholecystektomi Nämnare: Samtliga patienter som genomgått en planerad cholecystektomi. Patienter som opererats i samband med akut inskrivning i sluten vård ingår inte. Källa: GallRiks. Redovisas per geografisk enhet eller per förvaltning där det finns särskilda skäl. 17

28 18 (27) Måltal: 12 % Indikator 30: NY Mått: Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråck Täljare: Antal kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråck Nämnare: Totalt antal kvinnor som opereras för ljumskbråck Källa: Svenskt Bråckregister. Redovisas per geografisk enhet som svarar för ljumskbråcksoperationer. Måltal: 90 % Indikator 31: Mått: Väntetid (median) från remissankomst till behandlingsbeslut vid huvud-halscancer. Huvud-halscancer avser cancer på läpp, i munhåla, svalg, struphuvud, näsa-bihålor samt i de stora spottkörtlarna. Måttet avser mediantid i dagar från remissankomst till behandlingsbeslut för patienter med huvud-halscancer. Källa: Svenskt kvalitetsregister för huvud och halscancer. Redovisas per förvaltning. Måltal: 30 dagar Indikator 32: Mått: Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning Täljare: Antalet perinealbristningar av graden tre eller fyra vid vaginal förlossning bland förstföderskor. Nämnare: Totala antalet vaginala förlossningar bland förstföderskor. Källa: Årsrapport för Svensk förening för obstetrik & gynekologi. Redovisas per förvaltning Måltal: 5,0 % Regionens förlossningskliniker förlöser olika andel förstföderskor. Förstföderskor har större risk än omföderskor att få dessa bristningar. Indikator 33: NY Mått: Andel kejsarsnitt bland förstföderskor. Täljare: Antal kejsarsnitt enligt Robson 1 (förstföderskor, graviditetslängd 37 veckor, enkelbörd, huvudbjudning samt spontan förlossningsstart). Nämnare: Totala antalet förlossningar enligt Robson 1. Källa: Obstetrix Måltal: Inget måltal 18

29 19 (27) Indikator 34: Mått: Andel patienter med skriftlig vårdplan inom barn och vuxenpsykiatri. Täljare: Nämnare: Källa: Måltal: 50 %. Utsökning ur Melior eller Cognos där så är möjligt. Lokala variationer i rutiner för framtagning av data kan förekomma. Indikator 35: NY Mått: Andel patienter med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare senaste 12 månaderna Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod har haft läkemedelsgenomgång tillsammans med läkare under de senaste 12 månaderna Nämnare: Totalt antal patienter registrerade i PsykosR under samma tidsperiod. Källa: PsykosR Måltal: 90 %. Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen. Indikator 36: NY Mått: Andel patienter med bipolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod har haft minst ett (1) affektivt skov under de senaste 12 månaderna Nämnare: Totalt antal patienter registrerade i BipoläR under samma tidsperiod. Källa: BipoläR Måltal: 40 % Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen. Indikator 37: NY Mått: Andel patienter med ADHD där man använder systematiska metoder för behandlingsuppföljning Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod följs upp med specifika skattningsinstrument (CGI + för barn: SNAP+C-GAS/+ för vuxen: ASRS+GAF) Nämnare: Totalt antal patienter registrerade i BUSA under samma tidsperiod. Källa: BUSA 19

30 20 (27) Måltal: 30% Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen. Indikator 38: NY Mått: Andel patienter som blivit av med anorektisk undervikt Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod blivit av med anorektisk undervikt vid 1-årsuppföljning Nämnare: Totalt antal patienter registrerade i RiksÄT under samma tidsperiod som genomgått 1-årsuppföljning och vid föregående registrering haft anorektisk undervikt. Källa: RiksÄT Måltal: 65 %. Indikator 39: NY Mått: Andel patienter som får sitt tillstånd efter ECT bedömt med skattningsformulär eller intervju (MADRS) Täljare: Antal patienter som under vald tidsperiod behandlas för depression som också följs upp med MADRS eller MADRS-S. Nämnare: Totalt antal patienter registrerade i Kvalitetsregister ECT under samma tidsperiod med behandling för depression. Källa: ECT Måltal: 60 %. Indikator 40: Mått: Andel med synskärpa < 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi Täljare: Antal kataraktpatienter som hade en synskärpa som var lägre än 0,5 dioptrier på det bästa ögat vid tidpunkten för operation Nämnare: Samtliga kataraktopererade patienter som registrerats i kataraktregistret under den aktuella mätperioden Källa: Nationella Kataraktregistret. Redovisas per förvaltning Måltal: 20 % Rikssnitt 17,0 %, Indikator 41: Mått: Andel patienter som blir bedömda eller undersökta av läkare inom 1 timme efter ankomsten till akutmottagning Tid till läkare definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att läkarbedömningen påbörjats. 20

