Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr 2 2013"

Transkript

1 Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr Ur detta nummer: Förväntningar på riskhantering: Åtta måsten för styrelse och ledning BEPS hårdnande attityder till internationell skatteplanering Oberoende rådgivning med konsumenten i centrum

2 2 Blickpunkt Försäkring Välkommen till Blickpunkt: Försäkring! Blickpunkt: försäkring skickas till dig som är verksam inom försäkring och är ett initiativ av KPMGs försäkringsspecialister. Vill ni veta mer om något specifikt område kontakta gärna Paul Andersson, eller Mårten Asplund, Innehåll Culture, more than rule books, determine how an organization behave... 4 Förväntningar på riskhantering: Åtta måsten för styrelse och ledning... 6 Värdepapperisering av försäkringsrisker ur ett skatteperspektiv Lämplig rådgivning i försäkrings- branschen en fråga om risk...10 BEPS hårdnande attityder till internationell skatteplanering Oberoende rådgivning med konsumenten i centrum...18

3 4 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 5 Culture, more than rule books, determine how an organization behave Den Europeiska regelverksutvecklingen uppvisar fortsatt stark tillväxt och ökad komplexitet. Klarar försäkringsföretagen framöver att hävda sig i den globala konkurrensen? Hur ser regelverksutvecklingen ut i USA och hur hanterar de svenska försäkringsföretagen EIOPAs övergångsregler som träder i kraft 1 januari 2014? 2001 Location of Global Largest 10 P&C (Revenues) 1 U.K. 5 U.S. 2 Germany 2 U.S. 1. Allianz 2. AIG 3. State Farm 4. Munich Re 5. Zurich 2 Switzerland 6. Berkshire Hathaway 7. Allstate 8. Royal & Sun Alliance 9. Swiss Re 10. Loews (CNA) Berkshire Hathaway 2. Allianz 3. Munich Re 4. AIG 5. State Farm 2 Germany 1 Switzerland 1 Japan 1 China 6. Zurich 7. MS&AD (Mitsui Sumitomo) 8. Tokio Marine 9. People s I.C. Of China 10. NKSJ (Nippon) lobal spelplan För de svenska försäkringsföretag som är verksamma internationellt är det en svår balans att hantera den allt komplexare regelverksutvecklingen, inte bara kostnadsmässigt med avseende på ökade personalresurser och kapitalkrav utan även utifrån att flera av regelverken inte är harmoniserade. Top-10 globala försäkringsföretag inom skadeförsäkring (P&C), mätt i intäkt, 2001 utgjordes av 5 Europeiska företag och 5 Amerikanska, 2011 utgjordes de av 3 Europeiska, 1 Kinesiskt, 3 Japanska och 3 Amerikanska. Inom livförsäkring, (L&H), utgjordes top-10 av 5 Europeiska företag, 4 Japanska och 1 Amerikanskt och 2011 utgjordes top-10 av 3 Europeiska företag, 1 Kinesiskt, 4 Japanska och 2 Amerikanska. Således har Europa tappat 2 bolag från Top-10 listan under 10 år både inom skade- och livförsäkring. Det är ju inte så att förändringen enkelt kan förklaras med ökade regelverkskrav men värt att notera är ändå att International Association of Insurance Supervisors (IAIS) har presenterat reviderade Insurance Core Principals (ICP) och i USA förbereder the National Association of Insurance Commissioners (NAIC) införandet av förstärkta Enterprise Risk Management (ERM) krav från Även i Asien, Latinamerika, Mellanöstern, Afrika och Ryssland ser tillsynsmyndigheterna över möjligheterna att införa IAIS ICP krav. Nu lyfter EIOPA visserligen fram att de guidelines som utarbetats väl överensstämmer med IAIS ICP:s. Men företagen kan redan nu fundera över hur väl det Europeiska regelverket som helhet kommer att stå sig mot övriga internationella regelverk när det införs. Fångas samtliga principer upp eller behövs det en Solvens II vers. 2.0 redan direkt efter införandet? Trialogförhandlingen mellan parlamentet, rådet och kommissionen den 24 oktober blir den tredje trialogen i år kring Omnibus 2 och de politiska tongångarna tyder på att det blir den sista trialogförhandlingen, vilket gör datumet intressant nog att lägga på minnet. ORSA inte bara en Europeisk ansats Tillsammans med IFU IFL vid Handelshögskolan i Stockholm arrangerade KMPG en nätverksträff och seminarium den 4 september 2013 för att tillsammans med kollegor i branschen gå igenom och diskutera konsekvensen av EIOPAs och Finansinspektionens övergångsregler som börjar gälla 1 januari Intresset var stort och närmare 70 personer deltog från 20 försäkringsföretag och utöver intressanta diskussioner och nätverkande, resulterade nätverksträffen i en rapport som beskriver de viktigaste frågorna för bolagen att hantera innan övergångsreglerna börjar gälla. En av frågeställningarna avsåg A forward looking assessment of the undertaking s own risks (EIOPA-CP-13/09) och kvarstående utmaningar är till exempel att få styrelsen tillräckligt involverad i ORSA processen, att styrelsen ska se kopplingen till affärs- och verksamhetsplanering och förmå utmana ORSA resultatet. I september 2013 avslutas en ORSA pilot i USA under initiativ och ledning av the National Association of Insurance Commissioners (NAIC) som utfärdat the NAIC guidance manual for ORSA. Problem som de Amerikanska företagen stött på är t.ex. att dokumentationen av ORSAn och tillhörande policy inte är tillräckligt välutvecklad, ORSAn har heller inte varit tillräckligt framåtblickande och riskaptiten inte tillräckligt sofistikerat beskriven. Företag inom EU och USA kommer alla att avkrävas ORSA rapportering, men medan EU integrerar ORSAn helt i Solvens II Direktivet, med både kvantitativa och kvalitativa krav gentemot en specifik standard, är det ännu oklart hur detaljreglerad den Amerikanska ORSAn blir. Tydligt är det emellertid att detaljregleringen är mindre och lämnar större utrymme för bolagets ledning att själva besluta om processen. ORSAn är alltså här för att stanna och styrelserna både i Europa och USA behöver axla sitt ansvar i allt högre grad. Riskkultur Maurice R. Greenbergs, (CEO AIG ), höll en presentation i New York i september 2013 och gav då sin syn på 2001 Location of Global Largest 10 L&H (Revenues) 1 U.S. 1. ING 2. AXA 3. Nippon Life 4. Aviva 5. Generali U.K. 1 U.K. 1 Netherlands 1 Italy 2 U.S. 4 Japan 1 France 1 France 1 Italy 6. Dai-ichi Mutual 7. Prudential (U.K.) 8. Asahi Mututal 9. Sumitomo Life 10. MetLife 1. Japan Post (Kampo) 2. AXA 3. Generali 4. Nippon Life 5. Meiji Yasuda risk management, regelverksutvecklingen och tillsynsmyndigheternas roll: -You can not legislate away risk from the business, you need the right risk culture. Även Europeiska regelverk för både bank, värdepapper och försäkring lyfter fram begreppet riskkultur. Vad har lagstiftarna för ambition med begreppet och hur är det tänkt att utvärdera hur väl försäkringsbranschen förmår uppvisa en adekvat riskkultur? Hur ska de europeiska företagsledarna agera för att undvika att regelverkskraven utgör en tillväxtbarriär utan istället leder till en konkurrensfördel gentemot icke-europeiska företag genom effektiv riskhantering och bolagsstyrning? Komplexitet driver kostnader varför genomtänka men enkla lösningar förmodligen är en stor det av svaret. Aktuella frågor I det här numret av Blickpunkt Försäkring kan du läsa mer om aktuella frågor för försäkringsbranschen och dess implikationer för aktörer på marknaden. 6. MetLife 7. China Life 8. Dai-Ichi Life 9. Aviva 10. Prudential (U.S.) I nästa nummer kommer vi att fördjupa oss i begreppet riskkultur och dess centrala aspekter. Trevlig läsning! 4 Japan 1 China Av Paul Andersson Director, Head of Governance, Risk & Compliance Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrning, riskhantering och regelefterlevnad från linjeroller som riskkontrollchef, portföljchef och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemsdelegat åt Finansinspektionen i CEIOPS, Committee of European Insurance and Occupational Pensions Supervisors, och är branschansvarig för Försäkring och Solvens II hos KPMG.

4 6 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 7 Förväntningar på riskhantering: Åtta måsten för styrelse och ledning De flesta analytiker verkar eniga om att utsikterna för en stark global återhämtning har förbättrats den senaste tiden. De finansiella marknaderna har präglats av stigande riskaptit samtidigt som prognosen tyder på fortsatt låg inflation. Men olika delar av världsekonomin befinner sig i olika faser och de cykliska skillnaderna kommer att bestå de närmaste åren. ed en ekonomisk aktivitet som fortfarande begränsas av finansiella och politiska svagheter, i synnerhet i euroområdet, är förväntan på förbättring i tillväxten under de närmast åren endast marginell. Den höga tillväxttakten som tidigare kännetecknat BRIC-länderna har på senare tid mattats av rejält. Tillväxtmarknaderna står inför utmaningar och en återgång till tidigare höga tillväxttal är inte sannolik. Med den begränsade efterfrågan som råder på etablerade marknader försöker beslutsfattarna i de mer snabbväxande länderna att främja en mer autonom tillväxtdynamik. Etablerade ekonomier står i kölvattnet av den finansiella krisen inför mer komplexa förutsättningar och krav gällande regelverk, efterlevnad och implementering av pragmatiskt riskramverk. Samtidigt försöker företagen dra fördelar av den ekonomiska expansionen i tillväxtländer vilket kräver att de lär känna dessa marknader och kan navigera bland medföljande risker. Följaktligen förblir hanteringen av risker en allt väsentligare del av dagordningen för globala företag. Det råder en naturlig komplexitet och osäkerhet kring företag som söker efter kreativa sätt att växa på nya marknader, ta upp den tuffa kampen om kunder och driva på den tekniska utvecklingen. Samtidigt ser vi att dessa utmaningar byggs på i en snabbare takt än de flesta företag har möjlighet att hantera med flexibilitet, kunskap och en fortsatt passande riskmedveten kultur. Således skapas ett gap som blir allt större, och vi är nu vid en skiljeväg som motiverar en ännu starkare förmåga att förstå och optimera hanteringen av risker. Intressenternas förväntningar på ett företags riskhantering fortsätter att växa, men förståelsen och kompetensen släntrar efter. I början av året sponsrade KPMG en global enkät genomförd av Economic Intelligence Unit (EIU) med drygt ledande befattningshavare för att ta reda på hur effektivt företag integrerar sin riskhantering i sina organisationer. Enkätfrågorna var koncentrerade kring prioriterade områden för att bedöma utvecklingen av riskhantering: (a) införliva riskhantering i verksamheten och länka till affärsstrategin, (b) säkerställa en tillförlitlig riskprofil, (c) förtydliga och förstå roll- och ansvarsfördelningen i tre försvarslinjemodellen, (d) konvergera risk- och kontrollfunktionerna över hela organisationen, (e) förbättra aggregering och analys av data för att skapa en företagsövergripande syn på risk, (f) öka insynen med förbättrad rapportering och verktyg som stödjer kommunikation, (g) anpassning till regelverk. Det huvudsakliga resultatet av enkäten är som följer. 1. Nyttan med riskhantering Riskhantering anses vara som central för att skapa värde i verksamheten, dock behöver företagen bättre kunna artikulera och bevisa för intressenter hur de mäter avkastning på sina ansatser, hur de kommunicerar sina riskrelaterade processer, hur effektivt risker hanteras och vilket värde som skapas. 2. Bedöma riskexponering Företagsledare har fortsatt svårt att bedöma och förhålla sig till den riskexponering de utsätts för. Kvantifiering och aggregering av risker ses som betydligt svårare än andra aspekter av riskhantering. 3. Formulera riskaptit Majoriteten av företagsledare inser att riskhantering är en viktig ingrediens för företagets framgång men få har både formulerat och implementerat sin riskaptit. Riskaptiten är en del av hur ett företag profilerar sig strategiskt och syftar till att öka förståelsen kring hur ett företag fastställer och kommunicera sina gränser för risktagande. Det är tydligt att företagen generellt har svårt att formellt beskriva och visualisera detta. Riskaptit handlar om att uttrycka preferenser rörande synen på risktagande, hur mycket risk som maximalt kan tolereras samt vad den önskade risknivån är. Detta kräver en dynamisk process, där styrelse och ledning löpande omvärderar och prövar fastställda ramar för risktagande. 4. Största hoten Regelverkskrav anses vara det största problemet. Global ekonomisk och politisk instabilitet ses som det viktigaste riskscenariot att iaktta för den finansiella sektorn. 5. Tre försvarslinjer Tillfrågade chefer och ledare menar att verksamheten är mer kapabel än kontrollfunktionerna (riskkontroll, compliance och intern revision) att identifiera, värdera och hantera såväl befintliga som nya risker baserat på den vedertagna modellen om tre försvarslinjer, och ger sina organisationer höga betyg för denna förmåga. En av utmaningarna här är att hitta balansen i vald struktur mellan delaktighet och värdeskapande. 6. Hinder för samsyn Brist på resurser eller expertis hindrar effektiv dialog och enighet mellan risk- och kontrollfunktioner. Majoriteten av de medverkande företagen säger sig ha svårt att skapa förståelse för sin riskhanteringsstruktur bland intressenter. 7. Svaga incitamentsstrukturer Svaga incitamentstrukturer hindrar riskbaserat beslutsfattande. Avsaknaden av en ersättningsstruktur som belönar fokus på riskhantering ses också som en stor svaghet. 8. Satsning på riskhantering i dagens alltmer komplexa omvärld investerar de flesta företag i metoder och verktyg för riskhantering, och allt tyder på att kostnaderna för dessa initiativ kommer att fortsätta öka under de närmaste åren. Sammanfattning Hantering av risker i en världsekonomi som står inför stora prövningar när en normalisering av penningpolitiken ska påbörjas och de ständigt ökade kraven från beslutsfattare och tillsynsmyndigheter skapar rejäla utmaningar för styrelse och ledning i många företag. Även om man på många håll har gjort markanta framsteg när det gäller hantering av risker fortsätter kraven och förväntningarna från intressenter att öka, vilket kräver allt bättre information, större tydlighet och engagemang och mer samarbete på alla nivåer. För att kunna möta dessa utmaningar kommer företag att behöva fortsätta utveckla sin förmåga att hantera risker. Marknadens krav på bland annat intern styrning och kontroll kommer att kräva ökat engagemang och ledarskap från företagens styrelse och ledning. För att ta del av mer detaljerad information, djupare analyser och statistik gällande krav och förväntningar på riskhantering, kontakta Christer Brattlöf Av Christer Brattlöf Manager, Governance, Risk & Compliance Services Christer fokuserar huvudsakligen på projekt relaterade till intern styrning, kontroll och riskhantering. Han har också omfattande erfarenhet av affärsoch verksamhetsutveckling samt förändringsledning. Christer har haft ledande befattningar inom den finansiella sektorn utanför KPMG.

5 8 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 9 Värdepapperisering av försäkringsrisker ur ett skatteperspektiv Intresset för värdepapperisering av försäkringsrisker, så kallade insurance-linked securities, har ökat på senare tid. Strukturerna för detta innebär i många fall att ett direktförsäkringsbolag eller återförsäkringsbolag överför risker till ett för ändamålet nybildat bolag ett SPV. SPV:t emitterar sedan finansiella instrument, värdepapper, till externa investerare. Avkastning och återbetalning på de finansiella instrumenten är sedan knutna till utvecklingen av den försäkrade risken. ärdepapperiseringstrukturerna ger möjlighet att utforma investerarens deltagande i försäkringsrisker på ett flertal sätt. Värdepappret kan utgöras av exempelvis aktier, obligationer, olika derivat eller återförsäkring i derivatform. Ur ett strikt skattemässigt perspektiv innebär denna variationsrikedom i praktiken en viss möjlighet att välja hur avkastning och eventuell vinst eller förlust ska hanteras vid beskattningen. Olika instrument och strukturer får olika skattekonsekvenser. Valmöjligheten som beskrivs ovan är självfallet en fördel med värdepapperisering. För att kunna implementera den här typen av struktur framgångsrikt måste man dock beakta ett antal olika aspekter och faktorer. Det är till exempel viktigt att den valda lösningen fungerar redovisningsmässigt, regulatoriskt, aktuariellt och skattemässigt. Ur ett strikt skattemässigt perspektiv kan man konstatera att nämnda strukturer ofta inkluderar så kallade lågskatteländer. Detta ger upphov till ett antal frågeställningar, dels för försäkringsbolaget som avhänder sig risk, dels för investeraren. De skattemässiga frågeställningarna är särskilt aktuella med tanke på de globala initiativ som tagits under våren och sommaren 2013 för att förhindra så kallad Base Erosion and Profit Shifting (som beskrivs i en annan artikel på sidan 14 i detta nummer). Syftet med att delta i värdepapperiseringsstrukturer är enligt vår erfarenhet främst att uppnå riskreducering eller riskdiversifiering. Det är alltså främst fråga om riskhantering skatteaspekterna kommer endast in som rena regelefterlevnadsfrågor och för att inget deltagande bolag vill ha oönskade och oförutsedda skatteeffekter av strukturen. Några exempel på de skattemässiga risker som kan uppkomma i den här sortens strukturer: Avdrag för premie till SPV Nekat skattemässigt avdrag för premier betalade av det avhändande försäkringsbolaget till SPV:t innebär i många fall dubbelbeskattning, då investeraren som i förlängningen erhåller premien (som avkastning på det finansiella instrumentet) troligen beskattas för inkomsten. CFC-beskattning Utöver nekat avdrag för premien som försäkringsbolaget betalar till SPV:t kan även så kallad CFC-beskattning vara aktuell för försäkringsbolaget eller investeraren beroende på den valda strukturen. Det innebär att personen beskattas för det resultat som uppstår i SPV:t beräknat enligt svenska regler. Att resultatet ska beräknas enligt svenska regler innebär i korthet att risk för dubbelbeskattning kan uppstå. Detta kan exempelvis bli följden om försäkringsbolaget inte får avdrag för betald premie, men antingen försäkringsbolaget eller investeraren beskattas för motsvarande intäkt i SPV:t vid CFC-beskattningen. Likaså kan man tänka sig en situation där avdrag inte medges för ränta och utbetalningar på värdepappret vid CFC-beskattningen, men att motsvarande intäkt beskattas hos investeraren. Avslutande kommentarer Värdepapperisering kan vara ett mycket värdefullt verktyg för hantering av försäkringsrisk. Vid övervägande och implementering av den här sortens strukturer bör man, som nämnts ovan, ta hänsyn till en rad olika aspekter. Den här artikeln berör endast vissa skattemässiga aspekter, men det är likaledes viktigt att säkerställa övriga effekter av den övervägda strukturen. Bara de skattefrågor som beskrivs ovan skulle i ett extremscenario kunna innebära att: Försäkringsbolaget nekas avdrag för betald premie. Investeraren CFC-beskattas för premien som betalas till SPV men får vid beskattningen inte avdrag för betald ränta på värdepappret det vill säga en bruttobeskattning sker på investerarnivå för inkomsten i SPV:t. Investeraren beskattas för avkastningen på det finansiella instrumentet. Premien skulle alltså kunna bli föremål för beskattning inte mindre än tre gånger, vilket kraftigt skulle påverka de ekonomiska fördelarna med strukturen jämfört med traditionell återförsäkring. Av Kristofer Brodin Senior Tax Manager, Financial Services Tax För att uppväga dessa nackdelar krävs således betydande fördelar ur ett affärsmässigt, regulatoriskt, redovisningsmässigt och aktuariellt perspektiv. Sammanfattningsvis bör man göra en tvärdisciplinär analys inför såväl etablering av en värdepapperiseringsstruktur som inför en investering i denna typ av värdepapper. Kristofer Brodin är skattejurist med fokus på skattefrågor i finansiella bolag. Kristofer bistår såväl svenska som internationella klienter med råd om svensk och internationell bolagsbeskattning i samband med exempelvis företagsförvärv, omstruktureringar, investerings/finansieringslösningar och revisioner.

6 10 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 11 Mark Bernard har en doktorsexamen i ekonomi från Handelshögskolan i Stockholm och är för närvarande forskare vid universitetet i Maastricht inom området för experiment- och undersökningsmetoder. Lämplig rådgivning i försäkringsbranschen en fråga om risk I en tid då den enskilde spararen ska fatta allt fler beslut om sin ekonomiska framtid har försäkringsbolag, försäkringsförmedlare och investeringsrådgivare möjlighet att hjälpa kunden att fatta medvetna beslut. En gemensam utmaning är därför att kunna ge lämpliga råd utifrån kundernas riskpreferenser. örsäkringsförmedling och investeringsrådgivning har under en längre tid varit i hetluften både regleringsmässigt och i den aktiva tillsynen från myndigheter. Finansinspektionen har den senaste tiden meddelat tio sanktioner mot rådgivningsverksamhet. Marknaden inväntar även ett slutligt förslag på reviderat förmedlardirektiv med regler som även kan träffa försäkringsbolagens försäljningsverksamhet. En central fråga i sammanhanget är kundskyddet och hur framför allt konsumenterna ska skyddas från olämplig rådgivning. Det blir en fråga om processer och verktyg för att få konsumenter att fatta medvetna val. Inte bara för att uppnå god regelefterlevnad, utan främst för att skapa nöjda kunder. Ett verktyg som regelverket om försäkringsförmedling använder för att skapa kundskydd är information. Om kunden har fått information om produktens risk och egenskaper har den möjlighet att fatta ett informerat beslut, men är det detsamma som ett medvetet beslut? Det skulle förutsätta att kunden är införstådd med konceptet risk och vad är risk egentligen? Oavsett vad svaret är så har Finansinspektionen i sina sanktionsbeslut mot finansiell rådgivning, inom eller utom ett försäkringsskal, varit väldigt tydlig med att reglerna [innebär] att bolaget ska anpassa sin rådgivning efter kundens önskemål och behov samt endast rekommendera lösningar som är lämpliga för denne. Vidare pekar Finansinspektionen på att det fordras en förklaring av hur det kommer sig att depåförsäkringen och det finansiella instrumentet har rekommenderats och att det finns en tydlig koppling mellan denna rekommendation och kundens ekonomiska förhållanden, riskbenägenhet och placeringshorisont. För att hjälpa branschen och enskilda företag arbetar Finansinspektionen även aktivt för att sprida detta budskap i andra forum, exempelvis vid Tillsynsdagen i maj Kundskyddet vid finansiell rådgivning Försäkringsförmedlaren skall i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed och med tillbörlig omsorg ta till vara kundens intressen. (Lag (2005:405) om försäkringsförmedling) Ett värdepappersinstitut skall hämta in nödvändiga uppgifter från kunden så att institutet kan rekommendera kunden de investeringstjänster och finansiella instrument som är lämpliga för denne. (Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden) Information till försäkringstagare och dem som erbjuds att teckna en försäkring ska vara anpassad efter försäkringens art och tydligt visa försäkringens villkor och värdeutveckling. (Försäkringsrörelselag (2010:2043) Processen för rådgivningen ska alltså skapa en tydlig koppling mellan risken i produkten och de riskattribut kunden kan tillskrivas. Sanktioner kan förstås bero på många olika faktorer, men avsaknaden av bevis för att rådgivningen har varit lämplig är återkommande. Avslutningsvis, och i kundernas bästa intresse, behöver inte utmaningen målas upp som en gränsdragningsfråga mellan vad som är investeringsrådgivning, försäkringsförmedling och försäljning från försäkringsbolag och banker. Rådgivningsbranschen måste fortsätta att utveckla processen och verktygen för att ge lämplig rådgivning. Det är väl svårt att argumentera mot att både Finansinspektionen och rådgivningsbranschen borde vilja uppnå samma mål trygga och nöjda kunder. Även om god regelefterlevnad är lovvärt i sig lyfter vi blicken för att få ta del av teori och praktik bakom människans förmåga att förstå, bedöma och fatta beslut i relation till risk. Vi har träffat Mark Bernard, forskare vid universitet i Maastricht, för att reda ut begreppen. Describe yourself and your research. What s the purpose of it, for how long and does the university value the fact that research can be of practical assistance? MB: I currently work as a postdoctoral researcher in economics at Maastricht University. One of my specialties is the design of experiments and surveys aimed at testing theories about how people make economic decisions. The methods and instruments we develop and work with inform the academic debate but can and are also used outside the university world, e.g. in job coaching, personality training and even recruitment. The S-FSA (Finansinspektionen) requires investment advisors to assess a client s risk appetite, is that even possible? MB: Yes. Over the last 15 years we (the economics profession) have developed a wide range of instruments aimed at measuring precisely that. Risk appetite is a key parameter in most economic models, hence the profession s interest in finding ways of measuring it. Many of the measures have been validated inside the experimental laboratory, i.e. they predict risk-taking in other laboratory tasks quite well. Some of them, moreover, have been validated even outside the laboratory and predict real-world risk-taking. These could potentially be used as tools to identify risk appetite and thus help ensure compliance with the S-FSA guidelines. What are the key elements in assessing a person s risk appetite? MB: I think the S-FSA is primarily worried about financially illiterate consumers who end up carrying too much risk because they are lured by high expected returns but don t understand the volatility implications. Before assessing risk appetite as such, the first step would therefore in my opinion be to ensure that a person is at all financially

7 12 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 13 According to some estimates, 15 30% of the general adult population are to some degree financially illiterate. literate, i.e. understands that financial investments may carry risks and can approximately compute the potential financial consequences of those risks. If this is not the case possibly because the person has not had any serious previous exposure to financial issues financial education is needed and in the meantime a relatively lowrisk portfolio should be chosen to be on the safe side of risk aversion?) This is the classical parameter in portfolio choice. And second, does the person have a particular aversion to losses? Research has shown that a significant part of the population strives to avoid losses, sometimes at high costs, even if they may not dislike risks when gains are involved. Others are less reluctant to live with the possibility of a downside surprise. This is an important additional preference parameter to be taken into account in financial consulting. Finansinspektionens ingripanden av 37 antalet sanktioner från Finansinspektionen för bland annat undermålig rådgivningsverksamhet av totalt antal sanktionsbeslut. (5 varningar, 4 tillstånd indragna och 1 anmärkning.) kronor total utdömd straffavgift. 50 procent Genomsnittlig straffavgift mot bolagen motsvarar omkring 50 procent av maxstraffet som bygger på 10 procent av bolagets årsomsättning. I ett fall dömdes maximal straffavgift ut. For those consumers who are sufficiently financially literate, on the other hand, there are two key questions I would consider relevant to risk-profiling a person: first, how does she trade off expected return and volatility? (In economics-speak, what is her level In Sweden numerous advisors have been criticized for letting the consumer choose from low, medium and high risk. Are there tools which are suitable for assessing the risk profile, i.e. other questions? MB: One possible element that has been used is some form of selfreported willingness to take risks, for instance on a scale from 0 to 10. However, self-reported measures alone can be problematic for two reasons: firstly, the notion of risks is highly subjective, leading to problems of interpersonal comparability. Secondly, such a question reveals nothing about financial literacy. Yet if the person answering the question is financially illiterate, her self-reported willingness to take risks is uninformative, so there is a substantial data reliability problem. According to some estimates, 15-30% of the general adult population are to some degree financially illiterate. Therefore, economists increasingly resort to asking quantitative questions designed to enhance interpersonal comparability and test for financial literacy. These questions typically involve choices between so-called lotteries. To give an example, a person could be asked to choose between a lottery that gives her a 50 % chance of winning SEK 600 (and nothing otherwise), and another lottery that offers a 10 % chance of winning SEK 3100 (and nothing otherwise). What do you want to achieve with the questions? MB: In research, the aim is often to reliably rank persons according to (a) their understanding of financial risks, (b) their appetite for risks and (c) their tolerance for losses. In practice, such a ranking could potentially be used to categorize customers and match them to different types of portfolios or investment products. That is, one could derive individual-level investment recommendations. This could be an important step in ensuring compliance with rules on suitable advice such as those laid out by the S-FSA. Another appealing aspect would be that the recommendation would no longer depend on the specific subjective views of any given advisor (thus eliminating the possibility that one and the same person might end up with a whole range of different recommendations depending on who happens to be her advisor at the moment). This notion of objectivity (or at least a common standard) might lend further credibility to financial consulting. Moreover, the matching procedure can be easily adjusted ex-post if consumers in some particular category are systematically unhappy with their product. Bolagen bör alltså se till att rådgivningsprocessen i första hand, och på ett tillförlitligt sätt, säkerställer att kunden förstår innebörden av risktagande och risk. Verktygen kan gärna vara frågebaserade, men de ska inte överlåta åt kunden att avgöra riskprofilen. Genom att tilllämpa verktygen inom ramen för en standardiserad process kan bolagen därmed löpande utvärdera och utveckla rådgivningen. Av Per Johan Gidlund Regelverksspecialist, Governance Risk & Compliance Services Per Johan Gidlund är jurist med inriktning mot Försäkring och Bank med erfarenhet från Finansinspektionen. Han arbetar med regelverksfrågor inom den finansiella sektorn såsom Solvens II, GL 44 och Penningtvätt samt som Compliance Officer hos finansiella företag.

8 14 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 15 BEPS hårdnande attityder till internationell skatteplanering Många länders skatteintäkter har minskat betänkligt på grund av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen. Lagstiftare och skattemyndigheter i Sverige och utomlands har därför ökat sitt fokus på att skydda bolagsskattebasen. Bland annat som en följd av detta sänks bolagsskattesatserna gradvis, samtidigt som mer eller mindre genomtänkt lagstiftning introduceras för att täppa till vad som uppfattas som kryphål i skattelagstiftningen. et finns en utbredd uppfattning hos regeringar, skattemyndigheter och en bred allmänhet om att internationellt verksamma koncerner utnyttjar skatteparadis och olikheter i skattesystem för att minska sina skattekostnader. Enligt den uppfattningen sker detta genom att inkomster, som egentligen genereras i ett land med relativt hög skattesats, slussas till ett annat land där de beskattas lågt eller inte alls. Det kan ske genom en mängd olika metoder och strukturer som gemensamt benämns Base Erosion and Profit Shifting (BEPS). OECD skrev tidigare i år om fenomenet i rapporten Addressing Base Erosion and Profit Shifting. G20-länderna har uttryckt önskemål om åtgärder för att minska vad man betraktar som osund skatteplanering och OECD har därefter följt upp med handlingsplanen Action Plan on Base Erosion and Profit Shifting. Enligt OECD:s rapport förekommer det att immateriella rättigheter, till exempel patent, ägs av bolag i skatteparadis eller länder med låg beskattning av royalties och liknande. Det har även uppmärksammats att finansiella instrument med drag av såväl eget kapital som skuldinstrument, så kallade hybridinstrument, används för att utnyttja olikheter i länders skattesystem. En betalning som land A betraktar som avdragsgill ränta behandlas i land B som ej skattepliktig utdelning. På så vis kan en inkomst trollas bort skattemässigt. Vidare anser man att internprissättning, det vill säga metoder för bestämmande av marknadsmässigt pris för transaktioner mellan bolag i intressegemenskap, kan utnyttjas för att flytta inkomster och vinster mellan länder för att uppnå förmånliga skatteeffekter. Vad som är intressant för försäkringsbranschen i detta sammanhang är att rapporten särskilt tar upp captivestrukturer (försäkring av koncerninterna risker) och allokering av risk mellan olika bolag i samma koncern som metoder för att flytta inkomster med mer fördelaktig beskattning som följd. I sin handlingsplan anger OECD särskilda åtgärder för att förhindra detta. Åtgärder som kan få stor betydelse för de större försäkringskoncernerna, som i viss utsträckning använder koncernintern återförsäkring, och för andra koncerner som använder utländska captives för sin riskhantering. Det är ingen nyhet att captivebolag är kontroversiella ur ett skattemässigt perspektiv. Flera länder har redan begränsat avdragsrätten för premier som betalas till captivebolag inom samma koncern. I Sverige accepterar man dock fortfarande denna avdragsrätt eftersom försäkringspremier generellt är avdragsgilla, och för att ingen särskild begränsning finns. Det krävs sannolikt att frågan ska gälla riktig försäkring det vill säga försäkring enligt försäkringsrörelselagen, relevanta EU-direktiv med mera. Helt klart är att captivebolag anses bedriva försäkringsverksamhet ur ett rörelserättsligt perspektiv (jfr prop. 1998/99:87 s. 153 ff). Man bör ändå vara försiktig vid bedömning av skattekonsekvenser i samband med mer exotiska lösningar som till exempel cell captives eller rent-a-captive. OECD:s rapport är tydligt skeptisk mot koncernintern riskallokering mellan olika bolag i samma koncern. Den ifrågasätter om de internprissättningsregler som gäller idag är rimliga. Det framställs som ett problem att riskallokering i sådana sammanhang görs på grundval av juridiska enheter snarare än med utgångspunkt från affärsområden. Enligt rapporten kan det skapa möjligheter att förlägga exempelvis äganderätten till immateriella rättigheter eller koncernintern försäkringsverksamhet i ett skatteparadis, och på så sätt rikta intäktsflöden dit. Slutresultatet blir en minskning av koncernens totala skattekostnad och en reducering av skattebasen i det land där avdraget görs. I rapporten ställs frågan om hur risk egentligen ska allokeras inom en koncern från ett skatteperspektiv, och om riskallokering enbart på grundval av avtal mellan bolag i samma koncern verkligen ska accepteras. I sin handlingsplan rekommenderar OECD att man inför striktare CFCregler. CFC-regler (Controlled Foreign Company) innebär i korthet att ett företag i ett land med normal bolagsskatt beskattas för inkomster i ett dotterbolag i ett skatteparadis oavsett om medlen i dotterbolaget delas ut eller inte. Sverige har redan CFC-regler. Om dessa görs mer restriktiva kan det dock få betydelse för koncerner som har captivebolag i bland annat Schweiz, Guernsey och Jersey. Det kan också påverka försäkringskoncerner med verksamhet i till exempel Bermuda. Vidare föreslår OECD att man utarbetar riktlinjer för internprissättning avseende bland annat captiveverksamhet och koncernintern försäkringsverksamhet. Särskilda regler föreslås också för att säkerställa att otillbörliga intäkter inte allokeras enbart på den grund att risk allokerats till ett särskilt bolag i koncernen enligt avtal. Enligt handlingsplanen bör dessa regler utformas så att intäkter redovisas skattemäs-

9 16 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 17 sigt i enlighet med value creation. Det innebär att vinster ska beskattas i det land där de genereras. OECD fäster både i rapporten och i handlingsplanen stor vikt vid substans i de länder där en koncern har etablerat bolag, till exempel i captivebolag eller återförsäkringsbolag. Med det avser man att bolaget ska ha en reell verksamhet i landet. Om så inte bedöms vara fallet kan en struktur underkännas ur ett skatteperspektiv, till exempel genom att bolaget vid beskattningen anses ha sin hemvist i det land där moderbolaget finns (och därmed beskattas där) eller att till exempel en försäkringstagare i samma koncern helt enkelt vägras avdrag för betalning av en försäkringspremie till bolaget. Handlingsplanen innehåller inga konkreta förslag på regler, men anger ett flertal initiativ för att snarast kunna presentera konkreta åtgärder. Enligt tidsplanen ska OECD återkomma med förslag under 2014 och Det är osäkert hur snabbt dessa förslag kan leda till konkreta resultat och påverka svensk skattelagstiftning, men den politiska viljan att förhindra vad som uppfattas som aggressiv skatteplanering verkar vara stark. G20-länderna har till exempel redan ställt sig bakom både rapporten och handlingsplanen. Det verkar alltså troligt att denna trend kommer att resultera i någon form av nya regelverk angående ovan nämnda företeelser. Det kan röra sig om riktlinjer för internprissättning, nya bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal och även nya interna skatterättsliga regler. Syftet med ändringarna kommer att vara entydigt; försvårande av aggressiv gränsöverskridande skatteplanering. Internationellt verksamma företagsgrupper kommer bli tvungna att säkerställa att deras strukturer, organisation och affärsmodeller följer de nya skatterättsliga regelverken. I många fall kan det medföra omfattande förändringar i legala strukturer och metoder för finansiering. Det kan till exempel bli olönsamt att ha ett captivebolag i Bermuda. I ett vidare perspektiv väcker emellertid OECD:s initiativ och den hårdnande attityden till internationell skatteplanering frågan om inte näringslivet måste ändra, eller i vart fall modifiera, sitt förhållningssätt till skattekostnaden. Det blir allt viktigare att inte bara göra rätt enligt lagen, utan att också följa dess anda och agera i överensstämmelse med lagstiftningens syfte. Debatten om exempelvis Facebooks och Starbucks skatteplanering tyder också på att det blir viktigt för företagen att kunna visa att man, i någon mening, betalar sin rättvisa del av det totala skatteuttaget. Konkret kan det innebära att ett företag som överväger att genomföra en skatteeffektiv finansiering, eller etablera ett återförsäkringsbolag i till exempel Bermuda, måste väga såväl skattemässiga som affärsmässiga fördelar mot de risker som kan uppstå på grund av ett mer ansträngt förhållande till skattemyndigheter och allmänt försämrat rykte. Slutligen kan vi konstatera att det blir alltmer komplicerat för de gränsöverskridande försäkringskoncernerna att navigera i den internationella skattevärlden och att det blir ännu viktigare att framstå som en good corporate citizen även ur ett skatteperspektiv. Det gäller för bolagen att ha god kontroll över sin totala skatteposition och vara beredda på att försvara sina beslut och strategier. En kvalificerad gissning är att OECD:s initiativ avseende BEPS kommer att leda till mer komplicerade och restriktiva internationella skatteregler. Av Nils Schmid Director, Financial Services Tax Nils Schmid har omfattande erfarenhet av skattefrågor för den finansiella sektorn, särskilt avseende försäkringsbolag. Detta innefattar omstruktureringar, förvärv och fusioner av försäkringsbolag och banker. Nils har även en bakgrund som skatteansvarig hos försäkringsbolagen Skandia och Sirius International.

10 18 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 19 Marcus Lindenius Ekonom, arbetat på KFB sen 2006, tidigare arbetat på Länsförsäkringar Bergslagen, Länsförsäkringar centralt (LFAB) samt Bankgirocentralen. Carita Lindborg Jurist, arbetat på KFB sen 2002, tidigare arbetat inom bank, Konsumenternas Bank-finansbyrå, Konsumentverket. Oberoende rådgivning med konsumenten i centrum Konsumenternas Försäkringsbyrå är en oberoende rådgivningsbyrå som ger gratis vägledning till privatpersoner inom det finansiella området och i försäkringsfrågor. n av byråns viktigare uppgifter är att fånga upp konsumentproblem på det finansiella området och återföra dessa till myndigheterna, företagen och branschorganisationerna. Huvudmän för Konsumenternas Försäkringsbyrå är: Konsumentverket, Finansinspektionen och Svensk Försäkring. Marcus Lindenius och Carita Lindborg på Konsumenternas Försäkringsbyrå har besvarat KPMG:s frågor. Hur och när bildades byrån? Hur omfattande är verksamheten idag? KFB: Byrån bildades 1979 och drivs som en stiftelse. Våra huvudmän är Konsumentverket, Finansinspektionen och Svensk Försäkring, där myndigheterna har majoritet i styrelsen. Idag är vi elva stycken medarbetare. Vår webbplats är ett viktigt redskap för att nå ut med information och kunskap till konsumenterna inom försäkrings- och pensionsområdet. Det finns även möjlighet för konsumenter att kontakta oss direkt och få kostnadsfri vägledning. Under föregående år hanterade byrån konsumentärenden via telefon och mejl. Vad är det generella syftet med byråns verksamhet? Vilka begränsningar har ni? Ingår till exempel socialförsäkringsområdet i verksamheten? Ger ni enskild kundrådgivning och juridisk hjälp? KFB: I stadgarna till byråns verksamhet framgår att vår verksamhet ska syfta till att informera, vägleda och hjälpa konsumenter gällande privat tecknade försäkringar, såväl enskilt som i grupp. Därmed omfattar i princip inte vår vägledning socialförsäkringar och avtalsförsäkringar. Vi har däremot gjort ett visst avsteg från detta när det gäller kollektivavtalad tjänstepension, då det inom detta område finns ett stort behov av oberoende vägledning och för att konsumenten bär ett stort ansvar för sin egen pension. En av byråernas viktigare uppgifter är också att fånga upp konsumentproblem på försäkrings-och pensionsområdet, och återföra dessa till myndigheterna, företagen och branschorganisationen. Däremot ger vi inte enskild privatekonomisk rådgivning och agerar inte som ombud för enskilda. Privat försäkring finns ju i form av skadeförsäkring, livförsäkring och pensioner. Vilken information kan ni bidra med till kunder och allmänhet på dessa områden i nuläget? KFB: På vår hemsida har vi en lång rad olika försäkringsjämförelser inom såväl skadeförsäkring som person- och pensionsförsäkring. Totalt finns drygt trettio försäkringsjämförelser på vår webbplats. Inom skadeförsäkring har vi också sedan ett drygt år tillbaka utvecklat en ny typ av förenklad jämförelse som vi kallar jämförelse med poäng. Den finns nu för bilförsäkringar, där vi på Konsumenternas Försäkringsbyrå poängsätter innehållet i bilförsäkringarna, samt att det även går att få prisuppgift. Vi kommer inom snar framtid även att göra ett liknande upplägg för hemförsäkringar. På pensionsområdet finns det generell information att tillgå på vår webbplats, där kan man exempelvis läsa om vad som påverkar pensionens storlek. Vidare finns mycket information om hur kollektivavtalad tjänstepension fungerar, och då främst för de stora kollektivavtalsområdena. Det går också att i detalj via våra försäkringsjämförelser få uppgifter om exempelvis bolagens avgifter, rätt till att flytta pensionskapitalet, samt vilket livslängdsantagande som bolaget tillämpar. För att göra avgiften mer begriplig, och visa hur den påverkar pensionskapitalet mätt i kronor, har vi sedan några år tillbaka en räknehjälp för kollektivavtalad tjänstepension. Numera förutsätts de anställda göra olika val för sin tjänstepension. Vilka svårigheter i informationssammanhang ser ni framför er vid dessa val? Hur kan man förbättra informationen och ge den enskilde bättre förutsättningar att göra bra val? KFB: Vi ser ett ständigt behov av att göra informationen tydligare inom pensionsområdet. Konsumenten har ett stort ansvar för sin egen pension och behöver hjälp med att orientera sig inom detta komplexa område. Ett område där vi nu arbetar mot en ökad genomlysning är kostnaden för att välja ett efterlevandeskydd. Där väljer konsumenten idag utan att veta konsekvenserna av sitt val. Vi ser också ett behov av en sammanställning av de centrala faktorerna som påverkar pensionen, för att konsumenten ska kunna göra ett rationellt val. Det är något vi strävar mot att kunna uppfylla på lite längre sikt. Hur samverkar ni med till exempel försäkringsförmedlare och försäkringsrådgivare? KFB: Vi samarbetar inte med någon förmedlare, då vårt uppdrag är att lämna oberoende vägledning. Vilka aktuella utvecklingsfrågor driver ni just nu inom skadeförsäkring, livförsäkring och pensioner? KFB: Inom skadeförsäkring fortsätter vi på den inslagna vägen med jämförelse med poäng, där vi på Konsumenternas Försäkringsbyrå poängsätter försäkringsinnehållet. Inom pensionsområdet ska vi utveckla informationen om kostnader för Av Göran Ronge Senior Manager efterlevandeskydd. Målet är att den ska finnas tillgänglig på vår webbplats under hösten. Vi kommer också att fortsätta arbetet med att genomlysa faktorer som är av central betydelse för konsumenten. Exempelvis bolagens finansiella styrka och vilka slutsatser man eventuellt kan dra av den historiska avkastningen. Utvecklingen mot en mer detaljrik lagstiftning i syfte att skydda konsumenterna, kontra kostnaderna för bolag och kunder samt risken att kunderna dränks i ett informationsöverskott hur ser ni på balansen däremellan? KFB: Inte en lätt fråga att ge ett enkelt och entydigt svar på. Det är självklart så att man måste fokusera på konsumentens bästa i dessa sammanhang. Det är konsumentens behov av information som måste vara styrande för utformning och eventuellt införande av regler och lagstiftning. Ett steg i rätt riktning är den nya satsningen på en central konsumentupplysningstjänst. Att konsumenten kan vända sig till ett ställe för att få svar på sina konsumentfrågor är rätt väg att gå. På sikt leder det till än mer upplysta konsumenter och därigenom en möjlighet till ökad självreglering i branschen. Göran Ronge är aktuarie och har tidigare arbetat inom liv- och pensionsförsäkring på Finansinspektionen och Folksam. Han har mångårig erfarenhet av arbete med både solvensoch konsumentrelaterade frågor inom området.

11 KPMG Besöksadress: Tegelbacken 4 A Postadress: Box Stockholm Tel: Fax: E-post: kpmg.se För mer information om KPMGs tjänster kring försäkring, vänligen kontakta: Paul Andersson Head of Governace, Risk & Compliance and Actuarial Services Tel: E-post: Mårten Asplund Head of Insurance Tel: E-post: KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med medarbetare på 60 orter KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. K31300ex/1310/1/T872

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

Nya ränteavdragsregler Jörgen Graner Caroline Väljemark

Nya ränteavdragsregler Jörgen Graner Caroline Väljemark Nya ränteavdragsregler Jörgen Graner Caroline Väljemark Skattedagen, Stockholm 12 november 2015 Agenda Bakgrund / Var står vi? BEPS Action 4 Utblick Vad blir resultatet? Oklarheter Källskatt på ränta?

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2012 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING Nu ett nytt kompetenskrav! Parul Sharma Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge Leverantörsled; inköp och upphandling Nu ett nytt kompetenskrav! Miljö Mänskliga

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2011 KPMG I SVERIGE Innehåll Inledning...3 Kategorisering av programmen...4 Nya program under perioden...5 Program per bransch...6

Läs mer

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

KPMG Stockholm, 2 juni 2016 KPMG Stockholm, 2 juni 2016 Inställningen till skatt förändras fundamentalt ses inte längre bara som en kostnad som behöver hanteras Förväntningarna på transparens kring skatt ökar Skatt framförallt rättviseaspekter

Läs mer

EUs Anti Tax Avoidance Directive och framtida svenska ränteavdragsregler. Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016

EUs Anti Tax Avoidance Directive och framtida svenska ränteavdragsregler. Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 EUs Anti Tax Avoidance Directive och framtida svenska ränteavdragsregler Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 EU:s Anti Tax Avoidance Directive Bakgrund En önskan om en starkare och mer sammanhållen

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade. Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2013 KPMG I SVERIGE Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag 3 Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram

Läs mer

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat

Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat 1 Vägval i ett allt mer komplext affärsklimat Utdrag från den internationella undersökningen Confronting Complexity. Analys av svenska marknaden. kpmg.se Komplexitet

Läs mer

Håll dig uppdaterad. Inbjudan till skattekurser våren 2016. KPMG.se

Håll dig uppdaterad. Inbjudan till skattekurser våren 2016. KPMG.se Håll dig uppdaterad Inbjudan till skattekurser våren 2016 KPMG.se KPMG är ett av världens ledande kunskapsföretag. Vi erbjuder dig branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning.

Läs mer

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016

BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016 BTS Group AB (publ) Annual General Meeting 2016 Stockholm, May 10, 2016 Copyright 2016 BTS Copyright 2016 BTS www.pwc.se Revisionen 2015 BTS Group AB (publ) årsstämma 10 maj 2016 Revisionens syfte och

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Solvens II ur ett IR-perspektiv

Solvens II ur ett IR-perspektiv Solvens II ur ett IR-perspektiv Internrevisionsdagarna 1 september 2011 Spår 6 Göran Engquist Anna Arrehed Bjurefeldt Agenda Solvens II ur ett IR-perspektiv Inledning och introduktion Tidslinje och status

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-10-30 BESLUT Friends Life Group Ltd. FI Dnr 14-12395 One New Change London EC4M 9EF England Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Finansinspektionen P.O. Box

Läs mer

Studie skatt och hållbarhet. September 2016

Studie skatt och hållbarhet. September 2016 Studie skatt och hållbarhet September 2016 Bakgrund varför har studien gjorts? Under de senaste åren har skatt som och transparens kring skatt blivit en fråga allt högre upp på företags, investerares och

Läs mer

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige KPMG.se Innehåll Inledning... 3 Nya program under perioden... 5 Program per bransch... 6 Program per storlek... 7 Lösenkurs,

Läs mer

Förberedelse inför Solvens II SWERMA Captive Nätverksträff 28:e November 2013

Förberedelse inför Solvens II SWERMA Captive Nätverksträff 28:e November 2013 Förberedelse inför Solvens II SWERMA Captive Nätverksträff 28:e November 2013 Pelare 1 Nuvarande läge Svenska captives generellt sett väl finansierade 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Högre

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar

Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Depåförsäkring Depå hos Strukturinvest inom ramen för olika depåförsäkringar Gillar du enkelhet och smidighet när det handlar om ditt sparande? Då har vi en god nyhet. Nu kan du samla ditt sparande i strukturerade

Läs mer

Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal

Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal Att styra ett tillväxtbolag genom nyckeltal Connect Väst Den 13 januari 2016 KPMG en bokstavskombination som sticker ut! 1 Agenda Sida Affärsplanen 3 Klassiska fel kopplat till affärsplan och styrning

Läs mer

Förslag till ny skatt för den finansiella sektorn vad innebär det? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016

Förslag till ny skatt för den finansiella sektorn vad innebär det? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Förslag till ny skatt för den finansiella sektorn vad innebär det? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Beskattning av finansiell sektor - bakgrund 2008-2009 Finanskris; Lehman Brothers, AIG

Läs mer

Skattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016

Skattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Skattepliktig förmån eller muta - vad är vad, och var går gränsen? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Förmåner Är det någon skillnad? Skattefri förmån Skattepliktig förmån Otillbörlig förmån

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Att stödja starka elever genom kreativ matte.

Att stödja starka elever genom kreativ matte. Att stödja starka elever genom kreativ matte. Ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun på gymnasienivå Fil. dr Maike Schindler, universitetslektor i matematikdidaktik maike.schindler@oru.se

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Är du nöjd med ditt analyssystem?

Är du nöjd med ditt analyssystem? Är du nöjd med ditt analyssystem? 1 KPMG SVERIGE Är du nöjd med ditt analyssystem? BI Lifecycle Satisfaction Survey 2013 kpmg.se Är du nöjd med ditt analyssystem? 3 Undersökningen BI Lifecycle satisfaction

Läs mer

Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra?

Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra? Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra? Introduktion Sedan den 1 december 2016 är det lag på att svenska bolag över viss storlek måste upprätta en hållbarhetsrapport. Lagen ska

Läs mer

Samverkan mot internationella skatteupplägg. Seminarium 22 januari 2015

Samverkan mot internationella skatteupplägg. Seminarium 22 januari 2015 Samverkan mot internationella skatteupplägg Seminarium 22 januari 2015 Skatter en hållbarhetsfråga Vad är en skattepolicy? En skattepolicy kan innebära att företagets styrelse tar ställning i följande

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 13/2010 15 OKTOBER 2010 Innehåll CEBS KONSULTATION OM ERSÄTTNINGAR s.1 KOMMISSIONENS PLANER FÖR BESKATTNING AV FIN ANSSEKTORN s.5 GODKÄNDA SPRÅK VID

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Equips people for better business

Equips people for better business Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with

Läs mer

Global @dvisor. A Global @dvisory G@16 January 2011 WORRIES, DIRECTION and SATISFACTION

Global @dvisor. A Global @dvisory G@16 January 2011 WORRIES, DIRECTION and SATISFACTION Ipsos globala undersökning visar vad som oroar medborgare i 24 länder, om de anser att utvecklingen är på väg åt rätt håll och hur nöjda de är med utvecklingen där de bor. Global Worries, Direction, Satisfaction

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring Särtryck ur Svensk Försäkrings rapportserie 2013:2 Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring En sammanfattning Denna sammanfattning utgör ett särtryck ur rapporten Nöjda och trygga kunder

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-11 Mirja Hjelmberg Mikael Westin Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning. Agenda

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2014-05-20 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-1343 Porkkalankatu 1 FI-000 18 Helsinki Finland Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00

Läs mer

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC

Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Lagförslag om obligatorisk hållbarhetsredovisning CSR Öresund 19 maj 2016

Lagförslag om obligatorisk hållbarhetsredovisning CSR Öresund 19 maj 2016 www.pwc.se Lagförslag om obligatorisk hållbarhetsredovisning CSR Öresund 19 maj 2016 EU:s ändringsdirektiv om icke-finansiell information i årsredovisningen Finns redan idag krav på ickefinansiella upplysningar

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB

Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB Ombildning av enskild näringsverksamhet till AB 2014-03-13 Mirja Hjelmberg Lotta Abrahamsson Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och ska inte betraktas som rådgivning.

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Dispute resolution. Skattedagen, Stockholm 12 november 2015

Dispute resolution. Skattedagen, Stockholm 12 november 2015 Dispute resolution Skattedagen, Stockholm 12 november 2015 Dispute resolution - Agenda En praktisk dragning kring skatterevisioner, processer, MAP och APA. Varför, hur och vad? Skatterevision Skatteprocess

Läs mer

Incitamentsprogram vilket syfte och hur? Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016

Incitamentsprogram vilket syfte och hur? Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 Incitamentsprogram till vilket syfte och hur? Stora Skattedagen Stockholm, 9 november, 2016 If you don t know where you are going, any road will take you there 1 2 3 PLANERA DESIGNA IMPLEMENTERA Utgångspunkt

Läs mer

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit www.pwc.com/se Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit 23 april 2012 Mikael Scheja Ekon Dr Auktoriserad revisor Någonstans är vi på väg Olika utgångspunkter för företagande för en ägare:

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

www.pwc.se/insurance Försäkringsmarknaden en bransch i förändring

www.pwc.se/insurance Försäkringsmarknaden en bransch i förändring www.pwc.se/insurance Försäkringsmarknaden en bransch i förändring En bransch i ständig rörelse 2 Försäkringsmarknaden en bransch i förändring Sällan har försäkringsbranschen varit så svårnavigerad som

Läs mer

Lämplighetsbedömning vid finansiell rådgivning

Lämplighetsbedömning vid finansiell rådgivning Lämplighetsbedömning vid finansiell rådgivning FI-forum 24 april 2014 Håkan Dahlberg Johanna Sundberg Katharina Mårtensson 1 Agenda Konsumentskydd Tillämpliga regelverk Iakttagelser från FI:s tillsyn FI:s

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Företagsvärdering ME2030

Företagsvärdering ME2030 Företagsvärdering ME2030 24/3 Principer för värdering Jens Lusua DCF-valuation Frameworks LAN-ZWB887-20050620-13749-ZWB Model Measure Discount factor Assessment Enterprise DCF Free cash flow Weighted average

Läs mer

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över EU-kommissionens förslag enligt ovan. FAR får med anledning av detta anföra följande.

FAR har beretts tillfälle att yttra sig över EU-kommissionens förslag enligt ovan. FAR får med anledning av detta anföra följande. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Göteborg 1 december 2016 Remissvar avseende Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas,

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Privattandläkarna. Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster. För mer information kontakta

Privattandläkarna. Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster. För mer information kontakta Privattandläkarna Erbjudande till medlemmar Redovisningstjänster För mer information kontakta 2016 Magnus Jansson Privattandläkarna magnus.jansson@ptl.se 08-555 44 625 Birgitta Daniels KPMG birgitta.daniels@kpmg.se

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version

Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949

Läs mer

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig

Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om skatteundandraganden KOM(2016) 26 slutlig REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/02/010 Er referens: Fi2016/00380/S1 2016-03-03 Skatte- och tullavdelningen/enheten för inkomstskatt och socialavgifter Att. Elisabeth Sheikh Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Swedish framework for qualification www.seqf.se

Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun prop 2010/11:49

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun prop 2010/11:49 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun prop 2010/11:49 Ansvarsfördelning Ändringar från den 1 maj 2011: Socialtjänstlagen (2001:453), SOL Lagen (1993:387) om stöd och service till

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning

Särskild avgift enligt lagen (2012:735) med kompletterande bestämmelser till EU:s blankningsförordning 2014-12-18 BESLUT Ilmarinen Mutual Pension Insurance Company FI Dnr 14-3484 Porkkalankatu 1 00180 Helsinki FINLAND Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

FlexLiv Överskottslikviditet

FlexLiv Överskottslikviditet FlexLiv Överskottslikviditet 2 5 Förvaltning av överskottslikviditet Regelverket för fåmansföretag i Sverige begränsar nyttan av kapitaluttag genom lön och utdelning. Många företagare väljer därför att

Läs mer

Signatursida följer/signature page follows

Signatursida följer/signature page follows Styrelsens i Flexenclosure AB (publ) redogörelse enligt 13 kap. 6 och 14 kap. 8 aktiebolagslagen över förslaget till beslut om ökning av aktiekapitalet genom emission av aktier och emission av teckningsoptioner

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Nyfiken på Compliance. Lina Williamsson Compliance Director Klarna AB Grundare och vice ordförande Compliance Forum

Nyfiken på Compliance. Lina Williamsson Compliance Director Klarna AB Grundare och vice ordförande Compliance Forum Nyfiken på Compliance Lina Williamsson Compliance Director Klarna AB Grundare och vice ordförande Compliance Forum Compliance enligt Google och Wikipedia Compliance can mean: In mechanical science, the

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

Nordisk försäkringstidskrift 2/2014. Berättelsen om Konsumenternas Försäkringsbyrå. www.nft.nu. Allmänna principer för rådgivningen

Nordisk försäkringstidskrift 2/2014. Berättelsen om Konsumenternas Försäkringsbyrå. www.nft.nu. Allmänna principer för rådgivningen Berättelsen om Konsumenternas Försäkringsbyrå Statens konsumentråd avgav 1972 betänkandet Konsumentupplysning om försäkringar (SOU 1972:29). I betänkandet konstaterades bl a att det fanns behov av en aktiverande

Läs mer

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ana Maria Matei, finansinspektör anamaria.matei@fi.se 2011-05-10 Solvens 2-visionen Ny EU-lagstiftning med fokus på riskbaserat kapitalkrav och risk management för försäkringsbolag

Läs mer

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 Avgränsningar 3 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN 3 Produkter och intäkter 3

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

Goda skatteråd bidrar till din lönsamhet

Goda skatteråd bidrar till din lönsamhet Goda skatteråd bidrar till din lönsamhet Skattepresentation Illustration: Robert Hilmersson Skatt Frigör potentialen att växa Låt våra skattekonsulter ge dig goda råd och öka dina möjligheter till framgångsrika

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Fast driftställe. Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet

Fast driftställe. Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet Fast driftställe Linus Jacobsson Doktorand i finansrätt Uppsala universitet Disposition Fast driftställe En översikt Artikel 5(1) Huvudregeln Artikel 5(5-6) Agentregeln Specialregler Frågor Alltid en bedömning

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015

Självkörande bilar. Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Självkörande bilar Alvin Karlsson TE14A 9/3-2015 Abstract This report is about driverless cars and if they would make the traffic safer in the future. Google is currently working on their driverless car

Läs mer

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella

Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella 2015-04-15 BESLUT Franklin Templeton Investments Corp. FI Dnr 15-1668 5000 Yonge Street Suite 900 Toronto, Ontario M2N 0A7 Kanada Särskild avgift enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Läs mer

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook

Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

2011-09-20 REMISSPROMEMORIA. FI Dnr 10-11395 [Brunnsgatan 3] Sammanfattning

2011-09-20 REMISSPROMEMORIA. FI Dnr 10-11395 [Brunnsgatan 3] Sammanfattning 2011-09-20 REMISSPROMEMORIA Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om placeringsriktlinjer samt riskhantering av tillgångar och derivatinstrument i försäkringsföretag och pensionsstiftelser Finansinspektionen

Läs mer

Förslag till nya 3:12- regler hur påverkas du som delägare? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016

Förslag till nya 3:12- regler hur påverkas du som delägare? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 Förslag till nya 3:12- regler hur påverkas du som delägare? Stora Skattedagen Stockholm, 9:e november, 2016 3:12-utredningens huvudpunkter Höjd skatt från 20 % till 25 % på utdelningar och kapitalvinst

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Riktlinjer för hantering av intressekonflikter Styrelsen för Redeye AB ( Bolaget ) har mot bakgrund av 8 kap. 21 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och 11 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS

Läs mer