ÅTAL RIKTAT MOT HERMAN SUNDQVIST

Transkript

1 1 ÅTAL RIKTAT MOT HERMAN SUNDQVIST Inlaga av sakkunnige Mats Hagner, professor emeritus INNEHÅLL BAKGRUND... 3 INTRESSEN HOS BEFOLKNINGEN I FJÄLLNÄRA TRAKTER... 4 Begreppet bestånd är irrelevant vid hyggesfritt skogsbruk... 5 SKOGSSTYRELSEN REKOMMENDATION AV VOLYMBLÄDNING... 5 SKOGSVÅRDSLAGENS KRAV PÅ HÖGT STÅENDE VIRKESFÖRRÅD ÄR ETT VETENSKAPLIGT MISSTAG SKOGSVÅRDSLAGENS SKOGSVÅRDSLAGEN BYGGER PÅ FELAKTIGA HYPOTESER... 7 SKOGSSTYRELSENS INSTRUKTION FÖR INVENTERING AV ÅTERVÄXT... 7 SKOGSÄGARNAS AVKASTNING FRÅN DE KALHUGGNA OMRÅDENA... 8 SAMMANFATTNING AV MINA STUDIER AV HYGGET UTFÖRDA I JULI ÅTAL... 8 LITTERATUR... 9 Bilaga Beskrivning av skog och hyggen på Ulla och Kenneth Anderssons mark I Dikanäs Struktur och trädslagsblandning i sådan skog som ännu inte avverkats Jämförelse mellan Godkänt och Ej godkänt hygge på ömse sidor om vägen till Matsdal Gamla granars förmåga att reagera positivt efter friställning Slumpvis utläggning av provytor på de två hyggena ÄR DET AV HAGNER INVENTERADE OMRÅDET GODKÄNT ENLIGT GÄLLANDE INSTRUKTION? INOM DET UNDERKÄNDA OMRÅDET FINNS MARKBEREDDA FLÄCKAR MED LEVANDE PLANTERADE GRANAR OCH MED SMÅ GRANAR SOM ÄR NATURLIGT SÅDDA INOM DET UNDERKÄNDA OMRÅDET FINNS LUCKOR DÄR HJÄLPPLANTERING ÄR BEFOGAD INOM DET UNDERKÄNDA OMRÅDET FINNS DELOMRÅDEN DÄR PLANTERADE PLANTOR HAR MYCKET LITEN CHANS ATT ÖVERLEVA FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING AV INVENTERINGSINSTRUKTION GRUNDAD PÅ HAGNERS STUDIE VILKEN STRUKTUR HADE SKOGEN SOM KALAVVERKADES 2003? Bilaga Virkesproduktionen minskar med ökande kubikmassa Intervju med Jan-Erik Hällgren som är professor i skogsträden fysiologi och Sune Linder som är professor i skogsekologi. Båda vid SLU Bilaga Näslund M. (1942) Den gamla norrländska granskogens reaktionsförmåga efter genomhuggning Bilaga Hagner M. and Holm S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time

2 2 Bilaga Nilson K. (2001) Regeneration Dynamics in uneven-aged Norway spruce forests with special emphasis on singletree selection Bilaga Skogsstyrelsens broschyr Hyggesfritt skogsbruk Bilaga 7. Hagner M. (2007) Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Bilaga 8. Utdrag ur Taxering av återväxt Nr H-45/2016. Tillämpas fr.o.m

3 3 BAKGRUND Distriktschefen hos skogsstyrelsen, Kristina Nilson, tvingar, mot vite, Kenneth och Ulla Andersson att med markberedningsmaskin rasera den skog som de skapat på sitt år 2003 kalavverkade hygge. Den skog som nu finns, dvs. år 2017, har skapats, **dels genom att lämna kvar de små granar som blev friställda vid kalavverkningen, **dels genom att år 2005 med grävskopa markbereda i befintliga luckor, **dels genom att år 2006 plantera granplantor i de markberedda fläckarna. Markägarna har 2016 och 2017 skriftligen informerat Nilson om att de är villiga, ** dels att för andra gången, plantera plantor på de områden som nu saknar träd, ** dels vägrar att rasera den skog som redan finns på större delen av hygget. Enligt 3 Skogsvårdsförordningen (1993:1096), SVF, ska ny skog ha anlagts genom sådd, plantering eller åtgärder för naturlig föryngring senast under det tredje året räknat från det år då skyldigheten att anlägga ny skog uppkom. Enligt ovan har markägaren fullgjort sin skyldighet inom laga tid. I protokoll från en taxering av återväxten utförd 2015 har förrättningsmannen Hans Gustavsson skrivit: Inga åtgärder utförda. Han har alltså inte observerat de markberedda fläckar med planterade och självsådda plantor som finns. Gustavsson följde inte heller den instruktion för återväxttaxering som han skulle tillämpa. I den står: 3.1 Delområden. Innan själva taxeringsarbetet påbörjas bör en rekognosering göras av objektet då man beskriver ståndortsegenskaper och också fastställer taxeringsriktning. Om man då kan urskilja uppenbart godkända områden kan dessa ritas in på kartan och undantas från taxeringen. Efter taxering kan avgränsningen för dessa områden justeras. För att ett sådant område skall urskiljas skall arealen minst uppgå till 10 % av objektets totalareal och minst 0,3 ha. att uppenbart godkända områden skall undantas från taxering. I detta fall uppgår uppenbart godkända områden, enligt min egen studie av området, till minst 50 % av 12 ha, vilket är 6 ha. I instruktionen står också: 3.4 Nettoareal. Avser objektets föryngringsbara areal och anges i ha med en decimal. Impedimentsfläckar < 200 m2, vattendrag med bredd < 2 m samt ledningsgata och väg utan dike med bredd < 5 m betraktas som produktiv skogsmark och skall därmed ingå i bedömningen av nettoareal. Hänsynsytor (>100 m2) och impediment (>200m2) skall ej ingå. Enligt min egen studie av området finns många impedimentfläckar >200m2. Gustafsson urskiljde inga sådana vid återväxttaxeringen. Om Gustavsson hade noterat markberedningsfläckar med planterade plantor, och följt instruktionen för återväxttaxering skulle konflikten mellan skogsstyrelsen och markägaren aldrig ha uppstått. Markägarna har redan drivit saken genom förvaltningsdomstol och kammarrätt. De har slutligen fått besked från högsta förvaltningsdomstolen att den avslår prövning. Markägarna har vänt sig till mig såsom sakkunnig, för att nu få saken avgjord i Lycksele Tingsrätt. Min sakkunskap härrör från mitt yrke som professor i skogsbruk sedan Min senaste officiella befattning var professor i naturlig återväxt på Sveriges Lantbruksuniversitet, där jag avgick med pension Jag växte upp i Jämtland och inledde mina studier av skogsbruk genom att utföra praktisk skogsplantering på hyggen i fjällnära trakter. I norra Jämtland har jag en egen skogsfastighet på vilken jag år 2001 tillämpade ett kontinuerligt skogsbruk benämnt Naturkultur, på en yta av 25 ha

