Folkhälsans rapporter 2/2012. Från integrering till inklusion. Hälsofrämjande för barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsans rapporter 2/2012. Från integrering till inklusion. Hälsofrämjande för barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt."

Transkript

1 Folkhälsans rapporter 2/2012 Från integrering till inklusion Hälsofrämjande för barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt Projektrapport

2 Innehåll Bakgrund och ramar... 1 Utgångspunkt... 3 Projektet... 6 År 2006: Projektet startar 6 År 2007: Datorn i undervisningen 8 År 2008: Från vision till verklighet 9 År 2009: Materialrummet växer fram 10 År 2010: Projektet avslutas 10 KSR 2012 en grogrund för nya möjligheter...11 Till slut...13 Folkhälsan 2012 Tryckmäklare: ADD Ombrytning: ADD Grafisk byrå ISBN: ISSN: ISSN (online):

3 Bakgrund och ramar Gun Andersson och Viveca Hagmark, Folkhälsans förbund Folkhälsan inledde 2006 ett nära samarbete med den grundläggande utbildningen i Kyrkslätt i form av ett femårigt projekt där målet var att utveckla stödet till elever med särskilda behov. Utbildningsväsendet i Kyrkslätt har redan länge arbetat systematiskt med att utveckla specialundervisningen, vilket utgjorde en utmärkt grund för ett gemensamt projekt. Att organisera undervisningen så att den på bästa sätt betjänar både barn med särskilda behov och helheten i skolan är ett kontinuerligt utvecklingsområde. Hur kan man bygga upp undervisningen så att varje individs behov beaktas och hans eller hennes förmågor får utvecklas optimalt? Ur ett hälsofrämjande perspektiv är det avgörande att se möjligheter och styrkor. Framför allt handlar det om samspelet mellan individen och miljön, så att man skapar sociala och fysiska miljöer som är tillgängliga och inkluderande. FN:s generalförsamling godkände 2006 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vars syfte är att staterna garanterar full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning. Finland har undertecknat avtalet men ännu inte ratificerat det. En ratificering av detta avtal ingår i nuvarande regeringsprogram. I Finland erhåller 11,4 procent av barnen i grundskolan intensifierat eller särskilt stöd. Av dessa får 3,3 procent intensifierat stöd och 8,1 procent särskilt stöd. (Statistikcentralen 2012) Projektet möjliggjordes tack vare understöd från Samfundet Folkhälsan, som förvaltar Brita Matilda Korkmans fond där avkastningen ska användas till förmån för rörelsehämmade och förståndshandikappade personer som är fast bosatta i Kyrkslätt kommun. Tidigare har medlen använts till punktinsatser, nu ville Folkhälsan på ett mer långsiktigt sätt rikta sig till barn med särskilda behov och nå ut till ett större antal barn och unga med funktionsnedsättningar eller andra specialpedagogiska behov. Genom samarbetet med Kyrkslätts utbildningssektor blev detta möjligt. Samarbetet med skolan kändes mycket lämpligt eftersom Brita Matilda Korkman på grund av handikapp inte själv fick gå i skola i början av seklet. Enligt uppgift var hon en social och öppen person som på det sättet blev utestängd från umgänge med jämnåriga. Samfundets understöd under åren var sammanlagt euro. Förutom personalkostnader utgjorde inköp av pedagogiskt material och hjälpmedel den största posten. Vårt projekt sammanföll med den nationella utvecklingsverksamheten av intensifierat och särskilt stöd (s.k. KELPO) som Utbildningsstyrelsen startade våren 2008 och som fortsätter ännu år Målet var att implementera den nya specialundervisningsstrategin på lokal nivå. Redan första året 2008 deltog 233 kommuner. 1

4 Målsättningen med Kelpo var tväradministrativt uppbyggda strukturer och modeller för stödåtgärder och etablering av dem ordnande av utbildning enligt närskoleprincipen förebyggande och tidigt stöd, tidig identifiering av stödbehov och ändamålsenligt stöd effektivering av allmänt stöd för alla elever samt förbättring av intensifierat och särskilt stöd. Intensifierat stöd innebär effektivering av förebyggande, allmänna stödåtgärder, både kvantitativt och kvalitativt, samt undervisning i tillräckligt små grupper. Stödformer är differentiering, stödundervisning, olika former av kompanjonundervisning, specialundervisning på deltid och elevvård. Samarbetet mellan utbildningsväsendet i Kyrkslätt och Folkhälsans förbund kompletterades av nära kontakt med Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscenter SPERES och Folkhälsans resurscenter. Projektet kom bra i gång tack vare att skolorna inom den grundläggande utbildningen i Kyrkslätt och Folkhälsan från början hade en samsyn om målen och hur förverkligandet skulle ske. Parterna var överens om att engagera personer som redan var involverade i arbetet i stället för att ta in en utomstående projektledare. Budgeten gjordes upp med en projektledare anställd på 50 procent inom Folkhälsans förbund. Två av speciallärarna i Kyrkslätt (Maj-Len Sundholm och Anna-Lena Eriksson) delade på denna befattning. Då de samtidigt fortsatte med sina jobb i skolan betydde det att projektet på ett mycket naturligt sätt inkluderades i skolans övriga verksamhet. Projektledarna kunde också sprida sitt utvecklingsarbete via de lärarnätverk som Folkhälsan upprätthåller. Projektet möjliggjorde att specialundervisningen i de olika skolorna i Kyrkslätt kunde förenhetligas, ett eget resurscentrum för specialundervisningen skapades. För undervisningspersonalen ordnades utbildningar och nytt arbetsmaterial skaffades. Projektet möjliggjorde även att nya tekniska hjälpmedel, med vilka undervisningen kunde breddas och göras mera mångsidig och intressant för eleverna, kunde utprovas och införskaffas. I april 2011 ordnades seminariet Vårt resurscenter som en resurs (se bilaga). I seminariet deltog representanter från sju resurscenter i huvudstadsregionen. Som ett resultat av seminariet beslutades att det skapas ett bestående nätverk som träffas regelbundet. Kyrkslätt tog ansvar för det första sammankallandet vid sitt resurscenter. Projektet begränsas p.g.a. finansieringen till Kyrkslätt, men vi hoppas att också andra kan få inspiration och nyttig information av det speciellt då man förenhetligar specialundervisningen i kommunens skolor och bygger upp ett eget kommunalt resurscenter. Ett stort och varmt tack till Kyrkslätts skolor! Vi är mycket glada över att rektor Mikael Flemmich och biträdande rektor Sonja Nygård aktivt följt med projektet. Tack till handledande lärare Heidi Lindqvist och koordinator Annina Jansson från SPERES och speciallärare Daniel Runeberg och synpedagog Misa Möller från Folkhälsans resurscenter som bidragit med sitt breda kunnande. 2

