(tkr om inget annat anges) Antal invånare 31/

Transkript

1 Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) Antal invånare 31/ Årets resultat Att återställa enligt balanskravet Nettokostnad i procent av skatteintäkter Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Nettoinvesteringar Finansiella kostnader Finansiella intäkter Omsättningstillgångar per invånare Likvida medel Anläggningstillgångar per invånare Totala tillgångar per invånare Låneskuld Låneskuld per invånare Eget kapital per invånare Soliditet i procent Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande Antal årsarbetare Frisktal i procent 95,5 96,3 95,4 94,0 94,1 Skattesats Vansbro kommun 22,54 22,54 22,54 22,54 22,77 Landstinget Dalarna 10,89 10,89 10,89 10,89 11,16 Begravningsavgift 0,34 0,30 0,30 0,30 0,30 Avgift till Svenska kyrkan 1,29 1,33 1,33 1,33 1,33 Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,06 35,06 35,06 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,77 33,73 33,73 33,73 33,93 Mandatfördelning Majoritet Centerpartiet 8 Centerpartiet 9 Kristdemokraterna 7 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 3 Moderata samlingspartiet 2 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 11 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 3 26 Fem år i sammandrag Vansbro kommun årsredovisning 2013

2 Utbildning och arbete Utbildning och arbete redovisade ett sammantaget överskott på 4,0 mkr gentemot budget. Av överskottet stod för- och grundskolan för 1,0 mkr och individ- och familjeomsorgen för 1,7 mkr. Gymnasieskolan redovisade ett underskott på närmare 1 mkr. Ett överskott på 2 mkr i form av sparade pengar bidrog till det totala överskottet. Årets viktigaste händelser Den nya förvaltningsorganisationen var i funktion sitt första hela år och de olika verksamheterna har funnit sina platser. Intrimningen av organisationen anses vara färdig i och med att justeringarna av både ansvarsfördelning och budget är färdiga. Lärcentrum och Vansbro gymnasium genomförde den planerade samlokaliseringen. Förhoppningen är att en gemensam användning av lokaler och personal inte bara ska leda till effektivare resursanvändning utan också till att verksamheterna ska utvecklas genom ett närmare samarbete. Skolinspektionen meddelade under våren sina beslut med anledning av sin inspektion i Vansbro. Kommunens skolor arbetade under året med att åtgärda de brister Skolinspektionen pekat på. Ledningsgruppen för utbildning och arbete består av verksamhetschefen tillsammans med föroch grundskolechef, rektorn för gymnasieskolan, rektor för Lärcentrum samt chefen för individ- och familjeomsorgen. En ny verksamhetschef tillträdde den 1 maj. Nedan beskrivs viktiga händelser inom de olika områdena för- och grundskola, gymnasieskola, Lärcentrum och individ- och familjeomsorg. För- och grundskolan Förskola och pedagogisk omsorg I Vansbro tillkom två nya förskolepaviljonger i anslutning till förskolan Mossebo i mars. De nya avdelningarna möter en ökad efterfrågan på förskoleplatser i Vansbro och ersätter en avdelning som avvecklades vid förskolan Triangeln. All personal inom förskolan och familjedaghemmen deltog i ett fortsatt utvecklingsarbete som leds av förskolecheferna och förskolans specialpedagog. Arbetet under året ägnades åt uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskolan har också utvecklat den pedagogiska dokumentationen och barnens deltagande i utvärderingen. Grundskola Två av grundskolans rektorer gick den första delkursen i den statliga rektorsutbildningen. Hela kommunens lärarkår diskuterade vid flera tillfällen under året planering och genomförande av undervisningen utifrån Skolverkets allmänna råd. Pedagogerna har fått idéer av varandra och delat med sig av sina erfarenheter. Målet med träffarna har varit att skapa en gemensam syn i pedagogiska frågor och att tillsammans diskutera och utveckla läroplansfrågor. Årets upplaga av demokratidagar genomfördes med bra diskussioner mellan elever och kommunpolitiker, vilket bland annat resulterade i en motorgård för ungdomar i regi av SHRA. Kommunen anslöt sig under året till SKL:s matematiksatsning PISA 2015, som är ett projekt med syfte att höja matematikresultaten inför 2015 års PISA-mätning. Lärare, rektorer, förvaltning och politiker arbetar tillsammans i projektet. 17 elever undervisades i svenska som andraspråk. Alla fritidshem i kommunen har med statsbidrag bedrivit kompetensutveckling och utveckling inom fritidshemmen. Kulturskola Verksamheten bestod under året främst av undervisning i olika instrument. Inköp av nya och upprustning av befintliga instrument fortsatte under året, och Kulturskolan köpte in ett nytt mixerbord och en ny ljudanläggning för att kunna erbjuda bättre kvalitet på publika evenemang. Samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan fortsatte kring en gemensam satsning på dans, med gott resultat. Kulturskolans musikklasser fortsatte att utvecklas under året. Vansbro kommun årsredovisning 2013 Utbildning och Arbete 27

3 Fritidsgårdsverksamhet Ungdomsgården i Dala-Järna flyttade från gamla Tandtrollets fastighet till det nya allaktivitetshuset och delar nu lokaler med biblioteksfilialen. I Vansbro tätort startade en ny ungdomsgård med verksamhet tre kvällar i veckan på Smedbergsskolan 6 9. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen har haft öppet måndagar Förutom individuella besök har alla elever i årskurs 8 på Smedbergsskolan gjort studiebesök på mottagningen under året. I samverkan med lärare på grundskolan och gymnasiet samt personal från fritidsgården har mottagningen haft en sex- och samlevnadsgrupp för ungdomar. Gymnasieskola Vansbro kommun och gymnasieskolan deltar i Gysam, gymnasiesamverkan, tillsammans med flera andra kommuner i Dalarna, vilket har gjort det möjligt att erbjuda förstahandsmottagning av elever inom samverkansområdet. Det har också framgått av samverkan att kostnadsläget för de program som VUC (Vansbro utbildningscenter)erbjuder genomgående ligger högre än den gemensamma prislistan inom Gysam. Gymnasieskolan har också gått med i Gysamnet, vilket gör det möjligt att erbjuda kurser man inte själv kan anordna, via internet. Gymnasieskolan arbetar fortsatt med entreprenöriellt lärande inom UF, Ung Företagsamhet, och uppmärksammades igen den här gången för att man har länets bästa UF-lärare. Lärcentrum Lärcentrums verksamhet (vuxenutbildning och integration) flyttade till gymnasieskolans lokaler. AME, arbetsmarknadsenheten, har sina lokaler i Grönalid och Järnvägsskolan hyr verkstadslokaler i Finnvedens tidigare lokaler. Inom vuxenutbildningen deltog Lärcentrum i nätverket Dalawux där man tagit del av de gemensamma statsbidrag som delats ut för yrkesvux- och lärlingsstudier. Lärcentrum examinerade drygt 100 yrkeshögskolestuderande elever 2013, 29 yrkeshögskolestuderande spårsvetsare och 75 behandlingspedagoger. Lärcentrum genomförde även uppdragsutbildningar, främst inom järnvägssektorn. Lärcentrum medverkade i att ta fram flera lokala Leaderprojekt (en metod för landsbygdsutveckling) bland annat särskilda ungdomsprojekt. Projektet Unga till arbete för arbetslösa ungdomar år administrerades från Lärcentrum, som även skaffade feriejobb till 20 skolungdomar. Efter förra årets etableringsreform har Lärcentrum (integrationen) samarbetat med arbetsförmedlingen i mottagandet av nyanlända. Lärcentrum har ansvarat för bostadsanskaffning, svenskundervisning och samhällsinformation för alla som fått uppehållstillstånd. Nyanställd integrationssamordnare sedan april är Anders Gyllenvåg. Arbetsmarknadsenheten och Peab tecknade ett avtal om skötsel av alla rastplatser i kommunen under ett år. Enheten tecknade även avtal med arbetsförmedlingen om att ta emot långtidsarbetslösa. AME-enheten jobbade med cirka 30 arbetslösa personer. Lärcentrum har i övrigt suttit med i den lokala samordningsgruppen (LSG) tillsammans med Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Finsam (finansiell samordning mellan kommuner, landsting, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen). Individ- och familjeomsorg 2013 lagstiftades i socialtjänstlagen bland annat att kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, läkemedel, dopningsmedel eller andra beroendeframkallande medel. Enligt socialtjänstlagen bör, om möjligt, organisationer som företräder missbrukare eller deras närstående få möjlighet att ge synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Vansbro kommun samarbetar redan med landstinget om missbruk, enligt ett avtal från Den 1 januari 2013 installerade verksamheten ett nytt datasystem. I oktober 2013 installerades det datorstödda utvärderingssystemet UIV (uppföljning av insatser för vuxna missbrukare) som är en metod för socialsekreterare att följa upp biståndsbedömda insatser för personer med alkohol- och narkotikaproblem. UIV följer upp insatsernas resultat ur ett brukarperspektiv. Under året gjorde individ- och familjeomsorgen en placering på HVB-hem (hem för vård och boende). Övriga placeringar av barn och unga har gjorts i förstärkta familjehem. Utbildning och Arbete Vansbro kommun årsredovisning 2013

4 Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Netto Utbildning och arbete redovisade för 2013 ett överskott på 4,0 mkr. För- och grundskolan redovisade ett överskott på drygt 1 mkr, främst på grund av vakanta tjänster. Gymnasieskolan redovisade ett underskott på strax under 1 mkr trots ökade intäkter. Kostnaderna ökade för bland annat personal, och även för externa köp av verksamhet. Mål och måluppfyllelse Individ- och familjeomsorgen redovisade ett överskott på 1,7 mkr som en följd av vakanta tjänster och lägre kostnad än budgeterat för köp av huvudverksamhet. Övergripande för verksamhetsområdet uppstod ett överskott på 2 mkr, bland annat för att man hållit inne med pengar för att möta ökade kostnader för höjda bidrag till enskild huvudman. Det fanns också kvar pengar i budgeten tack vare att vissa förväntade kostnader inte uppstått. Lärcentrum redovisade ett överskott på 72 tkr. Förväntade intäkter uteblev på grund av nedlagda utbildningar, men detta vägdes upp av att verksamheten kunde minska sina kostnader i nästan samma takt. Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner. 1) För- och grundskola. Kostnad per barn: Förskola Fsk: Fsk: Jmfr: Pedagogisk omsorg Po: Po: Jmfr: Fritidshem Fh: Fh: Jmfr: Förskoleklass Fö: Fö: Jmfr: Grundskola Gr: Gr: Jmfr: Gymnasieskola. Gy: Gy: Kostnad per elev. Jmfr: Kostnad per heltidsstuderande i vuxenutbildning, IFO. Placering av barn och 78 % 92 % sfi och särskild utbildning för vuxna. unga i familjehem (andel av samtliga placeringar). IFO. Behandling av personer med missbruksproblematik via Ny vy. 87 % 1) Jämförelsetal för andra kommuner saknas. Kommentar: Vansbro kommuns kostnader per barn i för- och grundskola var i nivå med jämförbara kommuner. Kostnaderna per elev i gymnasieskolan var väsentligt högre än motsvarande kostnad i jämförbara kommuner. Vansbro kommun årsredovisning 2013 Utbildning och Arbete 29

5 Inriktningsmål 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Uppgifter från Kolada. 100 % godkända elever i grundskolan. 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser (inom tre år). 100 % kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs med godkänt resultat. 75 % 75,9 % 76,7 %1) 58 % 1 97 % (augusti 2012) Kommentar: Andelen godkända elever i grundskolan var densamma som föregående år medan andelen godkända elever, inom tre år, i gymnasieskolan minskade kraftigt. Inriktningsmål 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Gymnasieskolan uppmuntrar entreprenörsandan och utvecklar Andel elever som driver UF-företag i årskurs 3. Vt 2012: 92 % Ht 2012: 62 % Vt 2013: 61 % Ht 2013: 24 % entreprenörer. Antal UF-företag i årskurs 3. Vt 2012: 18 Ht 2012: 14 Vt 2013: 18 Ht 2013: 4 Lärcenter ska vara ett nav för kompetenshöjning. Antal personer som 15 genomfört utbildningar utifrån behovet inom näringslivet och kommunen/andel elever i gymnasieskolan. Kommentar: Såväl andelen elever som driver UF-företag som antalet UF-företag har minskat. Det kan tyda på sämre måluppfyllelse, men det kan också bero på att nyckeltalet inte mäter måluppfyllelse. Eleverna har svarat på frågor som till viss del ger svar på hur verksamheterna uppnått verksamhetsmålen. Eleverna har angett hur de instämmer i ett antal påståenden, från 1 = instämmer inte alls till 4 = instämmer helt. Utbildning och Arbete Vansbro kommun årsredovisning 2013

6 Inriktningsmål 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 För- och grundskola Det är god kvalitet i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass och grundskola. Kommunen erbjuder meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdom. Lärcentrum och gymnasieskola Lärcentrum och gymnasieskolan är attraktiva verksamheter med god tillgänglighet och flexibilitet. Indikatorer för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och förskoleklass ännu inte framtagna. Andra mål och nyckeltal Ej mätt 2013 Elevernas syn på skolan Andra mål och nyckeltal Årskurs 5 Årskurs 8 och undervisningen. Sammanfattande värde av 1. trygghet 95 % 88 % 2. lust att lära 72 % 36 % 3. lärarnas hänsyn till 96 % 55 % elevernas åsikter 4. veta vad de ska kunna för 96 % 78 % att nå målen i alla ämnen 5. får den hjälp de behöver 93 % 6. får veta hur det går 93 % 7. lärarna förväntar sig att 98 % 87 % eleverna ska nå målen Sammanfattat värde. 92 % 69 % Andel barn och ungdomar som uppfattar att kommunen erbjuder meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter. Andra mål och nyckeltal Ej mätt 2013 Antal/andel elever i Ht 2012: 79 % Ht 2013: 86 % gymnasieskolan i förhållande till organisation. Antal studerande i 97 grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Andel personer som bereds stöd i sin arbetslöshetssituation inom kommunens arbetsmarknadsenhet och som går till anställning. Andel elever som erbjuds 100 % sfi-undervisning inom tre månader. Vansbro kommun årsredovisning 2013 Utbildning och Arbete 31

7 Individ- och familjeomsorg Medborgarna i Vansbro är nöjda med den handläggning som individ- och familjeomsorgen utför. Kommunen erbjuder föräldrastöd. Medborgaren ska inom individ- och familjeomsorgen ges rättssäker handläggning. 1 Ingen kurs genomfördes 2013 Förhandsbedömning gällande barn och ungdom ska ske inom två veckor från inkommen anmälan. En kvinna som varit utsatt för våld eller hot, samt barn som bevittnar våld, ska få en tid hos handläggare samma dag som aktualisering sker. Från inkommen fullständig ansökan om försörjningsstöd tas beslut inom en vecka. Andel inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Antal föräldrar som deltagit i föräldrastödsaktiviteter (en utbildning per år/10 30 föräldrar). Antal överklagade beslut där kommunen fått rätt. 98 % 98 % 100 % 100 % 1 19 Kommentar: Underlaget är inte tillräckligt för att dra några säkra slutsatser om måluppfyllelse. Nyckeltal För- och grundskola Andel (%) barn i kommunens förskoleverksamhet (inklusive Olympica) Andel (%) inskrivna barn i fritidshem 60 62,6 * Kostnad (kr) per inskrivet barn i förskola Kostnad (kr) per inskrivet barn i familjedaghem Kostnad (kr) per inskrivet barn i fritidshem Kostnad (kr) per inskriven elev i grundskola Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 5,8 5,5 5,8 Antal barn per anställd i familjedaghem 5,1 5,2 5,1 Antal lärare per 100 elever 8,9 8,7 7,8 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskola Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshem Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola Andel (%) elever som ej uppnått målen i alla ämnen i årskurs ,3 75,9 Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan 97 84,0 84,8 För- och grundskola Genomsnittligt meritvärde i slutbetygen för elever i årskurs 9* ,8 Totalt: 209,5 Flickor: 225,4 Pojkar: 191,5 * Ingen uppgift finns publicerad för Högsta möjliga meritvärde är 320. Gymnasieskola 2011* 2012* 2013 Kostnad (kr) per inskriven elev Antal lärare per 100 elever 13,9 14,1 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen Andel (%) invånare, folkbokförda i Vansbro kommun med fullföljd gymnasial utbildning inom 4 år Andel (%) invånare, 20 år, med grundläggande behörighet till universitet och högskola * Källa: Skolverkets kommunblad. Utbildning och Arbete Vansbro kommun årsredovisning 2013

8 Lärcentrum 2011* 2012* 2013 Antal inskrivna studerande i grundläggande vuxenutbildning Antal inskrivna studerande i särskild utbildning för vuxna Antal inskrivna studerande i svenska för invandrare Antal kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning varav från annan kommun Antal studerande i yrkeshögskoleutbildning Kostnad (kr) per heltidsstuderande i grundläggande vuxenutbildning Kostnad (kr) per heltidsstuderande i gymnasial vuxenutbildning Kostnad (kr) per elev i särskild utbildning för vuxna Kostnad (kr) per heltidsstuderande i svenska för invandrare Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs Andel (%) elever som godkänts i svenska för invandrare * Källa: Skolverkets kommunblad. Individ- och familjeomsorg Barn och ungdom Antal placeringar i familjehem Antal placeringar i HVB-hem Antal fastställda faderskap Missbrukare Antal vuxenplaceringar i HVB-hem Ekonomiskt bistånd Antal hushåll Utbetalt per hushåll i genomsnitt (kr) Framtid Vansbro kommun har tecknat en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn med start i juni Det är ett stort åtagande vad gäller boende, skolgång med mera för kommunen, vilket också kräver nyanställning av ett tiotal personer. Kommunen får full kostnadstäckning från staten för detta. För- och grundskola En kompetensinventering och kartläggning av lärarnas behörigheter pågår, dels med anledning av den nya skollagens krav på lärarlegitimation, dels för att kunna använda den kompetens som finns i kommunen på bästa sätt. Skolinspektionen har påpekat att för- och grundskolan, och även gymnasieskolan, har stort behov av moderna lärverktyg. Under 2014 ska alla lärare få tillgång till bärbara datorer och successivt ska eleverna de närmaste åren utrustas med läsplattor och datorer. Det är en utveckling som också är viktig för att bättre kunna stödja barn och elever med behov av särskilt stöd. Ett arbete med att ge elever tillgång till bibliotek ska påbörjas i samverkan mellan skolan och folkbiblioteket. Även här är användning av modern teknik av stor betydelse. Barn och utbildning ska se över arbetssituationen för personal inom förskola och skola för att skapa bättre och enklare rutiner för det administrativa arbetet. En central överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor tecknades 2010 mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Lärarförbundet. Avtalet syftar till att öka måluppfyllelsen och förbättra resultatet i skolorna. Den nya skolbyggnaden vid Myrbacka skola börjar att byggas 2014 och planerar att invigas under Löpande underhåll av förskolor och skolor är en ständigt aktuell fråga då det finns behov av upprustning av byggnader, inventarier, teknisk utrustning med mera. Behovet av it-utveckling är fortfarande stort inom för- och grundskolan och 2014 ska utbildning och arbete prioritera utbyggnad av trådlösa nätverk på skolorna och att alla lärare ska ha egen dator och dokumentera elevernas lärande digitalt. Alla elever med behov av dator som särskilt stöd ska få det. Lärcentrum Lärcentrum, som flyttat in i VUC:s (Vansbro utbildningscenter) lokaler, kommer att jobba för samverkan för delar inom utbildning och integration. Lärcentrum ska fortsätta att utveckla grundvuxpaket som är speciellt anpassade för nyanlända. Verksamheten AME och integration behöver många praktikplatser och har börjat arbeta för att hitta en fungerande struktur för att skaffa sådana platser inom kommunen. Verksamheten ska fortsätta att utveckla uppdragsutbildningar och undersöka möjligheter till projektstöd från EU. Kompetensrådet är en viktig aktör för att höja kompetensen inom kommunen och näringslivet, och rådet siktar på att förtäta kontakterna mellan dem. Vansbro kommun årsredovisning 2013 Utbildning och Arbete 33

9 Inom integrationen ska sfi-undervisningen ses över och anpassas efter kommande behov, bland annat i samband med mottagandet av ensamkommande ungdomar. Individ- och familjeomsorg Kommunen inrättar 2014 ett familjeteam som ska hjälpa familjer som behöver stöd. Familjeteamet som blir en del av individ- och familjeomsorgen (IFO) ska också ha ett samarbete med skolan. Ett utökat, organiserat samarbete mellan polis, IFO och skolan startar Gymnasieskola Samarbetet inom Gysam, gymnasiesamverkan, ger möjligheter för eleverna att följa kurser via Gysamnet, främst inom moderna språk. Ett arbete pågår också inom Gysam för att öka genomströmningen av elever. Om utbildning och arbete Verksamhet För- och grundskola: förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskola, kulturskola, fritidsgård, ungdomsmottagning (i samarbete med landstinget) och familjecenter (i samarbete med landstinget, individ- och familjeomsorgen och kyrkan). Gymnasieskola: barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet samt nationell idrottsutbildning inom cykel (NIU). Lärcenter: vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar, integration och arbetsmarknadsenhet. Individ- och familjeomsorg: barn och unga, försörjningsstöd, missbruk, familjerätt och kvinnofrid. 34 Utbildning och Arbete Vansbro kommun årsredovisning 2013

10 Vård och omsorg Vård och omsorg redovisade ett överskott på 518 tkr mot budget. Kostnaderna blev högre än beräknat, främst på grund av ökade behov inom hemtjänst, hemsjukvård och fyra nya platser i äldreboende. Överskottet beror på att även intäkterna blev högre än beräknat. Brukare med hemtjänst och särskilt boende var mer nöjda med trygghet och bemötande än Årets viktigaste händelser När kommunerna i länet övertog ansvaret för hemsjukvården den 7 januari 2013 behövde vård och omsorg nyanställa sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal. Hemsjukvården lades ihop med vård och omsorgs hälso- och sjukvårdsorganisation och utgår från lokaler på Bäckaskogs äldreboende. Verksamheten har etablerat ett nära samarbete med hemtjänsten och vårdcentralen. Väntetiden för att få plats i särskilt boende ökade kraftigt i något fall var väntetiden över sex månader. Därför beslutade kommunstyrelsen i september att inrätta fyra nya boendeplatser på Söderåsens äldreboende. Tack vare de nya platserna minskade väntetiden till under en månad. Eftersom lokalerna behövdes för de utökade platserna i särskilt boende, stoppade kommunen planerna på att inrätta ett trygghetsboende på Söderåsen. Kommunstyrelsen beslutade i stället att ta med sig frågan om trygghetsboende vid planering av boende för äldre i ett mer långsiktigt perspektiv. Öppettiderna för dagverksamheten som riktar sig till personer med demenssjukdom utökades från två dagar till fem dagar i veckan från och med augusti. Kommunfullmäktige beslutade 2012 att flytta myndighetsutövningen inom färdtjänst och riksfärdtjänst till trafikmyndigheten Region Dalarna under Beslutet blev verklighet i maj då ansvaret övergick till Region Dalarna. Kommunstyrelsen beslutade i december att 2014 inrätta en tjänst som anhörigsamordnare. Anhörig- samordnaren ska ansvara för att utveckla stödet till anhöriga som vårdar en närstående, och fungera som en länk och samordnare mellan anhöriga, kommunen och andra berörda aktörer i samhället. Vård och omsorg bytte under året verksamhetssystem. All personal kommer att kunna dokumentera i det nya systemet. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Netto Kostnaderna för vård och omsorg blev högre än budgeterat. Orsakerna var bland annat utökningen av platser i särskilt boende och ökat öppethållande för dagverksamheten för personer med demenssjukdom. Personalkostnaderna blev också högre än beräknat på grund av ett ökat behov av hemtjänst, boendestöd samt mer behov av hemsjukvård än beräknat vid kommunens övertagande av hemsjukvård. Fler resor medförde högre kostnader än budgeterat för färdtjänst, riksfärdtjänst och omsorgsresor. Bidrag för bostadsanpassning blev också högre än budgeterat. Kostnadsutvecklingen dämpades däremot av avslutade ärenden inom LSS-verksamheten (stöd och service till vissa funktionshindrade), där personalkostnaderna minskade. Intäkterna från avgifter inom äldreomsorgen och hemsjukvården blev högre än budgeterat. I driftredovisningen ingår både kostnader och intäkter för projekt, men dessa påverkar inte resultatet. Vansbro kommun årsredovisning 2013 Vård och omsorg 35

11 Mål och måluppfyllelse Resultatet Det ekonomiska resultatet för verksamheten som helhet var bättre än budgeterat. Effektiviteten inom hemtjänsten ökade vilket ledde till en lägre timkostnad än Kostnaden var något högre per timme än i riket som helhet. Kostnaden per dygn i särskilt boende var lägre än riksgenomsnittet liksom kostnaden för LSS per invånare. Frisktalet (andel medarbetare med högst 5 sjukdagar under året) minskade från 2012 och antalet långtidssjukskrivna ökade. Brukare inom hemtjänst och särskilt boende var mer nöjda med bemötandet och kände sig tryggare i sitt boende jämfört med Vad gäller brukarnas nöjdhet med trygghet, bemötande, inflytande och insatsen i sin helhet, fick kommunen på alla områden högt betyg eller medelbetyg. Handläggningstiden inom LSS förkortades. Åtgärder för att nå målen Den beviljade tiden och bemanningen inom hemtjänst följs upp varje månad, och verksamheten har även förbättrat sina planeringsrutiner. Personalresurserna utökades med en tjänst som biståndshandläggare. Personalen har utbildats i hur man upprättar genomförandeplaner. Vård och omsorg har även infört evidensbaserade metoder genom registren Senior alert, BPSDregistret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) samt Svenska palliativregistret. 36 Vård och omsorg Vansbro kommun årsredovisning 2013

12 Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Budget hålls. Relation till budget, %. 102 % 98 % Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med Kostnad per 1) 549 kr/timme 2) 444 kr/timme jämförbara kommuner. hemtjänsttimme. Kostnad per dygn i särskilt 1) kr/dygn 2) kr/dygn boende. Kostnad per invånare för 1) kr/invånare 2) kr/invånare LSS 0 64 år. 1) Avser resultat ) Avser resultat Inriktningsmål 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till Antal personal med 1) 95 % kompetensutveckling. kompetensutvecklingsplaner. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på Medarbetarindex. 2) 2) sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på Frisktalet, minst 95% 92,9 % 92,3 % arbetsplatsen. 1) Kommunen började ta fram kompetensutvecklingsplaner på individnivå ) Ingen mätning genomfördes. Inriktningsmål 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Brukare inom äldrevården ska känna trygghet i sitt Betygsindex gällande 45,5 % 56 % boende. trygghet i hemmet eller boendet. Det är god kvalitet i omsorgen om äldre. Personal inom 65 % 65 % äldreomsorgen ska lägst ha utbildning motsvarande undersköterska. Andel personal med utbildning. Det är god kvalitet i omsorgen om funktionsnedsatta. Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats. Medelvärde 25 dagar Medelvärde 12 dagar Vansbro kommun årsredovisning 2013 Vård och omsorg 37

13 Inriktningsmål 7. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Brukare inom hemtjänst ska vara nöjda med bemötandet och den hemtjänst de får. Brukare inom särskilt boende ska vara nöjda med bemötandet och sitt särskilda boende. Brukare inom äldreomsorgen ska ges möjlighet till inflytande i hur insatsen ska utföras. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. 92 % 97 % 83 % 84 % 71 % 86 % 57 % 77 % 89,5 % 90 % Nyckeltal Beläggning särskilt boende, % Söderåsen ,8 99 Bäckaskog 92 97,5 98,3 korttidsvård 88 93,5 83,3 Mellangården 89 95,7 85,4 Norrgården ,7 116,7 Totalt 93,2 103,2 96,1 Hemtjänst beviljad insatstid, timmar Äppelbo Vansbro Dala-Järna Nås Totalt Hemtjänst vårdtagare per år (genomsnitt) Äppelbo Vansbro Dala-Järna Nås Totalt Riksfärdtjänst Antal personer ) Snittkostnad per resa, kr ) Totalt antal enkelresor ) Total kostnad, kr Anhörigstöd, timmar Äppelbo 2, Vansbro 6,5 3,5 112 Dala-Järna 28, Nås Totalt 215,4 241,5 541 LSS-insatser t o m 31/12 Personlig assistans Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Boende barn och ungdom Boende vuxna Daglig verksamhet Totalt Socialpsykiatri insatser t o m 31/12 Boendestöd SoL Kontaktperson Besökare Fenix Boende vuxna externt Frisktal, % 93,65 92,86 92,33 1) Uppgift saknas. Färdtjänst Antal resor ) 5491 Snittkostnad per resa, kr 507 kr 1) 477 kr Total kostnad, tkr ) Vård och omsorg Vansbro kommun årsredovisning 2013

14 Personal Färre anställda Bland medarbetarna inom vård och omsorg var frisktalet 92,3 procent. Frisktalet är andelen medarbetare med högst 5 sjukdagar under året. Såväl antalet anställda som antalet tjänster minskade i samband med att behovet minskade av både äldreomsorg och personlig assistans. Personalminskningen skedde genom pensionsavgångar och omplaceringar. Utbildning Ytterligare två medarbetare inom socialpsykiatrin fick utbildning i så kallad case management (samordnade tjänster för personer inom psykiatri). Nästintill all personal har utbildats för att kunna dokumentera i det nya verksamhetssystemet, där de nu sköter dokumenteringen digitalt. Framtid Behovet av insatser i form av hemtjänst och särskilt boende förväntas öka de närmaste åren då kommunen kommer att ha fler invånare över 75 år. Behovet av insatser till personer med demenssjukdom väntas också fortsätta öka, och det gäller hela landet. I första hand behöver kommunen att utveckla stöd till anhöriga och insatser i ordinärt boende. Under kommande år bedömer vård och omsorg insatsen daglig verksamhet förändras avsevärt. Yngre brukare med andra behov av sysselsättning och stimulans gör att daglig verksamhet behöver ändra inriktning. Därför är det viktigt att hitta möjligheter till samverkan mellan arbetsmarknadsenheten, Lärcentrum, Fenix (sysselsättningsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning) och daglig verksamhet enligt LSS. Även behovet av insatser till yngre personer med psykiska funktionsnedsättningar ökar och vård och omsorg behöver därför utveckla boendestödet. Övriga händelser under året Samverkan I och med de statliga satsningarna för de mest sjuka äldre och för personer med psykiska funktionsnedsättningar har vård och omsorg i Vansbro utvecklat och konkretiserat sin samverkan med Landstinget Dalarna och övriga kommuner i länet, genom flera samverkansöverenskommelser. Stödet till anhöriga ökade Insatsen avlösning i hemmet för anhöriga som vårdar en närstående fortsatte att öka. Insatsen mer än fördubblades jämfört med föregående år. Om vård och omsorg Verksamhet Äldreomsorg: hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård och dagverksamhet. Omsorg om funktionshindrade: stöd enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), socialpsykiatri i form av boendestöd, daglig sysselsättning och stödboende. Hälso- och sjukvård: hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå i särskilt boende och dagverksamhet. Övrigt: färdtjänst, parkeringstillstånd och bostadsanpassningsbidrag inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. Chef: Elisabeth Hekkala Mejladress: elisabeth.hekkala@vansbro.se Vansbro kommun årsredovisning 2013 Vård och omsorg 39

15 Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad redovisade ett underskott på 3,7 mkr mot budget. De större budgetavvikelserna uppstod inom fastigheter samt gata och park som gick med underskott på 1,9 mkr respektive 1,1 mkr. Även verksamhetschef och räddningstjänst redovisade underskott, medan miljö och bygg, lokalvård samt bibliotek och kultur redovisade överskott. Orsaker till underskotten var bland annat extrakostnader för inhyrda konsulter samt höga kostnader för gatu- och parkunderhåll och minskade intäkter inom fastigheter. Årets viktigaste händelser Större delen av året var tjänsten som verksamhetschef vakant, och kommunchefen och fastighetschefen har delat ansvaret för tjänsten. Även andra tjänster inom samhällsbyggnad har varit vakanta och har delvis täckts med inhyrda konsulter. Bygget av ny räddningsstation påbörjades och beräknas vara klart den 1 augusti Projekteringen av Myrbacka skola pågick och en upphandling genomfördes i slutet av året. Byggstarten är planerad till den 30 april Samhällsbyggnad upphandlade entreprenör för gatu- och vägunderhåll. Entreprenören kom igång med arbetet den 1 oktober Biblioteksfilialen i Dala-Järna lades inte ner enligt besparingsförslaget. I stället öppnades ett allaktivitetshus och fritidsgården flyttade in i huset. Fler viktiga händelser redovisas under respektive verksamhet. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Netto Verksamhetschef redovisade ett underskott på 700 tkr. Den främsta orsaken är en felaktig budgetreducering på 500 tkr. Ökade konsultkostnader liksom kostnader för rekrytering av ny samhälls- byggnadschef försämrade resultatet ytterligare. Intäkterna för poolbilarna blev lägre än förväntat. Fastigheter inklusive vaktmästeri redovisade ett underskott på drygt 1,9 mkr. Intäkterna blev mindre än budgeterat, men kostnaderna minskade samtidigt med nästan lika mycket. En hyra för förskolemodulerna vid Mossebo var inte budgeterad för Underskottet beror även på ökade kostnader för larm och brandskydd, försäkringar och konsulter. Resultatet för simhall och gym blev ett underskott på 22 tkr vilket beror på mindre intäkter än väntat. Verksamheten kompenserade delvis underskottet med sparsamhet vad gäller inköp. Lokalvården redovisade ett överskott på 159 tkr främst på grund av sparåtgärder samt en del icke budgeterade intäkter. Sparåtgärderna var främst att man avstod från fönsterputsning och hade väldigt lite personalutbildning. Resultatet för gata och park var ett underskott på 1,1 mkr. Kostnaderna för skötsel av gator och parker blev högre än budgeterat liksom kostnaden för konsulter. Åtstramningar inom inköp och entreprenader samt minskad elförbrukning minskade underskottet. Miljö och bygg redovisade ett överskott på 362 tkr främst beroende på två vakanta tjänster under året, vilket minskade kostnaderna. Bibliotek och kultur redovisade ett överskott på 93 tkr mot budget. Räddningstjänsten redovisade ett underskott på 562 tkr mot budget. Några stora kostnader som låg bakom underskottet var rekrytering och utbildning av nya brandmän för att fylla vakanser, semesterskadestånd, arbetsmiljöåtgärder samt inköp av personsökare. Verksamhetschef Tjänsten som verksamhetschef har varit vakant från 1 april till 31 december. Kommunchefen var tillförordnad samhällsbyggnadschef och delade ansvaret med fastighetschefen. 40 Samhällsbyggnad Vansbro kommun årsredovisning 2013

16 Energi- och klimatrådgivning samt energistrateg Energi- och klimatrådgivaren och energistrategen är organiserade under samhällsbyggnadschefen men finansieras av medel från Energimyndigheten. Båda tjänsterna delas mellan Vansbro och Malung- Sälens kommuner med 50 procent vardera. Energi- och klimatrådgivaren har under året bland annat deltagit i nätverket för hållbara transporter och gjort ett antal företagsbesök för att informera om företagens möjligheter att effektivisera sin energianvändning. Energistrategen har främst arbetat mot de kommunala verksamheterna med energibesparande åtgärder. Till och med 2013 har den totala elanvändningen i kommunens verksamheter minskat med 13,6 procent. Målet för 2014 är 12 procent. Fastigheter inklusive vaktmästeri Bygget av en ny brandstation påbörjades under hösten, och verksamheten genomförde även projektering och upphandling av utbyggnad av Myrbacka skola med byggstart april maj Byggnaden är en av sex pilotbyggnader i Dalarna inom EUprojektet MountEE. Det innebär bland annat att byggnaden blir ett minimienergihus som förbrukar max 69 kwh per kvadratmeter och år jämfört med kravet på 158 kwh per kvadratmeter och år, det vill säga mer än en halvering av förbrukningen. Arbetet med brandskyddsåtgärder på kommunens skolor och förskolor, utvändig målning av Berghedens skola samt ny takbeläggning på Parkskolan fortsatte, liksom energioptimeringsprogrammet.en konsult förstärkte fastighetsenheten tillfälligt när fastighetschefen fick ett utökat enhetsansvar. Simhall och gym Under 2013 har en UV-ljusanläggning installerats. Anläggningen har förbättrat arbetsmiljön avsevärt genom att minska förbrukningen av klor. En träningslokal byggdes om för att möta en ökad efterfrågan på gruppträningar och alla solarier togs bort. Lokalvården Personal inom lokalvården har under året genomgått en certifieringsutbildning för lokalvårdare samt ett antal internutbildningar. På grund av pensionsavgångar gjorde lokalvården flera nyrekryteringar. Gata och park Hängbron till Grönalid reparerades och öppnade lagom till Vansbrosimningen. En promenadväg längs älven mellan hängbron och Herrgården anlades. Under året upphandlade gata och park en funktionsentreprenad av kommunens gator och parker inklusive yttre skötsel (snöskottning, gräsklippning med mera) av kommunens fastigheter. Utbytet av belysningsarmaturer fortsatte. Tjänsten som gatuingenjör har varit vakant och trots upprepad annonsering har verksamheten inte kunnat tillsätta tjänsten. En konsult har varit inhyrd på halvtid för att sköta gatuingenjörstjänsten. Miljö och bygg Byggnadsinspektören slutade i april och en miljöoch hälsoskyddsinspektör var tjänstledig under andra halvan av året. En konsult anlitades på 20 procent för de tekniska delarna i byggloven. De sista delarna i kommunen, Vansbro och Dala-Järna, är nu digitaliserade för primärkartan. Bibliotek och kultur Fritidsverksamheten och biblioteksfilialen i Dala- Järna sammanfördes under året i ett allaktivitetshus. En översyn och uppdatering av reglementen för bidrag till studieförbunden genomfördes, och verksamheten förnyade policy och riktlinjer för bidrag till UngKultur. Biblioteket införde två nya e-tjänster, dels e- böcker från FörlagEtt i mobilen, dels en mobil bibliotekskatalog. Upphandlingen av självbetjäningsautomater är genomförd och både huvudbiblioteket i Vansbro och allaktivitetshuset i Dala-Järna inför självbetjäning i början av Biblioteket har gått in i SKL Kommentus upphandling Litteratur 2013, vilket innebär minskade mediekostnader för biblioteket. Skolbiblioteket omfattas också av avtalet. Vansbro kommun har konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning för medborgarna. Rådgivningen sker via telefon och besök. Under 2013 har rådgivningen gjort förebyggande arbete i form av två föreläsningar. Vansbro kommun årsredovisning 2013 Samhällsbyggnad 41

17 Räddningstjänsten Kommunen beslutade att bygga en ny räddningsstation i Grönalidsområdet och gjorde en upphandling för detta. Byggnationen startade i september och beräknas vara klar i augusti Åtta nya brandmän rekryterades varav två kvinnor. Av de åtta var det fem som var utbildade, och två hade dessutom C-körkort. C-körkortsutbildning för fem brandmän påbörjades under hösten och tre blev klara med det. Tillsynsverksamheten mot företag och kommunen har pågått hela året. Utbildningar i heta arbeten och hjärt-lungräddning pågår kontinuerligt gentemot både allmänheten och företag. Larmen var ungefär lika många som ett normalår. Larm på grund av soteldar ökade något, vilket kan förklaras med dåligt torkväder för veden sommaren Mål och måluppfyllelse Resultatet Budgeten överskreds med 3,7 mkr. Anledningarna är flera, bland annat inhyrning av förskolemoduler utan att man budgeterade för detta i beslutet, ökade konsultkostnader på grund av vakanta tjänster, samt minskade intäkter. För målet Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner redovisas siffror för 2011 och 2012 eftersom siffrorna för 2013 inte är klara för jämförbara kommuner. Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Budget hålls. Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner. Nettoresultat i förhållande till budget, %. Räddningstjänst nettokostnad per invånare. Bibliotek nettokostnad per invånare. Miljö och hälsoskydd nettokostnad per invånare. 99,8 % 105,6 % 2011: kr/invånare : kr/invånare : 610 kr/invånare : 637 kr/invånare : 174 kr/invånare : 175 kr/invånare Inriktningsmål 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till Antal personal med 100 % kompetensutveckling. kompetensutvecklingsplaner, mål 100 %. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på Medarbetarindex. 8 9 sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen. Frisktalet ska uppgå till minst 95 %. 93,60 % 96,25 % Inriktningsmål 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Korta handläggningstider enligt PBL (plan- och Handläggningstiden ska Delegation 2 veckor Delegation 2 veckor bygglagen). vara högst 10 veckor. Nämnd 8 veckor Nämnd 7 veckor 1 Genomsnitt alla kommuner 814 kr/inv; liknande kommuner kr/inv; glesbygdskommuner kr/inv. 2 Genomsnitt alla kommuner 837 kr/inv; liknande kommuner kr/inv; glesbygdskommuner kr/inv. 3 Uppgifter för 2013 är ännu ej tillgängliga. 4 Liknande kommuner 468 kr/inv; glesbygdskommuner 545 kr/inv. 5 Liknande kommuner 494 kr/inv; glesbygdskommuner 557 kr/inv. 6 Liknande kommuner 141 kr/inv; glesbygdskommuner 184 kr/inv. 7 Liknande kommuner 153 kr/inv; glesbygdskommuner 173 kr/inv. 8 Ej möjligt att jämföra på grund av förändrad organisation. 9 Mätning genomfördes ej. 42 Samhällsbyggnad Vansbro kommun årsredovisning 2013

18 Kommentarer till måluppfyllelse Bibliotekets kostnader var 80 kronor högre per invånare än i motsvarande glesbygdskommuner. Det beror till stor del på att viss skolbiblioteksverksamhet har bedrivits inom ramen för folkbibliotekets verksamhet. Medarbetarbetarnas frisktal (anställda med högst fem sjukdagar under året) ökade sedan 2012 och överstiger målet att ha ett frisktal på minst 95 procent. Handläggningstiderna för ärenden enligt plan- och bygglagen var betydligt kortare än de lagstadgade tio veckorna. Nämndärenden hade en något längre handläggningstid, dels beroende på att dessa ärenden kan vara mer komplicerade, dels för att nämndsammanträden bara hålls omkring åtta gånger per år. Nyckeltal Simhallen Antal besök Kostnadstäckningsgrad i procent Nettokostnad per medborgare, kr Nettokostnad per besök, kr Bibliotek Utlåning Vansbro Utlåning Dala-Järna Utlåning totalt Utlån per invånare 9,5 10,48 10,49 Kostnad per utlån och invånare, kr 53,83 43,26 45,25 Bibliotekskostnad per invånare, kr Kostnad för allmänkultur per invånare, kr 26,10 15,88 17,37 Kostnad kulturföreningar per invånare, kr 36,82 36,52 44,69 Kostnad för studieförbund invånare, kr 98,76 93,60 93,08 Miljö och bygg Antal registrerade ärenden Bygglov/bygg- och rivningsanmälningar Förhandsbesked Strandskyddsdispenser Värmepumpar varav bergvärme varav ytjordvärme Lokalvården Antal m Kostnad per m 2, kr Vägbelysning Antal gatubelysningspunkter Kostnad per ljuspunkt, kr Skuld- och konsumentrådgivning Budget och skuldsanering, antal nya ärenden Konsumentvägledning, antal kontakter Förebyggande, antal föreläsningar 2 Kostnad för skuld- och konsumentrådgivning per invånare, kr 54,54 51,50 Räddningstjänsten Antal larm Energistrateg och energirådgivare Antal miljöfordon som uppfyller miljökrav Tillförd energi för uppvärmning och varmvatten till lokaler inklusive all elanvändning (kwh/m 2 ) 220,1 209,9 198,1 Vansbro kommun årsredovisning 2013 Samhällsbyggnad 43

19 Framtid En brukarenkät för biblioteket genomförs och sammanställs Verksamheten bör även göra en översyn 2014 av föreningsbidrag och vilka verksamheter som betalar vad. Behovet av budget- och skuldrådgivning i kommunen är fortfarande stort. Budgeten för lokalvården blir mindre 2014 vilket medför att man inte kan sätta in så många vikarier. Det kommer att påverka städkvaliteten. Rekryteringen av deltidsbrandmän innebär att personalstyrkan nu är i fas med pooltjänster som kan täcka upp. I övriga Sverige är det svårt att rekrytera deltidsbrandmän men Vansbro kommun har inte haft det problemet ännu. Vid varje tillfälle som det söks personal så har det varit cirka tio sökande, vilket är mycket bra. Arbetet med räddningsstationen fortsätter enligt plan och stationen ska vara inflyttningsklar den 1 augusti. Utbyggnaden av Myrbacka skola påbörjas i april och blir klar till halvårsskiftet En ny gatuingenjör ska anställas efter att tjänsten varit vakant en längre tid. Kommunens utbyte av armaturer på gatubelysningen fortsätter kommande år. Övriga händelser under året Biblioteket och kulturen samarrangerade en mängd kulturarrangemang under 2013, bland annat påsklovs-lan på Smedbergsskolan, författarbesök, demensföreläsningar, högläsning för dementa, konserter och discon. Byggnadsbränderna minskade under året men två fastigheter blev totalförstörda. Soteldar ökade under året.ivpa-verksamheten (I väntan på ambulans) är en mycket viktig trygghetsfaktor för kommunens invånare. Räddningstjänsten är organiserad i tre små snabba enheter som rycker ut på 90 sekunder, vilket ger dem som bor i ytterområdena snabbare hjälp än med den tidigare organisationen. Sotarna har utrustats med hjärtstartare och brandsläckare och har det nya radiosystemet Rakel med tillgång till alla larm. Ett nytt ventilationsaggregat installerades på förskolan Triangeln. Om samhällsbyggnad Verksamhet Fastigheter inklusive vaktmästeri Gata/park Miljö och bygg Lokalvård Simhall och gym Räddningstjänst Bibliotek och kultur Tillförordnad verksamhetschef: Elisabeth Rooth Eriksson Mejladress: elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se Fastighetschef med utökat ansvar: Jan Bjelvenmark Mejladress: jan.bjelvenmark@vansbro.se 44 Samhällsbyggnad Vansbro kommun årsredovisning 2013

20 Övergripande inklusive kommunkansli Övergripande inklusive kommunkansli redovisade ett överskott på 2,0 mkr mot budget. Avvikelserna beror till stor del på lägre personalkostnader än budgeterat och på att behovet av företagshälsovårdsliknande tjänster var mindre än beräknat. Överskott redovisades också inom kostenheten, medan kommunchefens kansli redovisade ett underskott på grund av ökade kostnader för Dalatrafik. Årets viktigaste händelser Projektet Utmaningen startade i slutet av 2012 och pågår till och med oktober Projektet finansieras av Tillväxtverket, Region Dalarna och Vansbro kommun och syftar till att nå en positiv tillväxt genom samverkan och samsyn. I Utmaningen har en rad fokusgrupper startat bland annat kring turismutveckling, samverkan mellan skola och lokalsamhälle, kompetensförsörjning och kultursamverkan. Kommunkansliet gjorde två förstudier en om den framtida användningen av järnvägsstationen och en om cykel- och vandringsleder. Förstudien om järnvägsstationen ska ligga till grund för ett inriktningsbeslut 2014, och förstudien om cykeloch vandringsleder resulterade i en projektansökan som Kommunbygderådet lämnat in till Allmänna arvsfonden. Arbetet med en ansökan om brytningstillstånd på Nolåkersflotten påbörjades.det näringslivsfrämjande arbetet via Näringslivssamverkan ekonomisk förening och samarbetet med turistbyrån fortsatte. Efter flera år av diskussioner om samverkan inom turistbyråverksamheten beslutade kommunen att gå in som ägare i Visit Södra Dalarna, som är ett turismutvecklingsbolag som arbetar för att stärka besöksnäringen i de deltagande kommunerna, vilka förutom Vansbro är Gagnef, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Falun och Borlänge. Flera detaljplaner reviderades under året, men ett stort arbete återstår. Kommunen genomförde även 2013 en demokratidag på högstadiet och gymnasiet, och denna gång medverkade också tjänstemän och inte enbart politiker. Tio kommundelsträffar genomfördes. Inom kommunkansliet tillsattes en ny tjänst som ungdomssamordnare på 25 procent. Ungdomssamordnaren ska vara en länk mellan ungdomar, politiker, tjänstemän och övriga kommuninvånare, möjliggöra mötesplatser och forum där ungas synpunkter lyfts fram och stödja ungdomars initiativ och engagemang på övergripande nivå. En kartläggning har gjorts av Vansbro kommuns styrdokument. Lokala servicepunkter (mötesplatser där invånare kan få personlig service och information) startades i Nås, Dala-Järna, Äppelbo och Vansbro. I samband med detta introducerade kommunen Förvaltningen på plats, där medborgarna fick möjlighet att träffa tjänstemän från kommunen, utifrån olika teman. Tidningen Uppdrag Vansbro kom ut med sex nummer och belyste olika arbetsplatser, yrkesroller och händelser under året. Tillsammans med räddningstjänst, reception, kommunsekreterare och kommunchef fortsatte kommunkansli arbetet med att skapa en beredskap för krisinformation. Under året har Vansbro kommun och Vansbrosimningen synts tillsammans i flera olika sammanhang under Vinterveckan i Mora i samband med Vasaloppet, under simmarhelgen och Vansbrosimningen och i annonsering i exempelvis tågtidningen Hit och Dit. Verksamhetsstöd personal fortsatte att utveckla det personaladministrativa systemet Heroma för att underlätta det dagliga löne- och personalarbetet för chefer. Det handlar bland annat om att förenkla och utveckla självservice (egenrapportering), ta fram underlag för uppföljning av ekonomi och sjukfrånvaro med mera. Samarbetet med de övriga kommunerna Leksand, Gagnef och Rättvik fortsatte genom nätverksmöten inom bland annat lön, rehabilitering och personal. Ett nytt personalpolitiskt handlingsprogram har tagits fram och arbete pågår med riktlinjer och rutiner inom flera områden. Inom verksamhetsstöd ekonomi har det skett personalförändringar, bland annat rekrytering av en kvalificerad redovisningsekonom och redovisningsekonom. Verksamhetsstöd ekonomi har också arbetat med internkontrollplaner som blir klara i början av Vansbro kommun årsredovisning 2013 Övergripande inklusive kommunkansli 45

21 It-funktionen ansvarar för all it-drift i kommunen. Totalt rör det sig om ett femtiotal servrar och omkring 600 datorer, samt it-infrastruktur mellan ett tjugotal arbetsplatser. Vissa uppgraderingar av programvaror har krävt uppdatering av databashotell och även inköp av ny hårdvara. Färdigställandet av serverrum enligt MSB:s normer har ökat it-säkerheten, men kylanläggningen i serverrummet drabbades av flera driftstopp under året, vilket är allvarligt. Drygt hälften av alla hyrda datorer byttes ut när leasingperioderna löpt ut, och i övrigt togs ett femtiotal surfplattor i drift, vilket innebär ett nytt arbetssätt med helt nya verktyg. Implementeringen av it-stöd i skolorna har skapat ett behov av trådlösa nät, som installerats på flertalet arbetsplatser i skolorna under året. På Smedbergsskolan installerades en helt ny lösning för trådlös datakommunikation och utbyggnaden fortsätter Kommunens livsmedelsupphandling blev klar i oktober. I och med de nya livsmedelsavtalen har Vansbro ökat andelen inköp av ekologiska produkter. Kostutredningen fortsatte hela 2013 och beräknas bli klar i mars sjukfrånvaro, tjänstledigheter och föräldraledighet samt lägre kostnader för föreningsbidrag på grund av färre aktiviteter hos föreningarna. Vissa kostnader har samtidigt tillkommit då verksamheter gjort förändringar som inte planerats i samråd med it-funktionen. Kostverksamheten gav ett överskott på knappt 800 tkr, varav 300 tkr var en felbudgetering som hörde till samhällsbyggnad och som justeras Andra budgetavvikelser skedde inom framför allt livsmedel och transporter, där livsmedelskostnader blev mindre än beräknat på grund av ändrade menyer, färre lagade portioner och sänkta inköpspriser till följd av de nya livsmedelsavtalen. För kommunchefens kansli redovisades ett underskott på 223 tkr. Dels ökade kostnaderna för Dalatrafik med 216 tkr, dels blev arvodena totalt 63 tkr högre för kommunstyrelsen. Intäkterna ökade samtidigt för kommunens skogsfastigheter. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Netto Verksamheten övergripande och kommunkansli redovisade ett överskott på 2,0 mkr för En viktig orsak är oförutsedda händelser inom verksamhetsstöd personal, bland annat dödsfall i personalgruppen. Under rekryteringen skötte en vikarie tjänsten vilket innebar en lägre lönenivå än budgeterat. Den samrekrytering av systemadministratör för Heroma, som skulle göras tillsammans med Leksand, Rättviks och Gagnefs kommuner, kunde inte genomföras 2013 på grund av att kommunerna prioriterade olika. Planerade rekryteringar av en personalsekreterare senarelades liksom rekrytering av en samordnare för personalförsörjning. Totalt medförde detta ett överskott på 550 tkr. Överskottet härrör också från ett lägre utnyttjande av företagshälsovårdsliknande tjänster. Dessa kostnader är svåra att beräkna och kan förändras betydligt Verksamhetsstöd ekonomi redovisade ett överskott på 833 tkr inom ekonomi och it. Den främsta orsaken är lägre personalkostnader på grund av 46 Övergripande inklusive kommunkansli Vansbro kommun årsredovisning 2013

22 Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål 1: Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Budget hålls. Nettoresultat i förhållande till budget, % Inriktningsmål 2: Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetens. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till kompetensutveckling. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen. Antal medarbetare med 93 kompetensutvecklingsplaner, mål 100 % 1). Medarbetarindex, egen mätning 1). Frisktalet, mål 95 %. 97,5 94 2) Inriktningsmål 5: Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 2013 Medborgarna ges möjlighet att delta i kommunens KKiK, mål över utveckling. Medborgarna får ett gott bemötande. KKiK, mål över ) Nytt mått ) Enkäten genomfördes inte Nyckeltal Kostverksamheten * Livsmedelskostnad (kr/ producerad portion) 12,42 16,00 12,35 Andel ekologiska livsmedel 1) < 1 % 1) Under oktober december 2013 ökade andelen ekologiska inköp till 18 procent. Framtid 2014 hålls två val, dels valet till EU, dels till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Det innebär en stor arbetsbelastning på sekretariatet. Under 2014 måste kommunen utveckla sina e-tjänster till medborgarna. Det underlättar för medborgarna och gör förvaltningen effektivare. Ett ledarutvecklingsprogram ska också genomföras. Detta är en grund för en senare satsning på medarbetarskap. Projektet Utmaningen avslutas 2014 och det måste göras en överlämning av de olika delarna för att få en fortsatt utväxling av det arbete som gjorts i projektet. Lis-planen behöver revideras omgående, liksom en rad detaljplaner. Utvecklingen av samverkan med Vansbrosimningen ska fortsätta. Kommunen ska fortsätta att ha en årlig demokratidag och Förvaltningen på plats fortsätter Kartläggningen som gjordes 2013 av Vansbro kommuns styrdokument ska leda till en uppdatering och aktualisering. Samverkan fortsätter med Leksand, Gagnef och Rättvik kring systemadministrationen av Heroma. Arbetet med att ta fram och tydliggöra styrdokument inom personalområdet fortsätter. Eftersom för- och grundskolan planerar att öka användningen av modernt it-stöd behöver itfunktionen anpassa såväl it-drift som infrastruktur så att den dimensioneras efter behov. Utredningen av kostverksamheten ska slutföras och redovisas. Om övergripande inklusive kommunkansli Verksamhet Näringslivs-, utvecklings- och informationsfrågor samt föreningsbidrag Folkhälsofrågor, ungdomssamordning och kostverksamhet Övergripande fysisk planering Kollektivtrafik Administration för de politiska organen, ekonomi och personal Upphandling och it-drift Vansbro kommun årsredovisning 2013 Övergripande inklusive kommunkansli 47

23 Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunfullmäktige Resultat: 92 tkr Kommunfullmäktige redovisade ett underskott på 92 tkr, bland annat på grund av kostnader för utbildning och många uppvaktningar av medarbetare som arbetat i kommunen i 25 år. Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och hade under året nio sammanträden. Fullmäktige beslutade om strategisk plan , åtgärdsplan för 2013, ny Lis-plan (landsbygdsutveckling i strandnära lägen), investering i ny räddningsstation, nytt personalpolitiskt handlingsprogram och ny belysningspolicy. Fullmäktige beslutade även om mottagning av ensamkommande flyktingbarn och att gå in som delägare i Visit Södra Dalarna. Hela kommunfullmäktige fick utbildning i kommunal ärendehantering. Demokratiberedningen hade nio sammanträden under året och arbetade med utformning av kommunala protokoll, översyn av reglementen och hur uppföljning och återrapportering till fullmäktige ska ske. Frågan om antal ledamöter kommande mandatperiod skickades också ut på remiss till de politiska partierna. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Netto Jävsnämnd Resultat: 35 tkr Jävsnämnden redovisade ett underskott på 35 tkr mot budget. Jävsnämnden behandlar ärenden och myndighetsutövning om det uppstår jäv mellan kommunens egna verksamheter. Nämnden hade åtta protokollförda sammanträden. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Netto Överförmyndare Resultat: 48 tkr Överförmyndaren är en tillsynsmyndighet som kommunen måste ha, och som utövar tillsyn för att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Verksamheten regleras i första hand av föräldrabalken, förvaltningslagen och kommunallagen. Vansbro kommun ingår i Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna, tillsammans med Mora, Orsa, Leksand, Rättvik och Älvdalen. Under hösten hölls i Vansbro en omfattande utbildning för gode män till ensamkommande flyktingbarn. Driftredovisning tkr Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Kostnader Intäkter Netto Kommunfullmäktige och övriga nämnder Vansbro kommun årsredovisning 2013

24 Revisorer Resultat: +10 tkr Årets viktigaste händelser Kommunens revisorer genomförde 2013 en revision inom ramen för god revisionssed. Revisorerna ska förutom god revisionssed också i sitt arbete följa kommunallagen och fullmäktiges antagna revisionsreglemente. Nedan redovisas de aktiviteter revisorerna har genomfört för att skaffa ett underlag för sin bedömning. Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande Revisorerna har granskat styrelsens och nämndernas ansvarsutövning. Med ansvarsutövande menas aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verksamheten och ekonomin. Granskning av årsredovisningen Kommunens årsredovisning regleras i den kommunala redovisningslagen och det är den kommunala revisionens uppgift att bedöma om kommunen i sin redovisning följt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Fördjupade granskningsprojekt I de fördjupade projekten granskar revisorerna utvalda delar av verksamheten. Revisorernas fördjupade granskning 2013 omfattade dessa delar: Kommunens delårsrapport Kommunens organisation Intern kontroll Jämförelsetal Årsredovisning och bokslut Löpande granskningsarbete Revisorerna följde nämndernas och kommunstyrelsens verksamhet genom studiebesök, träffar med förtroendevalda och anställda, protokollgransk- ning samt uppföljningar och mindre granskningar utifrån revisorernas iakttagelser. Revisorerna biträddes under året av företaget KPMG AB som har utfört granskningar och uppföljningar på uppdrag av revisorerna. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kostnader Intäkter Netto För 2013 års granskningsarbete fick revisorerna ett anslag på 510 tkr. Kostnaderna uppgick till 500 tkr. Mål och måluppfyllelse Revisorerna planerade ett antal specifika granskningar under året, enligt revisorernas risk- och väsentlighetsanalys. Alla planerade granskningar genomfördes. Resultaten av granskningarna har redovisats och kommunicerats med de berörda. Revisionen bedömer att målen uppfylldes vad gäller planerad och utförd revision. Nyckeltal kr Revisionskostnad per invånare Framtid Allt mer kommunal verksamhet bedrivs genom samarbete med andra kommuner. Revisionen kommer därför framöver att utveckla samarbetsformerna med revisorerna från Vansbros samarbetskommuner. Det är även viktigt att utveckla lekmannarevisionen i kommunens aktiebolag. Revisionen ska fortsätta utvecklingsarbetet inom ramen för sin risk- och väsentlighetsanalys. Vansbro kommun årsredovisning 2013 Revisorer 49

25 Om revisorerna Revisorerna är ett demokratiskt kontrollinstrument som har kommunfullmäktiges uppdrag att granska alla kommunens verksamheter oavsett om de bedrivs i styrelse, nämnd eller stiftelse under kommunens ansvar. Enligt kommunallagen ska revisionen varje år bland annat granska: om kommunstyrelsens, fullmäktigeberedningars och kommunala bolags verksamhet utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt om verksamheten bedrivs enligt de mål som kommunfullmäktige fastställt om räkenskaperna är korrekta och rättvisande om kommunen uppfyller lagens krav om den interna kontrollen som utövas inom verksamheten är tillräcklig. Revisorerna ska varje år i revisionsberättelsen uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och de enskilda ledamöterna i denna. En viktig del i den årliga granskningen är att bedöma om kommunstyrelsens ansvarsutövande är tillfredsställande. Syftet är att pröva om styrelsens aktiva åtgärder är tillräckliga när det gäller att styra, följa upp och kontrollera verksamheterna. Den prövningen görs utifrån fyra perspektiv: Ledning och styrning Verksamhetsplanering Tillämpning och genomförande Resultat och måluppfyllelse Ordförande: Gösta Lindkvist Ledamöter: Elisabeth Lindén Brandt, vice ordförande Jörgen Steffansson, Allan Holmgren, Carl Bergström Revisorerna granskar årligen delårsrapporten och kommunens årsredovisning som regleras i den kommunala årsredovisningslagen och bedömer då om redovisningen skett enligt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomisk ställning. 50 Revisorer Vansbro kommun årsredovisning 2013

26 Finansiering Resultat: +18,9 mkr Nettokostnad, tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kapitalkostnadsintäkt Realisationsvinster och -förluster Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna Momskompensation, omsorgsboende Återbetalning av AGS-premie Statliga investeringsbidrag Återbetalning av moms Kundförluster Löneökningar Avskrivningar Skatteintäkter Utjämningssystemet Utjämning, LSS-kostnader Fastighetsavgift Finansiella kostnader och intäkter Finansiell leasing av biobränsleanläggning Summa Kommentarer Kapitalkostnadsintäkt Kapitalkostnadsintäkt är den intäkt som motsvarar kapitalkostnaderna som fördelats på verksamheterna. Realisationsvinster och realisationsförluster Realisationsvinsten blev totalt 103 tkr när fastigheterna Muraren 2, Myrbacka 6:9 och Saltvik 118:19 såldes. Kommunen sålde också bilar för 163 tkr. Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget som rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ett belopp var budgeterat under finansiering för att täcka underfinansieringen. Efter avstämning av dessa kostnader mot budget blev resultatet ett överskott på 1,7 mkr. Momskompensation för omsorgsboende Kommunen momskompenserades med 214 tkr för lokalhyror inom omsorgsboende. Momsåterhämtning Kommunen har ansökt om och fått återbetalning av moms på 898 tkr från åren Löneökningar Löneökningar inklusive sociala avgifter fördelades till verksamheterna med 998 tkr mer än budgeterat. Avskrivningar Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivning- Vansbro kommun årsredovisning 2013 Finansiering 51

27 arna (exklusive en leasad biobränsleanläggning) blev 0,3 mkr mindre än budgeterat. Avskrivningen av immateriella tillgångar var 0,8 tkr, avskrivningen av byggnader och anläggningar 9,7 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 1,7 mkr. Skatteintäkter Skatteintäkterna bestäms av kommunens skattesats på summan av invånarnas beskattningsbara inkomst. I årets skatteintäkter ingår dessa delar tkr Preliminära skatteintäkter för bokslutsåret Prognos över slutavräkning för bokslutsåret Rättning av prognos över slutavräkning för året före bokslutsåret 1 Summa Utjämningssystem Syftet med utjämningen är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift. kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. tkr Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Summa Utjämning av LSS-kostnader Kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Kommunen fick 2013 betala en avgift på 6,6 mkr. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, var 12,3 mkr. Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 med en kommunal fastighetsavgift som kommunerna får från staten. Intäktsökningen neutraliserades genom att kommunens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. Inkomstutjämning I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna. Kostnadsutjämning Systemet syftar till att jämna ut strukturella behovsoch kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. Regleringsbidrag och regleringsavgift Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus Finansiella kostnader och intäkter Finansnettot (exklusive leasing av biobränsleanläggning) var 0,4 tkr, varav kostnadsräntorna på lån var 1,4 mkr och räntan på pensionsavsättning 1,8 mkr. Intäktsräntan på lånet till Vansbro Teknik AB uppgick till 2,3 mkr. Finansnettot blev 2,1 tkr bättre än budgeterat. Finansiell leasing av biobränsleanläggning Biobränsleanläggningen förbättrade resultatet med 2,7 mkr. Under 2012 skrevs avtalen om med Nordisk Renting och Rindi Energi AB. Genom denna förändring blev avtalen samordnade i tid, så att de alla gäller till och med Förändringen i avtalen innebär att båda avtalen betraktas som finansiell leasing. En rättelse av bokföringen för de båda avtalen gjordes 2013, vilket förbättrade resultatet. Nedan redovisas 2013 års olika delar. tkr Hyresintäkt Avskrivning Räntekostnad Summa Finansiering Vansbro kommun årsredovisning 2013

28 Kommunkoncernen Resultatet i kommunkoncernen var 11,8 mkr för Balansomslutningen uppgick till 628,9 mkr och soliditeten var 34 procent. Vansbro Teknik AB redovisade ett underskott på 2,4 mkr, Dala Vatten och Avfall AB ett överskott på 15 tkr och Stiftelsen Vansbrohem ett överskott på 915 tkr. Några av årets händelser var att Vansbrohem färdigställde ett seniorboende, Vansbro Teknik och Dala Vatten och Avfall började ta fram förnyelseplaner för VAledningar, och Storängets pumpstation byttes ut. Vansbro kommunkoncern omfattar bolaget Vansbro Teknik AB som är helägt av kommunen, Dala Vatten och Avfall AB där kommunen äger 25 procent och samt Stiftelsen Vansbrohem som är en allmännyttig bostadsstiftelse helägd av kommunen. Nedan redovisas årets händelser och resultat för koncernen och de olika koncerndelarna. Nyckeltal för koncernen Årets resultat, tkr Nettokostnad genom skatteintäkter, % Nettokostnadsandel, % Investeringar, tkr Soliditet, % Eget kapital, tkr Kommentar: 1 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter. Vansbro Teknik AB Resultat efter finansiella poster: tkr Resultatet Resultatet efter finansiella poster var ett underskott på 2,4 mkr och resultatet efter skatt var 0 tkr. Ekonomin för Vansbro Teknik AB under 2013 försämrades kraftigt på grund av eftersatt underhåll inom VA-verksamheten. Akuta reparationsåtgärder gjorde att bolaget överskred kostnadsbudgeten. Intäkterna för VA-verksamheten blev också betydligt lägre än förväntat då vattenförbrukningen minskade kraftigt. Avfallsverksamheten följde däremot budget. Varje verksamhetsområde bär sina egna kostnader med de intäkter de får. Årets viktigaste händelser Under året investerade bolaget 1,1 mkr i utbyte av pumpstation på Storänget och 2,7 mkr i övriga åtgärder. Kostnaden för akuta reparationsåtgärder var 1,3 mkr. Bolaget tog nya externa lån på 7 mkr. Samarbetet med kommunens tjänstemän och politiker fungerade mycket bra. Finansiella nyckeltal tkr Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Justerat eget kapital Investeringar Långfristiga skulder Soliditet, % 5,2 8,4 6,3 Vansbro kommun årsredovisning 2013 Kommunkoncernen 53

29 Tekniska nyckeltal Förbrukning, vatten (m³) Anslutna fastigheter antal vatten (m³) avlopp (m³) Andel otjänligt vatten producerat kemiskt, % mikrobiologiskt, % Antal vattenläckor per 10 km ledning 0,72 0,4 0,51 Behandlad mängd vatten, reningsverk (m³) Reningsgrad fosfor, % BOD (biologiskt nedbrytbart material), % Framtid Vatten- och avloppsnätet har betydande investeringsbehov under en lång tid framöver, vilket kommer att kräva höjda taxor. Bolaget har börjat ta fram långsiktiga förnyelseplaner för VA-ledningar för alla fyra ägarkommuner (Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro). Planerna beräknas vara klara våren Om Vansbro Teknik AB Vansbro Teknik AB är ett helägt dotterbolag till kommunen och är huvudman för vatten och avlopp och renhållning. Styrelsen består av politiker från Vansbro kommun. Bolaget har inga egna anställda utan köper drift och administration av Dala Vatten och Avfall AB. Vd: Örjan Furn Mejladress: orjan.furn@dalavattenavfall.se Dala Vatten och Avfall AB Resultat efter finansiella poster: +15 tkr Resultatet Årets resultat efter skatt var 15 tkr. Bolaget vidarefakturerade merparten av sina kostnader till driftbolagen i Vansbro, Rättvik, Leksand och Gagnef. Årets viktigaste händelser Bolaget beslutade om nya ägardirektiv som gäller från och med En uppföljning av ägarmålen för gjordes av Sweco. Analysen visade att bildandet av Dala Vatten och Avfall AB har inneburit många positiva effekter för ägare, medarbetare och kunder. Kundnöjdheten inom VA och avfall är mycket hög enligt den senaste mätningen hösten 2013 och visar en ökande trend. Bolaget gjorde en medarbetarundersökning våren 2013 med mycket goda resultat vad gäller personalens trivsel och hälsa. Både personalomsättningen och sjukfrånvaron var fortsatt mycket låg inom Dala Vatten och Avfall AB. Bolaget genomförde flera utbildningar för att utveckla personalen och företaget. Dala Vatten och Avfall AB började tillsammans med Vansbro Teknik AB att ta fram förnyelseplaner för VA-ledningar för alla fyra kommuner (se ovan). Nyckeltal tkr Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Justerat eget kapital Soliditet, % 4,4 1,5 1,6 Total sjukfrånvaro (inklusive långtidsfrånvaro), % Framtid Dala Vatten och Avfall AB planerar att göra ett flertal utvecklingsarbeten 2014: Framtagning av nya långsiktiga mål för bolaget Medarbetarundersökning Utredning om ett huvudmannaskap Säkrad kompetensförsörjning inom VA inför många pensionsavgångar de närmaste åren VA-planer för alla fyra kommuner Nya föreskrifter för avfall 54 Kommunkoncernen Vansbro kommun årsredovisning 2013

30 Om Dala Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB samordnar driften och administrationen av vatten och avlopp och avfallshantering i Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro. Bolaget ägs till lika delar av kommunerna och startade Vd: Örjan Furn Mejladress: orjan.furn@dalavattenavfall.se Stiftelsen Vansbrohem Resultat: +915 tkr Resultatet Vansbrohem redovisade för 2013 ett överskott på 915 tkr, främst på grund av att räntekostnaderna blev 988 tkr lägre än budgeterat. Hyresintäkterna ökade med 1,1 mkr medan övriga intäkter minskade med 528 tkr. I övrigt ökade underhållskostnaderna medan personalkostnaderna minskade något. Årets viktigaste händelser Under 2013 färdigställde Vansbrohem ombyggnationen av fastigheten Tre Länkar 10 till ett seniorboende och tecknade avtal med Norecic AB om hyrning av fastigheten. Inflyttningen påbörjades i september och de flesta hyresgäster kommer från egna hus vilket är positivt eftersom det skapar ökade möjligheter för unga familjer att hitta bostäder i de hus som blir tillgängliga. Fastigheten Järna Storbyn 69:24, Säljevägen 23 i Dala-Järna, såldes vilket innebär att fyra av tretton radhus på Säljevägen är sålda. Vansbrohem investerade 1,7 mkr i sina fastigheter, bland annat i ombyggnad av bibliotekslokalerna i Dala-Järna för att få plats med fritidsverksamhet, samt fönsterbyten på övre våningen vid Odd Fellowgatan 4 och Hermelingatan 8 i Vansbro. Årets underhållsåtgärder innefattar omläggning av yttertak vid Ringvägen 1 och 3 i Dala-Järna. Antalet lediga bostäder ökade något och var i snitt 3,7 procent vilket motsvarar 26 lägenheter. Den 1 september upphörde Vansbrohems uppdrag att ansvara för den yttre skötseln vid kommunala fastigheter åt Vansbro kommun. Därför har Vansbrohem minskat personalstyrkan med en tillsvidaretjänst. Planerna på samverkan med kommunen har visat sig vara svåra att genomföra enligt de förslag som diskuterats tidigare. Det har resulterat i planer på att samlokalisera kommunens fastighetsavdelning med Vansbrohem i fastigheten Stinsen 2 när polisen flyttat ut ur dessa lokaler. Nyckeltal Vakansgrad, % 4,0 3,4 3,7 Soliditet, % 4,74 4,78 5,53 Likviditet, % Driftkostnad/m², kr Bokfört värde/m², kr Resultat/m², kr 12:34 1:54 19:29 Framtid Fortsatt låga räntor och en förhoppning om minskad vakansgrad gör att Vansbrohem ser fram mot 2014 med tillförsikt och förhoppningar om att klara verksamheten med ett gott resultat. Förhoppningsvis ska också samlokaliseringen med kommunens fastighetsavdelning och flytten till nya lokaler ge både effektiviseringar och ökad tillgänglighet för Vansbrohems kunder. Om Stiftelsen Vansbrohem Vansbrohem är en bostadsstiftelse som äger, bygger och förvaltar bostäder i Vansbro. Fastigheterna omfattar totalt 705 lägenheter och 43 lokaler samt garage och bilplatser. Den totala arean är kvadratmeter och stiftelsen har 14 tillsvidareanställda. Chef: Jörgen Israelsson Mejladress: jorgen@vansbrohem.se Vansbro kommun årsredovisning 2013 Kommunkoncernen 55

31 Driftredovisning (tkr) Bokslut 2013 Kostnad Intäkt Nettokostnad Avvikelse netto Budget 2013 Kostnad Intäkt Nettokostnad Bokslut 2012 Nettokostnad KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN Utbildning och arbete Vård och omsorg Samhällsbyggnad Övergripande inklusive kommunkansli Till kommunstyrelsens förfogande Kommunstyrelsens anpassningskrav SUMMA KOMMUNSTYRELSEN JÄVSNÄMND REVISON ÖVERFÖRMYNDARE VALNÄMND SUMMA FINANSIERING SUMMA Driftredovisning Vansbro kommun årsredovisning 2013

32 Resultaträkning Kommunen Sammanställd redovisning Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande intäkt Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader PERIODENS RESULTAT Vansbro kommun årsredovisning 2013 Resultaträkning 57

33 Investeringsredovisning (tkr) Budget År Restrerande/ förbrukat Avslutade investeringar Ombyggnad växel/reception Pågående investeringar Projektering för invallning Vansbro Verksamhetssystem VoO och IFO Räddningsstation Vansbro, projektering Ventilation och brandskydd MSB-anpassningar Självbetjäningsautomater bibliotek Renovering verkstadsmaskiner VUC Primärkarta Gatubelysning UV-ljus i bad och gym Mattransportvagnar Beslutade investeringar 2013 Räddningsstation Vansbro Myrbacka skola, om- och tillbyggnad Årliga investeringar Infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll It-investeringar Akuta verksamhetsinvesteringar Summa Bidraget från MSB kommer att fördelas under avskrivningsperioden. 2 Bidraget från Region Dalarna avseende hängbron till Grönalid kommer att fördelas löpande under avskrivningsperioden. 58 Investeringsredovisning Vansbro kommun årsredovisning 2013

34 Kassaflödesanalys Kommunen Sammanställd redovisning Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Ökning ( )/minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning ( )/minskning (+) förråd och varulager Ökning (+)/minskning ( ) kortfristiga skulder Ökning (+)/minskning ( ) kortfristiga avsättningar 1. MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Ökning av långfristiga fordringar Erhållna investeringsbidrag Ökning av långfristig leasingskuld Nyupptagna lån Amortering av skuld Minskning av förutbetalda anläggningsavgifter Amortering skuld, finansiell leasing av biobränsleanläggning MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (1+2+3) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel Vansbro kommun årsredovisning 2013 Kassaflödesanalys 59

35 Balansräkning Kommunen Sammanställd redovisning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Övriga materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd med mera Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda panter Uttagna pantbrev Avgår i eget förvar Summa ställda panter Ansvars- och borgensförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Kommunalt förlustansvar för egnahem Övriga förpliktelser Garantibelopp Fastigo 92 Visstidspension till förtroendevalda Borgensåtagande i Kommuninvest 36 Summa ansvars- och borgensförbindelser Balansräkning Vansbro kommun årsredovisning 2013

36 Nothänvisningar Sammanställd Kommunen redovisning Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen Realisationsvinst Inlösen bilar Momsbidrag omsorgsboende Hyresintäkt biobränsleanläggning Investeringsbidrag 106 Administrationsavgift löneväxling 18 Återvunnen moms 898 Interna poster Verksamhetens intäkter, kommunen Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen Personalförsäkringar och pensionskostnader som ej fördelats ut på verksamheterna Försäkring, fastighetsskatt, sjukförsäkringsavgifter Reservation kundfordringar Realisationsförlust Kalkylerad kapitalkostnad Interna poster Verksamhetens kostnader, kommunen Not 3 Jämförelsestörande intäkt Återbetalning 2007 och 2008 års AGS-premie Återbetalning 2005 och 2006 års AGS-premie Summa Not 4 Avskrivningar Beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. I underlaget ingår årets investeringar i förhållande till när de togs i bruk Avskrivning leasad biobränsleanläggning Förändring lånepost enligt lag om redovisning av bostads- och underhållslån 111 Summa Not 5 Skatteintäkter Skatteintäkter Egna skatteintäkter preliminärt för bokslutsåret Prognos slutavräkning för bokslutsåret Rättning av prognos på slutavräkningen för året före bokslutsåret Summa Vansbro kommun årsredovisning 2013 Nothänvisningar 61

37 Sammanställd Kommunen redovisning Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Utjämning LSS-kostnader Fastighetsavgift Inbetalning till mervärdesskattekonto Summa Not 7 Finansiella intäkter Räntor likvida medel Ränteintäkter kundfordringar Utdelning aktier och andelar 2 2 Ränteintäkt förlagslån Kommuninvest Ränteintäkt koncernbolag Ränteintäkt Rindi Summa Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnad på lån Räntekostnad leasad biobränsleanläggning Ränta på pensionsavsättning Bankkostnader med mera Summa Jämförelsestörande finansiell kostnad. Sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsåtaganden Summa Not 9 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt not Summa Not 10 Justering för gjorda avsättningar Andra avsättningar Avsättning för pension Särskild löneskatt på pensionskostnader Summa Not 11 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsförlust Myrbacka 17: Realisationsvinst Muraren 2 96 Realisationsvinst Myrbacka 6:9, VA-verk, förråd 7 Realisationsvinst Saltvik 118:19 0 Realisationsvinst Västgård 6:107, brandstation Dala-Järna 245 Realisationsförlust försäljningar Stiftelsen Vansbrohem Summa Nothänvisningar Vansbro kommun årsredovisning 2013

38 Sammanställd Kommunen redovisning Not 12 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier Mark, byggnader och tekniska anläggningar Summa Not 13 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Summa Not 14 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning Muraren Försäljning Saltvik 118: Försäljning Myrbacka 6: Försäljning Västgård 6:107, brandstation Dala-Järna 300 Emaus 1:8, fastighetsreglering Försäljning Ilbäcken 91: Försäljning och inventarier (Stiftelsen Vansbrohem) Summa Not 15 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Vansbro Teknik AB Summa Not 16 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Äppelbovind, återbetalning av insats Summa Not 17 Ökning av långfristiga fordringar Avskrivning biobränsleanläggning Biobränsleanläggning Vansbro Teknik AB Ökning av långfristiga fordringar Summa Not 18 Erhållna investeringsbidrag Upprustning hängbro Grönalid Ökad teknisk ledningsförmåga Ny räddningsstation Vansbro 700 Avskrivna investeringsbidrag 106 Erhållna investeringsbidrag Summa Not 19 Ökning av långfristig leasingskuld Räntekostnad för biobränsleanläggning Summa Vansbro kommun årsredovisning 2013 Nothänvisningar 63

39 Sammanställd Kommunen redovisning Not 20 Amortering av skuld Kortfristig del Kortfristig del Amortering Summa Not 21 Amortering skuld finansiell leasing av biobränsleanläggning Kortfristig del Kortfristig del Amortering Summa Not 22 Immateriella tillgångar Ingående värde Årets investeringar Avskrivningar Summa Avskrivningstid är 5 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa Not 23 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde, mark, byggnader, tekniska anläggningar Ingående värde, leasad biobränsleanläggning Årets investeringar Justeringar av bokfört värde (netto) Försäljningar Avskrivningar Avskrivning leasad biobränsleanläggning Summa Avskrivningstid för byggnader och tekniska anläggningar är år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden, mark, byggnader, tekniska anläggningar Ackumulerade anskaffningsvärden, leasad biobränsleanläggning Ackumulerade avskrivningar mark, byggnader, tekniska anläggningar Ackumulerade avskrivningar, leasad biobränsleanläggning Summa Not 24 Maskiner och inventarier Ingående värde maskiner och inventarier Årets investeringar (netto) Avskrivningar Summa Avskrivningstid är 3, 5 eller 10 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa Nothänvisningar Vansbro kommun årsredovisning 2013

40 Sammanställd Kommunen redovisning Kommunen har under året haft leasingkostnader för bilar uppgående till tkr, 2012 till 855 tkr. Framtida förfallobelopp avseende bilar uppgår till tkr. Kommunen har haft leasingkostnader för kopiatorer uppgående till 759 tkr, 2012 till 714 tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade kopiatorer uppgår till tkr. Kommunen har under året haft leasingkostnader för datorer uppgående till tkr, 2012 till tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade datorer uppgår till tkr. Not 25 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier och andelar koncernbolag Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar koncernbolag Långfristig fordran Rindi HBV (husbyggnadsvaror) Balans enligt lag om bostads- och underhållslån Summa Not 26 Förråd Råvaror och förnödenheter Vansbro Teknik AB Bränslelager Stiftelsen Vansbrohem Summa Not 27 Fordringar Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 28 Kassa bank Kassa Plusgiro Bank Summa Not 29 Eget kapital Avstämning balanskrav Ingående underskott att återställa Årets resultat Realisationsvinst Utgående underskott att återställa Vansbro kommun årsredovisning 2013 Nothänvisningar 65

41 Sammanställd Kommunen redovisning Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Ingående avsättning Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Intjänad PA-KL Slutbetalning FÅP Intjänad förmånsbestämd ålderspension Intjänad särskild avtalspension Nya efterlevandepensioner Övrig post Förändring löneskatt Summa Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Ingående avsättning Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalning ÖK-SAP Sänkning av diskonteringsränta 0 0 Övrig post Förändring löneskatt Summa Avsättning för visstidspension för förtroendevalda 2013: 2 personer, 2012: 2 personer Löneskatt Summa Avsättning skatter o obeskattade reserver 748 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppdelning per förmån Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Pensionsbehållning Förmånsbestämd ÅP Särskild avtalspension Pension till efterlevande Pensioner PA-KL Löneskatt Summa Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Särskild avtalspension Löneskatt Summa Nothänvisningar Vansbro kommun årsredovisning 2013

42 Sammanställd Kommunen redovisning Avsättning för visstidspension för förtroendevalda Ålderspension Efterlevandepension Löneskatt Summa Not 31 Andra avsättningar Återstående medel för rivning av Filipstadsbron Avsättning för obeskattad reserv Medel avsedda för översvämningsskydd Summa Not 32 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut Skuld vid finansiell leasing av biobränsleanläggning Upprustning hängbro Grönalid Ökad teknisk ledningsförmåga MSB Ny räddningsstation Förutbetalda anläggningsavgifter/anslutningsavgifter Summa Not 33 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Diverse kortfristiga skulder Summa Not 34 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Sänkning av diskonteringsräntan Aktualisering Bromsen Övrig post Förändring löneskatt Summa Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt Livränta Utgående pension till efterlevande PA-KL och äldre utfästelser Löneskatt Summa Vansbro kommun årsredovisning 2013 Nothänvisningar 67

43 Sammanställd Kommunen redovisning Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Stiftelsen Vansbrohem Vansbro Teknik AB Dala Vatten och Avfall AB Summa Not 35 Visstidspension till förtroendevalda Ett pågående intjänande Ett ansvar för samordnad pension, påbörjad utbetalning Löneskatt Summa Not 36 Vansbro kommun har i november 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vansbro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till kronor och totala tillgångar till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. 68 Nothänvisningar Vansbro kommun årsredovisning 2013

44 Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed. Avvikelser med motivering anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har en livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst kronor. Anläggningstillgångarna är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på nettoinvesteringar till och med redovisningsåret i förhållande till när de togs i bruk. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förslag till avskrivningstider. Leasingavtal Leasingavtal med en kortare löptid än tre år hanteras som operationell leasing enligt rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Även längre avtal avseende bilar och kopiatorer redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal har en löptid på maximalt fem år och bedöms därför ha en marginell påverkan på redovisningen. Kommunen leasar en biobränsleanläggning enligt ett finansiellt leasingavtal med löptid Anläggningen leasas vidare till Rindi under perioden Dessa båda leasing avtal klassificeras som finansiell leasing, det innebär en likartad redovisning. Kommunen redovisar en finansiell fordran på Rindi. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de gäller. Avsättning för pensioner Pensioner intjänade 1998 och 1999 redovisades till och med 2010 som en avsättning i balansräkningen. Utbetalning av dessa skulder har skett under Pensioner intjänade från och med 2000 behandlas som en individuell del och betalas ut till de anställda under påföljande år. Dessa redovisas därför som en kortfristig skuld. Från och med 2006 har kommunens ansvar för intjänandet av visstidspension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda förtydligats under ansvarsförbindelser. Aktualiseringsgraden i KPA:s beräkningar av pensionsskuld och pensionskostnader är 77 procent. Löneskulder Vid beräkning av skulder för sociala avgifter avseende löneskulder använder kommunen ett generellt personalomkostnadspåslag (PO) på 38,46 procent. Driftredovisningen I driftredovisningen ingår interna kapitalkostnader för tillgångar samt PO för sociala avgifter enligt lag och avtal. PO-påslagen uppgick till totalt 38,46 procent. Driftredovisningen påverkas också av intäkter och kostnader mellan verksamheterna. Fordringar Fakturafordringar med en förfallodag äldre än tre månader redovisas som osäkra fordringar. Förändrad princip för intäktsredovisning RKR:s rekommendation 18, redovisning av intäkter, tillämpas. Rekommendationen innebär bland annat att investeringsbidrag ska periodiseras över anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod. Vansbro kommun årsredovisning 2013 Redovisningsprinciper 69

45 Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår Stiftelsen Vansbrohem (100 procent), Dala Vatten och Avfall AB (25 procent) och Vansbro Teknik AB (100 procent). Inga justeringar har gjorts för att anpassa Stiftelsen Vansbrohems redovisning till kommunens redovisningsprinciper. Stiftelsens årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. För mer detaljerad information om Stiftelsen Vansbrohems redovisningsprinciper hänvisas till stiftelsens årsredovisning. Stiftelsens redovisningsprinciper har inte justerats eftersom det inte skulle ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat. Från och med 2011 ingår Dala Vatten och Avfall AB, ägarandel 25 procent, och Vansbro Teknik AB, ägarandel 100 procent, i den sammanställda redovisningen. All VA- och renhållningsverksamhet har skett i bolagen. Systemdokumentation Systemdokumentation är under upprättande men är inte färdigställd. 70 Redovisningsprinciper Vansbro kommun årsredovisning 2013

46 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löpande verksamheten. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedd att stadigvarande innehas. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämda. Balansräkning Den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (avsättningar, skulder och eget kapital). Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar med mera) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida driftoch investeringsändamål). Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera påverkar rörelsekapitalet. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder Skulder med en löptid som överstiger ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder de tillhör. Resultaträkning Redovisar intäkter och kostnader samt återger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar, kortfristiga avsättningar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Kapitaltjänstkostnader Benämning på internränta och avskrivningar. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar. Vansbro kommun årsredovisning 2013 Ord- och begreppsförklaringar 71

47 Kommunstyrelsen år 2013 Per-Anders Westhed (C), kommunstyrelsen ordförande Gunnar Magnusson (S), kommunstyrelsens förste vice ordförande Torsten Larsson (Kd), kommunstyrelsens andre vice ordförande Nall Lasse Andersson (S), kommunstyrelsens tredje vice ordförande Stina Munters (C) Lars-Olov Liss (C) Karl Björklund (M) Anders Edlund (S) Camilla Andersson (S) Anders Gyllenvåg (V) Wahan Harutun (Kp) 72 Kommunstyrelsens ledamöter Vansbro kommun årsredovisning 2013

48 PRODUKTION: FERNEMO INFORMATION&GRAFIK AB, NORA TEXTBEARBETNING: EVA JÖNSSON KORREKTUR: MARIA NÄÄS & NOOMI SVAHN LAYOUT: EMELIE WÄNSTEDT

49 Vansbro Kommun, Medborgarhuset, Vansbro Tel Fax E-post:

50 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2013/197 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Investering, räddningsstation Rekommendation till beslut Att avsätta de av kommunfullmäktige resterande 3 mkr för investering i räddningsstation Vansbro Sammanfattning Kommunfullmäktige har i Strategisk plan beslutat att avsätta 30 mkr för investering i ny räddningsstation i Vansbro. I april redovisade förvaltningen ett underlag som visade att investeringen i ny räddningsstation skulle stanna vid 27 mkr. Upphandlingen är nu genomförd och byggnationen pågår. Investeringskommittén följer löpande investeringen och ekonomin för investeringen. De beräkningar som nu finns visar att 27 mkr inte räcker för genomförandet, de av kommunfullmäktige avsatta 30 mkr kommer att behövas. Slutsats Investeringskommittén föreslår för kommunstyrelsen att avsätta de resterande tre miljoner kronor som finns anvisade från kommunfullmäktige till investering i ny räddnignsstation. Beslutsunderlag Ekonomisk kalkyl för räddningsstation Invest räddningsstation 3 mkr Beslutet expedieras till : Fastighetschef Jan Bjälvenmark Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Kval redovisningskamrer Benny Vinghammar Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

51

52 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2014/174 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingsriktlinjer Rekommendation till beslut Att anta inköps- och upphandlingsriktlinjer enligt utarbetat förslag. Sammanfattning I november 2012 beslutades om Inköps- och upphandlingspolicy för Vansbro kommun och dess bolag. Enligt policyn ska kommunstyrelsen och respektive styrelse utarbeta riktlinjer för respektive verksamhet. Riktlinjer för Vansbro kommun är nu utarbetade och redovisas i separat bilaga. Beslutsunderlag Inköps- och upphandlingspolicy (KS 2011/776) Inköps- och upphandlingsriktlinjer Beslutet expedieras till : Kommunchefens ledingsgrupp Tobias Eriksson Inköps och upphandlingsriktlinjer Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

53 Inköps- och upphandlingsriktlinjer för Vansbro kommun Beslutad av kommunstyrelsen 2014-xx-xx (KS 2014/174)

54 Inköps- och upphandlingsriktlinjer för Vansbro kommun Dessa riktlinjer följer den av kommunfullmäktige beslutade inköps- och upphandlingspolicyn (beslutad av kommunfullmäktige , dnr KS 2011/776). Riktlinjerna gäller för all inköps- och upphandlingsverksamhet av varor, tjänster och entreprenader i Vansbro kommun. Upphandling definieras som köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, tjänster eller entreprenader. Syfte Dessa inköps- och upphandlingsriktlinjer syftar till Ett inköpsbeteende där resurserna används på ett effektivt sätt. Ett effektivt arbetssätt, som ger lägre kostnad och högre kvalitet. Det innebär en enhetlighet i beställningar, planerade och samordnade inköp och en ökad kompetens, samt en standardisering av inköpsprocessen, vilket ger lägre kostnad. Öka avtalstroheten Öka inköpskompetensen Minimera felaktiga inköp Minimera risken för skadestånd/upphandlingsskadeavgift Minskad administration Förenkla uppföljning och utvärdering Definitioner av nyckelbegrepp Avrop är en beställning av en vara eller en tjänst från ett ramavtal. Direktupphandling Direktupphandling innebär inköp utan särskild form. Förutsättning för direktupphandling är att det saknas ramavtal och att inköpet beloppsmässigt ligger under den av regeringen beslutade gränsen för direktupphandling. Beloppsgränsen gäller på årsbasis per upphandlande myndighet (Vansbro kommun). Inköp Inköp är anskaffning av varor och tjänster. Inköp kan ske på tre sätt: avrop, direktupphandling och upphandling. Ramavtal Ramavtalen ligger till grund för de avrop som beställaren (förvaltningen) skall göra. Ramavtalen gäller maximalt i fyra år. Ramavtalen garanterar att de varor som köps in bland annat uppfyller Vansbro kommuns ställda kvalitets- och miljökrav och att leverantören är skattekontrollerad. Fakturerings- och expeditionsavgifter ingår normalt i priset och garanti att upphandlingen skett på ett formellt och riktigt sätt. Upphandling Upphandlingar är juridiskt komplicerade och kräver specialistkompetens, upphandling får inte genomföras utan överenskommelse med kommunens upphandlingsfunktion. Upphandling sker på olika sätt beroende på om volymen är över eller under tröskelvärden. LOU - Lagen om offentlig upphandling Lagen om offentlig upphandling omfattar alla externa inköp 1

55 Lagen om offentlig upphandling omfattar inte fast egendom och nyttjanderätt av fast egendom, anställningsförhållanden, inköp till brukare där brukaren står för kostnaden, hyra av fastighet. Skadestånd Upphandlingsskadeavgift Verksamheten kan bli tvungen att betala skadestånd och/eller upphandlingsskadeavgift om ramavtal inte används eller används felaktigt, vid otillåten direktupphandling, vid överträdelse av reglerna för förnyad konkurrensutsättning, vid överträdelse av avtalsspärr. Tröskelvärde Avgör om upphandlingens form. Tröskelvärdet fastställs av staten för två år i taget. Avtalsspärr Den tid inom vilken avtal inte får slutas under upphandlingsperioden. Avtalsspärren måste anges i tilldelningsbeslutet. Tiden ska vara minst 10 dagar om man meddelar tilldelningsbeslutet via e-post eller fax och minst 15 dagar i andra fall. Inköp Följande steg gäller då behov av inköp uppkommer: Om varan finns via avtal ska avtal alltid användas (avtal alternativt ramavtal) Om varan inte finns via avtal gäller direktupphandling alternativt upphandling Innan inköp görs ska leverantörskontroll göras för att säkerställa att leverantören är registrerad för skatter och moms och inte har obetalda skatter och avgifter Betalningsvillkor 30 dagar netto och inga expeditionsavgifter får förekomma Begagnade varor LOU och kommunens inköpsregelverk omfattar även begagnade varor. Försäljning av varor Vid försäljning av kommunens egendom sker försäljningen enligt följande turordning: 1. Internt inom kommunen 2. Försäljning via anbudsförfarande Ingen kommunal egendom får säljas eller skänkas till anställda, privatpersoner eller företag utan anbudsförfarande. Vid försäljning av kommunens egendom ska alltid kontakt tas med ekonomichefen. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för inköps- och upphandlingsriktlinjer. Ekonomichefen ansvarar för inköps- och upphandlingsrutiner och att dessa hålls aktuella. Verksamhetschef ansvarar för att inköps- och upphandlingsregelverket är känt i verksamheten. Ansvarig för inköp inom verksamheterna ansvarar för att regelverket följs vid inköp och upphandling. Övrigt Inköps- och upphandlingsriktlinjer och LOU omfattar inte försäljning, uthyrning eller hyra av lokal. Ej heller anskaffning av eller nyttjanderätt till fastighet, byggnad eller annan egendom som utgör fast egendom. 2

56

57 9. TJUT Kostutredning (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT KS 2012/334 Kostchef My Berensson KOMMUNSTYRELSEN Kostutredning KS 2012/334 Rekommendation till beslut 1. Att godkänna rapporten avseende del I i utredningen. 2. Att ge förvaltningen i uppdrag att utarbeta ett direktiv för del II i utredningen. Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktige är nu en genomlysning av kostverksamheten klar. Kostutredningen var ett av de förslag som fanns i åtgärdsplanen för ekonomi i balans (nr 97). Kostverksamhetens organisation har utvärderats ur kvalitetssynpunkt samt ur ett ekonomiskt perspektiv. Utifrån skolans önskemål och behov kan en vidare diskussion föras i förvaltningen medan kostverksamheten i dialog med Vård- och omsorg bör utarbeta förslag för inriktning av måltider inom äldreomsorgen. Bakgrund Kostutredningen var ett av de förslag som fanns i åtgärdsplanen för ekonomi i balans (nr 97). Kostverksamhetens organisation har utvärderats ur kvalitetssynpunkt samt ur ett ekonomiskt perspektiv. Utredningen föreslår nu hur kostverksamheten bäst kan organiseras till störst ekonomisk nytta för att motsvara de andra verksamheternas behov. De andra verksamheternas behov är väsentligt eftersom kostverksamheten tillhör stödproduktion och därmed finns till för dem. En tidig utgångspunkt i utredningen var frågan om separerad matproduktion. Idag sker tillagning av mat för skola och äldreomsorg i ett och samma kök. Ur kvalitetssynpunkt vore det dock bättre med två separata kök där vardera produktionen helt ägnas åt äldreomsorg respektive skola. Det ökar möjligheten att anpassa utbudet och samtidigt renodla kostnaderna. Mot den bakgrunden föreslogs utredningen göras i två steg. I del I skulle verksamheternas önskemål och behov undersökas och i en eventuell del II skulle lokalfrågor behandlas. Del I är nu klar och en sammanställning av verksamheternas behov och önskemål finns. Metod: en rapport bifogas. Konsekvensanalys På två förskolor som idag saknar måltidsvärdar beskriver förskolans personal att de inte hinner med alla arbetsuppgifter som finns i samband med måltider. Förskolan har därför önskemål om att inrätta måltidsvärdar på dessa förskolor. Eftersom kommunen bör sträva efter att hålla samma kvalitet och serviceutbud när förhållandena är desamma Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

58 9. TJUT Kostutredning (2) eller liknande föreslås att antingen ha måltidsvärdar där det behövs eller inte alls. Det är möjligt att omorganisera kostverksamheten utifrån nuvarande budget så att detta behov tillgodoses. Medel för köksresurser i fritidsverksamheten finns hos både kostverksamheten och skolan. Utredaren anser att medlen bör finnas i skolans verksamhet för att skolan ska uppnå större flexibilitet vid schemaläggning av fritidsverksamhetens personal. Önskemålen som framkommit från äldreomsorgen handlar om utbud av antal maträtter och matdistributionssystem inom hemtjänsten. Frågan om utbud av antal maträtter är tätt sammakopplad med lokalfrågor. Lokalfrågorna föreslog utredas i en eventuell del II i utredningen. Eftersom dessa frågor rör inriktning på verksamheterna och även berör lokalfrågor bör de diskuteras vidare. Slutsats Utifrån skolans önskemål och behov kan en vidare diskussion föras i förvaltningen. Kostverksamheten bör i dialog med Vård- och omsorg utarbeta förslag för inriktning av måltider inom äldreomsorgen. Beslutsunderlag Kostutredningen Beslutet expedieras till : Ekonomichef, Catarina Willman Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

59

60 Kostutredning, del I På uppdrag av kommunfullmäktige är nu en genomlysning av kostverksamheten klar. Målet för utredningen var att utvärdera kostverksamhetens organisation ur kvalitetssynpunkt samt ur ett ekonomiskt perspektiv. Utredningen var ett av de förslag som finns i åtgärdsplanen för ekonomi i balans (nr 97). Utredningen ger i denna rapport två sparförslag. Utredningen berör till viss del frågan om matdistributionssystem. Allmän bakgrund måltidsservice Lagstiftning Livsmedelslagen styr utformningen av hantering, produktion och transport av mat. Innehållet i skolmåltider styrs av skollagstiftningen och tillämpas utifrån Livsmedelsverkets rekommendationer. Kommunen bär även ansvaret för mat och måltider inom äldreomsorgen. Detta regleras i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Både Socialstyrelsen och Livsmedelsverket har gett ut riktlinjer respektive råd om mat och nutrition inom äldreomsorg. Matdistributionssystem Det finns flera olika metoder för att tillaga och distribuera mat i större volymer. Här ges en presentation av de vanligaste. Laga servera Kan tillämpas i små enheter med mindre volymer. Maten tillagas för att serveras direkt ur grytorna/från spisen. Karakteriseras av ett hemlikt förhållande. Laga varmhålla servera Maten lagas och portioneras i rostfria serveringskärl eller enportionsförpackningar. Den varmhålls sedan under transport och servering sker vid en temperatur på minst 60 C. All mat som blir över måste kasseras. Laga snabbkyla lagra/transportera återuppvärma Maten lagas för att sedan snabbkylas i speciellt avsedda kylskåp. Maten kan kylas i rostfria serveringskärl eller i enportionsförpackningar. Metoden ger möjlighet för en längre tids lagring av mat. Beroende på hur snabbt maten kyls ner kan den sedan lagras mellan fem dagar och upp till tre veckor. Den mat som inte har återupphettats kan serveras vid ett annat tillfälle. Det är ingen skillnad mellan matdistributionssystemen; Laga- varmhålla och Laga-snabbkyla ur näringssynpunkt. Beskrivning av Vansbro kommuns nuvarande kostverksamhet Kostverksamheten räknas till stödproduktionen vilket menas att den finns till för andra kommunala verksamheter varför kostverksamheten ska stödja och serva dem. Vansbro kommun har idag två tillagningskök där vardera kök lagar mat till förskolor, skolor och äldreomsorg. Maten lagas i Vansbro respektive Dala-Järna för vidare leverans till alla mottagare i

61 kommunen. Det ena köket ligger i Smedbergsskolan och det andra i Myrbacka skola. Vansbro kommun tillämpar i huvudsak matdistributionssystemet Laga varmhålla. Det innebär att maten lagas, läggs upp och levereras varm till mottagaren. I några fall tillämpas Laga-snabbkyla. Det innebär att matlådor packas och kyls ner för att levereras kylda. I Vansbro kommun omfattar detta matlådor i hemtjänsten. I några fall bor vårdtagaren avlägset och det tar tid innan hemtjänsten hinner dit. För att inte äventyra livsmedelssäkerheten väljer vi då att leverera en kyld matlåda. Förslag och konsekvensanalys Analysen är indelad i tre delar där varje del berör ett visst område och fråga för kostverksamheten. I varje del beskrivs vad kostverksamhetens nuvarande uppdrag är, de önskemål och/eller behov som framkommit från de verksamheter som kostverksamheten servar. Tills sist ges förslag med konsekvensanalys. Måltidsvärdar på förskolan Nuvarande verksamhet i förskolan Varglyan förskola i Nås har en köksresurs. Mossebo och Triangeln förskolor i Vansbro har en varsin måltidsvärd. Övriga förskolor har ingen resurs. Tabell 1. Årsarbetare per förskola, arbetstid/dag samt arbetsuppgifter. Arbetsplats Årsarbetare h/dag Arbetsuppgifter Kostnad/ år* Varglyan förskola 0,13 1,0 Diskning efter lunch kr Mossebo förskola 0,38 3,0 Servering och diskning efter lunch, beställning av varor kr Triangeln förskola 0,31 2,5 Servering och diskning efter lunch, beställning av varor kr 0, kr *Sumlön inkl PO-tillägg. Årslön baserad på snittlön för ekonomibiträde enligt SCB:s lönenivå Förskolans behov Att tillsätta en måltidsvärd på Skogsgläntan förskola (Dala-Järna). Att utöka tjänsten på Varglyan förskola (Nås) så att arbetsuppgifterna kan omfatta även servering. Att personal från kostverksamheten grovstädar köket på Lillgården förskola (Äppelbo) under lovtider, en gång per halvår. Förskolcheferna bedömer att Lillgården förskola inte är i samma behov av en måltidsvärd som de andra förskolorna. Detta på grund av lokalens utformning som gör att arbetsuppgifterna i köket kan utföras med uppsikt över barnen. Idag hinner inte förskolans personal med alla arbetsuppgifter som finns i samband med måltid. Förskolans personal beskriver att de emellanåt måste prioritera bort sådant som temperaturkontroller och löpande städning av köket eftersom de inte hinner med att både ha uppsikt över barnen och samtidigt utföra arbetsuppgifterna i köket. Det här innebär att kommunen för närvarande inte uppfyller kraven om egenkontroll vid livsmedelshantering.

62 Förslag I, dra in samtliga måltidsvärdar i förskolan Utredningen föreslår att de två tjänster som idag finns på Mossebo och Triangeln förskola dras in, likaså att tjänsten på Varglyan förskola dras in. Utredningen föreslår att förskolans personal på samtliga förskolor tar hand om all måltidsservering, diskning och städning, såväl löpande städning som grovstädning. Att förskolans personal på samtliga förskolor beställer varor till frukost, lunch och mellanmål. Utredaren kan inte ge någon förklaring till varför tre förskolor idag har en köksresurs/måltidsvärd och inte de andra förskolorna. Det finns ingen given skillnad i arbetsförhållandena mellan de som idag har en köksresurs/måltidsvärd jämfört med de som inte har det. Kommunen bör sträva efter att hålla samma kvalitet och serviceutbud när förhållandena är desamma eller liknande. Konsekvensen av att dra in tjänsterna som köksresurs/måltidsvärd kan bli en sämre livsmedelshygien på grund av att förskolans personal inte hinner utföra alla de arbetsuppgifter som finns i samband med måltid. Löpande städning och grovstädning riskerar att bli eftersatt. Om tjänsterna dras in riskerar kommunen att inte uppfylla kraven om egenkontroll vid livsmedelshantering. Kostverksamheten är övertalig med den verksamhet som finns idag. I kostverksamheten är 15,69 årsarbetare anställda (Tabell 2). Med nuvarande verksamhet behövs 14,58 årsarbetare (Tabell 4). Om de tjänster som idag finns på Varglyan, Mossebo och Triangeln förskola dras in innebär det en minskning av antal årsarbetare från nuvarande behov av 14,58 till 13,95 (Tabell 5). Det ger en minskning av personalkostnader på kr per år. Kostverksamheten har inte bemannats enligt anställnings sysselsättningsgrad på grund av exempelvis föräldraledighet, tjänstledighet och långtidssjukskrivning. I avvaktan på den här utredningen har heller ingen reducering av personal gjorts. Med det här förslaget kommer kostverksamheten att behöva reducera sin personal från 15,69 årsarbetare anställda till 13,95 enligt framtida behov. Förslag II, utöka antalet måltidsvärdar i förskolan Utredningen föreslår att omfördela resurser från nuvarande kostverksamhet så att en måltidsvärd kan tillsättas på Skogsgläntan förskola (Dala-Järna). Utredningen föreslår även att arbetstiden på Varglyan förskola (Nås) ska utökas så att fler arbetsuppgifter kan ingå. Utredningen föreslår till sist att personal från kostverksamheten grovstädar köket på Lillgården förskola (Äppelbo) under lovtider, en gång per halvår. Det finns ingen given skillnad i arbetsförhållandena mellan de som idag har en köksresurs/måltidsvärd jämfört med de som inte har det. Kommunen bör sträva efter att hålla samma kvalitet och serviceutbud när förhållandena är desamma eller liknande. Förskolcheferna bedömer att Lillgården förskola inte är i samma behov av en måltidsvärd som de andra förskolorna. Detta på grund av lokalens fördelaktiga utformning. Arbetsuppgifterna i köket kan utföras samtidigt som man har uppsikt över barnen. Idag hinner inte förskolans personal med alla arbetsuppgifter som finns i samband med måltid. Förskolans personal beskriver att de emellanåt måste prioritera bort sådant som temperaturkontroller och löpande städning av köket eftersom de inte hinner med att både ha uppsikt över barnen och samtidigt utföra arbetsuppgifterna i köket. Det här innebär att kommunen för närvarande inte uppfyller kraven om egenkontroll vid livsmedelshantering.

63 Kostverksamheten är övertalig med den verksamhet som finns idag. I kostverksamheten är 15,69 årsarbetare anställda (Tabell 2). Med nuvarande verksamhet behövs 14,58 årsarbetare (Tabell 4). Om vi utökar arbetstiden för den köksresurs som finns på Varglyan förskola och samtidigt inrättar en ny tjänst på Skogsgläntan förskola innebär det en ökning av antal årsarbetare från nuvarande behov av 14,58 till 15,14 (Tabell 6). Sett till hur många årsarbetare som redan är anställda, 15,69, är det ingen ökning (Tabell 2). I praktiken kommer dock personalkostnaderna att öka med kr per år (Tabell 6) på grund av att kostverksamheten de senaste åren inte har bemannats enligt anställnings sysselsättningsgrad. Med utökningen/tillsättning av måltidsvärdar på förskolan blir antal årsarbetare 15,14, det innebär att kostverksamheten ändå är övertalig med sina 15,69 årsarbetare. Även om resurser omfördelas till förskolan kommer kostverksamheten att behöva reducera sin personal. I tabell 7 visas nyckeltal för hur effektiv serveringen av lunch på förskolor och skolor är. Servering av lunch i förskolan är ungefär hälften så effektiv som den i skolan. Servering av lunch på förskolan kräver mer förberedelse. På förskolan läggs maten upp i små formar och ställs ut på vagnar som tas till respektive avdelning. Detta för att få en mer hemlik miljö. I skolrestaurangerna serveras maten i samma kärl som den levereras i och alla elever äter i samma lokal (undantag Parkskolan). En utökning av tjänsten i förskolan kommer att höja kostnaden per portion i förskolan. Arbetstiden per dag på Varglyan förskola beräknas bli två timmar. Tjänsten går inte att kombinera med den tjänst som finns på Nederborg skola eftersom arbetet ska utföras vid samma tidpunkt på dagen. Detta är en liten tjänst varför man bör undersöka om den går att kombinera med något annan hos arbetsgivaren. Tabell 2. Total personalkostnad om alla jobbar enligt sin anställnings sysselsättningsgrad. Exklusive OBtillägg och vikarier vid tillf. sjukdom, semester etc års lönenivå. Personalkostnad sumlön inkl POtillägg Årsarbetare kr 15,69 Verklig lönekostnad, 2013 års lönenivå. Tabell 3. Utfall personalkostnad för Inklusive OB-tillägg och vikarier vid tillf. sjukdom, semester etc. Utfall personalkostnad 2013 Årsarbetare kr ~ Verklig lönekostnad, 2012/2013 års lönenivå. Tabell 4. Personal med nuvarande verksamhet. Inklusive OB-tillägg och vikarier vid tillf. sjukdom, semester etc. Uppskattad kostnad kan komma att över- eller understigas beroende på hur arbetstiden fördelas. Personal med nuvarande Årsarbetare verksamhet. Kostnad/år kr 14,58 Årslön baserad på snittlön för kock respektive ekonomibiträde enligt SCB:s lönenivå 2012.

64 Tabell 5. Total minskning av personalkostnad och årsarbetare om köksresurser på förskolan dras in. Sumlön inkl POtillägg Årsarbetare Personal med nuvarande verksamhet kr 14,76 Minskning Varglyan förskola kr -0,13 Minskning Mossebo förskola kr -0,38 Minskning Triangeln förskola kr -0,31 Total personal efter minskning kr 13,95 Minskning kr 0,81 Årslön baserad på snittlön för ekonomibiträde enligt SCB:s lönenivå Tabell 6. Total ökning av personalkostnad och årsarbetare om tjänsterna med köksresurs på förskolan utökas. Sumlön inkl POtillägg Årsarbetare Personal med nuvarande verksamhet kr 14,58 Utökning Varglyan förskola kr 0,13 Utökning Skogsgläntan förskola kr 0,44 Total personal efter utökning kr 15,14 Utökning kr 0,56 Årslön baserad på snittlön för ekonomibiträde enligt SCB:s lönenivå Tabell 7. Här visas nyckeltal för servering och diskning av måltider i skolan och förskolan. Nyckeltalet visar hur många portioner som hanteras per arbetad timme. total meals served per day / labor hours per day = meals/labor hour avser arbetstid för lunchservering och diskning Förskola/skola port/h arbetstid (h)/dag Kommentar Nederborg skola 21 4,5 Verklig arbetstid idag. Varglyan 10 1,25 Arbetstid enligt förslag i denna utredning. Myrbacka skola 32 3 Verklig arbetstid idag. Smedbergsskolan 3-5, Smedbergsskolan 6-9, VUC 202 2,5 Verklig arbetstid idag. Parkskolan 18 4,5 Verklig arbetstid idag. Berghedens skola 17 3,1 Verklig arbetstid idag. Mossebo/Triangeln 9 förskola 5,5 Verklig arbetstid idag. Skogsgläntan 11 3,5 Arbetstid enligt förslag i denna utredning.

65 Medel för fritidsverksamheten Nuvarande uppdrag i fritidsverksamheten Fritidsverksamheten i Myrbacka skola har en köksresurs fyra dagar per vecka som bekostas av kostverksamheten. Fritidsverksamheten i Parkskolan har en köksresurs fem dagar per vecka som bekostas av skolans verksamhet. Övriga fritidsverksamheter har ingen köksresurs. Tabell 8. Antal årsarbetare, arbetsuppgifter samt snittkostnad per år. Arbetsplats Årsarbetare h/dag Arbetsuppgifter Kostnad/ år* Fritids Myrbacka skola 0,09 1,0 Beredning, servering och diskning efter kr mellanmål eftermiddag. Mån-tors. Lovdagar vid behov. Fritids Parkskolan 0,05 0,5 Disk efter mellanmål förmiddag. Månfre. Ej höstlov, jullov, sportlov, påsklov, sommarlov. Ej övr. lovdagar. ~ *Sumlön inkl PO-tillägg. Årslön baserad på snittlön för kock enligt SCB:s lönenivå Önskemål från fritidsverksamheten Att besluta om vem som ska ha medlen för fritidsverksamheten när det gäller olika arbetsuppgifter i köket. Idag har kostverksamheten vissa medel och skolan resten. Det bör förtydligas var medlen för fritidsverksamheten ska ligga. Förslag, medel för fritidsverksamhet Utredningen föreslår att medlen för fritidsverksamheten ska finnas i skolans verksamhet. Vid behov kan skolan köpa in extra hjälp från kostverksamheten. På det här sättet uppnår skolan större flexibilitet vid schemaläggning av fritidsverksamhetens personal. Det här får konsekvensen att medel för servering och diskning av mellanmål ska flyttas från kostverksamhetens budget till skolans budget. Idag sysselsätter fritidsverksamheten på Myrbacka skola en person fyra timmar per vecka. Arbetstiden motsvarar 0,09 årsarbetare. Bemanningen i tillagningsköket i Myrbacka behöver då minskas från 2,7795 årsarbetare till 2,6895 (2,7795-0,09) årsarbetare kr ska flyttas över från kostverksamhetens budget till skolans. Överföringen av medel ska göras från och med budgetår 2015.

66 Valfrihet och matdistribution i äldreomsorgen Beskrivning av kostverksamhetens uppdrag i äldreomsorgen Tillagningsköket i Smedbergsskolan (Vansbro) lagar mat till Bäckaskog och Söderåsen äldreboende, samt till Vansbro och Äppelbo hemtjänst. Bäckaskog och Söderåsen får varm mat levererad två gånger om dagen, till lunch och middag. Hemtjänsten får varm mat levererad en gång om dagen i form av matlåda till lunch. För att minska transporterna under helger då ingen förskola eller skola är öppen, lagas och levereras kylda matlådor till hemtjänsten i Äppelbo. Tillagningsköket i Myrbacka skola (Dala-Järna) lagar mat till Dala-Järna och Nås hemtjänst. Måndag fredag får hemtjänsten Dala-Järna varm mat levererad en gång om dagen i form av matlåda till lunch. Hemtjänsten i Nås får kylda matlådor. Till helger levereras kylda matlådor till både Dala- Järna och Nås hemtjänst. Detta på grund av att köket i Myrbacka skola endast är bemannat måndag fredag. Önskemål från vård- och omsorg Att erbjuda två rätter till lunch inom hemtjänsten och särskilt boende samt två rätter till kvällsmat på särskilt boende. Att leverera kylda matlådor till samtliga områden i kommunen i hemtjänsten. Kylda matlådor underlättar distributionen genom att dessa kan levereras vilken tid på dagen som helst. De behöver inte levereras i samband med lunch till de vårdtagare som i övrigt inte har någon biståndsinsats vid måltiden. Det här skulle ge hemtjänsten möjlighet att bemanna annorlunda över lunchtid. Kommentar till två rätter inom äldreomsorgen Idag finns det en begränsning i befintliga lokaler och befintlig utrustning i tillagningsköken på Smedbergsskolan och Myrbacka skola som gör att vi inte kan laga två alternativa rätter. För varje enskild maträtt som erbjuds tillkommer flera specialrätter på grund av allergier och anpassningar av konsistens. Vi har inte kapacitet för ytterligare en maträtt vid varje måltid. Utan att förändra nuvarande produktion kan vi erbjuda en vegetarisk maträtt som alternativ. Dock avviker sällan det vegetariska alternativet särskilt mycket från ordinarie meny. Till exempel: om falukorv och potatismos serveras är det vegetariska alternativet vegetarisk korv och potatismos. För många upplevs inte det här som ett fullgott alternativ eftersom det snarare är en variant av ordinarie maträtt och inte något helt annat. Flera undersökningar visar att allt fler äldre drabbas av näringsbrist. Äldre bosatta i särskilt boende är mer utsatta eftersom de inte sällan har någon sjukdom eller annan nedsatt förmåga. En förutsättning för att upprätthålla god hälsa och bibehållna kroppsfunktioner i hög ålder är god näringsstatus och bibehållen kroppsvikt. En god näringsstatus brukar generera ett mindre omsorgsbehov vilket avspeglas i en ökad livskvalitet samtidigt som omsorgspersonal får mer arbetstid över till Inom äldreomsorgen finns också flera personer med tugg- och/eller sväljningssvårigheter. Dessa personer behöver mat med anpassad konsistens. Sådan mat konsistens kräver en speciell matlagningsteknik som tar tid och kräver stor omsorg för att verka aptitlig. Mat och måltider har även en kulturellt viktig roll. Vid planering av måltider bör man ta hänsyn till detta. Matvanor påverkas av såväl omgivning som trender och förändras över generationer. För alla matgäster, och särskilt de med minskad aptit, är det viktigt att maten ser aptitlig ut och att menyn är inbjudande.

67 Det förs diskussioner om att man ska lagstifta om näringsriktiga måltider inom äldreomsorgen, precis som man gjort inom skolan. Om en sådan lagstiftning blir verklighet krävs att kommunen har kompetensen för att kunna leva upp till detta. Mot den här bakgrunden bör därför en långsiktig målsättning för kommunen vara en separering av matproduktionen där det ena kökets produktion ägnas åt äldreomsorg och det andra åt skola. För att möta äldreomsorgens önskemål krävs andra lokaler. Frågan om inriktning på måltider inom äldreomsorgen är tätt sammankopplad med lokalfrågan. Frågan bör diskuteras vidare i samband med att direktiv för del II i utredningen utarbetas. Kommentar till kylda matlådor i hemtjänsten Ett rimligt förslag är att övergå till kyld matproduktion inom hemtjänsten i takt med att befintlig utrustning byts ut. Idag finns nedkylningsskåp i både Myrbacka skola och Smedbergsskolan. Dessa nedkylningsskåp klarar att kyla matlådor i mindre omfattning. Dock är skåpen gamla och kommer efterhand att behöva bytas ut. För att kunna producera kylda matlådor i större utsträckning än vad som görs idag krävs annan utrustning. Tillagningsköken i Myrbacka skola respektive Smedbergsskolan behöver i sådant fall utrustas med nya nedkylningsskåp. Kylda matlådor är ett alternativ efter det att befintlig utrustningen har bytts ut. För näringens och smakens skull bör varma matlådor ätas inom två timmar. Förutsatt att värmen inte understiger 60 C kan de förvaras längre tid men då försämras ofta kvaliteten. Kylda matlådor har en hållbarhetstid på fem till tjugoen dagar beroende på vilken nedkylningsmetod som använts. Sett ur ett kvalitetsperspektiv kan det därför vara att föredra kylda matlådor. Det är även mycket vanligt att vårdtagare delar sina matlådor och äter lunchportionen vid flera tillfällen över dagen eller vid olika tillfällen flera dagar i sträck. Ur säkerhetssynpunkt är det därför att föredra en kyld matlåda framför en varm eftersom den kan förvaras kyld och värmas på efterhand. Hur ställer sig vårdtagarna till kylda matlådor? Flera undersökningar visar att äldre är skeptiska till kylda matlådor. Även om både smaken och näringsinnehållet är bättre i vissa kylda matlådor så föredrar många äldre de varma. I den enkätundersökning som genomfördes i Vansbro kommun kan vi inte sortera svaren för att se om det finns en skillnad i nöjdhet mellan de vårdtagare som får varm respektive kyld matlåda. Mot den här bakgrunden bör kanske andra biståndsåtgärder övervägas som komplement? I flera kommuner har man exempelvis med framgång erbjudit vårdtagare att äta i skolrestauranger. Då endast personer med biståndsbeslut tillåts äta i skolrestaurangerna görs bedömningen att detta inte konkurrerar med privata näringsidkare på orten. Den här lösningen kan eventuellt frigöra tid från hemtjänstpersonalen som istället kan ägnas åt de vårdtagare med ett större omsorgbehov. Frågan bör diskuteras vidare i samband med att direktiv för del II i utredningen utarbetas. My Berensson Kostchef Vansbro kommun

68 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Protokollsutdrag KS Lb 10 Ärende KS 2013/840 Åtgärdsplan 2014 Ärendet De för utskottet leva och bo aktuella punkter i Åtgärdsplan 2014 diskuteras. Justerare Utdragsbestyrkande

69

70

71 Kommunstyrelsens utskott Utbildning och arbete Protokollsutdrag KS Ua 12 Ärende KS 2013/840 Åtgärdsplan 2014 Ärendet Verksamhetschef Erik Wallander deltar i överläggningar gällande de punkter i åtgärdsplan 2014 som faller under temat utbildning och arbete. Justerare Utdragsbestyrkande

72 ÅTGÄRDSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige (Dnr KS 2013/840) Nr Ansvarig Åtgärdsförslag 1 Kommunstyrelsen Översyn av regelverk inklusive taxor för färdtjänst (bevakas av kommunens representanter i Region Dalarna) 2 Kommunstyrelsen Översyn av kommunens styrmodell 3 Kommunchef Översyn av arrenden av kommunal mark 4 Samhällsbyggnads-chef Energieffektiviseringar 5 Samhällsbyggnads-chef Samverkan Vansbro kommun och Stiftelsen Vansbrohem 6 Samhällsbyggnads-chef Översyn av sotningstaxa och sotningsverksamhet 7 Samhällsbyggnadschef Översyn av simhall/gym och bibliotek och konsumentrådgivning. 8 Chef utbildning och arbete 9 Chef utbildning och arbete 10 Chef utbildning och arbete 11 Chef utbildning och arbete Samverkan Malung-Sälens kommun - skolverksamhet. Fortsätta utredningen av gymnasieskolan och påskynda genomförandet av den upprättade planen, fortsätta utredningen av den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen samt svenska för invandrare, och att genomföra besparingsåtgärder utifrån samlokaliseringen. Översyn av verksamhet och kostnader för pedagogisk omsorg Översyn av programutbud gymnasieskolan samt regelverk (KS 2011/346) 13 Chef utbildning och arbete Uppföljning av fritidsgårdsverksamheten; ekonomi och verksamhet (antal besökare, aktiviteter mm) 14 Personalchef Arbeta vidare med personalkostnaderna i verksamheterna med fokus på avtal, schemaläggning, (alla verksamhets-chefer) lärarlegitimation. 15 Ekonomichef Striktare inköpsrutiner och efterlevnad av dessa 16 Ekonomichef Borgensavgift - nivån, tas ut from Kommunchef, ekonomichef och personalchef Genomgång av prognoser vid varje prognostillfälle (med verksamhetschefer). Förstärkta prognoser omfattar driftkostnader/resultat: ekonomi, verksamhet och personal; investeringar; särskild analys personalkostnader. Omfattar kommunkoncernen. 18 Samhällsbyggnads-chef och ekonomichef Internhyressystem 19 Övergripande (samverkan mellan Samhällsbyggnadschef, Försäljning av fastigheter - Östra skolan Vansbro - Fd Skålö skola kommunchef och ekonomichef) 20 Utöka ambitonerna till samverkan med andra kommuner, bla i samband med nyrektytering. Vid större förändringar i verksamheten krävs politiska beslut innan genomförande! Verksamhetschef ansvarar för att kontinuerlig uppföljning lämnas till kommunstyrelsen.

73 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET TILLGÄNGLIGHET Mått Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen Öppettider utöver vardagar 8-17 på bibliotek, simhall och återvinningsstation (tim/vecka) 41 Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden på vardagar 11 Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden på vardagar 36 Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum, dagar 0 Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd 5 7 TRYGGHET Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 68 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor 5,8 5,5 Närvarande antal barn per personal i kommunens förskolor 3,4 3,8 DELAKTIGHET OCH INFORMATION Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 34 EFFEKTIVITET Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan Resultat i kommunala skolor åk 6 i de nationella proven 95 Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven Resultat i kommunens grundskolor utifrån andel behöriga till gymnasiet Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng Resultatet för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av utifrån andel som fullföljer gymnasiet inom fyra år Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den del som inte fullföljer ett gymnasieprogram Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden 71 Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO) 100

74 KOMMUNENS KVALITET I KORTHET SAMHÄLLSUTVECKLING Så hög är kommunens sysselsättningsgrad 79,1 79 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd 1,4 Antal nya företag som startats, per invånare i kommunen 4,1 4 Sjukpenningstalet bland kommunens invånare 8,6 9,5 Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen 21 Andel inköpta ekologiska livsmedel 0 1 Så ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på 51

75

76 Vansbro kommun Riktlinjer för lönesättning Verksamhetsstöd Personal Lillemor Tännström

77 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Riktlinjer för lönesättning... 2 Syfte... 2 Ansvarsfördelning... 2 Individuell och differentierad lönesättning... 2 Jämförelse med den regionala arbetsmarknaden... 2 Lönesättning vid nyanställning... 3 Löneöversyn... 3 Lönekriterier... 4 Kriterier för bedömning CHEF... 4 Kriterier för bedömning MEDARBETARE... 4 Kriterier för bedömning PEDAGOGISK PERSONAL... 4 Förändring av lön för redan anställd... 5 Varaktigt förändrade arbetsuppgifter... 5 Tillfälligt förändrade arbetsuppgifter... 5 Förflyttningar till följd av organisatoriska skäl eller vid sjukdom (omplacering)... 5 Behålla medarbetare med nyckelkompetens (i undantagsfall)... 5 Uppföljning... 5

78 Riktlinjer för lönesättning Våra medarbetare är en förutsättning för att skapa en bra verksamhet. Vansbro kommun ska upplevas som en trygg och säker arbetsgivare. Goda insatser belönas utifrån prestation och faktiskt resultat. Den bedömningen görs med hjälp av de lönekriterier som finns framarbetade i samverkan med fackliga organisationer. I detta dokument beskrivs riktlinjer som gäller för lönesättning i Vansbro kommun. Syfte Syftet med Riktlinjer för lönesättning är att tydliggöra att Vansbro kommun är en arbetsgivare och grunderna för lönesättning är gemensamma för hela kommunen. Lönesättningen ska också göra det möjligt för kommunen att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Lönesättningen ska vara förenlig med kommunens ekonomiska förutsättningar. Ansvarsfördelning Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens gemensamma lönepolitik samt har uppföljningsansvaret för förvaltningens efterlevnad av lagar och avtal inom löneområdet. Respektive verksamhetschef ansvarar för att riktlinjer för lönesättning och lönekriterier är kända inom verksamheten. Lönesättande chef ansvarar för att bedöma medarbetares förmåga och arbetsprestationer, att ha lönesamtal (resultat och medarbetarsamtal) samt att sätta lön i samverkan med personalchef utifrån fastställda ramar, riktlinjer och lönekriterier. Verksamhetsstöd personal samordnar löneöversynsprocessen och personalchef är övergripande ansvarig för att all lönesättning sker utifrån de riktlinjer och kollektivavtal som finns. Individuell och differentierad lönesättning I centrala löneavtalen, HÖK 1, finns en gemensam viljeinriktning angiven, att lönen ska vara individuell och differentierad och en ökad lönespridning ska eftersträvas. Lönesättningen ska premiera goda arbetsprestationer som bidrar till att utveckla verksamheten och ge kunder/brukare/anställda en bra service och ett gott bemötande. Bedömningen av vad som är goda arbetsprestationer ska utgå från verksamhetsmål och de individuella mål som finns i varje medarbetares utvecklingsplan, samt utifrån de lönekriterier som finns. Lönesättningen ska utgå från dels att lika eller likvärdigt arbete betalas lika, dels att lönerna differentieras efter arbetets svårighetsgrad, självständighet, ansvar och resultat. Till grund för dessa bedömningar ligger lönekartläggningen. Värderingen och differentieringen ska ske på köns- och mångfaldsneutral grund. Lönesättningen ska motivera medarbetarna till utveckling vad gäller kompetens, ansvar och arbetsuppgifter. Jämförelse med den regionala arbetsmarknaden Där kommunens verksamheter konkurrerar med den övriga arbetsmarknaden ska löner och övriga anställningsvillkor jämföras med den regionala arbetsmarknaden. 1 HÖK, Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal. Finns sex olika avtal. Se

79 Lönesättning vid nyanställning Lönesättning av nyanställda medarbetare ska baseras på: 1. De krav som ställs på befattningen 2. De sökandes kompetens och erfarenhet i förhållande till kraven. 3. Hur kommunens lönebild är för redan anställda i motsvarande befattning 4. Rekryteringsläget på den regionala arbetsmarknaden För nyanställda som är oprövade i sitt yrke och därför får en lägre ingångslön är det möjligt att vid nyanställning komma överens om en särskild skriftlig löneutvecklingsplan. Planen ska kopplas till prestation och resultat och sträcka sig över en tidsperiod om maximalt två år. Överenskommelse om lön vid nyanställning ska vara klar och godkänd av medarbetaren innan beslut om anställning tas. Lönekartläggningen är ett viktigt hjälpmedel vid lönesättning liksom lönelänken 2 från SKL. I lönelänken finns alla löner inom kommuner och landsting tillgängliga för jämförelser och statistikuppgifter. Löneöversyn Varje år sker en löneöversyn där samtliga tillsvidareanställdas löner ses över utifrån de centrala avtalen. Förhandlingar kring löneavtalen sköts centralt av SKL 3. När de centrala avtalen är fastställda ska överläggningar med lokala fackliga organisationer ske där man ska komma överens om formerna för översynen, vilka som ska ingå mm. Löneöversynen och förhandlingar är delegerad till Personalchef. Kommunstyrelsen fastställer ramar och principer för löneöversyn utifrån centrala avtal och budgeterade medel. Samtliga medarbetare ska ha ett resultat- och medarbetarsamtal minst en gång om året. I samtalet ska chefen tydliggöra mål och förväntningar på medarbetaren. Samtalet innehåller underlag till löneöversynen (uppföljning av året som gått) och planering av de mål och uppgifter som ska ligga till grund för bedömningen till nästa års löneöversyn. 2 Lönelänken ett verktyg för att jämföra löneläget i Sveriges kommuner. 3 SKL Sveriges kommuner och landsting. Central arbetsgivarorganisation.

80 Lönekriterier Lönekriterier inom respektive verksamhet/grupp ska vara väl kända bland medarbetarna. Kopplingen mellan lön, arbetsprestationer, förhållningssätt och vilja att utvecklas i förhållande till verksamhetens mål ska vara tydliga. I Vansbro kommun finns specifika lönekriterier framtagna för följande tre grupper, innehållande följande delar; Kriterier för bedömning CHEF o o o Resultat Planer, mål och strategier-styrning Måluppfyllelse Resursanvändande Förhållningssätt Förhållningssätt till medarbetare Förhållningssätt till arbetsgivarrollen Samverkan internt och externt Utvecklingsförmåga Tar ansvar för egen utveckling Arbetar för utveckling av verksamheten Kriterier för bedömning MEDARBETARE o Visar yrkeskompetens o Arbetar effektivt och rationellt o Ansvarstagande i arbetet o Arbetar för en fungerande arbetsgrupp/arbetsplats o Har ett professionellt bemötande o Tar ansvar för egen utveckling o Arbetar för verksamhetsutveckling Kriterier för bedömning PEDAGOGISK PERSONAL o Kunskap om uppdraget o Ämneskunskaper o Kompetensutveckling o Pedagogrollen o Värdegrund o Barns/elevers/studerandes inflytande o Arbetslagsarbete o Enhetsansvar o Samverkan med hem

81 Förändring av lön för redan anställd Förändring av lön för redan anställda ska ske i samband med ordinarie löneöversyn med nedanstående undantag som beslutas av personalchef. Generellt sett ska ställningstagande till ändring av anställningsavtal tas när arbetsuppgifter tydligt ändras. I samband med detta görs ny lönesättning. Varaktigt förändrade arbetsuppgifter Förändring i lön utanför ordinarie löneöversyn får ske vid varaktig förändring där medarbetarens arbetsuppgifter blir väsentligt mer kvalificerade och innefattar ett utökat ansvar. Rekommendationen är dock att i dessa fall ändra anställningsförhållanden. Tillfälligt förändrade arbetsuppgifter När en medarbetare tillfälligt tar på sig mer kvalificerade arbetsuppgifter och ett utökat ansvar kan ett tidsbegränsat lönetillägg utgå för den period som de tillfälliga arbetsuppgifterna är aktuella. Detta ska tydligt avtalas om och en tydlig tidsperiod ska anges. Förflyttningar till följd av organisatoriska skäl eller vid sjukdom (omplacering) För medarbetare som av organisatoriska skäl eller till följd av sjukdom förflyttas eller omplaceras till en annan befattning gäller kollektivavtalens bestämmelser. Behålla medarbetare med nyckelkompetens (i undantagsfall) I undantagsfall kan en verksamhet utifrån verksamhetsskäl bedöma det som nödvändigt att justera en enskild medarbetares lön i syfte att behålla denne som medarbetare om personen ifråga fått ett erbjudande om arbete från en annan arbetsgivare. Verksamhetschefen tillsammans med personalchef beslutar om denna möjlighet som ska användas med mycket stor restriktivitet och som kräver synnerliga skäl. Om en medarbetare har fått ändrad lön enligt ovanstående undantag ska detta tas hänsyn till vid nästa löneöversyn. Uppföljning Uppföljning av lönesättning ska ske dels på verksamhetsnivå, dels kommunövergripande. I uppföljningen som sker i samband med löneöversynen årligen ska könsuppdelad lönestatistik ingå. Uppföljningen sker genom analys av löneläget med hjälp av MIA 4. 4 MIA lönekartläggningssystem som används för att se att inga osakliga löneskillnader finns ur jämställdhetssynpunkt (män och kvinnor). Används även för att värdera lika och likvärdiga arbeten.

82 1(1) lönesättning TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd Personal KS 2014/166 Personalchef Lillemor Tännström Riktlinjer för lönesättning Rekommendation till beslut att Sammanfattning KOMMUNSTYRELSEN anta föreliggande Riktlinjer för lönesättning Ett nytt personalpolitiskt handlingsprogram antogs i Kommunfullmäktige 13 oktober Utifrån det programmet ska policies och riktlinjer inom de olika områdena arbetas fram. Dessa Riktlinjer för lönesättning är framtagna utifrån det programmet och utifrån den delegationsordning som finns i kommunen samt de centrala Huvudöverenskommelserna, HÖK, som centrala parter tecknat. Bakgrund Det personalpolitiska handlingsprogrammet beskriver 5 olika delar som tillsammans utgör personalpolitiken i Vansbro kommun. Dessa strategiska delar bildar tillsammans med de övergripande värderingarna riktningen för hur policies och riktlinjer ska utformas. Lön, lönesättning och utveckling återfinns under delarna Lön och utveckling men har även bäring på Chef och ledarskap samt Medarbetarskap. I personalpolitiska handlingsprogramet finns beskrivet hur Vansbro kommun generellt sett vill arbeta med lönepolitik. TJÄNSTEUTLÅTANDE Riktlinjer för Syftet med Riktlinjer för lönesättning är att tydliggöra att Vansbro kommun är en arbetsgivare och grunderna för lönesättning är gemensamma för hela kommunen. Goda insatser belönas utifrån prestation och faktiskt resultat och utifrån de lönekriterier som finns framarbetade i samverkan med fackliga organisationer. Lönesättningen ska också göra det möjligt för kommunen att rekrytera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Lönesättningen ska vara förenlig med kommunens ekonomiska förutsättningar och en tydlig ansvarsfördelning ska finnas. Beslutsunderlag Riktlinjer för lönesättning, Personalpolitiskt handlingsprogram, Beslutet expedieras till : Ledningsgruppen Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

83 Medarbetarenkät 2014 HME-enkät

84 Vansbro kommun, totalt Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete 4,31 Mitt arbete känns meningsfullt 4, ,95 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 3, ,9 Jag ser fram emot att gå till arbetet Jag är insatt i min arbetsplats mål 4,23 3,87 Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete 4,14 Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare 4,19 alla

85 Vansbro kommun, alla verksamheter Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Mitt arbete känns meningsfullt 5 4 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 3 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 2 1 Jag ser fram emot att gå till arbetet Jag är insatt i min arbetsplats mål Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Alla Vård och omsorg Utb och arb Samhällsb Övergrip

86 Vansbro kommun, Utbildning och arbete Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Mitt arbete känns meningsfullt 5 4 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 3 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 2 1 Jag ser fram emot att gå till arbetet Jag är insatt i min arbetsplats mål Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser alla UA

87 Vansbro kommun, Vård och omsorg Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Mitt arbete känns meningsfullt 5 4 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 3 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 2 1 Jag ser fram emot att gå till arbetet Jag är insatt i min arbetsplats mål Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare alla VoO

88 Vansbro kommun, Samhällsbyggnad Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Mitt arbete känns meningsfullt Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 2 1 Jag ser fram emot att gå till arbetet Jag är insatt i min arbetsplats mål Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare alla SH

89 Vansbro kommun, Övergripande Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Mitt arbete känns meningsfullt 5 4 Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete 3 Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 2 1 Jag ser fram emot att gå till arbetet Jag är insatt i min arbetsplats mål Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Vansbro kommun totalt Övergr

90 Vakansprövningar tillsvidareanställningar 2013 A Integrationssamordnare Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun 1 A Ungdomssamordnare Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun A Rekryterare bemanningscentral Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun 1 A Byggnadsinspektör Lillemor Tännström Extern Miljö & Bygg 1 A Personalsekreterare Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun 1 A Drifttekniker, fastighet Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun A Lärare i musik år Bengt Ivarsson Extern Smedbergskolan A A A A Enhetschef inom vård och omsorg Enhetschef inom vård och omsorg Medarbetare reception/växel Lärare i grundskolans senare år SO Elisabeth Hekkala Extern Vansbro kommun Elisabeth Hekkala Extern Elisabeth Rooth Eriksson Extern Vansbro kommun 1 Vansbro kommun Ansökn.: 55 (M: 20, K: 35,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 4 (M: 1, K: 3,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 8 (M: 0, K: 8,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 5 (M: 5, K: 0,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 26 (M: 7, K: 19,?: 0) Utvalda: 3 (M: 1, K: 2,?: 0) Ansökn.: 23 (M: 23, K: 0,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 4 (M: 3, K: 1,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 11 (M: 2, K: 9,?: 0) Utvalda: 1 (M: 0, K: 1,?: 0) Ansökn.: 13 (M: 2, K: 11,?: 0) Utvalda: 4 (M: 0, K: 4,?: 0) Ansökn.: 82 (M: 9, K: 73,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Bengt Ivarsson Extern Smedbergskolan Ansökn.: 8 (M: 4, K: 3,?: 1) Utvalda: 1 (M: 1, K: 0,?: 0)

91 Vakansprövningar tillsvidareanställningar 2013 A Lärare i grundskolans senare år SO, deltid Lillemor Tännström Extern Smedbergskolan Ansökn.: 2 (M: 1, K: 0,?: 1) A Lärare i grundskolans senare år i Svenska Engelska 60% Bengt Ivarsson Extern Smedbergskolan Utvalda: 2 (M: 1, K: 0,?: 1) Ansökn.: 1 (M: 0, K: 1,?: 0) A Lärare i grundskolans senare år Ma/NO Bengt Ivarsson Extern Smedbergskolan Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 2 (M: 1, K: 1,?: 0) A Lärare i grundskolans senare år Ma No Bengt Ivarsson Extern Smedbergskolan Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 2 (M: 1, K: 1,?: 0) A Lärare i gymnasiet - kärnämnen, ke, nk A A Lärare i gymnasiet - bi, ma, nk Lärare i praktiska och estetiska ämnen, sång Martin Olsson Extern Vansbro utbildningscenter Martin Olsson Extern Vansbro utbildningscenter Martin Olsson Extern Vansbro utbildningscenter Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 3 (M: 3, K: 0,?: 0) Utvalda: 1 (M: 1, K: 0,?: 0) Ansökn.: 2 (M: 0, K: 2,?: 0) Utvalda: 1 (M: 0, K: 1,?: 0) Ansökn.: 5 (M: 1, K: 4,?: 0) A A33800 Gatuingenjör Skolsköterska Lillemor Tännström Christer Carlsson Extern Extern Vansbro kommun Elevhälsan Utvalda: 1 (M: 1, K: 0,?: 0) 1 Ansökn.: 3 (M: 3, K: 0,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) 1 Ansökn.: 5 (M: 1, K: 4,?: 0) Utvalda: 3 (M: 1, K: 2,?: 0) Rekryt.: 1 (M: 0, K: 0,?: 1)

92 Vakansprövningar tillsvidareanställningar 2013 A Lärare i gymnasiet - kärnämnen, spanska Martin Olsson Extern Vansbro utbildningscenter 1 Ansökn.: 3 (M: 2, K: 1,?: 0) A Specialpedagog åk Lillemor Tännström Extern Smedbergskolan 6-9 A INTERNANNONS Ekonom Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun 1 A Deltidsbrandman Bo Lundberg Extern Räddningstjänsten 2 A Städare/Lokalvårdare Tapani Röyttä Extern Samhällsbyggnad 1 A Gatuingenjör Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun A Administrativ assistent Christer Carlsson Extern För och grundskola 1 A Byggnadsinspektör Lillemor Tännström Extern Miljö & Bygg 1 A Smedbergskolan Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 2 (M: 0, K: 2,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 3 (M: 0, K: 3,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 9 (M: 8, K: 1,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 44 (M: 11, K: 33,?: 0) Utvalda: 3 (M: 0, K: 3,?: 0) Ansökn.: 9 (M: 5, K: 3,?: 1) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 96 (M: 18, K: 78,?: 0) Utvalda: 8 (M: 1, K: 7,?: 0) Rekryt.: 1 (M: 0, K: 1,?: 0) Ansökn.: 10 (M: 9, K: 1,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 3 (M: 1, K: 2,?: 0) Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) 1 Ansökn.: 9 (M: 5, K: 4,?: 0) Utvalda: 4 (M: 3, K: 1,?: 0) 1 Ansökn.: 10 (M: 3, K: 7,?: 0) A Kostchef Catarina Willman Extern Ekonomifunktionen A Lärare i grundskolans senare år Bibliotekschef med ansvar för kulturfrågor Bengt Ivarsson Extern 1 1 A Lärare i grundskolans senare år, undervisning i musik Bengt Ivarsson Extern Smedbergskolan Utvalda: 4 (M: 0, K: 4,?: 0) Ansökn.: 5 (M: 4, K: 1,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0)

93 Vakansprövningar visstidsanställningar 2013 Yrke från till rekryterare verksamhetantal tj. antal ansökningar A Socialsekreterare, vikariat Lillemor Tännström Extern Utbildning 1 och arbete A Lärare i förskola/förskollärare Kerstin Rälg-Olsson Extern Utbildning och arbete A Socialsekreterare, vikariat Lillemor Tännström Extern Utbildning och A Biståndsbedömare/Biståndsh andläggare arbete Lillemor Tännström Extern Vård & Omsorg Ansökn.: 9 (M: 3, K: 6,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 14 (M: 1, K: 13,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 6 (M: 3, K: 3,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 11 (M: 2, K: 9,?: 0) A Vikariat Lärare i grundskolans tidigare år, Dala-Järna/ Nås Rosita Bergqvist Hellberg Extern För och grundskol a 1 Utvalda: 2 (M: 0, K: 2,?: 0) Ansökn.: 8 (M: 1, K: 7,?: 0) A A Lärare i fritidshem/fritidspedagog Vikariat Lärare i grundskolans tidigare år, 75%. Vansbro / Äppelbo Rosita Bergqvist Hellberg Extern För och grundskol a Lillemor Tännström Extern För och grundskol a 1 1 Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 6 (M: 2, K: 4,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 6 (M: 1, K: 5,?: 0) A Socialsekreterare, vikariat Lillemor Tännström Extern Utbildning och arbete 1 Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 4 (M: 1, K: 3,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Lillemor Tännström

94 Vakansprövningar visstidsanställningar 2013 A Vikariat Leg Sjuksköterska / Distriktssköterska Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun 1 Ansökn.: 8 (M: 0, K: 8,?: 0) A Lärare i praktiska och estetiska ämnen, dans Martin Olsson Extern Vansbro utbildning scenter 1 Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 5 (M: 0, K: 5,?: 0) A Lärare i gymnasiet - kärnämnen A Lärare i gymnasiet -engelska 50 % Martin Olsson Extern Vansbro utbildning scenter Martin Olsson Extern Vansbro utbildning scenter A Internannons Förstelärare Christer Carlsson Extern A Lärare i grundskolans senare år Utbildning och arbete Bengt Ivarsson Extern Smedberg skolan Utvalda: 1 (M: 0, K: 1,?: 0) Ansökn.: 1 (M: 0, K: 1,?: 0) Utvalda: 1 (M: 0, K: 1,?: 0) Ansökn.: 5 (M: 0, K: 5,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 6 (M: 1, K: 5,?: 0) Utvalda: 3 (M: 1, K: 2,?: 0) Ansökn.: 1 (M: 1, K: 0,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Lillemor Tännström

95 Vakansprövningar visstidsanställningar 2013 A Lärare i gymnasiet - yrkesämnen, svetsteknik och närliggande yrkeskurser Martin Olsson Extern Vansbro utbildning scenter 1 Ansökn.: 1 (M: 0, K: 1,?: 0) A Socialsekreterare 2 st vikariat Lillemor Tännström Extern Utbildning och arbete A Utbildning och arbete A Lärare i förskola/förskollärare Kerstin Rälg-Olsson Extern Utbildning och arbete A A Dagbarnvårdare OBS kort ansökningstid! Lärare i förskola/förskollärare, vik Mossebo Energi och klimatrådgivare Vansbro & Malung/Sälen Lillemor Tännström Extern Lillemor Tännström Extern Utbildning och arbete Lillemor Tännström Extern Vansbro kommun Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 2 (M: 1, K: 1,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 6 (M: 1, K: 5,?: 0) Utvalda: 1 (M: 0, K: 1,?: 0) Ansökn.: 28 (M: 4, K: 24,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 14 (M: 1, K: 13,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 3 (M: 1, K: 2,?: 0) A Vikarier / Undersköterskor demensboende Lillemor Tännström Extern Söderåsen s äldreboen de 1 Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Ansökn.: 44 (M: 6, K: 38,?: 0) Utvalda: 0 (M: 0, K: 0,?: 0) Lillemor Tännström

96

97 Sekretariatet Registrator Marianne Pollack e-post: Telefon: Synpunktsärenden i KS Registrerade mellan och Vägunderhåll, Östanåvägen. Handläggare Niclas Camarstrand. Åtgärdat. Snöröjning, Lerbäcksvägen. Handläggare: Niclas Camarstrand. Åtgärdat. Individ- och familjeomsorgen. Dåligt bemötande. Handläggare: Malou Larsson. Åtgärdat. Skolfotografering. Föräldrar ej nöjda med anlitad skolfotofirma. Handläggare: Christer Carlsson. Åtgärdat. Inkom Besvarat/ hanterat KS 2013/878 I B KS 2013/877 I B KS 2013/754 I B KS 2013/736 I B Klagomål Klagomål Klagomål Klagomål Gymnasieskolan. Bristfällig undervisning. Underkända elever. Handläggare: Erik Wallander. Ej åtgärdat. Gata och park, Lerbäcksvägen i mycket dåligt skick. Dålig vägbelysning. Svar, bekräftelse skickad. Ej åtgärdat. KS 2013/726 I Klagomål KS 2013/ Klagomål Skolgång för elev i grundskolans åk 5. Handläggare Camilla Andersson. Åtgärdat KS 2013/696 I B Klagomål Hemtjänsten. Ostädad tvättstuga efter användning och bil på tomgång nattetid som väcker boende. Handläggare: Veronica Jansson. Ej åtgärdat. Gata och park, Gatubelysning i Utsälje. Handläggare Niclas Camarstrand. Ej åtgärdat. Gata och park, Gatubelysning i Grånäs. Handläggare Niclas Camarstrand. Ej åtgärdat. KS 2013/690 I Klagomål KS 2013/662 I Klagomål KS 2013/641 I Klagomål Gata och park vägskyltar, som gäller dåliga vägskyltar. Handläggare Niclas Camarstrand. Åtgärdat. KS 2013/623 I B Klagomål G:\...rapport, synpunktshantering augustil 2013-dec2013

98 Individ- och familjeomsorgen, som gäller lång handläggningstid och svårt att nå handläggare. Anonym. Åtgärdat. KS 2013/617 I B Klagomål Åtgärder för att förhindra fortsatt erosion på stränderna i Västerdalälven och Vanån. Handläggare Niclas Camarstrand. Ej åtgärdat. KS 2013/575 I Klagomål Gata och park, trafiksituation Sveden Nås, som avser hastighetssänkning. Handläggare Niclas Camarstrand. Beslut har inkommit från Länsstyrelsen, som avslår ansökan. KS 2013/563 I B Klagomål G:\...rapport, synpunktshantering augustil 2013-dec2013

99 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ange avdelning KS 2014/177 Registrator Marianne Pollack KOMMUNSTYRELSEN Synpunktsärenden, augusti-december 2013 Rekommendation till beslut Att besluta godkänna rapporteringen av inkomna synpunkter för perioden augusti tom. december Sammanfattning Inkomna synpunkter ska sammanställas tre gånger per år, där ärende och diarienummer framgår och om det avser beröm, klagomål eller förslag. En redovisning görs också om ärendet är åtgärdat Bakgrund Vansbro kommun införde synpunktshanteringen Sedan dess har sekretariatet redovisat inkomna synpunkter till Kommunstyrelsen tre gånger per år, som omfattat fyra månader. Vid den senaste redovisningen i september 2013 omfattade redovisningen perioden maj tom. juli, tre månader. Redovisningen denna gång omfattar augusti tom. december Beslutsunderlag Rapport, synpunkter inkomna augusti tom. december Beslutet expedieras till: Marianne Pollack, registrator TJÄNSTEUTLÅTANDE, tert 3 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

100

101 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE NOMINERING AV STYRELSELEDAMOT I VISIT SÖDRA DALARNA AB TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet KS2014/164 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se KOMMUNSTYRELSEN Nominering av styrelseledamot i Visit Södra Dalarna AB Rekommendation till beslut Att nominera kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson till styrelseledamot i Visit Södra Dalarna AB. Sammanfattning Vansbro kommun är sedan årsskiftet aktieägare i Visit Södra Dalarna AB. Enligt aktieägaravtalet ska styrelsen bestå av elva ledamöter. Falun nominerar en ledamot. Ludvika nominerar en ledamot, Smedjebacken/Säter nominerar en ledamot, Gagnef/Vansbro nominerar en ledamot och Samverkan Visit Södra Dalarna Ekonomisk Förening 6 ledamöter. Kommunledamöterna är i nuvarande styrelse antingen kommunchefer eller näringslivschefer från respektive kommun. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se