UPPFÖLJNING AV KARLSTADS KOMMUNS TILLVÄXTSTRATEGI

Transkript

1 UPPFÖLJNING AV KARLSTADS KOMMUNS TILLVÄXTSTRATEGI EN AV TRE HÅLLBARHETSSTRATEGIER I KOMMUNENS STRATEGISKA PLAN KARLSTADS KOMMUN

2 Dnr KS sid 1 (43) Sammanfattning Karlstads kommuns tillväxtstrategi innehåller övergripande mål till och med år 2020 och delmål till och med år I denna rapport gör vi en avstämning av hur vi hittills arbetat för att nå målen. Arbete pågår för att nå målen inom tillväxtstrategins alla insatsområden och generellt kan sägas att vi är på god väg mot att nå både delmål och övergripande mål. Kommunen växer med nästan 700 personer om året. När vi frågar Karlstadsborna svarar de i högre grad än många andra att de trivs i sin kommun och det är många som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta hit. Vi har en fortsatt hög utbildningsnivå och det startas relativt många nya företag. Karlstad har ett relativt bra företagsklimat, men vi kan bli ännu bättre. Allt fler väljer att resa kollektivt och vi anses vara en bra stad att cykla i. Vi arbetar för att få igenom långsiktiga lösningar för infrastrukturen. Det behövs. Det går bra både för besöksnäringen och för handeln - omsättningen för båda ökar mer än för riket som helhet och den ekonomiska tillväxttakten är även den högre i Karlstad än för riket som helhet. Planberedskap för bostäder finns, men det kan behöva byggas lite mer. Vid lågkonjunktur drabbas ungdomar och utrikes födda hårdare än andra grupper, något vi också ser i Karlstad och som vi arbetar för att förebygga. I länet ligger vi långt framme med systematik för kompetensmatchning och vi är bäst i Sverige på ung företagsamhet.

3 Dnr KS sid 2 (43) Innehåll Sammanfattning... 1 Karlstads kommuns tillväxtstrategi... 3 Målgrupper för tillväxt... 3 Jämställdhet och mångfald... 3 Basår... 3 Jämförelser... 4 Uppföljning Livskvalitet Befolkningstillväxt Bostäder Attraktiv stad Besöksnäring Tillgänglighet Persontransporter IT-infrastruktur Godstransporter Näringsliv och innovativa miljöer Sysselsättning Näringslivsklimat Verksamhetsmark Kompetens och utbildning Utbildningsnivå Universitet och studenter Kompetensmatchning Entreprenörskap... 43

4 Dnr KS sid 3 (43) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Rapport Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Karlstads kommuns tillväxtstrategi Karlstads kommuns tillväxtstrategi antogs i kommunfullmäktige år Strategin är en av tre hållbarhetsstrategier, där de andra två är folkhälsostrategin och miljöoch klimatstrategin. Strategierna bygger på de tre begreppen ekonomisk, social respektive ekologisk hållbarhet. I strategierna bryts de övergripande målen i strategisk plan ned i mer detaljerade mål, delmål, som ett stöd i styrningen. De övergripande målen gäller till och med år 2020 och delmålen till och med år De övergripande målen i strategisk plan följs upp årligen och redovisas i årsredovisningen. Vi följer även upp delmålen i strategierna årligen som stöd för fortsatta prioriteringar. Varje år gör vi en lite djupare uppföljning av en av strategierna och under hösten och vintern 2012 har vi tittat lite extra på hur vi så här långt arbetat för att nå målen i tillväxtstrategin. I tillväxtstrategin återfinns de insatsområden som kommunen ska prioritera i det ekonomiska tillväxtarbetet och som ska bidra till att visionen Livskvalitet Karlstad nås. De fyra insatsområdena är: 1. Livskvalitet 2. Tillgänglighet 3. Näringsliv och innovativa miljöer 4. Kompetens och utbildning. Målgrupper för tillväxt Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är ett av kommunens viktigaste mål. Härutöver ska tillväxtarbetet fokusera särskilt på studenter, människor med konkurrenskraftig kompetens och besökare. I föreliggande rapport kommenteras särskilt dessa målgrupper där det är tillämpligt. Jämställdhet och mångfald Kommunen har ett uppdrag att särskilt följa jämställdhetsaspektens roll i uppföljningar. I föreliggande rapport kommenteras särskilt jämställdhetsrespektive mångfaldsaspekten där det är tillämpligt och där de mått vi använder går att få nedbrutna på dessa faktorer. Basår Basår i uppföljningen är år 2008.

5 Jämförelser Vi jämför oss där det är tillämpligt med riket, med gruppen större städer och/eller med ett antal utvalda jämförelsekommuner (i fallande storleksordning): Linköping, Örebro, Jönköping, Sundsvall, Gävle, Växjö, Luleå och Kalmar. Dnr KS sid 4 (43)

6 Dnr KS sid 5 (43) Uppföljning 1 Livskvalitet 1.1 Befolkningstillväxt Övergripande mål Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer. År 2011 var antalet invånare i Karlstads kommun personer. Det innebar en ökning med 656 personer sedan år Den genomsnittliga årliga befolkningsökningen sedan år 2008 har varit 692 personer. Årlig procentuell befolkningsökning 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0,6 1,2 0,7 0,4 0,4 0,8 0,8 0,3 0,4 0,7 0, (Källa: SCB) År 2011hade Karlstad en procentuell ökning om 0,8 procent. Det var något över snittet jämfört med gruppen större städer som hade 0,7 procent. Av våra jämförelsekommuner var det bara Örebro som hade en högre procentuell tillväxt. Mellan åren ökade befolkningen i Karlstads kommun med drygt 2,8 procent. En siffra som kan vara intressant i sammanhanget är ökningen för åldersgruppen år. I Karlstad ökade åldersgruppen under åren med 2,3 procent. Även här ligger Karlstad relativt högt jämfört med gruppen större städer som under samma period ökade med 1,9 procent.

7 Dnr KS sid 6 (43) Ökning år för gruppen år 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3,6 2,8 2,3 0,9 0,3 2,3 1,6 0,5 1,2 1,9 1,7 (Källa: SCB) Den genomsnittliga tillväxttakten för befolkningen år är i linje med målet. Studenter, besökare och människor med konkurrenskraftig kompetens är uttalade målgrupper i tillväxtarbetet. Det går inte att säga om dessa målgrupper återfinns i den befolkningsökning som skett.

8 Dnr KS sid 7 (43) 1.2 Bostäder Övergripande mål Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse. Delmål Karlstads kommun ska upprätthålla en planberedskap för 500 bostäder årligen. I årsskiftet 2012/2013 fanns det planberedskap för bostäder i kommunen. Delmål Nyproduktionen i Karlstad ska under en femårsperiod bestå av blandad bebyggelse som innebär varierade bostadstyper och upplåtelseformer. År 2011 byggdes 225 bostäder. Av dessa var 145 i flerbostadshus och 80 i småhus 1. Av lägenheterna var 80 bostadsrätter och 65 hyresrätter. Av småhusen var 26 äganderätter och 54 bostadsrätter Totalt antal färdigställda bostäder (Källa: SCB) Över tid ligger produktionen av småhus någorlunda konstant, medan produktionen av flerbostadshus varierar. Det gör att fördelningen boendeformerna mellan varierar över tid. Av de byggda flerbostadshusen varierar vidare upplåtelseformen kraftigt över tid. Sedan år 2008 har fördelningen varierat från som mest nästan 100 procent hyresrätter (år 2009) till som minst cirka 30 procent (år 2008). År 2011 var knappt hälften av de nybyggda lägenheterna hyresrätter. Av planberedskapen avser flerbostadshus och 326 småhus. Av dessa ligger drygt 90 procent inom Karlstads tätort och resterande knappa 10 procent i 1 I begreppet småhus ingår fristående villor, parhus, radhus och kedjehus.

9 Dnr KS sid 8 (43) kommunens övriga tätorter. I alla tätorter finns byggrätt för småhus och i Karlstad, i Vålberg/Edsvalla samt i Skattkärr finns även byggrätt för flerbostadshus. Knappt hälften av alla outnyttjade byggrätter ligger på kommunal mark. I genomsnitt har det byggts 248 bostäder per år sedan år et färdigställda bostäder är beroende av att slutsamråd skett, något som inte alltid sker för fristående villor, varför denna siffra kan vara något missvisande. De bostäder som syns i statistiken år 2011 har byggts framför allt på Råtorp, Zakrisdal, Knappstad och i Romstad-Strand. Ett annat mått som kan vara intressant är antalet beviljade bygglov. et säger förvisso inte så mycket om antalet färdigställda bostäder dels utnyttjas inte alla och dels söks bygglov för annat än själva uppförandet men vi vet att det finns ett samband mellan antalet beslutade bygglov, läget på bostadsmarknaden och tillväxten i Karlstad. et bör därför mer ses som en temperaturmätare. År 2012 beviljades bygglov för totalt 162 bostäder. Av dessa avsåg 133 lägenheter (Tyggårdsviken och Norrstrand) och 29 småhus. Av enbostadshusen är tre fjärdedelar inom detaljplanelagt område. et kan även bli missvisande beroende av på vilken sida årsskiftet större bygglov beviljas. Till exempel beviljar kommunen i januari år 2013 bygglov för ytterligare 60 hyresrätter på Tolvmansgatan. Jämfört med våra jämförelsekommuner hamnar Karlstad något över genomsnittet när det gäller antalet färdigställda bostäder i förhållande till folkmängden. I Karlstad har det åren byggts i snitt 2,7 nya bostäder per invånare. Av de jämförelsekommuner som är befolkningsmässigt större än Karlstad har Linköping och Örebro haft en högre genomsnittlig bostadsproduktion, och av de jämförelsekommuner som är befolkningsmässigt mindre än Karlstad har både Växjö och Kalmar haft en högre genomsnittlig bostadsproduktion. 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Nybyggda bostäder per inv ånare år ,8 3,5 3,2 2,7 2,1 1,9 0,8 0,8 3,0 (Källa: SCB)

10 Dnr KS sid 9 (43) Karlstads kommun bjöd år 2012 in intressenter från byggbranschen till en bostadsmarknadsdag, i syfte att gå igenom planläget i kommunen. Tanken är att detta arrangemang ska återkomma årligen. Internt arbetar vi med att korta ner processen från det att ett uppdrag påbörjas till dess att marken kan börja bebyggas och vi har utfärdat servicegarantier som innebär att man ska kunna få planbesked inom tre månader och att husutstakning ska ske inom fem arbetsdagar. Kommunen har i uppdrag att utreda vilka strandnära lägen på landsbygden som kan vara lämpade för utökad bostadsbebyggelse, så kallade LIS-områden. Vi har också i uppdrag att utarbeta en plan för hur vi ska kunna säkerställa blandad bebyggelse, både avseende bostadsform och upplåtelseform och vi arbetar för att utöka kapaciteten på de allmänna VA-systemen. Kommunen tar fram program och detaljplaner som möjliggör seniorboenden i flera av kommunens mindre tätorter. Vi har kartlagt yttre boendemiljöer i anslutning till våra trygghets- och vårdboende och vi har arbetat med socioekonomiska analyser på stadsdelsnivå. Fram till och med år 2012 överstiger planberedskapen målet. Över tid varierar såväl bostadstyper som upplåtelseformer. Trots att det finns möjlighet att bygga drygt bostäder genom redan lagakraftvunna detaljplaner finns en fortsatt hög efterfrågan på nya detaljplaner från byggintressenternas sida. Olika förklaringar kan vara att attraktiviteten på platserna inte är tillräckligt hög, att efterfrågan påverkats av konjunkturen eller att äldre planer upplevs som alltför styrande. Attraktiva lägen i Karlstad innebär ofta älv-, Väner- och/eller centrumnära lägen. För att möjliggöra fortsatt bostadsproduktion i de områden som vi får signaler om att marknaden efterfrågar, finns det behov av att konkretisera riktlinjerna i kommunens översvämningsprogram. Detta så att både interna och externa intressenter ska ha något att förhålla sig till gällande vad som anses vara acceptabla risknivåer. I syfte att få en mer tillförlitlig statistik över antalet färdigställda bostäder kan det behövas någon form av rutin för att säkerställa att slutsamråd sker för alla byggda bostäder. Ansvar för att begära slutsamråd ligger på den som bygger och idag begär inte alla som bygger fristående villor slutsamråd, varför dessa kan missas i statistiken.

11 Dnr KS sid 10 (43) 1.3 Attraktiv stad Övergripande mål Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad. Det sammanfattande betygsindexet för hur medborgarna bedömde Karlstads kommun som en plats att bo och leva på (Nöjd-Region-Index - NRI) i 2012 års medborgarundersökning blev Bedömning av kommunen som en plats att leva och bo på (Källa: SCB) På frågan om man kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Karlstad fick vi i samma undersökning ett index om Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? (Källa: SCB) Spridningen för NRI var med ett genomsnittsindex om 61. Det var 115 kommuner som deltog i undersökningen. Karlstad hade ett högre NRI än snittet för

12 Dnr KS sid 11 (43) alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre index än andra kommuner av samma storleksklass och ett högre index än de av våra jämförelsekommuner som deltog i undersökningen. Vi hamnade högt bland annat för delfaktorerna rekommendation, utbildningsmöjligheter och kommunikation och vi var bäst i klassen för fritidsmöjligheter. De som bott i Karlstad längst tid ger högst NRI. Sammantaget var det ingen större skillnad varken på hur olika åldersgruppers svarade eller på hur män och kvinnor svarade. De som bor i kommunens centralort är nöjdast. Spridningen för index om rekommendation att flytta till kommunen var med ett genomsnittsindex om 65. Karlstad hade ett högre index än snittet för alla deltagande kommuner. Vi hade också ett högre index än andra kommuner av samma storleksklass och ett högre index än de av våra jämförelsekommuner som deltog i undersökningen. De som endast bott i Karlstad i 0-2 år är de som i störst utsträckning rekommenderar andra att flytta hit. Medborgarundersökningen har gjorts tre gånger sedan basåret i denna uppföljning. Index varierar något över tid, men variationen är inte större än att den ryms inom felmarginalen. Karlstads kommun arbetar med att utveckla centrummiljöerna i kommunens mindre tätorter och tätortscentra. I centralorten har Löfbergskajen byggts om och vi utvecklar älvstråket längs Älvgatan, Residensparken och Museigatan. En ny undersökning om medborgarnas syn på Karlstads stadskärna ska genomföras. Vi arbetar för att klottret ska minska och vi eftersträvar att såväl Karlstadsbor som besökare ska uppleva kommunens offentliga rum som välskötta och attraktiva. Vi har också i uppdrag att ta fram en stadsbyggnadsvision. Utifrån svaren på medborgarundersökningen kan vi utläsa att Karlstadsborna i relativt hög grad trivs och är stolta över sin stad. Det övergripande målet delas med folkhälsostrategin. Här kommenteras enbart de delar som berör tillväxtstrategins insatsområden. Delmål Centrumhandeln ska öka och följa samma takt som den totala omsättningsökningen i Karlstad. Handelns totala omsättningsökning under perioden var 16 procent. Motsvarande omsättningsökning för centrumhandeln var 14 procent.

13 Dnr KS sid 12 (43) Omsättning handel tkr Karlstad totalt Tingvallastaden, Inre hamn och Haga Centrumhandeln utgjorde år 2008 drygt 27,7 procent av den totala handeln. Eftersom utvecklingen varit något svagare för centrumhandeln har denna andel år 2011 minskat till knappt 27,2 procent. År 2009 var det en märkbar nedgång totalt för handeln i kommunen. Under detta år hade centrumhandeln negativ tillväxt och i Haga var nedgången procentuellt sett störst. En förklaring kan vara att besökare kan ha svårt att hitta till Haga, som tydligare kan vävas ihop med stora torget. Karlstad hade under perioden en större omsättningsökning än riket som helhet som under perioden ökade med knappt 9 procent. Centrumhandeln har inte ökat i riktigt samma takt som den totala omsättningsökningen i Karlstad. Sedan mätningen gjordes har Välsviken tillkommit som handelsområde års siffror bör börja visa om och hur denna etablering påverkat den relativa omsättningen i centrum.

14 Dnr KS sid 13 (43) 1.4 Besöksnäring Övergripande mål Besöksnäringen ska utvecklas. Delmål Den totala omsättningen och sysselsättningen inom turismnäringen i Karlstad ska öka med 60 procent från 2008 till och med Den totala turismomsättningen i Karlstad ökade mellan år 2009 och år 2011 med 16 procent Turismomsättning mkr (Källa: TEM) Under samma period ökade sysselsättningen med 13 procent Sysselsättning inom turismnäringen (Källa: TEM)

15 Dnr KS sid 14 (43) Omsättningsökningen i riket under motsvarande period var 2 procent. et för sysselsättning är antal årsarbeten, ett mått som beräknas utifrån omsättningssiffrorna. Differensen i ökningarna för omsättningen respektive årsarbeten kan förklaras av att det krävs en allt högre omsättning för att klara de årliga löneökningarna. Hotellen står för 48 procent av den totala turismomsättningen. Störst beläggning är det under sommarmånaderna. Omsättningen inom hotell, restaurang, shopping och bensin överstiger rikssnittet. När shopping och konsumtion beräknas för turismen ingår varken intäkter från inresande från regionen eller från gränshandeln. Shopping är alltså ingen reseanledning, men när man är här handlar man. Kommunen har inom ramen för regionens projekt Attraktiva Värmland genomfört en värdskapsutbildning både internt och som erbjudande till besöksnäringen. Arbete pågår med en plan för skärgårdsutveckling. Arbetet med att utveckla I2- skogen har även det påbörjats, vandringslederna på Jäverön har rustats upp och vi har ökat tillgängligheten till skärgården längs båtbussrutten till Kristinehamn. Vi håller på att öka antalet lättillgängliga och intressanta natur- och strövområden och skärgårdsmiljöer. Vi håller vidare på att ta fram ett gemensamt platsvarumärke och vi kommer att bättre samordna information och marknadsföring av Karlstad som både besöks- och eventstad. Marknadsföring har via Visit Sweden skett på de norska, spanska och kinesiska marknaderna och vi samverkar med andra aktörer för att bibehålla och utveckla kultur- och nöjeslivet. Vi har deltagit arbetet med att ta fram en regional kulturplan. Beräkningssättet för mätmetoden för turismomsättningen, TEM, ändrades år 2008, vilket omöjliggör en jämförelse över hela perioden. Vi kan alltså se att omsättningen ökar, men inte om den gör det i tillräcklig takt för att nå det ursprungliga målet. De siffror som nämns i tillväxtstrategin blir på grund av de ändrade beräkningsgrunderna inte längre relevanta. Vi tar fasta på utvecklingen som skett från och med år Når Karlstad målen innebär det att vi behåller vår marknadsandel. Ska positionen förstärkas behöver målen överträffas. Besökarna är en prioriterad målgrupp i tillväxtarbetet. Det är svårt att avgöra om utvecklingen inom besöksnäringen har inverkan på befolkningstillväxten. Besöksnäringen i Sverige växer. Exportvärdet överstiger vida många av våra basnäringar och det skapas många jobb, jobb där ungdomar och utrikes födda kan

16 Dnr KS sid 15 (43) få sitt första arbete. Besöksnäringen är en tillväxtbransch och bör även lokalt hanteras därefter. Delmål De totala skatteintäkterna inom turismnäringen ska öka med 35 procent från år 2008 till år Skatteintäkterna ökade mellan år 2010 och år 2011 med 17 procent. - Metoden för beräkning av skatteintäkter ändrades år Vi kan alltså på samma sätt här se att intäkterna ökar, men inte om det sker i tillräckligt takt för att uppnå det ursprungliga målet. De siffror som nämns i tillväxtstrategin blir på grund av de ändrade beräkningsgrunderna inte längre relevanta. Vi tar fasta på utvecklingen som skett från och med år Den nya metoden att beräkna skatteintäkter anses vara mer tillförlitlig. Delmål Kommunen ska vara den fjärde största evenemangsstaden i Sverige. Det finns inget mått som mäter rangordning evenemangsstäder emellan. Ett mått som kan vara intressant är antal hotellövernattningar, som används som mått på destinationsstorlek. Karlstad var år 2011 den sjunde största destinationen för den totala turismen. Antal hotellnätter tusental (Källa: SCB)

17 Dnr KS sid 16 (43) Delar man upp övernattningsstatistiken vidare ser vi att Karlstad är den femte största destinationen för utländska besökare och den tredje största destinationen för kinesiska besökare. Karlstad är den fjortonde största destinationen för svenska besökare. Mellan åren 2008 och 2011 ökade antalet hotellövernattningar i Karlstad med 14 procent. I riket som helhet ökade antalet hotellövernattningar under samma period med 8 procent. Motsvarande siffra för de tjugo turistiskt sett största städerna var 11 procent. Jämfört med de av våra jämförelsekommuner som är med bland de nämnda tjugo största är det bara Örebro som under perioden haft en större ökning än Karlstad, men Karlstad har å andra sidan år 2011 fler hotellnätter än både Örebro, Linköping och Sundsvall som alla är större befolkningsmässigt. Endast Jönköping hade år 2011 fler hotellövernattningar. En annan intressant faktor i sammanhanget är Karlstad CCC betydelse för besöksnäringen. Sedan öppnandet har besök 2 gjorts på konsert- och kongressanläggningen. Av dessa var cirka mötesdeltagare och cirka besökte konserter och teaterföreställningar. Mötesdeltagarna utgjorde 60 procent av besökarna men stod för 73 procent av omsättningen. Beräknat på den totala omsättningen motsvarar Karlstad CCC 20 årsarbeten. Vi vet inte vilken rangordning vi har bland evenemangsstäder, men år 2011 var Karlstad den sjunde största destinationen sett till den totala turismen. Effekterna av Karlstad CCCs öppnande bör synas i 2012 års övernattningssiffror. 2 Not: Till skillnad från övriga redovisade siffror för besöksnäringen inkluderar statistiken för CCC även Karlstadsborna.

18 Dnr KS sid 17 (43) 2 Tillgänglighet Övergripande mål Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer. 2.1 Persontransporter Delmål Bättre möjligheter till rörlighet i anslutning till arbetet och/eller på fritiden inom Karlstad samt mellan Karlstad och kommunhuvudorterna i Värmland med kollektiva transportmedel. År 2012 gjordes drygt 6,2 miljoner resor med Karlstadsbuss Totalt antal resor per år med Karlstadsbuss (Källa: Karlstadsbuss) År 2011 gjordes resor med Värmlandstrafik till och från Karlstad Totalt antal resor till och från Karlstad (Källa: VTAB)

19 Dnr KS sid 18 (43) Reseantalet med Karlstadsbuss har sedan år 2008 ökat varje år. Under perioden har resandet med Karlstadsbuss ökat med totalt 21 procent. Ökningen det senaste året var 3 procent. De som reser gör fler resor per år och allt fler reser regelbundet med Karlstadsbuss. År 2012 var andelen Karlstadsbor som reser med Karlstadsbuss som huvudsakligt färdmedel (marknadsandelen) 15 procent. Resandeökningen med Karlstadsbuss beror till största delen på ökad turtäthet, nytt linjenät och marknadsföring. Karlstadsbuss toppar listan över Sveriges mest nöjda kunder inom kollektivtrafik. Resandeantalet med Värmlandstrafik till och från Karlstad har även det ökat varje år sedan år års siffror har inte kommit än, men under perioden ökade antalet resande med Värmlandstrafik till och från Karlstad med 11 procent. Kollektivtrafikens andel av pendlarna till Karlstad är knappt 12 procent. Det är ungefär samma siffra för kollektivtrafikens marknadsandel i hela länet, en siffra som mellan åren 2010 och 2011 låg stilla. Karlstads kommun planerar för ett snabbstråk för buss (Karlstadsstråket). Vi har också i uppdrag att utveckla bytespunkter för byte av transportslag för persontransporter, något som görs dels inom ramen för Karlstadsstråket och dels i förslag till ny trafikplan. Vidare ska kollektivtrafiken till kommunens mindre tätorter utvecklas och möjligheterna med stadstrafik till Skattkärr utredas. Vi har med planer för tågstopp i Skåre, Skattkärr och Vålberg i översiktsplanen. Från och med år 2013 drivs stadstrafiken med biogas. Att andelen resande med kollektivtrafiken inom Karlstad har ökat, antas bero på att möjligheterna till rörlighet förbättrats. Nuvarande sätt att beräkna resandesiffror inom Värmlandstrafiken baseras på ett antagande om en fast kollektivtrafikandel och vi kan därför inte dra samma slutsats för den regionala trafiken. Resandesiffrorna har hittills beräknats utifrån ett antal olika parametrar och är därför till viss del skattningar. Både Karlstadsbuss och Värmlandstrafik har nyligen infört ett nytt biljettsystem, som kommer att göra det lättare att följa utvecklingen av resandet. Resvaneundersökningar görs vart tionde år. Den senaste gjordes år Delmål Säkra, bekväma och miljömässigt hållbara kommunikationer till Stockholm, Oslo och Göteborg på mindre än två timmar samt länets kommunhuvudorter och Örebro på mindre än en timme. Karlstad Stockholm 2 timmar och 15 minuter.

20 Dnr KS sid 19 (43) Karlstad Oslo 3 timmar och 3 minuter. Karlstad Göteborg 2 timmar och 21 minuter. Karlstad Örebro 1 timme och 37 minuter. Till Arvika, Forshaga, Grums, Hammarö, Kil, Kristinehamn, Storfors, Sunne och Säffle tar det mindre än en timme med kollektiva färdmedel. Till Eda, Filipstad, Hagfors, Munkfors, Torsby och Årjäng tar det mer än en timme 3. Restiden interregionalt har under de senaste åren varit tämligen konstant, förutom sträckan Karlstad Göteborg där det nya dubbelspåret Trollhättan Göteborg avsevärt minskat restiden. Även restiden till Stockholm har kortats något. Regionalt går det att resa kollektivt under en timme till hälften av länets kommunhuvudorter. Till Filipstad och Munkfors åker man buss på lite drygt en timme och till resterande kommunhuvudorter åker man buss, tåg alternativt kombinationen buss och tåg, på cirka 1 timme och 30 minuter. Karlstads kommun, Region Värmland och Trafikverket arbetar tillsammans i projektet Tåg i tid som ska ge pålitligare tågtrafik i framtiden och vi bedriver samtidigt i samarbete med Region Värmland och näringslivet lobbyarbete för att få in satsningen i den nationella planen för transportinfrastruktur. Kommunen har ansvar för den del i projektet som handlar om detaljplaneändringar kring Karlstad C. Vi arbetar också tillsammans med Trafikverket för en utbyggnad av E18 västerut. Mäter vi restider med tåg och/eller buss är vi inte framme vid restidsmålen för varken regionalt eller interregionalt resande. Resvaneundersökningar görs vart tionde år. Den senaste gjordes år Delmål Kommunen ska ha en helhetssyn och god samverkan mellan persontransport- och bebyggelseplanering. Det finns inget lämpligt mått för delmålet. 3 Alla redovisade restider avser kortast restid vardagar med tåg eller buss från Karlstad enligt gällande tidtabell i januari 2013.

21 Dnr KS sid 20 (43) Förutsättningar för balansering av transportsystemet utifrån restidskvoter finns med i översiktsplanen och frågan om restidskvoter finns med i planprocesserna, men systematik saknas. Eftersom systematik saknas är det svårt att avgöra i vilken grad målet nås. Det kan finnas behov av någon form av systematik för att säkra att restidskvoter finns med som en faktor i ett tidigt skede i relevanta planprocesser. Även resandestatistik från kollektivtrafiken borde kunna ge bra underlag i samhällsplaneringen och bör även det rutinmässigt ingå i relevanta planprocesser. En systematik ger oss också en möjlighet att följa måluppfyllelsen över tiden. Delmål Utveckla attraktiva gång- och cykelförbindelser inom och mellan tätorter/stadsdelar. Det finns idag 23 mil sammanhängande cykelvägnät inom Karlstad, en ökning med 2 mil de fem senaste åren. År 2012 passerade cyklister någon av de två mätstationerna, en ökning med drygt cyklister, eller drygt 15 procent, sedan år Den ökning som skett av antal cyklister vid Sandbäcksgatan beror till stor del på att en utbyggnad gjort cykelbanan till Skåre sammanhängande. I förslaget till ny trafikplan föreslås i enlighet med kommunens uppdrag att befintligt cykelnät görs sammanhängande. Vi för en dialog med Trafikverket om att förbättra cykelförbindelserna till kommunens stadsdelar, tätorter och kranskommuner och kommunen deltar i framtagandet av en regional cykelplan. Karlstad deltog för första gången 2012 i Cykelfrämjandets jämförande granskning. Här slås fast att Karlstads totalt cirka 2,9 meter cykelväg per invånare är klart över genomsnittet bland de 33 deltagande kommunerna. Karlstad placerade sig på fjärde plats av 33. Kommunen kommer att börja använda en ny metod för utvärdering och kvalitetsförbättring för arbetet med cykeltrafik. Resultaten kommer även att bli jämförbara med andra städer.

22 Dnr KS sid 21 (43) Delmål Utveckla flygtrafiken på Karlstad Airport avseende linje- och chartertrafik till sex avgångar/dag till en internationell hub samt minst två charterdestinationer på vintern och fyra på sommaren. Karlstad Airport har sex avgångar/dag till en internationell hub, två charterdestinationer på vintern och fem på sommaren. Vi har år 2012 tre avgångar per dag till vardera Arlanda och Kastrup och det bästa charterprogrammet hittills både sett till antal destinationer och antal flygstolar. Vi har dessutom linjeflyg till ytterligare tre destinationer. Flygbussar finns till Ryanairs ankomster/avgångar och anropsstyrd flygbuss erbjuds till övrig reguljärtrafik. Digitala skärmar med ankomst- och avgångstider finns på strategiska platser i Karlstad. Restiden till Arlanda är 50 minuter och till Kastrup 1 timme och 55 minuter. Målet är uppfyllt. -

23 Dnr KS sid 22 (43) 2.2 IT-infrastruktur Delmål 100 procent täckning av bredband med en kapacitet på 10 Mbit och 90 procent täckning med en kapacitet på 100 Mbit, enligt den nationella Bredbandsstrategin. I Karlstads kommun hade år 2011 drygt 92 procent täckning av bredband med en kapacitet på minst 10 Mbit och knappt 58 procent hade täckning av bredband till minst 100 Mbit. Arbete med att skapa förutsättningar för bra fiberuppkopplingar på landsbygden i Karlstadsregionen pågår genom projektet Fiber till byn. Projektet skapar förutsättningar för bredbandsutbyggnad i kommunerna Grums, Kil, Forshaga, Hammarö och Karlstad. Karlstads Stadsnät erbjuder sina abonnenter upp till 100 Mbit. Målet är ännu inte nåtts. -

24 Dnr KS sid 23 (43) 2.3 Godstransporter Delmål Andelen godstransporter med lastbil till och från Karlstad ska minska genom förbättrade förutsättningar för intermodala transporter. Den godsvolym Vänerhamn hanterar har under de senaste åren legat ganska stabilt runt 1,5 miljoner ton. Transportsätten varierar något över tid, med en tendens till att andelen sjögods minskat till förmån för bil- eller järnvägsgods. Det går inte att se om gods transporteras via bil eller järnväg. Omfördelningen kan bero på att sjötransporterna, till skillnad från bil och järnväg, bär sina egna kostnader. En annan faktor som påverkar är att sjöfarten är beroende av hur aktiva operatörerna är och hur många båtar som finns att tillgå, något som kan variera över tid. En nyligen gjord kapacitetsanalys visar att godsvolymerna för alla transportslag kommer att öka. Kapacitetsvinster kan göras genom överflyttningar till transportslag där kapacitet finns, till exempel till sjötransporter - förutsatt att frågan om slussarna kan lösas. Som en del i att bibehålla Vänersjöfarten väl sammankopplad med landsvägs- och järnvägstrafik föreslår analysen att det byggs en kombiterminal vid Välsviken och ny järnväg från Välsviken till Karlstads hamn. Vi har inte statistik så att vi kan följa andelen godstransporter med bil relativt andra transportslag över tid. Godsutredning och kapacitetsutredning ingår i det med Region Värmland och Trafikverket gemensamma projektet Tåg i tid. Delmål God framkomlighet för godstransporter till viktiga regionala, nationella och internationella målpunkter såsom hamnar, godsterminaler och större industrier. Vi har ännu inte genomfört några mätningar som kan ge svar på hur tillfredsställande framkomligheten upplevs. Vi kommer att tillsammans med Trafikverket och Region Värmland under år 2013 genomföra både intervjuer med godstransportörer och en anpassad resvaneundersökning, något som kommer att ge oss underlag för analys. Kommunen har i uppdrag att ta fram en godstransportstrategi. Detta görs inom ramen för projektet Tåg i tid.

25 Dnr KS sid 24 (43) Eftersom vi inte ännu inte genomfört några mätningar kan vi inte att säga något om måluppfyllelse. -

26 Dnr KS sid 25 (43) 3 Näringsliv och innovativa miljöer 3.1 Sysselsättning Övergripande mål Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år Antalet förvärvsarbetande beräknas på dagbefolkningen i åldersgruppen 16 år och äldre. Målet utgår ifrån 2008 års siffror. Då hade personer sin arbetsplats i Karlstads kommun. Målet innebär att denna siffra ska ha ökat till lite drygt personer år År 2011, som är de senaste siffrorna vi har, är motsvarande siffra , det vill säga en ökning med 1200 personer, eller cirka 2,5 procent på tre år. För att hålla takten bör antalet förvärvsarbetande öka med i genomsnitt 1 procent per år. Vi vet dock att tillväxttakten varierar stort över tid. Under den period vi tittar på gick antalet ner något år 2009, men återhämtningen påbörjades redan år Denna trend ser likadan ut både i riket som helhet och i våra jämförelsekommuner. En annan siffra som är intressant i sammanhanget är förvärvsfrekvensen, det vill säga andelen av den arbetsföra befolkningen i åldern år som förvärvsarbetar. År 2011 var förvärvsfrekvensen 75,2 procent. Karlstad ligger under såväl rikssnittet om 76,8 procent som genomsnittet bland våra jämförelsekommuner om 76,4 procent. En förklaring kan vara att vi i Karlstad har många studenter. En annan förklaring kan vara att vi har viss utpendling till Norge, något som inte syns i statistiken. År 2008 var det 75,8 procent som förvärvsarbetade och trots en upphämning ifrån år 2009 då motsvarande siffra var 72,9 procent hade Karlstad år 2011 inte riktigt hämtat in nedgången.

27 Dnr KS sid 26 (43) 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Förvärvsfrekvens år 72,4 75,4 79,7 78,1 75,5 75,2 77,8 76,4 77,3 75,4 76, (Källa: SCB) Pendlingen ligger ganska stabilt över tiden och vi har drygt 31 procent inpendlare i förhållande till dagbefolkningen och cirka 18 procent utpendlare i förhållande till nattbefolkningen. I den siffran ingår alltså inte pendlingen till Norge. Karlstad har en mycket hög grad av inpendling jämfört med våra jämförelsekommuner och vi ligger högt även vad gäller utpendlingen. Andel inpendlare av dagbefolkningen 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 22,8 22,8 17,7 16,6 20,0 31,2 21,5 20,4 24, (Källa: SCB)

28 Dnr KS sid 27 (43) Andel utpendlare av nattbefolkningen 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 15,5 16,0 12,5 11,3 17,5 18,4 16,1 11,1 20, ,0 (Källa: SCB) Det är fler män än kvinnor som förvärvsarbetar, en bild som ser likadan ut över hela riket. Det vi däremot kan se är att i Karlstad har återhämtningen för kvinnorna efter nedgången 2009 haft en bättre utveckling än för männen - som både gjort ett större tapp och har längre kvar tillbaka till 2008 år nivå. Skillnaden i förvärvsfrekvens mellan könen har därmed jämnats ut något över perioden. De som arbetade i Karlstad år 2011 gjorde det på något av de olika arbetsställena som fanns inom de olika företag som var etablerade inom kommunen. Antalet förvärvsarbetande ökade mellan åren 2008 och Om ökningen är tillräcklig för att vi ska nå målet vet vi inte. En branschanalys kommer att hjälpa till att identifiera framtida tillväxtbranscher och vara ett stöd för kommunens prioriteringar i tillväxtarbetet. Delmål Förvärvsfrekvens för utrikes födda och ungdomar ska höjas. Förvärvsfrekvensen för utrikes födda år 2011 var 54,1 procent, något som innebar en minskning med 0,3 procent sedan år 2008.

29 Dnr KS sid 28 (43) 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Karlstad Förvärvsfrevens utrikes födda år 54,1 56,1 Män Karlstad 52,2 Kvinnor Karlstad Riket 56,6 59,6 53,8 Män riket Kvinnor riket (Källa: SCB) Förvärvsfrekvensen för åldrarna år år 2011 var 49,8 procent, något som innebar en minskning med 2,5 procent sedan Förvärvsfrekvens unga år 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 40,7 53,9 62,2 57,2 52,8 49,8 54,3 52,1 54,1 52,6 57, (Källa: SCB) Den allmänna nedgången i förvärvsfrekvens år 2009 drabbade även gruppen utrikes födda. För utrikes födda var nedgången i förvärvsfrekvens något större än nedgången för den övriga befolkningen. Nedgången motsvarade den för riket. År 2011 hade förvärvsfrekvensen för de utrikes födda kvinnorna återhämtat sig helt, men för de utrikes födda männen var det fortfarande en bit kvar. Även i den här gruppen skiljer sig Karlstad gentemot riket i och med att återhämtningen bland kvinnor gått snabbare här.

30 Dnr KS sid 29 (43) Karlstad hade år 2011 en lägre förvärvsfrekvens bland utrikes födda än genomsnittet i riket års nedgång drabbade ungdomarna hårdare än såväl den övriga befolkningen som de utrikes födda och återhämtning hade inte skett än år Nedgången drabbade de unga männen hårdare än de unga kvinnorna och återhämtningen bland kvinnorna har dessutom gått snabbare. Här skiljer sig Karlstad ifrån riket som helhet, där ingen skillnad i återhämtning finns mellan könsgrupperna. Skillnaderna i förvärvsfrekvens bland ungdomarna har därmed jämnats ut något under perioden. Tendensen är den samma både i riket som helhet och i våra jämförelsekommuner. Av jämförelsekommunerna är det bara Luleå och Kalmar som hämtat in nedgången för ungdomarna helt, på samma sätt som de bättre hämtat in nedgången för hela den arbetsföra befolkningen. Karlstad har en lägre förvärvsfrekvens bland ungdomar än riket. Det kan dels bero på att vi har många studenter och dels på arbetspendling till Norge som inte syns i förvärvsstatistiken. Andra undersökningar visar att fram till och med år 2008 ökade arbetspendlingen till Norge både från Karlstad och från övriga länet. Anledningen till att ungdomar drabbas hårdare vid lågkonjunktur kan vara att de ofta är sist in på arbetsplatserna och därmed är först ut vid varsel. Mellan åren 2008 och 2011 minskade förvärvsfrekvensen bland både utrikes födda och ungdomar. De ungdomar som hamnar lång bort ifrån arbetsmarkanden under en lågkonjunktur riskerar att fortsätta hamna längre bort eftersom de kan förbises när konjunkturen vänder upp igen och nyutexaminerade istället anställs. Här kan vi som arbetsgivare dels stötta med egna praktikplatser och dels försöka påverka våra samarbetspartners att göra detsamma. Utrikes födda och ungdomar är potentiell arbetskraft när framtida behov ska fyllas och vi kan tydligare arbeta med dessa målgrupper för tillväxt. I syfte att öka andelen utrikes födda hos kommunen och i näringslivet samarbetar kommunen med The Paper Province bland annat med introduktionsutbildningar för arbetsgivare.

31 Dnr KS sid 30 (43) Delmål Tillväxten ska öka med 5 procent i en genomsnittlig årlig ökning. Den totala lönesumman i Kalstads kommun uppgick år 2011 till tkr, vilket innebar en ökning från år 2010 med 5,7 procent. Den genomsnittliga årliga ökningen under perioden var 3,5 procent. Lönesumma Lönesumma totalt Karlstad Män Kvinnor Ospecificerat 2011 (Källa: SCB) Den totala lönesumman ökar varje år under hela perioden, trots nedgången i förvärvsfrekvens år 2009 då tillväxttakten var något lägre. Ökningen i lönesumman under perioden i Karlstad var högre än för riket som i genomsnitt ökade med 3,1 procent. Lönesumman bland kvinnor har ökat i en högre takt än för männen. Denna tendens ser vi även för riket som helhet. Det kan dels bero på att förvärvsfrekvensen bland kvinnor återhämtat sig snabbare än för männen sedan nedgången år 2009, och dels på att andelen kvinnor med högre utbildningsnivå blir allt högre jämfört med männen. Målet om en genomsnittlig årlig ökning av lönesumman med 5 procent nås inte under perioden. -

32 Dnr KS sid 31 (43) 3.2 Näringslivsklimat Övergripande mål Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Karlstad hade år 2012 placering 86 av 290 kommuner enligt Svenskt Näringslivs mätning av företagsklimatet. 250 Ranking företagsklimat* (Källa: Svenskt Näringsliv) *Ju lägre värde desto högre ranking År 2008 var Karlstad rankat som nummer 35. Sedan dess har rankingen varierat i spannet mellan 71 och 86. Tittar vi på våra jämförelsekommuner är det inte bara för Karlstad placeringarna har varierat stort över tid. Men även om variationerna från år till år är stora, är det tydligt att man varierar inom ett visst spann. Bland jämförelsekommunerna är det två som har haft bibehållet bättre ranking under hela perioden; Jönköping och Växjö. Svenskt näringsliv lyfter delfaktorer där insatser bör proriteras i syfte att förbättra företagsklimatet. Kommunen kopplar de insatser som görs till delfaktorerna och följer utvecklingen av resultaten. Till exempel arbetar vi nära våra samverkansparter i klustren om frågor som kompetensmatchning, med handlarna om centrumutveckling och med fastighetsägarna i olika nätverk. Karlstad har ännu inte nått upp till målet. -

33 Dnr KS sid 32 (43) Delmål Kommunens service till företagen ska rankas som en av de tio bästa i Sverige. År 2011 deltog 166 kommuner i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Karlstad erhöll ett Nöjd- Kund-index (NKI) om 68, vilket gav oss placering Nöjd-Kund-index år 2011* (Källa: SKL) * Ju högre värde desto bättre placering Medelvärdet för Nöjd-Kund-index bland de 166 deltagande kommunerna var 66, vilket innebär att Karlstad låg över genomsnittet. Spridningen i mätningen varierade från index 50 till 81. Ett index om 70 anses vara högt och 80 är mycket högt. Jämfört med våra jämförelsekommuner var Karlstads placering den tredje högsta. Växjö och Örebro var bättre placerade, båda med NKI 69. De högsta och lägsta placeringarna i hela jämförelsen innehas av mindre kommuner, medan stora kommuner brukar placera sig i mitten. Sannolikt beror detta på att resultaten för de mindre kommunerna i större grad är personberoende. I större kommuner handlar det i högre grad om organisation, kultur och ledarskap. Resultaten bryts ner i fem myndighetsområden. Karlstad ligger genomgående över genomsnittet för delindex för de olika myndighetsområdena. Bäst index får vi för områdena Brandtillsyn och Serveringstillstånd. Bäst ranking får kommunen för området Markupplåtelse där vi rankas som nummer 22, men detta anses ändå vara ett utvecklingsområde. Karlstads kommun arbetar på olika sätt med att förbättra dialogen med näringslivet. Bland annat har vi startat ett näringslivsråd. Rådet deltar i analysen av resultaten av

34 Dnr KS sid 33 (43) jämförelserna och har tillsammans med berörda förvaltningar deltagit i dialog kring förbättringsområden. Andra exempel är att politiker och tjänstemän gör gemensamma företagsbesök, att kommunen har deltagit i en bemötandeutbildning och att vi har förtydligat informationen till företagare på nya karlstad.se. Kommunen har fått i uppdrag att underlätta för företagen i kontakterna med kommunen genom att erbjuda en väg in. Vi ska också utreda nya arbetsformer för effektivare upphandling. Kommunen har flera servicegarantier riktade till företagare. Man ska kunna få företagslotsning inom två dagar och företagsbesök inom tio dagar. Vidare ska man få beslut om serveringstillstånd inom sex veckor, få respons efter en livsmedelskontroll inom tio dagar och om det handlar om ny livsmedelsverksamhet är man garanterad kontroll inom fyra veckor. Besked om nyttoparkering för företagare ska ges inom tio dagar. - Delmål Lyfta fram nya tillväxtbranscher som bör prioriteras i Karlstad. För att kunna bedöma hur bransch- och näringslivsstrukturerna ser ut behöver en branschanalys genomföras. En branschanalys är planerad att genomföras år Karlstads kommun deltar i Region Värmlands arbete med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi; Värmlandsstrategin. Vi deltar med ett Karlstadsperspektiv som tillväxtmotor i regionen och de analyser och prognoser som görs kommer att utgöra bas för den planerade branschanalysen. Målet kommer att kunna nås efter att vi genomfört den planerade branschanalysen. - Delmål Företagandet i kommunen ska öka, företagskvoten ska öka från 105 till 110. Företagskvoten i Karlstad år 2012 var 116.

35 Dnr KS sid 34 (43) Företagskvot (Källa: Svenskt Näringsliv) Av våra jämförelsekommuner var det bara Växjö och Sundsvall som år 2012 hade en högre företagskvot. Ett annat mått som kan vara intressant i sammanhanget är nyföretagandekvoten. Enligt NyFöretagarCentrums Nyföretagarbarometer startades det i Karlstad 7,4 nya företag per invånare år Det innebär att Karlstad kommer på 37 plats när alla kommuner rankas, en förbättring från år 2010 då vi kom på 71 plats. År 2011 hade Karlstad den bästa nyföretagandekvoten av våra jämförelsekommuner. Karlstads kommun har i uppdrag att ta fram en etableringsstrategi tillsammans med övriga i Karlstad Business Alliance. Målet är uppnått. Företagskvoten varierar över tid. En uppnådd kvot är ingen garanti för bibehållen hög nivå. Delmål Nya mötesplatser skapas för energi- och miljöföretagen. Inga nya mötesplatser har skapats. Energi och miljöföretagen återfinns fler olika branscher och i stor utsträckning är de representerade inom basindustrierna i klustren. Inom klustren finns ett antal mötesplatser och forum där både befintliga och nya företag, såväl regionala som nationella, kan mötas och finna nya lösningar på problem. Några exempel är

36 Dnr KS sid 35 (43) mötesplatsen Energy Square och deras forum Energimötet inom The Paper Province och FEM-projektet inom Stål- och Verkstad. Nya mötesplatser kommer inte att skapas. Miljö- och energifrågorna är för viktiga för att separeras ur basindustrierna och mötesplatserna bör därför även fortsättningsvis vara integrerade delar av klustrens verksamheter.

37 Dnr KS sid 36 (43) 3.3 Verksamhetsmark Övergripande mål Karlstads kommun ska ha god planberedskap för verksamhetsmark. Delmål Öka planberedskapen för verksamhetsmark. I slutet av år 2012 fanns det drygt m2 tillgänglig mark för industriändamål, drygt m2 för kontor och drygt m2 för handel. Relativt många av de redovisade områdena kan enligt detaljplanen används för både kontors- och handelsverksamhet och i vissa områden är det enligt gällande plan möjligt att etablera såväl kontors-, handels- som industriverksamhet. Den gjorda fördelningen bygger på en lämplighetsbedömning. I areal räknat tycks det finnas gott om verksamhetsmark för industri och handel. Flera av områdena har dock varit tillgängliga under lång tid. Även den geografiska spridningen kan därför vara intressant att följa. Verksamheter väljer både lokalisering och lämpliga grannar. Flera områden är i olika skeden i processen och kommer att kunna läggas till i listan allt eftersom: Bråtebäcken inom ett år och Gräsdalen inom som tidigast 2-3 år. Expolateringar runt Eriksberg är beroende av Trafikverkets planer för utbyggnaden av E18 och ny trafikplats och ligger därför längre fram i tiden. Inom Karlstads kommun finns det en etableringsgrupp som utifrån förfrågningar från företag samordnat hanterar och återkopplar aktuella etableringsärenden. Karlstads kommun har infört en servicegaranti som innebär att vi garanterar att företagare som har behov av kommunal mark utanför kommunens tomtbank ska tilldelas en handläggare senast inom två veckor. Planberedskap för verksamhetsmark finns, men eftersom vi börjar följa utvecklingen i volym nu kan vi ännu inte redovisa om planberedskapen för verksamhetsmark ökat. Verksamhetsmark finns även i privat ägo. Någon form av samordning skulle kunna ske i syfte att kunna ge presumtiva etablerare en heltäckande bild av det totala utbudet.

38 Dnr KS sid 37 (43) 4 Kompetens och utbildning 4.1 Utbildningsnivå Övergripande mål Den eftergymnasiala utbildningsnivån ska höjas. Mellan år 2008 och år 2011 ökade utbildningsnivån för alla eftergymnasiala utbildningar med 2,4 procent till att omfatta 45,5 procent befolkningen. 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 49,9 Eftergymn utb (oavsett längd) år 42,6 40,2 37,3 37,1 45,5 44,7 43,9 42,1 41,8 39, (Källa: SCB) För eftergymnasiala utbildningar på mer än tre år var motsvarande ökning 2,0 procent till att omfatta 28,1 procent. 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Andel högutbildade (eftergym utb minst 3 år) år 33,9 26,2 24,3 21,0 21,8 28,1 27,1 27,3 25,5 26,1 24, (Källa: SCB)

39 Dnr KS sid 38 (43) För eftergymnasiala utbilningar på mindre än tre år (till exempel yrkeshögskoleutbildningar) var ökningen 0,5 procent till att omfatta 17,4 procent. 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Andel med eftergymnasial utbildning kortare än 3 år år 16,0 16,4 15,9 16,4 15,2 17,4 17,6 16,6 16,6 14, (Källa: SCB) Utbildningsnivån i Sverige ökar stadigt. Andel Karlstadsbor som har en eftergymnasial utbildning är hög både i jämförelse med riket och med våra jämförelsekommuner. Av våra jämförelsekommuner är det bara Linköping som har en högre utbildningsnivå (49,9 procent för all eftergymnasial utbildning). Karlstad håller samma tillväxttakt som riket vad gäller andelen som har eftergymnasial utbildning, men har en något högre tillväxttakt för de längre utbildningarna. För alla typer av eftergymnasiala utbildningar står kvinnorna för en större och ökande andel av tillväxten. Så ser det ut i hela riket men skillnaden är något större i Karlstad. För kortare eftergymnasiala utbildningar är könsfördelningen i Karlstad däremot just nu helt jämn. Den ökning som skett står männen för. I Karlstad har näringslivet behov av människor med såväl kortare yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar som människor med längre eftergymnasiala utbildningar. Kommunen och Karlstads Teknikcenter (KTC) samarbetar med The Packaging Greenhouse i syfte att åstadkomma ett tätare samarbete mellan utbildningarna och företagen så att fler med rätt kompetens kommer ut till företagen. Kommunen arbetar också aktivt tillsammans med näringslivet i gemensamma kartläggningar av kompetensbehoven. Dessa behov kommuniceras till ungdomar och studenter av såväl kommunen, som av klustrens gemensamma strategiska kompetensförsörjningsprojekt KOM-INN och av Region Värmland. Vi samarbetar också med Karlstads Universitet i syfte att höja intresset för eftergymnasiala utbildningar och vi har på prov infört ett fjärde år på teknikprogrammet. Utbildningsnivån har höjts.