Chefens instruktion för medicinsk kontroll - medarbetare och studenter

Transkript

1 Instruktion för medicinsk kontroll Chefens instruktion för medicinsk kontroll - medarbetare och studenter 1. Syfte/Omfattning Krav på register Definitioner Vägledning till begreppet exponering kan förekomma Rutinbeskrivning Lagstadgade medicinska kontroller Allergiframkallande kemiska produkter inklusive härdplaster Artificiell optisk strålning (Laser, IR, UV och synligt ljus) Asbest Bly Buller Dykeriarbete Arbete med försöksdjur Joniserande strålning Kadmium Kvarts Mast- och stolparbete Mikrobiologiska arbetsmiljörisker inklusive blodhantering Nattarbete Rök- och kemdykning Syntetiska oorganiska fibrer Vibrationer Postadress Box 117 Besöksadress Paradisgatan 5 Telefon E-post johan.ohlin@bygg.lu.se Webbadress

2 1. Syfte/Omfattning 2 Instruktionen har som syfte att underlätta för dig som chef med personalansvar (oftast prefekt eller den som prefekten delegerat uppgiften till, nedan används ibland även ordet arbetsgivare) inom Lunds universitet att bedöma i vilka fall medicinsk kontroll ska genomföras. Uttrycket arbetstagare i detta dokument hänvisar både till medarbetare (inklusive doktorander) och studenter. För vissa medicinska kontroller kan även andra personalkategorier beröras såsom externa lokalvårdare och servicetekniker. Förebyggande medicinska kontroller för anställda ingår i Företagshälsovårdens åtagande. Företagshälsovården utför också medicinska kontroller för studenter och dem utan anställningskontrakt såsom stipendiater, kostnaden debiteras institutionen. Det är du som är chef med personalansvar som - har en skyldighet att informera arbetstagarna om att genomföra medicinsk kontroll innan arbetet påbörjas. Vissa kontroller är obligatoriska medan andra ska erbjudas arbetstagarna. - ska säkerställa att endast arbetstagare som fått godkänt tjänstbarhetsintyg får sysselsättas i arbete som kräver sådant intyg. Notera att arbete utan godkänt tjänstbarhetsintyg kan rendera sanktionsavgift på kronor. - säkerställa att eventuella regelbundna kontroller/läkarundersökningar sker. - att register förs (se sektion 2). - att Företagshälsovården har korrekt underlag för rapport till Arbetsmiljöverket (endast bly, kadmium, asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer). Se sektion 5. Om du som chef med personalansvar upplever tveksamheter i samband med riskbedömning eller har frågor kring hälsorisker i arbetsmiljön rekommenderar vi kontakt med arbetsmiljöingenjörerna på LU Byggnad alternativt strålskyddsfysiker. Instruktionen tolkar/sammanfattar i huvudsak AFS 2005:6 med ändringar i AFS 2014:23 och 2015:3. Den ger inte en heltäckande redovisning över arbetsgivarens ansvar för de olika riskområdena. För att få fullständig information om lagstadgade krav hänvisas till respektive föreskrift i sektion 6. För undersökningar enligt AFS 1990:11 (sektion 6.8) och AFS 2005:1 (sektion 6.13) medger Arbetsmiljöverket att dessa två föreskrifter behöver uppdateras då det finns otydlighet med avseende på registerkrav. Arbetsmiljöverket rekommenderar att register förs till dess att föreskrifterna uppdaterats

