Folkhälsans rapporter 2/2012. Från integrering till inklusion. Hälsofrämjande för barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsans rapporter 2/2012. Från integrering till inklusion. Hälsofrämjande för barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt."

Transkript

1 Folkhälsans rapporter 2/2012 Från integrering till inklusion Hälsofrämjande för barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt Projektrapport

2 Innehåll Bakgrund och ramar... 1 Utgångspunkt... 3 Projektet... 6 År 2006: Projektet startar 6 År 2007: Datorn i undervisningen 8 År 2008: Från vision till verklighet 9 År 2009: Materialrummet växer fram 10 År 2010: Projektet avslutas 10 KSR 2012 en grogrund för nya möjligheter...11 Till slut...13 Folkhälsan 2012 Tryckmäklare: ADD Ombrytning: ADD Grafisk byrå ISBN: ISSN: ISSN (online):

3 Bakgrund och ramar Gun Andersson och Viveca Hagmark, Folkhälsans förbund Folkhälsan inledde 2006 ett nära samarbete med den grundläggande utbildningen i Kyrkslätt i form av ett femårigt projekt där målet var att utveckla stödet till elever med särskilda behov. Utbildningsväsendet i Kyrkslätt har redan länge arbetat systematiskt med att utveckla specialundervisningen, vilket utgjorde en utmärkt grund för ett gemensamt projekt. Att organisera undervisningen så att den på bästa sätt betjänar både barn med särskilda behov och helheten i skolan är ett kontinuerligt utvecklingsområde. Hur kan man bygga upp undervisningen så att varje individs behov beaktas och hans eller hennes förmågor får utvecklas optimalt? Ur ett hälsofrämjande perspektiv är det avgörande att se möjligheter och styrkor. Framför allt handlar det om samspelet mellan individen och miljön, så att man skapar sociala och fysiska miljöer som är tillgängliga och inkluderande. FN:s generalförsamling godkände 2006 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vars syfte är att staterna garanterar full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Finland har undertecknat avtalet men ännu inte ratificerat det. En ratificering av detta avtal ingår i nuvarande regeringsprogram. I Finland erhåller 11,4 procent av barnen i grundskolan intensifierat eller särskilt stöd. Av dessa får 3,3 procent intensifierat stöd och 8,1 procent särskilt stöd. (Statistikcentralen 2012) Projektet möjliggjordes tack vare understöd från Samfundet Folkhälsan, som förvaltar Brita Matilda Korkmans fond där avkastningen ska användas till förmån för rörelsehämmade och förståndshandikappade personer som är fast bosatta i Kyrkslätt kommun. Tidigare har medlen använts till punktinsatser, nu ville Folkhälsan på ett mer långsiktigt sätt rikta sig till barn med särskilda behov och nå ut till ett större antal barn och unga med funktionsnedsättningar eller andra specialpedagogiska behov. Genom samarbetet med Kyrkslätts utbildningssektor blev detta möjligt. Samarbetet med skolan kändes mycket lämpligt eftersom Brita Matilda Korkman på grund av handikapp inte själv fick gå i skola i början av seklet. Enligt uppgift var hon en social och öppen person som på det sättet blev utestängd från umgänge med jämnåriga. Samfundets understöd under åren var sammanlagt euro. Förutom personalkostnader utgjorde inköp av pedagogiskt material och hjälpmedel den största posten. Vårt projekt sammanföll med den nationella utvecklingsverksamheten av intensifierat och särskilt stöd (s.k. KELPO) som Utbildningsstyrelsen startade våren 2008 och som fortsätter ännu år Målet var att implementera den nya specialundervisningsstrategin på lokal nivå. Redan första året 2008 deltog 233 kommuner. 1

4 Målsättningen med Kelpo var tväradministrativt uppbyggda strukturer och modeller för stödåtgärder och etablering av dem ordnande av utbildning enligt närskoleprincipen förebyggande och tidigt stöd, tidig identifiering av stödbehov och ändamålsenligt stöd effektivering av allmänt stöd för alla elever samt förbättring av intensifierat och särskilt stöd. Intensifierat stöd innebär effektivering av förebyggande, allmänna stödåtgärder, både kvantitativt och kvalitativt, samt undervisning i tillräckligt små grupper. Stödformer är differentiering, stödundervisning, olika former av kompanjonundervisning, specialundervisning på deltid och elevvård. Samarbetet mellan utbildningsväsendet i Kyrkslätt och Folkhälsans förbund kompletterades av nära kontakt med Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscenter SPERES och Folkhälsans resurscenter. Projektet kom bra i gång tack vare att skolorna inom den grundläggande utbildningen i Kyrkslätt och Folkhälsan från början hade en samsyn om målen och hur förverkligandet skulle ske. Parterna var överens om att engagera personer som redan var involverade i arbetet i stället för att ta in en utomstående projektledare. Budgeten gjordes upp med en projektledare anställd på 50 procent inom Folkhälsans förbund. Två av speciallärarna i Kyrkslätt (Maj-Len Sundholm och Anna-Lena Eriksson) delade på denna befattning. Då de samtidigt fortsatte med sina jobb i skolan betydde det att projektet på ett mycket naturligt sätt inkluderades i skolans övriga verksamhet. Projektledarna kunde också sprida sitt utvecklingsarbete via de lärarnätverk som Folkhälsan upprätthåller. Projektet möjliggjorde att specialundervisningen i de olika skolorna i Kyrkslätt kunde förenhetligas, ett eget resurscentrum för specialundervisningen skapades. För undervisningspersonalen ordnades utbildningar och nytt arbetsmaterial skaffades. Projektet möjliggjorde även att nya tekniska hjälpmedel, med vilka undervisningen kunde breddas och göras mera mångsidig och intressant för eleverna, kunde utprovas och införskaffas. I april 2011 ordnades seminariet Vårt resurscenter som en resurs (se bilaga). I seminariet deltog representanter från sju resurscenter i huvudstadsregionen. Som ett resultat av seminariet beslutades att det skapas ett bestående nätverk som träffas regelbundet. Kyrkslätt tog ansvar för det första sammankallandet vid sitt resurscenter. Projektet begränsas p.g.a. finansieringen till Kyrkslätt, men vi hoppas att också andra kan få inspiration och nyttig information av det speciellt då man förenhetligar specialundervisningen i kommunens skolor och bygger upp ett eget kommunalt resurscenter. Ett stort och varmt tack till Kyrkslätts skolor! Vi är mycket glada över att rektor Mikael Flemmich och biträdande rektor Sonja Nygård aktivt följt med projektet. Tack till handledande lärare Heidi Lindqvist och koordinator Annina Jansson från SPERES och speciallärare Daniel Runeberg och synpedagog Misa Möller från Folkhälsans resurscenter som bidragit med sitt breda kunnande. 2

