Temperatursprickskatalogen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temperatursprickskatalogen"

Transkript

1 Hjälpmedel vid beräkning av temperatursprickor i vanligt förekommande betongkonstruktioner. Thermal crack catalogue Assistance when calculating thermal cracks in common concrete structures. Författare: Uppdragsgivare: Handledare: Examinator: Examensarbete: Sofia Swärd Markus Hallberg Ramböll Sverige AB Kristofer Andersson, Ramböll Sverige AB Ali Farhang, Ramböll Sverige AB och KTH ABE Sven-Henrik Vidhall, KTH ABE 15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design Godkännandedatum: Serienr: 2012;49

2

3 Sammanfattning Rapporten innehåller inledningsvis en faktadel med allmän information kring temperatursprickor i betong. Här presenteras bl a uppkomsten av fenomenet, vilka typer av sprickor som förekommer och vad ett tvång är. Tanken är att ge läsaren tillräcklig kunskap för att kunna förstå sig på de övriga delarna i rapporten. Resultatet och det huvudsakliga arbetet redovisas i form av tabeller med tillhörande illustrationer där det går att utläsa vilken sprickrisk som förekommer vid flera specifika fall och vilken åtgärd som bör vidtas för att eliminera sprickrisken. Som konstruktör kan du med din egen indata, dvs. dimensioner och temperaturer, följa tabellen och finna resultatet för ditt specifika fall. De konstruktionstyper som presenteras är bottenplatta, stödmur och plattrambro. En tillhörande databas i elektronisk form finns tillgänglig som en bilaga där varje beräknat fall är sparat. Filerna är enkla att modifiera för att göra det möjligt att genomföra ytterliggare beräkningar i de fall tabellerna är otillräckliga. Rapporten innehåller även ett avsnitt med förutsättningar till tabellerna där det går att utläsa arbetsgången och vilka parametrar som har använts. Nyckelord: Temperatursprickor; betong; tvång; Contest; katalog; bottenplatta; stödmur; farbana; plattrambro; åtgärder.

4

5 Summery The initial part of the report contains general information about thermal cracks. This section describes the origin to the cracks, what type of cracks that occurs and the force causing the problem. The major reason with this chapter is to give the reader enough knowledge to understand the rest of the report. The result and the main work are presented in tables with belonging illustrations. Each table contains the risk of cracking that occurs in several specific concrete structures and how to eliminate the risk. The report covers the following three types of structures: baseplate, retaining wall and integral bridge. The constructor can with his/her own dimensions and temperatures simply use the table to find the risk of cracking. A database including all the calculated files for each specific case is attached to the report. The files can easily be modified by the user in case the information in the tables is insufficient. All the precise circumstances and priority in the project are presented in the chapter Förutsättningar och arbetsgång.

6

7 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsning Metod och material Förväntat resultat Temperatursprickor Introduktion Temperaturspänningar Tvång Inre tvång Yttre tvång Spricktyper Genomgående sprickor Ytsprickor Tidiga sprickor i expansionsfasen Sprickor som uppkommer i kontraktionsfasen Inverkande faktorer Åtgärder Isolering av träform och betongytor Uppvärmning av den redan gjutna betongen Kylning av den nygjutna betongen Förutsättningar och arbetsgång Allmänna förutsättningar och arbetsgång Åtgärdsförutsättningar Övriga förutsättningar Förutsättningar för bottenplattan Förutsättningar för stödmuren Förutsättningar för plattrambro Resultat Bottenplatta Bottenplatta Naken konstruktion Bottenplatta Konstruktion med åtgärd Bottenplatta Ytsprickskontroll Stödmur Stödmur Naken konstruktion Stödmur Konstruktion med åtgärd Stödmur Ytsprickskontroll Plattrambro Plattrambro Naken konstruktion Plattrambro Konstruktion med åtgärd Plattrambro Ytsprickskontroll Analys och diskussion Slutsats Rekommendationer Referenser Tryckta källor: Muntliga källor:... 47

8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Idag är större delen av den litteratur som kan hittas om temperatursprickor faktamässig och komplicerad att koppla till beräkningsarbetet. Många konstruktörer och byggentreprenörer saknar dessutom tillräcklig kunskap inom området för att kunna utföra noggranna sprickriskbedömningar. En anledning till detta är att kraven på betongens hållfasthet ständigt ökar, vilket innebär att cementhalten i betongen också ökar som i sin tur ger en större temperaturstegring under hydratationen och betongen får ett sprödare beteende. Ett sprött beteende hos betongen i kombination med att värmeutvecklingen ökar gör att risken för temperatursprickbildning blir större. Detta ställer krav på att det finns uppdaterade beräkningshjälpmedel som är tillgängliga och begripliga för konstruktörer och entreprenörer så att ett tillräckligt bra arbete kan utföras och att risken för temperatursprickor förhindras. De konstruktörer som idag sitter inne på tillräcklig kunskap och arbetar med sprickriskbedömning är få till antal vilket betyder att deras arbetsbelastning är hög. [1] För att utföra en sprickriskbedömning används med fördel datorprogram då de beräkningar som utförs är många liksom de ingående parametrarna. Hur de olika faktorerna samverkar är komplicerat och hela arbetsgången är mycket tidskrävande. [2] Ett exempel på ett sådant datorprogram är ConTeSt Pro som är en äldre programvara men som fungerar bra än idag. Sprickor i betongkonstruktioner bör till varje pris undvikas då dessa kan leda till att korrodering av armering i betongen påskyndas, betongens hållfasthet och dess täthet mot gas och vätska försämras samt att sprickorna ofta ger ett dåligt estetiskt intryck. Reparationsarbeten av sprickor är dessutom kostsamma, av den orsaken bör sprickrisken beaktas redan i projekteringsskedet. [2] Vid gjutning av betong sker en hydratation vilket betyder att en kemisk reaktion uppstår mellan cement och vatten. Reaktionen är exoterm vilket innebär att det alstras värme som ger upphov till temperaturrörelser. Dessa rörelser leder till att betongkonstruktionen inledningsvis expanderar för att därefter kontrahera vid avsvalning. Mängden frigjord värme under hydratationen orsakas av ett antal olika parametrar såsom betongens termiska egenskaper, konstruktionens dimension, ballasttyp, vct-tal, temperatur vid gjutning och tillsatsmedel. I många fall har den unga betongen begränsad frihet att expandera respektive kontrahera pga. den motgjutna konstruktionens styvhet. Då den unga betongen hindras från att expandera och kontrahera uppstår det spänningar i konstruktionen. De spänningar som uppstår bör ej överstiga betongens hållfasthet för att undvika uppkomst av temperatursprickor. [3] Sprickorna brukar skiljas åt beroende på när under härdningsprocessen de uppstår samt om de är genomgående eller ytliga. De ytliga sprickorna uppstår oftast i ett tidigt skede då temperaturen i betongen ökar kraftigt och betongens kärna blir varmare än det ytliga skiktet. Ojämnheterna i temperatur gör att kärnan expanderar kraftigare än det yttre lagret vilket leder till att dragspänningar uppstår i det yttre skiktet som ger ytsprickor som följd. Denna typ av sprickor brukar dock självläka i kontraktionsfasen då betongen drar ihop sig. Ytsprickor kan även uppkomma i kontraktionsfasen om kontruktionen utsätts för extremt kalla omgivdningstemperaturer vid tidig avformning. Genomgående sprickor uppstår till motsats från ytsprickor oftast under kontraktionsfasen. Mothåll från intilliggande konstruktioner leder till att spänningar uppstårdet uppstår i betongkroppen och ju styvare mothållet är desto större blir spänningarna. [4] Efter att 1

10 hydratationens maxtemperatur är uppnådd växer dragspänningarna till sig och överskrider de betongens draghållfasthet så uppstår genomgående sprickor. [5] Det finns faktorer som inverkar på graden av temperaturspänningar som sedermera tenderar i att ge sprickor. De mest påverkande faktorerna är: Betongens mekaniska egenskaper. Mängden värmeavgivning pga. hydratationen. Omfattningen av tvång såväl inom gjutetappen som till anslutande konstruktioner. Intilliggande konstruktionsdelars temperatur och omgivande lufttemperatur. De åtgärder som kan vidtas för att förhindra sprickbildning är många men de har alla syftet att reducera temperaturskillnaderna inom konstruktionen och/eller mellan gjutetapper respektive mellan nygjuten betong och omgivande luft. Några av de åtgärder som brukar användas är sänkning av gjuttemperaturen, uppvärmning av redan gjuten betong samt isolering. [2] 1.2 Syfte och mål Examensarbetets huvudsakliga syfte är att underlätta konstruktörens arbete vid beräkning av temperatursprickor i betongkonstruktioner samt valet av åtgärd då sprickrisk erhålls. Ett av målen är att sammanställa en lättförståelig katalog innehållande sprickriskbedömning för typiska fall av betongkonstruktioner samt ge förslag på åtgärd mot sprickbildning. Katalogen skall innehålla konstruktionstyperna bottenplatta, stödmur och plattrambro. Meningen är att den även ska vara lämplig som utbildningsmaterial för studenter på byggtekniska utbildningar och för branschaktiva. Ett annat mål är att skapa en databas bestående av de programfiler som använts vid sprickriskberäkning av respektive fall för att filerna ska vara tillgängliga att modifiera vid behov. Genom katalogen ska konstruktören få en tidig uppfattning om huruvida risk för temperatursprickor föreligger i just dennes specifika fall. I de fall konstruktören inte finner sitt exakta fall i katalogen kan denne justera lämplig programfil för att finna ett precist värde för sprickrisken. 1.3 Avgränsning Katalogen är begränsad till konstruktionstyperna bottenplatta, stödmur och plattrambro. Konstruktionernas dimensioner och utetemperaturen har fastställts i intervaller som täcker in de fall som i samråd med Rambölls konstruktörer anses vara relevanta och representativa för verkligheten. Ytterligare specifika avgränsningar för respektive konstruktionstyp redovisas i kapitlet Förutsättningar under tillhörande rubrik. De åtgärder som utreds och presenteras i tabellerna är isolering, värmeslingor och kylrör vilka är de vanligaste och enligt Ramböll de mest relevanta åtgärderna. Det är förutsatt att en konstruktör har utfört dimensioneringsberäkningar för varje specifikt fall och tagit fram både dimensioner och en viss betongsammansättning med en bestämd hållfasthetsklass. En annan möjlig åtgärd skulle annars kunna vara att ändra betongens 2

11 sammansättning/mekaniska egenskaper eller konstruktionens dimensioner. Vad som bör nämnas är att arbetsgången i praktiken följer examensarbetets arbetsgång, de dimensioner och den betong som fastställts ändras mycket sällan i efterhand. För varje konstruktionstyp finns det en stor mängd parametrar som påverkar resultatet vilket betyder att det först gjorts en kvalificerad bedömning och därefter har en del parametrar låsts medan andra har varierats från fall till fall. De parametrar som låsts till ett fast värde är parametrar som ofta har ett konstant värde eller som ger mindre utslag i beräkningarna. Mer om vilka värden som använts för de olika konstruktionstyperna och hur de har varierats går att läsa under respektive rubrik i kapitlet Förutsättningar och arbetsgång. 1.4 Metod och material På uppdrag av Ramböll har examensarbetet pågått under tio veckor och i huvudsak utförts på företagets kontor. Kontruktörerna på Ramböll har varit mycket behjälpliga och det har underlättat arbetet att kunna rådfråga experter vid behov. Materialet som inledningsvis studerades grundligt bestod mestadels av äldre examensarbeten, rapporter och en del facklitteratur såsom Sprickor i betongkonstruktioner, Det material som använts och studerats står med i källförteckningen. Under faktainsamlingen undervisade även Ali Farhang på Ramböll kontinuerligt om temperatursprickor. Steg två bestod av en utbildning i datorprogrammet Contest Pro med Kristofer Andersson som varit vår handledare. Efter utbildningen påbörjades temperaturspricksberäkningarna på bottenplattan för att därefter fortsätta med stödmurar och plattrambroar. I de fall den inledande beräkningen visade att åtgärd krävdes analyserades resultatet för att kunna hitta en passande åtgärd. Då sprickrisken var eliminerad utfördes alltid ytterligare körningar av programmet för att optimera varje fall. Allteftersom arbetet fortlöpte gjordes avbrott för diskussion med våra handledare angående avgränsningar, förutsättningar och resultat. Programmet som har använts för att utföra sprickriskberäkningarna heter Contest Pro som är ett finita element-verktyg från 1999 och har utvecklats från en tidigare version vid namn Hett. Beräkningsprogrammet är tvådimensionellt och utvecklat av JEJMS Concrete AB tillsammans med Luleå tekniska universitet. Mer om hur Contest Pro fungerar och är uppbyggt finns att hämta i Contest Pro users manual, [5] Möten och intervjuer har kontinuerligt genomförts med konstruktörer på Ramböll som en kvalitetssäkring av arbetet. Konstruktörerna i fråga anses vara mycket pålitliga då de har stor erfarenhet av temperatursprickberäkningar och använder sig av programmet Contest Pro dagligen. Den teoretiska delen i arbetet har hämtats från den tidigare studerade litteraturen och intervjuer med konstruktörer. 1.5 Förväntat resultat Katalogen skall användas av konstruktörer på Ramböll vid beräkning av temperatursprickor i betongkonstruktioner. 3

12 Katalogen ska användas i ett tidigt skede för att få en bild av hur dimensioneringen kommer att se ut och ifall det förekommer någon risk för sprickbildning i det specifika fallet. Med hjälp av sammanställda tabeller för olika fall och illustrationer över hur det kommer att se ut i praktiken skall det vara möjligt att kunna hitta det fall som eftersöks för att veta riskerna och vilka åtgärder som eventuellt behöver vidtas. Katalogen skall vara pedagogiskt och lättförståelig för att även kunna utbilda branschaktiva och studenter i ämnet. Programfilerna kommer att finnas tillgängliga för att också kunna användas i syfte att göra mindre modifieringar istället för att börja om med beräkningarna från början. 4

13 2. Temperatursprickor 2.1 Introduktion När nygjuten betong härdar så sker en reaktion mellan vatten och cement som kallas hydratation. Under reaktionen alstras en betydande mängd värme vilket leder till volymändring i betongkonstruktionen. Förhindras dessa rörelser av anslutande konstruktioner så kan temperatursprickor uppstå. [3] Sprickor som uppkommer i ett tidigt skede kan främst leda till reducerad beständighet men även förändrade funktionsegenskaper. [9] För att bli kvitt redan uppkomna temperatursprickor krävs ofta omfattande och dyra åtgärder, varpå det alltid är önskvärt att undvika dessa. [2] 2.2 Temperaturspänningar Vid gjutning av betong sker en hydratation vilket betyder att en kemisk reaktion uppstår mellan cement och vatten. Under reaktionen alstras värme som ger upphov till temperaturrörelser i betongen, vilket i sin tur leder till att konstruktionen inledningsvis expanderar under uppvärmningsskedet för att sedan kontrahera under avsvalningsskedet. Den temperaturutveckling som sker pga. hydratationen beror på ett stort antal olika parametrar såsom betongens termiska egenskaper, temperatur vid gjutning, konstruktionens dimensioner, vct-tal, ballasttyp samt tillsatsmedel. [9] Under expansionsskedet uppstår tryckspänningar då den nygjutna betongens temperaturrörelser motverkas av den angränsande konstruktionen. Tryckspänningarna i detta skede blir dock relativt små eftersom den unga betongens elasticitetsmodul är låg, vilket betyder att betongen är mindre styv. Efter 0,5-2 dygn har den nygjutna betongen uppnått sin maximala temperatur och börjar därefter svalna av varvid betongkonstruktionen kontraherar. [7] Kort efter att avsvalningsfasen har tagit vid så nås nollspänningspunkten där konstruktionen är helt spänningslös. De tryckspänningar som har byggts upp i konstruktionen under expansionsskedet förloras snabbt pga. den lägre styvheten och den högre benägenheten till krypning under expansionen. I kontraktionsskedet har betongen härdat så pass mycket att elasticitetsmodulen ökat och betongens villighet att krypa blir mindre. Efter nollspänningspunkten växer dragspänningar till sig och överskrider de betongens draghållfasthet så uppstår temperatursprickor. [5] Temperaturutveckling är en process som sker långsamt och den är inte avslutad förrän betongens temperatur är densamma som temperaturen i den omgivande luften. Därför är det inte ovanligt att sprickor uppkommer en lång tid efter att den maximala temperaturen har uppnåtts. I figur 1 på nästa sida visas sambandet mellan betongens hållfasthetsutveckling och uppkomsten av spänningar till följd av mothållen rörelsefrihet i betongkonstruktionen. Överstiger spänningarna i avkylningsfasen betongkroppens dragkapacitet så uppstår Sprickor som ofta är genomgående. [3] 5

14 Figur 1. Sambandet mellan nygjuten betongs temperaturutveckling och rådande spänningar. T(t 2 ) är nollspänningspunkten. (Betonghandboken Material, 1994) [8] 2.3 Tvång Det mest gynnsamma förhållandet för betongen är då volymändringar kan ske fritt, utan något hinder. När betongen kan expandera och kontrahera obehindrat uppstår det inga farliga spänningar som skulle kunna ge upphov till sprickor. Ett sådant gynnsamt förhållande uppstår dock aldrig i praktiken i nygjuten betong eftersom temperaturen varierar under hydratatationen mellan konstruktionens inre och yttre delar. [9] Tvång är ett vanligt begrepp i samband med uppkomst av temperatursprickor. Ett tvång i en betongkonstruktion betyder att konstruktionen förhindras att expandera eller kontrahera av någon anledning. Tvånget kan uppstå av flera olika anledningar men de brukar delas upp i två kategorier, nämligen inre och yttre tvång. Hur stora spänningar som kommer att uppstå i den nygjutna betongen bestäms till stor del av hur stort tvånget är. Att bestämma storleken på tvånget i ett specifikt fall är därför avgörande för att kunna göra en korrekt beräkning av spänningar som i sin tur bestämmer sprickrisken. Storleken på tvång brukar uttryckas i procent, där 100 % är maximalt tvång (helt oeftergivligt) och 0% är minimalt tvång (fri rörelsemöjlighet). Att göra en riktig bestämning av tvånget är dock ett komplicerat moment vid spänningsberäkningar. [2] Inre tvång Om tvånget inte har något med konstruktionens omgivning att göra utan endast orsakas av varierande rörelsebehov inom elementet kallas det inre tvång. Orsaken till att inre tvång uppstår är att betongens kärna får en kraftigare värmeutveckling och en högre temperatur under hydrationen än elementets yttre delar. När betongens kärna värms vill den expandera kraftigare än betongens yttre delar som istället håller emot. Resultatet blir tryckspänningar i 6

15 kärnan och dragspänningar i de yttre delarna. Materialet betong har väldigt bra tryckhållfasthet men betydligt sämre draghållfasthet vilket betyder att det i detta fall finns risk för att sprickor uppkommer i de yttre delarna av konstruktionen, dessa sprickor kallas ytsprickor. [3] När betongen därefter svalnar av blir resultatet självklart det omvända, dragspänningar i kärnan och tryckspänningar i de yttre delarna. När dragspänningarna uppkommer i kärnan finns det risk för att det uppstår genomgående sprickor Yttre tvång Vid gjutning av ett betongelement mot eller på ett annat material finns det en risk att det uppstår ett tvång mellan den nygjutna betongen och det motgjutna materialet eftersom den färska betongen vill expandera under hydrationen medan den intilliggande strukturen håller emot. När det uppstår ett tvång pga. att en intilliggande del förhindrar den unga betongen att röra sig fritt kallas det yttre tvång. Den angränsande strukturen kan exempelvis vara en äldre betongkonstruktion eller en undergrund som kan bestå av olika material. Vilket material den intilliggande strukturen består av påverkar hur stort tvånget blir eftersom att materialen har olika styvhet. Gjutning mot en äldre betongkonstruktion kommer exempelvis att ge upphov till stort tvång och stora spänningar då den färska betongen får svårt att expandera mot den befintliga styva betongen. [3]. I figur 2 nedan redovisas ett exempel på hur spänninar i en stödmur breder ut sig. Figur 2. Exempel ur Contest Pro på spänningars utbredning i en stödmur. Röd färg = stora spänningar. Blå färg = små spänningar. Tvånget kan också variera beroende på vilken del av konstruktionen som undersöks.vid gjutning av exempelvis en vägg på en bottenplatta så kommer väggens underkant som sitter fast i plattan att få ett stort tvång medan toppen får ett lågt. Tvånget skulle i detta fall avta successivt ju högre upp i väggen undersökningen utfördes enligt figur 3. [11] 7

16 Figur 3. Beskriver den procentuella reduktionen av tvång i en nygjuten konstruktion mot exempelvis en bottenplatta. (Betonghandboken, 1994) [8] 2.4 Spricktyper Traditionellt sett har temperatursprickor som uppkommer i ett tidigt skede under hydratationen indelats i två huvudgrupper, nämligen genomgående sprickor och ytsprickor. Denna indelning kan idag anses vara opraktisk eftersom den varken tar hänsyn till sprickornas bildningssätt, när de uppkommer eller vilka konsekvenser som visar sig på funktion och beständighet. Numera görs därför indelning med hänsyn till när sprickorna uppkommer, i expansionsfasen eller i kontraktionsfasen. [2] Genomgående sprickor Genomgående sprickor är precis som namnet beskriver sprickor som går rakt igenom en konstruktion. Dessa uppstår vanligen i avsvalnings-/kontraktionsfasen pga. ett yttre tvång från en annan motgjuten konstruktionsdel. Genomgående sprickor kan också uppkomma under expansionsfasen i de fall då temperaturutvecklingen inom betongkroppen är ojämn. I och med att sprickan går tvärs genom konstruktionen så medför det en negativ inverkan på betongens beständighet eftersom vatten kan ta sig in i sprickan och nå armeringen som i sin tur börjar korrodera. Sprickorna kan även försämra betongens hållfasthet och ge ett dåligt estetiskt intryck. [4] Ytsprickor Ytsprickor uppkommer främst i ett tidigt skede under temperaturutvecklingen och beror på ett inre tvång, dvs. att temperaturen i betongkroppens tvärsnitt är ojämn. Ytsprickor kan även uppstå vid avformning då betongens varma yta hastigt kyls ned. [3,4] 8

17 2.4.3 Tidiga sprickor i expansionsfasen Som tidigare nämnts så kan både genomgående sprickor och ytsprickor uppstå i expansionsfasen, vilken pågår till dess att betongen har uppnått sin högsta temperatur. Denna fas brukar vanligtvis vara omkring 1-3 dygn och betongens inre tryckspänningar står i direkt proportion till temperaturstegringen vilket betyder att den inre spänningen är som störst då temperaturen är som störst. [1] När hydratationen startar så värms de centrala delarna av konstruktionen upp först och börjar expandera snabbare än de yttre svalare delarna. Ju mer temperaturen i betongen stiger desto styvare blir betongen, vilket ger till resultat att tryckspänningarna i betongens inre delar ökar liksom dragspänningarna i de yttre delarna. Skulle det vara så att olika delar av konstruktionen får olika medeltemperatur så kan genomgående sprickor uppkomma. Ytsprickor uppkommer däremot om temperaturskillnaden mellan betongkroppens yta och inre delar är stor. Under uppvärmningsfasen finns det dessutom risk för att sprickor kan uppträda i den motgjutna betongen. Sprickor som uppkommer i ett tidigt skede under expansionsfasen har dock en viss tendens att dra ihop sig under avsvalningen och kan i den nygjutna betongen även självläka. [2] Sprickor som uppkommer i kontraktionsfasen Då den maximala temperaturen i betongen är uppnådd så övergår den till kontraktionsfasen. Vid övergången finns det en del oreagerad cement kvar varvid det fortsätter alstras värme från betongen i ett tidigt skede under avsvalningsfasen. Dock sker värmegenereringen med en så låg hastighet att den inte är i balans med avkylningen mot omgivningen. Därav sjunker betongens medeltemperatur sakta till dess att den har samma temperatur som den omgivande luften samtidigt som den kontraherar. Eftersom betongen vid det här laget är betydligt styvare så byggs det upp en större mothållande kraft mot volymändringen vilket även ger avsevärt mycket större spänningar och tvång än i expansionsfasen. [1] Temperaturen i betongens yttre delar sjunker snabbare än i de inre vilket framkallar en temperaturskillnad i konstruktionens tvärsnitt. De dragspänningar som uppstod i de yttre delarna under expansionsfasen blir nu istället tryckspänningar eftersom skalet drar ihop sig. De eventuella ytsprickor som tidigare uppstod i expansionsfasen kan i och med detta självläka. Utsetts däremot konstruktionen för temperaturchocker såsom tidig avformning uppstår dragspänningar och nya ytsprickor uppkommer. [4] Samtidigt övergår de inre tryckspänningarna till dragspänningar som kan orsaka genomgående sprickor. Dessa dragspänningar blir som störst efter ca. 1-4 veckor och försvinner inte helt förrän omkring 3 år efter gjutning pga. krypning. Bildas sprickor i kontraktionsfasen är de i allmänhet bestående och får sålunda värre konsekvenser än de tidiga sprickorna. [1] 2.5 Inverkande faktorer Det som kan ge upphov till temperatursprickor är de spänningar som uppstår i betongen på grund av betongkonstruktionens rörelse. Betongkonstruktionens rörelse beror som tidigare nämnts av reaktionen mellan cement och vatten som utvecklar värme. Värmen får betongen att expandera för att sedan kontrahera då konstruktionen svalnar av. Då spänningarna överstiger betongens hållfasthet spricker den, därför är det viktigt att kunna göra en noggrann beräkning av spänningarna. Vid dimensionering används alltid en säkerhetsmarginal för att 9

18 inte komma för nära den gräns då betongen spricker. Säkerhetsmarginalen skiljer sig beroende på vilken typ av konstruktion som dimensioneras. När dimensioneringen av bottenplattor är klar skall exempelvis sprickrisken (Stress/Strength ration) vara lägre än 0.85 medan för stödmurar skall den vara under 0.7. När Stress/Strength ration når 1.0 spricker betongen. [11] Det är många faktorer som påverkar hur stora spänningarna blir. Hur mycket de olika faktorerna sedan påverkar och hur de påverkar varandra är mycket komplext vilket betyder att beräkningarna med fördel görs med datorprogram. Vanligtvis delas faktorerna dock in i tre huvudgrupper: - Betongens mekaniska egenskaper - Temperaturutveckling - Omfattning av tvång såväl inom gjutetappen som till anslutande konstruktioner. [2] I figur 4 går det att utläsa hur faktorerna spelar in, det går även att se hur svårt det är att förutse vad resultatet kommer att bli i ett specifikt fall då de även påverkar varandra inbördes. I tabellerna i katalogen presenteras resultaten efter att parametrar har varierats för olika konstruktionstyper. Det är viktigt att förstå att det inte enbart är temperaturutvecklingen som bestämmer huruvida det uppkommer temperatursprickor eller inte, utan att helheten måste beaktas och kvalificerade beräkningar bör utföras för få ett tillförlitligt resultat. Det är i allmänhet svårt att finna samband och att se mönster vad gäller temperatursprickor. [4] Figur 4. Diagrammet visar faktorer som inverkar på sprickrisken och dess komplexa samband. (Utvecklad från Emborg & Bernander, 1994.) 10

19 2.6 Åtgärder Vid val av åtgärd är det viktigt att välja just den åtgärd som är mest lämplig vid rådande förhållanden. Ju större temperaturstegringen är under hydratationen desto större blir även volymändringen i betongkroppen, vilket gör att kontroll av omgivande temperatur och underlagets temperatur som påverkar stegringen kan vara betydelsefull. [7] De åtgärder som idag finns att vidta för att förhindra temperatursprickor är inriktade på att reducera temperaturskillnaderna både inom gjutetappen och till andra konstruktioner. Figur 5 är ett illustrerat exempel på rörelseförhållandet mellan olika gjutetapper som uppstår pga. temperaturskillnader. Traditionellt sett så skiljer man på inre och yttre åtgärder. Inre åtgärder riktas till själva betongmassan och sådant som betongleverantören kan påverka såsom ändring av betongsammansättningen eller reglering av betongens gjuttemperatur vid betongstationen. Yttre åtgärder är sådana som kan påverkas med hjälp av insatser på själva arbetsplatsen och till dessa räknas bl. a. isolering av träform och konstruktionens ytor samt styrning av omgivningstemperaturen. [9] I detta kapitel kommer åtgärderna isolering, värmeslingor och kylrör att presenteras närmare. Figur 5. Beskriver sambandet mellan gjutetappers rörelse. Med åtgärder eftersträvas att uppnå så lite skillnad som möjligt mellan kurvorna. Figuren är endast ett illustrerat exempel för att beskriva förhållandet. Den röda kurvans rörelse skulle kunna bero på att den motgjutna konstruktionen värmts upp med värmeslingor. Då den färska betongen under hydratationen vill utvidgas och röra sig krävs ofta en åtgärd för att den motgjutna betongen ska följa med i samma takt. Då skillnadarna mellan deras utbredning blir för stor uppstår det så pass stora spänningar att betongen spricker Isolering av träform och betongytor Vid gjutning av betongkonstruktioner under kalla förhållanden är det sällan betongen har uppnått sin hållfasthet vid avformning. Därför är det lämpligt att isolera utanpå träformen och de öppna betongytorna för att på så vis få betongen att på ett effektivt sätt behålla värmen så att den hinner bygga upp sin styvhet och hållfasthet innan träformen tas bort. [11] 11

20 Isolering kan även användas som åtgärd för att minska skillnader i temperatur inom den nygjutna konstruktionsdelens tvärsnitt eftersom det annars kan resultera i ytsprickor. Dock kan isolering även ha en negativ inverkan på konstruktionen eftersom det kan medföra en ökning av maxtemperaturen under hydratationen samt att konstruktionen kan drabbas av en temperaturchock vid avformning om avkylningen sker för snabbt. Denna åtgärd lämpar sig också i de fall det finns motgjutna konstruktioner som är mycket svalare än den nygjutna konstruktionen eftersom isolering av den tidigare gjutna betongen hjälper till att behålla dess värme. [9] Uppvärmning av den redan gjutna betongen Med hjälp av elvärmeslingor som med fördel gjuts intill armeringen i betongkonstruktionen så kan den motgjutna betongens temperatur ökas så att den stämmer bättre överens med den nygjutna betongens temperatur. Detta medför att de olika konstruktionsdelarna kommer att kunna dra ihop sig tillsammans vilket gör att tvånget i gjutfogarna minskar som i sin tur gör att risken för temperatursprickor reduceras. [1] Vid användning av värmeslingor så läggs isolering kring den uppvärmda konstruktionsdelen för att inte gå miste om den värme som utvecklas i betongen för fort. [11] Nackdelen med att använda värmeslingor som åtgärd är att det krävs noggranna kontroller för att se till så att alla slingor är fungerande och ligger med rätt avstånd från varandra så att de inte bränns av eller värmen betongen för mycket. [1] Kylning av den nygjutna betongen Genom att gjuta in kylrör i betongen som ett köldmedium cirkulerar igenom så förs hydratationsvärmen bort från den härdande betongen vilket gör att temperaturstegringen reduceras och betongens hållfasthetstillväxt går trögare. Kylningen rekommenderas att påbörjas under gjutningen och avslutas som tidigast 48 timmar efter gjutstart och som senast 60 timmar efter gjutstart. Detta intervall beror på en försäkran om att den maximala temperaturen är uppnådd. [1] Skulle cirkulationen av köldmedium fortsätta trots att temperaturmaximum redan är uppnått så kommer betongens avkylning att påskyndas avsevärt, vilket bör förhindras eftersom det medför att temperaturspänningarna kan öka och betongens hållfasthet försämras. När kylningen avslutas vid rätt tidpunkt så kommer den värme som fortfarande avges att balansera den avsvalning som sker i betongen naturligt, vilket gör att avsvalningskurvan blir flackare. Detta har som positiv följd att påverka betongens töjbarhet samt göra så att dragspänningar uppkommer i ett så pass sent skede att betongkroppen redan hunnit bygga upp en tillräckligt god draghållfasthet. [7] Kylrören ska med fördel vara placerade i de delar där risken för temperaturmaximum är stor eftersom målet med denna metod är att snabbt föra ut den genererade värmen ur betongkonstruktionen och på så sätt minska medeltemperaturstegringen. Efter avslutad kylning ska rören som vanligtvis är av plast eller stål blåsas ut och tätas för att minska risken för att kvarstående vatten ska frysa och göra skada på konstruktionen. [1] Kylrör är den absolut effektivaste åtgärden bland de som har tagits upp i detta kapitel men hantverkarna föredrar oftast andra åtgärder framför kylrör mycket pga. lite erfarenhet och för att det krävs mer arbete för att installera dem. [11] Vad som också bör nämnas är att det är möjligt att kombinera de olika åtgärderna för att optimera resultatet. 12

21 3. Förutsättningar och arbetsgång 3.1 Allmänna förutsättningar och arbetsgång Under följande rubrik presenteras de förutsättningar som råder för samtliga konstruktionstyper och den grundläggande arbetsgången. Arbetet har gått ut på att modellera upp typfall för olika konstruktioner och därefter genomföra sprickriskberäkningar för dessa fall. Parametrarna, såsom dimensioner och temperaturer, har varierats för varje fall och resultaten har dels sparats som Contest-filer i en databas men även förts in i överskådliga tabeller. Varje fall har varit unikt och utförts med stor noggrannhet och inställningen har hela tiden varit att ta ett fall i taget och inte göra onödiga förenklingar. För varje ny konstruktionstyp valdes ett antal dimensioner som var representativa och passande för att sedan kunna variera dimensionerna inbördes men även med temperaturen. För att komma fram till passande dimensioner rådfrågades alltid konstruktörer på Ramböll i kombination med att relevant litteratur studerades. Därefter genomfördes ett antal körningar, beräkningar av ett komplett fall, för att kontrollera en extra gång att de dimensioner som valts var relevanta och gav ett intressant resultat. Dimensionerna valdes alltså inte på måfå utan efter vad som är vanligt förekommande i praktiken och vad som dessutom ger betydande resultat. Som figur 6 beskriver kördes inledningsvis programmet Contest för de olika fallen som en naken konstruktion vilket betyder att inga åtgärder vidtagits för att förhindra sprickbildning eller för att uppnå hållfastheten. I dessa körningar nyttjades alltid en träform i fem dygn som ett utgångsvärde eftersom det är vanligt i praktiken för att betongen ska hinna uppnå sin hållfasthet. Träformen har normalt en tjocklek på m, eftersom detta är ett vanligt mått på virket, utom i vissa speciella fall då dubbelform med två lager virke använts. Virket har en värmeledningsförmåga på 0.14 W/K m. Hållfasthetskontrollen studerades vid den tidpunkt då träformen avlägsnades och i de fall den inte uppnåtts behölls träformen en längre tid, ibland i kombination med isolering. Efter körningen analyserades diagrammen i Contest för att kunna avgöra om det råder sprickrisk och om hållfastheten uppnåtts. Det var alltså inte bara kravet för sprickrisk som behövde uppnås utan även hållfastheten i betongen. Resultaten fördes in i tabeller och fallet sparades som en Contest-fil i databasen. I de fall Stress/Strength ration överskreds eller hållfastheten var otillräcklig vid avformning krävdes således åtgärd. Utifrån hur diagrammen såg ut bestämdes av erfarenhet en lämplig åtgärd. I de fall åtgärden inte var tillräcklig testades en kraftigare åtgärd till dess att problemet eliminerats. Även i de fall då den ursprungliga åtgärden var tillräcklig upprepades körningar med mildare åtgärd för att optimera varje fall. Under arbetets gång har prioriteringen med hänsyn till val av åtgärd alltid skett enligt nedan: 1. Isolering 2. Värmeslingor + isolering 3. Värmeslingor + isolering + kylrör 4. Kylrör 13

22 Anledningen till att prioriteringen ser ut på detta vis är för att hålla ned kostnaderna samt att underlätta och förkorta arbetet på byggarbetsplatsen. Fallen har optimerats genom att de i genomsnitt har körts ca. 10 gånger med varierande åtgärder. När vi funnit den bästa åtgärden fördes resultatet in i en åtgärdstabell och Contest-filen sparades återigen i databasen. Figur 6. Modell över projektets genomgående arbetsgång och prioritering. Temperaturerna som redovisas representerar sannolika utomhustemperaturer över hela året och varierades i intervaller om 10 C. Kylning är oftast den mest effektiva åtgärden, trots det föredrar hantverkarna andra åtgärder framför denna eftersom att de i allmänhet har mindre erfarenhet av kylrör samt att det krävs mer arbete för att installera dem. Isolering är en billig och enkel åtgärd men ofta otillräcklig. [11] 14

23 I vissa fall då konstruktionenes maximala sprickrisk precis överstigit kravet kan ett medeltal räknas ut för risken i det värst drabbade området i konstruktionen. Kravet är att riskzonen ej är genomgående och att den är så pass liten i förhållande till hela konstruktionen att den går att bortse från. Det maximala värdet behöver alltså inte alltid vara mindre än kravet utan det kan räcka med att området omkring riskzonen ger ett medelvärde som är mindre. Denna metod har i vissa fall använts som en lösning. [10] Ett tvång i en betongkonstruktion betyder att konstruktionen förhindras att expandera eller kontrahera av någon anledning. Det mest gynnsamma förhållandet för betongen är då volymändringar kan ske fritt, utan något hinder. Vid fullständig rörelsefrihet är tvånget 0 och då volymändring förhindras fullt ut är tvånget 1. Efter att lämplig åtgärd hittats utförs en ytterligare kontroll för ytsprickor enligt Linear linemetoden Åtgärdsförutsättningar Isoleringen monteras antingen utanpå träformen eller direkt mot betongen. Som isolering används en så kallad vintermatta/betongtäckmatta som består av cellplast och är 0.01 m tjock. Då fallen har krävt en kraftigare isolering har samma isoleringsmatta använts fast i flera lager. Cellplastens värmeledningsförmåga är 0.05 W/K m. Mattor med dessa egenskaper finns bl a att finna i Sundolitts sortiment. I tabellerna redovisas de antal dagar som isolering använts både före och efter gjutning av den nya etappen. Exempelvis betyder 0.01m Cellplast i 3+5 dygn att isoleringen påbörjas tre dygn innan gjutstart, tillsammans med uppvärmningen, och avslutas fem dygn därefter. Presenteras endast en siffra är det alltid antal dygn efter gjutning som gäller. Värmeslingorna som har valts att användas placeras med fördel ut på samma nivå som armeringen i både över- och underkant och har en effekt på 40 W/m. [11] Värmningen startas tre dygn före gjutstart och avslutas ett dygn därefter. Centrumavståndet har varierats mellan 0.2, 0.3 och 0,4 m. Isolering används alltid kring den uppvärmda konstruktionsdelen från det att värmeslingorna slås på och tas bort vid olika tidpunkter från fall till fall. Kylrören monteras med ett jämt antal för att mediet på ett enkelt sätt ska kunna cirkulera fram och tillbaka i rören. Alla åtgärdsberäkningar har inledningsvis testats med stålrör som har en värmeledningskoefficient som är 900 W/K m 2 och det är dessa fall som resulterat i de värden som presenteras i tabellen. Därefter har en kontroll genomförts då stålrören bytts ut mot plaströr, som har en värmeledningskoefficient på 80 W/K m 2, eftersom att entreprenören ofta föredrar dessa. Diametern m har använts för båda rörtyperna. Köldmediets temperatur beräknas vara utomhustemperatur -3 C dock minst +4 C. Kylningen påbörjas vid gjutstart och pågår i 60 h. Kylrörens placering i konstruktionen redovisas i de programfiler som finns sparade i databasen Övriga förutsättningar Gjuthastigheten (filling rate) behöver bara användas i de fall då kylrör eller värmeslingor nyttjas. Den beskriver hur lång tid det tar att gjuta en viss etapp och räknar med att det gjuts 0.7 m/h. 15

24 Gjuttemperaturen i betongen skall alltid vara utomhustemperaturen plus 3 C, dock minst 10 C. Marktemperaturen beräknas vara +5 C då denna temperatur skiljer sig marginellt under året. Vindhastigheten har satts till 4 m/s. Positivt Negativt Ingen risk för temperatursprickor eller otillräcklig hållfasthet. Risk för temperatursprickor eller otillräcklig hållfasthet. S/S ratio är en förkortning för Stress/strength ratio som är förhållandet mellan den rådande spänningen och betongens kapacitet. Stress/strength ration benämns även sprickrisk och då kvoten blir större än 1.0 spricker betongen i teorin. I praktiken kan det uppstå sprickor även då värdet är lägre än 1.0 vilket är anledningen till varför det har tillämpats en säkerhetsmarginal. 3.2 Förutsättningar för bottenplattan Bottenplattan utgör basen i många typer av konstruktioner och har som uppgift att föra ned lasten från ovanliggande konstruktioner ner i grunden. I tabell 1 redovisas de dimensioner och utomhustemperaturer som varierats vid sprickriskberäkningarna. Alla parametrar har kombinerats inbördes. Tabell 1. Valda dimensioner och temperaturer för bottenplattorna. Bredd [m] Tjocklek [m] Längd [m] Utetemp.[ C] Isoleringstiden har varierats mellan fem, åtta och tio dygn. Isoleringen läggs kring hela konstruktionen och även 0.6 m utanför konstruktionen längs med marken. Betongens hållfasthetsklass är C30/37 och har vct-talet Tryckhållfastheten bör uppgå till minst 5 MPa i hela konstruktionen vid avformning och sprickrisken (Stress/Strength ratio) får inte överstiga 0.85 för att komma ifrån behovet av åtgärd. I Contest-beräkningen antas för bottenplattor: Translationstvång = 0.1 Rotationstvång i X-led = beroende på bredd-längd-höjd-förhållandet som beräknats manuellt mha MathCad. Rotationstvång i Y-led =

25 3.3 Förutsättningar för stödmuren Stödmurar används vanligen för att hålla jordmassor på plats vid nivåskillnader. De stödmurar som beräknats i detta arbete är en påbyggnad på de tidigare beräknade bottenplattorna. I beräkningarna för stödmurar är stödmurens höjd och bredd låsta till varandra eftersom de dimensionerna är lämpliga att kombinera. Tre realistiska varianter av stödmurar med längden 20 m har tagits fram. I tabell 2 redovisas de tre typerna av stödmurar som varierats med olika typer av bottenplattor. Tabell 2. Bottenplattans och stödmurens låsta dimensioner. Stödmur Bottenplatta Bredd [m] Höjd [m] Bredd [m] Höjd [m] Stödmuren består av betong med hållfasthetsklass C35/45 och vct-tal Bottenplattan består av mogen C30/37 betong och har luftens temperatur, dock minst 5 C. I de fall då utomhustemperaturen är lägre än 5 C skall motgjuten betong värmas upp till 5 C. I bottenplattor som är 0.4 m tjocka återfinns endast värmeslingor i överkant, i andra fall läggs värmeslingor i både över och underkant. Stödmuren är alltid placerad 0.5 m från bottenplattans ena kant. Tryckhållfastheten bör uppgå till minst 5 MPa i hela konstruktionen vid avformning och sprickrisken (Stress/Strength ratio) får inte överstiga 0.70 för att komma ifrån behovet av åtgärd. I Contest-beräkningen antas för stödmurar: Translationstvång = 0 Rotationstvång i X-led = 0 Rotationstvång i Y-led = 1.0 Vid beräkning av stödmurar tas hänsyn till resiliensen, med det avses minskat tvång procentuellt i höjdled pga. infästningen, likt figur 3. Hänsyn tas även för glidning i fogen, δ slip. 3.4 Förutsättningar för plattrambro En plattrambro karakteriseras av att farbanan består av en armerad betongplatta som är fast inspänd i vertikala betongväggar, såkallade ramben. I detta arbete har farbanan kombinerats och gjutits på de redan tidigare dimensionerade stödmurarna eftersom skillnaderna mellan stödmurar och ramben är liten. 17

26 Tre varianter av farbanor med olika spännvidd och tjocklek har valts ut och gjutits på en stödmur med tillhörande bottenplatta som har konstanta dimensioner. Varianterna redovisas i tabell 3 nedan. Tabell 3. Valda dimensioner för farbanan med tillhörande stödmur och bottenplatta. Farbana Stödmur Bottenplatta Spännvidd [m] Tjocklek max. [m] Tjocklek min. [m] Bredd [m] Höjd [m] Bredd [m] Höjd [m] Farbanan är utformad med voter med horisontalvinkeln 35. Betongens hållfasthetsklass är C35/45 och har vct-tal Stödmuren och bottenplattan har sina tidigare hållfasthetsklasser men är härdade och bör ha en minimumtemperatur på +5 C. Sprickrisken (Stress/Strength ratio) får inte överstiga Betongens tryckhållfasthet bör uppgå till ca. 21 MPa vid avformning, lägre hållfasthet kan dock tillåtas i konstruktionens yttersta delar så länge hållfastheten uppnås längre fram i tiden. Isolering placeras endast på farbanans topp och sida eftersom det är svårt att montera isolering på undersidan, här används istället dubbel träform. I Contest-beräkningen antas för plattrambro: Translationstvång = 0 Rotationstvång i X-led = 0 Rotationstvång i Y-led = 0 Vid beräkning av plattrambron så har endast ena halvan studerats eftersom bron är symmetrisk. 18

27 4. Resultat Under följande rubriker presenteras sprickrisken och hållfastheten för konstruktionstyperna bottenplatta, stödmur och plattrambro med varierande dimensioner och temperaturer. Fallen redovisas först som en naken konstruktion och därefter med eventuell åtgärd. Slutligen presenteras tabeller innehållande ytsprickskontroll vilket kan betraktas som en extra kontroll på att de valda åtgärderna är riktiga. Varje fall är numrerat för att på ett enkelt sätt kunna återfinnas i åtgärdstabellen. Illustrationerna visar i genomskärning översiktligt hur det kan se ut i praktiken och vad dimensionerna står för. Samtliga förutsättningar, förklaringar och begränsningar till tabellerna och genomförandet återfinns i kapitel 3 Förutsättningar och arbetsgång. 19

28 4.1 Bottenplatta Bottenplatta Naken konstruktion Utomhustemperatur -10 C Nr. Bredd [m] Tjocklek [m] Längd [m] S/S Ratio < 0.85 Min. tryckhållfasthet vid 120 h [Mpa]

29 Utomhustemperatur 0 C Nr. Bredd [m] Tjocklek [m] Längd [m] S/S Ratio < 0.85 Tryckhållfasthet vid 120 h [Mpa] Utomhustemperatur +10 C Nr. Bredd [m] Tjocklek [m] Längd [m] S/S Ratio < 0.85 Tryckhållfasthet vid 120 h [Mpa]

30 Utomhustemperatur +20 C Nr. Bredd [m] Tjocklek [m] Längd [m] S/S Ratio < 0.85 Tryckhållfasthet vid 120 h [Mpa]

31 4.1.2 Bottenplatta Konstruktion med åtgärd Åtgärd -10 C Nr. Åtgärd Min. tryckhållfasthet vid 120 h [Mpa] S/S Ratio < m Cellplast i 5 dygn m Cellplast i 5 dygn m Cellplast i 5 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 5 dygn m Cellplast i 5 dygn m Cellplast i 5 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 10 dygn m Cellplast i 10 dygn m Cellplast i 10 dygn

32 4.1.3 Bottenplatta Ytsprickskontroll Ytsprickor - överkant Utetemp. [ C] Höjd [m] Åtgärd S/S Ratio < m Cellplast i 5 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 8 dygn m Cellplast i 10 dygn Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen Ingen 0.71 Ytsprickor - underkant Utetemp. [ C] Höjd [m] S/S Ratio <

33 25 Temperatursprickskatalogen

34 4.2 Stödmur Stödmur Naken konstruktion 26

35 Nr. Utomhustemperatur -10 C Stödmur (ung) Bottenplatta (mogen) Min. tryckhållfasthet Längd [m] S/S Ratio < 0.7 Bredd s [m] Höjd s [m] Bredd b [m] Höjd b [m] vid 120 h [Mpa] > > > > > >1.0 0 Utomhustemperatur 0 C Nr. Stödmur (ung) Bottenplatta (mogen) Min. tryckhållfasthet Längd [m] S/S Ratio < 0.7 Bredd s [m] Höjd s [m] Bredd b [m] Höjd b [m] vid 120 h [Mpa] > > > > > Nr. Utomhustemperatur +10 C Stödmur (ung) Bottenplatta (mogen) Min. tryckhållfasthet Längd [m] S/S Ratio < 0.7 Bredd s [m] Höjd s [m] Bredd b [m] Höjd b [m] vid 120 h [Mpa] > > >

36 Nr. Utomhustemperatur +20 C Stödmur (ung) Bottenplatta (mogen) Min. tryckhållfasthet Längd [m] S/S Ratio < 0.7 Bredd s [m] Höjd s [m] Bredd b [m] Höjd b [m] vid 120 h [Mpa]

37 4.2.2 Stödmur Konstruktion med åtgärd 29

38 Nr. Åtgärd -10 C Isolering Värmeslingor i Bottenplattan Kylrör i Stödmur Min. tryckhållfasthet S/S Ratio < 0.7 Kring Stödmur Kring Bottenplatta Centrumavstånd [mm] Power [W/m] Antal rör Plaströr vid 120 h [Mpa] Totalt max Riskzon medel m Cellplast i 5 dygn 0.01m Cellplast i 3+5 dygn S200 (ÖK) 40 4 OK m Cellplast i 8 dygn 0.01m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 10 dygn 0.01m Cellplast i 3+5 dygn S200 (ÖK+UK) m Cellplast i 10 dygn 0.01m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK) 40 6 OK m Cellplast i 10 dygn 0.01m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 10 dygn 0.01m Cellplast i 3+5 dygn S200 (ÖK+UK) m Cellplast i 14 dygn 0.01m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 14 dygn 0.01m Cellplast i 3+5 dygn S200 (ÖK+UK) m Cellplast i 8 dygn 0.01m Cellplast i 3+5 dygn S200 (ÖK+UK) Nr. Åtgärd 0 C Isolering Värmeslingor i Bottenplattan Kylrör i Stödmur Min. tryckhållfasthet S/S Ratio < 0.7 Kring Stödmur Kring Bottenplatta Centrumavstånd [mm] Power [W/m] Antal rör Plaströr vid 120 h [Mpa] Totalt medel Riskzon medel m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+5 dygn S200 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 3+5 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+5 dygn S200 (ÖK+UK)

39 Nr. Åtgärd +10 C Isolering Värmeslingor i Bottenplattan Kylrör i Stödmur Min. tryckhållfasthet S/S Ratio < 0.7 Kring Stödmur Kring Bottenplatta Centrumavstånd [mm] Power [W/m] Antal rör Plaströr vid 120 h [Mpa] Totalt medel Riskzon medel m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+5 dygn S400 (ÖK) 40 4 OK m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK) Nr. Åtgärd +20 C Isolering Värmeslingor i Bottenplattan Kylrör i Stödmur Min. tryckhållfasthet S/S Ratio < 0.7 Kring Stödmur Kring Bottenplatta Centrumavstånd [mm] Power [W/m] Antal rör Plaströr vid 120 h [Mpa] Totalt medel Riskzon medel m Cellplast i 3+3 dygn S400 (ÖK) 40 2 OK m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK) m Cellplast i 3+3 dygn S300 (ÖK+UK)

40 4.2.3 Stödmur Ytsprickskontroll Utomhustemperatur -10 C Bredd [m] Isolering Träform S/S Ratio < dygn 5 dygn dygn 5 dygn dygn 5 dygn dygn 5 dygn dygn 5 dygn dygn 5 dygn 0.33 Utomhustemperatur 0 C Bredd [m] Isolering Träform S/S Ratio < dygn dygn dygn 0.34 Utomhustemperatur +10 C Bredd [m] Isolering Träform S/S Ratio < dygn dygn dygn 0.43 Utomhustemperatur +20 C Bredd [m] Isolering Träform S/S Ratio < dygn dygn dygn

41 33 Temperatursprickskatalogen

42 4.3 Plattrambro Plattrambro Naken konstruktion 34

43 Utomhustemperatur -10 C Nr. Farbana (ung) Stödmur (mogen) Bottenplatta (mogen) Spännvidd [m] Tjocklek max. [m] Tjocklek min. [m] Bredd s [m] Höjd s [m] Bredd b [m] Höjd b [m] Längd [m] S/S Ratio < 0.7 Min. tryckhållfasthet vid 120 h [Mpa] Utomhustemperatur 0 C Farbana (ung) Stödmur (mogen) Bottenplatta (mogen) Min. tryckhållfasthet Nr. S/S Ratio < 0.7 Spännvidd [m] Tjocklek max. [m] Tjocklek min. [m] Bredd s [m] Höjd s [m] Bredd b [m] Höjd b [m] Längd [m] vid 120 h [Mpa] Utomhustemperatur +10 C Farbana (ung) Stödmur (mogen) Bottenplatta (mogen) Min. tryckhållfasthet Nr. S/S Ratio < 0.7 Spännvidd [m] Tjocklek max. [m] Tjocklek min. [m] Bredd s [m] Höjd s [m] Bredd b [m] Höjd b [m] Längd [m] vid 120 h [Mpa]

44 Utomhustemperatur +20 C Farbana (ung) Stödmur (mogen) Bottenplatta (mogen) Min. tryckhållfasthet Nr. S/S Ratio < 0.7 Spännvidd [m] Tjocklek max. [m] Tjocklek min. [m] Bredd s [m] Höjd s [m] Bredd b [m] Höjd b [m] Längd [m] vid 120 h [Mpa]

45 4.2.3 Plattrambro Konstruktion med åtgärd 37

CraX1 - Handboksmetoden

CraX1 - Handboksmetoden CraX1 Handboksmetoden 1(5) CraX1 - Handboksmetoden [SBUF-projekt nr 11238 med titeln Information om CraX1 - Handboksmetoden.] Det som kännetecknar CraX1 - Handboksmetoden är att det utvecklats en metodik

Läs mer

Förord. Sollentuna i septemper 1997. Kjell Wallin, Peab Öst AB Projektledare

Förord. Sollentuna i septemper 1997. Kjell Wallin, Peab Öst AB Projektledare Förord Föreliggande projekt har genomförts på Peab Öst AB med stöd av externa medel från Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF). Tre olika arbetsplatser har ingått i projektet med gjutningar under

Läs mer

CraX1 - Handboksmetoden

CraX1 - Handboksmetoden CraX1 Handboksmetoden 1(6) CraX1 - Handboksmetoden Ovanstående rubrik betecknar resultatet av SBUF-projekt nr 06087 med ursprungstiteln Handledning om gjutning av grova konstruktioner begränsning av temperaturrelaterade

Läs mer

GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA

GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA Studier av sprickrisker orsakat av temperaturförloppet vid härdningen Jan-Erik Jonasson Kjell Wallin Martin Nilsson Abstrakt Försök med gjutning av konstruktionen vägg på platta

Läs mer

Temperatursprickor i ung betong

Temperatursprickor i ung betong Temperatursprickor i ung betong Utvärdering av projektering och utförande av åtgärder, samt utveckling av dimensioneringsmetod för kylsystem Thermal cracks in young concrete Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

Stämpning av bjälklag kräver kunskap

Stämpning av bjälklag kräver kunskap Stämpning av bjälklag kräver kunskap När ett bjälklag gjuts, utförs formstämpningen enligt anvisningar eller ritningar från formalternativt plattbärlagsleverantören. Detta innebär klara och tydliga regler

Läs mer

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse

Betonggjutning i kall väderlek. Temperaturens betydelse Betonggjutning i kall väderlek Temperaturens betydelse Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens hållfasthetstillväxt.

Läs mer

Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner

Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner Avancerade metoder 1(7) Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner Slutrapportering av SBUF-projekt nr 11015 med rubricerad titel. Sammanfattning Aktuellt forskningsprojekt

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna! En skrift om plastiska krympsprickor Plastiska krympsprickor i betong kan undvikas! Sprickor som uppstår i betongytan strax innan betongen börjar hårdna har i alla tider varit

Läs mer

Betonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse

Betonggjutning i kall väderlek. Ett häfte om temperaturens betydelse Betonggjutning i kall väderlek Ett häfte om temperaturens betydelse Januari 07 Betongens hållfasthetstillväxt Vid all betonggjutning är de närmaste timmarna och dagarna efter gjutningen avgörande för betongens

Läs mer

TEKNISK RAPPORT TEMPERATURSPRICKOR I BETONGKONSTRUKTIONER. Handbok med diagram för sprickriskbedömning inklusive åtgärder för några vanliga typfall

TEKNISK RAPPORT TEMPERATURSPRICKOR I BETONGKONSTRUKTIONER. Handbok med diagram för sprickriskbedömning inklusive åtgärder för några vanliga typfall 2:4 TEKNISK RAPPORT TEMPERATURSPRICKOR I BETONGKONSTRUKTIONER Handbok med diagram för sprickriskbedömning inklusive åtgärder för några vanliga typfall CraX Temperaturmax utan åtgärd kylning värmd motgjutning

Läs mer

CAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual

CAEBBK30 Genomstansning. Användarmanual Användarmanual Eurocode Software AB 1 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 TEKNISK BESKRIVNING...3 2 INSTRUKTIONER...4 2.1 KOMMA IGÅNG MED CAEBBK30...4 2.2 INDATA...5 2.2.1 BETONG & ARMERING...5 2.2.2 LASTER &

Läs mer

Beteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand. Enkel dimensioneringsmetod

Beteende hos samverkansbjälklag med stål och betong utsatta för brand. Enkel dimensioneringsmetod Beteende hos med stål och betong utsatta brand Enkel dimensioneringsmetod Syftet med dimensioneringsmetoden 2 3 Presentationens innehåll Mekaniskt beteende hos armerade Modell betongbjälklaget Brottmoder

Läs mer

Användning av flygaska i vattenbyggnadsbetong

Användning av flygaska i vattenbyggnadsbetong Användning av flygaska i vattenbyggnadsbetong The use of fly ash in hydraulic concrete Författare: Mohammad Salam Abdulbaki Abdelah Mammar Chaouche Uppdragsgivare: SWECO ENERGUIDE Handledare: Erik Nordström,

Läs mer

DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA ALPHAHYLSA PERMASLEEVE TRI-PLATE FÖR PLATTOR PÅ MARK FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR

DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA ALPHAHYLSA PERMASLEEVE TRI-PLATE FÖR PLATTOR PÅ MARK FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR 21/07/08 Issue1.3 www.permaban.com DYMLINGSSYSTEM DIAMANTHYLSA FÖR PLATTOR PÅ MARK ALPHAHYLSA FÖR FRIBÄRANDE PLATTOR PERMASLEEVE SYSTEM MED FYRKANTIGA DYMLINGAR & HYLSOR TRI-PLATE SÅGADE DILATATIONSFOGAR

Läs mer

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie

Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1. Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Energieffektivisering, Seminare 2 2010-02-05, verision 1 Tunga byggnader och termisk tröghet En energistudie Robert Granström Marcus Hjelm Truls Langendahl robertgranstrom87@gmail.com hjelm.marcus@gmail.com

Läs mer

EXAMENSARBETE. Hydratationssprickor i väggkonstruktioner av betong

EXAMENSARBETE. Hydratationssprickor i väggkonstruktioner av betong EXAMENSARBETE 2008:088 CIV Hydratationssprickor i väggkonstruktioner av betong - sprickriskklassificering för WSP Byggprojektering Lars Nygårdh Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Väg-

Läs mer

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början

Läs mer

Temperatursprickor i Ung Betong

Temperatursprickor i Ung Betong Temperatursprickor i Ung Betong Uppföljning av Den Svenska Sprickmodellen Petter Eriksson Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Läs mer

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15

BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 BANSTANDARD I GÖTEBORG, KONSTRUKTION Kapitel Utgåva Sida K 1.2 SPÅR, Material 1 ( 5 ) Avsnitt Datum Senaste ändring K 1.2.13 Betongsliper 2014-10-15 Upprättad av Fastställd av Håkan Karlén Susanne Hultgren

Läs mer

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning

25% Undervisning. Gotland. Fulltofta Trädpromenad. 50% Konstruktör. 25% Forskning 25% Undervisning Gotland 25% Forskning 50% Konstruktör Fulltofta Trädpromenad Ljunghusen Veberöd Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond Putsen utsetts för både rena drag- och tryckspänningar samt böjdragspänningar

Läs mer

www.eurocodesoftware.se caeec230 Genomstansning Beräkningsprogram för analys av genomstansning av pelare i armerad betong. Programmet utför beräkningar enligt EN 1992-1-1 Kap. 6.4. Användarmanual Rev B

Läs mer

Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON

Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON Bakgrund Vid dimensionering av betongbroar är det fullt möjligt att använda 3D-modellering med hjälp av FEM Trafikverkets

Läs mer

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16.

Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Lösningsförslag, Inlämningsuppgift 2, PPU203 VT16. Deluppgift 1: En segelbåt med vinden rakt i ryggen har hissat spinnakern. Anta att segelbåtens mast är ledad i botten, spinnakern drar masttoppen snett

Läs mer

Angående skjuvbuckling

Angående skjuvbuckling Sidan 1 av 6 Angående skjuvbuckling Man kan misstänka att liven i en sandwich med invändiga balkar kan haverera genom skjuvbuckling. Att skjuvbuckling kan uppstå kan man förklara med att en skjuvlast kan

Läs mer

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg.

Skillnaden mellan olika sätt att understödja en kaross. (Utvärdering av olika koncept för chassin till en kompositcontainer för godstransport på väg. Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta karossmoduler TR08-007 Datum Referens Revision 2008-10-27 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Rolf Lundström Open Skillnaden mellan

Läs mer

www.eurocodesoftware.se

www.eurocodesoftware.se www.eurocodesoftware.se caeec220 Pelare betong Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev

Läs mer

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning

Belastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.

Läs mer

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik 1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av

Läs mer

Betong för industrigolv:

Betong för industrigolv: Betong för industrigolv: Senaste rön inom materialteknik Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group AB C.lab Blandning Gjutning Tillstyvnande & glättning Tidig hållfasthet 28-d Rivning & återvinning Betongens

Läs mer

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank

Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Optimering av isoleringstjocklek på ackumulatortank Projektarbete i kursen Simulering och optimering av energisystem, 5p Handledare: Lars Bäckström Tillämpad fysik och elektronik 005-05-7 Bakgrund Umeå

Läs mer

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER

TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER UPPDRAG LiV Optimering bergvärmeanlägg UPPDRAGSNUMMER 0000 UPPDRAGSLEDARE Sten Bäckström UPPRÄTTAD AV Michael Hägg DATUM TEORETISKA BERÄKNINGAR PÅ EFFEKTEN AV BORRHÅLSBOOSTER BAKGRUND Energiutbytet mellan

Läs mer

caeec230 Genomstansning Användarmanual Eurocode Software AB

caeec230 Genomstansning Användarmanual Eurocode Software AB caeec230 Genomstansning Beräkningsprogram för analys av genomstansning av pelare i armerad betong. Programmet utför beräkningar enligt EN 1992-1-1 Kap. 6.4. Användarmanual Rev C Eurocode Software AB caeec230

Läs mer

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus

MONTERINGSANVISNING Protecta Hårdskiva Plus Hårda skivor för brandskydd av stålkonstruktioner Hårdskiva Plus är en skiva för användning bland annat till brandskydd av bärande stålkonstruktioner. Skivorna består av kalciumsilikat förstärkt med cellulosafibrer

Läs mer

Övningsuppgifter i betong och armeringsteknik. Formbyggnad

Övningsuppgifter i betong och armeringsteknik. Formbyggnad Page 1 (7) i betong och armeringsteknik Formbyggnad För form till en 200 mm tjock bärlagsplatta i södra Sverige används 12 mm plywood, reglar 50x100 mm och bockryggar 50x175 mm. Rumshöjd 3.0 m. Bestäm

Läs mer

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk!

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! OPTIHEAT Vattenburen golvvärme Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! Så här monterar du OPTIHEAT Olika metoder att montera OPTIHEAT OPTIHEAT är det enklaste sättet att lägga in vattenburen

Läs mer

Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 2014-03-19

Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 2014-03-19 Skogsindustridagarna 2014 Utmattningsskador hos batchkokare? 1 Först lite information om hur en batchkokare fungerar Vid satsvis kokning (batchkokning) fylls kokaren med flis, vitlut och svartlut. Kokvätskan

Läs mer

GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER

GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER GLH FÖRTAGNINGSSYSTEM FÖR BETONGKONSTRUKTIONER Tillverkning och försäljning: GLH Byggdetaljer AB Stenhuggaregatan 21, 913 35 HOLMSUND Telefon 090-402 48, Telefax 090-14 92 00 PROJEKTERINGSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

SPRICKBILDNING I BETONGGOLV

SPRICKBILDNING I BETONGGOLV SPRICKBILDNING I BETONGGOLV Alberto León 25 oktober 2017 Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET Innehåll Allmänt om sprickor i betonggolv Utredningar av sprickor i betonggolv

Läs mer

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 Rättelseblad till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 I den text som återger BBK 04 har det smugit sig in tryckfel samt några oklara formuleringar. Dessa innebär att handboken inte återger

Läs mer

Moment och normalkraft

Moment och normalkraft Moment och normalkraft Betong Konstruktionsteknik LTH 1 Pelare Främsta uppgift är att bära normalkraft. Konstruktionsteknik LTH 2 Pelare Typer Korta stubbiga pelare: Bärförmågan beror av hållfasthet och

Läs mer

caeec205 Stadium I och II Användarmanual Eurocode Software AB

caeec205 Stadium I och II Användarmanual Eurocode Software AB caeec205 Stadium I och II Rutin för beräkning av spänningar och töjningar för olika typer av tvärsnitt, belastade med moment och normalkraft. Hänsyn tas till krympning och krypning. Rev C Eurocode Software

Läs mer

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul

Läs mer

Mekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser

Mekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser Mekanisk liggkomfort Man hör ofta att en säng är skön att ligga i - att den ger god komfort. Med detta underförstås, att sängen är mjuk och att den därmed har förmåga att fördela kroppstyngden så, att

Läs mer

Decibel 1 Konstruktion & resultat

Decibel 1 Konstruktion & resultat Decibel 1 Konstruktion & resultat Kombinerad med linoleummatta Genom att kombinera Decibel 1 med linoleum, plast eller gummigolv erhålls en mycket bra reduktion av steg- och trumljudsnivå. Utöver detta

Läs mer

www.eurocodesoftware.se caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual

Läs mer

Vattentäta betongkonstruktioner utsatta för tvångskrafter

Vattentäta betongkonstruktioner utsatta för tvångskrafter EXAMENSARBETE INOM BYGGTEKNIK OCH DESIGN, GRUNDNIVÅ, 15 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2019 Vattentäta betongkonstruktioner utsatta för tvångskrafter Finit elementanalys av tvångsfördelning för vanliga typfall

Läs mer

BILAGA 1 INSTITUTIONEN FÖR MIKROELEKTRONIK CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA UTREDNING BETRÄFFANDE BRANDTEKNISK KLASS PÅ BÄRVERK (STÅL) 1. SAMMANFATTNING Beräkningar har utförts för en stålpelare i ett representativt

Läs mer

Textilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017.

Textilarmering, av Karin Lundgren. Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. Textilarmering, av Karin Lundgren Kapitel 7.6 i Betonghandbok Material, Del 1, Delmaterial samt färsk och hårdnande betong. Svensk Byggtjänst 2017. 7.6 Textilarmering 7.6.1 Allmänt Textilarmering består

Läs mer

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

Läs mer

Dimensionering för tvärkraft Betong

Dimensionering för tvärkraft Betong Dimensionering för tvärkraft Betong Tvärkrafter Huvudspänningar Skjuvsprickor Böjskjuvsprickorna initieras i underkant p.g.a. normalspänningar som överstiger draghållfastheten Livskjuvsprickor uppträder

Läs mer

Tjältinare. Tjältinarna ser till att projekten blir klara i tid. Oavsett väderlek. VÅRA TJÄLTINARE JAGAR BORT FROSTEN.

Tjältinare. Tjältinarna ser till att projekten blir klara i tid. Oavsett väderlek. VÅRA TJÄLTINARE JAGAR BORT FROSTEN. Tjältinarna ser till att projekten blir klara i tid. Oavsett väderlek. VÅRA TJÄLTINARE JAGAR BORT FROSTEN. ytvärmarna HSH 700 och HSH 350 är de perfekta följeslagarna vid frost och is. De värmer upp mark

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING. E&D Thermogrund. System för platta på mark: Kantelement. Isolering. Golvvärme. Armering. Konstruktionsritningar

TEKNISK BESKRIVNING. E&D Thermogrund. System för platta på mark: Kantelement. Isolering. Golvvärme. Armering. Konstruktionsritningar TEKNISK BESKRIVNING E&D Thermogrund EnergiJägarna & Dorocell AB System för platta på mark: Kantelement Isolering Golvvärme Armering Konstruktionsritningar Tekniska beräkningar Innehållsförteckning 1. Produktbeskrivning

Läs mer

Bruksanvisning. Så ska framtiden byggas. Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong. Kan laddas ned från www.bewi.com. Godkännandebevis 0204/05

Bruksanvisning. Så ska framtiden byggas. Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong. Kan laddas ned från www.bewi.com. Godkännandebevis 0204/05 Bruksanvisning Så ska framtiden byggas Nu också NBI-godkänt för fiberarmerad betong Godkännandebevis 0204/05 Kan laddas ned från www.bewi.com Grundarbete Grundarbete Sidan 2 Flexibel bredd Sidan 3 Flexibel

Läs mer

Inverkan av balkonginglasning

Inverkan av balkonginglasning Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Inverkan av balkonginglasning på armeringskorrosion Ali Farhang Bro & Tunnel Ramböll Sverige AB Agenda Balkonginglasning Bakgrund om karbonatisering och armeringskorrosion

Läs mer

ENERGIJÄGARNA är specialiserade på vattenburen golvvärme och materielpaket för att bygga grunder av typen platta på mark.

ENERGIJÄGARNA är specialiserade på vattenburen golvvärme och materielpaket för att bygga grunder av typen platta på mark. ENERGIJÄGARNA ENERGIJÄGARNA är specialiserade på vattenburen golvvärme och materielpaket för att bygga grunder av typen platta på mark. Systemtänkande och samverkan är nyckelorden för oss. Vi har jobbat

Läs mer

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron

Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR. upp tillvaron Vinterbladet BETONGTILLBEHÖR Ett Ibland litet blir urval det vad ju kallt vi kan och erbjuda mörkt dig... - Vi har materialet som lyser upp tillvaron Synas och hålla värmen Varselväst Gummistövlar Vinterhandskar

Läs mer

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof.

Prognosverktyg för betong. Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof. 1 Prognosverktyg för betong Hans Hedlund Skanska Sverige AB / SBUF Specialist Betong Tekn. Dr, Adj. Prof. Presentationens innehåll Bakgrund TorkaS Korrigeringsfaktor vid lågt vct Produktionsplanering Betong

Läs mer

Installationsanvisning minireningsverk Sverigeverket AT8

Installationsanvisning minireningsverk Sverigeverket AT8 Max-Ola Pålsson Installationsanvisning minireningsverk Sverigeverket AT8 Sverigeverket skall enligt tillverkaren placeras och förankras på en slät armerad bottenplatta av betong. Om denna platta gjuts

Läs mer

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering i bruksgränstillstånd Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april

Läs mer

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar

Läs mer

Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål

Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål Effektiv flamvärmning vid svetsning och skärning av moderna stål Jakten på hållfasthet, och därmed minskad vikt hos svetsade konstruktioner har drivit på utvecklingen av nya höghållfasta stål. Med de förbättrade

Läs mer

Fördelare och rör för markvärme

Fördelare och rör för markvärme Fördelare och rör för markvärme LK Markfördelare LK Markfördelare tillverkas av PEH rör PN10 med påsvetsade avstick DN 25 för LK Markvärmerör 25 x 2,3. Markfördelaren specialbyggs utifrån det specifika

Läs mer

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen

Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Trafikverket PIA Produktivitets- och Innovationsutveckling i Anläggningsbranschen Produktivitetsprogram Komplexa byggnadsverk Sammanfattning Produktivitetsprogram komplexa byggnadsverk Årliga entreprenadkostnader

Läs mer

Temperatursprickor i betong

Temperatursprickor i betong Temperatursprickor i betong Metodutveckling för sprickbegränsning och uppföljning av uppsprickning i en tunnelkonstruktion VILMER ANDERSSON-VASS Examensarbete Stockholm, Sverige 2015 September 2015 TRITA-BKN.

Läs mer

PIR Isolering - Terrasser. Kompletta lösningar för terrasser och balkonger

PIR Isolering - Terrasser. Kompletta lösningar för terrasser och balkonger PIR Isolering - Terrasser Kompletta lösningar för terrasser och balkonger Skräddarsydda isoleringssystem Bauder värmeisolering för terrasser och balkonger Välisolerade konstruktioner blir allt viktigare.

Läs mer

Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark

Möjligheter med samverkanskonstruktioner. Stålbyggnadsdagen Jan Stenmark Möjligheter med samverkanskonstruktioner Stålbyggnadsdagen 2016 2016-10-26 Jan Stenmark Samverkanskonstruktioner Ofrivillig samverkan Uppstår utan avsikt eller till följd av sekundära effekter Samverkan

Läs mer

Livens inverkan på styvheten

Livens inverkan på styvheten Livens inverkan på styvheten Sidan 1 av 9 Golv förstärkta med liv är tänkta att användas så att belastningen ligger i samma riktning som liven. Då ger liven en avsevärd förstyvning jämfört med en sandwich

Läs mer

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner

Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Beräkningsstrategier för murverkskonstruktioner Tomas Gustavsson TG konstruktioner AB 2017-06-08 Dimensionerande lastfall ofta endera av: 1. Vindlast mot fasad + min vertikallast 2. Max vertikallast +

Läs mer

PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE

PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE PELARSKO FÖR LIMTRÄPELARE Fogstycke, dimensionerat enligt normerna, mellan betong och virke SKRUVPELARSKO Fogdel för limskruvar. Svetsas till fästplåten INNEHÅLL Pelarsko för limträpelare 1 Funktionssätt

Läs mer

Betong och armeringsteknik

Betong och armeringsteknik Betong och armeringsteknik Materialet betong Efterbehandling Bilder från http://www.flickr.com Idag Teori om materialet betong Teori om efterbehandling av betong Övningsexempel på efterbehandling Frågor

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar

Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Magdalena Norén, Johan Patriksson Inledning Eurokoderna är tänkta att vara den gemensamma standarden för konstruktion av byggnader och anläggningar

Läs mer

Analys av lyftarm för Sublift. Stefan Erlandsson Stefan Clementz

Analys av lyftarm för Sublift. Stefan Erlandsson Stefan Clementz Analys av lyftarm för Sublift Stefan Erlandsson Stefan Clementz Examensarbete på grundnivå i hållfasthetslära KTH Hållfasthetslära Handledare: Mårten Olsson Juni 2010 Sammanfattning Syftet med rapporten

Läs mer

MINIMIARMERING I VATTENKRAFTENS BETONGKONSTRUKTIONER

MINIMIARMERING I VATTENKRAFTENS BETONGKONSTRUKTIONER MINIMIARMERING I VATTENKRAFTENS BETONGKONSTRUKTIONER RAPPORT 2016:234 BETONGTEKNISKT PROGRAM VATTENKRAFT Minimiarmering i vattenkraftens betongkonstruktioner Förstudie JOHAN BLOMDAHL, RICHARD MALM, ERIK

Läs mer

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik

Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Statik. 4.3 Statik Statik Statik Byggnader uppförda med lättbyggnadsteknik stabiliseras vanligtvis mot horisontella laster, vind eller snedställningskrafter genom att utnyttja väggar och bjälklag som kraftupptagande styva

Läs mer

Ringhals 4 byte av ånggeneratorer och Pressurizer- Att återskapa en tät inneslutning

Ringhals 4 byte av ånggeneratorer och Pressurizer- Att återskapa en tät inneslutning Ringhals 4 byte av ånggeneratorer och Pressurizer- Att återskapa en tät inneslutning Allmänt om ånggeneratorbytet Håltagningen och preparering av betongytor Återställning av öppningen Använd betong och

Läs mer

SBUF Projekt nr 12001

SBUF Projekt nr 12001 SBUF Projekt nr 12001 Pågjutningar av stålfiberarmerad självkompakterande betong sprickbegränsning och vidhäftning Delrapport 4 - Minienkät om vidhäftningspåverkande faktorer Version 2017-05-15 Jonas Carlswärd

Läs mer

Jigg för raka eggar SE-76

Jigg för raka eggar SE-76 Jigg för raka eggar SE-76 HYVELJÄRN Max bredd 76 mm STÄMJÄRN Placering av maskinen Slipriktning: Mot eggen. Bryningsriktning: Med eggen. Konstruktion Se illustration på nästa sida. Jiggen består av en

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1

Innehållsförteckning. Bilagor. 1. Inledning 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Beräkningsförutsättningar 1 2.1 Kantbalkelementets utseende 1 2.2 Materialparametrar 1 2.2.1 Betong 1 2.2.2 Armering 1 2.2.3 Cellplast 2 2.2.4 Mark 2 2.2.5 Friktionskoefficient

Läs mer

Betongskada bör utredas för att åtgärdas rätt

Betongskada bör utredas för att åtgärdas rätt FASTIGHETSFÖRVALTNING Många av betongkonstruktionerna från miljonprogrammet som balkonger och garage är i behov av reparation. Fastighetsförvaltare kan minska sina kostnader genom tidigare och bättre tillsyn.

Läs mer

Fuktupptagning och frostbeständighet

Fuktupptagning och frostbeständighet Fuktupptagning och Frostbeständighet hos byggnadsbetong Förekommande skador på betongkonstruktioner som står i ständig kontakt med sötvatten har i en del fall misstänkts bero på frostnedbrytning. Inom

Läs mer

Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Dimensionering av byggnadskonstruktioner Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! 2016-03-22 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Dimensionering av byggnadskonstruktioner Kursen behandlar dimensionering av balkar, pelare och

Läs mer

FAQ Gullberg & Jansson

FAQ Gullberg & Jansson FAQ Gullberg & Jansson Innehåll Poolvärmepumpar... 3 Allmänt om pooluppvärmning... 3 Inför köp av poolvärmepump... 4 Garanti och service - Poolvärmepumpar... 5 Övrigt... 5 Poolvärmepumpar Allmänt om pooluppvärmning

Läs mer

Kärnkraft och värmeböljor

Kärnkraft och värmeböljor Kärnkraft och värmeböljor Det här är en rapport från augusti 2018. Den kan även laddas ned som pdf (0,5 MB) Kärnkraften är generellt okänslig för vädret, men det händer att elproduktionen behöver minskas

Läs mer

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004

Laboration 6. Modell av energiförbrukningen i ett hus. Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 Laboration 6 Modell av energiförbrukningen i ett hus Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik, Okt 2004 S. Helldén, E. Johansson, M. Göthelid 1 1 Inledning Under större delen av året är

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

LK Styrenhet ETO2 används för att styra anläggningen optimalt, avseende driftsekonomi och driftstid.

LK Styrenhet ETO2 används för att styra anläggningen optimalt, avseende driftsekonomi och driftstid. LK Markvärme Allmänt LK Markvärmesystem består av fördelare, rör och styrenhet. Fördelare Det finns tre olika typer av fördelare, LK Markfördelare, LK Värmekretsfördelare RF samt LK Fördelare Qmax G40.

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

SEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)

SEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) SEMKO OY -PELARSKOR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 27.8.2013 2 2 Sisällysluettelo: 1 -PELARSKORNAS FUNKTION...3 2 MATERIAL OCH MÅTT...3 2.1 PELARSKORNAS

Läs mer

Till dig som inte drömmer om betong...

Till dig som inte drömmer om betong... Till dig som inte drömmer om betong... ... men som kanske borde göra det. Betong är ett framtidsmaterial med en flertusenårig historia. Det är ett robust och hållbart byggmaterial med många fördelar, inte

Läs mer

2.2 GOLVREGLAR FÖR FLYTANDE GOLV

2.2 GOLVREGLAR FÖR FLYTANDE GOLV . GOLVREGLAR FÖR FLYTANDE GOLV 1. ANVÄNDNING är ett system för flytande golv som är enkelt att installera och som används för att minska stegljud, luftljud och vibrationer i studios, biografer, kontor

Läs mer

F Ö R L Ä G G N I N G S A N V I S N I N G. G o l v v ä r m e i b e t o n g S y s t e m s k i v a. Förläggning med systemskiva Diverse.

F Ö R L Ä G G N I N G S A N V I S N I N G. G o l v v ä r m e i b e t o n g S y s t e m s k i v a. Förläggning med systemskiva Diverse. Kantbandsisolering läggs runt väggar, pelare etc. G o l v v ä r m e i b e t o n g S y s t e m s k i v a Börja med att lägga ut en skiva i ett hörn. Skivorna läggs ut från vänster till höger. Skivorna har

Läs mer

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar

Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar PRAKTEK anders.ehrlemark@ptek.se 2016-12-01 Råd om planering och installation av ventilation i klimatreglerade häststallar Dessa råd gäller klimatreglerade stallar, d.v.s. isolerade stallar där man önskar

Läs mer

caeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB

caeec201 Armering Tvärsnitt Användarmanual Eurocode Software AB caeec201 Armering Tvärsnitt Program för dimensionering av betongtvärsnitt belastade med moment och normalkraft. Resultat är drag-, tryckarmering och effektiv höjd. Användarmanual Rev C Eurocode Software

Läs mer

t = 12 C Lös uppgiften mha bifogat diagram men skissa lösningen i detta förenklade diagram. ϕ=100 % h (kj/kg) 3 (9)

t = 12 C Lös uppgiften mha bifogat diagram men skissa lösningen i detta förenklade diagram. ϕ=100 % h (kj/kg) 3 (9) 1 (9) DEL 1 1. För att påskynda avtappningen ur en sluten oljecistern har man ovanför oljan pumpat in luft med 2 bar övertryck. Oljenivån (ρ = 900 kg/m 3 ) i cisternen är 8 m högre än avtappningsrörets

Läs mer

Projekt bå gbro. Inledande ingenjörskurs Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik

Projekt bå gbro. Inledande ingenjörskurs Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik Projekt bå gbro Inledande ingenjörskurs Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik Projekt bågbro Sid 2 (8) 1. Kedjebåge En kedja eller lina är ett strukturelement som endast kan ta dragkrafter. Vid belastning

Läs mer