3 2. Krav på register 3 Arbetsgivare ska föra register över alla arbetstagare som genomgått medicinsk kontroll enligt AFS 2005:6 (undantaget sektion 6.8 och 6.13). Registret ska innehålla uppgifter om: a) arbetstagarens namn, b) vilken eller vilka exponeringar arbetstagaren utsatts för, c) under vilken tidsperiod exponering skett, d) resultat av biologiska exponeringskontroller vid exponering för bly och kadmium samt e) resultat av utförda undersökningar och, vid tjänstbarhetsbedömning, tidpunkt för denna och vem som utfört den. Uppgift om tjänstbarhet i dykeriarbete ska även föras in i dykarbok eller motsvarande. Registret ska förvaras i 10 år (40 år för punkt e ovan) från den dag då ni gjorde den sista anteckningen. För joniserande strålning gäller upp till 55 år. Chefen med personalansvar ska därför säkerställa att intyget/tjänstbarhetsintyget diarieförs efter att fältet "under vilken tidsperiod om exponeringen skett" fyllts i. Se vidare angående rutin i sektion Definitioner Medicinsk kontroll Samlingsnamn för läkarundersökning, biologisk exponeringskontroll, hälsoundersökning och tjänstbarhetsbedömning. Vaccinationer räknas inte som medicinsk kontroll. Tjänstbarhetsbedömning Läkarens bedömning om den undersöktes hälsotillstånd tillåter att denne får sysselsättas med de arbetsuppgifter som den medicinska kontrollen avser. Ordna med (medicinsk kontroll) Arbetsgivarens skyldighet att organisera medicinsk kontroll, erbjuda de arbetstagare att genomgå denna och se till att endast de som genomgått medicinsk kontroll sysselsätts med det arbete som föranleder kontrollerna. Erbjuda (medicinsk kontroll) Skiljer sig från ordna med genom att inget hinder eller förbud finns för arbetsgivaren att sysselsätta den som avböjt att genomgå erbjuden medicinsk kontroll.

4 4. Vägledning till begreppet exponering kan förekomma 4 När man har en kemisk produkt som är allergiframkallande ska man bedöma om arbetet som ska utföras kan medföra att arbetstagarna exponeras för den. Om riskbedömningen kommer fram till att exponering är försumbar även om arbetet utföres på en labbänk, utanför dragskåpet, så gäller inte bestämmelserna i 37a-g i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker. Dessa paragrafer inkluderar dokumenterad riskbedömning, skyltning, information, utbildning och läkarundersökningar. Om riskbedömningen däremot kommer fram till att arbetet måste utföras i dragskåp för att minimera exponeringen så omfattas man av kraven. Om det beror på personlig skyddsutrustning att man inte exponeras betyder det att exponering kan förekomma. Konstaterar man att exponering kan förekomma så omfattas man av kraven i 37 b-g i föreskriften om kemiska arbetsmiljörisker. Tillfälligt arbete med små mängder hudallergena produkter som t.ex. lim i tub så kan exponeringen anses så liten att man inte är exponerad enligt 37 a. Om produkterna används i ett slutet system kan exponering inte förekomma. Vid undantag från medicinsk kontroll är det viktigt att riskbedömningen klart beskriver hur metoden ska genomföras för att ingen exponering ska kunna riskeras, liksom en motivering. Ovan är tänkt som vägledning och det är alltid chefens riskbedömning som gäller.

