Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för Godkänd av SIVLs styrelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2014. Godkänd av SIVLs styrelse 20150324"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2014 Godkänd av SIVLs styrelse

2 Innehållsförteckning Del 1. Allmänt... 3 Bolaget IVL... 3 Forskning och utveckling på IVL... 3 IVLs temakommittéer... 4 Del 2. Samfinansierad forskning Forskningsbudget och fördelning på Temaområden... 6 EU-projekt... 7 Fördelning på miljömål... 9 Medel för kompetens och verksamhetsutveckling %-fond Beslutsgång för 7% fonden Basfinansiering Beslutsgång för basfinansiering Utvärdering och granskning av forskningen Hållbart Samhällsbyggande Hållbar Produktion Publikationer och rapporter Översyn av IVL:s temaområden Del 3. Verksamhetsberättelser för respektive Temaområde Verksamhetsberättelse för temaområde Klimat och Energi Verksamhetsberättelse för temaområde Luft och Transporter Verksamhetsberättelse för temaområde Vatten och Mark Verksamhetsberättelse för temaområde Resurseffektiva produkter och avfall Verksamhetsberättelse för temaområde Hållbart samhällsbyggande Verksamhetsberättelse för temaområde Hållbar produktion Bilaga 1. Styrelsens sammansättning december Bilaga 2. Temakommittéer - bemanning december Bilaga 3. Beviljade projekt Bilaga 4. Rapporter och vetenskapliga publikationer Bilaga 5. Artiklar i refereegranskad tidskrift Bilaga 6 Refereegranskade konferensbidrag

3 Del 1. Allmänt Forskning och utveckling har allt sedan miljöproblemen fick sin stora uppmärksamhet i början av 1960-talet spelat en viktig roll för att klarlägga orsaker och ta fram lösningar. Tillkomsten av IVL skedde samtidigt med den första stora miljödebatten och innan vi i Sverige fick en samlad politik och administration inom miljöområdet. IVL och Stiftelsen IVL kan därför se tillbaka på ett långsiktigt arbete för att förse samhälle och näringsliv med beslutsunderlag; från de stora reningsåtgärderna i industrin över åtgärder inom energi- och transportsektorerna och frågor som rör produkter till dagens klimat och naturresursfrågor. Mycket av vårt arbete har varit ett viktigt stöd för såväl näringsliv som myndigheter i miljö- och hållbarhetsarbetet. Dels genom den forskning som utförs på IVL, dels genom IVL:s roll som kvalificerad sammanställare och kommunikatör av resultat från forskning och utveckling. I detta arbete har Stiftelsen IVL och IVL:s Temakommittéer med sin allsidiga sammansättning av intressenter från både stat och näringsliv utgjort en garant för oberoende och trovärdighet. Styrelsens sammansättning framgår av Bilaga 1. Bolaget IVL Stiftelsen är ensam ägare av bolaget IVL Svenska Miljöinstitutet AB (i fortsättningen IVL). IVL har under de senaste åren utvecklats och vuxit vilket stämmer överens med mål och vision. Under 2014 ökade omsättningen från 254 (2013) till 264 MSek (2014) och antalet medarbetare har under verksamhetsåret i medeltal uppgått till 224 (215). Resurseffektivitet har fortsatt starkt fokus och IVL driver initiativet Centrum för resurseffektivitet i Sverige (CERISE) för nationell samverkan kring resurseffektivitet, hållbar konsumtion och produktion. Satsningen inom CERISE görs i samarbete med Miljödepartementet och är inriktat på aktiviteter för att stärka öka och dialogen om resursfrågor mellan näringsliv och myndigheter. IVL är såväl en nationellt som internationell aktör och har EU som hemmamarknad. Den globala verksamheten hör främst hemma i Kina, där IVL har ett kontor. Under 2014 har även projekt genomförts i bl.a. Indien. De årligt återkommande och publika konferenserna Tillståndet i miljön och Hållbara transporter är viktiga mötestorg för såväl forskare som näringsliv, beslutsfattare och myndigheter. Under 2014 har flera semianarier och konferenser anordants kopplat till aktuella mijlö och samhällsfrågor. Forskning och utveckling på IVL Vid IVL:s bedrivs forskning i form av samfinansierad forskning och utveckling samt forskning finansierad av anslagsgivare. Exempel på större projekt finansierade av Naturvårdsverket är forskningsprogrammen SCAC Swedish Clean Air & Climate Research Program samt CLEO - Climate change and Environmental Objectives. SCAC är inriktat på att ta fram ny kunskap och vetenskapligt stöd till nationell miljöpolitik och internationella avtal på luftområdet. Inom CLEO studeras hur klimatförändringen i kombination med långdistanstransporterade luftföroreningar kommer att påverka våra möjligheter att nå nationella miljömål. IVL leder också ett projekt om ekosystemtjänster i MKB-processen med finansiering från Naturvårdsverket. 3

4 IVL har under året bedrivit forskning med anslag från Energimyndigheten inom bland annat projektet Bioenergipotentialer - geografisk fördelning och påverkan av hållbarhetskrav inom EU. I projektet görs analyser om hur bioenergisystemet påverkas av hållbarhetskrav ur ett resursperspektiv. Projektet Marknadsfaktorer för fasta biobränslen och hållbarhetskriteriers betydelse för svensk pellets finansierades inom ramen för Energimyndighetens program för allmänna energisystemstudier. I projektet studeras vilka faktorer som påverkar efterfrågan på svensk pellets och vilka konsekvenser som hållbarhetskriterier för fasta biobränslen kan få för svensk pellets. IVL deltar även i det Formas-finansierade projektet om Urban Metabolism samt i projektet Stationsnära samhällen inom Utmaningsdriven innovation finansierat av Vinnova. Inom ramen för anslag från Vinnova driver IVL ett projekt med fokus på förnyelse av miljonprogramsområden med Urban Living Labs. Projektet SubUrbanLab syftar till att undersöka olika sätt för hur miljonprogramsområden kan förnyas i samarbete med de boende och andra viktiga aktörer, till att bli mer attraktiva, hållbara och livskraftiga urbana områden. IVL leder även det MISTRA-finansierade programmet INDIGO som är inriktat på styrmedel och klimatpolitik. IVL är också en part i Mistra Urban Futures konsortiet. IVL deltar i projektet Photochemical smog in China som är ett 5-årigt samverkansprojekt med flera kinesiska universitet och institut med inriktning på luftföroreningssituationen i Kina. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet. Forskningen vid IVL sker i nära samarbete med näringslivet, internationella forskningsorgan och högskolor är viktigt fokus för IVL. Under 2014 har diskussioner kring framtida forskningsbehov, kopplat till de svenska miljömålen, diskuterats med Naturvårdsverket och ett strukturerat samarbetet kring detta har påbörjats. Samarbetet med Kungliga Tekniska Högskolan har fortsatt under 2014 enligt det avtal som tecknades IVLs temakommittéer Forskningen har under 2014 bedrivits inom de sex temaområdena: Klimat och Energi Luftföroreningar och Transporter Vatten och mark Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart samhällsbyggande Hållbar produktion Verksamheten inom temaområdena beskrivs i avsnitt Verksamhetsrapport för respektive Temakommitté i Del 3. Sammansättning av ledamöter i respektive temakommittéer presenteras i Bilaga 2. Ledamöterna i de olika Temakommittéerna representerar en fördelning mellan olika branscher samt mellan representanter från såväl stat som näringsliv. Varje temakommitté har genomfört minst 4 möten under 2014 (enligt en årlig cykel) samt ett gemensamt årligt möte för alla temakommittéer i april I Tabell 4 presenteras ordföranden för respektive Temakommittée. 4

