Hedekas Förskola Smörblomman
|
|
- Helena Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentation av Kvalitetsarbete Hedekas Förskola Smörblomman Vt; 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Jessika Brorson Jeanette Björlén Johanna Edvardsson
2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 4 Mål... 6 Eget formulerat mål... 6 Läroplanens mål... 6 Barnens utveckling... 6 Insatser åtgärder för att nå målet... 7 Koppling till forskning... 8 Dokumentation... 9 Information till vårdnadshavare... 9 Uppföljning... 9 Pedagogernas insatser Koppling till forskning Barnens utveckling Dokumentation Information till vårdnadshavare Utvärdering Pedagogernas insatser Barnens upplevelser Barnens utveckling Koppling till forskning Analys av utvärderingen Resultatets betydelse för fortsatt arbete
3 Grundfakta och förutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp består av: Jeanette Björlén, bsk, 100 % Johanna Edvardsson, fsk, 100 % Jessika Brorson, fsk, 80 % På Hedekas förskola finns en kokerska som lagar frukost och lunch. Mellanmål görs iordning av pedagogisk personal. Det finns även en lokalvårdare som städar fastigheten. Barngrupp Barngruppen består av barn mellan 3-5 år. Under vårterminen består barngruppen av 19 barn, varav sju blivande 5-åringar, nio blivande 4-åringar och 3 blivande 3-åringar. Lokaler och miljö Smörblomman ingår i Hedekas förskola, som består av fyra avdelningar. Tre av avdelningar är samlade i en fastighet och den fjärde avdelningen ligger belägen i en annan fastighet i närområdet. Avdelningarna är åldersindelade; en småbarnsavdelning med 1-2-åringar, två avdelningar med 3- åringar till blivande 5-åringar samt en 5-årsavdelingen. 5-årsverksamheten är belagd i den fristående fastigheten. Smörblomman består av fyra rum: Ett stort rum där vi bedriver mycket av vår verksamhet såsom att rita, pärla, pussla och spela spel. Vi äter även i detta rum. I det lilla blå rummet finns en soffa samt en liten vrå där barnen kan leka med bilar på golvet. Rummet nyttjas till en av våra samlingar då vi har delade samlingar, till en av våra dagliga läsvilor samt spontana sagoläsningar där barnen tar initiativ till sagostunden. Barnen brukar även använda rummet till att leka förskola/skola i. Det stora gula rummet har vi delat av så att barnen kan nyttja rummet på olika vis. I ena delen finns det en hemvrå med utklädningskläder och andra delen av rummet använder barnen som rörelsehörna, där försiggår det både springlekar, dans och andra typer av rörelseaktiviteter/lekar. Vi använder även detta rum till en av samlingarna och till sovvilan. Vi har även ett målarrum på avdelningen i målarrummet finns en diskbänk. I målarummet pysslar vi, både med pyssel styrt av oss pedagoger och barnen får pyssla på fri hand när de önskar, det finns alltid pysselmaterial tillgängligt för barnen i målarummet. Målarummet används även till den andra läsvilan då vi dagligen delar upp barngruppen på 2 läsvilor. I tamburen har barnen varsin plats med en hylla och korg/barn samt att det finns ytterligare ett rum där vi förvarar barnens regnkläder och stövlar. På avdelningen finns det två toaletter som barnen delar på. 3
4 På Förskolan har vi en stor gård där vi i stort sett vistas dagligen. På gården finns gungor, sandlåda, två stycken rutschkanor, klätterställning, en stor gräsmatta, en liten berså där barnen brukar leka och klättra. Vi har gott om leksaker och redskap som hinkar, spadar, cyklar, sparkbilar mm. Vi använder oss även av en närliggande skog dit vi går för lek och utmaningar minst en fast dag i veckan. Kartläggning av barnens intressen Under en förmiddag i skogen fann barnen ett omkullblåst träd och kikade genast på grenarna. Vi pedagoger tog tillfället i akt och började att observera grenen tillsammans med barnen. Vi upptäckte att grenen hade små vassa pluppar och funderade på vad dessa pluppar är för något? Efter en stunds resonemang berättade en av oss pedagoger att det var knoppar som fanns på grenen och att vi just nu hittat Vasse Asp. Barnen fick känna på Vasse Asp och konstaterade att han var väldigt vass. Vasse Asp -grenen fick följa med hem till förskolan. I samtal med barnen konstaterades även att det fattades löv på träden nu. Barnen visste att det snart är tid för löven att komma. Vid ett senare tillfälle bad barnen att få titta på grenen igen vilket de såklart fick och en av pedagogerna berättade att hon hade en knoppisbok hemma, barnen bad henne att ta med materialet. Materialet visades och barnens nyfikenhet kring grenen och de små knoppisarna var väckt. Vi i arbetslaget diskuterade och tog beslutet utifrån det intresset barnen visat och de resonemang de fört att vi skulle kunna ha ett knoppistema/naturtema. Vårt valda temaområde skulle ge oss möjlighet att arbeta med flertalet utvecklingsmål från vår läroplan. 4