5 5. Rutinbeskrivning 5 1. Genomför dokumenterad riskbedömning i de fall där det krävs (hur riskbedömning ska göras framgår av sektion 6 nedan). 2. Gör bedömning om det krävs eller ska erbjudas medicinsk kontroll/återkommande medicinsk kontroll/vaccination. 3. Om arbetstagaren ska genomgå medicinsk kontroll/vaccination ska beställningsblanketten skickas till Företagshälsovården (via post/internpost). ska i de flesta fall bifogas enligt instruktion i respektive avsnitt under sektion 6. Företagshälsovården har inget ansvar för att riskbedömningen är korrekt utan använder det som underlag för bedömning. 4. Företagshälsovården kallar arbetstagaren. 5. Arbetstagaren genomgår den medicinska kontrollen/vaccineras. Företagshälsovården debiterar beställaren om arbetstagaren uteblivit. 6. Företagshälsovården delger beställaren intyget/tjänstbarhetsintyget via post. Företagshälsovården får inte lämna ut arbetstagarens eventuella medicinska uppgifter till arbetsgivaren efter en medicinsk kontroll utan arbetstagarens tillstånd. 7. Beställaren diarieför intyget/tjänstbarhetsintyget via institutionens eller fakultetens registrator efter att ha fyllt i fältet "under vilken tidsperiod som exponeringen skett". Blanketterna får inte mailas då de innehåller personuppgifter. Se sektion 2 för hänvisning till lagkrav. Dessa handlingar blir sekretessklassade i diariet. Instruktion för diarieföring av intyg/tjänstbarhetsintyg för medarbetare: a) Initiera ett nytt ärende i P-serien. Välj symbolen kategorisera. Välj mallen som heter Medicinsk kontroll personal. Fyll i rätt institution i ärendemeningen: Medicinsk kontroll institution. Fyll i resterande obligatoriska fält i ärendekortet. NB: motpart ska vara för och efternamn på arbetstagaren som genomgått medicinsk kontroll. b) Registrera handlingar. Det ska endast finnas en handling per ärende. Handlingsnamnet för intyget/tjänstbarhetsintyget ska vara: Medicinsk kontroll. Mall för detta finns, trycker på texten Åtgärd/Handl.* på handlingskortet. Handlingstypen ska vara skrivelse. Handlingarna ska sekretessbeläggas. Tryck symbolen som ser ut som ett hänglås. Bocka i rutan sekretessbelagd. Fyll i övriga fällt och tryck på rubriken lagrum och välj OSL 39:2. Instruktion för diarieföring av intyg/tjänstbarhetsintyg för studenter: a) Initiera ett nytt ärende i STUD-serien. Välj symbolen kategorisera. Välj mallen som heter Medicinsk kontroll student. Fyll i rätt institution i ärendemeningen: Medicinsk kontroll institution. Fyll i resterande obligatoriska fält i ärendekortet. NB: motpart ska vara för och efternamn på studenten som genomgått medicinsk kontroll. b) Registrera handlingar. Det ska endast finnas en handling per ärende. Handlingsnamnet för intyget/tjänstbarhetsintyget ska vara: Medicinsk kontroll. Mall för detta finns, trycker på texten Åtgärd/Handl.* på handlingskortet. Handlingstypen ska vara skrivelse. Handlingarna ska sekretessbeläggas. Tryck symbolen som ser ut som ett hänglås. Bocka i rutan sekretessbelagd fyll i övriga fält och tryck på rubriken lagrum och välj OSL 21:1.

6 OBS: Inga övriga dokument gällande den medicinska kontrollen ska diarieföras. 6 8) Företagshälsovården skickar underlag för kvartalsvisa rapporter till Arbetsmiljöverket (bly, kadmium, asbest, kvarts och vissa syntetiska oorganiska fibrer). 6. Lagstadgade medicinska kontroller 6.1 Allergiframkallande kemiska produkter inklusive härdplaster AFS 2018:2/AFS 2005:6 Tillse att de arbetstagare som ska hantera ämnen under punkt A nedan så att exponering kan förekomma (se definition i sektion 4) har genomgått läkarundersökning och utbildning (se nedan) innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Har motsvarande läkarundersökning utförts inom två år före arbetets början behöver den dock inte upprepas. Ha rutiner för att personerna genomgår periodiska läkarundersökningar vid ett tillfälle 3 6 månader efter påbörjad exponering samt vartannat år. Tillse att de arbetstagare som ska hantera ämnen under punkt B nedan så att exponering kan förekomma (se definition i sektion 4) har erbjudits medicinsk kontroll och ev. utbildning (se nedan) innan arbetet påbörjas. A) diisocyanater organiska syraanhydrider etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka eller arbete som kan medföra exponering för isocyanater som bildas vid termisk nedbrytning (ex: polyuretanplast som utsätts för höga temperaturer). B) 1. epoxiplastkomponenter, 2. formaldehydhartser, 3. metakrylater som är märkta med H317 eller H akrylater som är märkta med H317 eller H334 Om arbetstagare vid arbete med allergiframkallande kemiska produkter får symtom som luftvägs-sjukdom, hudsjukdom eller allergi ska läkarundersökning ordnas eller erbjudas enligt ovan. Kemikalieregistret KLARA möjliggör för verksamheten att kunna söka ut kemikalier som kan behöva medicinsk kontroll. Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2014: samt 37b (dokumentera riskbedömningen exempelvis i KLARA)