4 4 (Bilaga 7). Efter sex år kunde jag konstatera att den kvarstående skogen var fullt produktiv, och att trädens värdetillväxt låg på 4-10 %. Den sammanlagda effekten av dessa åtgärder blev en vinst för skogsägaren på 760 tusen kronor. Till detta skall läggas alla positiva effekter för miljö, rennäring etc. Jag har alltså bedrivit forskning om skogsbruk i fjällnära trakter sedan 1970, och haft möjlighet att praktiskt testa mina rön genom storskalig tillämpning på egen fastighet. Av dessa skäl tror jag mig ha speciellt stora vetenskapliga kunskaper som bör beaktas i denna tvist mellan skogsägare och skogsmyndighet. Distriktschef Kristina Nilson och generaldirektör Herman Sundqvist har bevisligen mottagit brev som innehåller upplysning om att * en stor del av de aktuella hyggena är uppenbart godkända. *återväxttaxeringen inte är utförd i enlighet med myndighetens instruktion. *markägarna är villiga att plantera i befintliga luckor utan skogsträd. Nilsons krav på markberedning över hela området är ett brott mot 1 i skogsvårdslagen. Herman Sundkvist har bevisligen mottagit full information om detta. Han är ansvarig för vad hans underlydande Kristina Nilson genomför i juridiskt avseende. Sundqvist är av detta skäl medskyldig till det krav på markberedning som innebär ett lagbrott. Herman Sundkvist är dessutom skyldig till ett annat brott mot 1 i skogsvårdslagen. Han har godkänt myndighetens nya instruktion för återväxttaxering 2016, som bryter mot bestämmelsen om hög avkastning, därför att den förhindrar godkännande av ungskog som innehåller träd av olika storlek (Bilaga 8). Detta hindrar skogsägare att tillämpa volymblädning, dvs. en metod som rekommenderas av skogsmyndigheten. INTRESSEN HOS BEFOLKNINGEN I FJÄLLNÄRA TRAKTER Publicerade intervjuer visar att människor som dröjer sig kvar i dessa avfolkningsbygder, nämner jakt och fiske som främsta intressen. Samerna har givetvis även renskötseln som främsta skäl, men deras liv kretsar även kring glädjen av jakt och fiske. En hög andel av de gårdar som man passerar längs vägarna har en hundgård med älghundar, och anordningar för att torka fisknät. De äldsta personerna som upplevt krigstiden, minns hur de var beroende av jakt, fiske, och mjölk från fjällkor på skogsbete runt fäbodarna. Yngre personer har fått veta från föräldrarna hur skogsarbetet med huggning, brossling och utkörning med häst skulle bedrivas, och de äldsta har även deltagit i detta arbete. Innan skogsvårdslagen 1950 drabbade fjälltrakterna i Sverige, plockade man alltid ut det värdefulla sågtimret genom s.k. blädning. Den som ägde skogen såg samtidigt till att undanskaffa mindre träd med så dåliga egenskaper att dessa inte skulle ge dugligt sågtimmer. De halvstora träd som lämnades kvar skulle vara fria från grova kvistar, krökar och skador. Man hade lärt sig av pappa och farfar att de halvstora och små träden som befriades från konkurrens av de fullstora träden, som man plockade bord, snart skulle reagera på friställningen och växa upp till fullstora träd. Min kontakt med den sistnämnda tanken kom när jag läste Manfred Näslunds doktorsavhandling. Han studerade reaktionsförmågan hos befriade granar i ett stort antal gallrade skogar, 157 stycken, inom karga trakter i Norrland (Näslund 1942). Hans slutsatser bevisade att plockhuggning resulterade i kraftig tillväxtökning hos kvarlämnade träd (Bilaga 2). Ungefär hälften av de som nu äger skog i fjällnära områden bor i städer långt från sin skog. Både dessa och skogsägare som bor kvar ute i byarna, anlitar entreprenörer med skogsmaskiner när de skördar virke. Skogsvårdslagen har sedan 1950 utgått från hypotesen att skog bör skötas så att träden får

5 5 samma storlek och ålder. Det var först efter den år 2011 inställda rättegången mot Harald Holmberg i Lycksele, som skogsstyrelsen beslöt att åter tillåta blädning (Hagner 2011 a och b). BEGREPPET BESTÅND ÄR IRRELEVANT VID HYGGESFRITT SKOGSBRUK Det är bara vid kalhyggesbruk, när en enda generation träd odlas fram till full storlek inom ett område som kallas bestånd, som detta ord är relevant. Vid blädning odlas träd av olika storlek och ålder tätt blandade i en grupp. Denna grupp som är så liten att träden delar på samma tillväxtresurser. Den som sköter skogen fattar beslut, som inte berör mer än varje liten trädgrupp. Den som väljer träd i gruppen tänker ungefär så här: Om jag tar bort det här trädet kommer de tre närmaste att växa bättre, men jag kan ju inte lämna det där som har en ful sprötkvist på den blivande bottenstocken. Vi forskare som studerat räckvidden av trädens konkurrens vet att en trädgrupp har en radie som varierar mellan 3.5 och 12 m. Grupperna är mindre på bördigare marker än på magra marker. Ett grundläggande problem för skogsmyndigheten har uppstått när man beslöt att tillåta kontinuerligt skogsbruk, dvs. blädning. Hela skogsvårdslagen och därmed sammanhängande instruktioner, är skriven av sakkunniga, som bara har haft beståndsskötsel i åtanke. Detta framgår exempelvis av den instruktion för taxering av återväxt som användes av Kristina Nilson år 2015, då hon bad en medarbetare att bedöma Anderssons ungskog i Dikanäs. Där står under punkt 4.1: Huvudplantor bedöms utifrån vilka plantor som bedöms bli kvar efter en framtida röjning och som har bäst förutsättningar att bilda ett framtida bestånd. Röjning är en åtgärd som rekommenderas av myndigheten. Den utformas, enligt myndighetens nuvarande rekommendation, på ett sätt som syftar till att skapa ett jämnt krontak, dvs. skapa en skog med lika stora träd, som så småningom skall skördas vid ett enda tillfälle genom kalhuggning. En markägare som beslutat sig för att bedriva volymblädning, dvs. att kontinuerligt skörda träd som mognat i ekonomiskt avseende, försöker få så stor ojämnhet som möjligt. Det största trädet i en trädgrupp växer nämligen fortast upp till ett fullstort träd. Det område som lagstiftaren kallar bestånd har egenskaper som saknar betydelse för den som bedriver kontinuerligt skogsbruk. Ett annat exempel finns under punkt 4.4. Om huvudplantorna på en provyta starkt avviker i medelhöjd jämfört med genomsnittshöjden på ett område närmast utanför ytan måste en bedömning göras om dessa kan ingå i ett framtida bestånd, även om de enligt instruktionen i övrigt är godkända Den som skrivit texten är bevisligen inställd på att skog skall bestå av likstora träd inom ett stort område som kallas bestånd. Taxeringsinstruktionen är bevisligen opassande för att bedöma Anderssons ungskog, eftersom markägaren har laglig rätt till att sköta skogen med kontinuerliga uttag av mogna träd. Detta är fullvuxna träd som inte längre ger acceptabel ränta på sitt eget värde, eller mindre träd som står för tätt tillsammans eller som har skador som gör dem värdelösa. Vid Anderssons beslut tar han hänsyn endast till relationen mellan de få träd som konkurrerar om samma tillväxtresurser, dvs. till trädgruppens egenskaper. Det ekonomiska utfallet från trädgruppen maximeras både på kort och lång sikt om ett enda träd dominerar i storlek. Konkurrensen gör att det största trädet mognar så snart som möjligt, samtidigt som det håller tillbaka tillväxten i de mindre närstående träden. Dessa får därigenom önskvärda egenskaper, dvs. få och tunna grenar på den nedersta delen av stammen, som i framtiden kommer att användas till sågtimmer. SKOGSSTYRELSEN REKOMMENDATION AV VOLYMBLÄDNING. Denna metod (Bilaga 6) innebär att skogsägaren kontinuerligt får plocka ut fullvuxna träd utan något påbud om återväxtplikt. Skogsstyrelsens ledning är alltså medveten om att skogen har förmåga att själv skapa trädplantor som så småningom växer upp och ersätter de fullstora träd som plockas ut. Ett

6 6 doktorsarbete (Lundqvist 1989) har visat att detta skogsbruksätt långsiktigt upprätthåller en virkesproduktion som motsvarar 94 % av idealboniteten, vilket troligen är högre än vad kalhyggesbruket presterar. En skogsägare som önskar övergå från kalhyggesbruk till volymblädning, ser till att ungskogen består av träd med mycket olika storlek. Konkurrensen mellan närstående träd medför nämligen att ett stort träd som hämtar sin näring på samma plats växer på de mindre trädens bekostnad, Det största trädet växer fort om det omges av mindre träd, vilket för skogsägaren innebär en ekonomisk fördel, då hans inkomst inträffar tidigare än om alla träd växer lika fort. För tallskog har denna ekonomiska fördel bevisats genom ett doktorandarbete av Jakobsson och Nilsson I ett doktorsarbete av Wikberg et al påvisades att de flesta skogar i Sverige innehåller en stor mängd beståndsföryngring, dvs. små träd med tämligen hög ålder. Herman Sundkvist bevisade i sitt doktorsarbete (Sundkvist 1993), att tallskog i norra Sverige innehåller riklig naturlig återväxt, och att denna återväxt reagerar med ökad tillväxt så snart som man plockat bort en del av de fullvuxna träden. Enligt dessa studier är det bevisat att blädning, dvs. skötsel av skog med olikstora träd, kan användas i både tall- och granskog och att konkurrensen mellan olikstora träd är en ekonomisk fördel för skogsägaren. I fjällnära skog är lönsamheten av trädodling mindre än i övriga landet. Det beror på det karga klimatet, som ger låg tillväxt och på att virkets transport till de kustnära industrierna belastas med höga transportkostnader. I dessa karga trakter är skogen glesare än på bördigare mark och ljuset når ofta ner till småplantor, som kan överleva länge. Konkurrensen från de fullvuxna träden är stark och detta håller tillbaka tillväxten i de små träden. Detta medför att skogen blir skiktad, dvs. stora och små träd står blandade på samma sätt som kännetecknar en naturlig skog. Vid en så kallad kalavverkning är det inte lönsamt att skörda annat än stora träd som ger timmer i bottenstocken och massaved i den övre delen av stammen. I de fjällnära granskogarna i Norrland blir det därför kvar mängder med små granar efter en kalavverkning. Eftersom åldern hos ett barrträd inte har någon inverkan på dess förmåga att växa upp till ett fullstort träd, vilket bevisats av professor Bengt Jonsson (Jonsson 1995), är det av ekonomiska skäl mycket fördelaktigt för skogsägaren att utnyttja den resurs av smågranar som finns i fjällnära skog. Där det finns smågranar kvar efter en kalavverkning behöver man ju inte kosta på sig dyrbar hyggesrensning, markberedning och plantering. Det är fördelaktigt att lämna alla halvvuxna granar, som endast ger massaved, därför att virkesinkomsten inte kompenserar för kostnaden för avverkning och terrängtransport. Detta innebär att blädning är särskilt intressant för skogsägare i fjällnära trakter. Detta var obekant för dem som utformade den nya skogsvårdslagen Den utformades så att alla skogsägare skulle tvingas att bedriva kalhyggesbruk. År 2010 har skogsstyrelsen ändrat uppfattning: (Bilaga 6) och tillåter nu hyggesfritt skogsbruk. Den av myndigheten rekommenderade volymblädningen resulterar i att skogen ständigt består av en naturlig blandning av stora och små träd. SKOGSVÅRDSLAGENS KRAV PÅ HÖGT STÅENDE VIRKESFÖRRÅD ÄR ETT VETENSKAPLIGT MISSTAG. Som framgår av bilaga 3 och 4 finns det en allvarlig vetenskaplig missuppfattning bland forskare och praktiker inom skogsnäringen, som gör att skogsvårdslagen tvingar skogsägare att upprätthålla ett högt virkesförråd (Skogsvårdslagens Virkesförrådsdiagram). Detta misstag har lett till att den nämnda broschyren om volymblädning innehåller påbud om ett minsta tillåtna virkesförråd. Missuppfattningen beror på att forskarna tror att stam och grenar är en närande del av skogsekosystemet, medan motsatsen gäller. Skall skogsvårdslagen leda till önskat resultat, dvs. hög produktion av virke, är det

7 7 nödvändigt att byta tvånget på högt virkesförråd till tvång på hög bladyta, därför att det är bladen som fångar solens energi. Stam och grenar förbrukar energi. SKOGSVÅRDSLAGENS 1 Skogen är en nationell tillgång och en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln ska hänsyn tas även till andra allmänna intressen. Med hänsyn till den biologiska mångfalden är det en mycket stor fördel om skogsekosystemet bibehålls så naturligt som möjligt. I detta avseende är blädning mycket bättre än kalhuggning. Med hänsyn till allmänna intressen i våra fjällnära trakter, är älgjakt ett av huvudintressena hos ortsbefolkningen. Detta gäller även för de skogsägare som bor i städerna, därför att de ofta åker hem till byn för att delta i älgjakten. Många tjänar pengar genom att arrendera ut rättigheten till älgjakt. De mest företagsamma skogsägarna arrangerar ordnad älgjakt för utlänningar från Centraleuropa, och fungerar själva som jaktguider. Såsom sakkunnig, med 40 års forskning inom skogsskötsel, anser jag att 1 är riktig om ordet avkastning tolkas som ekonomisk avkastning i vidaste bemärkelse. Övriga paragrafer i lagen är tyvärr skrivna utifrån uppfattningen att avkastning skall räknas i antal kubikmetrar virke. SKOGSVÅRDSLAGEN BYGGER PÅ FELAKTIGA HYPOTESER Skogsvårdslagens övriga paragrafer som handlar om återväxtplikt, röjning och gallring, är skrivna av någon som förutsatt att skog skall bestå av lika stora träd och att skötseln bygger på behandling av områden som kallas bestånd med en viss ålder. Paragraferna utgår även från uppfattningen att det är fördelaktigt för virkestillväxten att det står så mycket kubikmassa stamvirke som möjligt i skogen. Vetenskapliga studier har bevisat att den högsta möjliga tillväxten av virke uppstår i skog som sköts med kontinuerliga små uttag av träd om den samtidigt innehåller träd med mycket olika storlek, och om den stående virkesvolymen hålls låg (Hagner och Holm 2003, Bilaga 2) (Hagner et al Bilaga 3). Professor Anders Lindroth vid Lunds universitet anser att kontinuerligt skogsbruk, dels ger högsta möjliga virkesproduktion, dels att en allmän övergång till denna skogsbruksform skulle göra att svensk skog skulle binda lika mycket mer koldioxid, som hela samhället idag släpper ut i atmosfären (Lindroth 2007). SKOGSSTYRELSENS INSTRUKTION FÖR INVENTERING AV ÅTERVÄXT Skogsstyrelsens instruktion för inventering av återväxt, som användes av den förrättningsman som på uppdrag av Nilsson utförde inventeringen år 2013, var skriven år 2007, dvs. innan skogsstyrelsen beslöt sig för att tillåta blädning som medför att skogen består av en lokal blandning av stora och små träd. Detta framgår bland annat av att huvudplantor inte får skilja sig i höjd med mer än en meter. Instruktionen underkänner alltså en återväxt som är idealisk med tanke på framtida blädningsskogsbruk. Den nya instruktionen, som är daterad 2016, innehåller samma felaktiga bestämmelse. Ulla och Kenneth Andersson avser att i framtiden tillämpa blädning och är därför glada åt att den uppväxande skogen på deras hygge innehåller träd av mycket olika storlek. Kristina Nilsson är disputerad doktor i skogsskötsel och har gjort en avhandling inom ämnet blädning (Bilaga 5). Hon är därför väl medveten om att produktionen av virke är acceptabel i en skog där träd med olika storlek står intill varandra. Det är därför oförklarligt att hon i ett yttrande till domstolen använt ordet beståndsrester som en nedsättande beskrivning på de smågranar som lämnades kvar vid kalavverkningen.

8 8 SKOGSÄGARNAS AVKASTNING FRÅN DE KALHUGGNA OMRÅDENA Ulla och Kenneth Andersson, gläds åt att älg visat sig trivas mycket bra i den ungskog som de skapat på hygget. Älgarna finner skydd för sina kalvar bland granar och björkar med storlek upp till 5-9 m. De finner gott bete i form av små kvistar av björk, och av mjölkört, gräs och örter. I området finns friskt vatten att dricka i flera små tjärnar. Markägarna kan snart få betydande virkesinkomst genom att skörda stambjörk och små granar som står i alltför täta skogspartier. De säljer brännved till värmeverket i Sorsele. Värmeverket betalar ett högre pris per kubikmeter än vad skogsindustrin betalar för massaveden. Kenneth Andersson äger själv en skördare och skotare, dvs. traktorer som används för att avverka och transportera virke till bilväg. Transportavståndet till bilväg är mycket liten på det större hygget eftersom vägen till Matsdal går tvärs igenom hygget. Skogsägarnas avkastning från det aktuella området utgörs alltså av jakt, inkomst av eget arbete, och inkomst av virke som snart kan skördas. Skogsägarna har gjort helt rätt när de av ekonomiska skäl sparat de små granar som friställts vid kalavverkningen. SAMMANFATTNING AV MINA STUDIER AV HYGGET UTFÖRDA I JULI 2017 Som framgår av bilaga 1 är en del av det underkända hygget, på södra sidan av vägen till Matsdal, minst lika bra beskogat som det i sin helhet godkända hygget på andra sidan vägen. Detta är ett bevis på att återväxtinventeringen inte blev utförd enligt instruktionen. Där står nämligen att uppenbart godkända delar av återväxten skall undantas, före eller efter inventeringen. Om så hade skett, skulle Kristina Nilsson inte haft anledning att mot vite förelägga Ulla och Kenneth Andersson att genom markberedning ödelägga ungskogen på de uppenbart godkända delarna av hygget. ÅTAL Distriktschef Kristina Nilson och generaldirektör Herman Sundqvist har bevisligen mottagit brev som innehåller upplysning om att * en stor del av de aktuella hyggena är uppenbart godkända. *återväxttaxeringen inte är utförd i enlighet med myndighetens instruktion. *markägarna är villiga att plantera i befintliga luckor utan skogsträd. Nilsons krav på markberedning över hela området är ett lagbrott. Herman Sundqvist har bevisligen mottagit full information om detta. Han är ansvarig för vad hans underlydande Kristina Nilson genomför i juridiskt avseende. Sundqvist är av detta skäl medskyldig till det krav på markberedning som innebär ett lagbrott. Herman Sundqvist är dessutom skyldig till ett lagbrott, när han har godkänt en ny taxeringsinstruktion , nr H-45/2016, undertecknat av avdelningschef Göran Rune och utformat av enhetschef Magnus Viklund och handläggare Bert Krekula. Under punkt 4.8 står Huvudplanta får ha en höjdskillnad på högst 1 meter inom provytan. Detta står i direkt strid med skogsstyrelsens rekommendation av volymblädning, vilket markägarna har för avsikt att bedriva på området. Regeringen har gett skogsstyrelsen frihet att utforma regler om bland annat återväxttaxering, i förvissning om att generaldirektören ansvarar för att vetenskaplig kunskap beaktas. Generaldirektören har egen vetenskaplig kunskap genom sitt doktorandarbete och genom Kristina Nilsons doktorsarbete (Bilaga 5). Enligt ovan nämnda skäl (stycke om Volymblädning) har Sundkvist begått ett brott som godkänt att ungskog inte får innehålla träd av olika storlek.

9 9 LITTERATUR Hagner M. and Holm S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. Ebook Scientific reports from Umeå Biology Consulting Years , ISBN , ISSN UBICON Rapport 2, Hagner M., Hällgren J.-E. and Linder S. (2016) Virkesproduktionen minskar med ökande kubikmassa, ISSN ,. Ebook Scientific reports from Umeå Biology Consulting Years , ISBN , ISSN UBICON Rapport 6, 1-5. Hagner M. (2011a) Del 1 av försvarets inlagor i mål B mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni Ebook Scientific reports from Umeå Biology Consulting Years , ISBN , ISSN UBICON Rapport 4a, Hagner M. (2011b) Del 2 av försvarets inlagor i mål B mot Harald Holmberg för brott mot skogsvårdslagen Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni Ebook Scientific reports from Umeå Biology Consulting Years , ISBN , ISSN UBICON Rapport 4b, Jakobsson R. and Nilsson M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine stands. Paper IV in Ph D thesis: Growth of Retained Scots Pines and Their influence on the New Stand. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 34, Jonsson B. (1995) Thinning response functions for single trees of Pinus sylvestris L. and Picea abies Karst. Scandinavian Journal of Forest Research 10, Lindroth A. (2007) Låt skogen göra jobbet. Sydsvenskan se Nov. 26, Nilson K. (2001) Regeneration Dynamics in uneven-aged Norway spruce forests with special emphasis on single-tree selection. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctor s dissertation ISSN , ISBN X Näslund M. (1942) Den gamla norrländska granskogens reaktionsförmåga efter genomhuggning. Meddelanden från Statens Skogsforskningsanstalt 33, Sundkvist H. (1993) Forest regeneration potential of Scots pine advance growth in northern Sweden. Dissertation. Department of Silviculture, Swedish university of Agricultural Sciences. Swedish University of Agricultural Sciences, Umeå. pp 33 Wikberg P.-E., Elfving B. and Kempe G. (2004) Modelling understory sapling density and distribution in Swedish forests. Manuscript. In: Occurrence, Morphology and Growth of Understory Saplings in Swedish Forests. Summary and three articles. Doctoral Thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Silvestria, ISBN , 1-21.

10 10 BILAGA 1. BESKRIVNING AV SKOG OCH HYGGEN PÅ ULLA OCH KENNETH ANDERSSONS MARK I DIKANÄS. Utförd av Mats Hagner, professor emeritus, i Juli 2017 STRUKTUR OCH TRÄDSLAGSBLANDNING I SÅDAN SKOG SOM ÄNNU INTE AVVERKATS. På ett slumpvis sätt valdes en oavverkad skog i närheten av Dikanäs, som inte behandlats av människor under senaste decennierna. Den låg i en miljö som liknade den som finns i det nedan undersökta området. Diameter och art mättes på 40 slumpmässigt valda träd med diameter större än 5.0 cm. Den naturliga strukturen i en sådan skog visade sig vara följande: Skogen innehöll 80 % gran och 20 % glasbjörk. Den största granen hade en diameter i brösthöjd på 60 cm och den största björken hade en diameter på 19 cm. Medeldiametern på granarna var 26 cm och på björkarna 16 cm. Dissimilarity coefficient var 0.41 vilket ligger nära 0.5. Det sistnämnda värdet visar att träd av olika storlek står slumpmässigt fördelade. I en typisk slutavverkningsskog nära Dikanäs i Västerbotten står alltså stora och små träd slumpmässigt blandade och alla storlekar finns representerade. I skogsstyrelsens broschyr Hyggesfritt skogsbruk 2012 (Bilaga 6) omnämns volymblädning som speciellt lämpad för höglägesgranskog meter över havet. Skogens ekologi anses karaktäriseras av att inväxning sker främst i luckor där stora träd fallit. Den skog som beskrivits ovan ligger ca 500 meter över havet och har den typiska struktur som uppstår när små träd växer upp i luckor där stora träd fallit omkull. Förekomsten av små träd, som reagerar med ökad tillväxt, efter att stora träd plockats bort, gör det mycket fördelaktigt, ur ekonomiska synvinkel, att bedriva volymblädning, därför att skogsägaren slipper kostnader för att åstadkomma återväxt. Denna finns ju redan i form av små och halvvuxna träd.

11 11 JÄMFÖRELSE MELLAN GODKÄNT OCH EJ GODKÄNT HYGGE PÅ ÖMSE SIDOR OM VÄGEN TILL MATSDAL Figur 1. En bild tagen i mars 2017 då snön fortfarande dolde alla trädplantor kortare än en halv meter. Anderssons skiftesgränser är markerade med prickade linjer. Hyggena på ömse sidor vägen till Matsdal togs upp samtidigt Hygget till vänster (norr) om vägen har vid inventering år 2015 godkänts av skogsstyrelsen. Hygget till höger (söder) om vägen har, efter inventering vid samma tidpunkt, underkänts. Enligt föreläggande med vite beordrar Kristina Nilson markberedning och plantering på hela hygget till höger om vägen. Andersson vägrar att förstöra skogen på de uppenbart beskogade områdena på det underkända hygget, men lovar samtidigt att plantera på områden där det fattas granföryngring. Mats Hagner har lagt ut linjer med slumpvis placerade provytor i uppenbart beskogade områden, dels på det underkända hygget, dels på det godkända hygget. Dessa linjer är markerade med kryss i bilden. Efter sin granskning av hyggena i juli 2017 har Hagner lagt in linjer i det underkända hygget, inom vilka det finns uppenbart beskogade områden. Man kan se att beskogade områden utgör ungefär halva arealen av det underkända hygget.

12 Figur 2. Kristina Nilsons brottsliga handling. Hon beordrar Kenneth att krossa denna skog genom att köra en tung markberedningsmaskin som gör fåror i marken på 2.5 m avstånd. Kenneth står till höger om en 6 meter hög gran. Han avser att bedriva volymblädning, dvs. kontinuerligt skörda färdigvuxna träd. Granen är ca 10 cm i diameter och har långa toppskott och troligen en årsring på minst 2 mm. Vid avverkningen 2003 var den hälften så lång och troligen över hundra år gammal. Redan om 38 år kommer den att vara 25 cm grov och mogen för att säljas som sågtimmer. Björken kan säljas redan nu till värmeverket i Sorsele. Den betalas med 300 kr per kubikmeter, dvs. till ett pris som är lika högt som massavedspriset. Här står granar med mycket varierande storlek, från 0.5 m till 6 m. Vid myndighetens inventering fick inte granar som skiljde sig mer än en meter i höjd godkännas som huvudplantor. Herman Sundkvists brottsliga handling är att han år 2016 godkände en ny inventeringsinstruktion som under punkt 4.8 har följande text: 12

13 13 Huvudplantor får ha en höjdskillnad på högst 1 meter inom provytan. Hyggesfritt skogsbruk, Volymblädning, dvs. det av skogsstyrelsen sedan år 2012 rekommenderade skogsbruket i fjällnära skog, får till konsekvens att träd av alla storlekar står tätt blandade. Myndigheten rekommenderar denna metod av miljömässiga skäl, därför att ett naturligt skogsekosystem innehåller en blandning av stora och små träd. Markägaren vill naturligtvisa använda metoden volymblädning, dels därför att den innebär att plockhuggning av mogna träd ger stora inkomster, dels därför att markägaren undkommer alla kostnader för hyggesrensning, markberedning, plantering och röjning. Herman Sundkvist har till uppgift att se till att skogsmyndigheten tillämpar vetenskapligt väl dokumenterade metoder. Både Sundkvist och Nilson har disputerat på avhandlingar som innehåller studier av kontinuerligt skogsbruk, där båda fann att naturlig återväxt finns i stort antal i naturlig skog och att den reagerar med ökad tillväxt när konkurrensen från stora träd minskar. Mot denna bakgrund är det givetvis brottsligt, att såsom generaldirketör förbjuda skogsägare att skapa skog i vilken stora och små träd står tätt blandade. Markägaren har efter att ha fått återväxten underkänd vid en inventering utförd 2015, meddelat att han tänker bedriva kontinuerligt skogsbruk i fortsättningen. Hade han meddelat detta vid avverkningsanmälan 2002 skulle han fått avslag eftersom myndigheten vid den tidpunkten endast tillät kalhyggesbruk med odling av träd med samma storlek i områden kallade bestånd. Myndigheten har beslutat tillåta hyggesfritt skogsbruk långt senare, se broschyr 2012 (Bilaga 6). GAMLA GRANARS FÖRMÅGA ATT REAGERA POSITIVT EFTER FRISTÄLLNING. Denna resurs i form av beståndsrester, tillkommer den skogsägare som har förstånd nog att inte följa myndighetens rekommendation om att hyggesrensa och markbereda. Denna resurs beskrevs av den blivande landshövdingen i Norrbotten, Manfred Näslund, i hans doktorsavhandling 1942, Den gamla norrländska granskogens reaktionsförmåga efter genomhuggning (Bilaga 1). Efter att ha studerat 195 bestånd i höjdlägen ända upp till 600 meter över havet kunde han bevisa att undertryckta granar hade mycket god förmåga att reagera med stark och uthållig tillväxt. Tyvärr har skogsforskarna misslett politikerna som ända sedan 1950, med lagens hjälp, tvingat skogsägarna till kalhyggesbruk. Även idag, då blädning är tillåtet, tvingas skogsägare till dyrbara åtgärder i form av hyggesrensning, markberedning och plantering. Blädning innebär att man skördar fullstora träd och friställer omogna träd som reagerar och växer ut till full storlek. Det leder till att skogen så småningom innehåller en naturlig blandning av alla trädstorlekar, liknande den i orörda skogar, vilket i sin tur gynnar biodiversiteten. SLUMPVIS UTLÄGGNING AV PROVYTOR PÅ DE TVÅ HYGGENA En startpunkt valdes strax söder om vägen, markerat med svart kryss i figur 1. GPS-koordinaterna för denna punkt är: Norr 65 grader 18 minuter 614 sekunder. Öster 16 grader 01 minuter 567 sekunder. Altitud 1684 fot (ca 560 möh.) Provytor valdes i en bestämd rikting i förhållande till solen. Linjen kom att hamna ungefär parallell med den stora vägen längst bort på bilden. Provytornas centrum valdes genom två kast bakåt över axeln i den förutbestämda riktningen. Ett rotben bröts loss från en stubbe och kastades över axeln ca 20 m. När rotbenet hittats upprepades kastet, så att sammanlagda längden mellan provytorna blev ungefär 40 m. Provytans centrum utgjordes av spetsen på rotbenet. Linjen av provytorna blev på detta sätt ca 5*20=100 m söder om vägen och 4*20=80 m norr om vägen. Provytornas storlek överensstämde med den som inventeraren använt, dvs. en mindre cikelyta med 10 m2 yta och en större yta med 3 m radie. Den mindre ytan användes för att räkna antal huvudplantor. Den större ytan användes för att bedöma om detta var en noll-yta.

14 14 För att få en djupare insikt i vad slags ungskog som fanns på den uppenbart godkända delen av hygget kompletterades mätningen på det sätt som beskrivs i tabell 1. Tabell m2 avser den mindre provytan. 3m radie avser den större provytan 1 = 10 m2 längd hos största gran som kan ingå i beståndet, meter 2 = 10 m2 längd hos minsta gran som kan ingå i beståndet, meter 3 = 10 m2 diameter i brösthöjd hos största gran som kan ingå i beståndet, cm 4 = 10 m2 ålder hos största gran som kan ingå i beståndet, år 5= 3m radie, Antal stubbar inom yten 6= 10 m2 ålder hos minsta gran 7= 10 m2 totalt antal granar 8= Antekningar i separat protokoll 9= 3m radie. Antal granar som kan ingå i beståndet 10= Fack nr för borrspån 11= 3m radie. Diameter vid stubbhöjd på minsta gran 12= 3m radie. Antal björkar som kan ingå i beståndet 13= Grundyta mätt med relaskop 14= Grövsta trädets höjd inom relaskopytan 15= Kubikmeter per hektar Data registrerade av Mats Hagner i juli 2017 UNDERKÄND YTA SÖDER OM VÄGEN TILL MATSDAL Yta nr gran björk 0-yta x x x x x x Medel GODKÄND YTA NORR OM VÄGEN TILL MATSDAL Yta nr gran björk 0-yta x x x x x Medel Medel Mätningarna kompletterades genom att ta prov med tillväxtborr, höjdmätare och relaskop. Det sistnämnda instrumentet mäter grundyta. En trissa skapades genom att såga loss denna från den minsta granen på yta 1 (Figur 3). Figur 2. Tillväxt per år i mm hos den största och den minsta granen i yta 1. Den övre kurvan gäller för 1.3 m ovan mark för granen med 5.5 m längd. Den nedre kurvan gäller för 0.2 m ovan mark för granen med 1.7 m längd.

15 15 Figur 3. Trissa tagen 0.2 m ovan mark från den minsta granen på provyta 1 Den var 1.7 m lång. Knappnålen har placerats 1.7 mm till höger om märgen. Det finns 12 årsringar mellan märg och nål. Diametern på stammen är maximalt 4 cm. Som framgår av figur 3 är små granar kapabla att överleva under mycket lång tid, som undertryckta av stora träd. Trissan visar ca 70 årsringar men det tog säkert många år innan granens topp nådde upp 20 cm ovanför marken där trissan togs. Granen är alltså troligen minst 80 år gammal. Om den stora granen, med längden 5.5 m, hade borrats nere vid stubbhöjd hade den förmodligen visat ungefär samma antal årsringar som den lilla granen. Om den stora granen har 52 årsringar på 1.3 m höjd, torde den stora granen vara totalt = 112 år gammal. Som framgår av figur 2 har den stora granen reagerat med ökad tillväxt från och med år 2006, dvs. tre år efter att den blev friställd genom kalhuggningen. Nu växer den med mer än 2 mm per år, vilket är en grov årsring i denna karga trakt. Detsamma gäller säkert för de flesta större granar på hygget, som redan har diametrar på 10 cm. Eftersom fullvuxna granar som kommer att plockas ur denna skog i framtida blädnings-huggningar har ungefär 25 cm diameter, innebär denna årsring på 2 mm att diametern ökar 0.4 cm per år. Det finns i så fall många mogna granar att plocka ur skogen redan om 15/0.4 = 37 år, dvs = 51 år efter kalavverkningen. Detta är ytterst anmärkningsvärt och uppmuntrande, eftersom en normal omloppstid vid kalhyggesbruk i denna fjällnära trakt är 100 år. Som framgår av foton med linjer utvisande de undersökta valda stråken av provytor (Figur 1) på ömse sidor om vägen har de slumpvis utlagda provytorna placerats i områden som valts därför att de låg i områden av hygget på södra sidan vägen (som var underkänt) som troligen skulle kunnat urskiljas som uppenbart godkända områden. Anledningen till detta medvetna val, är att mätresultaten skall visa att dessa delområden borde ha undantagits från inventeringen, i enlighet med vad instruktionen påbjuder. Detta åtal gäller frågan om huruvida en taxering, som inte har utförts i enlighet med myndighetens instruktion, kan läggas till grund för myndighetens föreläggande med vite. Som framgår av tabell 1 har den underkända skogen större kubikmassa (36 m3/ha) än den godkända ungskogen (19 m3/ha). Detta är givetvis grundat på några få slumpmässigt utlagda provytor, men de bekräftar att det finns områden i det underkända hygget som har högre stående virkesförråd än det godkända hygget. Det finns alltså ingen anledning att förstöra denna ungskog, ifall den ungskog som finns norr om vägen är godkänd. Eftersom skog i denna trakt inte kan ge mer än 200 m3/ha vid en slutavverkning, kan man konstatera att Kenneth Andersson har utfört en skogsodling på sitt hygge, som delvis är så lyckad att den redan 14 år efter slutavverkningen uppnått 36 m3/ha, dvs. mer än 15 % av kubikmassan i ett

16 16 slutavverkningsbart bestånd. Ett sådant resultat torde vara bättre än vad skogsägare vanligen uppnår i mindre karga trakter. När inventeringen utfördes för två år sedan måste förrättningsmannen ha kunnat se att denna del av hela det stora hygget har en uppenbart godkänd ungskog. I instruktionen står att uppenbart godkända områden som överstiger 10 % av hyggets totala areal skall undantas från inventeringen. Detta beaktades inte i detta fall. Kristina Nilson har inte beaktat vad som står i instruktion för återväxttaxering 2007 innan hon utfärdade ett vitesföreläggande. Av drönarbilden framgår att den av mig inventerade delen av hygget har en karaktär som tveklöst finns på mer än 10 % av hygget. Bilden visar också att denna del av hygget är lika väl beskogad som det godkända hygget på andra sidan vägen. För att undersöka om fler huvudplantor skulle ha godkänts i varje provyta, ifall bestämmelsen om att huvudplantor inte får avvika mer än en meter från varandra i höjd, inte hade funnits i inventeringsinstruktionen, mätte jag längd och diameter hos plantor i de av mig valda provytorna. ÄR DET AV HAGNER INVENTERADE OMRÅDET GODKÄNT ENLIGT GÄLLANDE INSTRUKTION? Fråga: Om glasbjörk inte räknas som huvudplanta. Hur många av de 11 provytorna (med 3 m radie) skulle då ha blivit 0-ytor? Svar: En i stället för noll, dvs. 9 %. Fråga: Är den av Hagner inventerade delen av det underkända hygget godkänd med avseende på 0- ytor, enligt den instruktion som gällde 2015? Svar: Andelen nollytor är 9 %. Tillåten andel nollytor är 20 %. Svaret är Ja = Godkänt Fråga: Är den av Hagner inventerade delen av det underkända hygget godkänd med avseende på antal huvudplantor av gran, enligt den instruktion som gällde 2015? Svar: Antalet huvudplantor av gran är 8 inom ytor med 10 m2 yta. Detta motsvarar 727 /ha. Gränsen för godkänd är 700. Området är alltså godkänt enligt gällande instruktion. Enligt instruktionen skulle uppenbart godkända områden undantas från inventering, före eller efter inventeringen. Instruktionen följdes alltså inte. Detta är roten till det uppkomna problemet med Kristina Nilsons föreläggande om markberedning och plantering på hela området. INOM DET UNDERKÄNDA OMRÅDET FINNS MARKBEREDDA FLÄCKAR MED LEVANDE PLANTERADE GRANAR OCH MED SMÅ GRANAR SOM ÄR NATURLIGT SÅDDA. Den som utförde inventeringen i oktober 2015 heter Hans Gustavsson. Längst ned på protokollets andra sida har han skrivit Inga åtgärder utförda. Detta kan ha misslett hans överordnade Kristina Nilson, som utfärdade föreläggandet om markberedning och plantering på hela området. Att Kenneth Andersson skapat markberedda fläckar framgår av följande fotografier.

17 Figur 4. En barskrapad fläck har skapats av grävskopan år Följande år planterades en gran som på fotot är markerad med en vit lång tape alldeles intill angivelse av datum. Till vänster i den markberedda fläcken ligger två vita bitar tape. De markerar två små granar som är resultatet av naturlig insådd. Dessutom finns ca 8 stycken naturligt sådda små björkar markerade med små vita bitar tape. 17

18 18 Figur 5. Kenneth Andersson studerar en granplanta som är ca 11 år. Den planterades troligen i första åtgärden 2006, men den kan vara en planta som grott ur ett frö på plats. Granplantan kommer möjligen att mogna till fullstort träd först om 200 år. Det beror på att de större granarna håller tillbaka tillväxten i denna lilla gran. Den kan växa fort först om drygt hundra år då markägaren tjänat pengar genom att skörda alla större granar i närheten. Ekonomiskt sett var det givetvis en felinvestering att plantera denna gran år INOM DET UNDERKÄNDA OMRÅDET FINNS LUCKOR DÄR HJÄLPPLANTERING ÄR BEFOGAD Figur 6. I denna lucka tämligen nära myren kan det vara befogat att plantera. Detta anser Kenneth Andersson som står bland björkar, bakom vilka det skymtar vatten i en liten tjärn.

19 19 INOM DET UNDERKÄNDA OMRÅDET FINNS DELOMRÅDEN DÄR PLANTERADE PLANTOR HAR MYCKET LITEN CHANS ATT ÖVERLEVA Figur 7. Kenneth håller i toppen på en planterad planta som växer bra i kanten av en stor svacka. Det finns en stor sänka med tämligen bördig mark i det underkända området. I kanten av denna har planterade plantor tagit sig bra. I botten på sänkan samlas kall luft och mycket snö. På sådana platser frostskadas granar på sommaren. I den djupa snön växer granens snöskytte (Lophophacidium) som dödar alla barr. I sådana sänkor är det knappast meningsfullt att plantera eftersom plantorna har mycket liten chans att överleva. Om det inte finns stubbar efter avverkade träd är det alls inte någon anledning att plantera, trots att platsen inte kan beskrivas såsom ett impediment. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRING AV INVENTERINGSINSTRUKTION GRUNDAD PÅ HAGNERS STUDIE Fråga: Om granar med mer än 1 m höjdskillnad hade fått räknas som huvudplantor. Hur många huvudplantor skulle då ha registrerats? Svar: Nu finns 8 huvudplantor av gran (inom ytor med 10 m2 yta), vilket motsvarar 727 per hektar, vilket är strax över minimumkravet på 700 huvudplantor/ha enligt instruktionen. Hade granar av olika storlekar fått räknas som huvudplantor skulle siffran blivit 18, dvs huvudplantor per hektar. Slutsats: Eftersom de av miljöskäl är önskvärt, och dessutom ekonomiskt fördelaktigt, att bedriva av skogsmyndigheten rekommenderad volymblädning i denna trakt, är det brottsligt av myndigheten att inte registrera granar som huvudplantor, ifall de skiljer sig i storlek mer än en meter. Fråga: Om granar av olika storlek fått registreras som huvudplantor (inom ytor med 10 m2 yta), samt om också glasbjörk fått registreras som huvudplantor, hur många huvudplantor hade i så fall registrerats?

20 20 Svar: Nu finns det 8 huvudplantor, men i så fall skulle det ha registrerats 27 huvudplantor, vilket motsvarar 2455 huvudplantor/ha. Nu får hyggesfritt skogsbruk bedrivas varvid man eftersträvar en skog med stor höjdskillnad mellan närstående träd. Nu önskar man av miljöskäl en produktionsskog som efterliknar naturlig skog med en naturlig blandning av arter. Nu eftersträvar man, enligt 1 i lagen, en skog som ger en god avkastning, samtidigt som hänsyn skall tas till andra allmänna intressen. Den inventerade delen av det underkända hygget ger god avkastning därför att den just nu levererar tillfredsställelse av älgjakt och av älgkött. Älgarna finner gott bete från björk och hyggesväxter. Inom mycket kort tid levererar denna del av området brännved av björk. Redan om 50 år kan markägaren skörda sågtimmer av gran. Det finns ingen som helst anledning att genom markberedning förstöra skogen på denna del av hygget. Kristina Nilsons föreläggande är helt förkastligt, och det strider mot skogsvårdslagens 1. VILKEN STRUKTUR HADE SKOGEN SOM KALAVVERKADES 2003? Fråga: Hur många träd avverkades per hektar år 2003? Svar: Medelavståndet mellan stubbar med diameter > 19 cm på den detaljstuderade delen av hygget är 5.94 m. Alltså avverkades endast 283 träd per hektar. Detta är ett lågt antal för en slutavverkningsskog och visar med vilken ekonomisk svårighet man bedriver skogsbruk i fjällnära granskog. Inkomsten per hektar blir låg i förhållande till skogsområden i bördigare trakter. Avverkningsmaskinerna skall röra sig över stora områden, i synnerhet som avståndet mellan skogsbilvägarna är större än i bördigare trakter. Efterföljande kostnader för hyggesrensning, markberedning, plantering och röjning blir i stort sett desamma som i bördigare trakter. Detta gör att trädodling enligt kalhyggesmodellen är svår att motivera med hänvisning till ekonomisk avkastning. I synnerhet gäller detta för områden där plantorna drabbas av stor avgång genom frost, svampangrepp och betesskador. På sådana ställen tillkommer kostnader för hjälpplantering. Fråga: Stod de avverkade träden slumpvis fördelade över arealen. Svar: Dissimilarity coefficient (Disco) beräknad på avstånden mellan stubbarna blev Värdet 0.5 innebär att träden stod absolut slumpmässigt fördelade, med avstånd som varierade enligt den matematiska Gamma-fördelningen. Detta är detsamma som att påstå att träden var Poissonfördelade. VILKEN STRUKTUR HAR UNGSKOGEN I DE DETALJSTUDERADE OMRÅDENA? Fråga: Varierar diametern i brösthöjd hos träden i den undersökta ungskogen på ett slumpmässigt sätt? Svar: Disco beräknad på diametern i brösthöjd hos trädpar i det underkända hygget blev 0.67 och på den godkända delen Om koefficienten hade blivit 0.5 hade diametern varit naturligt dvs. slumpmässigt varierande. Nu ligger värdena högre än 0.5, vilket innebär en onaturlig störning. Denna kommer sig kanske av att Andersson tillfört en generation granar vid sin plantering år 2006, som nu är betydligt mindre än granarna i närheten.

21 21 BILAGA 2. Hagner M., Hällgren J.-E. and Linder S. (2016) Virkesproduktionen minskar med ökande kubikmassa, ISSN ,. Ebook Scientific reports from Umeå Biology Consulting Years , ISBN , ISSN UBICON Rapport 6, 1-5. VIRKESPRODUKTIONEN MINSKAR MED ÖKANDE KUBIKMASSA Intervju med Jan-Erik Hällgren som är professor i skogsträden fysiologi och Sune Linder som är professor i skogsekologi. Båda vid SLU. Mats Hagner Figur 4. Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta, oavsett trädens storlek. I en naturligt skiktad skog, med maximal bladyta, är överskottet av socker, som kan användas för tillväxt, störst när träden är små. Produktionen av virke minskar i så fall när mängden virke ökar. UBICON Rapport 6, 2016 ISSN UBICON, Blåbärsvägen 19, Umeå, Sweden. Tel mats.hagner@allt2.se Org. Nr

22 22 Sammanfattning Mats: Med ökande storlek hos de största träden i en fullskiktad skog upprätthålls maximal bladyta av allt färre träd. Mängden socker förblir konstant medan mängden stamved som förbrukar socker ökar. Detta får mig att tro, att överskottet för tillväxt minskar. Håller Du med mig? Sune: Ja Mats: Skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram (bilaga 2 nedan) tvingar en skogsägare att upprätthålla en viss mängd stamved per hektar. Anser Du att diagrammet i stället borde föreskriva en viss minimal bladyta, eftersom det är tätheten av bladyta som avgör tillväxten och inte mängden stamved. Sune: Ja cccccccccccccccccccccccc ---Original Message--- From: Jan-Erik Hällgren To: Mats Hagner Sent: Monday, March 28, :07 PM Subject: SV: Skogsvårdslagen Bäste Mats Hagner, Jag har granskat och studerat intervjun med professor Sune Linder och instämmer helt i hans bedömningar. Jag anser att svaren är, med dagens vetenskapliga kunskaper, den bästa bedömning man kan göra om trädens tillväxt och vad som är de viktigaste faktorerna. Hoppas det kan vara till hjälp att reda ut problem med bedömningar av hur man bör sköta skogen. Hälsningar Jan-Erik Hällgren Prof. i skogsträdens fysiologi, SLU Cccccccccccccccccccccccccccc Intervju med Sune Linder, prof. em. i skogsekologi. Mats Hagner Mats: Finns det ett samband mellan mängden stamved och produktion av virke? Sune: Sambandet är indirekt. Produktionen är direkt kopplad till bladytan hos beståndet, vilken i sin tur beror av bördigheten (temperatur och tillgång på näring och vatten). När träden är små och står glest har de tillsammans en låg produktion beroende på att bladytan som fångar solljuset inte hunnit bli maximal. När träden blivit stora nog för att ha uppnått den maximala bladytan är produktionen av socker i beståndet maximal. Vid fortsatt tillväxt lyfts den redan maximala bladytan allt högre upp. På magra marker uppnås inte full kronslutenhet, dvs. allt solljus kan inte tas upp i trädkronorna. Figur 1. Energi från solen omvandlas i trädens blad till socker. Detta använder träden till att hålla liv i alla levande celler i krona, stam och rötter. Det kallas underhållsandning. Om det finns överskott på socker kan trädet använda det för tillverkning av ny ved, dvs. för tillväxt. Bladytan, som fångar solens

23 23 strålar, är minst i ungskogen till vänster. Bladytan hos beståndet i mitten är tillräcklig för att fånga allt ljus. Bladytan kan inte bli större. När träden blir högre lyfts bladytan allt högre upp utan att produktionen av socker ökar. När stammarna blivit så långa, som i beståndet till höger, förbrukas en allt högre andel av sockret till andning i stammar, grenar och rötter. Då avtar tillväxten över tiden. Stammar, grenar och rötter är en tärande del av skogsekosystemet. Den mängd socker som bildas i bladen ökar fram till den tidpunkt då maximal bladyta uppnås. Den del av sockret som finns tillgänglig för tillväxt minskar sedan när träden blir större och en allt större andel av sockret förbrukas av underhållsandningen. I en skog minskar därför tillväxten av virke efter att maximal bladyta har uppnåtts. Ju tätare ungskogen är, desto tidigare uppnås maximal bladyta. Gallring reducerar bladytan och minskar mängden producerat socker. Om gallringsstyrkan är låg och beståndet har maximal bladyta före gallringen, blir återhämtningen snabb, eftersom det fortfarande finns många blad som fångar upp det ljus som skulle ha fallit på det bortgallrade trädets blad. Figur 2. I en naturligt skiktad skog kan ett stort träd skördas utan att någon stor tillväxtnedsättning uppstår. Det beror på att bladen hos de mindre träden fångar det ljus som tidigare föll på det stora trädets blad. Mats: Har Du studerat skillnaden i dessa avseenden mellan en enskiktad skog och en fullskiktad skog? Sune: Nej Mats: Har Du anledning att tro att en fullskiktad skog skulle ha lägre maximal bladyta och lägre bruttoproduktion än en enskiktad skog? Sune: Nej Mats: Vi tänker oss två mycket olika bestånd men båda har maximal bladyta. Det första är ett fullskiktat bestånd med några få stora träd och många mindre träd av alla storlekar. Det andra är ett enskiktat bestånd med fullstora träd. Har det fullskiktade beståndet en lägre mängd stamved i kubikmeter per hektar, än det enskiktade? Sune: Ja Figur 3. Ett fullskiktat bestånd, med samma bladyta som ett enskiktat bestånd, har troligen en mindre mängd stamved.

24 24 Mats: Vi har två bestånd med maximal bladyta, men med väldigt olika skiktning. Är det möjligt att det fullskiktade beståndet, som dras med mindre underhåll av levande stamved, har större överskott av socker tillgängligt för produktion av virke. Sune: Ja Mats: Den ovan beskrivna fullskiktade skogen har inte har några fullstora träd men trots detta maximal bladyta. Är det troligt att denna fullskiktade skog, trots sin lägre mängd stamved per hektar, har full produktion av socker? Sune: Ja Figur 4. Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta, oavsett trädens storlek. I en naturligt skiktad skog, med maximal bladyta, är överskottet av socker, som kan användas för tillväxt, troligen störst när träden är små. Produktionen av virke minskar i så fall när mängden virke ökar. Mats: Med ökande storlek hos de största träden i en fullskiktad skog upprätthålls maximal bladyta av allt färre träd. Mängden socker förblir konstant medan mängden stamved som förbrukar socker ökar. Detta får mig att tro, att överskottet för tillväxt minskar. Håller Du med mig? Sune: Ja Mats: Skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram (bilaga A) tvingar en skogsägare att upprätthålla en viss mängd stamved per hektar. Anser Du att diagrammet i stället borde föreskriva en viss minimal bladyta, eftersom det är tätheten av bladyta som avgör tillväxten och inte mängden stamved.

25 25

26 26 BILAGA 3. NÄSLUND M. (1942) DEN GAMLA NORRLÄNDSKA GRANSKOGENS REAKTIONSFÖRMÅGA EFTER GENOMHUGGNING. Meddelanden från Statens Skogsforskningsanstalt 33, Referat av Mats Hagner. Undersökningen gjordes på 157 ytor: lat 61-67, höh m i sumpskog - fastmark, Geranium(G), Dryoteris(D), Majanthemum(M), Myrtillus(M), Vaccinium(V). Det enskilda trädets relativa årsringsbredd steg 1)med förbättrad skogstyp (sumpskog var minst reaktionsvillig) 2) med stigande höjd över havet 3) med ökande latitud 4) med stigande förhållande höjd/diameter 5) med stigande huggningsprocent. Det enskilda trädets relativa årsringsbredd sjönk 1)med stigande årlig diametertillväxtprocent under 10-årsperioden före avverkningen 2) med stigande diameter Vid 50% huggningsstyrka ökar årsringsbredden under följande 15 årsperiod i samtliga skogstyper: 44 % i G, 16% i V. För D och M ökar årsringen tydligt redan det tredje året. I V och M först år 4-5. Kulmination inträder omkring 10 år efter huggningen i G, D och M. För M och V först efter 15 år. Huggningens gynnsamma effekt kan spåras år efter huggningen. Höjdtillväxten stiger svagt med ökande huggningsstyrka och ökningen inträffar först år efter avverkningen. Gallringen medför en formförsämring. En huggningsstyrka där 44% av kubikmassan lämnats har givit -25% i massatillväxt per hektar under kommande 15-årsperiod. Massatillväxtprocenten var då +31%- allt jämfört med en 10%-ig huggningsstyrka. På sid 91 ges årsringar över tiden 1.0mm - ( ) mm. Det sista värdet vid kulmination, det första vid start. Högre på god mark. Jonsson Bengt (1995) säger "There is a justification for agreeing with Näslund (1942p67) that tree age does not have any clear effect on thinning response." Näslund sammanfattar sig på följande sätt: "Vid den gamla (182 år) granskogens genomhuggning torde den fördelaktigaste huggningsformen med hänsyn till massatillväxten under 15 år efter huggningen, variera mellan måttlig huggning ovanifrån och likformig huggning. Bäst går huggning ovanifrån på reaktionsvilligare skogstyper."

27 27 BILAGA 4. HAGNER M. AND HOLM S. (2003) EFFECTS OF STANDING VOLUME, HARVEST INTENSITY, AND STAND STRUCTURE ON VOLUME INCREMENT IN PLOTS MANAGED WITH SINGLE TREE SELECTION OVER LONG TIME. Ebook Scientific reports from Umeå Biology Consulting Years , ISBN , ISSN UBICON Rapport 2, Abstract. Eleven plots in central Sweden were selectively cut 2-7 times in periods spanning years, and in cutting intervals of 5-13 years. The average standing volume was 147 m3ha-1 (range, 41 to 287 m3ha-1). Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) dominated, and in some plots pine (Pinus sylvestris L.) and birch (Betula pendula Roth. + Betula pubescens Ehrh.) were also present. Vaccinium myrtillus L. dominated the field layer. Multiple regression analyses revealed that annual volume increment decreased with increasing harvest intensity, and with increasing standing volume. In plots where thinning was carried out in such a manner that a multi-storied structure was preserved, the volume increment was stable over time. In other plots, treated in such a way that the structure became more single-storied, the productivity decreased over time. The results were not consistent with those of other studies, probably because the data relate to plots that varied in standing volume over time, while previous studies compared productivity in plots with differences in standing volume. Hence this is a temporal comparison while most researchers have examined spatial differences. The regression functions suggest that substantial gains in volume production can be made if low standing volume is combined with frequent thinnings of low intensity. It also indicates the importance of preserving a multi-storied structure. Key words: polycyclic, uneven-aged, continuous cover, tree selection, stand structure, productivity, standing volume, frequent thinnings, multiple, regression.

28 28 BILAGA 5 NILSON K. (2001) REGENERATION DYNAMICS IN UNEVEN-AGED NORWAY SPRUCE FORESTS WITH SPECIAL EMPHASIS ON SINGLE-TREE SELECTION. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctor s dissertation ISSN , ISBN X The thesis summarises results from four separate studies. One study reviews early Swedish regeneration studies ( ) in multi-storied Norway spruce forests, subjected to single-tree selection and other forms of partial harvests. The review identified shortcomings in the knowledge of regeneration dynamics in multi-storied forests. The other three studies, performed in central and northern Sweden, concern the effects of overstorey density, (expressed as standing volume, basal area and canopy openness), and the effects of ground cover or herbs on regeneration density and height increment. The studies included possible differences between multi-storied and shelterwood stand structure. Furthermore, recruitment, morality and ingrowth rates were quantified. Seven years after treatment sapling mean height increment decreased with standing volume in shelterwoods. Results in multi-storied stands were inconsistent. Ten years after harvests, sapling (0.5 m 2.0 m) and small tree (> 2.0 m, < 5 cm diam.) mean height increment increased significantly with canopy openness. Sapling growth showed high correlation with canopy openness, whereas small tree growth showed high correlation with basal area. A multi-storied structure was significantly negative for sapling and small tree height increment. Overstorey standing volume (range m3/ha), did not affect seedling (> 0.5 m) density and height increment, in a virgin forest in northern Sweden, whereas density and height increment of saplings (0.5 m 1.3 m) decreased significantly with overstorey standing volume. Dominating ground cover did not affect regeneration ( m) density or height increment in the virgin forest. Mortality rates were close to zero. Estimated time to grow through the size interval 0.1 to 1.3 m was 56 years. The recruitment rate into the lowest height class differed little between plots with high and low standing volume. Ingrowth into the tree layer was positively affected by decreasing standing volume.

29 29 BILAGA 6 SKOGSSTYRELSENS BROSCHYR HYGGESFRITT SKOGSBRUK Författare: Lasse Bengtsson och Sverker Rosell. Sidan 18. där skogsbruk kan bedrivas i höglägesgranskog med miljövärden, bör trädkontinuiteten bevaras. Volymblädning kan tillämpas.