5 Särskilt tack till speciallärarna Maj-Len Sundholm och Anna-Lena Eriksson som genomförde projektet! Åren fortsätter arbetet i Kyrkslätt tillsammans med dagvården med målsättningen att kunna nå barn med särskilda behov redan före skolåldern. SPERES Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum koordinerar, planerar, tar initiativ till och organiserar stödtjänster för barn och unga i behov av stöd i Svenskfinland. Målgruppen är barn i förskoleåldern, elever i grundläggande utbildning och i andra stadiets utbildning. En särskild målgrupp är barn och unga med hörselnedsättning och dövhet. Till SPERES specialpedagogiska tjänster hör bl.a. att ordna fortbildning med olika specialpedagogiska teman. SPERES är knutet till Svenska skolan för synskadade. Resurscentret fungerar enligt nätverksmodell och samarbetar med andra skolor, intresseorganisationer och föreningar. SPERES ger bl.a. ut Inklusionshandboken, som utkom våren Folkhälsans resurscenter är en del av Folkhälsan Syd Ab. Folkhälsans resurscenter erbjuder svensk service inom det senaste i AKK (Alternativ & Kompletterande Kommunikation), specialpedagogik och datorstöd. Resurscentret gör utredningar och handleder kring kommunikationshjälpmedel, styrsätt, kommunikativ miljö, datorstyrning, datorstöd, specialpedagogisk miljö och funktionell synanvändning. Bliss-verksamheten i Finland koordineras från Resurscentret. Resurscentret får understöd av Penningautomatföreningen RAY. Utgångspunkt Mikael Flemmich, Winellska skolan Inom det svenska utbildningsväsendet i Kyrkslätt har vi såväl inom special- som allmänundervisningen redan under många år strävat efter att se till varje elevs individuella behov så långt som det bara praktiskt är möjligt. Många gånger har jag fått undrande blickar och frågor då någon velat veta enligt vilken modell specialundervisningen i Kyrkslätt ordnas. Mitt svar har varit enkelt: vi har ingen modell vi har alla tänkbara modeller och ibland några till. Få av de elever som varit intagna i eller överförda till specialundervisningen har fått sin undervisning ordnad på samma sätt som någon annan elev, även om kanske t.ex. utlåtanden och andra saker pekat åt samma håll. Vi har inte velat se utlåtanden som allenarådande och stämplat eleverna enligt dem. 3

6 Fram till hösten 1998 hade Kyrkslätt en egen specialskola, Finnsbacka skola. Som situationen är i kommuner med ett svenskt elevantal på ca betydde det att alla elever med särskilda behov av något som helst slag samlades i samma klasser. Situationen var rätt ohållbar många gånger, eftersom klasserna blev ytterst heterogena. Efter möten med vårdnadshavare och personal drogs Finnsbacka skola in och det var troligtvis den tystaste skolindragningen i Svenskfinland, eftersom i synnerhet vårdnadshavarna insåg att deras barn nu kunde få ut mera av sin skolgång. Ledstjärnan för vårt utvecklingsarbete blev att försöka tillgodose varje elevs behov och en undervisning på en lämplig nivå med beaktande av elevens individuella förutsättningar och utvecklingsnivå. Den största vinsten för dessa f.d. Finnsbackaelever blev nog på den sociala sidan där de nu hade fler klass- och skolkamrater än tidigare. Även på den kognitiva sidan fick eleverna nu mer än tidigare utveckla sina styrkor. Samtidigt med detta utvecklingsarbete pågick ett annat: att skapa en enhetsskola, dagens Winellska skola. I dag har vi sex skolor som ger grundläggande utbildning på svenska i Kyrkslätt. Vi har två skolor med årskurserna 1 4, tre med årskurserna 1 6 och en enhetsskola med årskurserna 1 9. I den skolan koordineras dessutom all specialundervisning, och även smågruppsundervisning för elever med omfattande inlärningssvårigheter ordnas här. Allt mer arbetar vi för att skapa starka svenska inlärningscentrum, där förskoleundervisning och grundläggande utbildning arbetar tillsammans. När det gäller elever med särskilda behov har vi sett det som ytterst viktigt att garantera att det inte ska vara någon skillnad på vilken skola eleven går i. Sakkunskapen ska utnyttjas brett och istället för att flytta elever, strävar vi efter att låta eleverna gå kvar i sin närskola om det bara är möjligt. Allt mer har vi gått från integrering, som upplevs som förlegad som term, till inklusion men en inklusion där varje elevs behov och möjligheter vägs innan man startar arbetet. Då vi inledde det s.k. Kyrkslättprojektet våren 2006 visste väl ingen riktigt var vi skulle stå då det fem år senare skulle vara slut. Målsättningen med projektet var att stöda barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt genom hälsofrämjande åtgärder. En annan målsättning var att utveckla en modell för skolorna som på bästa sätt beaktar elever med särskilda behov. Olika modeller för inkluderande undervisning, nytt material, ny teknik och nya hjälpmedel skulle kartläggas och utprövas. Projekt som ord är kanske fel i sammanhanget, eftersom vi redan innan projektet startade hade tänkt åt det håll som projektet sedan ledde oss och eftersom jag inte ser att det här projektet har något slut. Att Kyrkslättprojektet inleddes blev en bekräftelse för oss att vi tänkt rätt och att vi varit på rätt väg i våra strävanden inom specialpedagogiken. 4

7 Men det projektet ändå gjorde var att det gav oss alla en rejäl puff framåt: då man blir bekräftad vill man fortsätta med det man börjat och göra det ännu bättre. Det är precis det jag upplever att våra special- och specialklasslärare gjort, och det bästa är att de även fått lärarna inom allmänundervisningen med och på så sätt skapat en bättre förståelse för elever med särskilda behov. Kyrkslättprojektet har dessutom möjliggjort att vi kunna lösgöra två specialpedagoger för att ha tid för utvecklingsarbete och tänka till om hur vi ska gå vidare i olika frågor, något som den annars rätt hektiska skolvardagen sällan medger. Specialpedagogerna har också sammansvetsats till ett välfungerande och initiativrikt team som tar sig an nya utmaningar och där medlemmarna i teamet sporrar varandra och puffar varandra vidare då någon fastnat. I och med att alla speciallärare och specialklasslärare varit med i utvecklingsarbetet har också samarbetet ökat och det har gagnat främst våra mindre skolenheter som nu tagits med mer än tidigare. När det gäller de ekonomiska resurserna har projektet naturligtvis möjliggjort en hel del materialanskaffningar som man annars inte skulle ha kunnat göra, eller i alla fall inte lika fort och lätt som nu under projektet. Även de som arbetat inom projektet har haft fler möjligheter till olika studieresor och fortbildningar. Roligt har det också varit att följa med projektledarna då det varit ute och missionerat. När de väl återvänt hem har de fulla av iver berättat om vad som diskuterats och de har tagit med sig nya infallsvinklar och idéer. Det bästa med penningstödet är utan tvivel det att eleverna fått mer nytt material, nya metoder, nya sätt att se hur man kan överbygga sina svagheter osv. KSR Kyrkslätts svenska resurscentrum och inom KSR, vårt materialbibliotek är ett av de mer synliga resultaten av projektet. Projektet har gett oss veritabla möjligheter att gå vidare i vårt utvecklingsarbete, mycket snabbare än om vi stått där ensamma. Nu har vi vid våra samarbetsmöten kunnat dryfta olika frågor med sakkunniga från såväl skolan, Folkhälsan, Finlandssvenskt pedagogiskt resurscentrum SPERES och Svenska skolan för synskadade för att nämna några av våra samarbetsparter. De här mötena och diskussionerna har upplevts som väldigt viktiga och givande för det fortsatta arbetet. Att sia om framtiden är inte lätt, men jag är glad för de lagförändringar och förändringar i läroplansgrunderna som trädde i kraft De visar att vi tänkt rätt. För mig känns det som om de s.k. KELPO-frågorna inte är nya och främmande för oss i Kyrkslätt. Mångt och mycket som nu aktualiserats har vi redan funderat på. Det som gläder mig är också det att specialundervisningen nu lyfts fram på ett helt nytt sätt och att elevens behov ställs i främsta rummet. En struktur som kanske ibland saknats inom det specialpedagogiska arbetet skapas nu på nationell nivå, något som är av yttersta vikt. Det bästa med detta arbete är att det inte tar slut: varje dag för med sig sina nya utmaningar. 5

8 Projektet Maj-Len Sundholm och Anna-Lena Eriksson, Winellska skolan När projektet körde i gång 2006 fanns det sju svenskspråkiga skolor i Kyrkslätt. Enhetsskolan i centrum som hade ca 700 elever i årskurserna 1 9, dessutom hade kommunen fyra byskolor med årskurserna 1 6 och två byskolor med årskurserna 1 4. Allt som allt gick det ca elever i dessa skolor. Målsättningen med projektet var att stöda barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt genom hälsofrämjande åtgärder. En annan målsättning var att utveckla en modell för skolorna vilken på bästa sätt beaktar elever med särskilda behov. Olika modeller för inkluderande undervisning, nytt material, ny teknologi och nya hjälpmedel skulle kartläggas och utprövas. Till projektledare för Kyrkslättprojektet utsågs speciallärare Maj-Len Sundholm och specialklasslärare Anna-Lena Eriksson. Projektledarna var deltidsanställda inom projektet, som hörde till Folkhälsans förbunds ungdomsarbete. En referensgrupp utsågs. I gruppen satt Viveca Hagmark, Per-Erik Weckström, Gun Andersson, Daniel Runeberg och senare Mona-Lisa Möller från Folkhälsan. Annina Jansson och Heidi Lindqvist representerade SPERES (Finlandssvenskt pedagogiskt resurscentrum). Kyrkslätts representanter var Mikael Flemmich och Sonja Nygård. År 2006: Projektet startar Under våren 2006 träffades vi projektledare regelbundet vid sidan av våra ordinarie jobb och diskuterade Kyrkslättprojektet. Vi tog upp våra planer med våra kolleger och även rektorn tog del av våra diskussioner. Trots att vårt arbete i detta skede ännu inte syntes konkret var det mycket bra att få den här tiden för tankearbete. Projektet gav oss möjlighet att forma riktlinjer för specialundervisningen. I det här skedet föddes vår vision. 6

9 Figur 1. Modell för visionen om hur specialundervisningen kunde utvecklas VISION TEAM Specialpedagogiskt resurscenter SAMARBETE Nya tjänster Omorganisering Projekt Tillbyggnad Nytänkande Rektor Föreståndare Speclärare Speclärare Speclärare Speclärare Specklasslärare Specklasslärare Specklasslärare I vår vision utgick vi från att vi som speciallärare egentligen är ganska ensamma i våra lådor. Vi jobbar alla med våra egna saker, och samarbetet kolleger emellan är rätt så litet. Att tänka om en aning, tyckte vi, kunde leda till att specialundervisningen i Kyrkslätt kunde se helt annorlunda ut. 7

10 I svenska skolcentrum pågick under året 2006 ett tillbygge och en sanering. Det betydde att specialundervisningen så småningom skulle få nya lokaliteter. Dessutom fanns nya tjänster inom specialundervisningen föreslagna. Genast från starten stod det klart att projektledarna hade litet olika intresseområden och ville jobba med dessa områden inom projektet. Maj-Len var mycket intresserad av datorn inom undervisningen. Anna-Lena igen var intresserad av att på något sätt bokföra det material som finns inom specialundervisningen i kommunen. Tanken om ett specialpedagogiskt resurscentrum fanns försiktigt med i framtidsplanerna. Datorn i undervisningen blev det område vi koncentrerade oss på först. Projektledarna åkte till Stockholm. ID-dagarna, Hjälpmedelsinstitutets Informations- och Demonstrationsdagar, gav oss mersmak för utvecklingen av datorn i undervisningen. ID-dagarna är Sveriges största mässa om ny teknik inom hjälpmedelsområdena kommunikation och kognition. Ett 50-tal utställare bekräftade att datorn är en mycket stort hjälp i undervisningen. Skoldatateken i Sverige presenterade sig på ID-mässan och dessa var intressanta vad gällde våra tankar kring ett specialpedagogiskt resurscentrum. Med medel från projektet kunde vi efter ID-dagarna anskaffa en del IT-material, bland annat anskaffades en del datorprogram som prövades ut av eleverna. Under året deltog projektledarna i flera utbildningar som hade med specialundervisningen att göra. Vi höll våra kolleger á jour och jobbade mycket med att få med hela speciallärarkollegiet i projektet. Vi höll också våra första offentliga presentationer av projektet. En stor del av tiden gick till att planera och skissera upp ramarna för verksamheten under detta första år av projektet. I samband med att tillbyggnaden och saneringen av svenska skolcentrumet blev färdigt fick specialundervisningen enhetliga och ändamålsenliga utrymmen. Ett rum för specialundervisningsmaterialet anvisades. Då kunde den mer konkreta verksamheten komma i gång. År 2007: Datorn i undervisningen I början av året koncentrerade vi oss på Datorn som stöd i undervisningen och skaffade bärbara datorer till alla speciallärare och specialklasslärare. De program som anskaffades provade vi i undervisningen för att sedan kunna utvärdera dem på hösten. I samband med anskaffningen av datorer och program ordnade vi en obligatorisk fortbildning för alla speciallärare och specialklasslärare. Programmet för fortbildningen stödde våra tankar och delområden i visionen. Planeringen av fortbildningen gjordes inom ramen för projektet. På hösten bekantade vi oss med Daisy-material. DAISY eller Digitalt Anpassat InformationsSYstem (Digital Accessible Information SYstem) är en internationell standard för digitala talböcker. Syftet med formatet är att göra tryckt text tillgänglig på ett så användarvänligt sätt som möjligt för personer med läshandikapp, exempelvis synskada och dyslexi. En DAISY-bok består av flera olika typer av filer som tillsammans gör det möjligt att hantera talboken som om den var en vanlig, tryckt bok. Man kan bläddra i den, söka med hjälp av register, innehållsförteckningar, sidnummer, sätta bokmärken m.m. För att utnyttja funktionerna krävs en särskild DAISY-spelare eller en dator med DAISY-programvara. DAISY-böcker lagras vanligen på cd-rom, men det finns 8

11 även tjänster för nedladdning från Internet. DAISY-formatets ljudfiler är i MP3-format. Till skolorna köptes sex skönlitterära Daisy-paket. I varje paket ingick 8 12 inlästa böcker på cd-skiva + böcker i pappersformat + en Daisyläsare. Utöver Daisy-material hade vi möjligheten att bekanta oss med ett nytt läromedel som heter Solklart. Detta material har utarbetats för årskurs 3 6 och finns i natur och miljö, biologi, geografi, fysik, kemi, historia och religion. Stoffet följer läroplanens allmänna mål. För anskaffande av dessa material stod projektet för största delen av utgifterna. Maj-Len jobbade med Fronter, som är en lärandeplattform på Internet. Ett eget virtuellt rum för specialundervisningen byggdes upp, till en början för endast fyra speciallärare, som testade sidan. Rummet öppnades senare för alla speciallärare. Bokföringen av material inom specialundervisningen diskuterades. Vi funderade över vilket datorprogram som skulle användas och om vi skulle samarbeta med skolbiblioteket. Vi stannade slutligen för Emilda, som är ett finlandssvenskt skolbibliotekssystem för grundskolor och gymnasier. Winellska skolans skolbibliotek använder samma system. De projektansvariga deltog även detta år i flera fortbildningar, bland annat kursen Pedagogisk handledning. Handledning kommer allt mer in i speciallärarens yrkesroll och är en viktig del av utvecklingen. Vi deltog även i en nordisk specialpedagogisk konferens, vilken gav en inblick i de nordiska ländernas specialundervisning. År 2008: Från vision till verklighet Under våren 2008 deltog vi aktivt i olika sammanhang för att berätta om projektet. Vi började med att presentera projektet för klasslärarna och ämneslärarna i Winellska skolan på skolans lärarmöten. Vi bjöds också in på ett rektorsmöte där vi berättade om projektet. I april var vi inbjudna till Folkhälsans lärarnätverksdagar i Åboland och östra Nyland. Dessa tillfällen var mycket positiva och vi upplevde att vi både gav och fick en hel del ny information. I maj deltog vi en fortbildning för att lära oss använda biblioteksprogrammet Emilda. Höstens projektarbete var för Anna-Lena att ta itu med det praktiska genomförandet av införande av material i Emilda. Ett utrymme hade utsetts för våra material och en dator hade köpts enbart för detta ändamål. Allt material i specialundervisningen samlades ihop och bokfördes. Materialkatalogiseringen var tidskrävande. Anna-Lena deltog under hösten i kursen Kollegahandledning. I oktober åkte en grupp specialklasslärare och speciallärare på en studieresa till Skolforum i Stockholm. Skolforum är den största mötesplatsen och inspirationskällan för lärare och skolledare i Sverige som vill utveckla sig själva, sin utbildning och hela skolvärlden. 9