7 Utbildning Utbildning krävs för de som leder arbetet eller hanterar produkter, så att exponering kan förekomma, som innehåller diisocyanater, epoxiplastkomponenter, organiska syraanhydrider, formaldehydhartser, metakrylater som ska vara märkta med H317 eller H334 eller akrylater som ska vara märkta med H317 eller H334 samt vid arbete som innebär termisk nedbrytning som frisätter isocyanater eller processer som frisätter formaldehyd. 7 Om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka och exponering kan förekomma krävs även utbildning för hantering av produkter som innehåller etyl-2-cyanoakrylat metyl-2-cyanoakrylat Utbildningen ska kunna styrkas genom ett högst fem år gammalt utbildningsintyg. För utbildning kontakta Arbetsmiljöingenjörerna på LU-byggnad. 6.2 Artificiell optisk strålning (Laser, IR, UV och synligt ljus). AFS 2009:07 Om en arbetstagare har utsatts för exponering över gränsvärdena som anges i bilaga I och II i föreskriften eller om denne har tecken på skador på grund av optisk strålning ska arbetsgivaren och/eller arbetstagaren omedelbart rådgöra med 1177 vårdguiden och därefter eventuellt erbjuda medicinsk kontroll. Har övrig personal exponerats på liknande sätt ska även dessa erbjudas medicinsk kontroll. Kontrollen ska utföras av läkare inom offentlig eller privat vård. Rutinbeskrivningen (sektion 5) gäller inte. Glöm inte att dokumentera. Arbetsgivaren ska ta del av läkarens bedömning vad gäller tecken på skador genom exponering för artificiell optisk strålning så länge sekretess eller tystnadsplikt inte hindrar detta. Hälsorisker med artificiell optisk strålning Ögonskador Ultraviolett strålning kan skada hornhinnan och ge upphov till svetsblänk eller snöblindhet. Skadorna uppträder oftast några timmar efter exponering. Symptomen är smärta, tårflöde och obehag av ljus. Efter ett par dagar har skadan läkt. Vid mycket höga doser av ultraviolett strålning kan dock den bakre delen av hornhinnan skadas vilket kan resultera i en permanent nedsättning av synen. Synlig strålning absorberas endast marginellt i hornhinnan och ögats lins och når därför relativt opåverkad in till näthinnan. Nivåerna kan bli höga och orsaka skador på fotoreceptorer och nervceller. Det finns även risk för fotokemiska och termiska skador i ögats näthinna. Infraröd strålning absorberas beroende av våglängden av hornhinnan och linsen och kan därmed skapa värmeinducerade skador på dessa vävnader.

8 Hudskador Hudrodnad uppkommer när huden överexponeras för UV-strålning. Rodnaden är kombinerad med sveda och vid kraftig exponering kan det uppstå blåsor i huden på samma sätt som vid en brännskada. Ultraviolett strålning ökar risken för hudcancer och läppcancer. När gränsvärdena för synlig strålning överskrids finns det risk för termiska effekter i form av brännskador på huden. Stark infraröd strålning kan ge upphov till brännskador på oskyddad hud. Normalt uppfattar arbetstagaren denna exponering i och med att huden smärtar och svider redan vid exponeringen. Detta medför oftast att arbetet kan avbrytas innan svårare skador uppkommer Asbest AFS 2006:1/AFS 2005:6 Se till att medicinsk kontroll alltid genomförs innan arbete påbörjas med rivning av material (som innehåller mer än 1 viktprocent asbest) i teknisk anordning/del av sådan anordning, i byggnad/byggnadsdel eller om något arbete medför att arbetstagaren exponeras för asbesthaltigt damm mer än 50 timmar per kalenderår. Genomför medicinsk kontroll innan arbetet påbörjas i de fall då det framgår av de tillstånd som ni har sökt från Arbetsmiljöverket för att hantera asbest eller asbesthaltigt material för forsknings-/utvecklingsändamål och vid analys. bearbeta och behandla (t.ex. ren-blåsning med tryckluft, slipning, sågning, rengöring etc.) av material som redan har installerats. Ha rutiner för återkommande kontroller med tre års intervall. Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som ska skickas in kvartalsvis. Tillstånd behövs inte för demontering av asbesthaltiga bromsbelägg och andra friktionselement eller för demontering av formgjutna asbesthaltiga packningar som kan demonteras hela. Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg information om vilken typ av hantering av asbest som arbetstagaren ska arbeta med.