5 Tabell 4. Temakommittéernas ordförande 2014 Temakommitté Klimat och Energi Luftföroreningar och Transporter Vatten och Mark Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbart Samhällsbyggande Hållbar produktion Ordförande Inge Horkeby, Volvo Urban Wästljung, Scania Bengt Mattsson, Pfizer Vakant Staffan Bolminger, Älvstranden Utveckling AB Henrik Kloo, Volvo 5

6 Del 2. Samfinansierad forskning 2014 IVL:s samfinansierade forskning bedrivs med statliga medel som förmedlas via Formas och Naturvårdsverket och med SIVL som ansvarig för såväl inriktning och rutiner som uppföljning. För 2014 disponerades 37 MSEK för samfinansierad forskning vid IVL. Under 2014 genomfördes en genomgång av ekonomin i tidigare beviljade projekt vilket ledde till att ytterligare 1,7 MSEK ställdes till förfogande för matchning av nya projekt detta från korrigeringar av euro-kurs samt utebliven förväntad näringslivsfinansiering. För 2014 fanns därmed total 38,7 MSEK tillgängligt för samfinansierad forsking. Vilket genom samfinansiering med Näringsliv och EU-forskning gav ett totalt utfall på 89,8 MSEK Enligt tidigare uppmaning från Formas stödjer de vikten av vetenskaplig fördjupning genom en möjlighet till merfinansiering (>50%) för vetenskaplig publicering av projekt inom områden av särskild strategisk betydelse för IVL. Denna satsning på vetenskaplig publicering har bidragit till att IVL:s medarbetare under 2014 sökt medel för 8 vetenskapliga publikationer summerat till totalt ksek. Denna satsning har inneburit möjligheter till att bygga upp kompetens kring vetenskaplig publicering och avbröts efter första halvåret Motivet var att vetenskaplig publicering i möjligaste mån bör innefattas i forskningsprojektens ordinarie budget samt för att hålla denna finansieringsväg på en rimlig nivå. Forskningsbudget och fördelning på Temaområden För 2014 disponerades en budget på 38,7 MSEK som genom samfinansiering med näringslivet och finansiering via EU-forskning resulterade i ett totalt forskningsutfall på 89,8 MSEK. Utöver de statliga medlen erhölls ,5 miljoner kronor från Näringslivet och 27,6 miljoner kronor från EU. Fördelning mellan näringslivsfinansierade projekt samt EU-forskning redovisas i Tabell 1 för respektive Temaområde. 6

7 Tabell 1. Utfallet för forskningsverksamheten fördelat mellan temaområden och näringslivs- respektive EU-projekt (ksek) Beviljade samfinansierade projekt (ksek) Beviljade näringslivsprojekt(inkl publiceringsmedel) Beviljade EU-projekt Näringsliv Statlig matchning Totalt utfall EUbidrag Statlig matchning Total EU utfall Totalt beviljad statlig matchning Total FOU/ forsknings utfall Temaområde Klimat och Energi Luft och transporter Vatten och mark Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbar samhällsbyggnad Hållbar produktion Summa I Tabell 2 nedan redovisas antal projekt samt det totala forskningsutfallet fördelat per Temaområde. EU-projekt Anslag från EU är en viktig del av IVL:s finansiering och möjliggör långsiktiga forskningsinsatser, internationella samarbeten och kompetensuppbyggnad. Under 2014 har 31 EU projekt erhållit samfinansiering. IVL medverkade dock under året i totalt 36 projekt av vilka en del av dem erhöll erforderlig matchning under 2013 eller kommer att söka matchning först under Från och med 2014 har de första utlysningarna inom Horizon2020 kommit ut. IVL har deltagit i flera ansökningar och varit aktiva i konsortiesökande. Tabell 1 redovisas den sammanlagda volymen för EU-forskningen under Den uppgick till 42,2 (27,4 år 2012) miljoner kronor, vilket inkluderar en statlig matchning på 14,6 miljoner kr. EU-projektens fördelning på antal projekt per temaområde framgår av Tabell 2. 7

8 Tabell 2. Forskningsverksamhetens fördelning mellan temaområden samt EU-projektens andel per temaområde (antal). Temaområde Klimat och Energi Luft och transporter Vatten och mark Resurseffektiva produkter och Avfall Hållbar samhällsbyggnad Hållbar produktion Totalt antal projekt Antal EU projekt Summa

9 Fördelning på miljömål Forskning som utgörs inom den samfinansierade finansiering är relevant för och svarar mot en rad av de Sveriges miljökvalitetsmål. Forskningsinsatser under 2014 är i stora drag fördelade mellan miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, God bebyggd miljö samt Giftfri miljö. Figur 1. Forskningsverksamhetens fördelning i förhållande till Sveriges miljökvalitetsmål IVL:s verksamhet skall enligt våra mål bidra till uppfyllandet av de svenska miljömålen och genom den samfinansierade forskningen möjliggörs specifika insatser för utveckling av åtgärder eller för ökad kunskap om aktuella miljöproblem. Under 2014 ha en diskussion förts i styrelsen om att på ett tydligare sätt koppla den samfinansierade forskningen till de forskningsprioritieringar som tas fram inom Naturvårdsverkets arbete med utvärdering av miljömålen. IVL och Naturvårdsverket har påbörjat ett tätare samarbete kring detta. Medel för kompetens och verksamhetsutveckling IVL har tillgång till två olika finansieringskällor för kompetens- och verksamhetsutveckling kopplat till forsknings- och utvecklingsverksamheten: 7%-fonden och basfinansiering. 9

10 7%-fond Från alla samfinansierade projekt (med undantag av EU-projekt) görs en avsättning motsvarande 7% av den totala projektbudgeten till en fond avsedd för IVLs långsiktiga kompetensuppbyggnad, den så kallade 7% fonden. Avsättning till fonden beslutades av SIVL styrelse 1995 (Protokoll nr 2, 1995). Beslutet lyder för finansiering av långsiktig kompetensuppbyggnad skall uttaxering göras med en särskild avgift om 7 % på den genom stiftelsen samfinansierade forskningen. Denna fond är alltså upprättad och avsedd för finansiering av projekt som skall stödja IVLs långsiktiga kompetensuppbyggnad framför allt med syfte att utveckla den samfinansierade forskningen. Beslutsgång för 7% fonden SIVL AU beslutar om fondprojekt, på förslag från IVL. Under 2014 har ksek tillförts 7 % -fonden via den samfinansierade forskningen. Utvecklingsprojekt och administration för ett sammanlagt belopp av ksek har beviljats. De beviljade projekten redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Beviljade 7%-projekt 2014 Projekt Beviljad budget ksek Kapitaltillskott SIVL 700 Ekonomisk administration 300 Stiftelseadministration samt TO arbete, inklusive kostnad för årets externa utvärdering 750 Energisystemmodeller 800 Luft i Kina 200 Ekosystemtjänster 500 Utveckling av IVLs forskningssamarbeten inom Industrikluster och Nätverk 750 Summa Basfinansiering SIVL erhöll 2013 för första gången möjlighet att disponera statliga medel för kompetensoch verksamhetsutveckling inom IVL:s forskning, utan krav på medfinansiering, så kallad basfinansiering. Beslut om årlig basfinansieringen till SIVL sker årsvis genom regeringens regleringsbrev till Formas. Basfinansieringen ger IVL en möjlighet till såväl långsiktig utveckling av verksamhet, som möjlighet att bygga upp och förstärka nätverk och samarbeten med universitet, näringsliv och övriga samhället. Medlen ger också IVL en möjlighet att medfinansiera uppbyggande och underhåll av prioriterad forskningsinfrastruktur. Syftet med den verksamhet som finansieras av basanslaget är att stärka IVL:s position som nationell och internationell forskningsaktör i enlighet med de långsiktiga mål och strategier som antagits av styrelserna för såväl SIVL och IVL AB. 10

