Kvalitetsdokument

Transkript

1 Kvalitetsdokument Förskola:Tranbär förskola Förskolechef: Anna Hamilton Beskrivning av förskolan: Tranbär förskola finns på Tranholmen, en ö i Värtan som saknar fast landförbindelse 6,5 månader om året. `Ut på tur aldrig sur Förskolan har en profil av utomhuspedagogik, med den nya läroplanens mål i fokus. Förskolan har två avdelningar Tranan och Bäret. Barnen som går på förskolan är från ön. Nytt inriktningsmål 2013 I Danderyd ges varje barn i förskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

2 Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande. På Tranbär förskola arbetar vi med pedagogisk dokumentation på flera nivåer i tänket, seendet och samtalen. Dokumentationspärm Pedagogerna använder barnens pärmar och sätter in, dokumenterar, barnens alster över tid. De använder pärmen för att reflektera över det barnet gjort och barnens lärprocesser tillsammans med barnet. Barn och föräldrar använder tillsammans pärmen vid drop-infrukostar/fikor och andra tillfällen när barnen vill visa vad de lärt sig, gjort. Pedagogerna använder dokumentationspärmarna som underlag vid utvecklingssamtal för att lyfta fram barnens lärande. Pedagogerna gör spaltdokumentationer om vad barnen gör och säger, som de använder för egen reflektion tillsammans med barnen. DokumentationsCD Varje pedagog arbetar med ett textdokument i barnets mapp på datorn där de dokumenterar barnens utveckling och lärande under året. Tillsammans med förälder använder de dokumentet som underlag vid utvecklingssamtalen. De lägger in bilder i barnets mapp som kopplas till läroplanen i ett sammanhängande dokument. Barnen reflekterar återkommande över sitt lärande tillsammans med pedagog. Pedagogerna sänder personliga brev/mail till föräldrarna varje termin som lyfter fram barnets utveckling och lärande under terminen/året. På förskolan gör pedagogerna barnintervjuer inför utvecklingssamtal och inför att barnet slutar på förskolan. Digital dokumentation Genom Facebookgruppen dokumenteras barnens utveckling och lärande, barnens inflytande och förskolans normer och värden. Lärandet i bilderna kopplas aktivt till läroplanen. Pedagogerna arbetar tillsammans med barnen med mobiltelefon och Gtab (lärplatta) för att efteråt tillsammans titta och prata om det man filmat/ fotograferat. Barnens egna anteckningar i 5-årsgruppe dokumenteras och sparas. Från april 2013 arbetar förskolan med förskoleappen ett digitalt verktyg för dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.

3 "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen." Lpfö 98, rev. 2010, s. 4 Analys Nivån på pedagogernas kunskaper och intresse är olika och vi arbetar ofta med att de pedagoger som har utvecklats i sitt dokumentationsarbete får lära ut sina kunskaper till de pedagoger som har svårt att komma igång. Pedagogisk dokumentation är på många sätt ett skifte i tankemönster om hur man ser på arbetet med barnen och deras lärande som behöver tid på sig att mogna fram. Pedagogerna bedriver ett aktivt arbete hela tiden och utvecklas med utgångspunkt i läroplan för förskolan. I och med den nya tekniken med kamera i mobiltelefonen och digitalkameror är det väldigt enkelt för barnen att vara delaktiga i arbetet med pedagogisk dokumentation. De kan direkt gå tillbaka och titta på och reflektera över barnets lärprocesser, barn och pedagog tillsammans. Likväl som pedagog och pedagog tillsammans kan reflektera över sina barns lärande är det lika lätt att gå tillbaka och titta på äldre dokumentation. Reflektion tillsammans pedagog och föräldrarna gör att de kan bli delaktiga på ett helt annat sätt. För att bättre kommunicera vårt arbete med pedagogisk dokumentation arbetar vi aktivt med dokumentation i form av digitala medier, facebookgruppen Tranbär förskola och sedan i april 2013 förskoleappen. Det passar vår föräldragrupp som ständigt är uppkopplade. I kundenkätensom gjordes före vi startade med förskoleappen, upplever 68 % att vi dokumenterar deras barns utvecklingen och lärande. Det är då en höjning med 8%. Självvärderingen svarar 63%.

4 Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Tranbär förskola behöver fortsätta sitt arbete med dialog med föräldrar om verksamheten och hur vi arbetar. Det är ett prioriterat arbete inför 2013/14. Då vi kommer aktivt att arbeta för att förmedla vårt arbete med pedagogisk dokumentation till föräldragruppen. Diskussionerna/utvärdering i arbetslaget om vad som görs bra och vad vi behöver utveckla ännu mer kommer att fortgå under året. För att göra pedagogisk dokumentation till ett stimulerande arbete som är lättillgängligt och lättarbetat är det viktigt att alla pedagoger upplever att de behärskar den teknik med bildöverföring, sparande och utlägg på konto och i olika filsystem som ingår. Om vi hela tiden är medvetna om hur vi arbetar och har en öppen dialog med chef och föräldrar kommer verksamheten att fortsätta att utvecklas i positiv riktning. Pedagogisk dokumentation på vägg kommer förskolan att använda i mindre utsträckning än tidigare, då det upplevs som ett tids och materialkrävande arbete som väldigt få (, barn, pedagoger eller föräldrar) använder. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande" Lpfö 98, rev. 2010, s. 10.

5 Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskriv kortfattat hur ni arbetar Tranbär förskola arbetar aktivt med barnens språkliga förmåga med läroplanens mål som grund Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. På Tranbärs samlingar övar barnen dagligen ramsor och sånger. Det stärker barnens språkliga utveckling samtidigt som det utvecklar minne, barnen får både lära sig sitta stilla, lyssna på varandra och ta hänsyn till gruppen, de övar på sin finmotorik när ordens innebörd illustreras genom rörelser. Under samling och samtal om vad man upplevt benämns saker och ting för att stimulera det språkliga intresset. På så vis blir samtalet en reflekterande stund med återberättande. Barnen kan berätta egna historier för varandra eller sjunga sin favoritsång högt för sina kamrater. Pedagogerna på Tranbär pratar mycket tillsammans med barnen och använda dagliga rutinsituationer, t.ex samtal vid matbordet, där de tar tillfället i akt och pratar om vad barnen gjort tidigare under dagen, vad barnen gjort kvällen innan etc. Lunchen är en möjlighet till en pratstund och barnen lär sig vänta på sin tur likväl som att prata i grupp. Barnen kan diskutera orsak och verkan, hur man reagerar, varför man blir arg eller glad och andra funderingar. På förskolan löser konflikter och tar genast upp vardagsdramatiken som ju är ett aktivt arbete med att utrycka sej och bli lyssnad på -göra sin röst hörd. Det finns tid för reflektion över vad som är bra och dåligt, vi pratar om humor och glädje, skillnader och likheter. På den dagliga vilan läser pedagogerna för barnen ifrån sagoböcker och kapitelböcker. Finns det möjlighet i slutet av dagen samlar pedagogerna gärna barnen runt en saga.

6 Bäret småbarnsavdelningen arbetar med ett jag-kan-träd Det är kvistar som de satt snören på och med små klädnypor hängt bilder som visar på vad barnen kan. Det är tillexempel en bild på ett barn som bakar, en bild på ett barn som klipper, en bild på en grupp barn som leker tillsammans, en bild på barn som har samling osv. På bilderna står det även vad de kan. Dessa bilder älskar barnen och på ett naturligt sätt har de utvecklats till en språklek på barnens initiativ. Nu leker vi mycket med bilderna på olika sätt. I årets kundenkät upplever 82 % att vi arbetar med att utveckla deras barns språk. Det är då en höjning med 5% sedan förra året vilket visar att vårt arbete med att informera föräldrarna och vara tydliga med hur vi arbetar har givit resultat. Självvärderingen svarar 100%. "Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen." Lpfö 98, rev. 2010, s. 7 Analys Tranbär förskola bedriver ett aktivt arbete med språkutveckling hos sina barn i vardagsarbete likväl som i riktade aktiviteter. Det är viktigt att som pedagog använda sin fantasi och kanske hitta på egna sagor. Det är viktigt att som pedagog använda ett adekvat språk. Pedagogerna arbetar aktivt med ordförståelse, tal, och uttal i den sk 5 årsgrupp för barn som ska gå över till Fklass kommande år. I arbetet med språket och den språklig förståelsen är den pedagogiska dokumentationen ett stöd, förskolan använder g-tab och egna filmer aktivt för reflektion och lärande. I organiserade aktiviteter och lekar får barnen förståelse för regler och innebörd av det man sagt.

7 Då vi har barn med flerspråkiga familjer kan vi se ett Försening vid flerspråkighet, barnen härmar varandra gärna dåliga ord, hörsel och uttal hänger ihop. Barnen har svårt att lyssna på varandra. Barnen härmar också varandra i sina rollekar Genom dialog, fotodokumentation, berättelser, barnens bokstavsprojekt på pappret Att arbeta aktivt med språket och skapa medvetenhet, läsa och berätta för varandra Kontinuerlig kontaktsom är ständigt pågående i alla sammanhang tillsammans med barnen.samtal vid samling, runt matbordet, att lära sig att vänta på sin tur i samtalet, att lyssna på vad kompisen säger Att använda passiv korrigering när barnet pratar (gådde -- gick) Hela tiden utmana barnet i den språkliga utvecklingen, jobba med begreppsbildning, prepositioner, genom lekar, spel, dockteater etc. Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Läsa mera böcker organisera lässtunder dagligen. Läshörna, läsaktivitet, lyssna på varandra, använda språket i forskningsområde Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, På Tranbär förskola leker in det matematiska tänkandet under samlingar, måltider eller under leken ute i naturen.

8 Siffrorna ges liv och illustreras av barnen under tecknade och klippande. Förskolan arbetar dagligen med sortering, para ihop strumpor och vantar, räkna och lägga i lådan. Vid städning och vid dukning, hur många är barn är här, hur många är inte här hur många skulle vi vara. Så kan på enkelt sätt skapa förståelse för subtraktion. Genom konstruktionslekar och att bygga högt och lågt, utomhus i sandlådan göra sandkakor i olika geometriska figurer arbeta med abstraktioner som bakom, framför, innanför, utanför och andra spatiala förmågor Pedagogisk dokumentation kan de på Gtab (läsplattan)bilder räkna de barn som är där och de som inte är där På Tranan hade en pedagog ett projekt med 3åringarna om geometriska former. Nu ett år senare pratar de fortfarande som fyraåringar om trianglar, vinklar, kvadrater som de upptäcker i vardagen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar" Lpfö 98, rev. 2010, s. 10

9 I årets kundenkät upplever 85 % att vi arbetar med deras barns matematiska utveckling. Det är då en höjning med 16 % sedan förra året vilket visar att vårt arbete med att informera föräldrarna och vara tydliga med hur vi arbetar har givit resultat. Självvärderingen svarar 88%. Analys På Tranbär förskola pågår arbete med matematik varje dag. Flera pedagoger har gått förskolelyftet med inriktning mot matematiskt kunnande och det påverkar i det dagliga. Förskolan har ett aktivt förhållningssätt till matematiken närbarnen lär sej siffror genom lek och när de räknar varandra. Vi leker in det matematiska tänkandet under samlingar, måltider eller under leken ute i naturen. Siffrorna ges liv och illustreras av barnen under tecknade och klippande. Uppfattning om mängder och storlekar lär barnen sej t ex under bakning eller i experiment. Barnen har återkommande bakgrupper där måttenheter, vikt och storlek tränas. Att gunga på gungbrädan och byta platser är ett konkret exempel på mängdlära. Musik och siffror dans och matematisk rörelse är en del av den matematiska helheten. Genom att lägga pussel och spela spel övar barnen sitt matematiska tänkande. Spel och lek på läsplatta och dator är en form av matematisk träning som förskolan arbetar med kontinuerligt. Inom området matematik har föräldrar och pedagoger en överensstämmande bild. Utifrån analysen: Förskolan kan fortsätta sin höga ambition inom matematikens område och barnens utveckling av barnens matematiska förmågor. Pedagogernas utbildning är väsentlig, det är tydligt att de som fått kompetensutveckling inom området arbetar aktivt med matematik i vardagen. Matematiken och språket hänger ihop, när man utvecklar språket utvecklas också möjligheten för t. ex. begreppsbildningen. Så fortsatt kompetensutveckling för pedagoger som inte haft möjlighet att göra matematik. Det år att göra mattegrupp för barn som kommit längre och man kan börja jobba med att vidarekoppla siffror till antal under lek är en ide som kan vidareutvecklas.. Förskolan har sökt pengar för att vidareutveckla detta i ett projekt med dans och matematik. Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskriv kortfattat hur och ange konkreta exempel från verksamheten Barnen arbetar med g-tab (läsplatta) från tidig ålder med spel inriktade på matematik, och språkförståelse. De kan också arbeta med dessa spel på dator. Det finns ett gemensamt regelsystem för användandet så att alla får spela och lära sig använda läsplattan. Tillsammans barn/pedagoger används läsplatta och dator för bildspel, de kan

10 tillsammans reflektera över bildernas innehåll. Både Gtab, digitalkameran och förskolans mobiltelefoner används åtminstone varje vecka för att ta foton och filma med barnen och titta på det tillsammans och reflektera med arbetslaget. Kamera t.ex ta foto, film med barnen och titta på det i dator och reflektera med arbetslaget. Pedagogernas varierande kunskaper i digital teknik innebär att förskolan satsar aktivt på kompetensutveckling på området under kommande år. Utvecklas gör man genom ett flitigt användande av tekniken återkommande åtminstone varje vecka. De pedagoger som behärskar tekniken blir mentorer och lärare för sina kollegor. Tid måste avsättas för denna kompetenshöjning och arbetslagsledare/verksamhetschef måste driva på så att alla kommer igång. Arbetet upplevs som roligt av pedagogerna när de lärt sig. Med hjälp av t.ex Förskoleappen har det blivit enklare att visa föräldrarna den dagliga pedagogiska verksamheten Analys Användning av G-pad och dator tillhör de rutinerna. Bildspel, barnen tittar på fotografier tillsammans med pedagogen och diskuterar dem Skickar bilder till föräldrar "Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar." Lpfö 98, rev. 2010, s. 5 Förskolan har en Facebookgrupp som vi har använt flitigt de sista åren. Sedan våren 2013 har vi köpt in oss på Förskoleappen som hjälper till att sortera och administrera dokumentationen på ett pedagogiskt sätt. Genom att förskolan aktivt satsat på den digitala tekniken och anställt pedagoger med kompetens inom området som i sin tur har stimulerat övriga pedagoger till lärande och

11 utveckling kan vi hålla en hög profil och ligga i framkant med den moderna tekniken. En pedagog har gått på en kvällskurs för användande av Gtab, Android läsplatta, som tyvärr var alltför inriktad på annan teknik ipad. Personalen behöver hela tiden utveckla sitt IT-kunnande För pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen är det viktigt att ha balans och kritisk hållning till användandet av dator och gtab, eftersom en del barn är spelgalna redan från tidig ålder. De kan då behöva stöd i att utveckla socialt samspel Den digitala tekniken underlättar föräldrasamarbetet och föräldrars delaktighet i barnens och förskolans vardag. Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Arbete med att fortsätta utbilda personalen i användandet av modern teknik fortgår kontinuerligt. Det kan finnas ett visst motstånd mot att lära sig använda de olika g,tabsen och digitalkameran och mobiltelefonerna, då de kan krångla ibland. En viss form av tekniktrötthet finns också, då vi kan uppleva att vi precis lärt oss på ett sätt, sen kommer det en ny dator eller nytt märke på telefonen då man gör på ett annat sätt. Här finns det ett tydligt generationsgap då de äldre har större motstånd mot ny teknik än de yngre. Ett tydligt genusperspektiv finns också männen har större Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på förskolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året

12 Tranbär förskola använder sig av skolverkets matris för systematiskt kvalitetsarbete, när de utvärderar årets arbete, när de gör handlingsplaner för kommande år. Var är vi En liten förskola med fast kundkrets- boende på ön. Hög utbildningsnivå på förskolans personal, stor erfarenhet från olika förskolor och skolverksamhet. Hög ambitionsnivå och intresse för arbetet med barnen. En stark vikänsla för förskolan och en glädje över att få arbeta i öns speciella miljö. Uppdrag Förskolans uppdrag är tydligt. Läroplanens mål och kommunens prioriterade mål i balans med förskolans visioner, mål och ideér och barns och föräldrars inflytande. Vision och mål Trygga & glada barn som respekterar varandra med intresse för lärande och utveckling, nöjda föräldrar och en personal som utvecklas tillsammans med barnen i sitt arbete på förskolan. Resurser Förskolan har under året satsat på fortbildning och kompetensutveckling av personalgruppen, de har använt skolverkets Utveckling, uppföljning, och utvärdering som underlag för diskussioner om sitt arbete på förskolan. Personalen får även återkommande fortbildning i form av föreläsningar och kurser Diskussioner och reflektioner med arbetslaget och i hela personalgruppen i morgonmöten och personalmöten utvecklar verksamheten ständigt. Vart ska vi- Åtgärder Våra samtal och diskussioner tillsammans med pedagogisk mentor, har gjort att vi börjat att strukturera verksamheten på ett annat sätt, börjat reflektera mer över arbetsformerna, se möjligheter istället för hinder. Hur gör vi En sådan åtgärd är att kontinuerligt fördela barnen i mindre grupper när olika aktiviteter ska genomföras genom indelning i smågrupper med färgkort. Det är viktigt att utveckla vårt IT-kunnande och införskaffa fler G-pads så att all personal äger den kunskap som krävs. Vara noga med att hitta lämpliga appar kopplade till tal- och språkutveckling samt matematik och arbeta aktivt med dessa tillsammans med barnen. Vad blev resultatet Varje år utvärderas det arbete man lagt ner på olika områden. Föräldraenkäten gås igenom och analyseras varje år, och personalen gör tillsammans en handlingsplan inför kommande år med enkäten som utgångspunkt. Denna handlingsplan delges föräldrar via förskolerådet. Dessa båda utvärderingar bildar underlag för den planerade verksamheten under nästa år. Personalen fortbildning ger nya tankar och insikter och utifrån dessa skapar pedagogerna en ny handlingsplan för sitt arbete med barnen under det kommande året. Sina individuella planer använder de som underlag för en gemensam handlingsplan för arbetslaget.

13 De vill ha mera arbete över avdelningsgränserna mer kommunikation och tydligare gemensamma aktiviteter. En omfördelning med resurser då en pedagog kontinuerligt kommer att arbeta på båda avdelningarna som naturpedagog. Arbetet i smågrupper gör att de hinner se varje barns enskilda utveckling samt hur de utvecklas i samspelet med andra barn tydligare. Fortsätta upprätthålla den pedagogiska dokumentationen samt utveckla den ytterligare Och öka informationen till föräldrarna. Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Sammantaget har förskolan en gedigen pedagogisk utbildningsnivå 85%. Tranbär förskola har arbetat i linje med Danderyds kommuns tidigare resultatmål med en andel på minst 50% av pedagoger/personal med högskoleutbildning. I oktober 2012 i SCB statistiken var andelen förskollärare strax under 40% utöver detta har förskolan 45% högskoleutbildade pedagoger med annan högskoleutbildning var Inför hösten kommer en pedagog att gå på ULV projektet- för att bli förskolepedagog. I nuläget har förskolan ingen barnskötare som utbildar sig till förskolelärare. Däremot har en pedagog bara läst in några terminer, en del av förskollärareutbildning och kommer troligen att framöver fullfölja den utbildningen. Förskolan tar inte emot lärarstudenter i nuläget då vi avvaktar hur de eventuella kompetensutvecklingen påverkar schema och arbete. Analys Tranbär förskola har i alla år arbetat för att höja andelen män som arbetar i verksamheten. Vissa kortare perioder har det varit 50% män i arbete här. Dessvärre finns det väldigt få förskolepedagoger som dessutom är män. Vi avvaktar en nationell plan för fler män i förskolan. Förskolan har arbetat mycket med kompetensutveckling av personalen, i tex förskolelyftet. 50% förskolepedagoger är ett mål som på vissa sätt är orealistiskt. Det skapar väldigt stora barngrupper med låg personaltäthet, då förskolepedagoger har höga lönekrav. För förskolan och framförallt föräldrarna är kontinuitet i personalgruppen och trygghet för barnen viktig. Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning

14 Förskolan kommer att arbeta vidare med att vidareutbilda personalen när möjlighet till detta ges, som t.ex universitetets satsning på lärare till förskolelärare. En förutsättning för att kunna driva kompetensutvecklingsprojekt av den här graden är att kommunen eller staten bistår med ekonomiskt stöd till vikarier eller extra anställda. Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Tranbär förskola riktar sin verksamhet till barn och föräldrar boende på ön Tranholmen. Här finns en öppenhet och bullerbykänla som gör att det är självklart att inkludera alla barn som vill gå i Tranbär förskola. Förskolan känner eller åtminstone känner till och har sett alla barn som börjar på förskolan. Det ingår i förskolans uppdrag att skapa tillgänglighet för alla och är en rättighet för varje barn och en självklarhet på Tranbär förskola. Läroplanen säger Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och Om någon har ett funktionshinder av vilket slag det vara må, fysiskt eller psykiskt, temporärt eller permanent, lägger Tranbär förskola om rutiner och scheman för att anpassa sig till det behövande barnet eller förälderdet kan vara att arbeta enskilt eller i väldigt små grupper eller att använda olika fysiska hjälpmedel för att underlätta för t.ex ett barn på kryckor. För närvarande finns ingen ramp in i lokalen, den dag det behövs kommer förskolan att färdigställa en sådan. På Tranbär förskola är det en självklarhet att inget barn eller förälder är norm, allt är giltigt och av lika värde. Den dialogen pågår kontinuerligt med barnen i de olika grupperna. Likabehandlingsstrategier står på agendan varje år för samtal och utvärdering i personalgruppen. Året 2013/2014 kommer all personal på förskolan att ha ett gemensamt fortbildnings/utbildningsarbete om likabehandling och kränkande behandling för att hålla det levande. Genom att vid rekryteringar aktivt verka för att människor med olika kön, hudfärg eller av olika nationaliteter arbetar tillsammans eller skapa möjligheter för ungdomar av olika slag till yrkeslivet genom att erbjuda praktikplatser skapar förskolan ett klimat med stor öppenhet för olikheter. Ett klimat som smittar av sej på barn och föräldrar. Förskolans hemsida kommer att uppdateras med denna information.

15 Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga Tranbär förskola arbetar för trygghet och god omsorg för barnen. Vårt mål är att det ska genomsyra det dagliga arbetet i mötet med barnen och deras föräldrar. 100 % av föräldrarna upplever att barnen känner sej trygga och det är glädjande. Trygghet är en färskvara och arbetet med barnens trygghet, trivsel och komfort måste ständigt pågå. Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning En pedagog formulerade om trygghet så här: - Jag tror att de flesta av barnens föräldrar upplever att barnen känner sig och är trygga här på Bäret. Om det vid något tillfälle uppstår frågor från föräldrarna är det en rak kommunikation mellan oss. Vid utvecklingssamtalen kommer ofta beröm från föräldrarna Förskolan måste kontinuerligt och varje dag se till varje enskilt barns behov och beakta dessa. Ett arbete inför 13/14 är att åter arbeta proaktivt med diskriminerings och likabehandlingsplanen för att ytterligare stärka trygghet och trivsel på förskolan. Detta kommer att ske med fortsatt fortbildning av personalen under året och aktivt arbete i barngrupp. Trygghet är en färskvara och arbetet med barnens trygghet, trivsel och komfort måste ständigt pågå. Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur. Vatten, sand och stigar, ett rikt växt- och djurliv. Det är naturligt att barnen är intresserade av det som finns runt omkring dem. En blomma på vägen till gården eller en myrstack väcker deras intresse. I en miljö så nära naturen har barnen friheten att springa, leka och röra på sig på ett annat sätt än i en stadsmiljö. Kunskaper om naturen som barnen kan erövra kommer att ge dem otrolig bra grund innan de börjar skolan och kanske skapar intresse för hela livet. Idé, planering Under möten som vi har varje onsdag planerade arbetslaget aktiviteter med barnen. Genom Naturtema skulle barnen lära sig om växter och djur på Tranholmen. Vi skulle ta kort på växter och djur och prata om dem. Vad äter djuren t.ex. en kanin? Vad behöver en blomma för att växa och må bra? Hur ska man vara mot växter och djur? Naturtema började vi med genom att hänga ut mat åt fåglar. Vi skulle också

16 välja ett träd för att observera. Hur ser trädet under olika årstider? Vi skulle använda kamera, mobiltelefon och G-pad för att dokumentera projektet, både filma och ta kort. Tanken var också att en naturmiljö är en perfekt miljö för att utveckla barnens matematiska och språkliga förmåga. Vi tänkte använda naturmaterial t.ex. kottar för att räkna och pinnar för att jämföra storlekar tjock-smal, kort - lång. Vi skulle ha samlingar ute med sånger och ramsor. Hur har barnen varit involverade? Vi följde barnens intresse. Det är barnen som uppmärksammade växter och djur. När de såg någonting intressant på stigen t.ex. en blomma tog vi kort. Sedan tittade vi på korten och pratade om dem. När vi märkte att barnen var väldigt intresserade av blommor lärde vi barnen vad blommorna heter. Barnen plockade blommor och gjorde små tavlor av dem. Genomförande Tillsammans med barnen valde vi ett träd på gården och tittade hur trädet såg ut på vintern och senare på våren och sommaren. Barnen hängde bollar med fågelmat i trädet och tittade när fåglarna kom och åt upp maten. Barnen lärde sig också de vanligaste fåglarnas namn. Vi pratade med barnen om hur svårt det är för djuren och fåglar att hitta mat på vintern. Vi gick ofta till kaninen som bor nära gården och gav honom mat t.ex. morötter. Vi pratade med barnen vad kaninen tycker om att äta. Vi uppmärksammade för barnen alla djur som vi såg på väg till gården och på gården t.ex. räven, rådjuren, katter, fåglar. När försommaren sedan kom såg vi vid ett flertal tillfällen djurens ungar, t. ex. rådjurskid och rävungar. Tillsammans med barnen tittade vi på blommorna och lärde barnen deras namn. Vi pratade vilka blommor får de plocka och vilka som är fridlysta. Vi pratade också om att vissa blommor är fridlysta, medan man kan äta andra saker som växer i naturen, som t. ex granskott, kirskål och att man kan suga nektar ur vitplistern. Barnen gjorde tavlor av blommor som de pressade och plastade in. De gjorde kransar med blommor av silkespapper. Vi lyssnade på fågelsång av olika fåglar ur boken Fågelsång 150 svenska fåglar och deras läten. Skriven av Jan Pedersen och Lars Svensson. Ute hade vi samlingar och barnen lärde sig sånger om olika djur t.ex. om

17 katten Lille katt och kaninen Jag är en vanlig kanin. När vi gick i väg med Naturgruppen varje onsdag hade vi matematik ute i naturen. Barnen samlade pinnar och jämförde längden lång-kort eller samlade och räknade kottar. Tillsammans med barnen tittade vi på bilderna som vi hade tagit och pratade med barnen om växter och djur. Vi använde mycket G-pad både för att filma och ta kort. Föräldrarna kunde följa projektet på Facebook och på Förskoleappen. Analys Det var naturligt och intressant för barnen att ha tema Natur. Barnen bor på en ö, omgivna av vatten. På ön är det rikt växt och djurliv. I den miljön kan barnen lära sig mycket om natur men också regler om hur man ska vara i naturen t.ex. inte kasta skräp eller plocka fridlysta blommor. Ute i naturen kunde vi pedagoger stimulera och utmana barnens språkliga förmåga t.ex. genom sånger och ramsor och samtal med barnen. Barnens matematiska tänkande kunde vi utmana genom att använda naturmaterial t.ex. kottar och pinnar för att räkna. Vi använde mycket G-pad för att dokumentera och tog kort, filmade med mobiltelefonen och kameran. Utvärdering Tillsammans med barnen valde vi ett intressant och spännande tema. Tema Natur tänker vi fortsätta med till hösten och då vill vi ha mer skapande aktiviteter med barnen. Aktiviteter har vi tänk anpassa efter åldern och genom det ge lite mer utmaning åt äldre barnen. Genom tema har barnen lärt sig mycket om natur på Tranholmen, speciellt om blommor och djur. De har också utvecklat språk och matematisk tänkande. På Tranholmen är det kuperad terräng. Genom att vi går till gården två gånger per dag och vistas ute i naturen har barnen utvecklat sin motorik. De går balansgång på stubbar och leker ute på gården. Naturgruppen gjorde utflykter varje onsdag t.ex. till Vattentornet. Tema / Projekt NaturEtt NaturEtt gruppen består av 3st pedagoger och 18 barn 4-5årsgruppen. Gruppen delas in i 3st grupper med 1st pedagog och 6 st barn. Grupperna ansvarar för matlagning på triangia kök både lunch och mellanmål, utforskning och lekgrupp. För detta finns ett rullande schema för varje tillfälle under perioden som temat/ projektet pågår. Vad gjorde att vi valde detta projekt Vi på Tranbärs förskola valde ett projekt med naturpedagogik eftersom det är en grundpelarna på skärgårdsön med naturen inpå knutarna. Det innefattar även hälsa som är en annan av profilerna. Vad är mer hälsa än att få vistas uti naturen och få lära sig att värna om den, känna dess skönhet, lugn och se hur vi människor och natur harmoniserar ihop. Mål för NaturEtt Att Tranbärs förskola år 4-5 ska få utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Kunskaper i lättare matlagning på Trangiakök. Kunskaper om allemansrätten såväl som rättigheter och skyldigheter.

18 2.2 Läroplanen, Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn * utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. * utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra * Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla processer och fysikaliska fenomen * utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Ide Planering Vi pedagoger satte oss i början av terminen och planerade aktiviteten. Vi ville åka till en naturplats och utifrån det valde vi Frösvik eftersom det är en bra plats och en bra resväg med färjan Storholmen som går från Tranholmen. NaturEtt består av 3st pedagoger och 18 st barn som delades in i 3st grupper. Vi pedagoger satte oss i början av terminen och planerade aktiviteten. Vi delade in barnen i fasta grupper med en pedagog och vi planerade in det rullande schemat på matlagningsgrupp, utforskningsgrupp och lekgrupp. Hur har vi involverat barnen Barnen har varit involverade genom att ha fått komma med förslag / tips på maträtter som lätt går att laga på trangiakök. Sedan är det barnen som har lagat

19 maten tillsammans med sin pedagog. Barnen i utforskargruppen har upptäckt olika blommor, träd och djur i naturen som vi tillsammans har försökt att komma på namnen på genom pedagogen och genom flora och djurböcker. I lekgruppen har barnen har kommit med förslag på lekar som passar att lekas uti naturen ex. kom alla mina skogsdjur. Vandringsstigar.. Barnen har hittat sina favoritplatser och har sedan tillsammans fått vara med och bestämma till vilka platser som lekgruppen ska leka och vilken plats som utforskningsgruppen ska vandra till. 2.3 Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.

20 Förskolan ska sträva efter att varje barn * Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. * utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar och för förskolans miljö, och * utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutfattande. Lpfö 98 GENOMFÖRANDE Vi på Tranbär förskola har under hösten och våren åkt med färjan Storholmen från Tranholmen till Frösvik. Där vi har varit en heldag/vecka från ANALYS Det har varit smidigt att ta sig ut till Frösvik då färjan går direkt från ön Tranholmen där vi har förskolan. Barnen lär sig sjösäkerhet mm. Det har varit bra att ha en fast planering med aktivitets grupper, ansvarsgrupper då både pedagoger och barn tydligt känt igen strukturen. Pedagogerna och barnen har varit väl förberedda inför och under natur etts utflykter. UTVÄRDERING NaturEtt i dess nuvarande form har pågått i två år och vi anser att det är mycket stimulerande för barnen såväl som för oss pedagoger att få vistas uti naturen på dess egna villkor. Vi lär oss ständigt nya saker nya recept, lekar, och utflyktsmål såsom nya vandringsleder etc. Vi planerar att göra en kokbok av alla våra recept för matlagning på trangiakök eftersom det finns en efterfrågan efter det från föräldrar. Dokumentation har gjorts via dagboksanteckningar på dator i vår NaturEttmapp om våra fynd, upptäckter matlagning och lekar Barns tankar har skrivits ner i medhavd anteckningsbok Bildspel på G-tab platta om veckans naturutflykt, där barnen kan själva berätta för sina kompisar och återkopplande via berättande teknik inför övriga på avdelningen. Vi på Tranbärs förskola har haft soppkväll med föräldrarna där vi har berättat om vår verksamhet och naturligtvis så var det barnen som lagat soppan på trangiakök. Vi ser alla framemot en fortsatt period med natur ett. För att ytterligare lyfta fram vikten av naturprojektet så kommer en av personalen bli naturpedagog till hösten med huvudansvar för naturprojekten för alla åldersgrupper på förskolan.

21