9 6.4 Arbete med bildskärm AFS 1998:5 9 Erbjuda arbetstagare som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen synundersökning. Arbetsgivaren ska tillhandahålla arbetstagaren särskilda glasögon, som är utprovade för bildskärmsarbetet, om en synundersökning visar att en sådan behövs och att glasögon för normalt bruk inte kan användas. Synundersökning ska därefter ordnas med regelbundna intervall, samt när arbetstagaren uppger besvär som kan ha samband med synkraven i arbetet. Om resultaten av en synundersökning visar att det behövs en kompletterande undersökning av en ögonläkare med hänsyn till synkraven i bildskärmsarbete ska chefen ordna en sådan undersökning. Vid behov av synundersökning och vid frågor gällande glasögon för bildskärmsarbete, se Rutinbeskrivningen (sektion 5) gäller inte. 6.5 Bly AFS 2005:6 och AFS 2007:5 Tillse att de arbetstagare som ska hantera bly, oorganiska blyföreningar, blysalter av organiska syror eller blyhaltigt material så att exponering kan förekomma (se definition i sektion 4), har genomgått läkarundersökning innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Har motsvarande läkarundersökning utförts inom tre år före arbetets början behöver den dock inte upprepas. Ha rutiner för återkommande biologiska exponeringskontroller med tre månaders mellanrum räknat från den dag då blyexponeringen påbörjades. periodiska kontroller med högst 36 månaders mellanrum räknat från den dag arbetet påbörjades. Kraven gäller inte arbete med material som har en blyhalt av högst 1 viktprocent eller arbete med bly som är enstaka eller sporadiskt förekommande och utförs under högst 5 timmar/vecka. De gäller inte heller för manuellt mjuklödningsarbete med lödtenn och elektrisk lödkolv eller arbete med andra organiska blyföreningar än blysalter av organiska syror. Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som ska skickas in kvartalsvis.

10 Upplysa kvinnlig arbetstagare under 50 års ålder, som genomgår läkarundersökning på grund av arbete som kan medföra blyexponering, om riskerna för fostret vid en eventuell graviditet. Gravida och ammande får inte sysselsättas i blyarbete. Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2014: samt 50 (dokumentera riskbedömningen exempelvis i KLARA) Buller AFS 2005:16 och råd i AFS 2005:6 Se till att arbetstagare som utsätts eller riskerar att utsättas för ljudnivåer som överskrider värdena i nedanstående tabell erbjuds läkarundersökning. Undre insatsvärden Övre insatsvärden Daglig bullerexponeringsnivå [db] Maximal A-vägd ljudtrycksnivå [db] 115 Impulstoppvärde [db] Förklaringar (förenklade) Daglig bullerexponering Mått på medelljudnivån under 8 timmar som arbetstagaren utsätts för Maximal A-vägd ljudtrycksnivå Högsta momentana ljudnivån under mättiden. Filter inkopplat som dämpar ljud med låga frekvenser för att efterlikna det mänskliga örats känslighet. Impulsljud Kortvariga ljud med mycket kort stigtid (skottljud, hammarslag) Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2005: Dykeriarbete AFS 2010:16/AFS 2005:6 Se till att de arbetstagare som utför arbete under vatten och därvid andas andningsgas under förhöjt tryck, genomgår läkarundersökning inom 12 månader innan dykeriarbete påbörjas första gången och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Periodisk läkarundersökning ska genomföras minst vart femte år för den som är under 40 år. För den som är över 40 år ska periodisk läkarundersökning genomföras minst vartannat år.