11 Medlen för basfinansiering kan även användas för tillsammans med näringslivet samfinansiera forskning och utvecklingsprojekt. Beslutsgång för basfinansiering Beslut om inriktning på den basfinansierade verksamheten tas av SIVL på förslag av IVL i form av en årlig separat verksamhetsplan. Projekt och satsningar inom ramen för verksamhetsplanen beslutas av IVL:s ledning. För projektredovisning hänvisas till separat Verksamhetsberättelse för basfinansierad verksamhet. Utvärdering och granskning av forskningen Under 2014 genomfördes en utvärdering av temaområdena Hållbar Samhällsbyggnad samt Hållbar Produktion. Nedan följer en sammanfattning av rekommendationer för respektive temaområde. (För fullständig redovisning hänvisas till Utvärderingrapporten.) Hållbart Samhällsbyggande Utvärderingsgruppen ger följande råd och rekommendationer för den fortsatta utvecklingen av verksamheten: 1) Kartläggning och omvärldsanalys. I den fortsatta utvecklingen av verksamheten bör IVL relatera till och tillägna sig slutsatser om forsknings- och utvecklingsbehov från andra kartläggningar av området hållbart samhällsbyggande (exempelvis från Formas och Delegationen för hållbara städer). 2) Inriktning. Området är under utveckling och expansion. IVL bör dock inte sträva efter ytterligare utvidgning av temaområdet, utöver det som redan planeras utan fokusera på att genomföra den planerade utvecklingen av verksamheten samt interna och externa samarbeten för att kunna delta i det bredare ämnesområdet hållbart samhällsbyggande. 3) Internt lärande. Det finns en stor skillnad i sättet att arbeta, där innemiljöområdet har högre vetenskaplig kvalitet och andra områden betydligt mer tillämpat. De olika delområdena kan med fördel lära av varandra. 4) Osäkerhets- och känslighetsanalys. IVLs medarbetare inom exempelvis LCA besitter viktig kunskap om känslighet, elasticitet och osäkerhetsfaktorer i beräkningssystem och resultat som med fördel skulle komma fram ännu tydligare i rapporteringen, såväl vetenskaplig som populärvetenskaplig. 5) Arbetsmetodik. Utvärderingsgruppen ser att det genomgående i projekten finns en systematisk arbetsmetodik kring mätning, värdering etc. IVL bör löpande utvärdera de tillämpade modellernas och metodernas begränsningar och hur metodik och modeller utvecklas i omvärlden, för att möjliggöra vidareutveckling och anpassning till nya frågeställningar och områden. 11

12 Hållbar Produktion Utvärderingsgruppen ger följande rekommendationer för fortsatt utveckling av verksamheten: 1) Det finns ett stort behov av syntes av resultat från IVL, som inte endast bygger på enskilda projektresultat, utan mer på syntes och sammanställning av resultat från flera projekt och kunskapsöversikter inom utvalda områden. Även projektresultat som lett till spetslösningar/goda exempel bör sammanställas tematiskt inom ett antal strategiskt intressanta områden och kommuniceras externt. 2) Definiera klarare strategiskt fokus och spetsområden inom temaområdet baserat på nuvarande styrkeområden, globala behov och kommersialiseringsmöjligheter. Exempel på strategiska områden är: a. LCA-analyser b. Innovativa och resurseffektiva VA-system med hög grad av resursåterföring c. Modellering och processutveckling d. Omvärldsanalys och styrmedelsutveckling för stadsutveckling 3) Utveckla en vision och en plan som är kongruent med IVLs interna strategiarbete för att etablera internationellt erkännande ( beyond EU ) som Opinion Leader inom dessa definierade spetsområden by Möjligheten bör sökas att få en internationell referensgrupp i detta arbete, med deltagare från länder som ligger långt framme eller är viktiga behovsbärare som exempelvis Israel, Holland, Singapore, Kina, Indien, Nigeria. 4) Skapa en översikt främst för externt bruk som tydligt beskriver IVLs roll i innovationsvärdekedjan. Översikten ska påvisa var gränsytorna finns (för att undvika överlapp) mot andra aktörer, och fokusera på IVLs unika fördelar, som bl. a. tillämpad processfokuserad forskning och utveckling. 5) En sådan översikt bör också ligga till grund för att utveckla och tydliggöra IVLs strategiska perspektiv på sin egen verksamhet. 6) Etablera roll som IP-utvecklande innovatör kring nya VA-teknologier till förmån för internationell affärsutveckling/-tillväxt. IVLs roll kan vara mera en mäklare än en ägare av IP-portföljen. Utvärderingsgruppen föreslår att IVL genomför en utvärdering av olika modeller för detta. Granskningsgruppernas rekommendationer har presenterats för styrelse och diskuterats i relevanta temakommittéer och kommer att ligga till grund för vidare diskussioner och verksamhetens utveckling under Publikationer och rapporter De samfinansierade forskningsprojekten publiceras i form av rapporter i IVLs publicerings-serie, som B-rapporter. Utöver publicering i IVLs publiceringsserie uppmuntras vetenskaplig publicering. Samtliga IVLs rapporter inklusive B-rapporter samt vetenskapliga artiklar publicerade under 2014 finns presenterade i Bilaga 4 respektive Bilaga 5. 12

13 Översyn av IVL:s temaområden IVL har utifrån resultat av de senaste årens utvärderingar, diskussioner inom temakommittéer och den löpande omvärldsanalys som genomförs identifierat ett behov av att genomföra en översyn av temaområden avseende verksamhetens innehåll. De övergripande målen med översynen är: Att organisera vår forskningsverksamhet på ett sätt som svarar mot samhällets utmaningar, behov och möjligheter. Att effektivisera administration och processer kring den samfinansierade forskningen. Att säkerställa kvalitet och relevans i IVL:s samfinansierade forskning Att öka intresset från näringslivet och myndigheterna för vår verksamhet Översynen genomförs under 2015 med mål att införa en ny temaområdesindelning inför verksamhetsplan

14 Del 3. Verksamhetsberättelser för respektive Temaområde 14

15 Verksamhetsberättelse för temaområde Klimat och Energi Temaområdets verksamhetsplan 2014 omfattade följande fyra delprogram: Delprogram A: Policy, beslutsstöd och klimatstrategier innehåller projekt inriktade mot utveckling och konsekvensanalyser av olika styr- och beslutsstödsystem för begränsning av växthusgasutsläpp, främst handel med utsläppsrätter. Delprogram B: Energisystem och åtgärder berör scenarier och åtgärder för effektivt utnyttjande av primärenergiresurser samt minskade växthusgasutsläpp. Projekten omfattar utveckling, analys och miljövärdering av hela eller delar av energisystemet. Delprogram C: Klimat orsaker och -effekter studerar interaktioner mellan ekosystemen skog, mark och ytvatten, luftföroreningar och klimat samt ekosystemtjänster. Delprogram D: Förnybar energi omfattar olika typer av förnybara energislag (även om bioenergi varit i fokus) samt bedömningar av framtidens förnybara energisystem. Verksamheten har utvecklats i enlighet med verksamhetsplanen för 2014 och merparten av målen har uppfyllts. En kort beskrivning baserat på målen i verksamhetsplanen följer. Att arbetet med klimatanpassningsåtgärder fortskrider exemplifieras av ett nytt samfinansprojekt som listas nedan och att utveckling av metoder för miljövärdering av smarta el- och värmenät pågår exemplifieras av det andra projektet i listan nedan vars analys även inkluderar fler förnybara energislag än bioenergi. Arbetet med resurseffektivitet kopplat till energisystem utförs inom ramen för det tredje projektet i listan nedan. Ett nytt projekt kopplat till tidsaspekten för förnybara bränslen om nyttan med att använda trä som byggnads-material har inkommit. Energimodellering med TIMESmodellen har också utvecklats i samverkan med modellerare på LTU. Forskningen kring handelssystemet och kring betydelsen av acceptans och samverkan kopplat till CCS fortskrider. Arbetet med att koppla energi- och ekosystemtjänster har fortsatt men försöken att skapa projekt kring ekosystem-tjänster och bioenergi har inte resulterat i några beviljade ansökningar hittills. Ett nytt projekt om social hållbarhet kopplat till drivmedel har startat. Den planerade strategin för inriktningen för delprogram C kvarstår att utforma. Utöver de samfinansierade projekten (se nedan) pågår en omfattande anslags- och uppdragsverksamhet inom området t ex projektet Mistra Indigo. Temakommittén för Klimat och Energi har under 2014 bestått av 10 ledamöter (7 näringslivs-representanter och 3 myndighetsrepresentanter). Ordförande har varit Inge Horkeby, Volvo. Projekt under 2014 Påbörjade och avslutade samfinansierade projekt under 2014 Följande nya projekt har beviljats samfinansiering 2014 inom temaområdet: Rankning av Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning med Svensk Försäkring som övrig finansiär (se beskrivning nedan) (delprogram A). Värdering av energilösningar i byggnader som studerar byggnader med egen eller näraliggande energiomvandling och som är kopplade till el- och fjärrvärmenät där Fjärrsyn och SBUF är övriga finansiärer (delprogram B). 15

16 NEPP (North European Power Perspectives) 2 del 2 som analyserar indikatorer för att mäta resurseffektivitet för det nordiska elsystemet med finansiering även från Elforsk (delprogram B). POCACITO (Post-Carbon Cities of Tomorrow) är ett EU-projekt inom FP7 som identifierar hållbara vägar mot framtidens beboliga, prisvärda och blomstrande städer och som ska utveckla en faktabaserad Färdplan för 2050 för EUs städer där klimatfrågan är löst (delprogram A och B). F3 Kunskapsuppbyggnad och spridning Etapp2, med F3som övrig finansiär, omfattar IVLs del i F3s kunskapsuppbyggnad och spridning och innehåller omvärldsanalys, riktade förstudier och synteser samt kommunikationsinsatser (delprogram D). Övriga pågående samfinansierade projekt under 2014 var: ENSOCIO_LA, EU-projekt inom FP7 (delprogram A) EGP Improving Access to Environmental Rights in Guizhou, stött av Europe Aid (delprogram A), Regional industrial cluster formation for the integration of biomass gasification system 2 med finansiering från Göteborg Energis Forskningsstiftelse, Preem AB, E.ON AB, Perstorp Oxo (Delprogram B och D), BASTOR 2, om CO 2 -lagring med finansiering från Elforsk (delprogram A och B), ARCH, EU-projekt inom FP7 med klimatstrategier för kustområden (delprogram C), NEPP 2, del 1 med finansiering från Elforsk (delprogram B), Temporär kolsänka värdering av nyttan med att binda in biogent kol i byggnadsprodukter (delprogram A och C). Under 2014 avslutades följande samfinansierade projekt: Minska utsläppen av växthusgaser från svensk hanteringen av avloppsvatten och slamhantering med finansiering från Svenskt Vatten Utveckling via SLU SYVAB, Käpalla, Ragnsells stiftelse (delprogram B). Samtliga projekt resulterar i publikationer. Specifikt kan nämnas de två publikationer som är resultatet av de specifika medlen för vetenskapliga publikationer som beviljades under 2013: Ekener-Petersen, E., Höglund, J., Finnveden, G., Screening potential social impacts of fossil fuels and biofuels for vehicles. Energy Policy 73 pp Grahn, M., Hansson, J., Prospects for domestic biofuels for transport in Sweden 2030 based on current production and future plans. WIREs Energy and Environment doi: /wene.138. Exempel på projekt inom prioriterade delområden Delprogram A rymmer bland annat projektet Rankning av Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning som syftar till att stärka klimatanpassningsarbetet genom att utveckla en metod för att jämföra Sveriges kommuners klimatanpassningsarbete och, med hjälp av den utvecklade metoden, genomföra en rankning av kommunernas arbete. Inom delprogram B och D finns bland annat projektet Regional industrial cluster formation for the integration of biomass gasification system 2 som syftar till att utveckla och tillämpa en metod för att bedöma växthusgaspåverkan för olika biomassaförgasningssystem för att kunna identifiera effektiva integrerade system. Inom delprogram C pågår projektet ARCH som i samarbete med beslutsfattare, lokala myndigheter och intressenter utvecklar deltagandemetoder för att hantera problem som påverkar kustområden vid ökad 16

17 exploatering och ett förändrat klimat. Den samverkan som sker kopplat till temaområdets projekt har stor betydelse för forskningen och verksamheten i sin helhet. Projektens relevans för näringsliv och övriga samhället Projektens resultat sprids utöver i rapportform även i andra sammanhang till exempel genom presentationer till beslutsfattare och näringsliv och inspel till media. IVLs medarbetare inom området är efterfrågade som talare vid externa konferenser och seminarier, t ex vid Svensk Fjärrvärmes årsmöte och för inledningsanförande vid SvDs årliga energikonferens Energy Summit. Projekten har även 2014 bidragit till (i) beslutsunderlag för en kostnadseffektiv klimat- och energipolitik, (ii) ökad kunskap om olika energikällor och energibärares miljö- och klimatpåverkan, (iii) identifiering av kostnadseffektiva åtgärder för att minska växthusgasutsläppen och (iv) en bättre vetenskaplig grund för att förstå klimatförändringens konsekvenser. Till exempel har arbetet hittills inom projektet Värdering av energilösningar i byggnader ökat förståelsen för vilken betydelse det har att småskaliga energilösningar producerar el och värme vid andra tidpunkter än de används. Projektet kommer att ge underlag för en smartare planering och projektering av byggnader och dess energilösningar. Därtill har IVL:s analys av EU:s utsläppshandelsystem skett i nära dialog med regeringen och utgjorde grund för regeringens förhandlingsposition om hur systemet bör reformeras. 17