5 Innan vi startade upp och planerade vårt kommande arbete valde vi att kartlägga barnens förkunskaper. Följande frågor låg till grund för denna kartläggning; Vad är naturen? Vad finns i skogen? Hur ser det ut i naturen nu? Hur ser det ut i naturen på, vintern, hösten och sommaren? Vad är en knopp? Vad är detta? (visar en gren med knoppar) 5
6 Mål Egen formulerade mål; Vi vill att barnen skall få kunskap om några olika trädsorter Vi vill att barnen skall få erfarenheter av ett naturvetenskapligt arbetssätt och få uppleva iakttagelse av ett fenomen (exempelvis att träden får löv), dokumentera sina upptäckter, resonera kring vad de ser samt vad de tror kommer att hända tills nästa gång vi är i skogen Vi vill att barnen skall få kunskap om enkla naturvetenskapliga processer Läroplanens mål; Förskolan skall sträva efter att varje barn; Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Utvecklar sin förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande för växter och djur (Lpfö, 98, rev 10, sid 10) Barnens utveckling Nedan följer en beskrivning av barnens utveckling. Inledningsvis följer en beskrivning av barnens förförståelse kring vårt arbetsområde som framkom genom de intervjufrågorna vi ställde när vi kartlade barnens kunskaper. Barnens förförståelse När vi intervjuat våra barn fann vi att de hade en hel del kunskaper om naturen och dess processer; Vad är naturen? - Skog (flicka 4 år samt flicka 5 år). Vad finns det i skogen? - Träd och älgar (flicka 3 år) - Vargar, svampar, rådjur (pojke 4 år) - Träd, älgar, rävar, rådjur och många svampsorter (pojke 5 år) Hur ser det ut i naturen nu? - Grått och grönt gräs (pojke 5 år) 6
7 Hur ser det ut i naturen på sommaren? - Fint väder, varmt i marken, grönare gräs (pojke 5 år) - Det växer löv på träden (flicka 3 år) - Det kommer äntligen sol, och blommor och det växer löv (flicka 4 år) Vad är en knopp? De äldre barnen som vi tydligt sett fått förståelse för vad en knopp är fick frågan muntligt. - Det är sånt som växer på träden för att bli blommor på träden (pojke 5 år) - Sådant som sticker ut på träden, de gör ont (pojke 4 år) - Blommor som växer i jorden (pojke 4 år) - Dom är lövbebisar (flicka 5 år) - Bruna små knoppar har jag sett på träden hemma nu (flicka 4 år) För de lite yngre barnen i barngruppen visade vi en gren, pekade på knoppen och frågade vad är detta? - En knoppis (flicka 3 år) - Knopp (pojke 3 år) Avgränsning/ramar för temats innehåll Eftersom barnen redan bekantat sig med fenomenet knoppar kunde ju de flesta beskriva var det var för att sedan kunna lägga upp arbetet och tillgodose det åldersspann vi har i barngruppen beslutade vi pedagoger att begränsa antalet knoppar som vi studerar närmre samt dokumenterar. Vi tror också att det blir lättare för barnen att lära sig samt befästa att det finns olika arter samt vad som skiljer dem åt om de ej är för många till antalet. Vi observerade alla möjliga sorts knoppar tillsammans med barnen när vi var i skogen men valde att fokusera på 3-4 knoppar lite närmre under arbetets gång. Insatser åtgärder för att nå målet Arbetsgången är framtagen av oss pedagoger i samspel med barnen. För att uppnå de mål vi satt gällande vårt arbete kommer vi att; Gå till skogen en dag varje vecka Genomföra observationer på bestämda platser i skogen Dokumentera barnens iakttagelser med hjälp av I-pad, ta bilder på det barnen observerar Arbeta med våra bilder på förskolan med hjälp av pic-collage Skapande verksamhet utifrån vårt valda temaarbete 7
8 Experiment Faktablad om knoppisar Språk och matematik; För att få in språk och matematik i vårt temaarbete kommer vi att jämföra knopparnas utseende till färg, form och storlek, både i form av de olika trädsorterna samt från vecka till vecka. Eftersom vi kommer att dokumentera vårt arbete med hjälp av vår I-pad kommer vi på så vis även kunna undersöka hur knopparna har förändrats över tid. För att låta barnen vara en del av arbetsprocessen för vi dialoger med barnen under veckorna. Barnen är väldigt intresserade och diskuterar temaarbetet med oss pedagoger både i skogen, när vi befinner oss på avdelningen samt ute på gården på förskolan vilket resulterar i att vi kan föra arbetet framåt utifrån barnens initiativ och önskemål. Samtliga i arbetslaget ansvarar för att arbetet skall fortlöpa och vi delar upp arbetet mellan oss under arbetets gång samt genomför uppgifterna tillsammans med barnen. Koppling till forskning När vi startade upp vårterminen och stod inför uppgiften att välja temaarbete valde vi att de första veckorna observera barnen samt vara lyhörda för deras uppvisande intresse. Några veckor in på terminen stod det klart att de var intresserade av skog och natur. De visade intresse för ett omkullblåst träd och dess knoppar. Där var starten för vårens temaarbete. Barnens intresse och nyfikenhet kring knopparna var tydlig för oss pedagoger och låg då till grund för vårt arbete. Dewey (2004) anser att det är lärarens ansvar att fånga upp barnens intressen eftersom att dessa intressen är ett tecken på en ny förmåga som barnet håller på att lära sig. För att kunna starta upp arbetet och planera dess innehåll gjorde vi en kartläggning av barnens förkunskaper. Elstgeest (1996) poängterar vikten av att barnen skall få äga frågan. Temaarbeten skall utgå från barnens intressen, teorier och egna frågor och det är barnens initiativ som skall föra temaarbetet framåt. Barnen i barngruppen har visat stort intresse för vårt valda temaarbete och visar stort intresse för skogen vilket gör att på så vis blir delaktiga i vårt arbete. Thulin (2011) menar att personal inom förskolan ofta påvisat en viss försiktighet med att presentera specifik fakta för barnen, ett resonemang som även lyfts av Doverborg m.fl (2013). Eftersom vi valt ett temaarbete som innefattar fakta och naturvetenskapliga processer kommer arbetet delvis att utformas i linje med författarnas tankar, det vill säga att vi presenterar fakta för barnen. Thulin (2011) poängterar dock att det är av yttersta vikt att läraren i och med ett naturvetenskapligt arbetssätt lyssnar, lyfter och belyser barnens frågor. Vi kommer i vårt arbete både presentera fakta för barnen men även låta deras tankar och idéer styra kosan mot våra mål. Ambitionen och ett av målen med vårt arbete är att barnen skall få erfara ett naturvetenskapligt arbetssätt och utmanas i att ställa hypoteser samt diskutera sina upptäckter, ett arbetssätt som kan styrkas med Harlen (2006) som menar att barn utvecklar sin förmåga att förstå omvärlden genom naturvetenskap. Thulin (2011) poängterar att förskolelärare bör stimulera utvecklingen av barns ämneskunskaper genom att synliggöra naturvetenskapligt innehåll eller samband i naturen för barnen. 8
9 Dokumentation Vi dokumenterar vårt arbete med hjälp av vår I-pad, vi tar bilder och gör pic-collage tillsammans med barnen så att våra observationer finns dokumenterade på förskolan, på så vis förlänger vi det arbete som vi påbörjar i skogen. Barnens arbete och observationer sitter placerade i hallen och inne på avdelningen. Barnen visar ofta vårt arbete för sina föräldrar. När temaarbetet är avslutat kommer barnen att få sitt material samlat i respektive portfoliepärm. Information till vårdnadshavare Vi skickar kontinuerligt ut föräldrabrev där vi informerar föräldrarna om vad vi arbetar med. Vi skriver också så gott som dagligen i vår almanacka i hallen så föräldrarna kan följa arbetet i detalj om så önskas. Föräldrarna får även ta del av de pic-collage som vi tillverkar, dessa hängs upp i hallen och byts ut när nya tillverkats. Uppföljning Vi startade upp vårt temaarbete med att samla grenar med knoppar till avdelningen som vi noggrant observerade under våra samlingar. Detta gjorde vi sedan en liten utställning av; Vi startar alltid upp veckans arbete med våra knoppisar i skogen där barnen observerar och reflekterar kring utvecklingens som skett samt delger oss sina tankar om vad de tror kommer att ske tills nästa vecka. Barnen går på knoppisjakt och tar på sig sina detektivroller så fort vi entrar skogen. De undersöker både tillsammans med sina vänner och på egen hand. De diskuterar sina upptäckter tillsammans med kompisarna och med oss pedagoger. Vi gör små stopp och diskuterar vad som har hänt sedan vi såg våra knoppar förra veckan. Vi tar bilder varje vecka och förlänger arbetet inne på avdelningen med hjälp av I-paden och pic-collage där vi återigen diskuterar och dokumenterar dagens observationer. Arbetet brukar mynna ut i ett sådan eller två per vecka; 9
10 Vi fotograferar samma område varje vecka så att vi klart och tydligt kan se vad som hänt sedan sist. Eftersom barnen visar så pass stort intresse och på egen hand tar initiativ till att observera naturen runt om oss och diskuterar vårt temaarbete ter det sig naturligt för oss att föra vårt temaarbete framåt. Vi ordnar med material, lånar böcker som vi läser i tillsammans med barnen samt söker information via vår I-pad. Hittills har vi observerat och läst en del om knoppar, mestadels i boken Trädens knoppar av Anders Rapp. Barnen är väl medvetna om att dessa knoppar skall bli löv och följer processen med spänning. De observerar, känner och diskuterar knopparnas förändringar och jämför, de ser att de ändrar färgsättning, känner att de blir mjukare och fascineras av händelseförloppet. Nedan följer en sammanfattning/inblick i vårt arbete och våra arbetsmoment; 10
11 Pedagogernas insatser Arbetslaget har haft ett gemensamt ansvar för att arbetet skall fortlöpa vilket de har också gjort. Vi har varierat vilka av personalen som gått med på skogsturerna och vi har genomfört arbetsmomenten tillsammans. Personalens arbetsturer har avgjort vem som gör vad och när. Detta har gjort att ansvaret har blivit jämt fördelat. 11
12 Barnens nyfikenhet och initiativförmåga har gjort att vårt engagemang och vår entusiasm för temat har varit märkbart. Det har varit lätt att föra temaarbetet framåt och vi har haft givande lärostunder tillsammans med barnen både i skogen och på avdelningen, både under lärledda aktiviteter samt stunder som barnen tagit initiativ till. Koppling till forskning Barnen i barngruppen har visat stort intresse för arbetet och har med sin nyfikenhet och initiativförmåga aktivt drivit vårt temaarbete framåt både med hjälp av deras upptäckter, frågor, idéer och initiativ. Detta tror vi har lett till att arbetet har fungerat och fortlöpt som planerat. Dewey (2004) diskuterar att barnens intressen är tecken på nya förmågor som de håller på att tillägna sig, något som vi märkt under arbetets gång. Ett perspektiv som även Elstgeest (1996) lyfter, att temaarbeten skall utgå från barnens intressen, teorier och egna frågor och det är barnens initiativ som skall föra temaarbetet framåt. Vår ambition i början av arbetet var att presentera fakta för barnen men ändå låta deras frågor styra arbetet framåt, ett arbetssätt inledningsvis som styrktes med Thulin (2011). Denna balansgång har vi lyckats med, vi som pedagoger är imponerade av barnens nyfikenhet och delaktighet och vi tror återigen att detta är anledningen till att arbetet har fungerat bra. Barnens utveckling Barnen har fått kunskap och kännedom om olika knoppar, hur de växer och att de blir löv. De har fått kunskap om att det börjar växa i naturen på våren och att löven på träden kommer, att gräset blir grönare samt att det börjar växa blommor. Vitsippan är en blomma vi upptäckt i skogen under arbetets gång och följt den från knopp till att det vissnat. Barnens kunskaper har främst visat sig när vi vistas utanför förskolans lokaler, de har gått och kollat i rabatter, på buskar och träd på gården och kommit med frågor och konstaterande. Barnens kunskap har även märkts när vi varit ute på tur utanför förskolan och inte tänkt fokusera på vårt temaarbete 12
13 så har barnen identifierat och diskuterat att lilla Björk har fått löv samt använt sina knoppisglasögon och stoppat oss för att kolla på knoppar. Barnens kunskaper märks även när de målar teckningar då de under arbetets gång fått stunder av skapande verksamhet. Barnens intresse och nyfikenhet har även visats sig genom att de undersöker knoppar och löv med hjälp av de böcker vi haft på avdelningen och med hjälp av oss kunnat läsa och tillägna sig ny kunskap. Språk och matematik; Under arbetets gång har vi arbetat med både språk och matematik och jämfört knopparnas utseende till storlek, färg och form. Nedan följer exempel på hur vi arbetat med språk och matematik under arbetets gång; 13
14 Dokumentation Vi har dokumenterat barnens arbeten i deras portfoliopärmar. Vi har samlat ihop barnens arbeten i ett temahäfte. Barnen har varit delaktiga genom att de gjort sina framsidor och sedan hjälpt till att sortera in sina teckningar och faktablad i häftet. Information till vårdnadshavare Vårdnadshavare har informerats om teamarbetet i månadsbrev men mestadels av informationen om de olika arbetsmomenten delges i vår almanacka i hallen som vi skriver i dagligen. Vi berättar även för föräldrarna vad vi gjort under dagen i samband med att de hämtar sina barn. Vi har även visat delar av arbetet under våra utvecklingssamtal. Vi har fått respons från föräldrarna i form av att de uttryckt sin tacksamhet över att vi visar upp vårt arbete i hallen och några föräldrar har tyckt att det har varit bra att få ta del av barnens arbeten under utvecklingssamtalen då de fått ökat förståelse för vad vi gör samt för det barnen berättar på hemmaplan. 14
15 Utvärdering Pedagogernas insatser Vi har genomfört arbetet som planerat. När barnen kommer med frågor samt hämtar oss pedagoger för att visa sina upptäckter i skogen eller på gården har vi fått flertalet tillfällen och stunder tillsammans med barnen där vi fört utvecklande samtal både för oss som pedagoger och för barnen. Barnens intressen och frågor har resulterat i att vi fått följa upp, ta fram material och återkoppla till deras frågor. Samarbetet i arbetslaget har fungerat väl. För att kunna arbeta med fler arbetsmoment samtidigt kommer vi i framtiden försöka att dela upp våra ansvarsområden lite mer än vad vi gjort under detta arbetes gång. Vi startade terminen som nytt arbetslag och har nu lärt känna varandra och varandras intressen och färdigheter och tänker att vi under höstens arbete kan lägga upp arbetet lite annorlunda, detta för att underlätta lite för oss samt ge barnen ett ännu större fokus eller fler arbetstillfällen/arbetsmoment om så önskas. Barnens upplevelser Utvärderingen tillsammans med barnen gjordes i samband med att vi avslutade vårt temaarbete genom att vi ställde några frågor till barnen, både de frågor vi har tidigare i arbetet för att se vad de lärt sig 1 samt vad de tyckte om temat. Sammanfattningsvis var barnen nöjda med temaarbetet, barnen tyckte att det var roligt i skogen och det var roligt att leta knoppisar och blommor. Många tyckte om våra skapande moment i och allra bäst var att få tillverka egna knoppisar. Utvärderingen visar att det fortfarande finns en nyfikenhet hos några utav barnen att studera naturen ytterligare därför har vi märkt ut ett träd i skogen som vi kommer att studera även under höstterminen om intresset kvarstår. Nedan följer några citat från vår utvärderingsstund; - Att göra knoppisar var roligast för de blev så fina (Flicka 3 år). - Det har varit spännande att se hur det har blivit sommar, jag älskar sommaren! (Flicka 5 år). - Jag har lärt mig om lilla björk och hittar nu den överallt! (Pojke 5 år). - Knoppisar växer och blir till löv, de är olika stora ibland och kan ha olika färger. Vissa löv blir stora andra små. (Flicka 4 år). - Jag kan hitta alla knoppisar naturen! (Pojke 3 år). Barnens utveckling När terminen nu närmar sig sitt slut konstaterar vi att vi under våren har lyckats att arbeta med de mål vi satt upp för vårt temaarbete. Barnen har; Fått kunskaper om några olika trädsorter 1 Se kartläggning sid; 5. 15
16 Fått erfara ett naturvetenskapligt arbetsrätt och fått genomföra och uppleva iakttagelse av flera naturvetenskapligt fenomen, de har observerat knoppar, blommor och gräs. På så vis har barnen fått kunskap eller erfara enkla naturvetenskapliga processer. Vi har dokumenterat barnens upptäckter tillsammans med barnen med hjälp av vår I-pad samt PIC collagen. Vi har resonerat kring vad de sett samt vad de tror kommer att hända tills nästa gång vi är i skogen tillsammans. Efter temaarbetets gång har barnen fått kunskap om knoppar. De har fått kunskaper om att det finns olika knoppar, både på träd, buskar och blommor. De har fått uppleva att våren väcker naturen till liv, att det börjar växa och att det faktiskt också vissnar när något har blommat färdigt. Barnen visar fortfarande ett stort intresse för vårt valda tema och för att följa upp detta till hösten trots ett avslut som krävs idag då vi till hösten får en ny barngrupp kommer vi att märka ett träd som vi kommer att ta en titt på under hösten. Koppling till forskning Thulin (2011) poängterar att det är av yttersta vikt att läraren i och med ett naturvetenskapligt arbetssätt lyssnar, lyfter och belyser barnens frågor. Under vårens arbete har vi fått erfara just detta tillsammans med vår barngrupp. Vi har tillsammans i arbetslaget diskuterat att vi fått nya kunskaper om ett naturvetenskapligt arbetssätt tack vare barnens intresse för arbetsområdet. Vi har fått erfara och konstaterat att arbetssättet är en viktig del i vårt arbete. Att arbetssättet är viktigare än målet i sig eftersom vi med hjälp av arbetsmetoder, våra frågor, barnens intresse och nyfikenhet, deras frågeställningar för oss till måluppfyllelse. Vi har tidigare varit fokuserade på vad barnen bör lära sig, under våren har vi fokuserat mer på hur vi skall lära oss vilket gjort att vi i samspel med barnen uppnått våra mål. Thulin (2001) menar att det är viktigt att barn får uppleva ett naturvetenskapligt arbetssätt för att framtiden kanske få ett ökat intresse för ämnesområdet och mindre rädsla för dess arbetsmetoder, något vi som pedagoger fått erfara under vårens arbete. Ambitionen och ett av målen med vårt arbete var att barnen skulle få erfara ett naturvetenskapligt arbetssätt och utmanas i att ställa hypoteser samt diskutera sina upptäckter, ett resonemang som vi styrkte med Harlen (2006) som menar att barn utvecklar sin förmåga att förstå omvärlden genom naturvetenskap, något vi har uppnått i och med vårt arbete. Analys av utvärderingen Vår utvärdering visar att barnen i barngruppen har tagit till sig vårt temaarbete, fått kunskaper om vårt temaområde samt fått erfara ett naturvetenskapligt arbetssätt. Anledningen till vår framgång med arbetet tror vi beror på barnens stora intresse för arbetsområdet. Ett resonemang som kan styrkas med både Dewey (2004) samt Elstgeest (1996) som lyfter vikten av att utforma arbeten utifrån barnens intresse. Kvalitetsarbetet har resulterat i att både barnen och vi som pedagoger har fått nya erfarenheter av att arbeta med ett naturvetenskapligt arbetssätt inom förskolan. Vi har lärt oss att anpassa oss till barnen på ett nytt sätt. Innan vi startade arbetet hade vi tänkt ha en naturruta där vi utför observationer varje vecka, barnen var dock mer intresserade av att leka efter våra samling i skogen, därför fick barnen vara knoppisjägare under sista promenadsträckan till skogen. Vi dokumenterade tillsammans med barnen och sedan arbetade vi vidare inne på avdelningen istället för i skogen. Vi har lärt oss att vara mer flexibla när det gäller arbetsprocessen och i samspel med barnen upptäckt nya vägar att nå våra mål, ett mycket lärorikt och givande arbete. Vi vill återigen 16
17 knyta an vår nyvunna kunskap till Thulin (2011) samt Doverborg m.fl (2013) som poängterar vikten av att arbeta naturvetenskapligt inom förskolan och att låta barnen påverka detta arbete samt att pedagogerna skall vara lyhörda för barnens frågor och idéer, något vår nuvarande barngrupp verkligen har övat oss på. Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån de erfarenheter vi har fått av vårens arbete med vårt temaarbete kommer vi i fortsättningen att ha med oss våra nyvunna kunskaper, att våga ändra på våra arbetsmetoder, att fundera ut lösningar och organisera arbetet så att alla får ut så mycket som möjligt. Vi har lärt oss att korta pass och återkoppling med hjälp av rätt typ av dokumentation fungerar utmärkt, ett arbetssätt vi tar med oss in i framtiden. Vi har lärt oss att möta individen och följa de olika åldrarna och de olika behoven i barngruppen och återkoppla till de som efterfrågar mer och ta fram mer material och på något vis inte tänka att alla skall ha allt utan att anpassa utmaningarna efter ålder och intresse i stor utsträckning. Vi har lärt oss att individanpassa temaarbetet genom att vi har olika åldrar och personligheter i barngruppen. Genom att arbeta aktivt med dokumentation med hjälp av I-pad underlättar det vårt arbete för att möta just individen. Vi tar med oss våra nyvunna kunskaper i framtiden och ser med spänning fram emot om barnens nyfikenhet finns kvar till hösten då vi fortsätter att utforska vårt område. 17
18 Referenser Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur Doverborg, Elisabet, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att undervisa barn i förskolan. 1. uppl. Stockholm: Liber Elstgeest, Jos & Harlen, Wynne (red.) (1996). Våga språnget!: om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: Thulin, Susanne (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet: kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan. Göteborg: Acta universitatis Gothoburgensis. Litteraturtips; Rapp, Anders (2005). Lär dej känna igen trädens knoppar: en bok för alla åldrar. [Sollentuna: Bygdeboken förlag] 18
Dokumentation av kvalitetsarbete
Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp
Läs merVad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen
Kvalitetsarbete Vad finns i rymden? Dingle förskola Brandbilen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Åsa Johansson Marie Joling Solveig Västerstig Johansson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs merDokumentation av Kvalitetsarbete Bokstäver
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bokstäver Hedekas förskola Solrosen 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Isabell Johansson Gunilla Lågum Sarah Gehandler (Camilla Cederstråle) Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merJag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle Sandsten Lisa Jacobsson Anette Andersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merLyckans mål 2016/2017
Lyckans mål 2016/2017 Innehållsförteckning Vårt tema- I böckernas värld 2 Matematik 3 Språk 4 Förskola-Hem 5 Värdegrundsarbete 6 Teknik-Naturvetenskap 7 Vårt tema Vårt tema för verksamhetsåret 2016/2017
Läs merKvalitetsarbete Myran
Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Läs merGlad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet
Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström
Läs merBarn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn
Barn och matematik Hallonet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av
Läs merVERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs mer- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merVår verksamhet under läsåret
Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina
Läs merArbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Läs merNamn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013
Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet I samverkan med vårdnadshavare Höstterminen 2013 Trygghet, normer och värden: Vad kan vi pedagoger göra för att (namn) ska kunna känna sig mer trygg på Stegatorp
Läs merVERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merHemkultur. Dokumentation av Kvalitetsarbete. Dingle förskola Skeppet 2014/2015
Hemkultur Dokumentation av Kvalitetsarbete Dingle förskola Skeppet 2014/2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Karin Ohlson Eva-Lotte Olsson Hanne Eklund Inger Korsgård Carolina Svensson Innehåll Grundfakta
Läs merKvalitetsarbete i förskolan
Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs merARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013
ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation
Läs merVälkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!
Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera! Matematik som språk Matematiska begrepp Samtala kring matematik Barns dokumentationer Anna Kärre, förskollärare, arbetar med barn i åldrarna 1-5-år
Läs merHur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Läs merArbetsplaner. Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014
er Förskolan Gläntan, avd Krokodilen läsåret 2013-2014 Inflytande och ansvar Förskolan Gläntan/ Krokodilen Förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla sin förmåga att ta ansvar för sina handlingar
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs merVästra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.
Läs merVästra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan
Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt
Läs merVerksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Läs merFörskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merVerksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision
Förvaltning för livslångt lärande 2015 Verksamhetsplan - Systematiskt kvalitetsarbete Hästens förskola Förutsättningar 76 platser Fyra avdelningar, Röd, Grön, Gul och Blå 1-5 år 14st. förskollärare/barnskötare
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merHällabrottets förskola
1(7) 2016 06 15 Verksamhetsplan Hällabrottets förskola 2016/2017 2 förskolechef: Pernilla Nilsson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetsidé 4. Hällabrottets förskola års hjul (under arbete) 5.
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret
Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsarbete. Rytmik och sång Älgens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija
Kvalitetsarbete Rytmik och sång Älgens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Cecilia Jansson Christina Johansson Holly Ye Valentina Meija Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning
Läs merÅrsta 2 förskolor K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Årsta 2 förskolor Vi som arbetar i Årsta 2 strävar efter att verksamheten i våra förskolor ska vara trygg, rolig och lärorik. Pedagogisk verksamhet, omvårdnad
Läs merKvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015
Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830
Läs merSystematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter
Läs merLOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN
LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN Förskolan Vättern är en förskola med estetisk inriktning och är integrerad i Vätternskolan. Vi finns på Ulaxgatan, Ekön med närhet till Bondebacka. I vårt temaarbete
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merInnehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Läs merLokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2013-2014 Förskola/avdelning Gunghästens förskola Ort Skellefteå Ansvarig förskolechef Elisabeth Westerlund Kontaktinformation Kundtjänst 0910
Läs merKvalitetsredovisning 2012
Kvalitetsredovisning 2012 Läsåret 2011/2012 Klöverträsk förskola Ansvarig rektor: 2:1 Normer och värden Kvalitetsredovisning 2011-2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för att
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning
Läs mer2015-05-29. Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016. Ängens förskola!
2015-05-29 Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Ängens förskola 2015-2016 Ängens förskola! Förutsättningar Förskolan Ängen: Består av två avdelningar Smörblomman med barn i åldrarna ett till
Läs merUtvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11
Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna
Läs merVerksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merKvalitetsarbete. Teman - vårterminen 2015
Kvalitetsarbete Teman - vårterminen 2015 Förskolan Utsiktens kvalitetsredovisning våren 2015 Blåbär Blåbärens kvalitetsredovisning om tema skräp våren 2015 Under några veckor har blåbärsbarnen fått arbeta
Läs merKvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun
Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner
Läs merTyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Läs merBjörnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Läs merVerksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef
År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Ormbacka förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef:
Läs merKvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Läs merVerksamhetsplanering HT-VT
Verksamhetsplanering HT-VT 2017-2018 www.karlavagnen.eu Barngruppen Jasmin -12 Hampus -12 Rasmus -12 Winston -12 Estelle -13 Milo -14 Tindra -14 Nathalie -14 Lisa -14 Atle -14 Folke -14 Lucas -14 Alice
Läs merHANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA
HANDLINGSPLAN Naturvetenskap och Teknik UTFORSKA UPPTÄCKA UNDERSÖKA URARTA För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande...
Läs merKvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015
2015/08/14 Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef Planer mot diskriminering och kränkande behandling Varje avdelning arbetade
Läs merLpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik
Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merKvalitetsarbete. Naturvetenskap. Kungshöjdens förskola Lingonriset 2013-2014
Kvalitetsarbete Naturvetenskap Kungshöjdens förskola Lingonriset 2013-2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Anette Dahlqvist Ann-Louise Johansson Laila Källman Sofia Thorin Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt läroplanen 2.6 skall förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap
Läs merVerksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Läs merHandlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013
Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 (reviderad 2010) samt Nyköpings kommuns tjänstegarantier.
Läs merVerksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2016-2017 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 3-5 år Kullerbyttan 3-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merUTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11
UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vi är ett relativt nytt personalteam på 4 pedagoger. Vår barngrupp har under detta läsår varit i åldrarna 1-4 år. Vår avdelning är väldigt ljus och fräsch
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21
Läs merArbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12.
Arbetsbeskrivning för Peter Lundhs förskola avd. Snövit ht-11/vt-12. barn födda 2006-2010 Ur Lpfö-98, Förskolans uppdrag: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig,
Läs merTUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Läs merBlåbärets Kvalitetsredovisning
Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat
Läs merVerksamhetsplan Duvans förskola
Verksamhetsplan 2018-2019 Duvans förskola Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-08-13 Gäller till: 2019-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merFörskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015
Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.
Läs merVerksamhetsplan ht och vt Inledning:
Verksamhetsplan ht - 2010 och vt -2011 Igelkottens avdelning Förskolan Frida Inledning: Verksamheten bygger på fyra mål och riktlinjer ur skriften Läroplan för Förskolan Lpfö 98 1. Normer och värden 2.
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs mer