31 21 (27) Täljare: Antal patienter som bedömts av läkare inom 1 timme efter ankomst. Nämnare: Totalt antal patienter som bedömts av läkare (patienter som avviker innan läkarbedömningen exkluderas) Källa: Regional väntetidsrapportering. Redovisas per akutmottagning Måltal: 55 %. Indikator 42: Mått: Andel patienter med total vistelsetid < 4 timmar på akutmottagning Total vistelsetid definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att akutvårdsbesöket är avslutat. Täljare: Antal patienter som haft en total vistelsetid på akutmottagningen på mindre än 4 timmar. Nämnare: Totalt antal patienter på akutmottagningen (patienter som avviker under vistelsetiden eller före behandlingen exkluderas) Källa: Regional väntetidsrapportering. Redovisas per akutmottagning. Måltal: 70 %. Indikator 43 NY Mått: Andel oplanerade besök åter inom 72 timmar på akutmottagning Täljare: Antal patienter som har skrivits ut från akutmottagningen till hemmet eller särskilt boende och återkommit inom 72 timmar. Nämnare: Antal patienter som har skrivits ut från akutmottagningen till hemmet eller särskilt boende Källa: Akutendatabas, VGR Måltal: 5 %. IT-lösning tas fram under våren 2015 Indikator 44: Mått: Andel vårdtillfällen i somatisk slutenvård med vårdrelaterade infektioner Täljare: Antal vårdtillfällen med vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen i somatisk slutenvård Källa: Regionala Strama Måltal: <7 % Lokal anpassning beträffande måltal måste ske på grund av sjukhusens olika innehåll och tidigare resultat. 21

32 22 (27) Indikator 45: Mått: Täckningsgrad i registrering av diagnoser i Vega för barn- och ungdomshabilitering Täljare: Barn med diagnos inom barn- och ungdomshabiliteringen Nämnare: Totalt antal barn inom barn- och ungdomshabiliteringen Källa: Vega Måltal: 90 %. Indikator 46: Mått: Andel patienter som oplanerat återinskrevs på samma intensivvårdsavdelning inom 72 timmar. Täljare: Antal oplanerade inskrivningar där tiden mellan utskrivning från indexvårdtillfälle och återinskrivningsvårdtillfällets start är 72 timmar och återinskrivning och indexvårdtillfälle är på samma IVA. Nämnare: Totala antalet indexvårdtillfällen där patienten är utskriven levande från IVA. Indexvårdtillfälle är det första intensivvårdstillfället för en patient under definierad tidsperiod (vanligen kalenderår). Källa: Svenskt intensivvårdsregister (SIR). Redovisas per intensivvårdsenhet. Måltal: < 3 % Rikssnitt 2,57 %, Indikator 47: Mått: Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre Täljare: Antal DDD zopiklon (ATC-grupp N05CF01) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre Nämnare: Antal DDD sömnläkemedel (ATC-grupp N05C) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre. Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB Måltal: Önskvärt med en hög nivå. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget. Är med som en indikator i Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Men där är åldersgruppen 80 år och äldre. I regionens handlingsplan för äldre och läkemedel definieras äldre dock som 75 år och äldre. Indikator 48: Mått: Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker Täljare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01) och kloxacillin (ATC-grupp J01CF02) Nämnare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01), kloxacillin (ATC-grupp J01CF02), cefuroxim (ATC-grupp J01DC02), cefotaxim (ATC-grupp J01DD01), ceftazidim (ATC-grupp J01DD02). 22