Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2016/2017 1/11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Ansvariga för planen Rektor Johanna Magnusson Vår vision Bildningsförvaltningens vision är "Ett gott liv". Enegatans mission är "Vi lär för livet med arbetsglädje och engagemang". Vår ambition är att "Specialpedagogiskt och inkluderande arbetssätt råder i alla grupper och klasser så att allas förmågor tas tillvara och utvecklas". Vårt resultat ska vara att "100% av eleverna möter engagerade vuxna som på olika sätt bidrar till måluppfyllelse för varje elev enligt hela läroplanen". Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Rektor diskuterar planens innehåll med elevrådets representanter och lärarna diskuterar den med alla i klassen. Elevernas synpunkter tas tillvara. Vårdnadshavarnas delaktighet Rektor diskuterar planens innehåll med föräldrarådet. Planen presenteras på föräldramöten. Personalens delaktighet Rektor diskuterar planen med personalen på APT:er och i arbetslag och personalen deltar aktivt i utformandet av planen. Förankring av planen Vi använder oss av det stödmaterial som finns på DO:s hemsida ("Hur kan planen förankras?") för att vid genomgång av likabehandlingsplanen fundera kring hur vi som personal på bästa sätt förankrar planen utifrån rådande förutsättningar. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärdering har gjorts genom att den trivselenkät som eleverna genomför utgår ifrån det som var läsårets uppsatta mål. Utvärdering sker även i samtal med elever, personal och föräldrar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Rektor, elever, personal och föräldrar. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under höstterminen 2015 genomfördes en trivselenkät för eleverna. Den samlade bilden är att vi har elever på mellanstadiet som är trygga och trivs bra på sin skola. Utifrån det drar vi slutsatsen att de främjande insatserna KPM och elevhälsans främjande arbete är viktiga faktorer för att eleverna ska känna sig trygga och trivas på skolan. När det gäller den främjande insatsen om samarbetet kring de nyanlända eleverna har skolan under vårterminen tagit emot ett stort antal nyanlända elever. Eleverna kom till skolan efter ca två månader på kommunens mottagningsenhet, Ingången. Mellanstadiet valde i sambande med det en organisation med en förberedelsegrupp och två grupper med elever som varit i Sverige lite längre, och därmed kommit längre i sin utveckling av det svenska språket. Denna organisation ställde stora krav på ett samarbete mellan lärare i örberedelsegrupp och i de ordinarie klassserna, vilket funderade väl. Av detta drar vi slutsatsen att lärarnas samarbete kring de nyanlända eleverna ökade. Det dokument som hänvisas till i förra årets plan har dock inte använts då det den 1 januari 2016 trädde i kraft en lag som reglerar olika områden i arbetet med nyanlända. Den främjande insatsen att uppmärksamma skillnader i pojkars och flickors resultat har mellanstadiet inte arbetat med under läsåret. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering sker genom enkäter till eleverna, genom samtal med föräldraråd och i dialoger bland personalen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Johanna Magnusson 3/11

4 Främjande insatser Kompis på Mellan (KPM) Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att främja likabehandlingsarbetet på alla områden genom att kontinuerligt uppmärksamma elevernas situation på skolan i olika sammanhang. Insats I varje klass i åk 4-6 har eleverna röstat fram en klasskompis som de har förtroende för och som de tror skulle passa att vara en "KPM:are". Därefter har skolsköterskan och kuratorn haft "anställningsintervju" och förklarat uppdraget för dem. Uppdraget innebär att de ska vara extra lyhörda för hur kompisarna har det i klassen. Klassen ska veta vem de kan vända sig till i förtroende. Det KPM:aren ser och får till sig skriver han/hon upp i en egen bok. Skolsköterskan och kuratorn träffar alla KPM:are en gång i månaden och där får de möjlighet att berätta. Ansvarig Skolsköterska och kurator Datum när det ska vara klart Startas upp inför varje läsår och avslutas i slutet av varje läsår. Elevhälsans främjande arbete Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att diskutera någon av de olika diskrimineringsgrunderna eller andra viktiga frågor och fånga upp elevernas åsikter kring detta. Insats Elevhälsan (skolsköterska och kurator) och AMOR-eleverna (högstadiets Antimobbningsråd) har så kallade "likabehandlingslektioner" där de tar upp något område och utifrån en film har en diskussion och låter eleverna enskilt reflektera kring det som de sett. Det som kommer fram i elevernas tankar följs upp. Ansvarig Skolsköterska och kurator Datum när det ska vara klart Pågående arbete under varje läsår 4/11

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder 1. EHT Elevhälsoteamet, EHT, som består av rektor, skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog och specialpedagoger träffas varannan vecka. 2. EVT En gång per termin träffas alla undervisande lärare i resp klass i det som kallas elevvårdsträffar, EVT. Både EHT och EVT tar upp elevers skolsituation, både kunskapsmässigt och socialt, identifierar också problem- och riskområden vad gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 3. KPM Arbetet med KPM finns beskriven i det främjande arbetet. 4. Elevernas medverkan i kartläggningsarbetet Genom KPM och genom att besvara trygghets- och trivselenkäten. Kartläggning sker även på elevrådsmötena då eleverna berättar om sin upplevelse av arbetsmiljön. Inför utvecklingssamtalet fyller eleverna i "Min skolsituation" på Unikum. På utvecklingssamtalet ges eleverna möjlighet att ta upp om hur de svarat på "Min skolsituation" och om det finns annat de vill ta upp. 5. Föräldrarnas medverkan i kartläggningsarbetet Vid utvecklingssamtalen ges föräldrar möjlighet att ta upp det som deras barn skrivit i Unikum eller annat som de uppmärksammat. En gång per läsår ges föräldrarna möjlighet att fylla i en trygghets- och trivselenkät som gäller deras barn. På föräldramöten och föräldraråd ges föräldrar möjlighet att ta upp och ge synpunkter på planens innehåll och ge förslag på nya mål. 6. Personalens medverkan i kartläggningsarbetet Genom EVT och genom att kurator följer upp det som kommer fram i arbetet med KPM och i andra sammanhang. Lärarna går tillsammans med elev och hens föräldrar igenom elevens svar på "Min skolsituation". Genom att sammanställa och analysera klassernas och föräldrarnas resultat ges möjlighet för personalen att reflektera över resultatet och därigenom kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga för nästa läsår. I slutet av läsåret ges möjlighet till diskussioner i arbetslagen kring skolans behov av främjande och förebyggande arbete. 7. Anmälningar om kränkande behandling och diskriminering I slutet av varje läsår gör EHT en analys av de anmälningar om kränkande behandling och diskriminering som lämnats gjorts under året. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom KPM och genom att besvara trygghets- och trivselenkäten. Kartläggning sker även på elevrådsmötena då eleverna berättar om sin upplevelse av arbetsmiljön. Inför utvecklingssamtalet fyller eleverna i "Min skolsituation" på Unikum. På utvecklingssamtalet ges eleverna möjlighet att ta upp om hur de svarat på "Min skolsituation" och om det finns annat de vill ta upp. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom EVT och genom att kurator följer upp det som kommer fram i arbetet med KPM och i andra sammanhang. Lärarna går tillsammans med elev och hens föräldrar igenom elevens svar på "Min skolsituation". Genom att sammanställa och analysera klassernas och föräldrarnas resultat ges möjlighet för personalen att reflektera över resultatet och därigenom kunna ta ställning till vilka åtgärder som är lämpliga för nästa läsår. I slutet av läsåret ges möjlighet till diskussioner i arbetslagen kring skolans behov av främjande och förebyggande arbete. Resultat och analys Totalt har 192 av 202 elever på mellanstadiet svarat på terminens trivselenkät, det motsvarar en svarsfrekvens på 95%. 175 av eleverna trivs bra i sin klass, 15 trivs ganska bra och 2 elever trivs inte så mycket. 186 elever har kompisar i klassen och 4 elever har inte kompisar i sin klass. 181 elever svarar att de får vara med på rasterna, ingen elev svarar att de inte får vara med på rasterna. Övriga 11 svarar "oftast" eller "ibland". Helhetsbilden är att eleverna upplever sig trygga och trivs. På öppna frågor svarar många elever att det bästa med skolan är att det är bra och snälla lärare. Det som eleverna tycker kan bli bättre är genomgående skolans tekniska utrustning och duscharna i omklädningsrummen. Nästa gång enkäten genomförs så behöver den ha kompletterats med frågor som tar upp var och en av diskrimineringsgrunderna. 5/11

6 Förebyggande åtgärder Övergången mellan åk 3 och 4 Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Målet är att övergången mellan åk 3 och 4 ska vara trygg och fungera bra för eleverna. Åtgärd Skapa strukturer för samarbete mellan överlämnande lärare i åk 3 och mottagande lärare i åk 4. Som ett led i det arbetet kommer det under vårterminen 2017 att planeras in gemensamma lagledarträffar för F-3 och 4-6. Motivera åtgärd Vi ser att det ibland blir en "rörig" övergång för eleverna i åk 3 när de börjar åk 4 och målsättningen med åtgärden är att se om vi kan kartlägga hindren och framgångsfaktorerna i denna övergång för att hitta bättre strukturer för detta. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart /11

7 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling KPM-arbetet som skolsköterska och kurator håller i. Synliga rastvakter på alla raster. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor Johanna Magnusson Kurator Sverker Persson Skolsköterska Jenny Pettersson Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Arbetsgång om en elev utsätts för kränkande behandling av en elev 1. Klasslärare eller berörd vuxen på skolan har samtal med den som känner sig kränkt så snart som möjligt och en dokumentation påbörjas. 2. Utifrån samtalet tas kontakt med den eller de som påstås kränka och en överenskommelse görs för att handlingarna skall upphöra. 3. Vårdnadshavarna till båda parter kontaktas omgående av respektive klasslärare. 4. Uppföljningssamtal med båda parter sker inom 2-3 veckor av respektive klasslärare med syfte att säkerställa att kränkningarna har upphört. 5. Vid allvarligare händelser eller i de fall handlingarna inte upphör, anmäls ärendet vidare till rektor eller kurator. Arbetslagets dokumentation följer med och de insatser som är gjorda beaktas. Vid anmält ärende till rektor eller kurator är arbetsgången följande; a) Rektor och kurator samråder och beslutar vem som ska vara ansvarig för ärendet. b) Ansvarig (rektor eller kurator) träffar/kontaktar anmälaren vid behov. c) Klassföreståndaren/handledaren informeras samt ger en kompletterande bild och lämnar över den dokumentation som finns i ärendet. d) Ansvarig träffar den som är kränkt. e) Ansvarig träffar den/de som kränker. f) Ansvarig kontaktar de inblandades vårdnadshavare. g) Ansvarig träffar bägge parter tillsammans. Den kränkte avgör om mötet äger rum. h) Samtliga vårdnadshavare kontaktas. Träffas vid behov där vårdnadshavarna avgör om mötet ska äga rum. i) Information till berörda arbetslag om ärendets gång. j) Ärendet dokumenteras och lämnas till rektor. Dokumentet förvaras i arkivet. k) Uppföljningssamtal efter 2-3 veckor. l) Relevanta åtgärder sätts in för att säkerställa att kränkningen ej fortsätter. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Arbetsgång om en elev utsätts för direkt diskriminering och kränkande behandling av skolans personal. Om en elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att en eller flera elever direkt diskrimineras eller kränks av anställda på skolan skall rektor omedelbart informeras. Rektorn eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Mötet dokumenteras. Rektor eller den som rektor utser kontaktar elevens vårdnadshavare och informerar om vad som hänt och beskriver den tänkta arbetsgången. Tid för kontakt med vårdnadshavare dokumenteras. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som påstås ha diskriminerat/kränkt och lyssnar på dennes version av det som hänt. Mötet dokumenteras. Rektor eller den som rektor utser, träffar den som känner sig diskriminerad/kränkt och dennes vårdnadshavare och den som påstås har diskriminerat/kränkt. Den som känner sig utsatt avgör om mötet äger rum. Äger mötet rum så dokumenteras det. Rektor vidtar de åtgärder som efter utredningen bedöms som nödvändiga. Åtgärderna dokumenteras. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter första mötet för att kontrollera att diskrimineringen/den kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras. Om diskrimineringen/den kränkande handlingen inte upphört kallar rektorn till nytt möte och beslutar om vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna dokumenteras. Rektor eller den som rektor utser har uppföljningssamtal med båda parter 2-3 veckor efter det att nya åtgärder vidtagits för att kontrollera att diskrimineringen/kränkande handlingen upphört. Om den har gjort det avslutas ärendet. Mötet dokumenteras. Vid fortsatt diskriminering/kränkande handling kontaktas förvaltningschefen och/eller Barn- och utbildningsnämnden för stöd kring ytterligare åtgärder. Relevanta åtgärder sätts in för att säkerställa att diskriminering/kränkning inte sker igen. 7/11

8 Rutiner för uppföljning Se ovan. Rutiner för dokumentation Rutin för anmälan om kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier gällande barn eller elev i barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde Enligt 6 kap skollagen (2010:800) ansvarar huvudmannen (kommunen) för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. I förvaltningschefens, områdeschefernas, rektorernas och förskolechefernas uppdrag ingår att säkerställa att så sker. Dessa rutiner syftar till att klargöra hur anmälan till ledning och huvudman ska göras. Enligt 6 kap 10 skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechef eller rektor. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på ett sätt som avses i diskrimineringslagen, gäller samma anmälningsskyldighet. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett vem som utför den kränkande handlingen. Anmälan till förskolechef/rektor och till huvudmannen ska göras skyndsamt, det vill säga i nära anslutning till att man fått kännedom om den. I anmälan ska finnas en beskrivning av händelsen och vilka åtgärder som har vidtagits/planerats. Utredningsskyldigheten infaller så fort kännedom finns om att det förekommit kränkningar eller att något barn eller någon elev känner sig kränkt. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten. Ju mer akut/allvarlig händelsen är, desto snabbare ska den anmälas, utredas och åtgärder vidtas. Av de fall som prövats av Skolinspektionen framgår att en anmälan till huvudmannen först 3 veckor efter händelsen är alltför lång tid. Skollagens definition av kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. De sju diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagen är kön, könsövergripande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Nedan följer en kortfattad rutin för anmälan till huvudmannen. En mer utförlig beskrivning av ansvarsfördelningen och arbetsgången på enheten ska finnas i enhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förfarandet med anmälan till huvudmannen får inte försena enhetens arbete i det enskilda ärendet. Rutin för anmälan till huvudmannen Lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev utsatts för eller anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, ska omedelbart anmäla detta till förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor dokumenterar händelsen på blanketten Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier. Förskolechef/rektor anmäler händelsen till områdeschefen inom en vecka från det att hon/han fick kännedom om händelsen, genom att maila eller skicka blanketten Anmälan om kränkande behandling, diskriminering och/eller trakasserier. Vid mer akut/allvarlig händelse ska förskolechef/rektor omedelbart anmäla händelsen både till områdeschefen och förvaltningschefen, via telefon och genom att maila blanketten. Vid mer akut/allvarlig händelse informerar förvaltningschefen barnoch utbildningsnämndens presidium. Ett exempel på mer akut/allvarlig händelse är när behov finns av att vidta disciplinära eller andra särskilda åtgärder i enlighet med 5 kapitlet skollagen, Trygghet och studiero. Förskolechef/rektor informerar områdeschefen löpande om händelseutvecklingen i ärendet och när ärendet avslutas. Vid mer akut/allvarlig händelse informeras även förvaltningschefen löpande. Förvaltningschefen informerar i sin tur chefen för resursteamet och barn- och utbildningsnämndens presidium. 8/11

9 Om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier inte upphör ska rektor besluta om ytterligare åtgärder och vid behov vidta disciplinära eller andra särskilda åtgärder i enlighet med 5 kapitlet skollagen, Trygghet och studiero. Åtgärder som vidtas ska vara rimliga i förhållande till sitt syfte och hänsyn ska tas till elevens ålder och beteende. Möjligheten till åtgärder enligt 5 kap skollagen ska även beaktas direkt vid mer akut/allvarlig händelse. Nämnden ska informeras om sådana beslut. Planerade och vidtagna åtgärder ska dokumenteras (5 kap 24 skollagen). Det ska framgå när planerade åtgärder ska vidtas, när vidtagna åtgärder ska följas upp och utvärderas samt av vem. Mer ingripande åtgärder såsom tillfällig placering inom samma skolenhet (5 kap 12 skollagen) eller vid en annan skolenhet (5 kap 13 skollagen) och avstängning (5 kap skollagen) tas upp med rektor vid mottagande enhet, berörda områdeschefer och förvaltningschefen. Beslut om avstängning i de frivilliga skolformerna (5 kap skollagen) beslutas av barn- och utbildningsnämnden, men rektorn får under vissa omständigheter stänga av eleven omedelbart. Eventuella externa kontakter ü Förskolechef/rektor gör en bedömning av om polisanmälan ska göras (enligt svensk lag finns det ingen skyldighet för skolan att göra en polisanmälan). Förvaltningschefen informeras om polisanmälan. ü Av 14 kap 1 socialtjänstlagen framgår att var och en som i tjänsten får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd har skyldighet att anmäla detta till socialnämnden. Förskolechef/rektor ansvarar för att policy för anmälan till socialnämnden är känd. ü Förskolechef/rektor gör en bedömning av om händelsen inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa och underrättar i så fall Arbetsmiljöverket. ü Uppdrags- eller arbetsgivare. ü Annan extern kontakt. Uppföljning och utvärdering på skol- och skolområdesnivå Uppföljning och utvärdering på skol- och skolområdesnivå av anmälningar till huvudmannen ska ske regelbundet enligt den rutin som gäller för nämndens systematiska kvalitetsarbete. Anmälan om kränkande behandling/diskriminering/trakasserier gällande barn eller elev i barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter Enhetens och områdets namn Förskola Skola (förskoleklass till komvux) Öppen förskola Pedagogisk omsorg Tidpunkt för händelsen (år, mån, dag, tid) Fritids Ärendenummer Kränkande behandling Verbala kränkningar Textbaserat, ex klotter Digitala/sociala medier 9/11

10 Psykosocialt, t.ex. utfrysning Fysiskt våld Annat Diskriminering, d.v.s. kränkning enligt diskrimineringslagens grunder Kön Könsövergripande identitet/uttryck Etnisk tillhörighet Religion/trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Möjligheten/skyldigheten att anmäla till polis, socialnämnd och/eller Arbetsmiljöverket eller annan extern instans har beaktats Ovanstående uppgifter har lämnats av Förskolechef Rektor Datum Förskola/skola/enhet Anmälan mottagen av huvudmannen som representeras av områdeschef Datum Område Åter förskolechef/rektor för vidare utredning/åtgärder Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till områdeschefen ska ske År, mån, dag Omständigheterna anses utredda Anmälan mottagen av huvudmannen Förvaltningschef Datum Omständigheterna anses utredda Till områdeschef för vidare utredning/åtgärder 10/11

11 Kommentar.. Se bilaga/or Återkoppling till huvudmannen ska ske År, mån, dag Ansvarsförhållande Rektor och elevhälsa ansvarar för att utreda och åtgärda samt anmäla kränkande behandling och/eller trakasserier. 11/11