Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
|
|
- Ola Gustafsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Uppföljningsrutiner för övre extremiteter för barn med cerebral pares Projektledare Arbetsterapeut Fathi Makvandi Arbetsterapeut Pernilla Öhrnell
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Handfunktion vid CP Behandling Uppföljningsprogram Västra Götalandsregionen Projektmål - förväntat resultat vid projektavslut Projektets förlopp Resultat Projektledarens erfarenheter och kommentarer... 8 Referenslista Bilaga 1 Flödes schema för CPUP ÖE mätningar 2
3 1. Sammanfattning Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän ingår numera i det nationella kvalitetsregistret för barn med Cerebral pares (CP). Tidsplanen för genomförandet av projektet har följts och 147 barn födda mäts enligt uppföljningsprogram för övre extremiteten (CPUP ÖE). Barnen mäts med 6 månaders intervall upp till 6 års ålder därefter 1 gång per år. Projektansvariga har registrerat alla bedömningar i File Maker och 3C databas. Sammanlagt finns 28 arbetsterapeuter inom Göteborg och Södra Bohuslän. För nuvarande är 17 arbetsterapeuter självständiga med mätningarna. Det finns en plan för fortbildning för nyanställda samt de som ännu inte har påbörjat med CPUP ÖE mätningar. Projektansvariga har skapat rutiner och ett flödesschema för genomförandet av CPUP ÖE. Under projekttiden har projektansvariga vid två tillfällen arrangerat Workshops för utbildning av bedömningsformuläret CPUP ÖE för arbetsterapeuter verksamma i Göteborg och Södra Bohuslän. Dessutom har projektansvariga gjort gemensamma mätningar med barnets behandlande arbetsterapeut vid första mättillfället. Detta har lett till ett ökat tryck på handförsnack och konsultationer då handfunktionen har kommit i mer fokus hos arbetsterapeutkollegor i regionen. Konsulttillfällena har ökat från tidigare fyra tillfällen per termin till sex tillfällen per termin. Behovet av behandling med ortoser har också ökat som en effekt av CPUP ÖE mätningar. Projektansvariga, Regionhabiliteringen och handkirurgen har planerat och genomfört en utbildningsdag med fokus på CPUP ÖE för hela Västra Götalandsregionen. Resultat av gjorda mätningar redovisades och diskussioner kring rutiner för CPUP ÖE för hela Västra Götalandsregionen (VGR) fördes. Utöver det planerade uppdraget har det tillkommit att en av de projektansvariga ingår i den nationella arbetsgruppen CPUP ÖE formuläret, samt i ledningsgruppen för CPUP i VGR. Det finns fortfarande behov hos behandlande arbetsterapeuter att få hjälp med uppföljande mätningar vid behov samt att få feedback och analys av genomförda mätningar. 3
4 2. Bakgrund I Sverige drabbas cirka 1 av 400 barn av cerebral pares. Cerebral Pares (CP) betyder förlamning genom hjärnskada och är ett samlingsbegrepp för olika typer av skador på hjärnan. CP är ett tillstånd efter en tidig skada på barnets omogna hjärna som är under utveckling. Skadan har inträffat före, under eller strax efter förlossningen eller under de två första levnadsåren. Karaktären och omfattningen på funktionshindret varierar beroende på hjärnskadans storlek, lokalisation och tidpunkt när den uppkom. En störning av musklernas finns, men de motoriska funktionsnedsättningarna varierar mycket i svårighetsgrad. De är dessutom ofta kombinerade med kognitiva funktionsnedsättningar. Den klassifikation av CP som används i Sverige bygger på neurologiska undersökningsfynd som delas in i spasticitet, dyskinesi och ataxi. Den senaste studien som gjordes i väst Sverige, är baserad på barn födda Resultatet visar på 170 barn födda med CP vilket är en prevalens av 1,92 per 1000 levande födda. Av dessa har 79% spastisk CP, 15% dyskinesi och 6% ataxi. Gruppen spastisk CP har följande indelning: hemiplegi 38%, diplegi 35% och tetraplegi 6% (1,2). 2.1 Handfunktion vid CP Handfunktion är viktig för att utföra aktiviteter i vardagen. Att använda två händer tillsammans är det mest effektiva sättet att utföra de flesta aktiviteter, och funktionsnedsättning i de övre extremiteterna innebär därför svårigheter inom många aktivitetsområden (3). De allra flesta barn med CP har funktionsnedsättning i åtminstone en hand. Vid CP är regleringen av muskelspänning (tonus) onormal. Hos barn med spasticitet ses ökad muskeltonus, stegrade reflexer samt försämrad viljemässig motorik i armar och händer. Muskeltonus varierar beroende på vilken typ av CP diagnos som föreligger. Barnet kan vara hypoton och hyperton eller en blandning av dessa två förekommer. Den försämrade motoriken beror delvis på en oförmåga att optimalt aktivera och kontrollera musklerna pga att de motoriska ordersignalerna från hjärnan inte når fram. Den vanligaste ställningen av en spastisk arm hand är armbågsflexion, pronation av underarmen, och flexion av handleden. Tummen är oftast adducerad mot handen samt flekterad in mot handflatan under fingrarna, vilka kan stå i extension eller vara kraftigt flekterade, knutna. Kunskapen om naturalförloppet vad gäller utveckling av handfunktion hos barn med CP är begränsad, liksom effekten av behandling. Hittills har man trott att kontrakturer inte uppstår lika tidigt i de övre extremiteterna som i de nedre, varför åtgärder ofta inte satts in förrän vid 7-8 årsålder. Pilotstudier har däremot visat att led och muskelkontrakturer är relativt vanligt förekommande inom de övre extremiteterna hos barn 4
5 med CP, redan vid 5- års ålder hade flera barn manifesta eller begynnande kontrakturer. Preliminära resultat från uppföljningsprogram för cerebral pares övre extremiteter (CPUP ÖE) som pågår i Skåne och Blekinge har också visat detta (4). 2.2 Behandling Det finns ett antal olika behandlingsinriktningar med syfte att förbättra handfunktion t.ex. medicinska åtgärder, träning av funktionella färdigheter och användning av adaptationer och kompensationer (5,6). Övre extremitetskirurgi och Botulinum Toxin typ A är exempel på behandling med syfte att korrigera funktionsnedsättningen eller minimera symtomen på kroppsfunktions nivå (7). När det gäller övre extremitetskirurgi så finns det studier som visar att operativa ingrepp med muskelsenförlängning och sentransferering kan ge god förbättring av handfunktionen. Studier har även visat att stereognosi förbättrats då känselytorna väntds fram och därmed används handen mera (8). Övre extremitetskirurgi och Botulinum Toxin typ A kombineras oftast med ortosbehandling, intensivträning och stretchning. Ortosbehandling för att förebygga kontrakturer är vanligt, ortoser har till syfte att behålla eller töja på muskelns längd eller att minska ytterliggare felställningar. De kan också ha till syfte att förbättra grip släppförmågan (9). Behandlingsmetoder med Botox i kombination med intensivträning öppnar möjligheter för att förebygga ledkontrakturer, men förutsättningen är att spasticiteten är dynamisk, det vill säga att manifest kontraktur inte har uppstått. Därför är tidig upptäckt och behandling helt avgörande för goda behandlingsresultat. Ålder, kognitiv förmåga, mognad, sociala förhållanden och planering av insatser är viktiga faktorer som påverkar behandlingsresultatet. 2.3 Uppföljningsprogram Uppföljningsprogram för CP, CPUP pågår sedan 1994 inom Skåne och Blekinge där funktionen i de nedre extremiteterna undersöks och registreras på alla barn med CP. Syftet är att skaffa underlag för att tidigt kunna sätta in åtgärder och därigenom minska förekomsten av svåra kontrakturer och höftluxation (10). Undersökning av hand-arm funktion inom CPUP ÖE har nu varit igång sedan år Från och med januari 2007 är samtliga regioner/landsting i Sverige anslutna till CPUP. I december 2004 fick CPUP status som nationellt kvalitetsregister. Preliminära resultat: för CPUP ÖE i Skåne och Blekinge visar att i medeltal 10 % av barn med hemiplegi och diplegi och 70 % av barn med tetraplegi har inskränkt armbågssträckning (kontraktur). Inskränkt vridförmåga i underarmen (supination) förekommer hos 23% av barn med hemiplegi men bara hos 12-15% av barn med diplegi och tetraplegi. Inskränkt passiv handledssträckning är däremot ovanligt hos barn med hemi-och diplegi (3 resp 5%) medan det förekommer hos en majoritet av barn med tetraplegi (69%). Rapport från 700 inkomna övre extremitetsformulär antyder att 5
6 inskränkt passiv supination och inslagen tumme (thumb-in-palm) förekommer hos 30 50% av barnen redan vid 6 års ålder. Dessa tidiga resultat tyder alltså på att muskelförkortning har olika mönster och förekomst hos barn med olika typer av CP. Det har också framkommit att muskelförkortning och handfunktionsnedsättning kan uppstå tidigt hos barn med CP. Genom en långsiktig uppföljning och registrering av handfunktionen hos barn med CP kan man få en bättre bild av naturalförloppet och därigenom lära hur man skall bli bättre på att förebygga kontrakturer och nedsatt handfunktion. Denna kunskap behövs även för att på ett optimalt sätt kunna utnyttja nya behandlingsmetoder som minskar muskelspänning, t.ex. botulinumtoxinbehandling. Förhoppningsvis blir det lättare att få underlag för att bättre kunna välja ut de barn som kan tänkas dra nytta av en handkirurgisk operation. CPUP ÖE är ett långsiktigt projekt för att samordna och förbättra behandlingsinsatserna avseende handfunktion hos barn med CP i hela sjukvårdsregionen. Genom att öka kunskaper och arbeta förebyggande hoppas man kunna välja ut rätt behandling för varje barn så att tillgängliga resurser används på ett så bra och effektivt sätt som möjligt. Ett populationsbaserat register som CPUP ger på sikt också unika möjligheter för vetenskapliga undersökningar (11). 2.4 Västra Götalandsregionen Fakta om ett likvärdigt uppföljningsprogram för de övre extremiteterna saknades inom Västra Götalandsregionen. Däremot fanns uppföljningsprogram för övre extremitetskirurgi, Botulinum Toxin typ A och spasticitetsmottagning inom Göteborg och Södra Bohuslän och Regionala Barn och ungdomshabiliteringen. Det saknades dock en screening-ansats till dessa uppföljningar/bedömningar. Habilitering & Hälsas verksamhetsidé är: Genom en samlad tvärprofessionell kompetens bidra till att människor med funktionshinder får ökade möjligheter att påverka sin livssituation. Habilitering & Hälsas målsättning är: Att verksamheten har en hög kvalitet och arbetar på ett effektivt sätt och i aktiv samverkan. - Med hög kvalitet menas att använda metoder som är baserade på kunskap, erfarenhet och evidens och som ger förväntat resultat. - Med effektivt sätt menas att göra saker rätt. Att göra rätt åtgärder, ha god tillgänglighet och ett gott bemötande. - Med rätt åtgärder menas att ge rätt insatser och följa upp effekter. Att Habilitering & Hälsa är en attraktiv och utvecklingsinriktad verksamhet, - Med utvecklingsinriktad menas kvalitetsutveckling, ständigt lärande, öppenhet för nya metoder och idéer utifrån verksamhetens behov. (12). 6
7 3. Projektmål - förväntat resultat vid projektavslut Målet var att få mer kunskap om handens naturalförlopp vid CP. För att tidigt upptäcka förändringar och sätta in rätt åtgärder, påverka och förbättra handfunktionen. Målet är uppnått. Målet var även att ingå i ett nationellt kvalitetsregister för barn med CP för att ta fram vårdprogram för behandlingsstrategier när det gäller övre extremiteterna. Nationellt kvalitetsregister ger också möjlighet att använda deskriptiv data för en totalpopulation i forskningssyfte. Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän ingår nu i kvalitetsregistret så målet är uppnått 4. Projektets förlopp Projektet började som en pilotstudie med en åldersgrupp av 17 barn hösten I april 2007 mäts ytterligare en åldersgrupp13 barn födda I denna period mäts även det 17 barn födda 2003 för andra omgången. Fortsättningsvis under hösten 2007 läggs ytterligare en åldersgrupp till barn födda Ytterligare åldersgrupper läggs till varje halvår. Under 2007 har VGR anslutit sig till CPUP nationellt kvalitetsregister för övre extremiteterna och från och med januari 2007 skall alla barn med CP i Göteborg och Södra Bohus följas upp enligt CPUP ÖE. Från och med våren 2007 rapporteras mätresultat av genomförda bedömningar till CPUP 3C databas. Projektledarna har fört in insamlade CPUP ÖE mätningar i registerprogrammet Comporto som är nätverksbaserat. Projektansvariga har skapat rutiner, flödesschema och anordnat utbildning för genomförandet av CPUP ÖE för Habiliteringen i Göteborg och Södra Bohuslän. 5. Resultat Idag ingår Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän i ett nationellt kvalitetsregister för barn med CP och 147 barn födda följs upp enligt CPUP ÖE. Projektansvariga har registrerat alla bedömningar i File Maker och 3C databas. Nya åldersgrupper för mätningar har tagits fram varje halvår vilket innebär en påfyllning med två till tre åldergrupper, beroende på antal barn per åldersgrupp. Sammanlagt finns 28 arbetsterapeuter inom Göteborg och Södra Bohuslän men alla har inte haft barn i de aktuella åldersgrupperna för CPUP ÖE mätning än. För närvarande är 17 arbetsterapeuter självständiga med mätningarna och det finns en plan för fortbildning för nyanställda samt för de som ännu inte har påbörjat med CPUP ÖE mätningar. Under projekttiden har projektansvariga vid två tillfällen arrangerat Workshops för utbildning av bedömningsformuläret CPUP ÖE för arbetsterapeuter verksamma i Göteborg och Södra Bohuslän. Dessutom har projektansvariga gjort gemensamma mätningar med barnets behandlande arbetsterapeut vid första mättillfället. 7
8 Behandlande arbetsterapeuter har fortfarande möjlighet att få hjälp av projektansvariga med uppföljande mätningar vid behov. Projektansvariga, Regionhabiliteringen och handkirurgen har planerat och genomfört en utbildningsdag med fokus på CPUP ÖE för hela VGR. Resultat av gjorda mätningar redovisades och diskussioner kring rutiner för CPUP ÖE för hela regionen fördes. Det finns rutiner och flödesschema för genomförandet av mätningarna enligt CPUP ÖE i Göteborg och Södra Bohuslän (bilaga 1). CPUP ÖE är en stående punkt på dagordningen vid arbetsterapeuternas yrkesträffar där fortsatt fortbildning samt information ges. Behandlande arbetsterapeuter har fått feedback och analys av genomförda mätningar från projektansvariga. Detta har ofta lett till att barn har aktualiserats för handförsnack/konsult som i sin tur har genererat i en ökning från tidigare 8 handförsnack/konsult- tillfällen per år till 12 per år. Behovet av behandling med ortoser har också ökat som en effekt av CPUP ÖE mätningarna. CPUP ÖE har resulterat i ett n ökat fokus på barnets handfunktion, vilket möjliggör att åtgärder sätts in i rätt tid. Dessutom får alla barn med CP och handproblematik samma möjlighet till uppföljning och bedömning av handfunktion oavsett var de bor och vilken arbetsterapeut de har. Utöver det planerade uppdraget har det tillkommit att en av de projektansvariga ingår i den nationella arbetsgruppen för CPUP ÖE formuläret samt i ledningsgruppen för CPUP i VGR. 6. Projektledarens erfarenheter och kommentarer Erfarenheter från projektet har varit övervägande positiva från föräldrar, kollegor, projektledarna, andra samarbetspartner såsom handkirurger och ansvariga för CPUP ÖE Kvalitetsregister. CPUP ÖE mätningar genererar ökad kunskap och samarbete, gemensamt språk för att beskriva handproblematik och klassificering av handfunktion i yrkesgruppen och andra yrkesprofessioner. Det är ett spännande och stimulerande arbete att sprida och utveckla CPUP ÖE i VGR. VGR är en region med stort underlag barn med CP-diagnos vilket påverkar underlaget för Kvalitetsregistret och därmed bidrar till att öka kunskap om CP diagnos och dess naturalförlopp. En tydlig effekt av projektet med mätningarna enligt CPUP ÖE har lett till ett ökat tryck på handförsnack och konsultationer då handfunktionen har kommit i mer fokus hos arbetsterapeutkollegor i regionen. Dessutom har det tillkommit en väntelista för att visa barnen på handkonsult. Utifrån denna väntelista görs prioriteringar på vilka barn som skall visas tidigt. Det medför att fler barn är uppsatta på väntelista för Botox injektion. En annan positivt effekt är att den ökade kunskapen hos arbetsterapeutkollegor gör att de uppmärksammar behovet av stretchprogram, handträning och ortosbehandling 8
9 oftare. Det är fler barn som påbörjar behandling med ortoser av olika slag beroende på frågeställning eller syfte i rätt tid. Arbetsterapeutkollegor tillfrågades vid en yrkesträff gällande synpunkter kring information, planering, logistik och genomförandet samt behov av koordinator för CPUP ÖE. Alla uttryckte att det var bra att börja med en avgränsad åldersgrupp och därefter lägga till ytterligare åldersgrupper successivt vilket gjorde att det blev hanterbart. Många framförde att det var nödvändig med att börja mäta med en av projektledarna för att komma ingång och de känner sig trygga med att kunna veta vem de kan vända sig till vid behov även i fortsättningen. Det finns ett värde i att ha ett fungerande flödesschema för genomförandet och en aktuell väntelista för kommande mätningar, som gör det enkelt för varje behandlande arbetsterapeut att ha kontroll på aktuella mätningar. Alla arbetsterapeuter har uttalat att det är värdefullt med feedback och analys som de får från koordinatorer i samband med mätningar och rapporter. Feedback och analys kan ofta leda till vidare åtgärder vilket ger en ökad kvalitetssäkerhet. Det har även framkommit att det har varit bra med kontinuerlig CPUP ÖE information på yrkesträffarna med nyheter och diskussioner som har lett till att alla känner sig delaktiga i processen. Många arbetsterapeuter tyckte att det har arrangerats välplanerade utbildningstillfällen med regiondag och workshops. De har även uttryckt att de har kunnat ta till sig kunskapen teorietiskt och praktiskt på ett hanterbart sätt. De känner sig säkrare i sin yrkesroll när de får återkommande träning av handbedömning och handfunktion. En del arbetsterapeuter har framfört synpunkter att mätningar 2 gånger per år i vissa fall har upplevts som för ofta för en del som har mindre påverkan på handfunktionen. Det har framförts till CPUP arbetsgruppen och skall utvärderas. Trots det så finns det en fördel med rutinmässig CPUP ÖE kontroll för de barn som har lite påverkan på handfunktionen. De här barnen har kanske inte så mycket kontakt med habiliteringen, vilket kan leda till att deras behov kan förbises. Samtliga arbetsterapeutkollegor har framfört ett starkt behov av tillgång till koordinator som samordnar, ger kontinuerlig information och feedback. Arbetsterapeuterna har också uttryckt att de ser ett värde i att de som koordinerar CPUP ÖE även ansvarar för övriga handfrågor såsom handförsnack/konsult, svårare handbedömningar och ortostillverkning. Projektansvariga ser en möjlighet med CPUP ÖE. Genom att utföra kontinuerliga mätningar så ökar chansen att varje barn har möjlighet att få en likvärdig behandling och bedömning oavsett var barnet bor och vilken arbetsterapeut de har. Flera föräldrar har framfört att de tycker att det känns tryggt med kontinuerliga uppföljningar. De behöver inte vara oroliga för att de missar något i sitt barns utveckling när det gäller handfunktion. De uttrycker också att de har fått mer kunskap, råd och tips om hur de kan tänka på gällande stretchning, ortosbehandling och handträning i vardagen med sitt barn. Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän har fler barn med CP diagnos än de övriga Habiliteringarna i Habiliteringen & Hälsa/VGR tillsammans. En viktig faktor att 9
10 lyfta fram är att planering och genomförande av CPUP ÖE i ett så stort upptagningsområde som Göteborg och Södra Bohuslän tar mycket tid. Det är därför fortsättningsvis av mycket stor vikt att det finns koordinatorer som tar fram nya åldersgrupper, planerar, skapar rutiner, vidareutvecklar, granskar, ger feedback och stöttar kollegor i genomförandet. I nuläget registrerar inte behandlande arbetsterapeut resultatet till databasen 3C men på sikt är det nödvändigt att alla kan göra detta. Det finns dock en risk att lägga över ansvaret i nuläget då det kommer in en hel del ofullständiga och felaktigheter när behandlande arbetsterapeut fyller i CPUP ÖE formuläret via journal III. Erfarenheter från CPUP styrgrupp i Lund säger att det är viktigt att skynda långsamt för att bedömningarna ska vara tillförlitliga. Eftersom arbetsterapeuter är en kvinnodominerad yrkeskår vilket ger ständigt förändring på tjänster, - på grund av föräldraledighet, nedsatt tjänst mm så tillkommer kontinuerligt nya kollegor som behöver utbildning i CPUP ÖE. Därför är det viktigt att ha koordinatorer som anordnar återkommande workshops. Det finns fortfarande en del arbetsterapeuter som inte har haft barn i de aktuella åldersgrupperna för mätningar, vilket gör att de också behöver hjälp med mätningar när det blir aktuellt. Arbetsterapeutkollegor har framfört att tillgång till koordinator är nödvändigt för att CPUP ÖE mätningarna skall fungera i praktiken i habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Koordinator har en central roll och är en förutsättning för att CPUP ÖE mätningar skall fungera. Logistik och rutiner är skapade och kommer att fungera på sikt. Däremot kvarstår den viktigaste uppgiften som är att ge feedback, analys och för det behövs det en koordinator som har avsatt tid. Sammanfattningsvis känns det viktigt och positivt att VGR har tagit beslut att ingå i det nationella kvalitetsregistret CPUP ÖE avseende den enskilda brukarens behandling och utveckling, arbetsterapeuternas yrkesprofession, nationell forskning och utveckling om CP diagnos. 10
11 Referenslista 1. Bille B, Olow I. Barnhabilitering vid rörelsehinder. Lund, Almqvist & Wiksell Förlag AB: Hagberg B, Hagberg G, Beckung E, Uvebrant P. 3. Kimmerle, M., Mainwaring L., & Borenstein M. (2003). The functional Repertoire of the hand and its application to assessment. American Journal of Occupational Therapy, 57, Ellborn-Ek, L, Arner, M, Nordmark, E. Population-based study of upper limb functioning in four two five years old children with cerebral palsy: A field version. Dev Med Child Neurol Zancolli, EA, Zancolli ER: Surgical management of the hemiplegic spastic hand in cerebral palsy. Surg clin north Am 61: , World Health Organisation: International Classifikation of Funktioning Socialstyrelsen, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Stockholm, Bjurner och Bruno AB; Dahlin, LB, Komoto-Tufvesson, E, Sälgeback, S. Surgery of the spastic hand in cerebral palsy. Inprovement in stereognosis and hand funktion after surgery. J Hand Surg 1998;23B;3: Hogan L. Pediatric splinting. San Antonio Texas: Hägglund, G, Andersson, S, Nordmark, E, Sundén, G, Westbom, L. Alla barn, med CP följs systematiskt. Samarbetsprojekt mellan barnortopedi och barnhabilitering i Södra Sverige. Läkartidningen 1998;95: r,%20styrdokument,%20planer/bsc% %20.ppt 11
12 Bilaga 1 Flödes schema CPUP ÖE mätningar Pernilla och Fathi gör en lista på aktuell åldersgrupp för CPUP ÖE mätningar i journal III och sätter upp det på väntelista. Skickar sedan ett meddelande till hela At gruppen, uppmaning att går i på väntelista för att bevaka om man måste planera för mätning. Om nya barn ex. inflyttade eller nydiagnostiserade tillkommer eller skall tas bort (har inte CP diagnos) från väntelista efter att vi har tagit fram nya listor så skall behandlande arbetsterapeut sätta upp eller ta bort barnet på CPUP ÖE väntelista i journal III och meddela Fathi eller Pernilla om detta via journal III. Utifrån väntelista så bokar respektive at. Tid för mätning i tidboken på journal III. Skickar kallelse från tidboken och gör notat i journal III att kallelsen är skickat. Barnets mäts tillsammans med At.kollega eller barnets sg. Alternativt Pernilla eller Fathi kan tillfrågas. Manual och formulär tas fram från under fliken Formulär och PM Bedömningsformuläret förs in under Dokument, mappen CPUP ÖE formulär i journal III. Hämta barnen från väntelistan igen och ändra datum för nybedömning (ca 6 månader intervall för barn upp till 6 år därefter 12 månaders intervall). Ändra tiden till 1 timme och ange vilket team barnen tillhör ex F2 eller F1. ändra omgången för mätningen. Ex.omgång 1 eller 2 osv. Lathund för hur man sätter upp barn på väntelista hittas under journal III rutiner & lathundar. Slutligen skickas ett patientmeddelande via journal III till Pernilla & Fathi att dokumentet är ifyllt i journal III. Pernilla och Fathi för in resultaten i Comporto dvs nätverksbaserade CPUP registret Fathi Makvandi & Pernilla Öhrnell 12
13 Habilitering & Hälsa Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.
Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad
Läs merDagens presentation. CPUP (liksom barnet med CP) är en helhet! Bakgrund. Bakgrund
11-5-4 Opfølgning af overekstremitetsfunktion i CPUP i Sverige CPOP dagen 4 maj 11 Dagens presentation Varför behövs CPUP? Vad ingår i övre extrdelen och varför?? Två dimensioner i CPUP Hur kan man använda
Läs merIntervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme
Intervention med ortos för barn med misstänkt unilateral spastisk cerebral pares som har inslagen tumme Masterutbildning, D-uppsats. Författare Susanne Nicklasson, leg arbetsterapeut. Handledare Kristina
Läs merNationella kvalitetsregister. CPUP MMCUP (HabQ)
Nationella kvalitetsregister CPUP MMCUP (HabQ) CPUP Startade som ett kliniskt uppföljningsprogram i Skåne Blekinge Halland för drygt 20 år sedan. Primär målsättning: Minska antalet höftledsluxationer hos
Läs merUtvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius.
1 Utvärdering av behandling av barn med cerebral pares med botulinumtoxin i gastrocnemius. Karolin Persson Bakgrund: Cerebral pares (CP) är en samlingsbeteckning för fysisk funktionsnedsättning som är
Läs merHEFa 1: regional konferens 081106
HEFa 1: regional konferens Historik EBH nationellt Kvalitetssäkring HEF:a regionalt Nya internationella definitioner 2008-10-30 Jan Arvidsson 1 Från föredrag 2007-11-01 50 år Barnhabilitering i Jönköping
Läs merRetrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP.
Retrospektiv kartläggning av predicerande faktorer för spasticitetsreducerande injektioner med BoNT i övre extremiteterna hos barn med CP. Author: Jenny Hedberg Graff Statistician: Nicklas Philström Supervisor:
Läs merHEFa. Årsrapport HEFa 2006
Årsrapport 6 Sedan november 3 har en referensgrupp med representanter för de olika professionerna inom habiliteringarna i Kalmar (H), Östergötland (E) och Jönköpings (F) läns landsting och Hälsouniversitetet
Läs merCP subtyper - en översikt. Lena Westbom
CP subtyper - en översikt Lena Westbom 2016-10-25 ..översikt CP ej CP... allmänt om klassifikation av CP-subtyper..säga något om några vanliga svårigheter... många olika funktionstillstånd under paraplytermen
Läs merDominerande neurologiskt symtom:
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 10; 14 02 30 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform
Läs merHabiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL
Habiliteringsprogram Rörelsehinder BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL. Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och
Läs merHandkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens
Handkirurgi vid Cerebral Pares aktuell evidens..och min egen inställning Marianne Arner Södersjukhuset Stockholm Viktigaste budskap Primum non nocere Först av allt, skada inte! Hippokrates-eden cirka 500
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med CP-skada Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och
Läs merDominerande neurologiskt symtom:
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 11; 2017 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform
Läs merCerebral Pares. Medicinsk och Kirurgisk behandling
Cerebral Pares Medicinsk och Kirurgisk behandling Eva Pontén Öl Med Dr Specialist i handkirurgi och ortopedi Verksamheten för Barnortopedi Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merRätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv
Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder
Läs merCerebral pares och tandvård. Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10
Cerebral pares och tandvård Pedodon3 Presenta3on av pa3en4all termin 10 1. Vad innebär Cerebral pares? Allmän beskrivning Cerebral pares (CP) är eb samlingsnamn för en rad störningar av muskelkontrollen.
Läs merMARIANNE ARNER, NENAD STANKOVIC,
rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Botulinumtoxinbehandling av övre extremiteterna vid cerebral pares Behandlingsriktlinjer nu första
Läs merSUS Struktur och utveckling i spasticitetsbehandling
SUS Struktur och utveckling i spasticitetsbehandling CVU Rapportserie 2005:4 Projektledare: Kate Himmelmann Barnneurolog/habiliteringsläk Regionala barn-och ungdomshabiliteringen, DSBUS Göteborg Sammanfattning
Läs merSJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR CP-HEMIPLEGI
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR CP-HEMIPLEGI Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet, delaktighet, omgivningsfaktorer 0-6 år Kroppstruktur/ CPUP
Läs merUppföljnings- program. Nationellt kvalitetsregister
21-22 oktober 2013 Marianne Arner Caroline Gudmundsson Gunnar Hägglund Lena Krumlinde Sundholm Eva Nordmark Elisabet Rodby Bousquet Philippe Wagner Lena Westbom Penny Lindegren Ann Alriksson Schmidt Annette
Läs merPraktisk information. Grundläggande föräldrainformation. om Cerebral Pares. Dag 1. om Cerebral Pares
Grundläggande föräldrainformation om Cerebral Pares Dag 1 flickr.com Grundläggande föräldrainformation om Cerebral Pares TILLFÄLLE 1 Diagnosinformation Kognition och perception Motorik ADL Anpassningar
Läs merMANUAL Till uppföljningsprogram CPUP arbetsterapeuter formulär version 10, 140214 (nyheter i version 10 är rödmarkerade)
1 MANUAL Till uppföljningsprogram CPUP arbetsterapeuter formulär version 10, 140214 (nyheter i version 10 är rödmarkerade) Vid första bedömningstillfället någonsin, skall frågor som innehåller sedan föregående
Läs merTidig hjärnskada hos barn. Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna)
Tidig hjärnskada hos barn Orsaker, följder och möjligheter Livsmedelsverket 2014-11-10 Ann-Kristin Ölund (bilder borttagna) Utveckling sker i samspel Motivation som drivkraft Lust att delta Huvudets tillväxt
Läs merHur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat?
Hur fungerar det att träna upp sin styrka när nervsystemet är skadat? Vi har under vårt fördjupningsarbete valt att fokusera kring styrketräning hos personer med cerebral pares. Vi har träffat två sjukgymnaster
Läs merNationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk
Läs merNationellt uppföljningsprogram för CPUP Arbetsterapeut
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 12; 2018 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Bedömning utförd av arbetsterapeut Bedömningsdatum (år mån dag) KLASSIFIKATION AV
Läs merHEFa ett regionalt kvalitetsregister
HEFa ett regionalt kvalitetsregister Hälsouppföljning av barn och ungdomar med funktionshinder Birgitta Öberg, Professor Institutionen för medicin och hälsa Avdelning Sjukgymnastik Linköpings universitet
Läs merHandfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children
Läs merÅrsrapport 2006 Lund
Årsrapport CPUP 26 1 Årsrapport 26 Lund 26 9 21 2 Årsrapport CPUP 26 ISBN 91-975284-9-8 Copyright 26 Årsrapport CPUP 26 3 Förord Detta är den första årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral
Läs merÅrsrapport 2008 Lund 2008 09 21
Årsrapport CPUP 28 1 Årsrapport 28 Lund 28 9 21 2 Årsrapport CPUP 28 Förord Detta är den tredje årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares) som nationellt kvalitetsregister. CPUP har
Läs merÅrsrapport 2007 Lund 2007 09 27
Årsrapport CPUP 27 1 Årsrapport 27 Lund 27 9 27 2 Årsrapport CPUP 27 ISBN 978-91-97619-3-1 Copyright 27 Förord Årsrapport CPUP 27 3 Detta är den andra årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral
Läs merMål. Uppföljningsprogram. Nationellt kvalitetsregister. Förhindra kontraktur Standardiserad uppföljning. Förhindra höftluxation. Förbättra samarbetet
22-23 oktober 212 Arrangörer: Marianne Arner Caroline Gudmundsson Gunnar Hägglund Lena Krumlinde Sundholm Eva Nordmark Elisabet Rodby Bousquet Lena Westbom Destination Öresund Uppföljningsprogram Nationellt
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merUppföljningsprogram för barn med cerebral pares - CPUP. Samverkan barnortopedi habilitering.
1 Uppföljningsprogram för barn med cerebral pares - CPUP. Samverkan barnortopedi habilitering. Personnummer Namn Flicka Pojke Adress Tel Namn och tel nummer sjukgymnast Distrikt Datum vid rapportering
Läs merSelek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund
Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se
Läs merBrukarmedverkan. Eva Nordmark CPUP-dagarna 2014
Brukarmedverkan Eva Nordmark CPUP-dagarna 2014 What s in it for me? Attstärkabrukarperspektivet ökainflytandeochdelaktighet ikvalitetsregistret Vad är ett kvalitetsregister? Varförfinnsdet? Till vilken
Läs merAvtal med Habilitering & Hälsa 2012
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN 2011-12-20 p 9 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Lena Johnsson Avtal med Habilitering & Hälsa 2012 Ärendebeskrivning Förhandlingen med Habilitering & Hälsa,
Läs merHänderna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter
Longitudinell utveckling av handfunktion hos barn med unilateral CP och dess relation till hjärnskada och behandling Linda Nordstrand, Arbetsterapeut, Med. Dr Department of Women s and Children s Health,
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet
Läs merDiagnostisering av cerebral pares
Diagnostisering av cerebral pares Sollentuna 2015-11-03 Lena Westbom, Skånes US Disposition Frågor, video CP? Kriterier för CP diagnos CP-definitioner SCPEs träningsmanual Frågor, videor CP? i CPUP http://www.scpenetwork.eu/
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke.
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av spasticitet i hand, handled eller fotled efter stroke. BOTOX-behandling som stöd till sjukgymnastik Din läkare har bedömt att sjukgymnastik och/eller arbetsterapi
Läs merHABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES
HABILITERINGSPROGRAM CEREBRAL PARES Antaget inom barn- och ungdomshabiliteringen 2009-12-11 reviderad 2011-06-15 BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 MOTORIK... 3 När barnet behöver rörelseträning... 3 Vardagsträning
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merUtbildningsmaterial - Kontrakturprofylax
1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial
Läs merSJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,
Läs merRegisterpopulation i HabQ
Registerpopulation i HabQ Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra att den population
Läs merNär barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten
När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den
Läs merMålfokuserad träning. Målfokuserad träning, forts. Målfokuserad träning, forts
Målfokuserad träning Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
Läs merMålfokuserad träning
Målfokuserad träning Kristina Hobro, Leg Sjukgymnast Habilitering och Hälsa, Västra Götalandsregionen Målfokuserad träning Syftet med träningen är att barnen skall öka sina färdigheter att fungera i sin
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merMagda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg
Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda
Läs merVision för specialistområdet habilitering
Vision 2022 för specialistområdet habilitering Visionen är en beskrivning av vad som kommer att känneteckna svensk habilitering år 2022. Syftet är att den ska vara vägledande i utveckling av svensk habilitering
Läs merLänsteam KURSKATALOG hösten 2017
KURSKATALOG hösten 2017 et, Habiliteringen i Östergötland www.regionostergotland.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning
Läs merMotorisk träning. Karin Shaw. karin.shaw@sll.se
Motorisk träning Karin Shaw karin.shaw@sll.se Bakgrund motorisk träning Bedömning Träning Avslut Motoriska träningsmetoder Motoriskt lärande, (motor learning and performance) Beroende på: Individen och
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Organisering av gruppverksamhet Vuxenhabiliteringen Göteborg 2011-08-30 Projektledare: Kjersti Bruun Börjesson Innehållsförteckning
Läs merPrevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017
Prevention of Hip Dislocation in Children with Cerebral Palsy MARIA HERMANSON, CLINICAL SCIENCES LUND UNIVERSITY 2017 GMFCS Gross Motor Function Classification System I II III IV V 1,5 år 2,5 år 5 år 8
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Digital bild och video Projektledare Ellinor Eklund 2011-03-23 -y",västra GÖTALANDSREGIONEN y HABILITERING & HÄLSA
Läs merUtrapport till CPUP-deltagare
Mina vårdkontakter Utrapport till CPUP-deltagare Nulägesrapport 2014-10-20 Krav från SKL Kvalitetsregistren ska presentera resultatdata för patienterna. Sammanfattning i årsrapporten är tillgänglig på
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektplan för Organisering av gruppverksamheten Delprojekt i projektet Utveckling av Vuxenhabiliteringen Projektledare Malin Arby
Läs merRenässans för sjukgymnastik i behandling av CP-skadade
FOTO: ANDERS SVENSSON Ett barn med cerebral pares får behandling vid Kolbäckens habilitering i Umeå. Renässans för sjukgymnastik i behandling av CP-skadade Terapimetoder vid cerebral pares En tidigare
Läs merLänsteam KURSKATALOG hösten Länsteamet, Habiliteringen i Östergötland
KURSKATALOG hösten 2018 et, i Östergötland www.regionostergotland.se Kurser inom et s målgrupp är personer som på grund av funktionsnedsättning har långvariga eller bestående funktionshinder. Funktionsnedsättningen
Läs merFörvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?
Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett
Läs merVerksamhetsutvecklingsprojekt
Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Vuxenhabiliteringen Göteborg Kompetensteam Ryggmärgsbråck Rapport etapp 1. 2010-08-02-2011-02-28 2011-02-28 Projektledare Kjell
Läs merCerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd. En paraplydiagnos
Cerebral Pares Cerebral pares - ett mångfacetterat tillstånd En paraplydiagnos CP paraplydiagnos. Vad betyder det? Olika orsaker Olika typ och grad av symptom Drabbar olika delar av kroppen Med eller utan
Läs merDefinition av registerpopulationen och beräkning av täckningsgrad vid uppföljning av barn och ungdomar med autism
Vilka barn och ungdomar omfattas av HabQ? Målpopulation för ett nationellt register är alla individer med ett definierat funktionstillstånd i Sverige. Begreppet registerpopulation används för att tydliggöra
Läs merÅrsrapport 2010 Lund 2010 08 21
Årsrapport CPUP 2010 1 Årsrapport 2010 Lund 2010 08 21 2 Årsrapport CPUP 2010 Förord Detta är den femte årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares) som nationellt kvalitetsregister.
Läs merCPUP vuxen, Manual till undersökningsformulär, version 2013-01-01 1
CPUP vuxen, Manual till undersökningsformulär, version 2013-01-01 1 Manual till undersökningsformulär CPUP vuxen Vid första bedömningstillfället någonsin, skall frågor som innehåller sedan föregående bedömningstillfälle
Läs merITB Dosering, uppföljning
ITB Dosering, uppföljning Kate Himmelmann Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Regional spasticitetsbehandling Västra Götaland Botulinum- mottagning Spasticitets- mottagning ortoped Regionalt spasticitetsteam
Läs merMANUAL Till uppföljningsprogram CPUP arbetsterapeuter formulär version 12, (nyheter i version 12 är rödmarkerade)
1 MANUAL Till uppföljningsprogram CPUP arbetsterapeuter formulär version 12, 180101 (nyheter i version 12 är rödmarkerade) Vid första bedömningstillfället någonsin, skall frågor som innehåller sedan föregående
Läs merMMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...
Fysioterapeutuppgifter Bedömare......... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum (åååå-mm-dd) Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Bäckenelevation (m. Quadratus lumborum) Höger
Läs merBevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene
Bevegelsesrelaterte funksjoner og aktiviteter hva er viktig å tenke på? Erfaringer med ungdom som er fulgt av CPUP gjennom tenårene Eva Nordmark Dr med vet, leg. sjukgymnast, universitetslektor Avd för
Läs merOrtoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast,
Läs merVälkommen till en resa i mitt liv. Motala 2009 Mikael Andersson
Välkommen till en resa i mitt liv Motala 2009 Mikael Andersson Är r Du CP, eller JA, det är r jag!!! Vi börjar b 1965 När r jag föddes f uppstod det syrebrist till hjärnan Ett par kritiska dygn följde,
Läs merNationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Neuropediatrik Pappersformulär 2016-01-01 1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP Neuropediatrik Personnummer: Efternamn: Förnamn: Barnets region/landsting: Barnets
Läs merVad gör en barnfysioterapeut?
Vad gör en barnfysioterapeut? Sektionen för habilitering och pediatrik Fysioterapeutens viktigaste uppgift är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse ger ett aktivt liv med hög livskvalitet.
Läs merBtx-A injections and therapeutic intervention: Effects on the mobility of the upper limb in children with CP
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Masterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Huvudämnet klinisk medicinsk vetenskap Examensarbete, 15 högskolepoäng Vårterminen 2011 Btx-A injections
Läs merFÖRÄLDRAINFORMATION BOTOX vid behandling av för höga muskelspänningar/ spasticitet i benens muskulatur
FÖRÄLDRAINFORMATION BOTOX vid behandling av för höga muskelspänningar/ spasticitet i benens muskulatur BOTOX-behandling som stöd till sjukgymnastik Ert barns läkare har bedömt att sjukgymnastik och/eller
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merNationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)
Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version) Christina Brogårdh 2017-02-07 Projektledning för revideringen av nationella riktlinjer för strokesjukvård
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merCerebral pares. fysioterapeuten. test - mätning. utredning. vid test av barn. Fysioterapi vid cerebral pares
1 2 Cerebral pares fysioterapeuten Spastisk unilateral bilateral Dyskinetisk choreoathetos dystoni Ataxi behandlare? konsult? förhållningssätt olika åldrar problemlösning undersökning analys behandling
Läs merNationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ.
Nationellt kvalitetsregister för habilitering HabQ http://www.liu.se/habq Nuläge Bak- Funktion grunds Funktio Hälsa Kvalitet data Insatser Antalet barn/ungdomar 0-18år i HabQ 2013 2014 CP 465 525 Autistiskt
Läs merBedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat
MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd
Läs merBra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Läs merBEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
Läs merVad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014
Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016
Britt Ahl, Katrin Boström och Annika Friberg 2017-03-22 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad
Läs merInformation till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi
Sjukgymnastiken Lund 2003-06-12 Barn och ungdoms sjukhuset Universitetssjukhuset i Lund Vad är Selektiv Dorsal Rhizotomi (SDR)? Information till föräldrar och anhöriga om Rhizotomi Hos friska personer
Läs merHabilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22
Läs merSammanfattning för dig med CP
Årsrapport 2015 Sammanfattning för dig med CP Förord Detta är den tionde årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares) som nationellt kvalitetsregister, med redovisning av samlade resultat
Läs merPROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom
1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje
Läs merÅrsrapport 2009 Lund
0 Årsrapport 2009 Lund 2009 08 21 1 Förord Detta är den fjärde årsrapporten för CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares) som nationellt kvalitetsregister. CPUP har funnits i Skåne och Blekinge sedan
Läs mer