Blekingenytt, SVT1, , , kl , inslag om ett krogföretag i Ronneby; fråga om opartiskhet och saklighet

Transkript

1 1/15 BESLUT Dnr: 10/00193 SAKEN Blekingenytt, SVT1, , , kl , inslag om ett krogföretag i Ronneby; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. INSLAGEN Inslagen utgjorde en granskande reportageserie om affärerna kring ett företag som drev flera krogar i Ronneby. Inslaget den 7 juni 2010 Inslaget inledde reportageserien och handlade främst om A och att han skulle ha blivit en stjärnkrögare om han köpte aktier i ett krogföretag i Ronneby. Men i stället, uppgavs det, hade han fått jobba dygnet runt, inte sällan helt utan lön, och hade bara 22 år gammal hundratusentals kronor i skulder. A medverkade i inslaget och berättade att det hade varit en dröm att som 18- åring få en egen krog, men att han efter det som hänt kände sig otrygg i Ronneby. Reportern sa: Han är 22 år gammal och säger att han känner sig lurad. Vi beslöt oss för att söka svaret på vad som egentligen hände. Vi börjar här i tidningen Sydöstrans arkiv som tar oss tre år tillbaka i tiden. Och där hittar vi honom, A, den unge driftige killen som för tidningsreportern märkbart stolt konstaterar att man måste ta chansen om man får den. Och chansen den tog han, men till vilken nytta då? [---] Den unge krögarens historia både börjar och slutar här och de Ronnebykrogar som än i dag styrs och till större delen ägs av fastighetsägarna B och C. Två företagskompanjoner som tillsammans tänkt ut en snillrik plan. För den som vill ha jobb på de krogar de här kompanjonerna kontrollerar, ska nämligen själv bli en del av företaget och köpa in sig med lånade pengar. Inte sällan agerar de själva bank och aktiepriserna, ja, det varierar. Allt som sen Myndigheten för radio och tv Tel: Fax: Box 33, Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7

2 2/15 behövs är en naiv förhoppning om framgång och rikedom. Ett skuldebrev och en namnteckning. Och A han gick i den fällan och lånade obekymrat pengar av B, C och dåvarande delägaren D. [---] Plötsligt var alltså A inte bara en del av bolaget bakom de här krogarna. Han var också en mänsklig komponent i en större och väl utarbetad affärsplan och fast i ett nätverk av snåriga bolagskonstruktioner och märkliga affärsuppgörelser. [---] Nej, han blev ingen krogkung i Ronneby, trots de många arbetstimmarna och den låga lönen. Krafterna tog slut, drömmarna dog och aktierna de var, trots tidigare löften, av någon anledning inte längre värda vad han tidigare betalt för dem. A har i dag lämnat Ronneby och Sverige åt sitt öde. Men skulderna, ja de kan han inte fly ifrån. Senare i sommar så blir det en fråga för tingsrätten att avgöra och då är årets högsäsong för nya låglönejobbare och andelsägare i Ronneby redan över och förbi. I slutet av inslaget sa nyhetspresentatören att de som hade egna erfarenheter gärna fick ta kontakt med redaktionen via dess webbadress. Inslaget den 9 juni 2010 Inslaget rubricerades Så hamnade dom i skuldfällan. Reportern sa inledningsvis att detta kanske skulle ses som den perfekta affärsplanen, att kontrollera ett företag med personal som jobbar hundratals timmar i månaden för en ersättning långt under fackets nivåer för minimilöner och som dessutom är accepterade. En man som i inslaget titulerades A:s advokat uttalade sig på följande sätt. Ja, jag skulle nog vilja säga att det här är en form av modernt slaveri som pågår i Ronneby i dag, Och vad gäller A:s fall så är det ju ännu värre, för han har betalat för att få jobba och slita häcken av sig och berika de här personerna, C och B. Reportern fortsatte: Företagskompanjonerna B och C är inte på något sätt obekanta i Ronneby. De är kända som hårda affärsmän och har genom åren figurerat i flera uppmärksammade bråk och tvister. Och trots upprepade kontakter så vill inte någon av dem i dag ställa upp på en tv-intervju. En kort samtal spelades härefter upp mellan reportern och B. Reportern sa att han skulle vilja träffa B för att ställa några frågor om de krogar som B drev i Ronneby, varpå B svarade: Det låter som om du vill göra något reportage av det hela, och det är jag inte intresserad av att ställa upp på. En representant för Länsstyrelsen medverkade och sa att om detta pågår är det oerhört oetiskt och omoraliskt. Det framgick också att Länsstyrelsen bett Ronneby kommun att vända sig till Skattemyndigheten för att titta närmare på krogkoncernen.

3 3/15 Reportern beskrev det aktuella bolaget på följande sätt. Det är i bolaget Henrik Gummesson AB som de nya andelsägarna registreras. Ett företag uppkallat efter C:s och B:s tidigare affärspartner D. Här finns aktier att fördela, aktier i många fall sålda för belopp långt över det bokförda värdet, på drygt kronor styck. I dag finns totalt elva delägare i bolaget och de allra flesta har nu vänt krogarna och majoritetsägarna ryggen och säger att de känner sig grundlurade. En skatteexpert som medverkade i inslaget gjorde följande uttalande. Normalt sätt när vi gör våra kontroller och vi hittar så här låga bruttovinster. Då visar det sig att man har använt de här pengarna som är svarta till att betala svarta löner och till att berika ägarna. [---] Där har vi 33 procent ja och vi ska upp till 60 ungefär då. Ja, alltså det handlar om någonting, en och en halv, två miljoner ja. [---] Med en bruttovinst på 33 procent så kan man inte driva ett företag seriöst. Det vill jag hävda, det går inte. Reportern sa att så här förklarar företagsledaren B att bolaget har så låg bruttovinst, varpå ett uttalande av B spelades upp och följande text visades. Vi har haft ett stort problem sen A slutade med att täcka underskott som skapades under hans verksamhet. Det ville vi ha tillbaks igen till stor del. Vi befinner oss i en konjunktur som inte är den allra bästa för närvarande. Det har vi väl alla känt av. Vi har kommit in i en konjunktursvacka. Sen finns det andra skäl också, i just Ronneby, som har gjort att marknaden inte har varit vad den borde ha varit. Efter reporterns uppgift om att B och C inte vill medverka i Blekingenytt trots upprepade erbjudanden om en intervju, spelades ett uttalande av B upp och följande text visades. De som gått till angrepp mot oss gör allt för att smutskasta verksamheten. Men jag framträder inte mer än vad jag gjort. Det är min bestämda uppfattning. Inslaget den 10 juni 2010 Rubriken på inslaget var Lovades sportbil. Inslaget påannonserades av nyhetspresentatören med Löfte om sportbil lockade unga till slavkontrakt på krogen. Flera andelsägare medverkade och berättade om visionen som byggts upp om att tjäna pengar i framtiden, att få en sportbil och en bra lön. Reportern sa: Historierna går igen. Alla vi talat med har som kompensation för den låga lönen och de många arbetstimmarna, tröstats med löften om en sportbil, men hittills har det inte blivit någon Porsche för någon av de som köpt andelar. I stället är det enligt bolagsledningen så högt värderade krogföretaget ett bolag i upplösning. Sex av elva aktieägare känner sig i dag grundlurade. Sedan reportern frågat Men när kommer belöningen?, spelades uttalanden upp av B och följande text visades.

4 4/15 Det är som alltid när det håller på att bli kris i kassan. Vi räknar med att saker ska falla på plats under det kommande året. Då kommer lönerna att kunna höjas successivt. De medverkande andelsägarna berättade bland annat om hur många timmar per vecka de arbetat, att det skett försäljning av övervärderade aktier och att priserna varierat beroende på vem som sålt och när. En facklig ombudsman medverkade och sa att det hela var bedrövligt och ett sätt för branschen att skaffa sig billig arbetskraft. På reporterns fråga om varför hon trodde att männen bakom affärsidén så gärna ville locka in folk att bli andelsägare svarade hon att personerna då kunde vara med i driften och verksamheten och vara aktieägare utan att omfattas av de regler som gäller för anställda. Hon sa vidare: Ja, jag tycker ju att rent ut från vad jag har sett här, så är de arbetstagare, som jag betraktar dem, utför arbete åt någon annan, i den här restaurangen och jobbar timmar i månaden och får i princip bo på arbetsstället. De får en lön inom citationstecken på kronor i månaden, så det är ju slavlön dessutom. Så att för min del är de anställda utifrån det jag har sett. Inslaget den 11 juni 2010 Inslaget handlade om att flera unga människor hade lockats in i skuldfällan i det krogbolag Blekingenytt granskat. Reportern sa: Våren 2010 drivs krogarna i ett bolag på väg att falla sönder. Flera aktieägare har nu tröttnat på tomma löften om högre lön och dyra sportbilar och valt att gå från jobbet. I Ronneby sprider sig samtidigt ryktet att den som vill arbeta här riskerar i slutändan stora skulder som enda belöning. Det blir allt svårare att hitta nya villiga köpare. Och det är nu 18-årige E och hans kompisar kommer in i bilden. Den 18-årige E medverkade och sa att han nästan varje dag på sitt sommarjobb på krogen hade fått frågan om han inte skulle bli andelsägare. Han berättade att han inte förstått vad han skrivit på, han hade lockats av pratet om en Porsche och att han varit dum som gick på det. Reportern sa bland annat följande angående E:s fall. C och B vill nu till varje pris göra gymnasieeleven E till aktieägare och de gör det genom att villkora det utlovade sommarjobbet och de gör det genom att tala om något vi har hört förut. [---] Det var inga stora aktieposter som vigdes åt 18- åringen. Bara fem aktier motsvarande en halv procent av företaget totalt. Däremot ville säljarna ha stora pengar. För trots företagets knackiga årsresultat och trots det bokförda styckvärdet på drygt kronor så ska E nu betala kronor för fem aktier. [---] Föräldrarna ställde i samband med köpet krav på en annulleringsklausul, vilket gör att han har sommaren på sig att dra sig ur affären. Något han nu bestämt sig för att göra. En unik möjlighet i sammanhanget som aldrig givits någon annan förut. [---] C, som gjorde upp affären, vill i dag inte kommentera varför 18-åriga E skulle bli andelsägare och köpa aktier till ett pris nästan 700 procent över det bokförda styckvärdet. Men kollegan B hävdar bestämt att affärsupplägget aldrig syftat till att lura någon.

5 5/15 Ett uttalande från B spelades upp och följande text visades. Det handlar inte om att utnyttja unga människor. Det har vi inte gjort. Utan det handlar om att gå in och arbeta för en framtid. Det gör vi allesammans i den här verksamheten. I inslaget medverkade flera företrädare för Ronneby kommun som uppgavs ha reagerat starkt på reportageserien. Inslaget avslutades med uppgiften om att Blekingenytt flera gånger sökt krogbolagets huvudägare, B och C, men att de inte velat intervjuas. ANMÄLAN Inslagen har anmälts av B och C. De anser att inslagen varit djupt kränkande och inneburit stor skada för både företaget och anmälarna. De kritiserar bland annat att det sades att Blekingenytt avslöjat olika förhållanden. Anmälarna framställdes därigenom som att de bedrivit någon form av lagstridig verksamhet och att de genom bedrägeri och andra metoder lurat människor att köpa aktier. Anmälarnas invändningar mot inslagen kan sammanfattas i följande punkter. Saklighet Det framställdes i reportaget som om anmälarna hade sålt, tvingat, uppmanat och förmanat andra att sälja aktier till de som kritiserade anmälarna i reportaget. Anmälarna har endast sålt mindre poster och det har skett via Johansson & Widell Fastigheter AB. Reportern påstod felaktigt att anmälarna styr och äger större delen Henrik Gummesson AB. Det korrekta är att anmälarna äger 35 procent av Henrik Gummesson AB via fastighetsbolagen Johansson & Widell Fastigheter AB och Heinerwall Johansson Fastigheter. Dessa fastighetsbolag äger fastigheten vari krogverksamheten bedrivs. Anmälarna kontrollerar därmed inte bolaget. D äger 28 procent. Han framställdes felaktigt som tidigare delägare, men är fortfarande delägare. De skuldebrev som visades i reportaget avser alla, utom ett, aktieöverlåtelsen mellan Johansson & Widell Fastigheter AB och A. De övriga skuldebreven avser andra typer av förehavanden. Det framställs därmed på ett vilseledande sätt som att anmälarna är fordringsägare på alla skuldebrev och för de belopp som stämplades i inslaget. Det framställdes felaktigt som om A blev tillsagd vad han skulle göra och hur han skulle arbeta. Det korrekta är att A hade en företagsledande ställning och var starkt drivande i bolaget. Anmälarna har inte lovat att A skulle bli stjärnkrögare. A:s ombud intervjuades och framställdes felaktigt som advokat, vilket han inte är. Advokattiteln ger mer auktoritet och därför ställdes B och C i dålig dager. Det framställdes som om vissa delägare lämnats med stora skulder. De

6 6/15 har alla själva slutat utan något som helst tvång. Skatteverkets representant räknade fram en bruttovinst till 33 procent. Till underlag för hans beräkning låg resultaträkningen, vilket inte är tillräckligt. I stället borde underlaget för beräkningen ha varit resultatrapporten, vilket hade gett en bruttovinst på 55 procent och som är i princip normal. Ingen har någonsin lovats en Porsche och något slavkontrakt är det inte fråga om. Däremot har det funnits med i framtidsbilden, att man efter flera år eventuellt kan ha pengar att köpa en Porsche. Reportern påstod felaktigt att bolaget var i upplösning. Det påstods felaktigt att 18-årige E aldrig förstod vad han skrev på. Det korrekta är att E:s föräldrar tillstyrkte aktieköpet. Opartiskhet Reportern har drivit en kampanj mot anmälarna på Internet och jämfört dessa med koncentrationsläger i och med att reportern lagt upp bilder på skyltar med den ökända texten Arbeit macht frei på Facebook i anslutning till länkar om reportaget. Reportern är vidare vän på Facebook med de privatpersoner som uttalar sig kritiskt i inslagen. Reportern har härigenom tagit ställning mot anmälarna långt innan reportaget sändes. Reportaget som helhet är ensidigt i och med att anmälarnas ståndpunkt endast upptar cirka 8 procent av den totala programtiden. Anmälarnas version har inte fått komma fram i inslagen, trots att den varit väl känd för reportern genom skriftväxling på en blogg. Härutöver kritiserar anmälarna reporterns arbetsmetod och förhållningssätt. Anmälarna anser att han inte förhållit sig objektiv och att han varit drivande för att smutskasta anmälarna. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) anser att inslagen ligger väl inom ramen för uppdraget att granska och spegla samhället och att de på följande grunder inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. Saklighet Svarta löner Henrik Gummesson AB var ett av de företag som B och C använde för att driva krogverksamheten. För att få en bild av vad för slags företag detta var tog redaktionen bolagets senaste bokslut och lät en skatteexpert analysera det. Med stöd av sin erfarenhet uttalade skatteexperten i inslaget att en så låg bruttovinst ofta indikerar oredovisade intäkter, det vill säga svarta pengar som används till att betala svarta löner och till att berika ägarna. Vid tiden då granskningen gjordes var den senast inlämnade resultaträkningen det bästa tillgängliga

7 7/15 underlaget för att bedöma företagets status. Det är också den typen av dokument som Skatteverket normalt använder sig av i sina bedömningar. Den resultatrapport som anmälarna bifogat sin anmälan är gjord den 14 juni 2010, det vill säga efter det att inslagen sänts. Den fanns alltså inte att tillgå för redaktionen. Under hösten 2010 har Skatteverket gjort en revision av Henrik Gummesson AB som styrker den bild som skatteexperten beskrev i Blekingenytt. Revisionens slutsats är att företaget inte redovisat kr i försäljning av öl och sprit, det vill säga att det funnits svarta pengar i bolaget. B och C har inte ifrågasatt Skatteverkets revision. Försäljning av aktieposter I Blekingenytts granskning framkom att flera unga eller oerfarna personer skuldsatt sig för att bli delägare i B:s och C:s krogbolag. I inslagen påstods aldrig att B och C sålt aktier till var och en av de som sade sig ha utnyttjats. Granskningen visade däremot att B och C var ansvariga för den affärsplan som låg bakom verksamheten. Till stöd för detta finns bland annat skuldebrev som visar att B och C lånat ut pengar till bland andra A och E för att finansiera deras aktieköp i Henrik Gummesson AB. Detta har de gjort via Johansson & Widell Fastigheter AB som kontrolleras av B och C. Även i de fall då B och C inte direkt medverkat genom att sälja eller finansiera aktieköpen har de enligt samtliga intervjuade delägare varit drivande för att övertala dem att bli delägare. Utöver de som medverkade i Blekingenytts inslag har redaktionen varit i kontakt med fler delägare som bekräftar att B och C agerat på samma sätt mot andra personer. B och C påstår i sin anmälan att de inte kontrollerade Henrik Gummesson AB eftersom de tillsammans inte förfogade över majoriteten av aktieposterna. Redaktionens research visade emellertid att en av delägarna, D med 28 procent av aktierna, hade lämnat både Ronneby och Sverige för att få ordning på sin privatekonomi. Han utövade inget aktivt ägarskap under den tid som Blekingenytt granskade bolaget, trots att han formellt inte hunnit frånträda som styrelseordförande. Boksluten för Henrik Gummesson AB visar att B och C hade majoritet i styrelsen för Henrik Gummesson AB. De var även firmatecknare. Slavkontrakt och löften om Porsche-bilar I en påannonsering till ett av inslagen sa programledaren: Löfte om sportbil lockade unga till slavkontrakt på krogen. Ordet slavkontrakt var i detta sammanhang en bild som programledaren använde för att på ett förenklat sätt beskriva de villkor som de intervjuade ungdomarna arbetat under. Redaktionens research har visat att flera av dem pressats att arbeta timmar i veckan. Under vissa perioder helt utan lön, under andra perioder för en ersättning på kronor i månaden. Samtidigt var de skuldfinansierade aktieköpen en hållhake som höll dem kvar i verksamheten eftersom aktierna var svåra att sälja.

8 8/15 Redaktionens bedömning blev att de förhållanden som människor arbetat under varit mycket pressande och bortom alla regler och avtal som gäller för anställda inom restaurangbranschen. Att beteckna dessa förhållanden som slavkontrakt kan vara en möjlig beskrivning i en påannons, även om formuleringen är tillspetsad. Uttrycket Löfte om Porsche... var i påannonseringen en sammanfattning av hur flera ungdomar hade uppfattat den retorik som B och C använde när de övertalade dem att gå in som delägare. I inslagen berättar flera av dem att talet om en Porsche var återkommande och spelade stor roll för dem. Redaktionens research visade också att det fanns fler personer som blivit lovade samma sak. Framställningen av A Redaktionen kände till att A den 29 april 2009 skrivit på ett papper där han bekräftade att han haft en ledande och drivande roll. Enligt A:s uppfattning gjorde han det för att komma bort ifrån företaget och B och C som hade försatt honom i en skuldfälla med omåttliga krav på arbetsinsats. Redaktionen valde att bortse från detta dokument eftersom A påstod att han känt sig tvingad att skriva på papperet. Redaktionens kontroll på Bolagsverket visade dessutom att A aldrig suttit i styrelsen och därmed inte varit firmatecknare för Henrik Gummesson AB. Den uppgiften pekade på att A:s roll inte varit särskilt ledande i företaget. Det är sant att A sålt aktier i bolaget till andra personer. Detta gjorde han enligt egen uppgift för att komma bort från verksamheten. Försäljningarna har såvitt redaktionen kunnat konstatera inneburit förluster för A och han är idag en skuldsatt person utan tillgångar till följd av det delägarskap han haft i B:s och C:s krogbolag. Bolag i upplösning Det är sant att B och C vid tiden för Blekingenytts granskning försökte ge sken av att Henrik Gummesson AB var ett värdefullt företag. Till exempel lånade de i slutet av april 2010 ut kr till 18-årige E för att han skulle kunna köpa 0,5 procent av aktierna i Henrik Gummesson AB. Detta pris indikerade ett sammanlagt värde av företaget på 8 miljoner kronor. Uppgifter som redaktionen hade funnit i sin research pekade emellertid på att Henrik Gummesson AB var ett företag i upplösning. Flera delägare, inklusive D själv, ville bli av med sina aktier, bara de slapp sina skulder till B och C. Det senast inlämnade bokslutet misstänktes av Skatteverkets experter för att dölja oredovisade, svarta pengar. Av den konkursansökan som B sedermera lämnade in till Blekinge Tingsrätt, 11 januari 2011, framgår att Henrik Gummesson AB inte kunde betala de avgifter som Skatteverkets beslutat om eftersom företaget hade tillgångar på mindre än kr. B:s egen konkursansökan kom bara några månader efter Blekingenytts inslag vilket talar för att den bild som gavs i Blekingenytt, om ett företag i upplösning, var riktig.

9 9/15 Opartiskhet Både B och C erbjöds vid flera tillfällen möjlighet att i en intervju ge sin syn på allt som framkommit i granskningen. I sin anmälan skriver B och C att de avböjt detta eftersom de ansåg att reportern redan tagit ställning mot dem. Detta påstående var och är grundlöst. B och C erbjöds också en intervju av två andra personer knutna till SVT:s nyhetsdivision; en reporter på Rapport och redaktionschefen och ansvarig utgivare för Blekingenytt och Sydnytt. Inte vid något tillfälle ville de ställa upp för en intervju. I ett inledande skede av redaktionens research hade reportern bandat ett telefonsamtal med B. När B och C återkommande avvisat erbjudandena om en filmad intervju gick redaktionen igenom detta material och återgav B:s åsikter om de saker som kommit fram i granskningen. De dokument som anmälarna skickade till redaktionen i samband med att inslagen sändes beaktades. Någon begäran om genmäle har redaktionen inte mottagit. Anmälarna anser att reportern gjort kopplingar mellan dem och förintelselägret Auschwitz. Detta stämmer inte. Den bild från Auschwitz som olyckligtvis hamnade på reporterns Facebooksida var kopplad till en länk från Sveriges Radio Blekinge som haft inslag om Blekingenytts granskning av anmälarna samtidigt som de haft inslag om stölden av den skylt som funnits vid ingången till Auschwitz. Efter påpekande från reportern tog Sveriges Radio bort denna bild så att den inte skulle hamna på hans Facebooksida. SVT vill i detta sammanhang också nämna att sociala medier är journalistiska redskap som används i research och på andra sätt. Att en journalist är vän med en person på Facebook betyder bara att de har kontakt och kan samtala genom denna kanal, ingenting annat. ANMÄLARNAS KOMMENTAR Anmälarna har utförligt kommenterat SVT:s yttrande. Anmälarna har även bifogat skriftliga utlåtanden från tre personer som intygar att de ångrar sin medverkan i reportaget och att de ställde upp i inslagen främst för att reportern duperade dem eller tjatade på dem att ställa upp fast de inte ville. Anmälarnas kommentarer i den mån dessa inte framgår redan av anmälan kan sammanfattas i följande huvudpunkter. Saklighet Svarta löner SVT skriver att Henrik Gummesson AB var ett av de företag som B och C använde för att driva krogverksamheten. B och C drev inte verksamheten. De satt i styrelsen, men själva driften bedrevs i restaurangerna. Andra personer,

10 10/15 däribland A och D, var verksamhetsansvariga. De rekryterade personal, gjorde beställningar, bokförde, arbetade i bar, kök och servering, slöt avtal om underhållning, planerade menyer med mera. Det är riktigt att Skatteverket har funnit oredovisade intäkter om ca kr. Anmälarna har bifogat ett inlägg de skapat på en blogg den 30 december 2010 som kommentar till resultatet av skatterevisionen där de bland annat skrivit att det närmast var chockartat för dem. Försäljning av aktieposter Henrik Gummesson AB var ett aktiebolag med många delägare, och B och C var i minoritet. Det är vilseledande att påstå att det var B:s och C:s krogbolag. SVT menar även att det inte har påståtts att anmälarna har sålt aktier till var och en av de som säger sig ha utnyttjats. Men det är ingen förklaring till den redigering som faktiskt ger ett diametralt annat intryck. Att aktierna skulle vara svåra att sälja, som SVT menar, stämmer inte. Om man tittar i aktieboken kan man se en tämligen omfattande omsättning. Slavkontrakt och löften om Porsche-bilar Att slavkontrakt enligt SVT:s yttrande är en förenkling och att löften om Porsche är en sammanfattning, är inget annat än värdelösa ursäkter. Dessa förklaringar borde ändå ha sänts i tv, eftersom tittarna inte vet om dessa bakomliggande förklaringar. Framställningen av A A är begåvad och försökte genom sitt deltagande i reportageserien att göra sig till offer. Skulle han bli ett offer, trodde han kanske att han skulle vinna fördelar på detta. Inte minst eftersom det fanns ett pågående tvistemål i tingsrätten mellan honom och anmälarna. A hade dock en företagsledande ställning. Det stämmer inte att anmälarna har försatt A i en skuldfälla. Det är ingen annan än han själv som får svara för hans handlingar. Eftersom han ville köpa aktier, fick han köpa 10 procent av anmälarna, medan D sålde 15 procent. Det kan ju framstå som att alla ville bli av med sina aktier, men vid den här tiden var det i stället tvärtom, det vill säga det var ingen som riktigt ville sälja. Affärerna gick strålande. Men eftersom A var oerhört duktig var försäljning ett sätt att behålla hans kompetens i företaget. Bolag i upplösning Vid tiden för reportaget var bolaget inte alls i upplösning. Henrik Gummesson AB var ett värdefullt företag; det är marknaden som sätter priset, inte SVT. Krogarna drevs i full skala av delägare och timanställda, och sommaren hade precis börjat. Det fanns inga skulder som inte kunde betalas, arbetsbrist eller andra problem. Moralen bland delägare och anställda var exemplarisk.

11 11/15 SVT skriver B:s egen konkursansökan bara några månader efter Blekingenytts inslag talar för att den bild som gavs i Blekingenytt, om ett företag i upplösning, var riktig. Bara några månader enligt SVT är alltså i verkligheten ca sju månader. Då har både sommaren, hösten, och nära halva vintern gått. Opartiskhet Anmälarna avböjde intervjuer eftersom reportern inte var intresserad av sanning eller saklighet. Bland det första han gjorde när han ringde var att ljuga om att han hade kontrollerat inkomna kontrolluppgifter och att anmälarna hade betalat svarta löner. När han med emfas vidhöll detta påstående, utplånade han allt det förtroende han behövde för att någon skulle vilja ställa upp på en intervju. Därefter kommer ytterligare frågor och påståenden som var oerhört gravt vinklade eller felaktiga. Det kan inte framstå som konstigt att inte vilja ställa upp på en intervju därefter. Sedermera sändes programserien, och efter några dagar ringde en reporter från Rapport. Hon talade in en fråga på telefonsvararen som lät ungefär: Vi skulle bara vilja ha en förklaring till varför ni lurar ungdomar. När en reporter ställer en sådan partisk fråga, och i kombination med att programserien redan hade börjat sändas, kände anmälarna att de inte skulle få en opartisk och saklig intervju med henne heller, vilket var vad de svarade henne via sms. För reportern och övriga fanns emellertid hela tiden en viss blogg att följa. Det var den enda kanal som anmälarna kunde försvara sig på utan förvanskningar. Här skrev anmälarna mycket flitigt och nära på uttömmande många gånger, och det fanns en enorm mängd material för reportern att använda sig av, om han ville ha anmälarnas kommentarer. Han skrev själv flitigt på denna blogg, ständigt nedlåtande mot anmälarna och helt ointresserad av deras uppgifter. Då redaktionschefen godkänner reporterns verk för sändning raderar det allt förtroende han hade behövt för en intervju. Det räcker för att misstänka att han inte heller hade något intresse i att ge en allsidig, opartisk och saklig sida av programmet, ansvarig utgivare till trots. B:s kommentarer redigerades till anmälarnas nackdel, och anmälarnas ståndpunkt upptog bara ca 8 procent av den totala programtiden. Dessa kommentarer gav B under första samtalet med reportern, och dessutom innan programserien hade börjat sändas. Anmälarna hade således ingen chans att förbereda sig på vad som komma skulle, anmälarna fick inga omtagningar eller regissering som de övriga deltagande i programmet. Anmälarna har ingen kunskap om att man har rätt att inge en begäran om genmäle. SVT måst ha insett att anmälarna är småföretagare på liten ort, utan mediaträning eller någon vidare erfarenhet av tv-journalistik.

12 12/15 Anmälarna ifrågasätter varför inte två namngivna personer kontaktades av redaktionen för att ge sin syn på företaget. Enligt anmälarna kontaktade SVT endast meningsmotståndare. Det går inte att sätta tilltro till SVT:s uppgift om att den ökända skylten från Auschwitz som kopplades till reportagen om anmälarna, skulle vara ett missförstånd. Hade reportern verkligen gjort ett misstag, skulle han naturligtvis ha tagit bort bilden omedelbart. Det var först långt efter att bilderna hade skickats till redaktionschefen för att påvisa partiskheten som reportern tog bort bilden och gjorde sin Facebooksida oåtkomlig för allmänheten. PROGRAMFÖRETAGETS TILLÄGGSYTTRADNDE SVT har i ett tilläggsyttrande bland annat kommenterat de skriftliga utlåtandena från tre personer som intygar att de ångrar sin medverkan i reportagen. SVT anför följande i denna del. De tre personer som undertecknat de bifogade uttalandena vände sig våren 2010 till Blekingenytts reporter för att berätta om de missförhållanden som de upplevde i den krogverksamhet som B och C kontrollerade. Blekingenytts reporter hade dessförinnan inte talat med någon av dem. Några få dagar före sändning visades samtliga inslag för samtliga medverkanden vid en gemensam visning i Blekingenytts lokaler i Karlskrona. Ingen av de medverkande, inklusive de tre undertecknarna av uttalandena, hade något att invända mot inslagens innehåll. Efter att inslagen sänts har Blekingenytts reporter haft kontakt med de medverkande, i något fall regelbundet. Inte vid något tillfälle har någon medverkande framfört att de ångrat sin medverkan eller att de blivit felaktigt citerade eller behandlade. SVT har nu undersökt uppgifterna i de uttalanden som anmälarna lämnat in. Efter ansvarig utgivares samtal med undertecknare av uttalandena är det SVT:s bedömning att de medverkande återgivits på ett korrekt sätt i Blekingenytts inslag och att de fortfarande står för det de säger där. En av de två personer som anmälarna påstår att redaktionen undvikit att ta kontakt med eftersom de skulle ha en annan åsikt, blev kontaktad av redaktionen upprepade gånger för en intervju, men personen i fråga ville inte ställa upp. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta

13 13/15 ske i samma program eller inslag. Att en part vägrar att medverka hindrar inte att ett program eller inslag sänds. Om möjligt bör i sådana fall den kritiserades uppfattning redovisas på något annat sätt. Av betydelse för bedömningen är också bestämmelsen om att SVT ska stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och skeenden samt granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna (9 i sändningstillståndet). Dessa skyldigheter innebär enligt granskningsnämndens praxis att ett program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att strida mot kravet på opartiskhet. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SVT ska före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet (5 andra stycket i sändningstillståndet). GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden övervakar att innehållet i sända program följer de regler och villkor som gäller för sändningarna. I nämndens uppgift ingår inte att pröva textinformation på webbplatser. Anmälarens kritik mot bildmaterialet på den aktuella reporterns sociala webbforum lämnas därför utan vidare åtgärd. Detsamma gäller anmälarnas kritik mot vad de uppfattar som en personlig smutskastning från reporterns sida. Saklighet Svarta löner Granskningsnämnden konstaterar att det var den medverkande skatteexperten som mot bakgrund av sin analys av bolagets låga bruttovinst gav uttryck för misstankar om svarta löner. Av SVT:s yttrande framgår för övrigt att en av Skatteverket genomförd revision under hösten 2010 bekräftat den medverkande skatteexpertens bild av att det funnits svarta pengar i bolaget. Nämnden kan inte finna att skatteexpertens uttalande om svarta löner medför att reportageserien strider mot kravet på saklighet. Försäljningarna av aktieposter Det påstods inte i inslagen att B och C sålt aktieposter till var och en av delägarna. Med den fokusering på B och C som förekom i inslagen, anser granskningsnämnden att det ändå framstod som att B och C var de som låg bakom de aktieförsäljningar som redovisades. Mot bakgrund av vad som i övrigt framkommit i ärendets utredning om affärsupplägget kring dessa aktieöverlåtelser med långivning och skuldebrev utställda av B:s och C:s bolag kan nämnden emellertid inte finna att framställningen innebär att inslagen i detta avseende strider mot saklighetskravet.

14 14/15 Granskningsnämnden kan mot bakgrund av vad SVT tagit upp i sitt yttrande inte heller finna att beskrivningen av att det var B och C som styrde, ägde och kontrollerade bolaget strider mot detta krav. Slavkontrakt och löften om Porsche-bilar SVT har anfört att ordet slavkontrakt var tillspetsat och att det användes för att på ett förenklat sätt beskriva de villkor som ungdomarna arbetade under. Granskningsnämnden noterar även att uttrycken slavlön respektive en form av modernt slaveri användes av två av de tillfälligt medverkande personerna för att beskriva personalens arbetsförhållanden. Att SVT knöt an på sätt som skedde till dessa personers formuleringar medför inte att inslagen strider mot saklighetskravet i sändningstillståndet. Det framgick tydligt att uttrycket löften om Porsche-bilar byggde på hur de medverkande andelsägarna uppfattat B:s och C:s visioner för framtiden. Uttrycket strider därmed inte mot kravet på saklighet. Framställningen av A Granskningsnämnden, som konstaterar att redovisningen i inslagen av A utgick från A:s egen beskrivning av sin situation, anser inte att inslagen i detta avseende strider mot kravet på saklighet. Bolaget i upplösning I reportageserien uppgav SVT att bolaget var på väg att falla sönder, att det var ett bolag i upplösning. Anmälarna är av motsatt uppfattning. Av utredningen i ärendet framgår att bolaget försattes i konkurs efter ansökan från ägarna en viss tid efter det att inslagen sändes. Oavsett vilken status bolaget hade vid tidpunkten för sändningarna kan SVT:s uppgift inte anses ha sådan betydelse för reportaget som helhet att den medför att kravet på saklighet har åsidosatts. Övrigt Vad anmälarna anfört om att A:s ombud titulerades advokat och att D uppgavs vara en tidigare delägare, har inte sådan betydelse för framställningen att kravet på saklighet kan sättas i fråga. Nämnden anser inte heller att vad anmälarna i övrigt har tagit upp medför att sändningarna strider mot detta krav. Opartiskhet Det förhållandet att reportageserien hade en kritisk infallsvinkel innebär inte i sig, med hänvisning till SVT:s skyldigheter enligt 9 i sändningstillståndet, att inslagen strider mot kravet på opartiskhet. Inslagen innehöll emellertid kritik mot B och C av sådant slag som borde få bemötas. Granskningsnämnden konstaterar att anmälarna vid flera tillfällen erbjudits möjlighet att bemöta den kritik som fördes fram, men att de avböjt. Nämnden, som noterar att B:s och C:s uppfattning i vissa delar redovisades genom att delar av reporterns samtal med B spelades upp, anser att programföretaget gett anmälarna den möjlighet att

15 15/15 bemöta kritiken som rimligen kan krävas. Inslagen strider därför inte heller på den grunden mot kravet på opartiskhet. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Jan-Erik Billinger, Maria Edström, Jesper Strömbäck, Nina Wormbs, Annika Åhnberg och Leif Hedman efter föredragning av Helena Söderman. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Helena Söderman Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.