12 År 2009: Materialrummet växer fram Det praktiska arbetet med Kyrkslättprojektet fortskred. Materialrummet började ta form, kartläggningen av material och införande av materialet i biblioteksprogrammet tog stor del av projekttiden. Arbetet med att utveckla Fronter-plattformen fortsatte och den började fylla en praktisk funktion i verksamheten. Material, information och länkar som är viktiga för specialundervisningen samlades, och ska även i framtiden samlas, på denna sida. I april ordnade Lärum en fortbildning i Solklart för lärare och skolpersonal i Kyrkslätts svenska skolor. Kommunlicens för Solklart skaffades och alla svenska skolor i Kyrkslätt hade nu tillgång till materialet. Daisymaterialet var i flitig användning och nya skönlitterära böcker anskaffades. Utöver dessa anskaffade vi inlästa läromedel åt de elever som hade behov av dem. Vi bekantade oss i samband med detta med Celias, de hörselskadades biblioteks, verksamhet. År 2010: Projektet avslutas År 2010 avslutade vi vårt femåriga projekt. Våren gick i arbetets tecken. Vi förde in material i databasen, Fronter uppdaterades, Daisymaterialet var och är i ivrig användning precis som Solklart. De datorprogram som anskaffades har varit i ivrig användning. Tyvärr börjar de datorer som köptes dra sina sista andetag, men de har också använts ivrigt. På våren ordnade vi inom projektet en utbildning där en representant från Celia kom och berättade om sin verksamhet för intresserade lärare och övrig skolpersonal. Under en av de lärarnätverksträffar som arrangeras av Folkhälsan fick vi stå som värdar för halva dagens program. Eftermiddagen av nätverksträffen berättade vi om vårt projekt för en grupp lärare från västra Nyland. Kyrkslätts svenska resurscentrum KSR var färdigt för invigning hösten

13 KSR 2012 en grogrund för nya möjligheter Siv Enberg, Kyrkslätts svenska resurscentrum Kyrkslätts svenska resurscentrum, KSR, fortsätter det specialpedagogiska arbetet med nya visioner. En stor satsning har varit inköp av facklitteratur och annat pedagogiskt arbetsmaterial till KSR:s bibliotek. Facklitteraturen är en stor tillgång i utvecklingen av specialpedagogiken och i personalens arbete med att förverkliga förskolans och skolans nya läroplansgrunder, vilka trädde i kraft Dessutom har satsningen på inköp av material för barn i behov av stöd i dagvården och förskolan varit extra stor. Användningen av Daisy-böcker, både läromedel och skönlitteratur, är i dag en naturlig del av många elevers vardag. Eleverna är flitiga låntagare av Daisy-skönlitteratur. KSR är därför medlem i Celias svenska boklubb. Vi får varje månad tre skönlitterära verk för elever i olika åldrar. Nästa steg är att KSR blir medlem även i den finska bokklubben. Utlåningen av specialpedagogiska hjälpmedel, material för laborering och konkretisering ökar för varje år i takt med att utbudet ökar. Katalogiseringen av allt inköpt material möjliggör en bättre styrning av resurserna och på så sätt växer utbudet av material något för varje skolår. Nu står vi inför utmaningen att göra KSR mer synligt, så att personalen i kommunens daghem, förskolor och skolor utnyttjar KSR:s resurser i ännu större utsträckning än i dag. KSR:s strävan är fortfarande att fånga upp nya vindar inom specialpedagogiken och att visa vägen för personalen. Det arbetet förverkligar vi bland annat genom regelbundna träffar för kommunens specialbarnsträdgårdslärare och speciallärare. Arbetet pågår också i ett större sammanhang i samarbete med huvudstadsregionens övriga resurscentrum; Resurscentrum i samverkan. I samarbetet deltar Helsingfors specialpedagogiska resurscentrum, Finno resurscentrum, SPE- RES, FDUV, Folkhälsans resurscenter och representanter från Vanda och Grankulla. Samarbetet är ett resultat av seminariet Våra resurscenter som en gemensam resurs, som arrangerades 27 april 2011 av Folkhälsans Förbund. De datorer som inköptes används flitigt i specialundervisningen, likaså är programmen i daglig användning. IT-utvecklingen går dock fort framåt och i dagsläget är behovet av att förnya och utveckla datorns användning i specialundervisningen stort. Här står KSR inför många utmaningar. Speciellt då det gäller elever i de högre årskurserna, årskurserna 7 9, är bristerna ett hinder i arbetet med kommunikation och mediekunskap. Detta är ett stort problem då elever i behov av stöd ofta behöver mer vägledning än övriga för att klara sig i informationssamhället. Men utmaningar är ju drivkraften i utvecklingsarbetet! 11