11 11 Har arbetstagaren råkat ut för sjukdom eller olycksfall som kan medföra ökad risk för ohälsa eller olycksfall ska läkare undersökning genomföras innan arbetet återupptas. Den som är gravid och har anmält detta till arbetsgivaren får inte utföra dykeriarbete. Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2010: Arbete med försöksdjur AFS 1990:11 Exempel på försöksdjur enligt föreskriften är mus, råtta, marsvin, kanin, katt, apa, svin och får. Även fåglar, kräldjur, fiskar samt insekter och andra ryggradslösa djur kan förekomma. Se till att de arbetstagare som regelbundet ska hantera allergiframkallande försöksdjur erbjuds medicinsk kontroll innan arbetet påbörjas eller alldeles i början av anställningen. Om arbetstagare vid arbete med försöksdjur får symptom, som nästäppa, kliande ögon eller andningsbesvär, vilket kan tyda på allergi eller annan överkänslighet ska läkarundersökning erbjudas. Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg information om vilket djurslag som arbetstagaren ska arbeta med. 6.9 Joniserande strålning SSMFS 2008:51 och råd i AFS 2005:6 Se till att arbetstagare som sysselsätts i verksamhet med strålning i kategori A* genomgår läkarundersökning och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet innan arbetet påbörjas. Ha rutiner för återkommande läkarundersökning vart tredje år så länge personen kvarstår i arbetet periodisk kontroll av hälsotillståndet de mellanliggande år då inte läkarundersökning görs att läkarundersökning genomförs omedelbart efter det att någon person överskridit Strålsäkerhetsmyndighetens årsdosgränser. * En arbetstagare ska tillhöra kategori A om sannolikheten inte är försumbar att den årliga effektiva dosen uppgår till 6 msv eller mer, eller den årliga ekvivalenta dosen till ögats lins uppgår till 45 msv, eller mer eller den årliga ekvivalenta dosen till extremiteter eller hud uppgår till 150 msv eller mer.

12 Gravida kvinnor har rätt till omplacering till arbete utan joniserande strålning under graviditeten. Se i övrigt 6 och 7 AFS 2005:6, gravida respektive ammande kvinnor Kadmium AFS 2005:6 Tillse att de arbetstagare som ska hantera kadmium eller material som innehåller kadmium, metall eller i kemisk förening, så att kadmiumexponering kan förekomma (se definition i sektion 4), har genomgått läkarundersökning innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Har motsvarande läkarundersökning utförts inom tre år före arbetets början behöver den dock inte upprepas. Periodisk biologisk exponeringskontroll ska genomföras med 6 månaders mellanrum räknat från den dag arbetet påbörjades. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 36 månaders mellanrum räknat från den dag arbetet påbörjades. Säkerställ att resultatsammanställningen av kontrollerna kvartalsvis skickats till Arbetsmiljöverket. Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som ska skickas in kvartalsvis. Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2014: samt 50 (dokumentera riskbedömningen exempelvis i KLARA) Kvarts AFS 2015:2/AFS 2005:6 Se till att personer som exponeras för kvartshaltigt damm genom inandning mer än 20 timmar per vecka sammanlagt minst 3 månader/år och där respirabelt kvartsdamm eller kristobalitdamm överstiger halva hygieniska gränsvärdet har genomgått läkarundersökning innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 36 månaders mellanrum räknat från den dag arbetet påbörjades.

13 13 Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som ska skickas in kvartalsvis. Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2015: Mast- och stolparbete AFS 2000:6/AFS 2005:6 Se till att arbetstagare som har arbetsuppgifter som innebär klättring i master- och stolpar (högre än 13 m) har genomgått medicinsk kontroll inom 12 månader innan arbete påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 12 månaders mellanrum. Har arbetstagaren råkat ut för sjukdom eller olycksfall som kan medföra ökad risk för ohälsa eller olycksfall ska läkare undersökning genomföras innan höghöjdsarbete påbörjas. I mast- och stolparbete ingår verksamhet som: att bygga, inspektera, resa, riva och underhålla mast eller stolpe, att klättra eller på annat sätt förflytta sig i mast eller stolpe, att montera, demontera, byta ut eller underhålla mast- eller stolpburen utrustning och tillhörande förbrukningsmateriel. Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg information om vilken typ av höjdarbete som arbetstagaren ska genomföra Smittrisker AFS 2018:4 Arbetsgivaren ska, vid behov, erbjuda vaccination, andra medicinska förebyggande åtgärder, kontroller och uppföljande kontroller, om arbetstagare kan ha utsatts för eller riskerar att utsättas för smittämnen i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagare får information om fördelar och nackdelar med en vaccination, att vaccin inte alltid ger ett fullständigt skydd mot infektion och att man därför också ska vidta andra skyddsåtgärder. Blodburna smittämnen finns inte bara i humant blod utan de kan också finnas i andra kroppsvätskor, särskilt om det finns spår av blod i dem. Överväg behovet av hepatit B-vaccination och kontroll av immunitetsskydd mot hepatit B för alla som kan riskera utsättas för skadlig exponering.

14 14 Lista över de mikroorganismer till vilka verksamt vaccin finns tillgängligt hittar ni i bilaga 1 i AFS 2018:4. Överväg behovet av vaccination för alla som kan riskera att utsättas för skadlig exponering. Gravida kvinnor får inte sysselsättas med arbete med rubella eller toxoplasma, se AFS 2007:5 Rutin vid vaccination Företagshälsovården genomför Hepatit B-vaccination och kontroll av immunitetsskydd mot Hepatit B för medarbetare. För övriga vaccinationer, såsom Hepatit B-vaccination för studenter eller alla övriga typer av vaccin/medicinska förebyggande åtgärder för medarbetare och studenter, ska arbetsgivaren hänvisa till vaccinationscentral (utan kostnad för arbetstagaren). Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS (dokumentera riskbedömningen exempelvis på blankett BARA). Akut skada Vid misstanke om risk för att ha utsatts för smittsamma ämnen vid t ex stickskada under hantering av humant material eller smittförande mikroorganismer bör detta bedömas av infektionsklinik. Stick- eller skärskada av en kanyl eller liknande, där det är känt eller starkt misstänkt att smittämnen finns ska rapporteras omgående till Arbetsmiljöverket som allvarligt tillbud Nattarbete AFS 2005:6 Erbjuda arbetstagare, som normalt (> 3 månader) utför minst tre timmar av dygnets arbete på natten eller kommer att fullgöra minst 38 % av sin årsarbetstid på natten, läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Har motsvarande undersökning genomförts inom ett år före arbetets början behöver den inte upprepas. I föreskriften definieras natt mellan Ha rutiner för att erbjuda återkommande kontroller med sex års mellanrum (tre år om arbetstagaren fyllt 50 år) Rök- och kemdykning AFS 2007:7/AFS 2005:6 Tillse att arbetstagare som har arbetsuppgifter med rök- eller kemdykning har genomgått medicinsk kontroll inom 6 månader innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 12 månaders mellanrum.

15 Har arbetstagaren råkat ut för sjukdom eller olycksfall som kan medföra ökad risk för ohälsa eller olycksfall ska läkarundersökning genomföras innan rök- eller kemdykning påbörjas. Arbetstagare som är gravid och har anmält detta till arbetsgivaren får inte sysselsättas med rök- eller kemdykning. Detta förbud gäller även under amningsperioden Syntetiska oorganiska fibrer AFS 2004:1/AFS 2005:6 Tillse att arbetstagare som ska hantera eldfasta keramiska fibrer, specialfibrer eller kristallina fibrer så att exponering kan förekomma (se definition i sektion 4), har genomgått läkarundersökning innan arbetet påbörjas och att de har ett tjänstbarhetsintyg som visar att personen är tjänstbar i det aktuella arbetet. Ha rutiner för återkommande kontroller med högst 36 månaders mellanrum. Föreskriften avser inte då sten-, mineral- eller glasull används. Prefekten/motsvarande har ansvar för att mätresultat från de medicinska kontrollerna når Arbetsmiljöverket. Företagshälsovården bistår med denna rapport som ska skickas in kvartalsvis. Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2014: samt utifrån kraven i AFS 2004:1 (dokumentera riskbedömningen exempelvis i KLARA) Vibrationer AFS 2005:15/AFS 2005:6 Erbjuda medicinsk kontroll till de arbetstagare som exponeras för vibrationer som överstiger värdena i nedanstående tabell eller om det kan finnas skäl att misstänka att skadliga hälsoeffekter kan uppstå. Ha rutiner för återkommande kontroller vart tredje år. Insatsvärden Hand- och arm vibrationer Helkroppsvibrationer 2,5 m/s2 0,5 m/s2 Vibrationsexponering kan uppstå vid t.ex. Skakning av Eppendorfrör under längre tid och vid hög effekt. Längre tids hantering av maskindrivna handverktyg, högtrycksspolning, truckkörning.

16 Vid beställning av medicinsk kontroll: bilägg riskbedömning baserad på AFS 2005: