Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Rektor Box HOVA fax

Transkript

1 Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Rektor Box HOVA fax 1

2 Kvalitetsredovisning Pedagogiska resursteamet Inledning Pedagogiska resursteamet är en övergripande, konsultativ och fristående verksamhet vars arbete främst ska vara förebyggande. Verksamheten vänder sig till barn och ungdomar 1-18 år. Målet för verksamheten är att genom att utveckla synsätt och förhållningssätt kring barn i svårigheter samt bidra till förverkligandet av en Skola för alla. Under året har besparingar genomförts och Resursteamet består idag av 1,0 specialpedagog, 1,75 socionom, 1,0 skolsköterska. Skolläkare och psykologtjänst köps in och 0,8 talresurs finns också knuten till organisationen. Ytterligare besparingar kommer att verkställas inför nästa termin. Resursteamets arbete syftar till att utifrån en samlad kompetens och en helhetssyn ge ett konsultativt stöd till arbetslag, pedagog och rektor, i första hand kring barn i svårigheter. Samt att med dessa barn i fokus utveckla samarbetsformer inom och utanför enhetens verksamhet så att resurser utnyttjas optimalt. Mål att utvärdera Målet med teamets verksamhet är att Genom att utveckla synsätt och förhållningssätt kring barn i svårigheter bidra till förverkligandet av En Skola För Alla. Utifrån en samlad kompetens och en helhetssyn ge ett konsultativt stöd till arbetslag, pedagog och rektor, i första hand kring barn i svårigheter. Stödet ges till verksamhet för barn och elever 1-19 år. Med dessa barn i fokus utveckla samarbetsformer inom och utanför enhetens verksamhet så att resurser utnyttjas optimalt. Nya rön, råd och riktlinjer inom området kommer ansvariga till del. Vara ett stöd för resurspersonal. I samverkan med rektorerna utveckla strategier för arbetet kring barn i svårigheter. 2

3 Nya insatser Paraplyprojektet Samverkansprojektet initierades av Myndigheten för skolutveckling, och projektidén utgick från rapporten Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa av Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen samt Socialstyrelsen. Trots nya lagbestämmelser, som infördes 2003 ansåg regeringen att det behövdes stödjande strukturer för att samverkan skulle bli mer långsiktig och uthållig. Regeringens uppfattning var att samverkan behövde utvecklas ytterligare, både på individuell och övergripande nivå. Genom paraplyprojektet kan vi tydligt se att samverkan med socialtjänsten stärkts under året. Samverkansgrupperna har regelbundet träffats. Syftet med dessa grupper inom såväl förskola som skola är att upptäcka barn i riskzonen så tidigt som möjligt och sätta in lämpliga åtgärder. Genom att samverkansgrupperna träffats regelbundet har man fått en tydlig struktur för samarbetet mellan BUP, SOC och skola och på så sätt minimerat risken för att barn som befinner sig i svårigheter faller mellan stolarna eller upptäcks för sent. Arbetet med ett Utökat resursteam genom att samverka med socialtjänstens råd och stöd funktion har precis påbörjats och bidragit till en större helhet i det förebyggande arbetet. Nu kan elever och föräldrar på ett enkelt och snabbt sätt få hjälp och stöd samtidigt som teamet kan samordna och förstärka sina respektive insatser. Samverkan med IFO bidrar till en större helhet i det förebyggande arbetet, eftersom vi samordnar de befintliga insatserna. Detta innebär en förstärkning av resurser och en ökad möjlighet för de barn och elever som finns på enheterna att nå målen. Vi tror att de resurser som knyts till teamet kommer att generera mer stöd till den enskilde samt kunna att fylla ett behov av föräldrastöd som skolan i dagsläget inte alltid har möjlighet att ge. För Pedagogiska resursteamet innebär råd och stöd funktionen att det kan bli enklare och effektivare, att utifrån elevens behov arbeta med och stödja helheten. Pinocchiogruppen har genom sitt arbete med förskolans 4-5 åringar identifierat barn med normbrytande beteende i ett tidigt skede. Föräldrarna till dessa har blivit erbjudna stöd av olika slag. Föräldrarna har överlag upplevt det positivt med den möjlighet till stöd som de blivit erbjudna. Beslut har tagits att även denna vår låta 5-åringarna i kommunen genomgå en screening om föräldrarna vill. Den kompetens som Pinocchiogruppen besitter är även en tillgång i samverkansgrupperna. Vägledande samspel Vägledande Samspel är ett hälsofrämjande basprogram anpassat till olika åldrar och verksamhetsområden. Programmet baserar på modern utvecklingspsykologi och teorier om lärande och samspel. Att arbeta utifrån Vägledande samspel är att i alla hänseenden 3

4 förverkliga barnkonventionen. Att följa Barnkonventionen kräver lyhörda vuxna, omsorgsgivare som arbetar efter att förstå, tolka och bekräfta barns initiativ och uttryck. Detta är viktiga förutsättningar för att skapa en utvecklingsbefrämjande miljö och uppväxt. Personal som arbetar med barn och unga behöver ha tillgång till fungerande metoder och verktyg, ett gediget kunnande och ett utvecklat, professionellt bemötande, för att barn och unga ska få de bästa förutsättningar till utveckling och lärande. Under året har vi genomfört introduktionskurser i Vägledande samspel för personal inom grundskolan. Kurserna i vägledande samspel hölls under november och april månad. Ytterligare kurser är planerade under nästa läsår för att ge möjlighet till alla som arbetar med barn och unga att få en inblick i de bärande tankarna i ICDP. Vägledande samspel betonar dialogen som den främsta vägen att fånga och vidareutveckla samspel. Att vara i ett gott och förtroendefullt samspel är själva grunden för utveckling och lärande. Att skapa en situation där ett sådant ömsesidigt lära känna varandra har varit en viktig del av introduktion av ICDP. Genom att Vägledande samspel lyfter fram den egna rollen i samspelet så skapas också en större medvetenhet hos pedagogen om sin egen medverkan. Plötsligt sätts fokus på den vuxnes förmåga till anpassning och lärande vad gäller barnets förmåga och intressen. Med ett sådant perspektiv måste pedagogen vara beredd till en lika hög grad av utveckling och lärande som barnet. En del i kursen har varit att personalen i det pedagogiska arbetet fått möjlighet att återberätta sina erfarenheter och betydelsefulla upplevelser i livet. En poäng har varit att själva återberättandet skapat en större delaktighet för både den som berättar och för dem som lyssnar. Det blir också ett tillfälle att lära om sig själv. Vad har format mej? Vad tycker jag? Hur tänker jag och varför? Ju bättre vi lär känna oss själva desto lättare kan vi samspela medvetet istället för omedvetet. Vägledande samspel är ett förhållningssätt som tvingar oss och alla som deltar i möten och relationer att se på oss själva och vår egen delaktighet och därmed blir det förhoppningsvis lättare att ta sin del av ansvaret för att samspel ska fungera. Språk-, läs- och skrivpärmen Specialpedagogerna i kommunen har under året slutfört arbetet med, språk- läs- och skrivpärmen. Specialpedagogerna har presenterat den ute på enheterna. Inför nästa läsår är det tänkt att man vid olika tillfällen, exempelvis pedagogiska konferenser ska diskutera olika kapitel i pärmen. Ett förslag har även utarbetats gällande olika kartläggningar som ska genomföras på alla enheter i kommunen. Kartläggningarna är en del i att identifiera barn och elever med språk-, läs- och skrivproblematik så att man kan erbjuda rätt stöd och insatser. 4

5 Resultat och måluppfyllelse Pedagogiska resursteamets arbete är främst ett förebyggande långsiktigt arbete som bygger på konsultativt stöd. Genom olika insatser har Pedagogiska resursteamet en god måluppfyllelse i sitt arbete. Analys Vi ser fortfarande ett behov av regelbunden handledning hos en del av personalen men vi har uppfattat det som om det bromsas från ledningshåll eftersom man vet att vi är fullbokade med annat jobb. Även konsultationerna minskar när tiden för ett uppsökande arbete ute i verksamheterna minskar. Vi ser vikten av att specialpedagog och socionom arbetar riktat mot förskolan för att tidigt kunna fånga upp signaler och även kunna vara ett stöd för personal. Under året har detta arbete fått stå tillbaka eftersom det bara funnits en specialpedagog i teamet. Kartläggningar efterfrågas främst där man inte har egen specialpedagog. Vi har minskat med en specialpedagogtjänst och den specialpedagog som arbetat kvar i teamet har även haft andra uppdrag under läsåret (projektledare 30 % och rektor 25 % april, maj, juni). Resursteamets specialpedagog har genomfört 14 kartläggningar under läsåret. Under förra läsåret genomfördes 24 kartläggningar. Vi kan se att det främst är förskolan som fått stå tillbaka när det gäller kartläggningar. I förskolan har dock Esterscreeningar genomförts och flera barn och deras föräldrar har fått stöd på detta sätt. Basutredningarna fortsätter att öka. Förra läsåret gjordes åtta Basutredningar och även detta läsår har vi gjort åtta basutredningar fastän vi minskat en specialpedagogtjänst. I framtiden kommer det att bli tufft att hinna med Basutredningar när även socionomresursen minskar. Vi har idag kö på elever som skulle behöva en Basutredning. Vi ser fortfarande ett behov av att strukturera upp Basutredningarna på ett bättre sätt, främst när det gäller psykologdelen. Ett nytt avtal med en ny skolläkare har slutits under våren vilket gör att det går att förbättra arbetet kring Basutredningarna. Teamtiden som ska användas till att gemensamt analysera elevärenden och strategiskt utvecklingsarbete har ofta använts till akuta frågeställningar eller andra löpande arbetsuppgifter och behov finns av att förbättra strukturen kring teamtiden så att den utnyttjas på bästa sätt. Stödsamtal/akutsamtal till eleverna har ökat under perioden. Under förra läsåret var det 83 individer som fick stödsamtal under längre eller kortare tid och detta läsår har 90 individer fått stödsamtal. Tyvärr kan vi se att den psykiska ohälsan bland våra ungdomar ökar, samtidigt som lärarna i sin utbildning inte fått de verktyg som behövs för att kunna hantera denna problematik. Eftersom man minskar socionomtjänsten med 0,75 % inför nästa läsår är risken stor att vi inte kan erbjuda samtalsstöd i den utsträckning vi skulle vilja och att arbetsbelastning på socionom och lärare ökar. Arbetet med olika tjej och killgrupper har i princip legat nere under detta läsår. 5

6 I takt med att teamets resurser blir mindre är risken stor att det just är inom det förebyggande arbetet som det kommer att sparas på och att vi inte kommer att kunna hålla i sådant arbete som livskunskap längre. En del av arbetet i teamet handlar om att hålla ihop och knyta ihop ett ärende. Det kan vara insatser i kombination av t ex föräldrakontakter, medverkan vid EVK, olika former av stöd till personal, uppföljningar av tidigare insatser, följa upp basutredningar och kartläggningar, kontakter med socialtjänst, psykiatrin, habilitering, polis och samt vara med vid stadieövergångar. Vår medverkan vid olika EVK har minskat och arbetet med att hålla ihop ärenden blir allt svårare. Skolsköterskemottagningen har inte varit bemannad så ofta som den varit tidigare. En del av deras uppgifter, enligt beslut av socialstyrelsen, kommer att bli svåra att genomföra, nu när skolsköterskeresursen minskat. Massage har bidragit till elevens möjlighet att orka med sin skolsituation. Massage har nästen helt upphört under året på grund av minskad skolsköterskeresurs. Talstödet har arbetat med 46 barn under året i grupp och enskilt. De har även haft studiecirklar i TRAS (Tidig Registrering Av Språk) samt handlett pedagoger. När man minskar på talstöd och specialpedagog är risken stor att arbetet med barn i unga år få stå tillbaka och i förlängningen minska elevens möjlighet till måluppfyllelse. Samarbetet mellan talstödsresursen och specialpedagogen måste prioriteras för att man ska kunna samordna sina insatser när det gäller barn och elever med språksvårigheter. Teamet används inte som en resurs i strategiskt, övergripande arbete i rektorsgruppen eller ute i verksamheterna, vi tror att anledningen är att teamet ligger fristående och på så sätt "glöms bort. Arbetsmiljö I takt med att teamets resurser blir mindre är risken stor att arbetsbelastningen blir hög på den kvarvarande personalen och risk för ohälsa ökar. En annan konsekvens av minskande resurser är att personalen kommer att bli mer låst till kontoret med lite utrymme att vara ute på skolorna och möta personal i det dagliga arbetet. Åtgärder/Utvecklingsprogram Att tillsammans med ledning och rektorer göra en prioritering av vilka arbetsområden man ska arbeta med framledes. Teamets hela verksamhet måste ses över och tydliggöras utifrån uppdrag och arbetsområden eftersom man till hösten endast har cirka 50 % att tillgå av den ursprungliga personalstyrkan. Att begränsa teamets arbetsområde till förskola och grundskola. Att erbjuda samtalsstöd till främst äldre elever (GUÄ). När det gäller yngre elever kan socionom konsulteras vid elevplaneringar och samverkansgruppen. 6

7 Att arbeta fram fungerande rutiner så att BAS-utredningarna blir det stöd till eleven som det var tänkt. Att tydliggöra arbetsgången och arbetet med Basutredningarna. Att Pedagogiska resursteamets specialpedagoger och enheternas specialpedagoger tillsammans hittar sätt så att utredningarna och kartläggningarna ger ett bättre avtryck i verksamheten. Nätverket är ett forum där vi kan arbeta fram olika arbetssätt. Att använda en del av teamtiden till kollegiehandledning så att de olika kompetenserna bättre tas till vara samt att genomföra tydligare strukturer för teamtiden. Att tillsammans med rektorer prioritera handledning till enskilda och arbetslag eftersom det är en arbetsform som på sikt höjer personalens kompetens att möta olika svårigheter i arbetet. Att planera in utvecklingsområden och utvecklingsarbete tillsammans med ledning och rektorer. Att prioritera arbetet på förskolan eftersom insatser på förskolan kan ge stora effekter. Gullspång Personalen gm Elenor Spetz-Ramberg/rektor 7