5 Särskilt tack till speciallärarna Maj-Len Sundholm och Anna-Lena Eriksson som genomförde projektet! Åren fortsätter arbetet i Kyrkslätt tillsammans med dagvården med målsättningen att kunna nå barn med särskilda behov redan före skolåldern. SPERES Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum koordinerar, planerar, tar initiativ till och organiserar stödtjänster för barn och unga i behov av stöd i Svenskfinland. Målgruppen är barn i förskoleåldern, elever i grundläggande utbildning och i andra stadiets utbildning. En särskild målgrupp är barn och unga med hörselnedsättning och dövhet. Till SPERES specialpedagogiska tjänster hör bl.a. att ordna fortbildning med olika specialpedagogiska teman. SPERES är knutet till Svenska skolan för synskadade. Resurscentret fungerar enligt nätverksmodell och samarbetar med andra skolor, intresseorganisationer och föreningar. SPERES ger bl.a. ut Inklusionshandboken, som utkom våren Folkhälsans resurscenter är en del av Folkhälsan Syd Ab. Folkhälsans resurscenter erbjuder svensk service inom det senaste i AKK (Alternativ & Kompletterande Kommunikation), specialpedagogik och datorstöd. Resurscentret gör utredningar och handleder kring kommunikationshjälpmedel, styrsätt, kommunikativ miljö, datorstyrning, datorstöd, specialpedagogisk miljö och funktionell synanvändning. Bliss-verksamheten i Finland koordineras från Resurscentret. Resurscentret får understöd av Penningautomatföreningen RAY. Utgångspunkt Mikael Flemmich, Winellska skolan Inom det svenska utbildningsväsendet i Kyrkslätt har vi såväl inom special- som allmänundervisningen redan under många år strävat efter att se till varje elevs individuella behov så långt som det bara praktiskt är möjligt. Många gånger har jag fått undrande blickar och frågor då någon velat veta enligt vilken modell specialundervisningen i Kyrkslätt ordnas. Mitt svar har varit enkelt: vi har ingen modell vi har alla tänkbara modeller och ibland några till. Få av de elever som varit intagna i eller överförda till specialundervisningen har fått sin undervisning ordnad på samma sätt som någon annan elev, även om kanske t.ex. utlåtanden och andra saker pekat åt samma håll. Vi har inte velat se utlåtanden som allenarådande och stämplat eleverna enligt dem. 3

6 Fram till hösten 1998 hade Kyrkslätt en egen specialskola, Finnsbacka skola. Som situationen är i kommuner med ett svenskt elevantal på ca betydde det att alla elever med särskilda behov av något som helst slag samlades i samma klasser. Situationen var rätt ohållbar många gånger, eftersom klasserna blev ytterst heterogena. Efter möten med vårdnadshavare och personal drogs Finnsbacka skola in och det var troligtvis den tystaste skolindragningen i Svenskfinland, eftersom i synnerhet vårdnadshavarna insåg att deras barn nu kunde få ut mera av sin skolgång. Ledstjärnan för vårt utvecklingsarbete blev att försöka tillgodose varje elevs behov och en undervisning på en lämplig nivå med beaktande av elevens individuella förutsättningar och utvecklingsnivå. Den största vinsten för dessa f.d. Finnsbackaelever blev nog på den sociala sidan där de nu hade fler klass- och skolkamrater än tidigare. Även på den kognitiva sidan fick eleverna nu mer än tidigare utveckla sina styrkor. Samtidigt med detta utvecklingsarbete pågick ett annat: att skapa en enhetsskola, dagens Winellska skola. I dag har vi sex skolor som ger grundläggande utbildning på svenska i Kyrkslätt. Vi har två skolor med årskurserna 1 4, tre med årskurserna 1 6 och en enhetsskola med årskurserna 1 9. I den skolan koordineras dessutom all specialundervisning, och även smågruppsundervisning för elever med omfattande inlärningssvårigheter ordnas här. Allt mer arbetar vi för att skapa starka svenska inlärningscentrum, där förskoleundervisning och grundläggande utbildning arbetar tillsammans. När det gäller elever med särskilda behov har vi sett det som ytterst viktigt att garantera att det inte ska vara någon skillnad på vilken skola eleven går i. Sakkunskapen ska utnyttjas brett och istället för att flytta elever, strävar vi efter att låta eleverna gå kvar i sin närskola om det bara är möjligt. Allt mer har vi gått från integrering, som upplevs som förlegad som term, till inklusion men en inklusion där varje elevs behov och möjligheter vägs innan man startar arbetet. Då vi inledde det s.k. Kyrkslättprojektet våren 2006 visste väl ingen riktigt var vi skulle stå då det fem år senare skulle vara slut. Målsättningen med projektet var att stöda barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt genom hälsofrämjande åtgärder. En annan målsättning var att utveckla en modell för skolorna som på bästa sätt beaktar elever med särskilda behov. Olika modeller för inkluderande undervisning, nytt material, ny teknik och nya hjälpmedel skulle kartläggas och utprövas. Projekt som ord är kanske fel i sammanhanget, eftersom vi redan innan projektet startade hade tänkt åt det håll som projektet sedan ledde oss och eftersom jag inte ser att det här projektet har något slut. Att Kyrkslättprojektet inleddes blev en bekräftelse för oss att vi tänkt rätt och att vi varit på rätt väg i våra strävanden inom specialpedagogiken. 4

7 Men det projektet ändå gjorde var att det gav oss alla en rejäl puff framåt: då man blir bekräftad vill man fortsätta med det man börjat och göra det ännu bättre. Det är precis det jag upplever att våra special- och specialklasslärare gjort, och det bästa är att de även fått lärarna inom allmänundervisningen med och på så sätt skapat en bättre förståelse för elever med särskilda behov. Kyrkslättprojektet har dessutom möjliggjort att vi kunna lösgöra två specialpedagoger för att ha tid för utvecklingsarbete och tänka till om hur vi ska gå vidare i olika frågor, något som den annars rätt hektiska skolvardagen sällan medger. Specialpedagogerna har också sammansvetsats till ett välfungerande och initiativrikt team som tar sig an nya utmaningar och där medlemmarna i teamet sporrar varandra och puffar varandra vidare då någon fastnat. I och med att alla speciallärare och specialklasslärare varit med i utvecklingsarbetet har också samarbetet ökat och det har gagnat främst våra mindre skolenheter som nu tagits med mer än tidigare. När det gäller de ekonomiska resurserna har projektet naturligtvis möjliggjort en hel del materialanskaffningar som man annars inte skulle ha kunnat göra, eller i alla fall inte lika fort och lätt som nu under projektet. Även de som arbetat inom projektet har haft fler möjligheter till olika studieresor och fortbildningar. Roligt har det också varit att följa med projektledarna då det varit ute och missionerat. När de väl återvänt hem har de fulla av iver berättat om vad som diskuterats och de har tagit med sig nya infallsvinklar och idéer. Det bästa med penningstödet är utan tvivel det att eleverna fått mer nytt material, nya metoder, nya sätt att se hur man kan överbygga sina svagheter osv. KSR Kyrkslätts svenska resurscentrum och inom KSR, vårt materialbibliotek är ett av de mer synliga resultaten av projektet. Projektet har gett oss veritabla möjligheter att gå vidare i vårt utvecklingsarbete, mycket snabbare än om vi stått där ensamma. Nu har vi vid våra samarbetsmöten kunnat dryfta olika frågor med sakkunniga från såväl skolan, Folkhälsan, Finlandssvenskt pedagogiskt resurscentrum SPERES och Svenska skolan för synskadade för att nämna några av våra samarbetsparter. De här mötena och diskussionerna har upplevts som väldigt viktiga och givande för det fortsatta arbetet. Att sia om framtiden är inte lätt, men jag är glad för de lagförändringar och förändringar i läroplansgrunderna som trädde i kraft De visar att vi tänkt rätt. För mig känns det som om de s.k. KELPO-frågorna inte är nya och främmande för oss i Kyrkslätt. Mångt och mycket som nu aktualiserats har vi redan funderat på. Det som gläder mig är också det att specialundervisningen nu lyfts fram på ett helt nytt sätt och att elevens behov ställs i främsta rummet. En struktur som kanske ibland saknats inom det specialpedagogiska arbetet skapas nu på nationell nivå, något som är av yttersta vikt. Det bästa med detta arbete är att det inte tar slut: varje dag för med sig sina nya utmaningar. 5

8 Projektet Maj-Len Sundholm och Anna-Lena Eriksson, Winellska skolan När projektet körde i gång 2006 fanns det sju svenskspråkiga skolor i Kyrkslätt. Enhetsskolan i centrum som hade ca 700 elever i årskurserna 1 9, dessutom hade kommunen fyra byskolor med årskurserna 1 6 och två byskolor med årskurserna 1 4. Allt som allt gick det ca elever i dessa skolor. Målsättningen med projektet var att stöda barn och ungdomar med särskilda behov i Kyrkslätt genom hälsofrämjande åtgärder. En annan målsättning var att utveckla en modell för skolorna vilken på bästa sätt beaktar elever med särskilda behov. Olika modeller för inkluderande undervisning, nytt material, ny teknologi och nya hjälpmedel skulle kartläggas och utprövas. Till projektledare för Kyrkslättprojektet utsågs speciallärare Maj-Len Sundholm och specialklasslärare Anna-Lena Eriksson. Projektledarna var deltidsanställda inom projektet, som hörde till Folkhälsans förbunds ungdomsarbete. En referensgrupp utsågs. I gruppen satt Viveca Hagmark, Per-Erik Weckström, Gun Andersson, Daniel Runeberg och senare Mona-Lisa Möller från Folkhälsan. Annina Jansson och Heidi Lindqvist representerade SPERES (Finlandssvenskt pedagogiskt resurscentrum). Kyrkslätts representanter var Mikael Flemmich och Sonja Nygård. År 2006: Projektet startar Under våren 2006 träffades vi projektledare regelbundet vid sidan av våra ordinarie jobb och diskuterade Kyrkslättprojektet. Vi tog upp våra planer med våra kolleger och även rektorn tog del av våra diskussioner. Trots att vårt arbete i detta skede ännu inte syntes konkret var det mycket bra att få den här tiden för tankearbete. Projektet gav oss möjlighet att forma riktlinjer för specialundervisningen. I det här skedet föddes vår vision. 6

9 Figur 1. Modell för visionen om hur specialundervisningen kunde utvecklas VISION TEAM Specialpedagogiskt resurscenter SAMARBETE Nya tjänster Omorganisering Projekt Tillbyggnad Nytänkande Rektor Föreståndare Speclärare Speclärare Speclärare Speclärare Specklasslärare Specklasslärare Specklasslärare I vår vision utgick vi från att vi som speciallärare egentligen är ganska ensamma i våra lådor. Vi jobbar alla med våra egna saker, och samarbetet kolleger emellan är rätt så litet. Att tänka om en aning, tyckte vi, kunde leda till att specialundervisningen i Kyrkslätt kunde se helt annorlunda ut. 7

10 I svenska skolcentrum pågick under året 2006 ett tillbygge och en sanering. Det betydde att specialundervisningen så småningom skulle få nya lokaliteter. Dessutom fanns nya tjänster inom specialundervisningen föreslagna. Genast från starten stod det klart att projektledarna hade litet olika intresseområden och ville jobba med dessa områden inom projektet. Maj-Len var mycket intresserad av datorn inom undervisningen. Anna-Lena igen var intresserad av att på något sätt bokföra det material som finns inom specialundervisningen i kommunen. Tanken om ett specialpedagogiskt resurscentrum fanns försiktigt med i framtidsplanerna. Datorn i undervisningen blev det område vi koncentrerade oss på först. Projektledarna åkte till Stockholm. ID-dagarna, Hjälpmedelsinstitutets Informations- och Demonstrationsdagar, gav oss mersmak för utvecklingen av datorn i undervisningen. ID-dagarna är Sveriges största mässa om ny teknik inom hjälpmedelsområdena kommunikation och kognition. Ett 50-tal utställare bekräftade att datorn är en mycket stort hjälp i undervisningen. Skoldatateken i Sverige presenterade sig på ID-mässan och dessa var intressanta vad gällde våra tankar kring ett specialpedagogiskt resurscentrum. Med medel från projektet kunde vi efter ID-dagarna anskaffa en del IT-material, bland annat anskaffades en del datorprogram som prövades ut av eleverna. Under året deltog projektledarna i flera utbildningar som hade med specialundervisningen att göra. Vi höll våra kolleger á jour och jobbade mycket med att få med hela speciallärarkollegiet i projektet. Vi höll också våra första offentliga presentationer av projektet. En stor del av tiden gick till att planera och skissera upp ramarna för verksamheten under detta första år av projektet. I samband med att tillbyggnaden och saneringen av svenska skolcentrumet blev färdigt fick specialundervisningen enhetliga och ändamålsenliga utrymmen. Ett rum för specialundervisningsmaterialet anvisades. Då kunde den mer konkreta verksamheten komma i gång. År 2007: Datorn i undervisningen I början av året koncentrerade vi oss på Datorn som stöd i undervisningen och skaffade bärbara datorer till alla speciallärare och specialklasslärare. De program som anskaffades provade vi i undervisningen för att sedan kunna utvärdera dem på hösten. I samband med anskaffningen av datorer och program ordnade vi en obligatorisk fortbildning för alla speciallärare och specialklasslärare. Programmet för fortbildningen stödde våra tankar och delområden i visionen. Planeringen av fortbildningen gjordes inom ramen för projektet. På hösten bekantade vi oss med Daisy-material. DAISY eller Digitalt Anpassat InformationsSYstem (Digital Accessible Information SYstem) är en internationell standard för digitala talböcker. Syftet med formatet är att göra tryckt text tillgänglig på ett så användarvänligt sätt som möjligt för personer med läshandikapp, exempelvis synskada och dyslexi. En DAISY-bok består av flera olika typer av filer som tillsammans gör det möjligt att hantera talboken som om den var en vanlig, tryckt bok. Man kan bläddra i den, söka med hjälp av register, innehållsförteckningar, sidnummer, sätta bokmärken m.m. För att utnyttja funktionerna krävs en särskild DAISY-spelare eller en dator med DAISY-programvara. DAISY-böcker lagras vanligen på cd-rom, men det finns 8

11 även tjänster för nedladdning från Internet. DAISY-formatets ljudfiler är i MP3-format. Till skolorna köptes sex skönlitterära Daisy-paket. I varje paket ingick 8 12 inlästa böcker på cd-skiva + böcker i pappersformat + en Daisyläsare. Utöver Daisy-material hade vi möjligheten att bekanta oss med ett nytt läromedel som heter Solklart. Detta material har utarbetats för årskurs 3 6 och finns i natur och miljö, biologi, geografi, fysik, kemi, historia och religion. Stoffet följer läroplanens allmänna mål. För anskaffande av dessa material stod projektet för största delen av utgifterna. Maj-Len jobbade med Fronter, som är en lärandeplattform på Internet. Ett eget virtuellt rum för specialundervisningen byggdes upp, till en början för endast fyra speciallärare, som testade sidan. Rummet öppnades senare för alla speciallärare. Bokföringen av material inom specialundervisningen diskuterades. Vi funderade över vilket datorprogram som skulle användas och om vi skulle samarbeta med skolbiblioteket. Vi stannade slutligen för Emilda, som är ett finlandssvenskt skolbibliotekssystem för grundskolor och gymnasier. Winellska skolans skolbibliotek använder samma system. De projektansvariga deltog även detta år i flera fortbildningar, bland annat kursen Pedagogisk handledning. Handledning kommer allt mer in i speciallärarens yrkesroll och är en viktig del av utvecklingen. Vi deltog även i en nordisk specialpedagogisk konferens, vilken gav en inblick i de nordiska ländernas specialundervisning. År 2008: Från vision till verklighet Under våren 2008 deltog vi aktivt i olika sammanhang för att berätta om projektet. Vi började med att presentera projektet för klasslärarna och ämneslärarna i Winellska skolan på skolans lärarmöten. Vi bjöds också in på ett rektorsmöte där vi berättade om projektet. I april var vi inbjudna till Folkhälsans lärarnätverksdagar i Åboland och östra Nyland. Dessa tillfällen var mycket positiva och vi upplevde att vi både gav och fick en hel del ny information. I maj deltog vi en fortbildning för att lära oss använda biblioteksprogrammet Emilda. Höstens projektarbete var för Anna-Lena att ta itu med det praktiska genomförandet av införande av material i Emilda. Ett utrymme hade utsetts för våra material och en dator hade köpts enbart för detta ändamål. Allt material i specialundervisningen samlades ihop och bokfördes. Materialkatalogiseringen var tidskrävande. Anna-Lena deltog under hösten i kursen Kollegahandledning. I oktober åkte en grupp specialklasslärare och speciallärare på en studieresa till Skolforum i Stockholm. Skolforum är den största mötesplatsen och inspirationskällan för lärare och skolledare i Sverige som vill utveckla sig själva, sin utbildning och hela skolvärlden. 9

12 År 2009: Materialrummet växer fram Det praktiska arbetet med Kyrkslättprojektet fortskred. Materialrummet började ta form, kartläggningen av material och införande av materialet i biblioteksprogrammet tog stor del av projekttiden. Arbetet med att utveckla Fronter-plattformen fortsatte och den började fylla en praktisk funktion i verksamheten. Material, information och länkar som är viktiga för specialundervisningen samlades, och ska även i framtiden samlas, på denna sida. I april ordnade Lärum en fortbildning i Solklart för lärare och skolpersonal i Kyrkslätts svenska skolor. Kommunlicens för Solklart skaffades och alla svenska skolor i Kyrkslätt hade nu tillgång till materialet. Daisymaterialet var i flitig användning och nya skönlitterära böcker anskaffades. Utöver dessa anskaffade vi inlästa läromedel åt de elever som hade behov av dem. Vi bekantade oss i samband med detta med Celias, de hörselskadades biblioteks, verksamhet. År 2010: Projektet avslutas År 2010 avslutade vi vårt femåriga projekt. Våren gick i arbetets tecken. Vi förde in material i databasen, Fronter uppdaterades, Daisymaterialet var och är i ivrig användning precis som Solklart. De datorprogram som anskaffades har varit i ivrig användning. Tyvärr börjar de datorer som köptes dra sina sista andetag, men de har också använts ivrigt. På våren ordnade vi inom projektet en utbildning där en representant från Celia kom och berättade om sin verksamhet för intresserade lärare och övrig skolpersonal. Under en av de lärarnätverksträffar som arrangeras av Folkhälsan fick vi stå som värdar för halva dagens program. Eftermiddagen av nätverksträffen berättade vi om vårt projekt för en grupp lärare från västra Nyland. Kyrkslätts svenska resurscentrum KSR var färdigt för invigning hösten

13 KSR 2012 en grogrund för nya möjligheter Siv Enberg, Kyrkslätts svenska resurscentrum Kyrkslätts svenska resurscentrum, KSR, fortsätter det specialpedagogiska arbetet med nya visioner. En stor satsning har varit inköp av facklitteratur och annat pedagogiskt arbetsmaterial till KSR:s bibliotek. Facklitteraturen är en stor tillgång i utvecklingen av specialpedagogiken och i personalens arbete med att förverkliga förskolans och skolans nya läroplansgrunder, vilka trädde i kraft Dessutom har satsningen på inköp av material för barn i behov av stöd i dagvården och förskolan varit extra stor. Användningen av Daisy-böcker, både läromedel och skönlitteratur, är i dag en naturlig del av många elevers vardag. Eleverna är flitiga låntagare av Daisy-skönlitteratur. KSR är därför medlem i Celias svenska boklubb. Vi får varje månad tre skönlitterära verk för elever i olika åldrar. Nästa steg är att KSR blir medlem även i den finska bokklubben. Utlåningen av specialpedagogiska hjälpmedel, material för laborering och konkretisering ökar för varje år i takt med att utbudet ökar. Katalogiseringen av allt inköpt material möjliggör en bättre styrning av resurserna och på så sätt växer utbudet av material något för varje skolår. Nu står vi inför utmaningen att göra KSR mer synligt, så att personalen i kommunens daghem, förskolor och skolor utnyttjar KSR:s resurser i ännu större utsträckning än i dag. KSR:s strävan är fortfarande att fånga upp nya vindar inom specialpedagogiken och att visa vägen för personalen. Det arbetet förverkligar vi bland annat genom regelbundna träffar för kommunens specialbarnsträdgårdslärare och speciallärare. Arbetet pågår också i ett större sammanhang i samarbete med huvudstadsregionens övriga resurscentrum; Resurscentrum i samverkan. I samarbetet deltar Helsingfors specialpedagogiska resurscentrum, Finno resurscentrum, SPE- RES, FDUV, Folkhälsans resurscenter och representanter från Vanda och Grankulla. Samarbetet är ett resultat av seminariet Våra resurscenter som en gemensam resurs, som arrangerades 27 april 2011 av Folkhälsans Förbund. De datorer som inköptes används flitigt i specialundervisningen, likaså är programmen i daglig användning. IT-utvecklingen går dock fort framåt och i dagsläget är behovet av att förnya och utveckla datorns användning i specialundervisningen stort. Här står KSR inför många utmaningar. Speciellt då det gäller elever i de högre årskurserna, årskurserna 7 9, är bristerna ett hinder i arbetet med kommunikation och mediekunskap. Detta är ett stort problem då elever i behov av stöd ofta behöver mer vägledning än övriga för att klara sig i informationssamhället. Men utmaningar är ju drivkraften i utvecklingsarbetet! 11

14 Kyrkslättprojektet under ledning av Anna-Lena Eriksson och Maj-Len Sundholm fick ett slut, men inte det specialpedagogiska utvecklingsarbetet. De visioner som utformades inom projektet fungerar som KSR:s ledstjärnor ännu i dag och har byggts på med fler nya visioner. I spåret av det femåriga projektet utvecklas och utvidgas KSR:s verksamhet i ett allt större sammanhang. I och med Kyrkslättprojektet skapades möjligheter som i sin tur gett nya möjligheter. Hoppas denna utveckling står i sig och att vi i dag inte ens anar vilka nya möjligheter KSR har då det igen förflutit fem år. Figur 2. Service som Kyrkslätts svenska resurscentrum kan erbjuda i dag Handledning Utlåning av material Dator i undervisning Daisy inlästa läromedel och skönlitteratur Kyrkslätts svenska resurscentrum Konsultation Materialbank Emilda Fortbildning Kartläggning av läs- och skrivsvårigheter 12

15 Till slut Anna-Lena Eriksson och Maj-Len Sundholm, Winellska skolan Detta projekt har varit en lång väg med både uppförs- och nedförsbackar. Ett projekt som pågår i fem års tid vid sidan av det egna arbetet kräver en hel del motivation. Med facit på hand kan vi säga att det har varit bra att vi var två projektledare i detta arbete. Under en så lång tid som fem år behöver man en person som bollplank och som den som påminner den andra om varför vi i första hand ville göra detta jobb. Det kommer tider då man helt enkelt vill ge upp och det är då man behöver stöd. I vårt fall har stödet kommit från den andra projektledaren och att vi sett att vårt arbete ändå så småningom gett konkreta resultat. Då vi för fem år sedan kastade oss in i arbetet med stor iver väntade vi oss en positiv resa mot ett klart mål. Det blev inte helt som planerat. Vi hade en vision som utgångspunkt för vårt arbete. Den var under hela projekttiden ett bra stöd för oss när vi ibland tvivlade på vårt arbete. Så här i efterhand kan vi konstatera att vi kanske var väl optimistiska och satte upp allt för många olika mål som vi försökte nå. Vi hade också tankar på hur vi skulle förändra hela vårt sätt att arbeta. Det som vi inte då förstod och därför inte tog i beaktande var att stora förändringar är en process som behöver tid. Det går inte bara att gå in i ett arbetslag och säga hur vi tänkt att vi ska göra. En rädsla för förändring och ett visst motstånd hör till alla förändringsprocesser. Efter att vi backat lite och insett vikten av att informera våra kolleger kunde vi jobba vidare med alla bollar vi kastat upp i luften. Vi jobbade med många olika delområden parallellt. Ibland kändes det som om alla bollar föll ner samtidigt och hela situationen kändes hopplös. Då hjälpte det oss att träffas med den andra projektledaren eller med referensgruppen för att klara av att gå vidare. Projektet har i huvudsak varit en positiv upplevelse. Den första ivern och Folkhälsans samt referensgruppens positiva feedback har fått oss att kämpa vidare. Under dessa år har vi fått chansen att komma ut och träffa människor som vi troligen annars aldrig skulle ha träffat. Vi har byggt upp ett nätverk av nya kontakter. Vi har med hjälp av fondmedlen kunnat ge vår dagliga undervisning en guldkant i form av de material som vi nämnt tidigare. Dessutom har vi haft möjlighet att delta i olika utbildningar och evenemang, som även de skulle ha blivit obesökta utan fondens hjälp. Vi kan i dag stolt berätta att vi den 19 oktober 2010 kunde inviga vårt egna resurscentrum, Kyrkslätt svenska resurscentrum, KSR. Resurscentrumet har grundats för att samordna och utveckla de specialpedagogiska resurserna i Kyrkslätts svenska skolor. Målsättningen är att de specialpedagogiska insatserna ska vara likvärdiga i de svenskspråkiga skolorna. KSR är först i barnaskor, men trots att projektet tar slut för vår del fortsätter arbetet med resurscentret. Hur såg vår vision ut då vi började? Har visionen lett till någon förändring? Svaret är ja på många olika plan, men det som vi ser som det viktigaste i hela arbetet är att vi idag inom specialundervisningen kan kalla oss ett TEAM, vi kan verkligen säga VI i dag och detta tror vi absolut att även avspeglas i den undervisning vi ger. 13

16 Figur 3. Modell över hur sättet att jobba inom specialundervisningen i Kyrkslätt utvecklats till ett team i samverkan med andra resurser JOPO-klassen Inklusion Elevvårdsteam Specialundervisning Specialklassundervisning TEAM Folkhälsanprojekt Lilla klassen Koordinator KELPO I skrivande stund pågår ett nytt femårigt Kyrkslättprojekt, med stöd av Folkhälsans förbund. Denna gång är målgruppen barn i behov av stöd och målet är att utveckla specialdagvården och dagvården i Kyrkslätt. Ett annat av projektets mål är att utveckla KSR så att daghems- och förskolepersonalen kan ta del av och nyttja KSR:s verksamhet och bibliotek. 14

17 Välkommen till seminariet Våra resurscenter som en gemensam resurs Tid: onsdag den 27 april 2011 kl Plats: Folkhälsans seniorhus, föreläsningssalen, Mannerheimvägen 97, Helsingfors Målgrupp: Personer som planerar kommunala pedagogiska/specialpedagogiska resurscenter, rektorer, speciallärare, lärare, specialbarnträdgårdslärare, organisationsanställda samt övriga intresserade. Målsättning: att presentera befintliga resurscenter i huvudstadsregionen, inspirera till utveckling och samverkan samt utreda möjligheterna att skapa ett nätverk. Seminariet är avgiftsfritt. Anmälan före den 18 april till Preliminärt program: Kaffe Välkommen Förbundsdirektör Viveca Hagmark, Folkhälsan Våra resurscenter som en gemensam resurs Chef för dagvård och utbildning, Mikael Flemmich, Kyrkslätt De kommunala resurscentren Esbo: Familjeskolan Verksamhetsansvarig Solveig Santanen, Finno resurscenter Helsingfors: Minervaskolans pedagogiska resurscentrum Speciallärare Marina Palmgren och Monica Grann-Lankinen Topelius skola Specialklasslärare Marika Öfverström Kyrkslätt: KSR från vision till invigning Speciallärare Maj-Len Sundholm, specialklasslärare Anna-Lena Eriksson, Kyrkslätt resurscenter KSR Ett specialpedagogiskt teamarbete Speciallärare Siv Enberg Resurscentra under uppbyggnad Skoldirektör Bjarne Mollgren, Grankulla och planerare Mia Eriksson-Pulkkinen, Vanda Sammanfattande diskussion Lunch och mingel (materialutställning) Hur kan de andra resurscentren samverka med den kommunala verksamheten Ett statligt resurscenter - Svenska skolan för synskadade och SPERES Synpedagog Anne Peltomäki, Handledande lärare Heidi Lindqvist och hörselpedagog Lena Nyström FDUV: Lärum Handledare Ulla-Stina Åman Folkhälsans resurscenter: Specialpedagogik, datapedagogik och kommunikation Speciallärare, synpedagog Misa Möller, specialpedagog Maj-Lis Eriksson, datapedagog Johan Palmén och talterapeut Annette Nylund Kaffe Hur bygger vi upp ett resurscenternätverk i huvudstadsregionen Diskussionen leds av avdelningschef Gun Andersson, Folkhälsan Avslutning se också folkhalsan.fi 15

18

19

20

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se

Fakta om E-böckEr Specialpedagogiska skolmyndigheten För information: www.sit.se Fakta om E-böcker Fakta om e-böcker 2008, Specialpedagogiska skolmyndigheten Projektledare: Maritha Angermund Manus: Maritha Angermund Illustrationer: Per Matsson Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita 2008

Läs mer

Pedagogisk handbok för grundläggande utbildning i Kronoby kommun

Pedagogisk handbok för grundläggande utbildning i Kronoby kommun Pedagogisk handbok för grundläggande utbildning i Kronoby kommun Innehållsförteckning INLEDNING... 1 1. DEN TREDELADE STRATEGIN... 3 2. STÖDFORMER... 5 2.1. Allmänt stöd... 5 2.1.1. Differentiering...

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa

Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa Väck lusten att lära hos dem som har svårt att läsa www.inlasningstjanst.se Telefon: 08-556 115 50 3 Kunskap för alla Idag finns 126 000 elever i grund- och gymnasieskolan i Sverige som har svårt att ta

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM)

Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Projektplan för projektet Samarbete mellan minoriteter inom minoriteten (MiM) Innehåll 1. Bakgrund och behov 2. Målsättningar och målgrupp 3. Samarbetsorganisationer och samarbetsparter 4. Projektets resultat

Läs mer

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Elever med annan språk och kulturbakgrund Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare FinRA 11.10 2014, SCIRA 50 Linköping Utbildningskonferens Läsning Läsundervisning Läsforskning

Läs mer

Pedagogisk handbok för småbarnsfostran och förskola i Kronoby kommun

Pedagogisk handbok för småbarnsfostran och förskola i Kronoby kommun Pedagogisk handbok för småbarnsfostran och förskola i Kronoby kommun Innehåll INLEDNING... 1 1. DEN TREDELADE STRATEGIN... 3 2. STÖDFORMER... 5 2.1. Allmänt stöd... 5 2.1.1. Differentiering... 6 2.1.2.

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Det var en gång en villrådig student

Det var en gång en villrådig student Det var en gång en villrådig student Som sen blev socionomstudent.. Som så småningom blev skolkurator Som sen blev socialkonsulent Som sen blev statlig utredare. Som sen blev byrådirektör (salig i minnet

Läs mer

Utvecklingsarbete som inspirerar

Utvecklingsarbete som inspirerar Utvecklingsarbete som inspirerar Exempel från Malmö Stad i samarbete med Malmö Högskola Åsa Ljunggren Ansvariga för forskningscirkeln Cirkelledare Åsa Ljunggren f.d. utvecklingssamordnare Malmö Stad, fil.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE

SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE PROJEKT NÄTPEDAGOGIK SEMINARIUM KRING NÄTBASERAT LÄRANDE ÅLANDS HOTELL OCH RESTARUANGSKOLA 19 MARS 2009 Projekt Nätpedagogik är delfinansierat av Europeiska Socialfonden och Ålands landskapsregering Program

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn och talböcker för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor Har du ett barn i din närhet som längtar efter att läsa samma böcker som sina kamrater,

Läs mer

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl

Förbundet De Utvecklingsstördas Väl Förbundet De Utvecklingsstördas Väl FDUV r.f. Tölögatan 27 A 15 00260 Helsingfors tel +358 (0)9 43 42 36 0 fax +358 (0)9 40 77 48 e-post: fduv(a)fduv.fi hemsida: www.fduv.fi Bilder: Patrik Lindström Solveig

Läs mer

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete

Läs mer

Individuellt inriktad elevhälsa

Individuellt inriktad elevhälsa Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 4.11.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet /

Läs mer

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER ANSVARSPERSON: Undervisningsdirektör Jari Alasmäki EKONOMISKT RESULTAT (Excel-tabell) VERKSAMHETSIDÉ Resultatenhetens ändamål är att ge kommuninvånarna en högklassig

Läs mer

Allmänt. 30 % allmän litteratur som ges ut av kommersiella förlag överförs till tillgängliga format budget ca 7 me ca 60 medarbetare

Allmänt. 30 % allmän litteratur som ges ut av kommersiella förlag överförs till tillgängliga format budget ca 7 me ca 60 medarbetare Celia-biblioteket ett specialbibliotek som betjänar hela landet näkövammaisten ja lukemisesteisten tasa-arvon edistäminen kirjallisuuden ja tiedon saannissa Verksamhet producera och låna talböcker, elektroniska

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2

Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET. Skola i världsklass 2 Skola i världsklass DE FÖRSTA RESULTATEN FRÅN PRIO-PROJEKTET Skola i världsklass 2 Bakgrund Den stora majoriteten av eleverna når grundskolans mål och andelen elever som uppnår målen i alla ämnen är den

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

7. STÖDTJÄNSTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER

7. STÖDTJÄNSTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER 7. STÖDTJÄNSTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER SPERES - finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum 3 Hörselpedagogiskt stöd 3 LÄRUM/SPERES - pedagogisk utveckling 4 LÄRUM-förlaget Ab 4 FDUV - Förbundet

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Vårt uppdrag SFS 2011:130

Vårt uppdrag SFS 2011:130 Vårt uppdrag Specialpedagogiska skolmyndigheten ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder

Nätbaskommitténs vision. Målgruppen. Metoder Tillsatt 4.2.2004 Vision (2007) Nätbaserad undervisning ska vara en naturlig del av varje examensinriktad utbildning på Åland och möjlighet ska finnas även inom annan utbildning och inom den fria bildningen

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad

SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet

Läs mer

STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE

STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE STÖDSTRATEGIN INOM SMÅBARNSFOSTRAN OCH FÖRSKOLA I PEDERSÖRE - EN HANDBOK 1 INNEHÅLL FÖRORD 1. FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1.1 Förskollärarens roll, uppdrag och förhållningssätt till barns lärande 1.2 Anordnandet

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014 Serviceområdet för svenskspråkig fostran och undervisning Inom resultatområdet

Läs mer

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats

Laurea Julkaisut I Laurea Publications. Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty. LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Laurea Julkaisut I Laurea Publications Kristina Henriksson, Päivi Mantere & Irma Mänty LBD4ALL-BRUKSANVISNING En forskningsinriktad ansats Copyright Skribenter och Yrkeshögskolan Laurea 2014 Publikationen

Läs mer

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna MTM:S INFORMATIONSSERIE Hitta till talböckerna Om barn med läsnedsättning för föräldrar och lärare Läsa på samma villkor En läsnedsättning kan ha många orsaker. Vanligast är läs- och skrivsvårigheter inklusive

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Samarbete leder till läslust

Samarbete leder till läslust Den ena är expert på litteratur, den andra på lässvårigheter. På Mariebergsskolan i Umeå samarbetar specialpedagoger och skolbibliotekarie för att nå fram till eleverna. TEXT ERIKA WERMELING * BILD ALEXANDRA

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Pedagogisk Inspiration Malmö / Ina Alm bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

En skola för alla. Mot en inkluderande skola. Rapport från arbetsgruppen 20100526

En skola för alla. Mot en inkluderande skola. Rapport från arbetsgruppen 20100526 En skola för alla Mot en inkluderande skola Rapport från arbetsgruppen 20100526 Inkludering integrering g Inkludering: miljön anpassas efter elevens behov. Integrering: eleven anpassar sig till miljön.

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-09-23 Bollnäs kornmun iiifocenter@bolliias.se Rektorn vid Rengsjöskolan F-6 gun-marie.tvve@bollnas.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rengsjöskolan

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT strategi för grundskolan i Malmö stad IKT-Handlingsplan för grundskolan Jag använder internet till att chatta med vänner kolla instagram, youtube och ibland kanske jag gör läxor på datorn, ipad,mobil

Läs mer