Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Husie

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2006:25 Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Husie Stadsdelsrapport Skolrapporter

2 Stadsdel Husie Utbildningsinspektion i Malmö kommun, stadsdel Husie UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. - Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. - Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. - De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sex områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sex områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 2. Arbetsmiljö och delaktighet 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 5. Tillgång till utbildning och omsorg 6. Resurser 1

3 Utbildningsinspektion i Malmö Stadsdel Husie SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kunskapsbedömningen och betygssättningen, kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning och stödinsatser. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Malmö kommun Inledande beskrivning av kommunen Malmö kommun har den 1 januari 2005 cirka invånare. Kommunen är indelad i tio stadsdelar vilka uppvisar en stor heterogenitet. 25 procent av befolkningen är födda utomlands och variationen mellan stadsdelarna är 10 procent till 59 procent. 166 länder är representerade. För att ge en bild av välfärden har kommunen sammanställt ett välfärdsindex för år 2004 av 34 nyckeltal/indikatorer nedbrutet på stadsdelsnivå. Exempel på indikatorer är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, försörjningsstöd, trygghet, men även exempelvis fullständiga betyg i årskurs 9, nationella prov i årskurs 5, skoltrivsel och skolk. Indexvärdet för Malmö totalt är 5,5 av maximalt värde 10. Fyra stadsdelar ligger över detta medelvärde och sex ligger under. Variationen i indexvärde mellan stadsdelarna är 8,6 och 3,3. Kommunfullmäktige är med sina 61 ordinarie ledamöter högsta beslutande organ i Malmö kommun. Kommunstyrelsen, som väljs av fullmäktige, leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Under kommunstyrelsen är verksamheten indelad i sex rotlar, var och en med ledning av ett kommunalråd. Till de sex rotlarnas hjälp finns 11 facknämnder. Utbildningsnämnden är den facknämnd som svarar för gymnasieskolan under barn- och ungdomsroteln och för vuxenutbildningen under integrations- och arbetsmarknadsroteln. Kommunen är sedan 1996 indelad i 10 stadsdelar, vilka var och en styrs av en politisk nämnd, stadsdelsfullmäktige, med tillhörande tjänstemannaorganisation, stadsdelsförvaltning. Stadsdelsfullmäktige ansvarar inom sitt geografiska område för obligatoriska skolformer, förskoleklass, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, invandrarfrågor inklusive svenska för invandrare, fritidsverksamhet med vissa undantag, socialtjänst, stöd och service till vissa funktionshindra- 2

4 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Husie de, kommunal hälso- och sjukvård, stadsdelsbibliotek i den mån detta ingår i området, lokal kultur samt vissa uppgifter rörande fysisk planering och gatuoch parkunderhåll. Olika stadsdelsnämnder har kommunövergripande bevakningsansvar för vissa frågor. Stadsdelarna Husie, Hyllie och Rosengård har bevakningsansvar för förskole- och grundskolefrågor. Stadskontoret är kommunstyrelsens tjänstemannaorganisation. SDFavdelningen arbetar mot de verksamhetsområden som sorterar under stadsdelarna. Avdelningen tar fram kommungemensamma program och mål för stadsdelarnas verksamhetsområden samt ansvarar för uppföljning av desamma. En mall för Kvalitetsredovisning förskola, förskoleklass och obligatoriska skolväsendet i Malmö stad beskriver struktur för skolornas kvalitetsredovisningar. Med dessa och stadsdelens årsredovisning som underlag upprättar Stadskontoret därefter en rapport över Malmö Stads samlade kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass och obligatorisk skola. Stadsdelarna får till största delen sina kommunbidrag genom en särskild resursfördelningsmodell. Ett grundbelopp fördelas för vissa grundkostnader och är lika stort för varje stadsdel. Därutöver fördelas en resurs med hänsyn tagen till antalet invånare i stadsdelen. Tilläggsresurser fördelas utifrån sociala kriterier som beskriver levnadsförhållandena i stadsdelen. En mindre del av resurserna är anslagsfördelad och gäller kommunövergripande verksamhet. När den totala ekonomiska ramen är fastställd kan stadsdelarna disponera pengarna fritt mellan de olika verksamheterna. Inspektionens genomförande Skolverket sände den 1 november 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande Skolverkets utbildningsinspektion i Malmö kommun kommer att slutligt redovisas i ett kommunövergripande beslut som även avser den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna samt ett delbeslut som avser den verksamhet som delegerats till utbildningsnämnden. Samtliga beslut riktas till Malmö kommun såsom huvudman och ytterst ansvarig för den delegerade verksamheten. Skolverket vill poängtera att stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och inte avser att ge en heltäckande bild. Det beror dels på att Skolverket som tidigare nämnts fokuserar på de frågor som avviker positivt eller negativt, dels på skolornas och stadsdelarnas olikheter. Genomförandet av inspektionen i stadsdel Husie, Malmö kommun Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Per Ingvar de la Motte, Lena Godin, Anita 3

5 Stadsdel Husie SKOLVERKET Lindholm, Helena Plantin samt experten Anna-Karin Falkenström. Besöken i verksamheterna inleddes den 7 mars 2005 och avslutades den 15 april Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdel Husie. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från stadsdelen, stadsdelens grundskolor och ett urval av stadsdelens förskolor och fritidshem, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om stadsdelens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I stadsdel Husie, Malmö kommun, genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen. I de olika verksamheterna intervjuades skolledning samt representanter för resursteam, personal, elever och föräldrar. Förskoleverksamheten i stadsdelen inspekterades med utgångspunkt från en bedömning på huvudmannanivå. Intervjuer genomfördes med ledningspersonalen för förskoleverksamheten samt personal- och föräldrarepresentanter från samtliga förskolor i stadsdelen. På två av stadsdelens förskolor, Almgården och Riseberga, genomfördes besök. Inledande beskrivning av stadsdel Husie Stadsdelen Husie ligger i sydöstra ytterkanten av Malmö. Barnfamiljer och pensionärer utgör majoriteten av befolkningen, som uppgår till cirka invånare. Stadsdelens bebyggelse är en blandning av flerfamiljshus, radhus, villor och jordbruksfastigheter. Stadsdelen är uppbyggd av ett antal mindre samhällen och byar, var och en med egen historia. Andelen grönområden är stor i förhållande till övriga Malmö. Utöver grönområdena utgörs en stor del av stadsdelens yta av jordbruksmark och det har gett Husie epitetet "den gröna stadsdelen" i Malmö. Husie är en av de största stadsdelarna i Malmö sett till ytan men en av de minsta sett till antalet invånare. Nära kontakt till natur medverkar till stadsdelens attraktivitet och ses som en utbyggnadsstadsdel i Malmö. Den övervägande delen av Husie präglas av en stabil socioekonomisk situation och utbildningsnivån är företrädesvis hög. År 2004 hade 29 procent av de vuxna i åldrarna år eftergymnasial utbildning, vilket är något lägre jämfört med Malmö som helhet (36 procent). 77 procent av stadsdelens befolkning är förvärvsarbetande, vilket är högre än genomsnittet för Malmö (63 procent). 4

6 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Husie Stadsdelens välfärdsindex (se inledande beskrivning) är 6,7, vilket placerar stadsdelen Husie på tredje plats bland stadsdelarna i Malmö. En mindre andel av barnen lever i familjer med utländsk bakgrund. Cirka 10 procent av barnen i åldrarna 0-5 år är födda i utlandet. Motsvarande siffra för åldersgruppen 6-15 år är 14 procent. I den kommunala pedagogiska verksamheten finns cirka barn. I stadsdelen finns ett flertal enskilda förskolor och fristående grundskolor. Ungefär barn (nära 30 procent) går i fristående verksamheter. Barn- och ungdomsverksamheten i stadsdelen är indelad i tre rektorsområden: Husie-Bäckagård, Höja-Jägersro och Videdal-Riseberga. Inom varje område finns förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundskola. Rektorer och biträdande rektorer leder varje skolområde. Barn- och ungdomschefen har under stadsdelschefen det samlade ansvaret för denna verksamhet. Förskoleverksamheten i Husie omfattar nio förskolor med cirka 500 inskrivna barn. Drygt 30 barn har sin placering hos stadsdelens sju dagbarnvårdare. I stadsdelen finns också nio enskilda förskolor. Behovstäckningen 2004 uppgick till 98 procent. Inom Husie-Bäckagårds rektorsområde område finns två grundskolor, Husieskolan (årskurserna F-6) och Bäckagårdsskolan, som vid inspektionen omfattade årskurserna F-8. Inom Höja - Jägersro rektorsområde finns två grundskolor, Höjaskolan (årskurserna F-9) och Jägersroskolan (årskurserna F-5). I detta rektorsområde finns också Kärnhuset, som är en särskoleenhet för barn med diagnos autism. Enheten består av förskola, skola, fritidshem och korttidshem för barn i åldrarna 3-12 år. Inom Videdal-Riseberga rektorsområde finns Videdalsskolan (årskurserna F-9) och Riseberga skola (årskurserna F-3). I stadsdelen Husie finns sex fristående skolor. Tre av dessa har inspekterats samtidigt som den kommunala verksamheten men behandlas i självständiga rapporter. Verksamhets- och skolformer Antal barn och elever i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 535 Skolbarnsomsorg 707 Förskoleklass 165 Grundskola Särskola 17 Bedömning Detta avsnitt inleds med en sammanfattande bedömning av verksamheten i stadsdelen. Det är denna bedömning som ligger till grund för det beslut som fattas i samband med kommunrapporten. Den sammanfattande bedömningen följs av en närmare beskrivning av verksamheten i stadsdelen. Beskrivningen 5

7 Stadsdel Husie SKOLVERKET görs per huvudområde och avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit vid inspektionen av detta område. Sammanfattande bedömning Inspektörsteamet bedömer att det pedagogiska arbetet i stadsdelen Husie innehåller många positiva kvaliteter. I huvudsak pågår ett bra arbete på förskolor och skolor för att skapa en god arbetsmiljö, som bidrar till lärande och utveckling. I stadsdelen har stor vikt lagts vid värdegrundsarbetet och att eleverna utvecklar normer och värden som ligger i linje med de nationella styrdokumenten. Det finns fungerande rutiner för arbetet med att förebygga och motverka kränkande behandling. Vidare har det arbete som genomförs i verksamheterna gett goda kunskapsresultat, som ligger i nivå med riksgenomsnittet. Stadsdelens ledningsorganisation är av god kvalitet. Även om inte stadsdelen gör en egen kvalitetsredovisning finns ändå stora delar av ett sådant arbete i uppföljningssystemen, bland annat i skriften verksamhetsberättelse Inspektörerna bedömer att skolorna har en ledning som följer de nationella bestämmelserna och är förtrogen med det dagliga arbetet. Inspektionen visar att barn och ungdomar i Husie stadsdel har en relativt god tillgång till omsorg och utbildning. Inom skolbarnsomsorgen finns god tillgång till fritidshem som erbjuder omsorg till och med 12 års ålder. Inspektörerna bedömer att stadsdelens skolor använder sig av personal som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Vidare bedömer inspektörerna att stadsdelens förskolor och skolor har bra lokaler, datorer och annat pedagogiskt material och att det överlag finns goda förutsättningar för att målen i läroplanerna och kursplanerna skall kunna uppnås. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden. Inspektörerna konstaterar att det råder skillnader mellan enheternas förhållningssätt till värdegrundsarbetet vilket får konsekvenser för resultaten såväl avseende normer och värden som kunskaper. Inspektörerna bedömer därför att stadsdelen bör ta tillvara de goda exempel som förekommer och genom ökad samverkan sprida dessa mellan enheterna. På särskolan Kärnhuset finns behov av utvecklingsinsatser för att inte verksamheten skall bli lidande. Skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling utgår i huvudsak från den s.k. Farstamodellen. Stadsdelen bör se över att föräldrar kontaktas i ett tidigt skede samt att skolornas rutiner inte bara inriktar sig mot mobbning utan att de innefattar alla former av kränkande behandling, exempelvis hur skolan skall agera när vuxen kränker elev. Även om det pedagogiska arbetet i stadsdelen Husie innehåller många positiva kvaliteter bör skolorna utveckla arbetet så att detta i högre grad inriktas mot undervisningens innehåll och mot utbildningens mål att sträva mot. Det är i detta sammanhang angeläget att utveckla samverkan mellan personalen så att elevernas kunskapsutveckling kan följas ur ett mera långsiktigt perspektiv. Det är också angeläget att stadsdelen tillser att de nationella styrdokumenten i högre grad styr verksamheten och att stadsdelens och skolornas dokumentation tydligare klargör på vilket sätt målen skall nås. 6

8 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Husie Genom att personalen skaffar sig bättre kännedom om elevers kunskapsutveckling ur ett långsiktigt perspektiv och har bättre kunskap om skolans mål, kan informationen till elever och föräldrar bli tydligare. Vaga och otydliga utvecklingssamtal kan härigenom förbättras. Inspektörerna har noterat att det bland personalen på förskolor och skolor finns en vilja att individanpassa arbetet utifrån elevers behov. Ett systematiskt arbete bedrivs för att kartlägga barns kunskapsutveckling i engelska, matematik och svenska och för att tidigt identifiera barn i behov av stöd. Inspektörerna bedömer dock att man i stadsdelens skolor bör ta ett ökat ansvar för verksamheternas kunskapsresultat i samtliga ämnen så att andelen elever med ofullständigt betyg kan minskas. Dessutom bör det göras en analys av skillnader i bedömningen mellan nationella ämnesproven och slutbetygen. Elevernas möjlighet att nå målen i alla ämnen för årskurs 5 bör också ses över. På de flesta skolorna i stadsdelen tillgodoses elevers rätt till stöd på ett bra sätt i matematik och svenska. På samtliga skolor behöver dock åtgärdsprogrammen ses över så att de grundas på bättre analyser och innehåller mera konkreta beskrivningar av planerade åtgärder. Inspektörerna bedömer att det i stadsdelens information till elever och föräldrar inte finns tillräcklig information om skolans uppdrag och mål. Även informationen om ämnet svenska som andraspråk bör förbättras så att elever och föräldrar får kunskap om ämnets roll i skolan. Elevers och föräldrars svaga insikter om målen påverkar deras möjligheter att vara delaktiga i skolarbetet. Inspektörerna konstaterar att elevernas inflytande varierar kraftigt på skolorna. På Bäckagårdsskolan har arbetet inom detta område hunnit längre än på övriga enheter i stadsdelen och inspektörerna såg exempel på att elever har ett verkligt inflytande över innehåll och arbetsformer. Inflytandefrågorna bör dock i stadsdelen som helhet ägnas fortsatt hög prioritet. Det finns behov av att tydliggöra skolans uppdrag att ge eleverna ökat inflytande och ansvar med stigande ålder och mognad. Elevinflytandet bör heller inte vara avhängigt av den enskilda förskolläraren eller läraren. Skolorna upprättar kvalitetsredovisningar men dessa är i behov av utvecklingsinsatser för att bli ett instrument som kan ingå som en naturlig del i skolornas utvecklingsarbete. Redovisningarna bör utvecklas så att resultaten på ett tydligare sätt kopplas till de nationella målen. Inspektörerna anser att skolutvecklingen i hög grad varit inriktad på organisationsfrågor och att det i stadsdelen i högre grad behöver fokuseras på arbetets innehåll. För att stärka enheternas arbete i detta hänseende och främja lärande i riktning mot ett F-9 - perspektiv, bör stadsdelen tillse att utrymmet för pedagogiska och utvecklande diskussioner ökas på alla nivåer. Enligt skollagen skall utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri. I stadsdelen finns en policy om avgifter i skolan, vilket stämmer väl överens med skollagen. Inspektörerna har trots detta sett exempel på att eleverna får bekosta vissa inslag i undervisningen. Kommunen genom stadsdelen bör därför tillse att skollagen följs på alla skolor. Lokalerna är i huvudsak ändamålsenliga, men kommunen genom stadsdelen bör se över så att eleverna på alla skolorna ges möjlighet att arbeta i olika grup- 7

9 Stadsdel Husie SKOLVERKET peringar och ges tillgång till studieplatser och skolbibliotek, för att få en tidsenlig utbildning. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Inom förskolan måste barn med annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sitt modersmål. - Alla elever på Videdalsskolan, som befaras att inte nå kunskapsmålen eller av andra skäl behöver stöd, ges inte stödundervisning i den utsträckning de behöver. - Barn till arbetslösa eller föräldralediga skall erbjudas förskoleverksamhet minst 3 timmar per dag eller 15 timmar i veckan. - Beslut avseende anpassad studiegång och placering av elever i särskild undervisningsgrupp fattas inte i enlighet med skolförfattningarna. - Undervisningen i elevens val inom Höja rektorsområde överensstämmer inte med kraven i grundskoleförordningen på att elever skall ha ett allsidigt urval av ämnen att välja mellan 1. Kunskaper, utveckling och lärande Av stadsdel Husies verksamhetsplan för framgår att brukarinflytandet och miljöperspektivet är prioriterade områden. Verksamheten skall sträva efter att skapa en social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Andra mål som lyfts fram som önskvärda förmågor för barn och elever är tolerans och solidaritet. Som skolans främsta uppgift anges att förmedla kunskaper och färdigheter för att ge eleven optimala möjligheter att gå vidare i skolsystemet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Av intervjuerna med ledningspersonalen såväl som med personalen framgår att barn- och ungdomsorganisationen i stadsdelen varit föremål för ett flertal organisationsförändringar eller skiften på ledningsposter under senare år, vilket skapat osäkerhet och oro bland personalen på förskolorna. Bristen på delaktighet och insyn under förändringsprocesserna har ytterligare stärkt oron. Organisationsförändringarna har resulterat i att förskoleverksamheten leds av biträdande rektorer i något rektorsområde medan den biträdande rektorn inom andra områden har ansvar för såväl förskola som skola. Intervjuerna tyder på avsaknad av en uttalad färdriktning för förskolornas pedagogiska arbete. Svaga samarbetslänkar inom verksamheten och gentemot skolan har lett till att fruktbara pedagogiska diskussioner och utvecklingsprocesser fått mindre utrymme i den verksamhetsövergripande utvecklingen. Det finns de som menar att den pågående verksamheten ute på förskolorna kanske inte synbart försämrats men inspektörerna anser att tydliga diskussioner och förklarande ställningstaganden hade kunnat föra vidare mot bättre resultat. En betydande del av förskoleverksamheten i stadsdelen utgörs av förskolor som drivs i enskild regi. Barnfamiljerna ställer sig i regel i kö till både de kommunala och de enskilda förskolorna men eftersom vissa enskilda förskolor inte är benägna att ta emot barnen förrän de uppnått viss ålder blir de små barnen 8

10 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Husie som regel först erbjudna en plats i kommunens förskolor. Inte sällan erbjuds de plats på den icke kommunala förskolan ganska snart, vilket leder till att det på vissa förskolor blir mycket hög omsättning i barngrupperna. Personalen berättar att grupperna aldrig hinner växa samman och att barnen ständigt tvingas in i nya gruppkonstellationer. Cirka 10 procent av barnen i förskolorna är barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga, vilket innebär att barnen har plats i förskolan 15 timmar per vecka. Det är på alla kommunala förskolor organiserat så att barnen deltar i verksamheten två dagar ena veckan och tre dagar den andra veckan, något som leder till att rörligheten i gruppen ytterligare förstärks, strukturen blir otydlig och föräldrarnas oro ökar. Att de så kallade 15 timmarsbarnen ständigt upplever avbrott i sin vistelse med allt vad det innebär är något personalen beskriver som ytterst olyckligt. Såväl personalen som föräldrarna menar att detta är faktorer som påverkar verksamhetens resultat negativt (se vidare avsnitt 5). Trots det var övervägande delen av föräldrarna nöjda med personalens förmåga att skapa förutsättningar för att barnen skall känna trygghet. Föräldrarna har inte upplevt att barn blivit mobbade eller på annat sätt blivit utsatta för kränkningar. Såväl verksamhetsledningen som personalen menade att barnen får möjlighet att utveckla medkänsla och förmåga att ta ansvar. Vid besöken på förskolorna kunde inspektörsteamet notera att samspelet mellan barnen och förhållandet barn - vuxna var vänligt och frimodigt. Personalens agerande tydde på att det fanns en medvetenhet bland personalen för att skapa stimulerande och roliga aktiviteter och utveckla barnens leklust och nyfikenhet. För skolbarnsomsorgen görs ingen övergripande uppföljning. Intervjuade föräldrar uppger dock att de är nöjda med fritidshemmens arbete och inspektörerna bedömer att de inspekterade verksamheterna lever upp till skollagens krav på att fritidshemmet skall komplettera skolan och erbjuda en meningsfull fritid. Barn- och ungdomsutbildning På alla skolor har inspektörerna mött positiva och frimodiga elever. Studiemotivation och lust att lära varierar beroende på skola och åldersgrupp och var särskilt tydlig på Höjaskolan och Bäckagårdsskolan. Värdegrundsarbetet har i huvudsak givit mycket gott resultat. De intervjuade eleverna gav uttryck för att de trivs på sina skolor och att de känner sig trygga. Malmö stads attitydundersökning visar att flertalet av eleverna i Husie mår bra och känner sig trygga när de går till skolan. Samarbetsklimatet och samspelet mellan barnen samt mellan barn och vuxna upplevdes av inspektörerna i huvudsak som kamratligt och hänsynsfullt. Arbetsron och samtalstonen i klassrummen var god. Intervjuade elever visade att man tog avstånd från kränkande behandling. Mobbning är sällsynt på skolorna även om kränkningar kan förekomma i begränsad omfattning. Inspektörerna gör bedömningen att majoriteten av eleverna fungerar bra i ett socialt sammanhang och har god förmåga att ta ansvar för sin miljö och sitt skolarbete. Dock mötte inspektörerna både i rektorsområde Höja/Jägersro och på Videdalskolan elever som kände sig otrygga och som vid något tillfälle blivit kränkta. På dessa skolor fanns vid inspektionen grupper av elever som saknar förmågan att visa respekt för sina medmänniskor och åstadkommer stök såväl på raster 9

11 Stadsdel Husie SKOLVERKET som på lektioner. Föräldrar menade att det även förekommer att personal kränker elever med ovänliga och förolämpande tillsägelser. I stadsdelens måldokument prioriteras föräldrars och elevers inflytande och ansvarstagande. Inspektörerna såg i verksamheterna ett antal goda exempel på aktiviteter som genomförts för att utveckla elevernas känsla för samhörighet och solidaritet. Stormötena på Bäckagårdsskolan är ett utmärkt exempel på detta och fungerar samtidigt som ett forum för eleverna att påverka skolarbetet. Det formella inflytandet är väl utvecklat i stadsdelens skolor och eleverna har god kunskap om detta. Intervjuade elever visar bland annat genom sitt sätt att argumentera och diskutera förmåga att delta i skolornas demokratiska arbete. Med undantag av Bäckagårdsskolan är däremot elevernas möjlighet att vara delaktiga i det dagliga arbetet sämre och inspektörerna gör bedömningen att det behövs fortsatta diskussioner i stadsdelen om hur elevernas delaktighet och inflytande kan ökas i det dagliga arbetet. De äldre eleverna har kunskap om betygskriterierna. Däremot noterar inspektörerna att stadsdelens elever har svaga kunskaper om de nationella målen. Detta förhållande försvårar elevernas möjlighet att aktivt medverka i planering och utvärdering av undervisningen. (Se vidare elevinflytande avsnitt 2.) Inspektörerna bedömer, med stöd av verksamhetsbesök, att barnen och eleverna i stadsdelen Husie generellt har god förmåga att arbeta både självständigt och tillsammans med kamrater. Som framgår av skolrapporten för skolområde Höja - Jägersro har verksamheten på särskolan Kärnhuset under senare år varit utsatt för påfrestningar. Personalomsättningen har varit mycket stor, vilket försvårat elevernas möjlighet att skapa hållbara relationer. Arbetsklimatet är ansträngt och trots att personalen är engagerad och gör sitt bästa är föräldrarna tveksamma till att ett önskat resultat kan uppnås. Inspektörsteamet förutsätter därför att situationen blir grundligt utredd och analyserad i kommunens pågående utredning. I Husie varierar kunskapsresultaten kraftigt mellan de två F-9 - skolorna Höjaskolan och Videdalsskolan. Andelen elever som uppnått målen i samtliga ämnen i årskurs 9 läsåret 2003 /2004 är 60 respektive 79 procent. Liknande förhållande gäller skolornas meritvärden. Enligt SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, som i sin redovisning tar hänsyn till faktorer som föräldrars utbildningsnivå, andelen pojkar och andelen elever med utländsk bakgrund, är förutsättningarna olika för de två skolorna. Höjaskolans faktiska resultat ligger detta till trots under det modellberäknade medan Videdalsskolan ligger över det modellberäknade värdet. Av nedanstående tabell framgår att andelen elever som är behöriga till gymnasiet är relativt hög. Samtidigt har en stor andel av eleverna inte fullständigt betyg. Meritvärdet har också sjunkit. Stadsdelens medelvärde försämras främst genom försämrade resultat på Höjaskolan. På Videdalsskolan har andelen behöriga till nationellt gymnasieprogram ökat samtidigt som andelen elever med betyg i alla ämnen minskar. Inspektörerna bedömer att skolorna alltför ensidigt fokuserar på de behörighetsgivande ämnena engelska, matematik och svenska, vilket drabbar övriga ämnen. 10

12 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Husie Tabell 1. Resultat för elever i skolår 9. Stadsdel Husie Malmö Riket År Meritvärde 210,7 207,2 196,0 196,8 205,4 206,9 Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 70,8 % 69,8 % 66 % 64 % 75 % 76 % 86,5 % 88,8 % 79 % 79 % 90 % 90 % Samtliga grundskolor använder sig av de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska för årskurserna 5 och 9. Resultaten varierar mellan stadsdelens skolor. Exempelvis kan måluppnåendet i matematik i årskurs 5 pendla mellan 67 och 91 procent. I årskurs 5 synes måluppnåendet vara högt, cirka. 90 procent. I värdet ingår dock elever som är på god väg. Skillnaden mellan årskurs 5 och årskurs 9 kan således vara en statistisk synvilla. Resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 jämfört med slutbetygen i grundskolan, visar en inte obetydlig skillnad. Inspektörerna anser att denna skillnad i bedömning är angelägen att analysera. En tredje F-9 skola har startats i stadsdelen, Bäckagårdsskolan. Vid inspektionen gick de äldsta eleverna i årskurs 8, vilket således innebär att denna skola ännu inte kan uppvisa resultat i årskurs 9. Betygen i årskurs 8 visar emellertid att andelen elever som når målen är hög, cirka 92 procent i samtliga ämnen. Tabell 2. Andel elever som uppnått målen eller är på god väg att nå målen i de nationella ämnesproven år Skolår 5 Stadsdel Husie Malmö Svenska 93 % 90 % Matematik 92 % 88 % Engelska 89 % 89 % 11

13 Stadsdel Husie SKOLVERKET Tabell 3. Resultat nationella prov. Andel elever som når målen i skolår 9 Skolår 9 Stadsdel Husie Malmö Riket Svenska, läsförståelse 80 % 70 % 87 % Svenska, muntlig förmåga 81 % 80 % 97 % Svenska, skriftlig förmåga 87 % 85 % 92 % Matematik 78 % 68 % 87 % Engelska, muntlig förmåga 92 % 83 % 96 % Engelska, receptiv förmåga 91 % 79 % 91 % Engelska, skriftlig förmåga 97 % 86 % 95 % Sammanfattning Inspektörerna gör bedömningen att personalens arbete för att skapa och bibehålla trygga och utvecklande miljöer på förskolorna bidrar till barnens utveckling och lärande på ett allsidigt sätt. Vidare anser inspektörerna att barn och elever inom stadsdelen Husies verksamheter utvecklar normer och värden som ligger i linje med målen i läroplan för förskolan (Lpfö98) och läroplan för grundskolan (Lpo94). Det arbete som genomförs i verksamheterna har i huvudsak gett goda resultat. Däremot är arbetet för att öka elevernas delaktighet och inflytande något som behöver förbättras. Grundskoleelevernas betygsresultat ligger i nivå med riksgenomsnittet. Variationen mellan skolorna är dock stor och inspektörerna vill betona vikten av att kommunen genom stadsdelen tar ett ökat ansvar för verksamheternas kunskapsresultat i samtliga ämnen så att andelen elever med ofullständigt betyg kan minskas. Dessutom bör en analys av skillnaden i bedömningen mellan nationella ämnesproven och slutbetygen i engelska, matematik och svenska göras. Inspektörsteamet bedömer att det är nödvändigt att situationen på särskolan Kärnhuset blir grundligt utredd så att inte elevernas resultat blir lidande. 2. Arbetsmiljö och delaktighet Stadsdelens verksamhetsplan anknyter i hög utsträckning till de nationella målen avseende värdegrund och delaktighet. Barns och elevers socialisation för att utveckla ett fungerande normsystem skall ha stort utrymme i verksamheterna liksom arbetet för att öka elevers inflytande. Man strävar också efter att förbättra föräldrars möjlighet att samverka med skolan så att föräldrar skall känna en högre grad av delaktighet i verksamheterna. I stadsdelens samtliga skolor finns skolråd och enligt personalen på skolorna ses föräldrarna som en viktig resurs. Ambitionen inom det här området är hög både hos ledning och hos personal. Det finns en samsyn bland personalen om vikten av att arbeta förebyggande och hur barnen skall bemötas, som ger positiva resultat. Man är också bra på att uppmärksamma samspelet mellan pojkar och flickor. Barn och elever upplever att de vuxna är bra på att ingripa och ta tag i saker och att de vet hur man skall agera om någon blir utsatt för kränkande behandling. 12

14 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Husie Inspektörerna konstaterar dock att man på de olika enheterna hunnit olika långt i värdegrundsarbetet. Olika förutsättningar inom de olika förskole- och skolområdena anges av personalen som en orsak till detta. Inspektörerna konstaterar emellertid att det råder skillnader mellan enheternas förhållningssätt till värdegrundsarbetet som i sin tur påverkar det konkreta arbetet. Inspektörerna bedömer därför att stadsdelen bör ta tillvara de goda exempel som förekommer och genom ökad samverkan sprida dessa mellan enheterna. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Vid de besökta förskolorna finns tydliga normer och regler för samvaron med barnen och man diskuterar regelbundet hur man skall vara mot varandra. Inspektörerna bedömer att det bland personalen finns en stor medvetenhet när det gäller samverkan med hemmen, vilket synliggörs genom t.ex. den dagliga kontakten med föräldrarna, utvecklingssamtalen och föräldramöten. Enligt personal och skolledning är förskolornas samverkan med socialtjänsten dåligt utvecklad. Det är angeläget att åstadkomma ett fungerande samarbete till gagn för utsatta barn. Härvidlag anser inspektörerna att det är viktigt att stadsdelen tillser att personalen vid förskolorna, och även skolorna, känner till vilka skyldigheter som åligger dem samt att personalen får kunskap om de sekretessregler som gäller inom verksamheten. Inspektionen visar att personalen på de besökta fritidshemmen aktivt arbetar med att förebygga och åtgärda eventuella kränkningar. Inspektörerna har sett exempel på att barnen är aktiva och deltar i beslut om aktiviteter och regler för verksamheten. Inspektörerna vill i detta sammanhang lyfta fram verksamheten vid Videdals fritidshem, som bedriver ett föredömligt arbete med värdegrundsoch inflytandefrågor. Barn- och ungdomsutbildning Inspektörerna kan konstatera att stadsdelens övergripande målsättningar är kända bland skolornas personal och att målen präglar verksamheterna. På skolorna i stadsdelen sker ett medvetet arbete för att skapa en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö väl i överensstämmelse med allmänna mål och den värdegrund som finns i läroplanens riktlinjer. Värdegrundsarbetet har dock en starkare framtoning i verksamheterna upp till och med årskurs 6. Förebyggande arbetsinsatser förekommer på alla skolor, om än i högre utsträckning bland de yngre barnen. I stadsdelens skolor förekommer mobbning i liten omfattning. Skolorna har välutvecklade system för att hantera mobbning och kränkande behandling. Åtgärderna sätts snabbt in då personalen får kännedom om att kränkningar har eller kan ha förekommit. Alla skolor har en handlingsplan eller ett handlingsprogram mot kränkande behandling och planerna är kända av personalen. Dessa utgår i huvudsak från den s.k. Farstamodellen. På de flesta enheterna har modellen modifierats så att föräldrar kontaktas i ett tidigt skede. Stadsdelen bör se över att detta förhållande råder på alla enheter samt även tillse att skolornas rutiner inte bara inriktar sig mot mobbning utan att de innefattar alla former av kränkande behandling, exempelvis hur skolan skall agera när vuxen kränker elev. 13

15 Stadsdel Husie SKOLVERKET Enligt läroplanen, Lpo94, skall skolan sträva efter att varje elev med stigande ålder utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. I grundskolan skall det därtill finnas forum för eleverna att diskutera frågor som de upplever som angelägna för sin utbildning. Alla skolor i stadsdelen har utvecklat formella samverkansorgan som elevråd, klassråd eller andra typer av rådsverksamhet för att tillgodose detta krav. På Husieskolan har en arbetsgrupp tagit fram en elevinflytandeplan med tydliga målsättningar och konkreta åtgärder i det dagliga skolarbetet. Arbetet med planen kommer att följas upp och utvärderas regelbundet. Inspektörerna bedömer att eleverna kan tillförsäkras ett omfattande inflytande när denna plan fullt ut omsätts i praktiken. På Bäckagårdsskolan finns en målmedvetenhet att ge eleverna ett reellt inflytande över sin utbildning. Intervjuade elever i årskurs 1 berättar att de kan välja i vilken ordning de skall göra saker, medan de äldre eleverna upplever stor frihet i att välja när och hur de genomför sina uppgifter. Inspektörerna såg exempel på att elever deltar i planering och utvärdering av sitt lärande, och att de även kan påverka undervisningens innehåll och arbetsmetoder. På stormöten med alla elever diskuteras förhållningssätt och trivselregler och det sker även samtal om exempelvis kommande temaarbeten. Inspektörerna ser det som intressant att Bäckagårdskolan prioriterat inflytandet i det dagliga arbetet och utvecklat de formella inflytandeformerna i andra hand. Inspektörerna konstaterar att elevernas inflytande varierar kraftigt på skolorna från en hög grad av inflytande som i ovanstående exempel till ett inflytande som begränsas till att omfatta elevrådsarbete som sällan berör undervisningens utformning utan i hög grad enbart handlar om den fysiska miljön. Stadsdelen bör därför ägna inflytandefrågorna fortsatt hög prioritet så att elevernas medverkan, utifrån elevernas mognad, framträder i verksamheten och dessutom når syftet att ge alla elever kunskap om demokratins principer. De föräldrar som inspektörerna samtalat med ger i huvudsak en positiv bild av stadsdelens verksamheter. Föräldrarna har tillit till personalens insatser och är nöjda med den samverkan som råder mellan föräldrar och personal på såväl förskolor som skolor. Samverkan sker exempelvis genom förskoleråd, skolråd, föräldraråd, klassmöten och genom enkäter. Föräldrarna uttrycker också att möjligheten att vara delaktig i skolans verksamheter är stor och det är lätt att komma i kontakt med personal och ledning när det finns behov av det. I läroplanen anges att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Enligt inspektörernas bedömning pågår ett hälsofrämjande arbete och skolorna arbetar medvetet för att skapa goda vanor hos eleverna och ge utrymme för daglig fysisk aktivitet genom bl.a. extra idrottspass, regelbundna utedagar, uteaktiviteter, utflykter och hälsoveckor. På skolorna i stadsdelen erbjuds eleverna skolhälsovård av den art att den uppfyller skolförfattningarnas krav. 14

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Husie Sammanfattning Inspektörerna bedömer att det i verksamheterna i huvudsak sker ett bra arbete för att skapa en god arbetsmiljö som bidrar till lärande och utveckling. Det finns fungerande organisationer för arbetet med att förebygga och motverka kränkande behandling. Inspektörerna konstaterar att det råder skillnader mellan enheternas förhållningssätt till värdegrundsarbetet som påverkar det konkreta arbetet. Inspektörerna bedömer därför att stadsdelen bör ta tillvara de goda exempel som förekommer och genom ökad samverkan sprida dessa mellan enheterna. Skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling utgår i huvudsak från den s.k. Farstamodellen. Stadsdelen bör se över att föräldrar kontaktas i ett tidigt skede samt att skolornas rutiner inte bara inriktar sig mot mobbning utan att de innefattar alla former av kränkande behandling, exempelvis hur skolan skall agera när vuxen kränker elev. Inspektörerna konstaterar att elevernas inflytande varierar kraftigt på skolorna. Stadsdelen bör därför ägna inflytandefrågorna fortsatt hög prioritet så att elevernas medverkan, utifrån elevernas mognad, framträder i verksamheten och dessutom når syftet att ge alla elever kunskap om demokratins principer. 3. Pedagogisk verksamhet och undervisning Stadsdelens verksamhetsplan uttrycker, i linje med nationella mål, vikten av att i verksamheten skapa förutsättningar för utveckling av barns och elevers tänkande och kunskaper. I enheternas kvalitetsredovisningar uttrycks att varje barns kunskap och färdigheter skall tillvaratas och att olika pedagogiska metoder skall utvecklas för detta syfte. För att öka måluppfyllelsen vill man att stadsdelens förskolor och skolor använder sig av ett processinriktat utvecklings- och förändringsarbete. En viktig del i detta arbete är att skapa mötesplatser för pedagogiska diskussioner. I stadsdelen har miljö- och folkhälsoarbetet en framskjuten plats. Handlingsplaner har upprättats för att vägleda detta arbete. Inspektörerna har vid observationer av verksamheten och vid intervjuer uppfattat att arbetet som bedrivs vid förskolor och skolor har medverkat till att barn och elever i de allra flesta fall visar lust att lära. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolans läroplan och lokala styrdokument är verktyg som ligger till grund för verksamhetens arbete och planering på många förskolor i stadsdelen. Samtidigt finns i ledningen och också bland personalen en medvetenhet om att detta är instrument som borde ha långt större aktualitet. De pedagogiska diskussionerna får inte heller det utrymme som många menar krävs. I personalgruppen ger man uttryck för att sammankomster av olika slag i alltför stor utsträckning upptas av praktiska frågor. Pedagogiska diskussioner av mer övergripande natur får plats i den mån det finns tid och det finns en önskan bland personalen att gemensamma diskussioner i högre utsträckning borde komma till stånd. 15

17 Stadsdel Husie SKOLVERKET Olika nätverk kunde tidigare stimulera den pedagogiska utvecklingen men dessa finns enligt personalens utsagor kvar endast i liten skala. Personalbemanningen tillåter inte att en medarbetare lämnar sin uppgift i barngruppen för att delta i nätverk. Däremot berättar man att det finns en väl fungerande kulturgrupp i stadsdelen som på olika sätt försöker bidra till ett utbud av kulturaktiviteter. Samarbetsformer gentemot förskoleklassen och skolan förekommer endast i liten utsträckning och i den mån det förekommer är det av traditionellt slag. Några mer utvecklade samarbetsformer har inte kommit till stånd. Personalen menar att verksamheten i förskoleklasserna i stor utsträckning influeras av skolans arbetsformer och att personalen i förskoleklasserna inte längre ser det angelägna i samarbetet med förskolan. Samtliga intervjuade grupper ger uttryck för att man i stadsdelen lägger vikt vid att ge extra stöd till barn som behöver sådant. Samtidigt uttrycker flera att det stora antalet småbarn upptar stor del av personalens tid, något som leder till att personalen tvingas göra prioriteringar och de så kallade gråzonsbarnen inte får det stöd de egentligen borde få. Modersmålsenheten i Malmö har genomfört en inventering av behovet av modersmålsstöd i hela kommunen. Inventeringen visade att det i förskoleverksamheten i Husie finns inskrivna barn, som är berättigade till stöd för att kunna utveckla sitt modersmål såväl som det svenska språket. Uppgifter från ledningspersonalen tyder dock på att det inte finns någon organisation för att möta detta behov. Inte heller personalen ger beskrivningar av hur man på förskolorna aktivt och medvetet tillgodoser barnens behov i detta avseende. Inom skolbarnsomsorgen har inspektörerna tagit del av lokala måldokument, som följs upp och revideras kontinuerligt. Verksamhetens kvalitet varierar dock mellan enheterna. Enligt inspektörernas bedömning har fritidshemmets pedagogiska innehåll haft en mera framskjuten plats i de pedagogiska diskussionerna på Videdalsskolan och Husieskolan, vilket på ett mycket positivt sätt avspeglas i verksamheten och dess innehåll. Barn- och ungdomsutbildning Inspektionen visar att den pedagogiska verksamheten på det stora flertalet grundskolor håller en god kvalitet. Organisationen av undervisningen och arbetssättet är genomgående flexibelt och varierande. Det finns exempel på skolor och klasser som aktivt arbetar för att skapa sammanhang och helheter för eleverna. På alla skolor har inspektörerna mött ett engagerat arbete att stödja elever med behov av särskilt stöd. Inspektörerna har sett goda exempel på att man på skolorna försöker finna lösningar för att individanpassa arbetet till elever som behöver särskilt stöd. Det finns på de flesta skolorna en god systematik för att identifiera barn som är i behov av stöd i ämnena engelska, matematik och svenska. För att kartlägga läsutvecklingen används så kallade läsutvecklingsscheman (LUS) bland annat i syfte att upptäcka elevers behov av stöd i ett tidigt skede. På skolorna finns resursteam vars insatser är uppskattade av den övriga personalen. Stadsdelen har även en övergripande resursenhet med specialpedagogisk och psykologisk kompetens. Denna utgör ett stöd åt förskolor och skolor för 16

18 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Husie att framför allt hantera funktionsstörningar eller social problematik. Teamet arbetar på uppdrag av pedagoger och skolledning. Personal som inspektörerna intervjuade uttryckte dock att det i stadsdelen saknas ett naturligt forum för stadsdelsövergripande pedagogiska diskussioner, som exempelvis behandlar åtgärder och arbetsmetoder riktade mot elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram upprättas på alla skolor för elever som befaras att inte nå målen. Inspektörerna bedömer att programmen på många håll har brister och intervjuad personal anser att åtgärdsprogrammen ofta är torftiga och innehållslösa. För att bli effektivare verktyg i stödprocessen bör programmen utvecklas så att de innehåller mera konkreta beskrivningar av analys och åtgärder, som anses vara nödvändiga för elevens utveckling. Enligt grundskoleförordningen skall stödundervisning ges om det befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Vid observationer och i samtal med personal på Videdalsskolan framkom att alla elever med både kunskapsmässiga och sociala problem inte erhöll stöd trots att stödbehovet identifierats. I några fall resulterade det uteblivna stödet i att elever inte deltog i undervisning. Inspektörerna bedömer att detta förhållande inte är acceptabelt och att stadsdelen måste tillse att alla elever ges stöd i den utsträckning de behöver. Arbetsplaner, som utgår från de nationella målen, har upprättats på stadsdelens skolor. Inspektörerna bedömer att arbetet hittills i stor utsträckning haft fokus på hur arbetet skall organiseras, om man skall arbeta i spår, hur det tematiska arbetet skall genomföras, om klasserna skall vara åldershomogena eller åldersblandade. Skolorna arbetar emellertid med innehållet på ett traditionsbundet sätt. Undervisningen är i hög grad styrd av läromedel och skolorna tar i allt för liten utsträckning hänsyn till mål att sträva mot. På Videdalsskolan konstaterar inspektörerna att det snarare är läroböckerna än de nationella målen som styr verksamheten och att kunskapssynen skiljer sig kraftigt mellan personal som arbetar med olika åldersgrupper. På Höja- och Jägersroområdet förekommer ett flertal uppföljningssystem men det saknas en systematik över insatserna. På några av enheterna anser föräldrarna att utvecklingssamtalen är för luddiga och inte ger en tydlig bild av elevernas kunskapsutveckling. På Husie- och Bäckagårdsområdet är det kollektiva arbetet och diskussionerna om skolans kursplaner i sin linda. I flera av stadsdelens skolor är eleverna tveksamma till hur betygssättningen fungerar och vad som bedöms och vad som skall bedömas. Dessa förhållanden visar att det kan finnas skäl att se över hur arbetet med uppföljningar och bedömningar av elevernas kunskapsutveckling bedrivs på skolorna, inte minst med bakgrund av att en relativt stor andel elever inte har fullständigt betyg. Sammantaget tyder ovanstående på att skolornas måldokument och arbetsplaner inte är levande dokument i verksamheten. Inspektörerna finner därför att det finns behov av att i stadsdelens skolor stimulera till pedagogiska diskussioner mellan lärare om kunskapsmålen, arbetets innehåll, bedömningar och betygssättning. Det är i detta sammanhang angeläget att samverkan mellan lärargrupper ökar så att elevernas övergångar underlättas samt att progressionen i elevers lärande tydliggörs för elever, föräldrar och personal. Genom att kursplaner och betygskriterier får en starkare förankring kan bedömning och be- 17

19 Stadsdel Husie SKOLVERKET tygssättning samt utvecklingssamtalens information till elever och föräldrar bli tydligare. Härigenom kan skolorna på ett bättre sätt, i enlighet med läroplanen, klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Utvecklingssamtal förekommer regelbundet i enlighet med grundskoleförordningen. Inspektörsteamet bedömer att informationen till elever och föräldrar fungerar bra i ämnena engelska, matematik och svenska i årskurserna 1-6. Informationen om elevens kunskapsutveckling i andra ämnen upplevs av föräldrar och elever som vag och ger mer information om elevens sätt att arbeta än om uppnådda kunskapsnivåer. Utvecklingssamtalen i årskurserna 7-9 med stöd av skolornas betygskriterier ger en något bättre bild av kunskapsutvecklingen i skolans alla ämnen. Inspektörerna bedömer dock att skolorna i sin information till elever och föräldrar bör sträva efter att nå en bättre balans mellan beskrivningen av sociala förmågor, elevens sätt att arbeta och elevens kunskapsresultat. Personalrepresentanterna berättar att man på särskolan Kärnhuset arbetar enligt en metod, benämnd Teachmetoden. Under en följd av år har det funnits en kärngrupp bland personalen med stor kunskap om detta sätt att arbeta men som nämnts i tidigare avsnitt har personalomsättning lett till att det pedagogiska arbetet inte längre kunnat hålla samma tydliga fokus. Trots det förmedlar personalen en säkerhet om sitt uppdrag och ger också uttryck för att arbetet med eleverna sker på ett kvalificerat och respektfullt sätt. Personalen efterlyser möjlighet att i större utsträckning kunna delta i det utvecklings- och forskningsarbete som sker såväl nationellt som lokalt, och skulle med stöd av sådan kunskap och erfarenhet vilja få igång det pedagogiska utvecklingsarbetet. Sammanfattning Inspektörsteamet bedömer att det pedagogiska arbetet i stadsdelen Husie innehåller många positiva kvaliteter. Skolorna bör dock utveckla arbetet så att detta i högre grad inriktas mot undervisningens innehåll och mot utbildningens mål att sträva mot. Det är också angeläget att utveckla samverkan mellan personalen så att elevernas kunskapsutveckling kan följas ur ett mera långsiktigt perspektiv. Det är i detta sammanhang angeläget att stadsdelen tillser att de nationella styrdokumenten i högre grad styr verksamheten och att stadsdelens och skolornas dokumentation tydligare klargör på vilket sätt målen skall nås. Inspektörerna anser att utvecklingsfokus har varit inriktat på organisationsfrågor och att det i stadsdelen i högre grad behöver fokuseras på kunskaper och arbetets innehåll. På de flesta skolorna i stadsdelen tillgodoses elevers rätt till stöd på ett bra sätt i ämnena matematik och svenska. Ett systematiskt arbete bedrivs för att kartlägga barns kunskapsutveckling i dessa ämnen och tidigt identifiera barn i behov av stöd. Inspektörerna gör dock bedömningen att alla elever i behov av stöd inom andra ämnen eller på grund av social problematik inte alltid får detta stöd. Stadsdelen måste därför tillse att skolorna har fungerande rutiner och en beredskap att sätta in åtgärder för att eleverna skall ha möjlighet att nå målen i alla ämnen. Ett led i detta arbete är att se över åtgärdsprogrammen så att dessa har bättre analyser och mera konkreta åtgärdsbeskrivningar. På förskolorna tillgodoses inte i tillräcklig omfattning barnens behov att utveckla sitt modersmål. Stadsdelen måste tillse att organisation och arbetsmetoder anpassas så att förskolornas arbete med modersmålet blir mera aktivt och medvetet. 18

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Malmö kommun Stadsdel Husie Utvecklingssamtal förekommer i enlighet med grundskoleförordningen. Inspektörerna bedömer emellertid att utvecklingssamtalen på flera skolor kan förbättras för att på ett tydligare sätt beskriva elevens kunskapsutveckling. 4. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Stadsdelsfullmäktige i Husie har ansvar för Barn och Ungdom, Individ och Familjeomsorg samt Vård och Omsorg. Den politiska ledningen, stadsdelsfullmäktige, består av 22 politiker. Fullmäktige har fastställt stadsdelens verksamhetsplan för barn- och ungdomsverksamheten. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och tillika skolchef. En barn- och ungdomschef ansvarar för verksamheterna förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola och särskola. Denne har regelbundna möten med rektorerna i stadsdelens tre rektorsområden samt med centrala resursteamet. Rektorerna uppger att samarbetet med barn- och ungdomschefen fungerar bra och att denne har god insyn över verksamheterna. Verksamhetsplanen i stadsdelen Husie bygger på nationella mål och riktlinjer samt mål fastställda av kommunfullmäktige. Stadsdelsfullmäktiges uttalade mål för barn och utbildning åren har bland annat fokuserat på områdena miljö, folkhälsoarbete, kunskapsresultat och tillgodoseendet av barnomsorg inom fyra månader. Inspektörerna har uppfattat att verksamhetsplanen är väl känd av samtliga skolledare. Det finns inte en uttalad önskan att rektorsområdena skall utvecklas i exakt samma riktning. Tvärtom är det enligt barn- och ungdomschefen viktigt att skolområdena har egen färdriktning och anpassar sig till upptagningsområdets karaktär. Verksamheterna följs upp och utvärderas årligen men också kontinuerligt vid arbetsplats- och arbetslagsträffar. Kvalitetsredovisningar upprättas på alla skolor enligt en gemensam mall för Malmö kommun. Redovisningarna skickas direkt till kommunens samordnare för kvalitetsarbetet. I en årlig verksamhetsberättelse ger barn- och ungdomschefen till stadsdelsfullmäktige sin bild av verksamheten. Kvalitetsarbetet upplevdes av inspektörerna som svagt förankrat hos personalen ute i verksamheterna. Flera av skolorna kan förbättra kvalitetsarbetet genom att stärka och tydliggöra kopplingen mellan nationella mål och det dagliga arbetet. Inspektörerna bedömer att systematiken i skolornas kvalitetsprocess behöver ses över så att mål, resultat och åtgärder för förbättring ingår som en naturlig del i personalens kvalitets- och utvecklingsarbete. Inspektörerna anser också att stadsdelen i ett antal frågor bör fördjupa kvalitetsarbetet från att endast mäta form och frekvens till att i högre grad undersöka kvalitativa aspekter. Exempel på områden att fördjupa kan vara bedömning av elevers kunskaper, utvecklingssamtal, arbetsmiljö och delaktighet samt undervisningsprocessen. Inspektörerna bedömer att skolornas kvalitetsredovisningar, genom bristerna i ovanstående beskrivna kvalitetsarbete, inte fungerar som ett verktyg för den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Analyser av måluppfyllelsen utifrån nationella mål förekommer i begränsad omfattning. Detta får konsekvensen att förbättringsområden saknas eller att förbättringsområdena blir för abstrakta och otydliga 19