Remissvar avseende utredningen Läsandets Kultur (2012:65)
|
|
- Inga Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kulturdepartementet Stockholm Remissvar avseende utredningen Läsandets Kultur (2012:65) Inledning Utredningen Läsandets kultur har haft uppdraget att analysera litteraturens ställning idag och identifiera aktuella utvecklingstendenser. Enligt direktiven skall man lämna förslag på hur litteraturen ska stärkas och särskilt föreslå statliga insatser för att möta de utmaningar som den tekniska utvecklingen för med sig. Den svenska dramatiken är en viktig del av litteraturen. Vid möten med utredningen har Sveriges Dramatikerförbund framhållit det katastrofala utgivningsläget för svensk och utländsk dramatik samt att dramatiken snart helt försvinner bort från den litterära arenan. Att dramatiken inte finns tillgänglig för läsning får återverkningar på alla områden som behandlas av utredningen. Det finns idag också ett akut arkivproblem som kan leda till att stora delar av svensk och översatt dramatik helt enkelt inte bevaras. Att dramatiker utestängs från bokmarknaden kan även få långsiktiga effekter på genrens möjlighet att kvalitetsmässigt hävda sin plats inom skönlitteraturen. I utredningen finns endast ett kort avsnitt som anger basfakta avseende den låga dramatikutgivningen och dess negativa utveckling över tid. Men effekterna av detta utreds inte och det finns inte heller en enda föreslagen åtgärd som riktas mot dramatikeller dramatikerområdet. Det pågående arbetet med digital spridning och bevarande nämns i en mening trots att DramaDirekt nyligen drabbats av anslagsminskningar samtidigt som pjäsbanken idag står för mer än 90 procent av utbudet av svensk samtidsdramatik. Scendramatikerna utgör idag cirka 300 av landets skönlitterära författare procentuellt uppgår det till nästan 14 procent av landets samtliga skönlitterära författare. Deras ekonomiska villkor samt deras tillgång till ersättningar och stipendier är ofullständigt redovisade i utredningen. Det remissvar som skrivs från Sveriges Dramatikerförbund inriktas därför i första hand på brister i utredningsarbetet. I en bilaga anger vi mer än tjugo relevanta frågeställningar som utredningen borde ha utrett och övervägt. Sveriges Dramatikerförbund hemställer att en särskild utredare tillkallas med uppdrag att snabbutreda området. Detta för att förslag avseende dramatik och dramatikers villkor ska kunna ingå i en kommande litteraturpolitisk proposition. 1
2 Sammanfattning I utredningen återfinns en rad förslag med bred samhällspolitisk ansats men utan angiven finansiering. Hit hör läslyft för Sverige, läsombud, obligatoriska skolbibliotekarier samt kompetensutveckling för lärare. Vi menar att dessa förslag är bra men måste finansieras på annat sätt än via kulturbudgeten. Förslaget om moderniserad biblioteksersättning avstyrks. Istället bör rätten till biblioteksersättning garanteras genom tillskapandet av en ny lag. Dramatikerförbundet vill framhålla att i betänkandet saknas en tydlig beskrivning av dramatikerutskottets historik, uppdrag och verksamhet. Den beskrivande delen av utredningen hänger inte alls samman med förslagsdelen. Detta beror på att analysledet saknas. På sid beskrivs hur upphovsmännen har låga inkomster, hög utbildning samt tar extrajobb för att klara sin ekonomi. En stor andel har svårt att få skäligt betalt för sitt skrivande och utredaren understryker flera gånger vikten av Sveriges Författarfonds verksamhet. Utredningen presenterar inga förslag för att förbättra upphovsmännens villkor. Istället förordas en försvagning av Författarfonden som kan leda till ännu sämre villkor för författare och översättare. Slutligen har utredningen inte alls uppmärksammat dramatiker som skriver på andra språk än svenska. Inte heller diskuteras tillgången till dramatik på andra språk. 1.1 Mål och utgångspunkter Dramatikerförbundet invänder mot den instrumentella beskrivning av läsning och litteraturens funktion som återfinns i detta avsnitt. Dramatikerförbundet saknar en uppföljning i utredningen vad avser bevarandet av kulturarvet och dess tillgänglighet inte minst vad avser dramatik. Dramatikerförbundet saknar också en diskussion kring olika genrer av litteratur och hur utredningen avser att beakta detta i sitt arbete. Det hade varit tydligare om utredningen sagt att vissa kategorier av litteratur eller upphovsmän inte kommer att behandlas inom ramen för utredningen. Nu tvingas man leta efter ofullständigheterna på egen hand. 3.1 Styrning av skolområdet Dramatikerförbundet saknar uppgifter om förändringar i läroplaner vad avser användning av dramatiska verk i skolan. 3.2 Undervisningmetoder och praktiker Dramatikerförbundet saknar kopplingen till drama i skola och på vilket sätt man idag använder olika slags litteratur i skolan. 2
3 3.5 Skapande skola och andra insatser Vad avser skapande skola hänvisas till yttrande från Centrum för Dramatik. 4.1 Insatser för att främja läsning Dramatikerförbundet vill framhålla att läsfrämjande är en central fråga även för Dramatikerförbundet. Tillskapandet av Centrum för Dramatik har stärkt dramatikernas arbete i alla slags läsfrämjande sammanhang. Förmågan att förstå sambandet mellan en dramatisk text och en gestaltning är oerhört viktig i dagens samhälle. Dramatikerförbundet hänvisar i övrigt till yttrande från Centrum för Dramatik. 5.2 Antalet yrkesverksamma inom ordområdet Dramatikerförbundet konstaterar att beteckningen dramatiker omfattar både scen-, radio, film- och tv-dramatiker samt översättare av dramatik. Endast en andel av denna grupp befinner sig inom litteraturområdet i första hand scendramatiker och översättare av scendramatik. Detta borde ha redovisats i utredningen. 5.3 Inkomst inom yrkeskategorierna på ordområdet Att inkomststatistiken utgår från den större gruppen dramatiker innebär att utfallet blir osäkert. Inkomstförhållanden på scensidan är betydligt sämre än för gruppen som helhet. Här borde en kompletterande undersökning ha genomförts. Troligen hamnar då scendramatikerna på samma nivå som andra skönlitterära författare. Idag är cirka hälften av Dramatikerförbundets medlemmar verksamma inom scenområdet. 5.5 Olika litterära inkomstkällors betydelse Någon redovisning avseende scendramatiker eller översättare av dramatik återfinns inte i utredningen. Hur fördelar sig intäkter från framförande av pjäser, från stipendier och ersättningar, framträdanden etc? I den refererade litteratursociologen Jerry Määttäs undersökning av litterära priser finns inte priser till dramatiker medräknat. Det anges i hans rapport men missas i utredningens fotnot 127 på sid 160. Här saknas uppgift om 14 procent av de skönlitterära författarna. Enligt Dramatikerförbundet finns idag något enstaka pris som tillfaller scendramatiker. Detta innebär att priser inte har någon relevans för dramatikernas ekonomi. Utredningens slutsatser om stjärnekonomi för författare innebär ingen utsaga som kan tillämpas på scendramatiker och översättare av dramatik. 6.1 Biblioteksersättningen Här beskrivs inte dramatikernas ställning inom ramen för denna ordning. Vår uppskattning är att cirka 0,4 procent av utlåningen avser dramatik. Detta inkluderar både upphovsrättsligt skyddad och icke-skyddad dramatik. Dramatikerutskottet nämns i fotnot 7, sid
4 6.2 Talboksmedel Här anges att ersättningen är högre för dramatik men om den idag verkligen är föremål för inläsning är oklart. Detta då få titlar ges ut i bokform. 6.3 Upphovsrättsliga ersättningar Utredningens beskrivning av privatkopieringsersättningen är felaktig på en rad punkter. På Copyswedes hemsida kan man läsa: Privatkopieringsersättningen gör det möjligt att kopiera och spela in musik, film och tv för privat bruk samtidigt som de upphovsmän vars arbete kopieras kompenseras för detta. Det är praktiskt att kunna kopiera ett album man just köpt och ge bort till en vän eller familjemedlem. Att spela in, kopiera och därmed mångfaldiga musik, film och tv som skyddas av upphovsrätten har i takt med den tekniska utvecklingen blivit allt enklare för en kulturintresserad allmänhet. Ersättningen avser alltså inte textkopiering och är inte relevant för upphovsmän på litteraturområdet annat än för verksamma inom film och television. Dramatiker verksamma som manusförfattare för film och television kopieras enligt SIFOundersökningar i stor utsträckning och får då ersättning från Copyswede. Gruppen scendramatiker berörs inte av detta, och text utgiven i bokform omfattas inte av denna ersättning. Texten är därför missvisande avseende alla litterära grupper som utredningen beskriver. 6.4 Stipendier och bidrag på ordområdet Dramatikernas tillgång till stipendier och bidrag redovisas kortfattat i utredningen. Dramatikerutskottet inom Sveriges Författarfond beskrivs i fotnot 22, sid 121. I tabell 27 (bilaga 2) kan man inte utläsa hur stor del av konstnärsbidragen som tillförs detta utskott. Dramatikerförbundet arbetade intensivt i många år för att få fram en egen stödordning till dramatiker. När den tillskapades i början av 1980-talet lades ansvaret för denna på ett särskilt dramatikerutskott, där majoriteten av ledamöterna utses av Dramatikerförbundet. Systemet har inneburit en viktig insats för dramatikerna samtidigt som bidraget har haft en svag utveckling över tid. Stödordningen omfattar alla kategorier dramatiker, alltså även den som skriver för film, radio och television. Dramatikerförbundet anser att avsnittet inte ger någon information och att det borde ha innehållit mer analys av dramatikernas andel av konstnärsbidragen (Förordning 1976:528) och stipendiernas utveckling över tid. Det kan framhållas att år 2013 blir det sextonde budgetåret i följd med oförändrat anslag för bidrag till dramatiker. Det är också viktigt att framhålla att statsbidrag för beställning av svensk dramatik som också handläggs av dramatikerutskottet, är ett produktionsbidrag som innebär att en 4
5 teater får ett bidrag för att beställa en pjäs. Att benämna det bidrag till dramatiker är på sätt och vis som att säga att manusförfattaren i en långfilm som beviljats förhandsstöd från Svenska Filminstitutet har fått ett bidrag. Trots konstruktionen som dramatikerstöd är det ett riktat produktionsstöd till teatern med syfte att främja svensk dramatik. Dramatikern utför ett uppdrag mot avtalsenlig ersättning. 6.5 Centrumbildningar på ordområdet Dramatikerförbundet tog initiativ till bildandet av Centrum för Dramatik. Första åren tvingades vi att finansiera hela verksamheten av egna medel. Centrum för Dramatik beviljades sedan ett lågt bidrag till sin verksamhet. Att Centrum för Dramatik inte får högre stöd beror på att det totala centrumbildningsanslaget står stilla samt att Kulturrådet valt att plocka in andra verksamheter än centrumbildningar i anslagsfördelningen. För två år sedan avskaffades också det särskilda tillskott om tio miljoner som gav centrumbildningarna möjlighet att förstärka sina arbetsmarknadspolitiska insatser. Centrum för Dramatik är idag en arbetsmarknadspolitisk åtgärd för alla dramatiker. Den innebär möjlighet att få uppdrag men hör egentligen inte hemma under rubriken ersättningar och bidrag. Det låga anslaget innebär att verksamheten är mycket utsatt och det bör undersökas om orsaken till detta har direkt koppling till okunskapen om dramatik och dramatikers villkor. 7.3 Utgivning per litteraturkategori Vi är naturligtvis mycket positiva till att utredningen lyfter fram den låga utgivningen av dramatik (sid ) men anser att avsnittet borde ha fördjupats och utvecklats på en rad punkter. Pjäsbanken DramaDirekt borde ha fått ett eget avsnitt eftersom verksamheten har en stor betydelse för spridning och bevarande av dramatik. 7.6 Utgivning i och försäljning i särskilda format Utredningen beskriver den digitala utvecklingen mycket kortfattat. Här borde grunden ha lagts för en betydligt mer fördjupad diskussion avseende framtida möjligheter att nyttja digitalisering för att stärka möjligheten till en bättre litteraturtillgång. 9.1 Statsbidrag till utgivning av litteratur Dramatikerförbundet saknar en redovisning av litteraturstödets funktion för utgivningen av svensk och översatt dramatik Insatser för internationellt utbyte på kulturområdet Utredningen ger ingen information om utfallet av dessa insatser inom vårt område Nobelpriset i litteratur och Alma Nobelpriset i litteratur sätter, enligt utredningens formulering, kvalitetslitteraturen i fokus. Dramatikerförbundet vill i detta sammanhang ta tillfället i akt att citera ett antal prismotiveringar: 5
6 2005, Harold Pinter, Storbritannien "som i sina dramer frilägger avgrunden under vardagspratet och bryter sig in i förtryckets slutna rum". 2004, Elfriede Jelinek, Österrike för hennes musikaliska flöde av röster och motröster i romaner och dramer som med enastående språklig lidelse blottar de sociala klichéernas absurditet och tvingande makt. 1997, Dario Fo, Italien som i medeltida gycklares efterföljd gisslar makten och upprättar de utsattas värdighet. 1986, Wole Soyinka, Nigeria som i ett brett kulturellt perspektiv och med poetiska övertoner gestaltar tillvarons drama. 1969, Samuel Beckett, Irland för en diktning som i nya former för roman och drama ur nutidsmänniskans blottställdhet hämtar sin konstnärliga resning. 1936, Eugene O Neill, USA för hans av kraft, ärlighet och stark känsla samt självständig, tragisk uppfattning präglade dramatik Luigi Pirandello, Italien för hans djärva och sinnrika nyskapelse av dramats och scenens konst. 1925, George Bernard Shaw, Storbritannien för hans av både idealitet och humanitet uppburna författarskap, vars friska satir ofta med sig förenar en egenartad poetisk skönhet Maurice Maeterlinck, Belgien på grund av hans mångsidiga litterära verksamhet och särskilt hans dramatiska skapelser, som utmärka sig genom fantasirikedom och genom en poetisk idealitet, vilken, stundom i sagospelets slöjade form, röjer djup inlevelse samt på ett hemlighetsfullt sätt tilltalar läsarens känsla och aning. Källa: Svenska Akademiens hemsida, hämtat Bedömningar och förslag Nationella mål för läslyftet Dramatikerförbundet ansluter sig till Sveriges Författarförbunds (SFF) yttrande och vill framhålla att finansiering med hänsyn till förslagens samhällspolitiska inriktningen inte bör ske över kulturbudgeten. Bedömningen om kompetensutveckling för lärare Dramatikerförbundet tillstyrker förslaget under förutsättning att det preciseras att lärare ska utbildas på såväl grund- som fortbildningsnivå om litteratur och litteraturdidaktiska metoder avseende alla genrer inom såväl skön- som facklitteraturen. Förslaget att samtliga elever bör ha tillgång till skolbibliotekarier Dramatikerförbundet tillstyrker förslaget under förutsättning att det i Skollagen införs en bestämmelse om att huvudmännen ska se till att skolbiblioteken är bemannade med skolbibliotekarier.. Förslaget om läs- och litteraturfrämjande i kultursamverkansmodellen Dramatikerförbundet anser att dramatikens ställning inom kultursamverkansmodellen måste utredas i särskild ordning. Farhågor för det nationella ansvarstagandet för en liten konstform som dramatik framförde vi redan i remissvar på kulturutredningen och idag är dramatiker/dramatik helt osynliga i regionernas kulturplaner. 6
7 Förslaget till samordning av läsfrämjande insatser utanför skolan Dramatikerförbundet ansluter sig till Sveriges Författarförbunds yttrande. Förslaget om att stärka folkbildningens roll i det läsfrämjande arbetet Dramatikerförbundet ansluter sig till Sveriges Författarförbunds yttrande. Förslaget om att ge folkbiblioteken möjligheter att arbeta aktivt med e-böcker Dramatikerförbundet anser att man snabbt bör ge Kungliga Biblioteket ett uppdrag att i samråd med Kulturrådet och Dramatikerförbundet ta fram fungerande e-bokslösningar för dramatik. Förslaget till en moderniserad biblioteksersättning Dramatikerförbundet avstyrker helt förslaget till en moderniserad biblioteksersättning och ansluter istället till det förslag om lagstadgad rätt till biblioteksersättning som läggs fram av Sveriges Författarförbund med flera. Förslaget till omprioriteringar inom litteraturstödet Dramatikerförbundet vill att möjligheten till ett mer riktat stöd till utgivning av dramatik tillskapas. Den nuvarande stödordningen har inte räckt till för att upprätthålla utgivningen av dramatik Förslaget till utökat stöd till backlistdigitalisering Dramatikerförbundet tillstyrker delvis förslaget men anser att en del av stödet skall öronmärkas för en snabb räddningsinsats avseende svensk dramatik från sextiotalet och framåt. Dramatikerförbundet föreslår att begreppet stöd till backlistdigitalisering byts ut mot ett tydligare begrepp, exempelvis stöd till e-boksutgivning. För dramatiken är det väsentligt att det nya stödet ger möjlighet att snabbt digitalisera dramatik som inte är utgiven det vill säga endast finns i manusform. Om man inför utgivningskrav kan stödet inte användas där det just nu behövs bäst. Förslaget till kulturpolitiska insatser för att främja svensk litteratur i utlandet Förslaget om internationellt utbyte för litterära upphovsmän Förslaget om tydligare ansvarsfördelning för internationellt litteraturutbyte Dramatikerförbundet ansluter till Sveriges Författarförbunds yttrande. Stockholm den 27 februari 2013 Susin Lindblom, förbundsdirektör Sveriges Dramatikerförbund 7
8 Bilaga 1. Frågeställningar för en utredning om scendramatik och upphovsmännens villkor. I det följande hänvisas till avsnitt i litteraturutredningen där följande frågeställningar borde ha funnits med. Vad säger läroplanen om olika former av litteratur? (3.1) Ingår dramatik på något sätt i lärarutbildningen? (3.3) Kan man se förändringar avseende dramatik i undervisningen över tid? (3.2 utvärdering av läsundervisning i skolan) Hur påverkar den minskande och låga utgivningen tillgängligheten på biblioteken? Enligt en första uppskattning uppgår årliga lån av dramatik på folkbiblioteken till cirka lån inkluderande klassiska verk. (4.1) - detta motsvarar 0,4 % av utlåningen. Vad blir effekterna av att dramatik i manusform inte omfattas av lagen om pliktexemplar? (4.1) Vilka upphovsrättsliga regler gäller för spridning av ej utgiven dramatik? Får man sprida och kopiera ett pappersmanus till låntagare? (4.1) Vem ansvarar idag för statistiken avseende svensk och översatt dramatik? (4.1) På vilket sätt påverkar den bristande tillgängligheten på biblioteken möjligheterna att använda dramatik i läsfrämjande verksamhet? ( ) Vilken kunskap förmedlas genom läsningen av dramatik kan det på något sätt kopplas till vår förmåga att navigera i flödet av information på nätet? ( ) Hur stor andel av scendramatikerna skriver på ett annat språk än svenska? (5.2) Hur ser villkoren ut för yrkesverksamma scendramatiker? (5.3) Vilken kunskap har vi om detta utifrån Konstnärsnämndens undersökning som omfattar alla kategorier av dramatiker? Hur ser inkomsterna ut för scendramatiker som i stor utsträckning tillhör litteraturområdet, i förhållande till film- och tv-författare som mer sällan publiceras i bokform? Har man någon inkomst alls från bokutgivning? (5.3) Hur stor är dramatikernas andel av litterära priser? Finns några litterära priser inom området förutom Nobelpriset i litteratur? (5.5) 8
9 Hur stor andel av biblioteksersättning och talboksersättning tillfaller dramatiker? (6,16.2) Varför är inte privatkopieringsersättning relevant när man diskuterar ersättning till scendramatiker på litteraturområdet? (6.3) Har dramatiker rätt till ersättning för fotokopiering? (6.3) Gäller det både utgiven (bokform) och icke-utgiven dramatik (manusform)? Hur stor andel av anslaget konstnärsbidrag (Förordning 1976:528) går till dramatiker och hur har bidragsordningen påverkats av att bidraget varit oförändrat sedan 2005? (6.4) Hur stor andel av de stödordningar som idag finns inom Kulturrådet och Sveriges Författarfond tillfaller dramatik, dramatiker eller översättare av dramatik? (6.4) Hur fördelar sig konstnärsbidragen mellan olika kategorier dramatik (scen, radio, film och tv)? Vilken del av bidragen har bäring på scendramatiker som publiceras i bokform? (6.4) Vad skiljer ett produktionsstöd som stöd till svensk dramatik från andra stipendier och bidrag? Vem mottar stödet och vilka villkor är förknippade med det? (6.4) Ska det karaktäriseras som ett bidrag eller som en ersättning för utfört arbete? (6.4) Vilka arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer idag dramatikerna till del och hur står det i relation till Centrum för Dramatiks anslagsnivå? (6.5) Hur sprids samtidsdramatik idag? Vad har digital distribution för effekt på tillgängligheten? Är utredningens ordval i viss mån relevant när den digitala utgivningen står för mer än 90 procent av utgivningen? (7.2) Hur ser villkoren ut för de svenska teaterförlagen? Behövs vidare åtgärder för att förstärka dessa? När man använder litteraturkategorierna (skönlitteratur, facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur) i litteraturstödet för att undersöka utvecklingen vad säger de om utvecklingen avseende svensk och översatt dramatik? (7.4) Hur används digitala format på dramatikområdet? Är svårigheterna med att digitalisera från förlaga likartade när man digitaliserar från bok respektive pappersmanus? (7.6) Hur fungerar litteraturstödet med hänsyn till antal sökande, beviljade stöd samt utveckling över tid? (9.1) 9
10 Hur ser den utländska marknaden för dramatik ut? (12.2) Vilka intäkter genererar export av drama till upphovsmännen? (12.2) Ingår någon dramatik i de siffror som anges i utredningen? Hur ser läget ut för översatt dramatik i Sverige? (12.3) POST / POSTAL ADDRESS Blå Tornet BESÖK / VISITING Blå tornet TEL +46 (0)
Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65)
2013-02-27 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65) DIK har tagit del av Litteraturutredningens betänkande Läsandets kultur
Läs mergaranterat bra böcker
garanterat bra böcker garanteratbra@kulturradet.se VARFÖR LITTERATURSTÖD? 1960-talets förlagskris Övergången från fasta till fria priser 1970 (följd av bruttoprisförbud) Höga bokpriser: Förväntades leda
Läs merLäsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65
REMISSVAR DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2013-02-14 239-KB 928-2012 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 Sammanfattning Kungl.biblioteket
Läs merKLYS och Copyswedes synpunkter på Litteraturutredningen Läsandets kultur SOU 2012:65
Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen
Läs merLäsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65
Remissvar Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 utredningens bedömning att det krävs kraftfulla åtgärder för att vända den negativa utvecklingen vad gäller läsning och läsfärdighet.
Läs merRemissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur SOU 2012:65
Kulturdepartementet Regeringskanslite 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur SOU 2012:65 Region Västerbotten tackar för möjligheten att svara på remissen och
Läs merLitteraturens ställning
- Kommittédirektiv Litteraturens ställning Dir. 2011:24 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En kommitté ska analysera litteraturens ställning i dag och identifiera utvecklingstendenser
Läs merBilaga 2: Utblick nordiska länder
Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade
Läs merDatum/Date Kungliga bibliotekets remissvar på SOU 2018:23 Konstnär - oavsett villkor?
;adi: ^7^ Datum/Date 2018-07-16 Dnr/Ref.no. KB 1.2.1-2018-672 Kulturdepartementet Regeringskansliet Kungliga bibliotekets remissvar på SOU 2018:23 Konstnär - oavsett villkor? Remissvar Ku2018/00773/KO
Läs merRiktlinjer för statsbidrag till kulturtidskrifter
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se GD2018:151 Sid 1 (5) Riktlinjer för statsbidrag till kulturtidskrifter Fastställda av Kulturrådets
Läs merKulturstrategi för Finspångs kommun
Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:
Läs merLäsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65
1 2013-02-25 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Läsandets kultur Litteraturutredningens slutbetänkande, SOU 2012:65 Svenska Förläggareföreningen har beretts tillfälle att lämna synpunkter
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond; SFS 2014:1522 Utkom från trycket den 19 december 2014 utfärdad den 11 december 2014. Regeringen föreskriver
Läs merRemissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65)
Dnr: MYKA 2012/151 Stockholm 2013-02-28 Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65) Sammanfattning Kulturanalys har inga synpunkter på valet av insatser för Ett läslyft
Läs merRemissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen
Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 28 februari 2013 Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 ALIS (Administration av
Läs merSveriges Författarförbunds remissvar över Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65)
Kulturdepartementet Ku2012/1478/KO 2013-03-01 Enheten för konstarterna Jesper Svarén 103 33 STOCKHOLM Sveriges Författarförbunds remissvar över Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU
Läs merKulturutredningens betänkande
Kulturutredningens betänkande Sammanfattning på lättläst svenska Stockholm 2009 SOU 2009:16 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga
Läs mer2009-05-12 103 33 STOCKHOLM
1 2009-05-12 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar betänkande (SOU 2009:16) Grundanalys, Förnyelseprogram och Kulturpolitikens arkitektur av Kulturutredningen Ku2009/241/KV Svenska Förläggareföreningen
Läs merRemissyttrande Konstnär oavsett villkor? SOU 2018:23
Stockholm 2018-09-25 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer Ku2018/00773/KO Remissyttrande Konstnär oavsett villkor? SOU 2018:23 Om Föreningen Svenska Tonsättare Föreningen Svenska Tonsättare
Läs merSäg hej till din nya bibliotekarie:
Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta
Läs merKulturrådets internationella strategi
Kulturrådets internationella strategi 2016 2018 Kulturrådet har antagit denna strategi för att bidra till att stärka den konstnärliga utvecklingen samt skapa en mångfald och kvalitet i kulturutbudet genom
Läs merSveriges Dramatikerförbunds remissyttrande över SOU 2018:23 Konstnär oavsett villkor?
Sveriges Dramatikerförbunds remissyttrande över SOU 2018:23 Konstnär oavsett villkor? Dramatikerförbundet är en intresseorganisation som organiserar dramatiker, manusförfattare och översättare inom film,
Läs merBudgetunderlag Individuell visningsersättning
Stockholm den 1 mars 2018 Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 Stockholm Budgetunderlag Individuell visningsersättning Konstnärernas situation är bekymmersam och utvecklingen har flera negativa
Läs merRegion Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de
KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,
Läs merCentrum för dramatik (CFD)
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm den 5 oktober 2018 Centrum för dramatiks yttrande över SOU 2018:23 Konstnär oavsett villkor? Centrum för dramatik (CFD)
Läs merKommittédirektiv. Konstnärernas villkor. Dir. 2016:93. Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016
Kommittédirektiv Konstnärernas villkor Beslut vid regeringssammanträde den 17 november 2016 Dir. 2016:93 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av de statliga insatserna och villkoren
Läs merSTYRELSEN FÖR SVERIGES FÖRFATTARFOND
STYRELSEN FÖR SVERIGES FÖRFATTARFOND BUDGETUNDERLAG FÖR ÅR 2015 UTGIFTSOMRÅDE 17 ANSLAGSPOSTERNA 5:2 ap.8, 5:2 ap.9 OCH 5:2 ap.13 SAMT DELAR AV 5:2 ap.3 och ap.4 2 Budgetunderlag för år 2015 Innehållsförteckning
Läs merPå väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34)
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2010-10-01 Dnr 14-13/2010 Ku2010/882/KV YTTRANDE På väg mot en ny roll överväganden och förslag om Riksutställningar (SOU 2010:34) Konstnärsnämnden har till
Läs merSveriges författarfond
Sveriges författarfond Den fotograf som har gjort en bok och denna finns på folk och skolbiblioteken kan få författarpenning, stipendier och understöd från författarfonden. Sedan år 1954 har staten åtagit
Läs mer- KLYS Manifest KLYS
KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.
Läs merSOU 2012:65 Bilaga 2 499
SOU 2012:65 Bilaga 2 Källa: Svenska Förläggareföreningen. Anm.: Ovanstående är en uppskattning av nettoeffekterna av förändringar i vilka förlag som är med i föreningen som Svenska Förläggareföreningen
Läs merKonstnär oavsett villkor? (SOU 2018:23)
2018-08-20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Diarienummer Ku2018/00773/KO Konstnär oavsett villkor? (SOU 2018:23) Svenska Förläggareföreningen har beretts tillfälle
Läs merFÖREDRAGNINGSPM 1 (1) ORGAN Nämnden för tillväxt, kultur och bildning SAMMANTRÄDESDATUM 2013-02-27 Remissyttrande Litteraturutredningen SOU 2012:65 Diarienummer: 12OLL5213 Handläggare: Peter Alsbjer Ärendebeskrivning
Läs merYttrande från Göteborgs Stad gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)
Kommunstyrelsen Datum 2018-10-17 Diarienummer 1240/18 Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Ku2018/01470/KO Yttrande från gällande Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning -
Läs merRÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER
RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen
Läs mer2014-01-10. Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.
BESLUT 2014-01-10 Ärende Yttrande över Lättläst. Betänkande av Lättlästutredningen SOV 201 '3:58 Kulturrådets beslut Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga. Handläggningen av ärendet
Läs merRemissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö
Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad
Läs merKommittédirektiv. Översyn av statens insatser för lättläst. Dir. 2012:109. Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012
Kommittédirektiv Översyn av statens insatser för lättläst Dir. 2012:109 Beslut vid regeringssammanträde den 25 oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska se över statens insatser på området lättläst.
Läs merSTYRELSEN FÖR SVERIGES FÖRFATTARFOND
STYRELSEN FÖR SVERIGES FÖRFATTARFOND BUDGETUNDERLAG FÖR ÅR 2014 UTGIFTSOMRÅDE 17, ANSLAGSPOSTERNA 5:2 ap.8, 5:2 ap.9 OCH 5:2 ap.13 SAMT DELAR AV 5:2 ap.3, 5:2 ap.4 OCH 3:1 ap.1 2 Budgetunderlag för år
Läs merPå vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...
Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.
Läs merPromemoria Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek
Promemoria 2018-09-11 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek 2 (7) Innehåll 1. Rättslig reglering av skolbibliotek... 3 2. Vem som ansvarar för att elever får tillgång till skolbibliotek... 4 3. Definition
Läs merSammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag
Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker
Läs merKommittédirektiv. Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet. Dir. 2011:17. Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011
Kommittédirektiv Översyn av lagstiftning och nationella mål på kulturmiljöområdet Dir. 2011:17 Beslut vid regeringssammanträde den 3 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över lagstiftningen
Läs merLäsandets kultur. Slutbetänkande av Litteraturutredningen. Stockholm 2012 SOU 2012:65
Läsandets kultur Slutbetänkande av Litteraturutredningen Stockholm 2012 SOU 2012:65 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer
Läs mer1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson
1(5) Regeringskansliet Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Martin Persson Remissvar SOU 2012:59 (Nya villkor för public service) Föreningen svenska tonsättare (FST) organiserar sedan
Läs merRiktlinjer för statsbidrag till musikarrangörer
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Riktlinjer för statsbidrag till musikarrangörer Kulturrådet beslutar att anta följande
Läs merDIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential.
Så skapar du ett Skolbibliotek i världsklass! DIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential. Vad är ett Skolbibliotek i världsklass? Ett välfungerande skolbibliotek är aldrig ett tyst ställe.
Läs merKommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015
Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till
Läs merVad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?
S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk
Läs merSammanfattning. 1. Inledning
Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet
Läs merKultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING
Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING Kultur- och fritidsbudget i ekonomiska kristider ENKÄTSTUDIE OM BUDGETEN 2010 FÖR KOMMUNER OCH
Läs merKulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun
Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella
Läs merqwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf
qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk
Läs merRegional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Läs merLäsandets kultur slutbetänkande av litteraturutredningen, SOU 2012:65
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Läsandets kultur slutbetänkande av litteraturutredningen, SOU 2012:65 Inledning Litteraturen har på många sätt en stark ställning inom svensk kulturpolitik. Knappast
Läs merKonstnärsnämnden och Kulturbryggan. - statlig myndighet under Kulturdepartementet
Konstnärsnämnden och Kulturbryggan - statlig myndighet under Kulturdepartementet Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden är en statlig myndighet under Kulturdepartementet. Den övergripande uppgiften
Läs merRegional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
Läs merBIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN
BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något
Läs merYttrande: Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer: Ku2018/01470/KO 2018-10-25 Yttrande: Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) DIK är ett Saco-förbund med 21 000 medlemmar.
Läs mer59 Svar på remiss från Kulturdepartementet av Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi (KFN/2019:56)
59 Svar på remiss från Kulturdepartementet av Demokratins skattkammare - Förslag till en nationell biblioteksstrategi (KFN/2019:56) Kultur- och fritidsnämndens beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden antar
Läs merKulturradets yttrande over "Nasta steg? Del 2. Forslag for en starkt minoritetspolitik" (SOU 2017:88)
2018-02 -28 Box 27215, 102 53 Stockholm Besok: Borgvagen 1-5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (5) Ku2017/02410/DISK Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kulturradets
Läs merKonstnär oavsett villkor? Konstnärspolitiska utredningens betänkande
Konstnär oavsett villkor? Konstnärspolitiska utredningens betänkande Grundbultar Ny konstnärspolitik Konstens betydelse för enskilda och samhället Konstens frihet, egenvärde och kvalitet Öppen för nya
Läs merDin guide till upphovsrätten
Din guide till upphovsrätten Därför upphovsrätt Upphovsrättslagen Upphovsrätten är ett viktigt instrument för kulturell utveckling och fritt skapande. Den bidrar till ett brett och mångfacetterat kulturliv
Läs merSVERIGES FÖRFATTARFOND 2013-02-22 Dnr 160-2978-12 1(12) REMISSYTTRANDE
SVERIGES FÖRFATTARFOND 2013-02-22 Dnr 160-2978-12 1(12) REMISSYTTRANDE Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65) Ku2012/1478/KO Inledning
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare
Läs mercl o L ^3 BIBLIOTEKSUTVECKLING Dnr:^/5-^/5i
cl o L ^3 2018-10-10 Kungl. bsbljoteket ' -^ 2018-10- 19 Dnr:^/5-^/5i Dnr 18/00547 Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg lämnar härmed yttrande över utkastet "Från ord till handling - På väg mot en nationell
Läs merDIVISION Kultur och utbildning
Kultursamverkansmodellen i Norrbotten Nyheter i kulturpolitiken efter beslut 16.12 2009 om kulturpropositionen Tid för Kultur 2009/10:3 Nya nationella kulturpolitiska mål Ny analysmyndighet för uppföljning
Läs merInformation om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 18/19
PM Sida 1 (5) 2018-08-23 Skapande skola för läsåret 18/19 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.
Läs merSkolbibliotek. Informationsblad
Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten
Läs merAnvändning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014
Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014 Avtalet gäller alla lärosäten Avtalet omfattar högskoleutbildning enligt högskolelagen samt sådan utbildning som kan leda fram
Läs merRiktlinjer för statsbidrag för samverkan med komponister
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvagen l-5j 08 519 264 kulturradet@kultur'r'adet.se kulturrådet. se GD 2019:146 ADH 2619/108 5. 1(5) r för statsbidrag för samverkan med komponister Fastställda av
Läs mer>venska Filminstitutet
B l " g* REGERINGEN Regeringsbeslut 1:53 2014-12-22 Ku2014/1241/MFI Ku2014/2121/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm >venska Filminstitutet inkom
Läs merYttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69)
Ert dnr Ku2016/02380/KO Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Piteå kommun har tagit del av ovan rubricerade
Läs mer12-23. 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI. Riktlinjer för budgetåret 2014 avseende statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet
REGERINGEN Kulturdepartementet 12-23 Regeringsbeslut 63 2013-12-19 Ku2013/2079/MFI Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box 271 26 102 52 Stockholm Ku2013/2461/RFS (delvis) Riktlinjer för budgetåret 2014
Läs merSynpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST
Regionbibliotek Stockholm Skrivelse 2018-10-31 KN 2018/883 Synpunkter på Från ord till handling: på väg mot en nationell biblioteksstrategi - UTKAST Dokumentet har beretts av Regionbibliotek Stockholm
Läs mer4. Utgångspunkter för statens framtida stöd till regional kulturverksamhet.
1 Riksorganisationen Folkets Hus och Parkers remissyttrande över betänkandet Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11). Folkets Hus och Parker (FHP) är positiva
Läs merAktuella kulturpolitiska frågor Ulf Nordström
Aktuella kulturpolitiska frågor 2019-03-20 Ulf Nordström Flerårigt verksamhetsstöd Ett nytt mitt emellan-stöd Fleråriga verksamhetsstöd lägre tröskel Kan till exempel sökas av fria professionella teatergrupper
Läs merSpela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)
1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars
Läs merInformation om det statliga bidraget Skapande skola för läsåret 17/18
PM Sida 1 (5) 2017-11-16 Skapande skola för läsåret 17/18 Den här informationen riktar sig endast till pedagoger inom Stockholms stads kommunala grundskolor samt kulturaktörer som samverkar med dessa.
Läs merRegeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm. D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07
Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm D-nr: KN 2015/8606 YTTRANDE 2016-03-07 SOU 2015:88 GESTALTAD LIVSMILJÖ - EN NY POLITIK FÖR ARKITEKTUR, FORM OCH DESIGN (KU2015/02481/KL) Konstnärsnämnden
Läs merKursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform
Introduktionsvecka Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen
Läs merKonstnärsnämnden 2013
Konstnärsnämnden 2013 Konstnärsnämndens uppdrag Främja konstnärers möjlighet att ägna sig åt sitt konstnärliga arbete och vidareutveckla sitt konstnärskap : Stöd till enskilda konstnärer genom stipendier
Läs merYttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (6) Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)
Läs merKultursamverkansmodellen så funkar den!
Kultursamverkansmodellen så funkar den! www.regionostergotland.se Sedan 2012 ingår Östergötland i den nationella kultursamverkansmodellen. Från och med 2013 är samtliga län, utom Stockholm, med i modellen.
Läs merUtdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:
Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,
Läs merRegional kulturstrategi för Västra Götaland
Regional kulturstrategi för Västra Götaland 2020-2023 Kultursamverkansmodellen Kultursamverkansmodellen styrs av lagen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet (2010:1919). Enligt
Läs merBarns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället
Stockholm 2018.10.31 REMISSYTTRANDE SOU 2018:57 Diarienummer Ku2018/01470/KO Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället Inledning Sveriges Författarförbund
Läs merKonstnär oavsett villkor?
Stockholm 2018-09-24 REMISSYTTRANDE SOU 2018:23 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Konstnär oavsett villkor? Konstnärspolitiska utredningen SOU 2018:23 Inledning Sveriges Författarförbund (SFF) tackar
Läs merMÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN
MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och
Läs merIntroduktionsvecka. Om kursen
Introduktionsvecka Kursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen
Läs merUppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige
Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela
Läs merom förslag till kulturstöd
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd KLYS bidrag till Stockholms stads samråd om förslag till kulturstöd Diarienummer 1.1/3248/2011 KLYS 2011-10-03 Innehåll KLYS bidrag till Stockholms
Läs merUppdrags- beskrivning
Uppdrags- beskrivning Kultur och utveckling 2018 2020 REGION JÖNKÖPINGS LÄN Uppdragsbeskrivning 2018 2020 Kultur och utveckling Följande uppdragsbeskrivning har tagits fram för kultur och utvecklings regionala
Läs merFörslag till remissvar
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (5) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Lennart Ejeby, enhetschef Kulturskolan P-O Millberg, förvaltningschef kultur- och turismförv. Jörgen Rüdeberg, bitr.förvaltningschef
Läs merKursplan. Dokumentet finns under rubriken Kursplan på aktuell undervisningsplattform
Introduktionsvecka Kursens syfte är att ge en introduktion till ämnet litterär gestaltning och till utbildningen. Kursen ska också tydliggöra den studerandes ansvar under utbildningen, olika funktioner
Läs merBarns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)
YTTRANDE Ku2018/01470/KO Regeringskansliet Kulturdepartementet 10333 Stockholm Stockholm den 26 oktober 2018 Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) Sammanfattande synpunkter
Läs merRemissvar Lättläst SOU 2013:58
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Lättläst SOU 2013:58 Tillgången till lättläst information och litteratur är avgörande för att barn, unga och vuxna med afasi, språkstörning och förvärvade
Läs merRiktlinjer för statsbidrag till litteratur
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5, 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se kulturradet.se s.1(8) r för statsbidrag till litteratur Fastställda av Kulturrådets generaldirektör den 10/9 2019.
Läs merFörslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram
Bilaga KN 2012/6868 Förslag till uppdrags- och måldokument för Konstnärsnämndens Internationella musikprogram Konstnärsnämnden har fått regeringens uppdrag att utveckla former för internationellt kulturutbytet
Läs merSveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!
Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner
Läs mer