18 Verksamhetsberättelse för temaområde Luft och Transporter Temaområdet Luft och transporter omfattar följande prioriterade delområden: A. Luftkvalitet och exponering. Fokus ligger på studier i relation till EU:s luftkvalitets direktiv och det svenska miljömålsarbetet (Frisk Luft). Aktuella föroreningar är främst kväveoxider och partiklar, inklusive organiska och oorganiska ämnen bundna till partiklarna. B. Luftföroreningar och ekosystem. Detta delområde är främst inriktat mot doseffektsamband och luftföroreningars samverkan med andra faktorer som klimat och markanvändning avseende effekter på ekosystem. Aktuella föroreningar utgörs av svavel, kväve, marknära ozon, kvicksilver och organiska miljögifter. C. Internationella luftvårdsstrategier. Delområdet är inriktat mot att ta fram vetenskapligt underlag för Sveriges deltagande i internationella förhandlingar rörande åtgärder mot långväga luftföroreningar och att utveckla det internationella samarbetet inom området. Arbetet med utveckling av GAINS-modellen och kombinerade åtgärdsstrategier för luftföroreningar och klimatgaser är centralt för delområdet. D. Hållbara transporter, drivmedel och logistiklösningar. Verksamheten inom delområdet spänner från mätningar av emissioner in real-world från främst vägtrafik och sjöfart, via utveckling av miljöberäkningsverktyg och åtgärdsanalyser för fordon/farkoster, drivmedel och logistik, till systemanalyser för att sätta transporterna i ett större sammanhang för att bättre kunna beskriva innebörden i begreppet hållbara transporter. Verksamhetsplanen för 2014 lyfte bland annat fram utveckling av kunskapen om hur förtätning av städer påverkar luftkvaliteten (i samverkan med temaområde Hållbart samhällsbyggande), kvävenedfallets påverkan på skogsekosystemtjänster, utredning av effekter av minskade svavelhalter i fartygsbränsle samt en breddning och fördjupning av forskningen inom det vid IVL nyetablerade området energieffektivisering av transporter, med fokus på kostnadseffektiva åtgärder och lösningar för godstransporter. Utöver de projekt som redovisas nedan finns även andra projekt med anknytning till Luft och Transporter som drivs av IVL, men som i många fall finansieras av myndigheter. Delområde D dominerar samfinansdelen, eftersom denna verksamhet har en närmare koppling till näringslivet än de övriga delområdena. Projekt under 2014 Avslutade projekt under 2014 Följande samfinansierade projekt inom temaområdet har avslutats under 2014: Osäkerhetsanalys i emissionsberäkningar med utnyttjande av Monte Carlosimulering ett SIVL 7%-fondprojekt (delområde D). Damning - partikelemissioner från diffusa källor - med finansiering från Nordkalk AB, LKAB och Boliden (delområde A). SIPE An environmental Standards Information Portal for Europe ett projekt inom EU FP7 med syfte att identifiera behov av nya standarder inom miljö och resurseffektivitetsområdet - (delområde A och D). 18

19 LCI data for fuels med finansiering från forskningsprogrammet f3 Fossil Free Fuels (delområde D). TRANSPHORM ett EU FP7-projekt i vilket det studerats hälsoeffekter kopplade till utsläpp från transporter i Europa (delområde A). Know-Me ett EU FP7-projekt med syfte att stärka den europeiska maritima näringen genom vidareutbildning och forskning. IVL ansvarar för hållbarhets- och miljöaspekter inom projektet (delområde D). Påbörjade projekt under 2014 Följande samfinansierade projekt har påbörjats inom temaområdet under 2014: Fördjupade studier av Real-World emissioner från bussar med finansiering från Västtrafik, avslutas 2015 (delområde D). Inom projektet mäts bland annat kväveoxider och partiklar från bussar. Syftet är att få en uppfattning om bussarnas utsläpp i verklig trafik relativt lagkraven. Fokus ligger på att testa så många Euro VI-bussar som möjligt för att se hur utsläppen från dessa ser ut jämfört med utsläpp från bussar certifierade för tidigare emissionsstandarder. Mätningarna görs från vägkanten, av gaser med ett remote sensing -instrument, av partiklar med ett högupplösande partikelinstrument. Dessutom har IVL under 2014 fått ytterligare fyra, ej samfinansierade, projekt inom temaområdet beviljade: Nya drivmedel och policyinstrument för sjöfarten; analys av potentialen att minska risker för miljö och hälsa. Detta projekt syftar till att analysera olika lösningar för att minska utsläpp till luft från fartyg. Detta är lösningar som införs för att minska svavelutsläpp men de kommer även att minska utsläpp av andra ämnen. Med data från verkliga fartyg beräknas minskningar i utsläpp och från detta minskade samhällskostnader, vilket relateras till åtgärdskostnaderna för dessa fartyg. Vidare studeras miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv samt olika styrmedel. Målet är att få en analys av kostnader och nyttor för de olika fartygen samt att utreda hur dessa nyttor kan förverkligas med styrmedel. Projektet finansieras av VINNOVA. Projektet ecotell etablerar en IT-projektplattform, ett Living Lab, för effektivare och mer hållbara godstransporter. Principen för detta Living Lab är att strömma fordons-, gods- och logistikdata under operativa godstransporter och att analysera och återkoppla data om potential för ytterligare effektivisering. Projektet finansieras av VINNOVA. Truck City Transit Extended gates Gothenburg Fas 1. Ett demonstrationsprojekt i Göteborg med elektrifierad väginfrastruktur, utveckling av eldrivna HCT-fordon samt etablering av en så kallad Extended Gate/Satellitport med syfte att utveckla logistiken för hamnen och det regionala näringslivet. Fas 1 innefattar en förstudie med syfte att kartlägga kunskapsläget, genomförbarhet och plan för fortsatt arbete. Projektet finansieras av bl.a. VINNOVA, Trafikverket, Göteborgs Hamn och Volvo. Energieffektiv sjöfart - Sjöfarten står inför stora utmaningar. Transporterna till sjöss väntas öka kraftigt, samtidigt ska sjöfarten klara allt tuffare miljökrav. I ett nytt projekt ska IVL nu kartlägga den totala energianvändningen för sjöfarten till 19

20 och från Sverige och analysera olika fartygstypers bränslebesparingspotential. Projektet finansieras av Energimyndigheten. Pågående samfinansierade projekt samt övriga projekt Inom temaområdet pågår sedan tidigare följande samfinansierade projekt: Particulate matter and black carbon from shipping - (delområde A) finansiering från Sveriges ingenjörers miljöfond. Avslutas GMOS, Global Mercury Observation System (delområde B) -EU-projekt avslutas ECLAIRE - Effects of Climate Change on Air Pollution Impacts and Response Strategies for European Ecosystems (delområde B) - EU FP7 projekt med syfte att klarlägga hur luftföroreningar kommer att påverka landekosystemen i Europa i ett förändrat klimat. IVL:s bidrag är att utveckla nya dos-responssamband för inverkan av marknära ozon på skog. Avslutas Dessutom pågår några icke samfinansierade projekt inom temaområdet: SCAC Swedish Clean Air and Climate Research Program - (delområde A + B) Forskningsprogram från Naturvårdsverket. Avslutas Fas II av Naturvårdsverkets forskningsprogram Climate Change and Environmental Objectives CLEO ( - (delområde B). Avslutas Projekt om byggplatsemissioner, finansierat av Trafikverket (delområde A). Avslutas Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle De senaste decenniernas arbete för att minska utsläppen av luftföroreningar nationellt och inom EU har varit mycket framgångsrikt. För att nå de långtgående målen inom Frisk Luft, Bara Naturlig Försurning och Ingen Övergödning, samt EU:s och andra internationella krav inom luftvårdsområdet, krävs dock ytterligare åtgärder, inte minst inom transportsektorn, samtidigt som utsläppen av klimatgaser ska minskas kraftigt. Kombinerade, kostnadseffektiva åtgärdsstrategier för luftföroreningar och klimatgaser, och det internationella samarbetet kring dessa frågor, blir därmed allt viktigare. Alltmer skärpta utsläppskrav, till följd av internationella protokoll och överenskommelser, kommer i hög grad att påverka såväl svenskt näringsliv som svenska myndigheter och svenska beslutsfattare på olika nivåer i internationella, nationella och regionala/lokala sammanhang. Exempel på projekt KNOW-ME KNOW-ME som avslutades under 2014 var ett EU FP7-projekt med det övergripande målet att stärka den maritima sektorn inom EU. Detta skedde i projektet framför allt genom att förbättra utbildning och kunskap inom näringen bl. a. avseende miljöfrågor, bidra till system för vidareutbildning inom sektorn och genom forskning med syfte att stärka bilden av den maritima sektorn. Koordinator var Napier University, Edinburgh. Vid IVL arbetade Hulda Winnes och Erik Fridell i projektet. IVL:s roll var att delta i att utveckla näringen i en hållbar riktning genom utbildningsinsatser gällande kunskap om miljöfrågor inom den maritima sektorn, analyser 20

21 och studier. Enkätfrågor utarbetades och sändes ut inom näringen och följdes upp av intervjuer. Vidare utformades enkätfrågor mot allmänheten. På så sätt kartlades den allmänna bilden av hur pass miljövänlig sjöfarten är. Inom projektet togs utbildningsmaterial om den maritima sektors problem och möjligheter i ett hållbart samhälle fram. Även en e-kurs avsedd för vidareutbildning inom branschen togs fram liksom material för föreläsningar avsedda för skolor och universitet. Projektet resulterade också i en rapport om sjöfartens plats i ett hållbart samhälle. Damning partikelemissioner från diffusa källor I många delar av Sverige förekommer det så höga halter av partiklar i luft att det finns risk för att miljökvalitetsnormen för utomhusluft överskrids. Därmed har intresset för att kvantifiera partikelbelastningen från diffus damning ökat bland olika typer av verksamheter, såsom sten-, grus- och biobränsleupplag, bergkrossar, sågverksamheter och bargjorda ytor i samband med byggen. Kunskapen om spridning av partiklar från diffusa källor är dock mycket bristfällig, främst beroende på att det idag inte finns någon beräkningsmetod för att uppskatta emissionen. I ett projekt, samfinansierat med Nordkalk AB, Boliden Mineral AB (Rönnskärsverket) och LKAB Kiruna har utvecklats en ny metod för att genom mätningar, spridningsberäkningar och framtagning av emissionsfaktorer kvantifiera emissionen från diffus damning i syfte att möjliggöra beräkningar av verksamheters bidrag till partikelhalter i luft och deposition till omgivningen. Denna forskningsstudie resulterade i generella emissionsfaktorer som kan användas för en grov skattning av partikelemissioner från likartade verksamheter som de studerade. Studien visade på olika aktiviteters betydelse för damning och uppkomna partikelhalter, och uppdagade ett behov av att förstå de individuella processerna bättre. Att mäta och beräkna individuella emissionsfaktorer för den vanligt förekommande markanvändningen (barmark, upplag) och olika aktiviteter (krossning, siktning, lasting/lossning) skulle förbättra förmågan att uppskatta partikelemissioner från diffusa damningskällor ytterligare. Det skulle vidare ge en ökad möjlighet att identifiera vilka processer som bidrar mest till damningen och därmed även ge underlag för framtagning av de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att reducera partikelemissionerna. 21

22 Verksamhetsberättelse för temaområde Vatten och Mark Under 2014 har tre delområden prioriterats där det just nu finns ett stort behov av kunskap. Delområde A: Havs- och vattenmiljö I takt med att vatten blir en allt mer hotad resurs behöver såväl myndigheter som företag i högre grad fokusera på en hållbar vattenanvändning. De senaste årens utveckling av regelverk, genom till exempel Vattendirektivet och Marina direktivet, innebär att det kommer att ställas högre krav på brukare av havs- och vattenresurser. Kostnadseffektiva åtgärder, kombinationer av åtgärder samt utveckling och analys av styrmedel ökar i betydelse. Målen i verksamhetsplanen för 2014 handlade om att fördjupa och utveckla IVL:s marina verksamhet med målet att bli en starkare aktör inom marin forskning och marin förvaltning. Minst ett medelstort projekt och en vetenskaplig publikation med marin anknytning skulle realiseras under året. Dessutom skulle ny verksamhet etableras eller stärkas. Dessa mål bedöms ha uppnåtts genom att såväl projekt som publikationer inom delområdet har realiserats, och akvatisk modellering i Björnöfjärden har ingått som projekt. Delområde B: Markanvändning och påverkan på naturresurser En ökande befolkning och en ökande materiell konsumtion ställer allt högre krav på ett hållbart brukande av olika naturresurser. Att hushålla med förnybara resurser inom jordoch skogsbruk liksom ett ansvarsfullt nyttjande av ändliga resurser är en av samtidens största utmaningar. Dessa frågor tas på stort allvar och prioriteras bland annat inom EU:s kommande ramprogram Horizon2020. Mål för 2014 har varit att etablera eller stärka verksamheten inom nya områden, till exempel genom strategisk integrering av GIS i IVL:s erbjudanden. Särskilt mot gruvindustrin har ny verksamhet etablerats i och med projektet Gruvdialogen. Delområde C: Kemikalier och riskbedömning. Kemikalier har under en följd av år fått uppmärksamhet främst på grund av negativa effekter för hälsa och miljö. Att genom relevant riskbedömning bidra till en säker hantering av kemikalier är därmed prioriterat. Arbete med kemikalier och riskbedömning är sedan länge ett etablerat område för IVLs verksamhet. Screening utförs för att påvisa förekomst av nya kemikalier i miljön. Dessa studier kräver ofta utveckling av metodik för provtagning och kemisk analys av nya ämnen. Mål för 2014 har varit att etablera eller stärka verksamheten inom nya områden, inklusive riskbedömningar och biologiska tester. Ett område där IVL genom samfinansierade projekt stärkt sin verksamhet är mikroskräp i hav. Gemensamma delmål för samtliga delområden handlade om att genomföra minst 2 gränsöverskridande projekt med anknytning till andra temaområden, samt att delta i och genomföra utåtriktad verksamhet, exempelvis i form av seminarier i samarbete med IVL Kunskap och deltagande i konferenser. Exempel på gränsöverskridande projekt är bland andra Nawades och Sensation, liksom projekten runt Mikroskräp i avloppsvatten. Utåtriktad verksamhet med vatten- och markanknytning har bland annat skett på Tillståndet för miljön och på IVLs Östersjöseminarium. Sammantaget bedöms därför temaområdets mål för 2014 i huvudsak vara uppnådda. 22

23 Påbörjade och avslutade projekt under 2014 Under 2014 avslutades följande projekt: GreenClimeAdapt (delområde A), PhosCad (delområde A), ArcRisk (delområde C) och Nedbrytning i reningsverk - utvärdering av modell (delområde C). Under 2014 påbörjades projekten Modellering vattenkvalitet Svealandskusten (delområde A), ZEB - Zero Emission in the Baltic sea (delområde A), Gruvdialogen (delområde B), Nyttooptimering av fet Östersjöfisk (delområde C), OPTITREAT BONUS Onsite wastewater (delområde C), SOLUTIONS (delområde C) samt THN Energi Mikroskräp i avloppsvatten- källor och rening (delområde C). Dessutom anslogs medel till en vetenskaplig publikation. Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Relevansen för svenskt näringsliv är framförallt att projekten ger möjlighet att utveckla verktyg för att stödja planering och omställning till de nya miljökrav. IVL bidrar till att industrin och dess branschorganisationer får ökad kunskap om hur de kan begränsa vattenanvändning samtidigt som utsläpp av kemikalier till miljön minimeras.. Relevansen för Sverige och svenska myndigheter är att många av projekten genererar nya data och kunskapsunderlag för uppföljning av miljömål. Projekten inom temaområde vatten och mark omfattar verksamhet med inriktning mot flera nationella miljömål, framför allt Giftfri miljö, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag. Projekten är relevanta för EU:s och Sveriges policyarbete. Temaområde vatten och mark bidrar i förlängningen till att öka möjligheterna för Sverige och Europa att bevara och förbättra den kemiska och ekologiska statusen av såväl inlandsvatten som kust och hav. Exempel på projekt inom prioriterade delområden I ZEB-projektet (delområde A) undersöks vilken ekologisk risk dagens utsläpp av olje-vatten har på Östersjöns känsliga marina ekosystem med ambitionen att utveckla ett zero-emission system för fartyg. IVL leder detta treåriga BONUS-finansierade projekt där övriga ingående partners är Klaipeda Universitet, Wärtsiläa AB samt Wärtsilä OY. I projektet Gruvdialogen (delområde B) samordnar IVL en dialog med deltagare från näringslivet genom branschorganisationen SveMin, LKAB och Boliden, samt för myndigheter genom Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGU. Initiativet syftar till att skapa en dialog kring tillståndsprocessen och hur denna kan förbättras och göras mer förutsägbar. OPTITREAT BONUS Onsite wastewater (delområde C) är ett treårigt BONUS-projekt som koordineras av IVL med partners från Tyskland och Polen samt tre associerade SME:s. I projektet utvecklas existerande teknik för småskalig avloppsvattenrening runt Östersjön. Tester utförs och olika tekniker utvärderas med avseende på rening av närsalter, patogener, läkemedel, hälsovårdsprodukter och antibiotikaresistenta bakterier. Policyverktyg och goda exempel för att reglera underhåll av anläggningar utvärderas också. Projektet fungerar som kunskapsöverföring och ett dialogforum till SME:s och myndigheter. 23

24 Verksamhetsberättelse för temaområde Resurseffektiva produkter och avfall Nedan beskrivs temaområdets verksamhetsberättelse, som en uppföljning till verksamhetsplanen för Temaområdets inriktning under 2014 har varit: A. Systemanalys av produkter och processer, B. Kretslopp och avfall, C. Hållbar konsumtion och nya affärsmodeller Under året har kommittén fått fyra nya ledamöter. Samfinansprojekt kring avfallsförebyggande kopplat till resurseffektivitet som startat under året är t.ex. Plastkretsen samt Återvinningspotential och styrmedel. I september höll man inom ramen för CERISE (Centrum för resurseffektivitet) ett seminarium för att öka plaståtervinningen, genom samverkan över värdekedjan. Flera stora ansökningar inom Horizon2020har varit aktuella under året; avfall New Innonet, resurseffektivitet SYMBAD (avslag), återvinning av metaller SPIRE, hållbarhetsverktyg för processföretag STYLE, Eco user driven design, lättbilskoncept MyTrike (avslaget). Ansökan till Mistra Prepared har också skickats in. Kring hållbar konsumtion och samverkan med universitet har under året fyra exjobb startats; nationell hållbar konsumtion, FORMAS-projekt om MEI-modellen, samt inom urban metabolism. Siten Klimatkontot.se, där individens klimatpåverkan beräknas från ett konsumtionsperspektiv, har på uppdrag av Naturvårdsverket uppdaterats. På temat nya samverkans- och affärsmodeller har samfinansprojektet WEEE avfall startats. Under året har en vetenskaplig artikel publicerats från projektet RECO Baltic 21 Tech. Tre artiklar har skrivits och skickats in för publicering. Medel till vetenskapliga artiklar som beslutats av TK under året: Materialpinchanalys - stål och koppar ur bilar (T Ekvall), Rockdrain Tunneldränering (H Stripple), ILCD-kritisk analys (T Rydberg), LCA/LCIA linked with process models (M Rahmberg). Påbörjade och avslutade projekt Påbörjade projekt under året ligger väl inom temaområdets verksamhetsplan för Totalt har 19 nya eller pågående samfinansierade projekt beviljats finansiering under 2014, varav nio tillhör Delområde A, nio Delområde B och ett Delområde C. Exempel på nya samfinansierade projekt under året var: EU FP7: DYNAMIX, EmInInn, EUNICE, FUSION, RECO Baltic 21 Tech, Biowaste4sp Övriga: Utvärdering av nya behandlingsalternativ för kommunalt vattenpilotförsök MBR, Wastewater reuse, Återvinningspotential och styrmedel, Plastkretsen - ett kunskapsunderlag för ökad källsortering av plastförpackningar, WEEE: Clearinghouse eco-efficiency, Toscani 2014 Life Cycle Management and End of Life of Paints, Byggplats: Kompletterande fallstudie Under året avslutades bl. a. Gula tunnan som syftade till att utvärdera fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar i blandad fraktion. Genom praktiska försök utvärderades insamlingssystemet med avseende på insamlingsnivåer, renhetsgrad på det insamlade materialet samt hushållens upplevelser och erfarenheter. Övergripande 24

25 indikerade resultatet att den stora vinsten med systemet är att få tidningar och förpackningar hämtat i nära anslutning till fastigheten, snarare än att slippa sortera materialen separat. Finansiärerna var nöjda med projektet även om man hade förväntat sig betydligt högre insamlingsnivåer genom insamlingssystemet. IVL har även arbetat med uppdrag och finansierad forskning relaterat till temaområdet tillsammans med näringslivet, branschorganisationer och med forskningsanslag. Projektens relevans för näringsliv och övrigt samhälle Produkter och dess miljöpåverkan, vår konsumtion och livsstil samt metoder och krav för avfallshantering är viktiga för såväl näringslivets miljöarbete som för nationella och internationella myndigheter. Under de senaste åren pågår olika aktiviteter på EU-nivå som i slutändan kan leda till gemensamma direktiv inom området produkter och avfall. Området har betydelse för produktdesign och utformning av produkter och produktionsprocesser, men också för styrmedel för konsumtion och livsstil samt hantering av kasserade material och produkter. Idag är systemanalyser ett väl etablerat internationellt forskningsområde, och många stora tillverkningsföretag arbetar i sin produktutveckling med koncept som bygger på samlade miljöbedömningar. Likaså är livscykelperspektivet en viktig bas för EU:s miljöpolicys relaterade till produkter och tjänster. Livscykelkonceptet behöver dock fortfarande vidareutvecklas och implementeras, och bör i ökad grad användas för miljöinnovationer, och som beslutsstöd. Exempel på projekt inom prioriterade delprogram DTPA i Svanenmärkning av papper (Delområde A) Syftet med projektet är att kartlägga och förstå ifall rester av komplexbildare, som används i framställning av pappersmassa, kan återfinnas i slutprodukten och vad risken i så fall är för konsumenter. Bakgrunden är att komplexbildare visat sig ha reproduktionstoxiska effekter och därför finns planer på att pappersprodukter för vilka komplexbildare använts i halter högre än 0,05 kg/ton produkt inte ska få miljömärkas med Svanen. Den största andelen komplexbildare går ut i processvattnet och bryts ner, men en del kan återfinnas i slutprodukten. Projektet ska undersöka dels hur mycket som finns kvar, vilka risker dessa halter innebär för gravida kvinnor samt undersöka ifall det finns alternativ till dessa komplexbildare och vilka konsekvenser sådana ersättare har på miljön. Plastkretsen - ett kunskapsunderlag för ökad källsortering av plastförpackningar (Delområde B) En självklarhet eller ett nödvändigt ont? Vi är generellt inte duktiga på att källsortera plastförpackningar i jämförelse med andra förpackningsslag och vi vet inte vad det beror på. I projektet tar vi genom plockanalyser, en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer reda på varför privatpersoner väljer att källsortera eller inte källsortera sina plastförpackningar, om typ av plastförpackning har inverkan liksom typ av insamlingssystem. Projektet kommer mynna ut i ett kunskapsunderlag för att ge ökad förståelse för vad som behövs för att öka källsorteringen och därmed materialåtervinningen av plastförpackningar. Verksamhet vid Sjöstadsverket pilotanläggning (Delområde B) Verksamheten vid FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverket som ägs tillsammans av KTH och IVL har under 2014 utvecklats vidare. Som en del av VA-klustret Mälardalen 25

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2013. Godkänd av SIVLs styrelse 20140410

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2013. Godkänd av SIVLs styrelse 20140410 Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2013 Godkänd av SIVLs styrelse 20140410 Innehållsförteckning Del 1. Allmänt... 3 Bolaget IVL... 3 Del 2. Samfinansierad forskning 2013... 5 Forskningsbudget

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella

Läs mer

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen? Emmi Jozsa Energimyndigheten 26 maj 2016 Agreed headline targets 2030 Framework for Climate and Energy 2020-20 % Greenhouse

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser Anna Thorsell, Energimyndigheten Energimyndighetens vision är ett hållbart energisystem Energimyndigheten arbetar med förnybar energi,

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation Energimyndigheten stödjer forskning och innovation Energimyndigheten är Sveriges största forskningsfinansiär på energiforskning. Vi hjälper även företag att affärsutveckla och kommersialisera energiteknik.

Läs mer

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program

Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Möjligheter till finansiering inom EU:s fonder och program Strukturstöd ESF EU-stöd Regional konkurrenskraft och sysselsättning ERUF Sektorsprogram Konvergens A. Gränsöverskridande Central Baltic Norge-Sverige

Läs mer

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle Resultat och plan Jenny Gode IVL Svenska Miljöinstitutet 8/3-2018 FÖRSLAG: Hållbarhetsanalyser i NEPP Analys av FN:s hållbarhetsmål (SDG) ur ett nordiskt energisystemperspektiv

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

Fallstudier inom Formas ansvarsområde Fallstudier inom Formas ansvarsområde Formas uppdrag inom analys och utvärdering Regeringen uppdrar Formas att: utvärdera den forskning och utveckling som rådet har fördelat medel till, i utvärderingen

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning 2012 2020 Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens starkt samlande kraft för världsledande tillämpbar forskning. Nuläge och omvärld 2012 Stiftelsen Lantbruksforskning

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för Godkänd av SIVLs styrelse

Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för Godkänd av SIVLs styrelse Verksamhetsberättelse för Stiftelsen IVL för 2015 Godkänd av SIVLs styrelse 2016-04-08 Innehållsförteckning Del 1. Allmänt... 3 Bolaget IVL... 3 Forskning och utveckling på IVL... 3 IVLs temakommittéer...

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA

DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA DIALOG FÖR EN HÅLLBAR TEXTIL VÄRDEKEDJA Yvonne Augustsson Emma Westerholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-13 1 Bakgrund: Regeringsuppdraget: Hantering av textilier Regeringen

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Energi- & klimatplan

Energi- & klimatplan Dnr:2018/254 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-04-10 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-XX-XX Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

Miljöbokslut 2014 kortversion

Miljöbokslut 2014 kortversion Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Regeringsuppdrag: Forsknings- och hinnovationsstrategi t t i för en biobaserad samhällsekonomi Sara Österman, Formas 2012-10-24 Regeringsuppdraget

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Frågor för framtiden och samverkan

Frågor för framtiden och samverkan En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning

Bilaga 5 Miljöbedömning Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning

Läs mer

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja Tillsammans med andra arbetar vi för att säkra Tillsammans en bra livsmiljö med för andra människan arbetar vi och för allt att annat säkra levande. en bra livsmiljö för människan Nu och för och kommande

Läs mer

Främja och förebygg så når vi miljömålen

Främja och förebygg så når vi miljömålen Främja och förebygg så når vi miljömålen Miljömålsdagarna 2016 Ann Wahlström Naturvårdsverket Miljömålen ger strategiskt åtgärdsarbete Fördjupad utvärdering 20 UTVECKLINGEN MOT MILJÖMÅLEN Ekosystemen

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Hållbar avfallshantering Avfallshantering som bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle: Miljö Ekonomi Acceptans

Hållbar avfallshantering Avfallshantering som bidrar till utvecklingen mot ett hållbart samhälle: Miljö Ekonomi Acceptans HÅLLBAR AVFALLSHANTERING Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om framtidens avfallshantering IVL Svenska Miljöinstitutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Göteborgs Universitet, Konjunkturinstitutet, Högskolan

Läs mer

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige Dnr:2018/129 Säffle kommuns Energi- & klimatplan Med målsättningar till år 2030 Version 2018-12-03 Beslutad i kommunfullmäktige 2018-12-17 Innehåll 1. Varför Energi- och klimatplan... 3 1.1. Omfattning

Läs mer

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt HUR SKA VI HANTERA klimatförändringen? Vad ska vi göra för att skogarna ska hållas levande? Hur kan vi få en bättre luftkvalitet i städerna? Vilka åtgärder

Läs mer

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Boverkets miljömålsåtgärder 2016

Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Promemoria Datum 2016-02-24 3.4.1 Diarienummer 106/2015 Miljömålsrådet Boverkets miljömålsåtgärder 2016 Nedan finns en kort presentation av fyra åtgärder som Boverket kommer att genomföra under år 2016,

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Klimat- och energistrategi för Stockholms län MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme Strategi för Hållbar Bioenergi Delområde: Bränslebaserad el och värme Energiforskningens utmaningar Nio temaområden Transportsystemet Industri Bioenergi Hållbart samhälle Byggnader i energisystemet Elproduktion

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Hållbarhet inom industri och politikens roll

Hållbarhet inom industri och politikens roll Hållbarhet inom industri och politikens roll Per-Anders Widell,, 19 februari 2013 Energi 20% effektivisering till 2020 20% förnybar energi till 2020 Resurser Naturkapital och ekosystemtjänster ska prissättas

Läs mer

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå

Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilaga 4 Miljömål, strategier, och lagstiftning globalt, inom EU samt på nationell nivå Bilagan omfattar de globala, nationella, regionala och kommunala miljömål som identifierats och som varit vägledande

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden

Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Miljöpolicy Miljöpolicy

Miljöpolicy Miljöpolicy För Stage & EventLight är det naturligt som ett modernt företag att arbeta nära verksamheten för ett långsiktigt hållbart samhälle. Genom vårt miljöengagemang tar vi vårt delade ansvar för att kommande

Läs mer

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel Formas ansvarsområden Miljö Areella näringar Samhällsbyggande Formas uppdrag Främja och stödja grund- och behovsmotiverad

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten

Ett resurseffektivt Europa En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten "Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten SV Dessa slutsatser bygger på PM:et "Slutrapport Bedömning av flaggskeppsinitiativet

Läs mer

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi Anna Ledin, huvudsekreterare Forskningsrådet Formas Regeringsuppdrag: Forsknings- och innovationsstrategi

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri Forskning & innovation för ett hållbart energisystem Klara Helstad Chef enheten hållbar industri De globala utmaningarna Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar 70% av de globala växthusgasutsläppen

Läs mer

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder Renare Marks vårmöte 2019, Minna Severin 2019-03-21 Figur: Magdalena Thorsbrink när miljögifter väl hamnat i sedimenten utgör de inte

Läs mer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige Ökad takt behövs för att nå målen 80 60 40 Utsläpp om knappt 53 miljoner ton 2016

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer