U)r, Till Regeringskansliet Utbildningsdepartementet. Remiss Betiinkande Hiigre utbildning under tjugo ir (SOU 2015:70)
|
|
- Elin Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sv(Y sk slljk!k()t{trskrl0ftrrrrr!l dr!luksk0lltlskornirs l)rotrss()nella {JfganisaI(nt. Vl loretaadef D(Jlcssr0nel15 kul]jk,l0..onl ade Il(.d5y{tealt'ralnj! 5[ lli]t] Ve(jk lg'l )ll] giin Alla egrtrrrreralde!jrrkskr)ter!kof odr slukskoler,jkeshrdefarde kar b[ llred]erirrar. U)r, a /'r't', ; -',.1 - Stockholm 5 november 2015 Svensk sjukskiiterske{tirening Dm 12/21 /1 5 Till Regeringskansliet Utbildningsdepartementet Remiss Betiinkande Hiigre utbildning under tjugo ir (SOU 2015:70) Svensk sj u kskiiterskeftirenings yttrande Svensk sjukskdterskef)rening cir en professionell sammanslutning av sjukskdterskor- Svensk sjukskdterskefdreningfdretrdder professionens kunskapsomrdde med syfte au frcimja forsbting och utveckling, utbildning[ samt kvalitetsutveckling inom vdrd och omsorg. Fdreningen har ca medlemmar. Svensk sjukskdterskeftirening avgriinsar remissvaret till konsekvenser fiir legitimerade sjukskd,terskor och sjukskiiterskeutbildningen pi grund- och avancerad nivi. Synpunkter har aven inhamtas fran Professorsniitverket, bestiende av samtliga professorer i virdvetenskap och omvirdnad i Sverige vilket redovisas i siirskild bilaga till remissvaret ( l). Overgripande synpunkter Svensk sjukskd,terskeftirening uppmerksammar att forskarutbildning saknas i utredningen. Forskarutbildning och forskning utgor kunskapsnavet fbr bide h6gskolor och universitet och lir basen fiir all hdgre utbildning. F0reningen anser att den utvecklingen b0r uppmarksammas och att en utredning bd,r tillsattas i syfte aft synliggdra de konsekvenser det kan fa ftir lerosatenas framtida uweckling. Enligt utredaren [r dubbla examina ett utpreglat svenskt fenomen och menar att det rader en missuppfattning att ftirutom en yrkesexamen behdvs 6ven en generell examen ftlr tilltade till utbildning pril avancerad nivi och forskarnivi. En generell examen lr nddvdndig fiir att utbilda sjuksktiterskor till aktiva forskningskonsumenter och mdjliggora meritering nationellt och intemationellt. Utredaren verkar ha influerats av internationella tongilngar om att unga sjuksk6terskor inte liingre vill utltira omvirdnad och att det av den anledningen iir skadligt med akademiska examina. Snarare kan man dra slutsatsen att kvinnodominerade yrken ska hillas utanliir kompetensutveckling och karriiirmdj li gheter. Det iir idag fullt mojligt att genomftira studier med syftet aft ne tve, eller flera examensmil pi samma lektion, liireldsning eller examination. Svensk sjukskiiterskefiirening delar inte utredarens bedomning att dubbla examina kan suboptimera miluppfollelse i examina. Det er otydligt och oqirdigt tiinkt eftersom beslut om dubbla examina grundas pi miluppfllelsen av examensmil liir yrkesexamen respektive generell examen. Ett sammanhellet utbildningsprogram som leder till bred yrkeskunskap och iimnes{iirdjupning kan mdta framtidens krav pa hdg kompetens i virden. Sverige har sedan ir 2007 haft ett sjukskd,terskeprogram diir examensm en fiir yrkesexamen och generell examen har integrerats. Universitetskanslersambetets utviirderingar (201 l-20l4) giillande sjukskdterskeexamen, specialistsjuksk6terskeexamen och generella examina pa kandidat, magister- och masternivil visar tydligt att utbildningen kan ni olika uppsiittningar av examensmil i ett sammanhillet utbildningsprogram. SVTNSK SJUKSK0II RSKf.fORf NING llaldersgalafr l L Post ssi\qswtrrrrrse 5e 1l/ 2/ Stul\ro.nl lc vr rr8dl-l 240'. ax.b4l2 24 2a Plus,{rc 5213/ / Oryn t 802() Sterkor sjukskiiterskans profossion
2 Behov av utveckling Examensmilen frin 5r 1993 och 2001 ltir sjukskdterskors grund- och specialistutbildn ing behdver ses Over liir att battre svara mot framtidens krav pi evidensbaserad vird och dvriga kzimkompetenser. Specialistutbildningens samband med forskarutbild n ing behdver klargoras. Det behdvs en ny modell av sjukskdterskors specialistutb ildn ing som tydligare utgar fran huvudomridet omvirdnad pi avancerad nivi. Utgingspunkten ar att efter avslutad specialistutbildning erhilla en yrkesexamen samt en generellexamen pi masterniv6. Kunskap om vetenskaplig metod och de sex kiirnkompetenserna personcentrerad v6rd, samverkan iteam, evidensbaserad vard, itirb?ittringskunskap ftr kvalitetsutveckling, saker verd samt informatik behdver sammanfliitas med omvirdnadsamnet genom hela specialistutbildn ingen. Progression i huvudomridet omvardnad iir niidviindig liir att utveckla specialistsjukskdterskans ltirmiga att sjiilvstindigt beddma, planera och itgiirda komplexa omvirdnadsbehov och fungera som omvirdnadsexpert i samarbete med andra professioner. En specialistsjukskdterska med bide generellexamen inom huvudomridet omvirdnad och en yrkesexamen inom vald specialitet kan ta avancerade kliniska beslut och medverka till ltirbiittrad vardkvalitet. Yrkesexamen och generell examen i sj uksktiterskeutbildningen lnforandet av Hdgskolereformen ir 1977 mediiirde en kulturfiiriindring och integration av yrkesutbildn ingar i den nya hdgskolan. Fiir sjukskdterskeutbildningens del innebar det att forskningsanknl,tning i undervisningen formellt ltjrdes in och en forskningsbas byggdes upp. Det har medfiirt en pitaglig utveckling av sjukskiiterskors kunskapsomride omvirdnad vilket har bidragit till fiirbiittrad vird ltir patienter och nirstiende. Sverige fick sin fiirsta professor i omvirdnad ir l98l och har idag fler iin 70 verksamma professorer i omvirdnad/virdvetenskap och cirka 1300 disputerade sjukskoterskor. I och med 1993 irs examensordning blev sjukskdterskeutbildningen treirig. I examenstrukturen gavs en distinktion mellan yrkesexamen och generell examen. Fdr sjukskd'terskeutbildningens del innebar yrkesexamen en tydlig koppling till legitimationsyrket sjukskdterska och den generella examen synliggjorde forskning och utveckling av kunskapsomrildet omvirdnad/virdvetenskap. Genom inltirandet av utbildnings- och examensreformen ir 2007 (Bolognareformen) formulerades nya mil pi avancerad nivi. Refonnen stallde krav pi att utveckla studenternas fiirutsiittningar fiir yrkesverksamhet, sjiilvstiindighet och forsknings- och utvecklingsarbete. Reformen innebar liir sjuksk0terskor en mdjlighet till rd'rlighet pa en internationell arbetsmarknad och behdrighet till forskarutbildning nationellt och internationellt. Allt fler liinder inom EU utdkar idag sin grundutbildning med en kandidatexamen i omvirdnad/vilrdvetenskap. Dubbla examina iett sammanh6llet utbildningsprogram anger att hdgskolan ansvarar fior utbildningen in sin helhet {iir att s?ikra det akademiska vardet och kopplingen till relevant forskning. Med dubbla examina tydliggors kunskapsornradet omvirdnad som innefattar det vetenskapliga omredet och yrket. Dagens magister- och masteruppsatser har i hog grad bidragit till lorbiittringar av virden. Forskningsanknytningen i utbildningen har utvecklat studenterna till forskningskonsumenter. En akademiskt utbildad sjukskdterska kan ta del av aktuell forskning och implementera den i dagligt arbete. Enbart en yrkesexamen iir inte tillr?ickligt iiir dagens och framtidens komplexa vird. Internationell forskning visar att akademiskt utbildade sjuksktiterskor Okar patientsakerheten och minskar mortaliteten inom slutenvird. Utbildningsutbud Svensk sjuksk<iterskeltirening instammer i utredningens bedomning att det har skett en 6kad "programifiering" av utbildningar och ftir sjuksk<iterskors del rniirks det pi avancerad nivi. Genom ett antal remissvar och debattartiklar har ltireningen beskrivit konsekvenser rred dagens elva traditionella inriktningar och den iippna, tolfte inriktningen av specialists.iukskoterskeexamen. Hdgskolans ansvar 5r att anordna utbildningar mot ett brett, viildefinierat och varaktigt omride, med til lriicklig anstiillningsbarhet.
3 Den 6ppna, tolfte inriktningen har medltirt att laroseten genomftir attraktiva utbildningar som kortsiktigt motsvarar virdens behov och studenternas efterfrigan, men som inte nddvendigtvis ar stadigvarande d'ver tid. Autonomireformen har medftirt att laroseten i vissa sammanhang konkunerar med varandra. Behovet av specialistutbildade sjukskd'terskor iir stort och det finns risk att landstingen anordnar egna, korta specialiseringsprogram ftir att snabbt 6ka antalet sjukskiiterskor med specialutbildning. Vid korta program riskerar kunskaper om evidensbaserad omvirdnad bli bortprioriterade vilket innebiir en allvarlig tillbakaging ftir sjukskoterskans profession. Fortbildning En allt mer specialiserad vard stliller krav pi djup kunskap och kompetens. Kontinuerlig fortbildning iir nddviindig och verksamhetens ansvar ltir kompetensutveckling iir obestridligt. Ftireningen ser med oro pi d,kad efterfrigestyrd uppdragsutbildning/fortbildning som riskerar att ersitta hd'gskolans reguljiira specialistutbildningsprogram och fristaende kurser pi avancerad nivi. Svensk sjukskdterskeftirening anser att det behdvs en granskning av uppdragsutbildningar med avseende pi innehill, omfattning och kunskapsomridets progression. Nationell samverkan Svensk sjukskd'terskeltirening instammer i utredningens ftirslag att regeringen b6,r skapa arenor fiir regelbunden och systematisk samverkan och di i synnerhet liir de identifierade hinder som petreffats n?ir det giiller virdutbildningar. Hdgskolans uppgift iir att dimensionera efter arbetsmarknaden och samhellets ttvriga behov. Fdreningen har upprepade ginger genom remissvar och debattartiklar framhallit vikten av en nationell samverkan ddr myndigheter, larosaten, verksamhetsfiiretriidare och Svensk sjukskotersketitrening tar ett gemensamt ansvar ftir lingsiktig planering av sjuksk6terskors utbildning pi grund- och avancerad nivi. ldag saknas en nationell samordning liir dimensionering av ett nationellt utbildningsutbud. En samordning nationellt ftirhindrar att vissa specialistutbildningsprogram stalls in trots verdens behov av specialistsjukskiiterskor. Det ltirekommer samverkan regionalt mellan lerosete och verksamhet. Den samverkansformen bygger ofta pi l6sa bindningar och medfiir inte ansvar fiir att koordinera utbildningsprogrammen nationellt. Svensk sjukskdterskeliirening inst?immer i utredningens oro iiver nedliiggningshotade utbildningar pi framliirallt avancerad nivi som inte blir ekonomiskt biirkraftiga med ftir IE studenter. Resurstilldelningssystemet beh6'ver ses dver di dagens system hindrar ett strategiskt samarbete mellan verksamhet och utbildningsanordnare. Svensk sjukskdterskefiirening anser att dubbla examina liir sjuksk<iterskors grund- och specialistutbildning ar en {iirutsattning fiir virden, forskningen och professionens utveckling. ru/m,lt e-.tt=;z Birgitta wedahl Ing-Marie Moegelin / Kanslichef z=-7{a- - Yaqez..-' Sakkunnig utbildningsfrigor
4 Bilaga 1 Bilaga till Svensk siukskiiterskefiirenings remissvar Professorsnatverkets synpunkter pe: Betenkande av utredningen om h6gskolans utbildningsutbud {SOU 2015:70}- Hiiere utbildnine under 20 6r Professorsn;werket, besteende av samtliga professorer ivsrdvetenskap och omverdnad isverige, har tagit del av utredningen SOU 2OI5:7O. Undertecknade, som ansvarar fdr nasta ers professorsnatverkstriiff har fitt uppdraget att sammanstalla synpunkter och avge ett samlat svar fran professorsgruppen. Professorsgruppen instemmer istort sett med utredarens bed6mning av utvecklingen civer 20 6r, men vill samtidigt papeka att utredningen inte innefattar forska rutbild ningen, vilket vi ser som en brist. Enligt vir uppfattning utg6r forskarutbildning en stor och viktig del av universitetens och hogskolornas totala utbildningsutbud och fr6gan om forskarutbildning hinger diirfdr intimt samman med h6gskolans dvriga utbildningar inom respektive iimne/kunskapsomrade. Enligt utredningen er det en missuppfattning att det forutom en yrkesexamen behcivs en generell examen fdr tilltrede till utbildning p6 avancerad niv6 och forskarniv6. I den slutsatsen blir det tydligt att utredaren fdljer en del aktuella trender i Europa, der till exempel artiklar fren Storbritannien beskriver att sjukskdterskor blivit "fdr fina att tvatta patienter/' och derf6r inte bor ha akademiska examina. Man kan spekulera i om detta er politiska och ekonomiska mandvrer fdr att stora grupper av yrken, sarskilt kvinnodominerade, ska h6llas utanfdr kompetensutveckling och karriirmrijligheter. I Sverige har sjuksk6terskeyrkets akademisering pegett sedan 1970-talet, och idag finns omfattande internationell forskning som visar att akademiskt utbildade sjukskiiterskor iikar patientsekerheten och minskar mortaliteten inom slutenv6rd. Utredaren ger forslag att regeringen utreder hur en endring av hcigskolefcirordningen kan ske enligt f<iljande: att leroseten inte fer utfarda tvi examina eftersom det finns en risk f<ir suboptimering med dubbla examina pa samma studiemeriter. Detta med suboptimering er dock felaktigt eftersom beslut om dubbla examina grundas pa m6luppfitllelse av examensmilen f<ir yrkesexamen respektive generell examen. Det er fullt miijligt att genomfdra studier med syftet att n6 flera examensmal. Faktum ar att det ar bede onskvart och naidvandigt att tiverbrygga klyftan mellan teori och praktik genom att integrera lsrandem6loch examensm6ltill en helhet i undervisningen. Ett sedant arbete har sedan ldnge p6g6tt inom sjukskoterskeutbildningen. Beslut om dubbla examina handlar om hur vi ser p6 innebrirden av kompetens. I dagens snabba utveckling av h6lso- och sjukv6rden recker det inte lsngre med en empatisk hellning, utan varden behiiver baseras p6 evidens och fcir detta behovs gedigen kunskap inom flera omriden. Detta krever en akademiskt utbildad sjukskijterska som kan ta del avoch omsetta evidens. Sedanerlgg3harvi i Sverige haft ett sjukskoterskeprogram dair vi lyckats bra med att integrera examensmilen fdr yrkesexamen med den generella examen, kandidatexamen. Integreringen av examensmal pi avancerad nivi har inte lyckats lika vel. Ett skel till detta ar otydligheten ihuvudomredet inom specialistutbildningarna. Huvudomradet omv6rdnad/ vardvetenskap iir her inte sa tydligt framskrivet. Professorsnetverkets standpunkt er att specia listutbild n inga rna behtiver forlsngas till tva er, samt knytas till en mastersexamen.
5 Bilaga 1 Detta fiir att skapa en internationell anpassning till Bologna, samt ge bredd och djup i kunskaperna. I dagsldget erh6ller studenterna en yrkesexamen och dessutom en generell examen (magister) efter ettarsstudierpa heltidoch kunskapsniv6n riskerar dermed att brista fijr b6da examina. Vi st6rnu infdr ett scenario dar behovet av specialistutbildade sjukskoterskor er stort, och det finns ddrfdr en risk att landstingen startar korta fdrdjupningsprogram for att snabbt tika antalet specialister. Akademiska kunskaper avseende evidensbaserad verd prioriteras da sannolikt bort och detta blir en tillbakaging for sjukskdterskans profession. Frigan om dubbla examina i en utbildning innebar att inte enbart att ge studenten en bred kunskap utan aven amnesdjup, med tydlig progression inom emnet. Mot bakgrund av den utveckling som skett inom hdlso- och sjukverden kan vi vara tamligen overens om att specia listutbilda d e sjukskdterskor ska vara aktiva forskningskonsumenter. Fiir att kunna vara detta m6ste kompetenser som kritisk granskning, vetenskaplig metod, evidensbaserad vard och liknande undervisas och examineras. Detta gors igenerella examensm6l. En godkiind yrkesexamen er inte tillr6ckligt fajr att en sjukskoterska ska kunna fungera i dagens och framtidens vard, de kraven iir hiigre stdllda bland annat p6 evidensbaserad v6rd och kunskap om de ovriga kiirnkompetenserna. Mot den her beskrivna bakgrunden ar det rimligt att krava att examensm6len ses over, eftersom vi flera ginger diskuterat att examensmiilen dr fo16ldrade. Dessutom bdr specialistutbildningarna ses tiver med tanke pe att de er for korta itid och dr omoderna. Specialistutbildningarna bdr byggas in i en 2-erig masterutbildning och sambandet med forskarutbildning meste klarg6ras. Uppsala FOr professorsnatverket/ Inger K Holmstrdm, Claudia Lampic och Margret Lepp
Remiss U2010/2149/UH Dnr 14/05/10. Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? (Högskoleverkets rapport 2010:5 R)
Utbildningsdepartementet Stockholm 2010-09-28 Fredrique Lémery Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? (Högskoleverkets rapport 2010:5 R) Remiss U2010/2149/UH Dnr 14/05/10 Svensk sjuksköterskeförening
Läs merBetänkandet Högre utbildning under tjugo år
1(7) German Bender Tel: 08 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Till TCOs kansliberedning 2015-11-06 Betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) TCO Dnr 15-0079 TCO har
Läs merRemiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)
Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits
Läs merFramtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)
YTTRANDE Datum Diarienummer 2019-02-11 1.1.3-2018-07140 GD-2019-25 Handläggare Jeanette Johansen Ert diarienummer U2018/04219/UH Utbildningsdepartementet u.remissvar@regeringskansliet.se Framtidens specialistsjuksköterska
Läs merUtbildningsdepartementet Utbildnings- och högskoleenheten Stockholm 2011-09-01 Frédérique Lémery U2011/3579/UH 12/19/11
Utbildningsdepartementet Utbildnings- och högskoleenheten Stockholm 2011-09-01 Frédérique Lémery Promemoria Vårt diarienummer U2011/3579/UH 12/19/11 Förslag om ändrad examensbeskrivning för specialistsjuksköterskeexamen
Läs merSvar på skrivelse från patientnämnden om fast vårdkontakt 2014-0051A
MISSIV 1(1) 2014-10-30 LJ2014/440 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Svar på skrivelse från patientnämnden om fast vårdkontakt 2014-0051A Bakgrund Patientnämnden i Landstinget i Jönköpings
Läs merSvar på remissen: Framtidens specialistsjuksköterska SOU 2018:77
1 (3) Tjänsteställe, handläggare FöredragningsPM Staben HR, Maria Åkesson 2019-03-13 Dnr: 18RS9388 Organ Hälso och sjukvårdsnämnden Svar på remissen: Framtidens specialistsjuksköterska SOU 2018:77 Förslag
Läs merRemissyttrande för betänkande - Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter
1 (4) Remissyttrande Diarienummer RS 2019 00573 Utbildningsdepartementet Remissyttrande för betänkande - Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter Västra Götalandsregionen har beretts
Läs merTill Ministern fijr forskning och hrigre utbildning
Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning Helene Hellmark Knutsson Utbi ldningsdepartementet I nfor rege ri ngens fors kn i ngspropositio n 201,6-2020 overld m na r Svens k sjukskdterskeforening
Läs merSjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet
PM 2010:109 RIV (Dnr 001-1659/2010) Sjuksköterskors specialistutbildning - vilket slags examen? Högskoleverkets rapport 2010:5 R Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att
Läs merProgramme in Nursing 180 higher education credits
Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande
Läs merAkademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor
Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård
Läs merRektorer enligt sändlista
Rektorer enligt sändlista Utvärderingsavdelningen Aija Sadurskis BESLUT 2003-12-16 Reg.nr 641-2642-03 Uppföljning av rätt att ge specialistsjuksköterskeexamen Regeringen införde den 1 mars 2001 en ny yrkesexamen,
Läs merÖrebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00
Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet
Läs merSjuksköterskeutbildning, 180 hp
1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning
Läs merProtokoll fiir IAL:s virirsmiite Solidaritetsriirelsens Hus" Stockholm" 14-15 mars 2009. Dag 1,2009-03-16. $ 4 Val av miitessekreterare
Intemationella Arbetslag Tegeviksgatan 40 I 1640 Stockholm Protokoll fiir IAL:s virirsmiite Solidaritetsriirelsens Hus" Stockholm" 14-15 mars 2009 Dag 1,2009-03-16 N?irvarande: Josefin Lindgren, Danild
Läs merYttrande över remissvaret av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter (SOU 2018:77)
Dnr. LED1.2-2018/783 1 (av 2) REKTOR YTTRANDE 2019-03-11. Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleeneheten Yttrande över remissvaret av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll,
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot omvårdnad av personer med infektionssjukdomar 60 högskolepoäng
Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot omvårdnad av personer med infektionssjukdomar 60 högskolepoäng Postgraduate Programme in Specialist Nursing Nursing Care of Persons with Infectious Diseases
Läs merYttrande övre remissen Högre utbildning under 20 år (SOU 2015:70) Remiss från kommunstyrelsen
Arbetsmarknadsförvaltningen Staben för utveckling och utredning Tjänsteutlåtande AMN 2015 0229.01.06 Sida 1 (7) 2015-09-10 Handläggare Petra Wårstam Larnhed Telefon: 08-508 35 514 Till Arbetsmarknadsnämnden
Läs merUppföljning av ifrågasättandet av rätten att utfärda specialistsjuksköterskeexamen vid Uppsala universitet
Uppsala universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 08587 Annika.vanje@hsv.se
Läs merGenusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde.
Forsknings- och utbildningsnämnden ALLMÄNNA RÅD 2010-09-08 Dnr HS 2010/328-510 Utformning av utbildningsplan 1 Allmänt Bestämmelser om utbildningsplan finns i Högskoleförordningen. Där framgår att det
Läs merVad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden?
Vad ska vi ha högre utbildning till och hur ska den dimensioneras i framtiden? 1 SUHF 151020 LARS HAIKOLA 2 1. Högskolans mål är stabila 2. Individens önskemål - arbetsmarknadens behov 3. Kopplingen utbildning
Läs mer1 Remissvar Högre utbildning under tjugo år Dnr LiU
PROTOKOLL Delegationsbeslut FST del 2015-084 1(1) Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten Delegationsbeslut Närvarande: Ulf Nilsson Ingela Wiklund Maria Boberg dekanus föredragande sekreterare 1 Remissvar
Läs merSOC1ALSTYRELSEN 2011-06- 09
REGERINGSKANSL1ET Promemoria 2011-05-31 U2011/3579/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Frederique Lemery Ink Doss. Dnr Handl Förslag om ändrad examensbeskrivning för specialistsju
Läs merUtdrag PROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Regionstyrelsen
Utdrag PROTOKOLL 1 (2) Sammanträdesdatum Regionstyrelsen 2019-03-12 --- 51 Remiss SOU 2018:77. Framtidens specialistsjuksköterska. Yttrande VLL 2745-2018 Sammanfattning Utbildningsdepartementet har utrett
Läs merSvar på remiss av betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter. (SOU 2018:77)
Datum: Diarienummer: 2019 03 08 ALN 2018 0712 Sida 1 (7) Uppsala kommun Remissvar Handläggare: Karina Bodin Utbildningsdepartementet Lisa Midlert u.remiss@regeringskansliet.se Diarienummer U2018/04219
Läs merDiabetessjuksköterskans utvecklingsmöjligheter Karin Wikblad Uppsala universitet
Diabetessjuksköterskans utvecklingsmöjligheter Karin Wikblad Uppsala universitet 1 Leg sjuksköterska med specialisering inom diabetesvård Nivå Avancerad Nivå (magister) Avancerad Nivå (magister) Avancerad
Läs merYttrande över SOU 2018:77
Rektor Ylva Fältholm Missiv 2019-01-25 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2018:77 Högskolan i Gävle har tagit del av betänkande av utredningen Framtidens specialistsjuksköterska
Läs merRemissen om sjuksköterskors specialistu t- bildning - vilket slags examen? (Högskoleverkets
ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI OCH PLANERING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-08-25 Handläggare: Ulla Fredriksson, 508 36 216 Till Äldrenämnden den 14 september 2010 Remissen om sjuksköterskors
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD
Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogram i palliativ vård Postgraduate Diploma
Läs merUtbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
Läs merYttrande över remiss: SOU 2018:77 Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter
Datum: Diarienummer: 2019-03-08 OSN-2019-0168 Sida 1 (2) Omsorgsförvaltningen Beslut Handläggare: Evelyn Widenfalk Ehlin Monica Hansson Omsorgsnämnden Yttrande över remiss: SOU 2018:77 Framtidens specialistsjuksköterska
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G2018/316 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Programkod: V2ANV 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merFörslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro
Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro Christina Karlsson/Anita Hurtig Wennlöf Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Innehåll Utbildningssystemet
Läs merBeslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik
Konstfack Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Lisa Jämtsved Lundmark 08-563 088 03 lisa.jamtsved.lundmark@hsv.se
Läs merKVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.
KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat
Läs merUniversitetskanslersämbetets yttrande över Framtidens specialistsjuksköterska en ny roll, nya möjligheter.
YTTRANDE 1(5) Avdelning Utvärderingsavdelningen Utredare Yvonne Fors 08-563 085 88 yvonne.fors@uka.se Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Universitetskanslersämbetets yttrande över
Läs merVerksamhetsplan för åren antagen vid Svensk sjuksköterskeförenings föreningsstämma
Verksamhetsplan för åren 2018-2019 ÖVERGRIPANDE MÅL : Verka för hög omvårdnadskompetens och sjuksköterskors professionella utveckling för patientens, vårdens och samhällets bästa. Det finns många exempel
Läs merUppföljning av kandidatexamen i informatik vid
BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-150-13 Rektor Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid Beslut Universitetskanslersämbetet ger
Läs merVarför behövs en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor. Vetenskapliga rådet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor Mars 2018
Varför behövs en specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Vetenskapliga rådet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor Mars 2018 Radiografi Röntgensjuksköterskans huvudområde är tvärvetenskapligt
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, ambulanssjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAM Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor
Läs merafi-fi-25 { Goran Lidstrdm E ! PA kompletterande yttrande 24 nov, budget 201s.pdf / Uploaded File (74K) orru++uwrutd(oldmun Kommunstyrelsen
Utskrivet av: Ulrika Osterstrdm Namn: kompletterande yttrande PA int6r Budget 2015 : Vilhelmina den 25 november 2014 O7i1O:41 Sidan I av 1 Frin: Arende: Ti :!Tommy Streling kompletterande yttrande PA infdr
Läs merFysioterapeutprogrammet
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården
Läs merRiktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad. Beslutat av rektor , dnr L 2017/178.
Riktlinjer för forskningsanknytning vid Högskolan i Halmstad Beslutat av rektor 2019-01-15, dnr L 2017/178. Inledning I Högskolelagen (HL) framgår de bestämmelser som gäller för universitet och högskolor.
Läs merPunkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé
Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utbildningarna
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 60 högskolepoäng
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 60 högskolepoäng Postgraduate Programme in Specialist Nursing Intensive Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Gäller från och med höstterminen
Läs merHögskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan
MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten
Läs merKommittédirektiv. Specialistsjuksköterskeutbildning och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar för framtidens hälso- och sjukvård. Dir.
Kommittédirektiv Specialistsjuksköterskeutbildning och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar för framtidens hälso- och sjukvård Dir. 2017:86 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juli 2017 Sammanfattning
Läs merExamensbeskrivningar för filosofie kandidat-, magister-, och masterexamen vid HT-fakulteterna
BESLUT 1 Dnr U 2016/690 Fakultetsstyrelsens arbetsutskott Examensbeskrivningar för filosofie kandidat-, magister-, och masterexamen vid HT-fakulteterna Examensbeskrivningen gäller för generell examen som
Läs merRemiss från regeringskansliet gällande betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter SOU 2018:77
Protokollsutdrag Socialnämnden 2019-02-20 23 Dnr SN 2018/00375 Remiss från regeringskansliet gällande betänkandet Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter SOU 2018:77 Sammanfattning
Läs merUtbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis
Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras
Läs merUtbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng. Bachelor Programme in Nursing, 180 credits
Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor Programme in Nursing, 180 credits Programkod: SSH16 Utbildningsnivå: Grundnivå Fastställd: 2015-04-22 Ikraftträdande: Höstterminen
Läs merMasterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits
1(6) Utbildningsplan Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1. Basdata Nivå: Avancerad Programkod: XAMIV Fastställande: Utbildningsplanen
Läs merMål för generella examina
för generella examina Kandidatexamen Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng
Läs merHandläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden
Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning
Läs merYttrande avseende Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter, SOU 2018:77
Yttrande Dnr: 1-952/2018 2019-03-05 Sid: 1 / 7 Yttrande avseende Framtidens specialistsjuksköterska ny roll, nya möjligheter, SOU 2018:77 Karolinska Institutet har anmodats att yttra sig över betänkandet
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård vid Röda Korsets Högskola
Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård 60 högskolepoäng Postgraduate Programme in Specialist Nursing Intensive Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Gäller från och med vårterminen
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram inriktning vård av äldre, 60 högskolepoäng (hp) Specialist Nursing Programme Elderly Care 60 higher education
1 Specialistsjuksköterskeprogram inriktning vård av äldre, 60 högskolepoäng (hp) Specialist Nursing Programme Elderly Care 60 higher education credits VASPC VAAL Examen Specialistsjuksköterskeexamen med
Läs mer(2015:XX) om behandling av personuppgifter och journalforing i hiilso- och
Till Socialstyrelsen Stockholm 2015-09-01 Svensk sj ukskdterskeforening Dnr 121 1 81 1 5 Remiss avseende lorslag - Socialstyrelsens foreskrifter och allmiinna rid (2015:XX) om behandling av personuppgifter
Läs merSjuksköterskeprogrammet. Study Program in Nursing. Svenska. Grundnivå
Dnr: HNT 2015/53 Fastställd 2015-02-23 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Sjuksköterskeprogrammet Programkod: Programmets benämning: VGSSK Sjuksköterskeprogrammet Study Program
Läs merVägledning för ansökan om tillstånd att utfärda examen
PRÖVNINGAR AV EXAMENSTILLSTÅND för om tillstånd att utfärda examen Generell och konstnärlig masterexamen BILAGA 2 för om prövning av tillstånd att utfärda examen: Bilaga 2 Generell och konstnärlig masterexamen.
Läs merKvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen
Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens
Läs merMycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet
Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick
Läs merFramtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter - SOU 2018:77
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-03-15 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter - SOU 2018:77 Sammanfattning Sveriges kommuner och landsting (SKL)
Läs merVäxjö universitet Rektor. Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax:
Växjö universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se BESLUT 2008-12-09
Läs merUtbildningsdepartementet Stockholm
Utbildningsdepartementet Stockholm Utredningsavd Thomas Furusten YTTRANDE 2002-04-16 En ny yrkeshögskoleutbildning inriktning, utformning och kvalitetskriterier. Slutbetänkande av Utredningen om kortare
Läs merRiktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga program
Grundutbildningsnämnden RIKTLINJER Diarienummer: 40-385/12 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-10-15 Revidering: 2014-12-17 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga program
Läs merRektor Malmö högskola
Rektor Malmö högskola Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Karin Järplid Linde 08-563 087 86 karin.jarplid.linde@hsv.se
Läs mer2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet
2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merSjuksköterskeprogrammet
1 (5) Grundutbildningsnämnden Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Grundnivå (G) VGSSK Programbeskrivning Sjuksköterskeprogrammet leder fram till en akademisk examen på kandidatnivå och till
Läs merDET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING
DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionsförening. Vi är en ideell förening som företräder professionens kunskapsområde omvårdnad
Läs merSpecialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng
Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Postgraduate Program in Specialist Nursing Psychiatric Care 60 credits UTBILDNINGSPLAN Gäller från och med 2014-03-06
Läs merUppföljning av röntgensjuksköterskeexamen vid Luleå tekniska universitet
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Nils Olsson 08-563 088 40 nils.olsson@uka.se 2015-03-17 411-321-14 Till rektor Uppföljning av röntgensjuksköterskeexamen vid Luleå tekniska universitet
Läs merYttrande över Sophiahemmet Högskolas ansökan om tillstånd att utfärda barnmorskeexamen. Ansökan och ärendets hantering
YTTRANDE 1(2) Avdelning Datum Utvärderingsavdelningen 2013-06-27 42-74-13 Handläggare Margareta Stark 08-563 086 02 margareta.stark@uk-ambetet.se Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Yttrande över
Läs merUtbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng
= G 217 47 13/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad av dekanus 2010-09-29 1. Beslut om
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G2018/317 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng Programkod: V2DIS 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merUtbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Nursing 180 higher education credits
Dnr G217 4700/06 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelse 2006-11-24 Reviderad av dekanus
Läs merUppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)
Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se
Läs merBeslut Reviderat
Malmö högskola / Gemensam förvaltning Rektors kansli Monika Patay utbildningshandläggare 1(8) Beslut 2008-06-05 Reviderat 2009-06-18 Dnr Mahr 59-08/330 Anvisningar för inrättande och avveckling av utbildningsprogram
Läs merMagister- och masterexamen, samt kurser på avancerad nivå. Socialt arbete, Örebro universitet
Magister- och masterexamen, samt kurser på avancerad nivå Socialt arbete, Örebro universitet April 2014 INNEHÅLL INLEDNING... 1 VARFÖR STUDIER PÅ AVANCERAD NIVÅ?... 1 SKILLNADEN MELLAN EN MAGISTER- OCH
Läs merHandläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden
Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser samt för inrättande av huvudområden Utbildningsstrategiska rådet 2013-06-18 Fastställd av rektor 2013-10-08 Dnr:
Läs merYttrande över Teologiska Högskolan, Stockholms ansökan om tillstånd att utfärda magisterexamen inom området teologi
Regeringen Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Pär Brännström 08-563 085 29 par.brannstrom@hsv.se
Läs merSpecialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Operating Room Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet
Läs merMycket hög kvalitet på Umeå universitets kandidatexamen i kulturanalys
Sid 1 (6) kvalitet på Umeå universitets kandidatexamen i kulturanalys Kulturvetenskapliga utbildningar Umeå universitet tilldelas omdömet mycket hög kvalitet för kandidatexamen i kulturanalys i Universitetskanslersämbetets
Läs merEtt spännande yrkesliv. Karriärvägar och utvecklings möjligheter för sjuksköterskor i Region Örebro län
Ett spännande yrkesliv Karriärvägar och utvecklings möjligheter för sjuksköterskor i Region Örebro län Grattis till dig som har utbildat dig till sjuksköterska! specialistutbildning för sjuksköterskor
Läs mer2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi
2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så
Läs merUtbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy
Sahlgrenska akademin Dnr G217 4713/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006 11 24 1. Beslut om fastställande
Läs merRegeringen Utbildningsdepartementet
Regeringen Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Åsa Ekberg 08-563 086 27 asa.ekberg@hsv.se
Läs merBlandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet
Sid 1 (8) Blandade omdömen i den senaste utbildningsutvärderingen för Umeå universitet Film, konst, mode, musik, teater och textilvetenskap Arkeologi, antikens kulturer och samhällsliv samt kulturvård
Läs merKommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015
Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,
Läs merVårdförbundets utbildningspolitiska idé
Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med
Läs merHögre utbildning under 20 år SOU 2015:70
1 (8) YTTRANDE 2015-11-09 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 Utredningen i sin helhet är intressant och läsvärd, men känns ibland inte fullgången trots ymnigt
Läs merFORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL
NARNGSLVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSNDUSTRERNA SVENSK HANDEL FORSLAG 2013-tr-21 Fiirslag till miite med Alliansgruppen i Riksdagens Trafikutskott: Ta fram alternativa ltisningar till att kraftigt
Läs merKommittédirektiv. Högskolans utbildningsutbud. Dir. 2014:54. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014
Kommittédirektiv Högskolans utbildningsutbud Dir. 2014:54 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet
Läs merKVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen
2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammen Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning..
Läs merSpecialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp Psychiatric Care Specialist Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer
Läs merBeslut om tillstånd att utfärda ämneslärarexamen med inriktning mot undervisning i gymnasieskolan i undervisningsämnena matematik och religionskunskap
Örebro universitet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Viveka Persson +46 8 5630 86 58 viveka.persson@hsv.se
Läs merForskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s
Läs merDenna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008.
Beslutad av Fullmäktige 2012 FSAs inställning är att utbildning och forskning utgör grunden i den arbetsterapeutiska verksamheten. Det är genom utbildning och forskning som yrket får legitimitet i samhället.
Läs merDET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING
DET HÄR ÄR SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING Foto: Clas Fröhling Svensk sjuksköterskeförening är sjuksköterskornas professionella organisation. Vi är en ideell organisation som företräder professionens kunskapsområde
Läs mer