14 Kyrkslättprojektet under ledning av Anna-Lena Eriksson och Maj-Len Sundholm fick ett slut, men inte det specialpedagogiska utvecklingsarbetet. De visioner som utformades inom projektet fungerar som KSR:s ledstjärnor ännu i dag och har byggts på med fler nya visioner. I spåret av det femåriga projektet utvecklas och utvidgas KSR:s verksamhet i ett allt större sammanhang. I och med Kyrkslättprojektet skapades möjligheter som i sin tur gett nya möjligheter. Hoppas denna utveckling står i sig och att vi i dag inte ens anar vilka nya möjligheter KSR har då det igen förflutit fem år. Figur 2. Service som Kyrkslätts svenska resurscentrum kan erbjuda i dag Handledning Utlåning av material Dator i undervisning Daisy inlästa läromedel och skönlitteratur Kyrkslätts svenska resurscentrum Konsultation Materialbank Emilda Fortbildning Kartläggning av läs- och skrivsvårigheter 12

15 Till slut Anna-Lena Eriksson och Maj-Len Sundholm, Winellska skolan Detta projekt har varit en lång väg med både uppförs- och nedförsbackar. Ett projekt som pågår i fem års tid vid sidan av det egna arbetet kräver en hel del motivation. Med facit på hand kan vi säga att det har varit bra att vi var två projektledare i detta arbete. Under en så lång tid som fem år behöver man en person som bollplank och som den som påminner den andra om varför vi i första hand ville göra detta jobb. Det kommer tider då man helt enkelt vill ge upp och det är då man behöver stöd. I vårt fall har stödet kommit från den andra projektledaren och att vi sett att vårt arbete ändå så småningom gett konkreta resultat. Då vi för fem år sedan kastade oss in i arbetet med stor iver väntade vi oss en positiv resa mot ett klart mål. Det blev inte helt som planerat. Vi hade en vision som utgångspunkt för vårt arbete. Den var under hela projekttiden ett bra stöd för oss när vi ibland tvivlade på vårt arbete. Så här i efterhand kan vi konstatera att vi kanske var väl optimistiska och satte upp allt för många olika mål som vi försökte nå. Vi hade också tankar på hur vi skulle förändra hela vårt sätt att arbeta. Det som vi inte då förstod och därför inte tog i beaktande var att stora förändringar är en process som behöver tid. Det går inte bara att gå in i ett arbetslag och säga hur vi tänkt att vi ska göra. En rädsla för förändring och ett visst motstånd hör till alla förändringsprocesser. Efter att vi backat lite och insett vikten av att informera våra kolleger kunde vi jobba vidare med alla bollar vi kastat upp i luften. Vi jobbade med många olika delområden parallellt. Ibland kändes det som om alla bollar föll ner samtidigt och hela situationen kändes hopplös. Då hjälpte det oss att träffas med den andra projektledaren eller med referensgruppen för att klara av att gå vidare. Projektet har i huvudsak varit en positiv upplevelse. Den första ivern och Folkhälsans samt referensgruppens positiva feedback har fått oss att kämpa vidare. Under dessa år har vi fått chansen att komma ut och träffa människor som vi troligen annars aldrig skulle ha träffat. Vi har byggt upp ett nätverk av nya kontakter. Vi har med hjälp av fondmedlen kunnat ge vår dagliga undervisning en guldkant i form av de material som vi nämnt tidigare. Dessutom har vi haft möjlighet att delta i olika utbildningar och evenemang, som även de skulle ha blivit obesökta utan fondens hjälp. Vi kan i dag stolt berätta att vi den 19 oktober 2010 kunde inviga vårt egna resurscentrum, Kyrkslätt svenska resurscentrum, KSR. Resurscentrumet har grundats för att samordna och utveckla de specialpedagogiska resurserna i Kyrkslätts svenska skolor. Målsättningen är att de specialpedagogiska insatserna ska vara likvärdiga i de svenskspråkiga skolorna. KSR är först i barnaskor, men trots att projektet tar slut för vår del fortsätter arbetet med resurscentret. Hur såg vår vision ut då vi började? Har visionen lett till någon förändring? Svaret är ja på många olika plan, men det som vi ser som det viktigaste i hela arbetet är att vi idag inom specialundervisningen kan kalla oss ett TEAM, vi kan verkligen säga VI i dag och detta tror vi absolut att även avspeglas i den undervisning vi ger. 13

16 Figur 3. Modell över hur sättet att jobba inom specialundervisningen i Kyrkslätt utvecklats till ett team i samverkan med andra resurser JOPO-klassen Inklusion Elevvårdsteam Specialundervisning Specialklassundervisning TEAM Folkhälsanprojekt Lilla klassen Koordinator KELPO I skrivande stund pågår ett nytt femårigt Kyrkslättprojekt, med stöd av Folkhälsans förbund. Denna gång är målgruppen barn i behov av stöd och målet är att utveckla specialdagvården och dagvården i Kyrkslätt. Ett annat av projektets mål är att utveckla KSR så att daghems- och förskolepersonalen kan ta del av och nyttja KSR:s verksamhet och bibliotek. 14

17 Välkommen till seminariet Våra resurscenter som en gemensam resurs Tid: onsdag den 27 april 2011 kl Plats: Folkhälsans seniorhus, föreläsningssalen, Mannerheimvägen 97, Helsingfors Målgrupp: Personer som planerar kommunala pedagogiska/specialpedagogiska resurscenter, rektorer, speciallärare, lärare, specialbarnträdgårdslärare, organisationsanställda samt övriga intresserade. Målsättning: att presentera befintliga resurscenter i huvudstadsregionen, inspirera till utveckling och samverkan samt utreda möjligheterna att skapa ett nätverk. Seminariet är avgiftsfritt. Anmälan före den 18 april till Preliminärt program: Kaffe Välkommen Förbundsdirektör Viveca Hagmark, Folkhälsan Våra resurscenter som en gemensam resurs Chef för dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, Kyrkslätt De kommunala resurscentren Esbo: Familjeskolan Verksamhetsansvarig Solveig Santanen, Finno resurscenter Helsingfors: Minervaskolans pedagogiska resurscentrum Speciallärare Marina Palmgren och Monica Grann-Lankinen Topelius skola Specialklasslärare Marika Öfverström Kyrkslätt: KSR från vision till invigning Speciallärare Maj-Len Sundholm, specialklasslärare Anna-Lena Eriksson, Kyrkslätt resurscenter KSR Ett specialpedagogiskt teamarbete Speciallärare Siv Enberg Resurscentra under uppbyggnad Skoldirektör Bjarne Mollgren, Grankulla och planerare Mia Eriksson-Pulkkinen, Vanda Sammanfattande diskussion Lunch och mingel (materialutställning) Hur kan de andra resurscentren samverka med den kommunala verksamheten Ett statligt resurscenter - Svenska skolan för synskadade och SPERES Synpedagog Anne Peltomäki, Handledande lärare Heidi Lindqvist och hörselpedagog Lena Nyström FDUV: Lärum Handledare Ulla-Stina Åman Folkhälsans resurscenter: Specialpedagogik, datapedagogik och kommunikation Speciallärare, synpedagog Misa Möller, specialpedagog Maj-Lis Eriksson, datapedagog Johan Palmén och talterapeut Annette Nylund Kaffe Hur bygger vi upp ett resurscenternätverk i huvudstadsregionen Diskussionen leds av avdelningschef Gun Andersson, Folkhälsan Avslutning se också folkhalsan.fi 15

18

19

20

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter

Läs mer

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars

Läs mer

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Hjälpredan. Utvecklingsstörning Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015

Elevhälsoplan för. Älta Skola 2014-2015 Elevhälsoplan för Älta Skola 2014-2015 Innehåll Inledning 3 Funktioner i Elevhälsan 3 Gången vid elevärenden 5 Klasskonferens 6 Överlämnande. 6 Inflyttning. 6 Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 7 Neuropsykiatriska

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken

Läs mer

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD

HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes

Läs mer

SFUN FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR

SFUN FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR 1 SFUN 21.09.2016 FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR 2017-2019 2 FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR ÅREN 2017-2019 SFUN SVENSK SMÅBARNSPEDAGOGIK: 2017 Enligt projektplanen för Sjökulla inlärningscentrum,

Läs mer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

IT och specialpedagogik/skoldatatek

IT och specialpedagogik/skoldatatek IT och specialpedagogik/skoldatatek en beskrivning av ett projekt i Östra regionen Stefan Bonn, Dan Alberyd, Tord Söderqvist Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun

Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Utbildningsförvaltningen Riktlinjer barn- och elevhälsa i Växjö kommun Vad är en riktlinje? Riktlinjen slår fast vad som gäller för Växjö kommun vid sidan av vad som följer av lagar och förordningar. Dess

Läs mer

Lika Unikas skolplattform

Lika Unikas skolplattform Lika Unikas skolplattform Fastställd vid Lika Unikas styrelse 23 november 2016. 1. Lika Unikas vision Vi ska ha en skola med höga ambitioner där målet är största möjliga akademiska och sociala utveckling

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

Specialpedagogikdagarna

Specialpedagogikdagarna Träffa kollegor från hela landet! Specialpedagogikdagarna Senaste forskning Anpassningar och stöd Samverkan Fördjupande seminarium: Elever med funktionsnedsättningar, diagnoser och kognitiva svårigheter

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument

Elevhälsoplan Storvretaskolan Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument Elevhälsoplan Storvretaskolan 2013-14 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet

Läs mer

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper Nya bestämmelser 2016 En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. (3 kap. 12 c

Läs mer

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0

Hjälpredan. Autism. Konventionen om barnets rättigheter, artikel 23, (UNICEF) Uppdaterad 2015-09-26 0 Hjälpredan 2015 Autism Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning. Ett

Läs mer

IKT- och mediepedagogisk plan

IKT- och mediepedagogisk plan IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?

Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet

Läs mer

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare FinRA 11.10 2014, SCIRA 50 Linköping Utbildningskonferens Läsning Läsundervisning Läsforskning

Läs mer

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna 2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Mora kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Mora kommun Tillsyn i Mora kommun Beslut 2(10) har genomfört tillsyn av Mora kommun under hösten 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet

Hjälpreda. Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Hjälpreda Planering för elever med funktionsnedsättningar i skolan från förskoleklass till och med gymnasiet Innehåll: Sid Planering för elever med fysiska funktionsnedsättningar 2 Hjälpredan 3 Hjälpreda

Läs mer

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet

Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003. Ansvarsområden. Årets verksamhet Silviaskolans Verksamhetsberättelse Utvärdering och Kvalitetsredovisning 2003 Ansvarsområden Silviaskolan är en regional 1-9 skola för barn och ungdomar med hörselnedsättning, vilket innebär att alla elever

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014 Den svenskspråkiga utbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Utbildningsstatistik - Den svenskspråkiga utbildningen i en nationell helhet Specialsakkunnig

Läs mer

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013-2014. Sammanfattning

SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013-2014. Sammanfattning 1 SKOLPSYKOLOGERNAS OCH SKOLKURATORERNAS VERKSAMHETSBERÄTTELSE Sammanfattning Skolpsykologens och skolkuratorns arbete har bestått dels av arbete inom skolans mångprofessionella elevvårdsgrupp, konsultation

Läs mer

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan 1. Framgångsfaktorer för en ökad måluppfyllelse för nyanlända elever Forskning på området pekar på ett antal centrala framgångsfaktorer i undervisningen

Läs mer

Uppdaterad 08/2012. Praktik i speciallärarutbildningen

Uppdaterad 08/2012. Praktik i speciallärarutbildningen Uppdaterad 08/2012 Praktik i speciallärarutbildningen Straffregisterutdrag: I enlighet med universitetslag 558/2009, 43 ska alla nya studerande uppvisa ett straffregisterutdrag innan praktik inleds. Mer

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan F-3 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Lyrfågelskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

etwinning & läroplansgrunderna

etwinning & läroplansgrunderna etwinning är ett europeiskt online nätverk för lärare ett forum att träffa andra pedagoger för erfarenhetsbyte och för att planera och genomföra digitala samarbeten där även eleverna aktivt får delta.

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Beslut 2014-03-24 Magelungen Utveckling AB Rektorn vid MBC skolan Älvsjö Beslut för grundskola efter tillsyn i MBC skolan Älvsjö Stockholms kommun, Magelungen Utveckling AB Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande

Läs mer

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare

Skolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM

Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM Stöd och säkerhet VAR INTE ENSAM 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN 1.1. Regioninstruktörens uppdrag 1.2. Personlig kontakt 1.3. Regioninstruktörerna fungerar parvis 1.4. Regioninstruktörens uppgift

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lodet 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lodet 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Lodet 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA

Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA Stöd och säkerhet BLI INTE ALLENA 1. REGIONINSTRUKTÖREN STÖDER KÅRLEDNINGEN Kårchefens närmaste stöd är regioninstruktören. Ibland uppstår det situationer då det känns som om de egna kårkollegerna är lite

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Docent i psykologi Specialpedagog Rektor Föreståndare Skoldatatek Specialpedagog Projektledare Stockholms stad Specialpedagog & IKT skolutvecklare

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2013-11-12 Estniska Skolan i Stockholm Rektorn vid Estniska Skolan i Stockholm Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Estniska Skolan i Stockholm Stockholms kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt BESLUTANDERÄTT I ENLIGHET MED DAGVÅRDSLAGSTIFTNING OCH UTBILDNINGSLAGSTIFTNING FÖR TJÄNSTEMÄN INOM ESBO STADS RESULTATENHET FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING Godkänd 11.3.2009, ändrad 23.9.2009, 27.1.2010,

Läs mer

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46)

Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU2016:46) Utbildningsförvaltningen Gymnasieavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-09-28 Handläggare Sara Lidegran Telefon: 08 50833741 Till Utbildningsnämnden 2016-10-20 Samordning, ansvar och kommunikation

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:571 Trollhättans kommun maria.major@trollhattan.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Grundsärskolan Trollhättans stad i Trollhättans kommun 2 (9) Tillsyn i Grundsärskolan

Läs mer

Specialpedagogiska seminarier

Specialpedagogiska seminarier Specialpedagogiska seminarier Uppföljning av konferensen Rektor med vetande En seminarieserie för speciallärare, specialpedagoger och skolledare 23 september i Malmö 4 oktober i Växjö 10 oktober i Kristianstad

Läs mer

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola r Beslut Dnr 44-2015:4063 Villberga Familjecenter Aktiebolag Org.nr. 556571-6650 Beslut för grundskola efter tillsyn i Bergtallens skola belägen i Enköpings kommun 2 (10) Tillsyn i Bergtallens skola har

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0

Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0 VINDÄNGEN NGEN 2015 Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I Version 1.0 / 5.3.2012 Innehållsf llsförteckning Vår vision Vindängen 2015 hörnstenar eleverna mår bra i föräldrarna mår bra i lärarna mår

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Enligt Skolverket ska skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad

Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare

Praktikrapport Rädda Barnens Regionkontor Malmö Verksamhetsutvecklare Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning HT2013 Caroline Engels Tidigare utbildning: Kandidat i Utvecklingsstudier med inriktning

Läs mer

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013 IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation

Läs mer

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG

STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG STÖDFORMER FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG Denna sammanställning av stödformerna har gjorts av Pia Vataja. Den som vill läsa mera, hänvisas till grunderna för grundskolans läroplan. Den finns på: www.oph.fi/lagar_och_anvisningar/laroplans-_och_examensgrunder/grundlaggande_utbildningen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018

Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119. Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 14 december 2015 119 Biblioteksplan för Sävsjö kommun 2015-2018 Kultur- och fritidsförvaltningen Djurgårdsgatan 1 576 80 Sävsjö telefon: 0382-152 00 mejl: biblioteket@savsjo.se

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen

Jämställdhet behövs. Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Jämställdhet behövs Malin Gustavsson, Folkhälsans förbund Ingeborg Rask, Utbildningsstyrelsen Bakgrund INTRESSE Forskning, intresse och offentliga diskussioner kring ojämställdhet och utbildning har ökat

Läs mer

GHs - lärare och personal 2014 (copy) Created at :43

GHs - lärare och personal 2014 (copy) Created at :43 GHs - lärare och personal 2014 (copy) Created at 06.08.2014 16:43 Värderingsmanstatistiker Namn Evals Answering Answered Granhult lärare och personal 77 53 35 Total 77 53 35 Answering percentage 68.8%

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer