Därför ska Lund ha Lightrail (Spårtrafik). Frågor och svar. Kommentarer på påstående från aktionsgruppen spårvagnsfritt Lund.

Transkript

1 Därför ska Lund ha Lightrail (Spårtrafik). Frågor och svar. Kommentarer på påstående från aktionsgruppen spårvagnsfritt Lund Jörgen Jörgensen 1

2 Därför ska Lund ha Lightrail (Spårtrafik). Frågor och svar. Kommentarer på påstående från aktionsgruppen spårvagnsfritt Lund. Varför? Sydvästskåne kommer att öka sitt invånarantal mycket de kommande åren. Lund har ökat med mer än 1000 personer varje år, de senaste 40 åren. Inget talar för att detta inte kommer att fortsätta framöver. Tillväxten gäller hela Sydvästskåne. Tätorten Lund är omgiven av god jord det vill säga högproduktiv jord som vi ska vara rädda om. Mål att minska koldioxidanvändningen, men också att i möjligaste mån inte använda den goda jorden. I varje fall inte för att bygga ut vägsystemen, genom framförallt minskad arbetspendling med bil. Frågan har diskuterats i 20 år bland politikerna i Lund. Klimatfrågorna står högt i Lund. Lund har sedan början av 90-talet haft en översiktlig planering som bygger på ett kraftfullt kollektivtrafikstråk nordost som sedan går vidare längs den östra Lund och vidare till Dalby. Lund kommer att växa kraftigt. Om 40 år är har förmodligen kommunen ett innevånarantal på Kanske till och med mera. Alla kommuner i Sydvästskåne växer. Förmodligen kommer sydvästskåne att öka med invånare under samma tidsperiod. Varför ska just Lund bygga spårvagn? Eftersom vi har prioriterat kollektivtrafiken styrt besluten. Strukturen i översiktplanen, Den ideologiska grundfilosofin som alla partier delar, grundar sig delvis i dokumentet LundaMaTs. Detta dokument och tillsammans med alla översiktsplan som redan slog fast i början på 90-talet. Lundalänken är redan delvis byggd från Getingevägen till tekniska högskolan. Detta gjordes för ca 10 år sedan och konstrade ca 130 miljoner kronor. Även då med protester. I dag ifrågasätter ingen Lundalänken genom sjukhusområdet. Då använde vi uttrycket, tänk spårvang kör buss. Det handlar inte bara om Lund. Detta system är tänkt för hela västra Skåne. Det finns en organisation som heter Spårvagn i Skåne med kontor i Lund. Även Malmö och Helsingborg är med i den organisationen och har även projekt med spårvagn i sina städer. Lund är det första projektet. För Lunds del ska spårvägen byggas ut till Dalby. Dalby kan med det projektet växa kraftigt. Kommunerna längs den sk Simrishamnsbanar driver på så att Pågatågstrafiken ska återupptas på banan igen. Spårvagnen till dalby är då även en koppling till den nya banan med pågatåg. 2

3 Något som är mycket mera starkt och viktigt i dagen planering är förtätningar. Just i det område vi talar om vill man i dag ha ytterligare förtätningar som inte fanns med i översiktsplanerna tidigare. I dag finns det planer på att bygga lika mycket till på Ideon som det är i dag. Visionen är att man även ska bygga bostäder, så att stadsdelen har liv dygnet runt. På LTH området vill man bygga studentbostäder vid sidan om lite mera lokaler åt universitetet. Universitetet planerar lägga sin administration längs Lundalänken. Många som vill etablera sig på LTH, Ideon och Brunnshög är spårvagn/lightrail en förutsättning. Gnisslade spårvagnar kan det vara något för Lund? Det handlar inte om spårvagn som i Göteborg och Norrköping utan om så kallad Lightrail som kör större delen på egen bana. Dessa tågsystem har låggolv och väldigt tysta. Varför lyssnar inte politikerna på kritikerna? Visst lyssnar politikerna. Men som i många frågor finns det inget intresse från press och allmänhet förrän det närmar sig ett förverkligande. Det har varit många offentliga möten om dessa planer mest i samband med översiktsplanen. Det är ju inte så om man inte tycker som jag, så lyssnar man inte. Vi politiker lyssnar på alla sedan kanske vi inte håller med. Vi är också beredda att ändra oss. Vad man saknar i just denna fråga är vad tycker andra åldersgrupper om Lunds framtid. En svår fråga för politiker var kommer de som inte bor i Lund nu. Vad tycker de om framtiden i staden? Vi har olika partier i Sverige liksom i Lund att vi har två syften. Förankring och fatta beslut, men politikerrollen är också att vi ska opinionsbildande och framföra vår politiska uppfattning och försöka få samhället i vår ideologiska inriktning. I detta fall jag och Folkpartiet klimatfrågan i centrum. Den kraftiga expansion som kommer att ske i Lunds nordöstra del, Expansionen får inte ske att ske utan att vi måste breda ut sig allt för mycket på Skåne slätten, framför allt med nya vägsystem. Är inte processen odemokratisk? Vi har som alla demokratisk länder en representativ demokrati. Frågan om att Lund ska växa österut och att utbyggnaden ska ske med ett kraftfullt kollektivtrafikstråk. Har varit central i många valrörelser. Partierna har gjort mycket klart att detta innebär spårtrafik Lund Brunnshög Dalby och att på den tidigare Simrishamnsbanan ska man återuppta Pågatågstrafiken. I förra valrörelsen överbjöd de borgerliga och vänstern varandra, i hur fort och hur mycket man skulle bygga ut Spårvägen i Lund. Det var en central fråga i Lundpolitiken valet Varför inte folkomröstning? 3

4 Vad skall man omrösta om? Det finns en underton i debatten. Lund ska inte växa mera. Är det vi ska folkomrösta om? Hur ska vi förhålla oss till en nej i en sådan folkomröstning? Frågan hänger samman med så många andra ställningstagande som kommunen måste ta ställning till. En annan frågeställning är. Har kommunen gått för långt med satsningen på kollektivtrafik? Ja eller nej. Är det egentligen den översiktliga planeringen som vi röstar om. Oavsett ett ja eller nej så kommer Lund att förändras en hel del. Ett nytt Parti? Föreningen Aktion för spårvägsfritt Lund ska bilda parti och ställa upp i kommunalvalet. Sverker Oredsson avslutar artikeln i Sydsvenskan tidigare i vinter, med följande. Om staten inte vill satsa några pengar på spårväg i den proposition som kommer i mars-april nästa år, och Lunds kommunpolitiker då är så kloka att de säger att det inte är aktuellt med spårväg i detta läge, då ställer vi inte upp i valet. Nu har man ändrat sig. Denna fråga kommer att behandlas 2.3 gånger i fullmäktige det närmsta året. Vad ska partiet sedan göra? Vad kommer partiet att tycka i alla andra frågor som rör en kommun? Det låter som de vill värna miljön. Det är kanske bra och kan bli ett stödparti i att som folkpartiet försköna stadens centrum. I de stora miljöfrågorna sviker dem. Är det en hög investeringskostnad? Aktionsgruppen för ett spårvagnsfritt Lund har högt upp sig på kostnaderna. Nu rör det sig om investeringskostnader. När det gäller driftkostnaderna är jag ganska säker på att Skånetrafiken inte är orolig för detta. Denna kommer inte att överstiga en busslösning. Den kostnad som staten ska stå för är i storleksordningen vad en stor ny skola skulle kosta i Lund. En sådan som också måste även den byggas på Brunnshög. Intäkterna som kommunen kommer att får på alla som etablerar sig på brunnshög överstiger flera gånger kostaden för spårväg. Det är dock en princip att staten även i Skåne ställer upp med tunga spårbundna system som man gör i huvudstaden. Målsättningen är att spårvägen skall gå till Dalby och då är statligt stöd nödvändigt. Satsa närmare en miljard på att bygga några kilometer spårväg? Kör superbussar istället? Kostnaden för att köra buss är inte så mycket mindre. Du behöver inte bygga luftledningar men det behövs fortfarande en höklassig kollektivtrafikgata som kanske kostar kr mindre än spårväg. Ett mindre kollektivtrafikresande innebär att man måste bygga ut det övergripande vägnätet men också ett större vägsystem på Brunshög. Tveksamt att driftkostnaden för spårvagn är högre, trots högre investeringskostnader, än olika former av busstrafik. Superbussar innebär att man måste göra större intrång på Clemenstorget. Varför skall alla till centrum? 4

5 Alla ska inte till centrum men redan i dag är Lund C navet i kollektivtrafiken, framför allt när det gäller arbetspendling. Alla ska inte dit men de flesta för vidare färd i kollektivtrafik systemet. Det finns röster som tycker att man kan avlasta Lund centrum och stället låta Stångby och Gunnesbo bli bytespooler. Vi kan inte förbjuda att gå av tåget vid Lunds station. Skulle alla tåg stanna på dessa stationer? I dag är det endast Pågatågen. Busslösning från dessa ställen skulle bli väldigt dålig kollektivtrafik. Det kommer att lång tid med buss säkert mer än dubbelt så lång tid som färd på Lundalänken. Öresundstågen kan komma i en framtid att bestå av 4 tåg. Vilket skulle innebära att Dessa två stationer skulle vara lika långa som Lund C. Bygg på ny elteknik. Det är väl bra? Den största missförståelsen från aktionsgruppen är att man tror att det i huvudsak handlar om utsläppen från bussarna. Christer Hjort i aktionsgruppen för spårvagnsfritt Lund, vill utveckla nästa generation av eldriven kollektivtrafik i stället för spårvagn. Skriver han i en insändare i Sydsvenskan. Detta ska ske på Lundalänken. Det är väl bra för eldrift är koldioxidfri. Nuvarande bussarna går i dag på gas och inom ganska snar framtid kommer de att gå på biogas. Så generellt när det gäller bussar i Skåne så kommer de att uppnå kravet om en fossilfri kollektivtrafik i Skåne. En spårvagn är också koldioxidfri, men det är inte huvudanledningen till spårprojektet i Lund. Projektet handlar om kapacitet. Att förflytta alla som i dag kommer med framförallt tåg till Lunds C smidigt till Brunnshög, med samma intervall och den mängd som tågen levererar och kommer att leverera till Lunds C. Vi kan inte bygga järnväg till brunnshög och Dalby men vi kan skapa ett trafiksystem som har nästan samma kapacitet. Projektet handlar om en kollektivtrafik som skonar miljön på så sätt att det går att komma fram som cyklist och gående i Lund. Gör vi inget kommer bussarna att snabbt ta över hela gaturummet. Är då projektet inget miljöprojekt? Jo i alla hösta grad. Det är ett utmärkt miljöprojekt. Spårfaktorn är viktig här. Den tror inte Christer Hjort på, har jag fått för mig. Låt oss ta tågtrafiken som ett exempel. Hur hade varit med resandet Malmö-Lund, om det bara fanns bussar, som en del ville i början av 70-talet bland annat SJ men inte kommunerna som startade egen tågtrafik, Pågatågen.. Ökningen av kollektivtrafiken här är spårfaktorn. Denna gäller även spårvagn och Lightrail i staden. De spårvagnsfria är oroliga för kostnaderna och ändå vill de att projektet ska vara en experimentverkstad för ny elteknik för bussar. Det är väl bra om Lund och Skåne aktivt deltar i utvecklingsarbete för ny miljöteknik i kollektivtrafiken. Men varför här? Lund måste lösa kapacitetsproblemen på kort sikt. Opinionsundersökning om Lundabornas inställning till Spårvagn i Lund. 5

6 Den 7 november publicerar sydsvenskan en opinionsundersökning om Lundabornas inställning till Spårvagn i Lund. Rubriken är spårvagnsmotståndet har ökat, men en fortsatt övervikt för ja. Jag tror att de flesta lundabor har en mycket svag uppfattning om vad projektet verkligen innebär. Visserligen har det varit en hel del articklar i sydsvenskan om projektet men det är inte så många som nås av dessa. Speciellt inte den yngre befolkningen. Många personer ser framför sig spårvagnarna i Norrköping och Göteborg. Men det här handlar om något annat. Inte förvånad över att det är den äldre befolkningen som är tveksam. En del växte ju upp och verkade i staden när det var en mindre stad. Spårvagnsfrågan handlar kanske om så mycket mera. Varför ska Lund växa hör man ofta samtidigt som bostadskön växer samtidigt. Ska vi använda bilen mindre i Lunds tätort vilket innebär satsning på kollektivtrafik. Den äldre befolkningen är nog också tveksamt till dessa formuleringar. Många är oroliga över Clemenstorgets utformning. Kanske varit bra om man illustrerade hur Clemenstorget ser ut med ett bussalternativ. Kanske ett misstag att inte ta fram det. Aktionsgruppen för spårvagnfritt Lund, tar de miljöfrågorna på allvar? Läste med glädje folkpartiets kommande handlingsprogram. Riktlinjerna för folkpartiet att städer med trängsel- eller miljöproblem bör nyttotrafik och kollektivtrafik ges större utrymme på bekostnad av privatbilism. Från aktionsgruppen för spårvagnsfritt Lund hörs det ofta om att man borde göra en opartisk utredning, men det handlar inte om opartiskhet i en utredning eller inte. Utan om politisk vilja och hur den politiska viljan avspeglar sig i de beslut som under många år utvecklats ibland annat översiktsplaneringen. Spårvagnsutredningen är inte partiskt men politisk på så sätt att den säger att privatbilismen ska minimeras på bekostnad av kollektivtrafik. Helt enligt bland annat folkpartiets nya partiprogram. Lightrail projektet (i dagligt tal spårvagnsprojektet) är ett skånskt projekt och är en väsentlig del i Lunds kommuns översiktsplan med en kraftig expansion i öster med god kollektivtrafik. Dalby är en viktig målpunkt. Dagens politiker ser inte på samma sätt som gårdagens att utbyggnaden av Lund skall följas av ett kraftigt utbyggt vägsystem. De vill inte ha något nytt norra ringen som delar stadsdelarna. Aktionsgruppen har partat mycket om investeringskostnaden, Investeringskostnaden kan faktiskt bli mycket högre vid andra lösningar om man tvingas bygga ut vägsystemen. Kritikerna och aktionsgruppen har sina sympatier bland vissa politiker. De är inte i majoritet i sina partier. Dessa ser inte att bilismen ska minska i Lund och klimatfrågan är inte viktigaste frågan, gör ni det? Aktionsgruppen för spårvagnsfritt Lund, måste besvara följande frågor. Ska privatbilismen minimeras i Lund genom ökad kollektivtrafik? Ska vi förhindra att vi bygger en fyrfältväg mellan Lund och Dalby? Ska vi nöja oss åt att bygga två motorvägsavfarten vid Brunnshög/Ideon eller ska vägsystemen byggas ut ytterligare? Är klimatfrågan en av de viktigaste framtidsfrågorna? 6

7 Varför ska man inte köra buss. Aktionsgruppen för spårvagnsfritt Lund. De har själv utnämnt sig till alternativa trafikplanerarna. Jag har en viss känsla av att dessa män inte åker så mycket kollektivtrafik. I varje fall är det inga dagliga pendlare. Det finns mycket att säga om deras senaste förslag 29 oktober 2013 att dra alla regionalbussar som angör Lunds C ska gå vidare till Brunnshög. Man har inte lyssnat på en hel del argumentet att transporten till Brunnshög måste kunna ta emot ett Öresundståg som kommer till Lunds C. Kanske inte hela tåget men i varje fall ett halvt. För god kollektivtrafik måste av och påstigningar gå snabbt. Clemenstorget måste göras om till ett busstorg med minst 3 bussrännor. Angörningen som finns i dag är redan för liten. Buss var tredje minut till Universitetssjukhuset innebär köande lite varstans. Biltrafiken på dessa gator måste tas bort helt under alla omständigheter. Befriande att man övergivit sitt kollektivtrafikfientliga förslaget att all som skulle till Brunnshög skulle göra det via Gunnesbo eller Stångby. Fler bussar på Clemenstorget innebär större intrång än en spårvagnslösning. Om det inte blir denna kraftiga expansion har vi då byggt i onödan? 7

8 Redan i dag är det många bussar mot området oavsett taken i utbyggnad så kommer denna längs den planerade sträckningen. Lundamiljön bli ohållbar om vi inte kraftsamla på spårtrafik. Varför finns det så stor politisk enighet om spårväg. Politikerna i Lund prioriterar en klimatmässigt hållbar stad. Med effektiv kollektivtrafik. Grundar sig i framtagandet av LundaMaTs och alla diskussioner i översiktsplanearbetet och diskussionen om forskaranläggningarna MAX V och EES, som har pågått ett tiotal år. Diskussionen har pågått i flera år, och alla har blivit övertygade om att detta är lösningen. Skulle inte förvåna mig om det inte blir en total enighet, eftersom det finns en populism och konservatism även hos Lunds politiker. Varför ska kommunen stå för investeringskostnaderna? Det är inte säkert att kommunen står för hela investeringskostnaden. Regeringen har tidigare haft ståndpunkten att dessa investeringar ska region och stad själv stå för. Men där har man tänkt om och staten kommer säkert att så för en del av investeringskostnaden. Den vidare etappen till Dalby måste vi ha en betydande del statliga pengar. Har du fler frågor maila mig gärna på jorgen.ch.jorgensen@gmail.com Se även följande sidor på Internet. Christer Ljungberg blogg. Bland annat. Män som hatar spårvagn. Vad är Lightrail. Inte vanlig Spårvagn. Lundamats. Miljöanpassat trafiksystem för Lund. Har vunnit många internationella priser. Artikel i Sydsvenskan. 8

9 Version 3 9