Kompetenscirkeln Interreg III A

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetenscirkeln Interreg III A"

Transkript

1 Projekt Kompetenscirkeln Interreg III A Överföring mellan kulturer!

2 2

3 3

4 Redaktion; Marie Jonsson, Per Stattin, Oscar Mejia, Peter Backa 2006 Studieförbundet Vuxenskol an region Västerbotten, Svenska Studiecentral en Tryck: Sol fjädern Offset AB, Umeå 4

5 Innehåll Introduktion s.6-7 Projekt Kompetenscirkeln s.9-10 Historisk tillbakablick! s Bilder från olika arrangemang s Överföring mellan kulturer s Samhörighet/Vi-känsla s Normer s Praktiska frågor att beakta s Slutsats s.33 SV och SSC s Källförteckning s.38 5

6 Introduktion Ordet projekt anknyter till projicera och betyder att man flyttar fokus från något välkänt till något outforskat. Det speciella med projekt är att deltagarna kan beredas möjligheter att utanför redan etablerade strukturer och former utmana regler och rutiner för hur arbetet ska utföras. Det gäller speciella regler för ett projekt eftersom det ofta bedrivs som en mindre verksamhet i en redan etablerad större verksamhet. Resultatet av ett lyckat projekt har en stor potential för förändring på både individnivå i form av t ex höjd motivation, stärkt lärande och på organisationsnivå med ökad integration, internationalisering, strukturförändringar mm. Det ger också en kreativ inverkan på rutinmässigt arbetsinnehåll vilket vi i vårt projekt i arbetet med lokal utveckling sett tydliga resultat av. Vi vill med denna handbok delge andra av erfarenheter som vi gjort inom SV:s och SSC:s Interreg IIIA Projekt Kompetenscirkeln. Vi har valt att parallellt med projektets praktiska innehåll studera vad som händer vid överföringen av arbetsmetoder mellan olika kulturer. I vårt fall mellan Västerbotten i Sverige och Österbotten i Finland. Det vi har studerat och fördjupat oss i vill vi förmedla till andra. Kanske kan vi komma med några tips på vad som är bra att tänka på när man arbetar med olika projekt, kulturer och möten. 6

7 Vi ber er att observera att författaren till handboken är från Västerbotten, om vissa värderingar tycks vara vinklade så är det säkert så, ta det med er i er egen analys! Vi har haft roligt och fått många erfarenheter i vårt projektarbete. Till er som är intresserade - håll tillgodo! Marie Jonsson, Projektledare Kompetenscirkeln, 2005 Projektledare i Västerbotten Marie Jonsson Projektkoordinator i Österbotten Anna Lena af Hällström 7

8 8

9 Projekt Kompetenscirkeln Kompetenscirkeln är ett Interreg III A, Kvarken - Mittskandiaprojekt projekt. Studieförbundet Vuxenskolan i Västerbotten är projektägare och Svenska Studiecentralen i Österbotten är samarbetspart. Projektet finansieras nationellt av Länsstyrelsen och TE-centralen och har pågått från och avslutas Projektet har genom praktisk tillämpning utvecklat och fört över två utvecklingsmetoder från Sverige till Finland och vice versa. Projektet har utvecklat en samhörighet genom att sprida och anpassa metoder som vi medverkande organisationer var och en på sitt håll har goda erfarenheter av, avseende LOKAL UTVECKLING. Metoderna som vi har arbetat med är från Sverige till Finland; Projektutveckling i grupp och Igångsättare av Självhjälpsgrupper. Från Finland till Sverige; Byaplanering och Föreningskompassen. Vi har genomfört utbildningarna med god uppslutning. Syftet med projektet är också att skapa nya och bestående kontakter över Kvarken. Vi vill också öka erfarenheten och kompetensen om hur man för över metoder mellan kulturer. Projektet har varit mycket uppskattat och metoderna har förankrats väl. Nya kontakter har skapats och vår förhoppning är att dessa kommer att bestå även i framtiden. Våra deltagare har ett genuint intresse för att utveckla sig och sin hembygd, vi hoppas att detta sprider sig vidare i 9

10 hembygden med hjälp av projektets arbetsmetoder. Vi har i våra utbildningar haft deltagare från följande orter i Västerbotten och Österbotten; Gravmark, Jämteböle, Bodbysund, Umeå, Vilhelmina, Skellefteå, Burträsk, Robertsfors, Granån, Djäkneboda, Ålund, Bygdsiljum, Sikeå, Närpes, Vasa, Jakobstad, Korsnäs, Taklax, Maxmo, Vörå, Bjurbäck, Lappfjärd, Öja, Nedervetil, Terjärvi, Kronoby, Sundom, Jeppo, Härkmeri. Projektets stora tillställning Superveckoslutet, i Korsholm, Finland lockade 60 deltagare varav 30 stycken från Sverige. Helgen blev en mycket lyckad tillställning för nätverksbyggande och inspirerande diskussioner... Kvarkenregionen omfattar Västerbottens län och Örnsköldsviks kommun i Sverige samt landskapen Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten i Finland. I Kvarkenregionen har Kvarkenrådet arbetat med projektverksamhet sedan MittSkandia har en historia från början av 1980-talet. Samarbetet bedrivs inom Västerbottens län i Sverige och Helgeland i Norge. Det gemensamma Interregprogrammet för Kvarken- MittSkandia gör det möjligt att genomföra projekt mellan Finland och Sverige, mellan Sverige och Norge, mellan Finland och Norge samt mellan alla tre länder. Det främsta syftet med Kvarken-MittSkandia är att göra ett regionalt och gränsöverskridande utvecklingsarbete möjligt. Visionen i Interregprogrammet för Kvarken- MittSkandia är att Kvarken och MittSkandia bildar en region med goda kommunikationer, aktiv samverkan och stor samhörighet. 10

11 11

12 Historisk tillbakablick Finland och Sverige var under sexhundra år samma rike. Man hade samma kungar och under långa tider hade Österbotten och Västerbotten en gemensam administration. Hela området runt Bottniska viken hörde till samma landskap och styrdes av kungens män på Korsholms slott eller av landshövdingen i Umeå. Kriget och kampen har varit en gemensam angelägenhet. Finländarna och svenskarna var vapenbröder i så gott som alla krig och en del av dessa strider utkämpades i Kvarken området. Under Stora nordiska kriget, och senare Stora ofreden, drabbades både Österbotten och Västerbotten hårt av härjningar och fältslag. Den sista stora fältstriden i dessa krig skedde mot ryssarna år 1714 i Storkyro, vilket fick bistra följder och gjorde att en stor del av den österbottniska befolkningen flydde till Sverige. 12

13 I Finska kriget 1808 utkämpades många slag i Österbotten och till slut 1809 ledde striderna på Västerbottens sida till att Finlands och Sveriges långa gemenskap bröts. Kung Gustaf IV Adolf förlorade kronan och hamnade i exil. I Finland började en tid som storfurstendöme under Ryssland. Detta ledde så småningom till landets självständighet. I vårt samhälle sker också i dag stora förändringar. Mitt i dessa har intresset för historia, släkten och lokalkulturen ökat. Historia är inte bara bortglömda minnen i dammiga böcker i bokhyllan - man har funnit liv i historien! Detta är viktigt eftersom det finns en stor okunskap i dagens samhälle om våra länders starka band. Historien förklarar varför det finns en så stor svensktalande minoritet i Finland och också varför Sveriges största minoritetsspråk är finska. Det förklarar också varför svensk och finsk konst, musik, litteratur och teater har så många likheter. Västerbotten, och övriga Norrland, ansågs som avlägsna och exotiska områden i riket. Före nybyggartiden var det främst i kustområdet och längs älvdalarna som samhällena frodades. Österbotten var svårtillgängligt, havet västerut, de stora skogarna söderut och ödemarkerna norrut. Samtidigt har havet förenat. Eftersom Kvarken är den smalaste delen av Bottniska viken började befolkningen tidigt att lära sig samarbeta. Under lång tid skötte skärgårdsborna i Björkö och på Holmön post och passagerartrafiken över Kvarken, en tidig föregångare till dagens Kvarkentrafik och Kvarkensamarbete. 13

14 Trafiken och kontakterna över Kvarken har alltid varit livliga. På 1830-talet inleddes den första ångbåtstrafiken i Bottniska viken och Kvarken. Trafiken har under åren blivit mer regelbunden. År 1958 kom den första bilfärjan och från 1972 har det varit året runt trafik. Numera är färjetrafiken sparsam och det diskuteras att bygga en bro över Kvarken vilket skulle ge många möjligheter till utveckling av samarbetet. Inom ett några år är sannolikt Bottenviken Europas största insjö om landhöjningen med 1 cm per år fortsätter i samma takt som nu, det största djupet i Kvarken är endast 25 meter. Relationen mellan våra länder vilar på en stabil grund. Utvecklingen bygger på en ömsesidig respekt för varandra och ett behov av en kontinuerlig dialog. Det är viktigt att vi främjar kunskapen om nationernas, minoriteternas och människornas historia och nutid, språk, levnadsvillkor och omvärld. Under 60 års perioden 1920 till 1980 var det från krigen skyddade landet Sverige långt rikare och starkare än Finland. Det befäste nog den storebrorsattityd, som Sverige medvetet eller omedvetet intog mot Finland. Denna attityd har nu förändrats radikalt. Det finns idag i Sverige en beundran och respekt för vad Finland står för! Det handlar inte som förr bara om den finska heroismen och den otroliga förmåga att överleva alla prövningar landet genomgått. Det handlar numera i hög utsträckning 14

15 om Finlands förmåga och sätt att hantera välfärdsamhällets utbyggnad på en sund och stabil bas. Vi har mycket gemensamt men är också två olika folk som har präglats av historien. Ett ex. på våra olikheter får vi genom att citera Max Jakobsson Medan man i Finland är rädd för att isoleras i internationella konflikter, är isolering det vill säga neutralitet inte ett problem utan en lösning för svenskarna Företagsförvärv och fusioner är vardag i de finsk-svenska relationerna. Integrationen över gränsen har varit snabb och framgångsrik och den har skett under det senaste decenniet. Här har vi en verklig och stor förändring i relationen mellan våra länder t ex Stora Enso, TeliaSonera, Nordea, FazerCloetta m fl. Den pågående utvidgningen av EU är en sak som ligger oss nära och som är viktigt för oss båda. I Finland och Sverige är man övertygade om att medlemskap i unionen är den bästa garanten för fred och stabilitet i hela Europa. Men vi har något olika syn på hur samarbetet ska utvecklas. Om Finland och Sverige agerar tillsammans och drar åt samma håll kan vi bättre tillvarata våra egna nationella intressen, det är många överens om. Men Sverige och Finland är också betydande konkurrenter på världsmarknaden. Vi är ju skilda länder men det står, enligt mångas mening, utom tvivel att vi tillsammans är starkare på världsarenan än var för sig. 15

16 Bilder från Kompetenscirkelns olika arrangemang 16

17 17

18 Överföring mellan kulturer Att arbeta med överföring mellan kulturer är att studera kommunikation mellan t ex olika människor, gäng, kontor, klubbar, samhällen och länder. Med kultur syftar vi på människors livsmönster och relationer till varandra, detta kan beskrivas som något som ständigt förändras genom värderingar, beteenden, kunskap, outtalade regler, regler, normer m m. Att möta olika kulturer är vårt sätt att kunna utvecklas och gå vidare i livet med nya erfarenheter och värderingar. En människa har sin ryggsäck med sig, fylld med sin identitet, sina erfarenheter och värderingar. Vi kommunicerar med hjälp av språk, hörsel, syn, kroppsspråk, attityder m m. Alla de olika gemenskaperna av delade kunskaper, erfarenheter och värderingar kallar vi för olika kulturer. När vi talar till varandra så finns det; Sändare >> Meddelande >> Kanal >> Mottagare Meddelandet går igenom en mängd filter innan det när fram till mottagaren. Jag vet att du tror att du förstår vad du tror att jag sa, Men jag är inte säker på att du har fattat, att det du hörde, inte var det jag menade. anonym 18

19 Filosofen Martin Buber beskrev människans identitet på så sätt att Jaget bara existerade i relation till ett Du. Med det menade Buber att människans identitet skapas i mötet med andra. Det är i mötet med andra som en människa får syn på sig själv, sina likheter och olikheter jämfört med andra. Det betyder att det också spelar roll hur andra ser på oss. Vår identitet formas utifrån hur vi ser på oss själva och hur andra ser på oss. Vi människor är lika och olika varandra och just i olikheten, menade Buber, ligger människosläktets stora möjlighet. Men att uppfatta sig eller andra som olika är inte bara en möjlighet utan kan också uppfattas som ett hot. Vi kan antingen känna oss attraherade av olikheten eller känna oss hotade och ifrågasatta av den andre. Att vara öppen för kommunikation innebär ibland att man får göra sitt bästa att föra en förutsättningslös dialog utan att lägga för många personliga värderingar, i alla fall till en början. Man bör vara inställd på att ta emot reaktioner som man inte väntar sig i möten med såväl den man delar rum med, som en person från en annan del av världen. För att förstå och kunna kommunicera med en annan kultur är det viktigt att inse att man måste uttrycka sig på ett sätt att chanserna för missförstånd minimeras. Motsatsen till detta är att gå in i möten med inställningen att man själv lever i den centrala kulturen där de rätta värderingarna finns, detta kallas etnocentrism och är inget vi rekommenderar om man vill utveckla sig själv, sina relationer eller sitt projekt. 19

20 Svenskar och finländare har en gemensam historia, men har många kulturella olikheter. Man skulle kunna säga att ju längre bort från Skandinavien man kommer, geografiskt sett, desto fler likheter och färre olikheter ser man mellan våra kulturer, detsamma gör vi själva. Våra erfarenheter i projektet är att finländare har mycket bättre kunskap om Sverige och dess kultur än tvärtom. Vi svenskar har i detta projekt fått en ny kunskap kring Finland och finländarnas kultur. Det finns mycket att lära av historien. Vi upplever att historien är mycket viktigare del av en finländares liv än av en svensks liv. Om t ex en svensk föreläsare ska föreläsa i den svensktalande delen av Finland så måste arrangörerna ofta ( inte alltid ) förbereda föreläsaren vilken grupp människor han kommer möta. Då handlar det inte om vilken kunskap de har i ämnet utan deras kultur. En kommentar som finlandssvenskar ofta får höra är att de behärskar svenska språket bra. Detta sägs då av svenskar som i sin okunskap om Finland inte vet att en del av befolkningen har svenska som modersmål. Detta upplevs stötande för finländaren och svensken blottar sin okunskap! Under det senaste århundradet har det dock blivit viktigare att få svenskar att förstå vad svenskhet innebär, detta har med all sannolikhet inträffat tack vare invandringen som gjort att svenskarna i möten med andra kulturer och människor börjat fundera på sig själva. Svenskarna har börjat ställa frågor om sin historia och försöker att skapa sig en bild av vad svenskhet innebär medan finländarna redan har en klar bild av sin historia, 20

21 vet vilka dom är och blickar framåt. Detta märks inte minst i EU-frågor där vi i projektet upplever att Finland ligger steget före. För oss i projektet kändes en rejäl introduktion av arbetet viktigt, med det följer givetvis att arbeta ihop den grupp som kommer att utföra arbetet i projektet och vara den sammanhållande länken. Vi valde att genomför en tre dagars team building för projektets referensgrupp för att lära känna varandra och diskutera hur vi ville lägga upp arbetet. Stor vikt lades genast på vår gemensamma historia, våra olikheter och likheter som gett många goda skratt. Det uppenbara är givetvis de språkliga förbistringar som uppstår, det sekundära som man noterar efter en tids samarbete är de kulturella skillnader som givetvis är olika från person till person. Vi har också blivit varse en del normer som vi uppmärksammat i vår en egen och vår samarbetsparts kultur. Att ge gott om tid för en god grund är en bra start av ett projekt anser vi! 21

22 Tips! Lär dig upptäcka dig själv i mötet med andra! Var tydlig! Ge projektledningen gott om tid att lära känna varandra! Ha en noggrann bearbetning av projektplanen för att för att få en samsyn. Se över era kunskaper hur fördelar vi arbetet mest effektivt? 22

23 Samhörighet/Vi-känsla När vi har arbetat i projektet har vi arbetat med flera Vi grupper! En Vi grupp är ett värdeladdat begrepp. Vi menar att det i denna grupp skapas en känsla av delad identitet och samhörighet mellan gruppmedlemmarna. Man skapar också en gräns mot de som inte tillhör samma grupp, d v s ett Vi och ett Dom! Vi har inom projektledningen kunnat identifiera oss med projektgruppen, med våra respektive organisationers grupper, med våra nationaliteters grupper o s v. Här gäller det att ha ett öppet sinne för att ta in och bearbeta nya intryck. Det är viktigt att det inte skapas ett konkurrensförhållande, ett Vi och Dom förhållande. Det gäller t ex att vara lyhörd kring den projektgrupp där vi vill att det ska finnas en Vi-känsla, annars är steget till att gruppens medlemmar bejakar sina fördomar inte långt. Känner alla samma Vi-känsla? Har vi gett alla utrymme? Har vi fördelat arbetet på ett bra sätt så att alla kan känna delaktighet? Fungerar arbetsdisciplinen tillräckligt bra? Informerar vi varandra tillräckligt? Det finns ofta starka förställningar hur människor som tillhör en viss grupp ska vara eller bör vara. Vad finns det för fördomar om svenskar och finländare? Här följer några exempel: 23

24 Finländare kan tycka att svenskar är: Grupporienterade Diplomatiska Pratsamma Jämställda Sparsamma Konflikträdda Renliga Privat liv, ej kropp Delar alltid notan Svenskar kan tycka att finländare är: Individualister Ärliga Hårt arbetande Reserverade Kantiga Blyga Pålitliga Rakt på sak Ej konflikträdda Finland ligger i utkanten av civilisationen. Det är ett land av skog, ödslighet och långt mellan människorna. De som bor där är udda och ganska underliga och det syns på dom. Å andra sidan är detta just deras land, som de kämpat och dött för och här tänker de fortsätta vara precis så egensinniga och kantiga de vill. En svensk uppfattning är normalt att ingenstans är det så bra att leva som i Sverige. Men för en utomstående är kulturen svår att förstå och svår att få någon svensk att förklara, kalla det brist på självinsikt. 24

25 I Finland utmärks ledarskapskulturen av otålighet. Det som syns och som visar en persons effektivitet är det han operativt företar sig. Att hantera och lösa problem under kaotiska förhållanden är en självklar finländsk egenskap. Den svenska hållningen är att i möjligaste grad försöka förutse kaos och kriser. Helst bör osäkerhetsfaktorerna elimineras, innan man går in i själva processen. Den svenska kaosberedskapen är m a o dålig. Det bästa tillvägagångssättet är det som är lugnt, planerat och har en hög grad av förutsägbarhet. Det kan vara svårt att säga om svensk kultur är mjuk eller hård. Svensken säger inte alltid saker rakt ut utan går som katten kring het gröt. Men sedan kan ett samtal resultera i ett tufft beslut. I Finland räcker ett enkelt beslut av chefen för att ändra riktning i arbetet. Det behövs inget större mentalt arbete för detta, eftersom personalen inte väntar sig någon konsensus utan gör som chefen säger. I projektet har vi noterat vissa olikheter mellan länderna när vi rekryterat deltagare till våra utbildningar. Vi kunde i ett tidigt skede se att svenskarna behövde mycket längre tid till att fundera, ta med sig inbjudningar hem och diskutera, förankra i byaföreningen, de återkom med frågor som de återigen tog med sig hem o s v. Finländarna tog snabba beslut om att de ville vara med, där var det inte samma fråga om att förankra hos flera utan de tog individuella beslut. 25

26 Noteras ska dock i sammanhanget att alla utbildningar som erbjöds till finländarna inte var av samma karaktär som svenskarnas. Finländarna erbjöds utbildningar som Projektutveckling i grupp och Igångsättare av självhjälpsgrupper medan svenskarna erbjöds Byaplanering och Föreningskompassen. Svenskarnas utbildningar var att föredra när man hade föreningen eller byn intresserade av att delta eftersom det vänder sig till arbete med byns eller föreningens utveckling och då önskar man oftast att många är engagerade för att få ett bra och hållbart resultat. Finländarnas utbildningar var av den karaktär att de var värdefulla för dig som person eller tjänsteman både med och utan gruppers engagemang. Ett tips är att lägga gott om tid till rekrytering av deltagare och grupper till ett projekt, detta likväl som projektledning är viktigt att arbeta med ordentligt från början. Utgå inte från att all information och rekrytering tas emot som du förväntar dig tänk efter före, var tydlig! Vi ser samma resultat i båda länderna, dvs det har varit stort och omfattande engagemang i utbildningarna samt stort intresse att förvalta och förankra sina kunskaper i sin förening, by, grupp mm. Vår slutsats blir då att i det initiala skedet så skiljer sig kulturerna åt i hur man tar åt sig information och hanterar den, när man bestämt sig för att genomföra arbetet gör man det med hög ambition! En intressant fråga att ställa sig är hur man marknadsförde utbildningarna, var marknadsföringen kanske mer anpassad till att passa finländarna än svenskarna. Detta 26

27 är något som är bra att fundera på innan man startar upp arbetet; - Hur marknadsför vi projektet och till vilka?! 27

28 Normer Normen i samhället är det som är självklart, som en oskriven regel. Eller enligt ordboken; Norm mer eller mindre vedertagen regel eller rättesnöre. De människor som passar in i normen har lätt att få framträdande positioner i gänget, släkten, på arbetsplatser, företaget. Man behöver inte lägga energi på att hävda sig, förklara sig som person, utan är självklar. Självklart kan det också innebära att man inte trivs utan själv vill vidga normen. Att inte följa normerna kan innebära att man ständigt blir ifrågasatt, förlöjligad eller i vissa sammanhang kanske ses som ett exotiskt inslag Om man själv definierar en annan persons normer utövar man makt och tar inte hänsyn till den personens personlighet i sin helhet. Normer är såklart olika i olika sammanhang och de förändras dessutom hela tiden. Kan detta vara en oskriven regel, en norm för svenskar; När en svensk ger ett förslag som följs av ett annat förslag så vill han ofta att det första ska gälla. Det andra förslaget ger man bara för att det ska verka som att han inte vill bestämma allt själv. Vi har lärt oss att det är både intressant och nyttigt att fundera över vilka normer vi har arbetat med. Går dessa att förena på ett bra sätt? 28

29 Vi har i vårt arbete sett att vi ibland försökt att förstå den andra kulturen men gjort det genom egna slutsatser och inte genom att tillfråga dom andra. Ett exempel är när Ann-Sofi i Finland skulle namnge vårt största arrangemang. Hon gav det namnet Superveckoslutet för hon tyckte att det lät rikssvenskt, hon ville anpassa sig. Detta gav oss alla ett gott skratt när vi under just Superveckoslutet hade ett arbetspass kring våra kulturskillnader och det uppkom att svenskarna tyckte att namnet var märkligt men i sin tur tänkte att det nog är typiskt Finlandsvenskt alltså blev det ett konstigt namn för alla! Vi kände att det var svårt att strukturera arbetet med att se kulturskillnaderna mellan våra länder från början. I efterhand så har vi konstaterat att vi skulle ha arbetat mer aktivt med kulturfrågor vid våra utbildningstillfällen. Med den kunskap vi har idag skulle vi kunnat göra saker annorlunda och fått ett bredare perspektiv på begreppet överföring. Vi upplever att denna handbok kunde gett oss en öppnare syn på vad man skulle kunna tänka på för att arbetet skulle gå lättare. Nu försöker vi istället att sammanställa detta så att vi kanske underlättar för andra i samma situation. Har vi vidgat normerna hos våra deltagare i Österbotten och Västerbotten genom Kompetenscirkeln?! Då tycker vi att vi har lyckats med projektets huvudsakliga uppgift! 29

30 Vi har i detta projekt haft konkreta ämnen att förenas kring vilket har gjort arbetet lättsamt på så sätt att man har förenats kring t ex byaplanering. Den oskrivna regeln, normen, har då varit att brinna för och vilja utveckla sin hembygd. Ingen som finner det här ämnet ointressant har deltagit. Kritik som vi fått till projektet är att vi nått endast de redan frälsta. Däremot har det diskuterats på träffar och utbildningar vi haft hur man ska kunna få de ointresserade personerna delaktiga i arbetet i byn. Då kan man fundera på vilken norm som råder i byn och försöka att tydliggöra den vid ett allmänt byamöte. Om man inte klargör dessa frågor kan det lätt uppstå maktförhållanden mellan byagrupperingarna vilket sällan ger arbetet framgång. Att inte tillhöra den grupp som har de rätta normerna innebär att man ständigt kommer i andra hand och måste hävda och förklara sig med risk för att bli förlöjligad. Om båda grupperingarna ser varandra så kan man inse att det är mycket arbete kvar för att få till ett samarbete med en enad by. 30

31 Praktiska frågor att beakta Samhällssystemet och alla faktiska faktorer som kan göra att det blir missuppfattningar måste tas upp i projektledningen och referensgruppen. Hur bokför vi för att underlätta redovisningen Hur redovisar man till de nationella finansiärerna Hur förhåller sig nationella finansiärer resp. EU till olika kostnader, vad är godkända kostnader. Om godkända kostnader är olika för finansiärerna så kan det vara idé att se över arbetsfördelningen och budgeten. Hur förhåller man sig vanligtvis till praktiska detaljer kring t ex utbildningar i sin organisation. Hur ska man förhålla sig i projektet? Hur kan man underlätta för den som redovisar projektet. I projektledning och referensgrupp kan man diskutera vilken struktur man tycker är viktig när det gäller utbildningar, redovisningar, information, marknadsföring. Här är det viktigt att man har en öppenhet och respekterar varandras normer och därefter för en dialog kring vilka normer som man tycker att projektet ska genomsyras av. Sök olika kommunikationsvägar för att ha en bra kontakt i projektledningen t ex telefon, e-post, 31

32 webbkamera, videokonferens mm. Men låt inte den här typen av kommunikation inkräkta på de fysiska mötena! Vår erfarenhet är att det är de fysiska mötena som ger samhörighet och bästa resultat! Vår erfarenhet är att det är de fysiska mötena som ger samhörighet och bästa resultat! 32

33 Slutsats Vi i projekt Kompetenscirkeln anser att följande punkter är av stor vikt vid samarbete och utbyte med en annan kultur. Vi har valt att ta upp viktiga punkter som gäller deltagarna och grupperna som deltagit aktivt i projektet samt referensgruppen. Vi har fått mycket positivt stöd från vår grupp, vi har också haft bra feedback från gruppen när vi har jobbat med utveckling av idéer. En bra referensgrupp är ovärderlig för arbetet och projektledningen! Var tydlig, lyhörd och noggrann vid introduktionen av arbetet, tänk på att alla inte har samma referenser att tolka det som sägs. Ge gruppen som ska leda arbetet en ordentlig start, denna grupp är av stort värde som stöd och feedback vid arbetets genomförande! Ge varje person utrymme för sina tankar och idéer. Ta tillvara på varje persons kunskaper och kontakter. Ge god information så alla känner delaktighet och är insatta i de frågor som behandlas. Lyft gärna frågeställningar angående den egna kulturen som var och en kan ta med sig och fundera på för sig själva. I ett senare skede är det bra att ta upp ämnet till diskussion men det är viktigt att alla får sin egen aspekt först. Klargör vad för slags möte vi arbetar med när vi möts över kulturgränserna, vad vill vi uppnå? Synliggör begrepp som normer, grupper/kategorier, fördomar m m. Ta inte för givet att kulturer som liknar varandra nödvändigtvis är lika. Lär dig om den andra och din egen kultur! 33

34 SV, Studieförbundet Vuxenskolan, Region Västerbotten SV arbetar med folkbildning i form av studiecirklar, kulturaktiviteter, utbildning och utveckling. Region Västerbotten har 15 avdelningar med kontor i alla kommuner i länet. Avdelningarna bedriver den operativa verksamheten med cirklar och kulturarrangemang. Regionens uppgift är att fungera som ett utvecklingsstöd gentemot avdelningarna och grundarna (Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och LRF) genom att arbeta med utvecklingsarbete som syftar till verksamhetsutveckling på kort och lång sikt. SV i Västerbotten fokuserar på fyra huvudområden för långsiktig utveckling - Metodutveckling för lokal tillväxt - Satsning på aktiviteter för ungdomar - Bevarande av kulturarvet med inriktning på hantverk - Folkhälsa SV har en lång tradition av att driva utvecklingsarbete i projektform och har dessutom genom hela sin organisation kraftfulla resurser när det gäller kompetens, material, erfarenheter, nätverk etc. SV är projektägare till Kompetenscirkeln. 34

35 SSC, Svenska Studiecentralen Svenska studiecentralen fungerar som serviceorganisation för de finlandssvenska organisationerna och har över 50 medlemsföreningar och en bred förankring i det finlandssvenska civilsamhället som består av ett stort antal aktörer, föreningar och organisationer. SSCs uppgift är att stödja och stimulera det finlandssvenska civilsamhället genom aktiva insatser för lärande individer och organisationer, samt en hållbar lokal och regional utveckling. Svenska studiecentralen upprätthålls av Svenska folkskolans vänner och har kanslier i Nyland, Åboland och Österbotten. SSC vill genom Svensk Byaservice och Center för lokal utveckling (LUC) koordinera och stödja projekt som utgår från de finlandssvenska lokalsamhällenas behov och resurser. SSC är en samhällspolitisk kraft och inspirerar till lokal självaktivitet genom t ex byaråd, föreningar och andra lokala aktörer. SSC har genom Svensk byaservice byggt upp kontaktnät för den svenska byaverksamheten i Finland. 35

36 Samarbetet SV SSC genom åren! I historieböckerna brukar man säga att haven förr i tiden förenade men skogarna skiljde åt. Det betyder att om man går tillräckligt långt tillbaka i tiden så kan man hävda att Västerbotten och Österbotten har starka band. Band som man ännu ser spåren av i kulturlikheter. Men närhistorien i regionen visar att samverkan inte är så självklar. Inom folkbildningen började historien i mitten av 1900-talet med löst samarbete mellan österbottniska distriktsorganisationer. Den organisatoriska basen lades i och med att man i Österbotten grundade Studiefrämjandet Marthorna, Österbottens svenska producentförbund, Österbottens svenska lantbrukssällskap, Nykterhetsförbundet och Svenska Österbottens ungdomsförbund samlade in litet pengar och anställde under höstterminen en ombudsman som hjälpte alla organisationer med studiecirkelarbetet. Men i Sverige var studiecirkeln stark. Och Österbottningarna ville gärna ha litet inspiration från andra sidan viken. Med detta som drivkraft började man redan i slutet av 50- talet organisera resor till Västerbotten och så småningom uppstod traditionen med Västerbotten-Österbotten seminarier. Men färjorna på den tiden var inte isgående. När man ordnade seminarier vintertid så blev man därför tvungen att åka runt Bottenviken för att nå varandra. Man satsade alltså ordentligt på samarbetet. Och det märktes också på föreläsarna. Det var ofta höga politiker och professorer som föreläste. 36

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald

REKRYTERA MERA. Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald REKRYTERA MERA Inspiration för dig som vill rekrytera etnisk mångfald Etnisk mångfald inom arbetslivet Etnisk mångfald utgörs av människor med olika etnicitet. Det är inte olikheterna i sig utan samspelet

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Ledarskap och kommunikation med NLP

Ledarskap och kommunikation med NLP Ledarskap och kommunikation med NLP NLP Business Master Practitioner Fördjupa och förfina din mästerlighet Du fördjupar och lyfter din kunskap flera nivåer. INDIVID TEAM ORGANISATION feedbackprocessen

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Integration Rydaholm Journalnummer: 201-3006

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16)

Hur får vi en levande professionell teater, i ordets rätta bemärkelse, utanför storstäderna? (16) Sammanfattning från Framtidsforum Riksteatern och framtiden-vad är viktigt? Arboga 12 sep Följande ämnen kom upp på schemaväggen och blev prioriterade (antalet pluppar inom parentes) Hur kan vi väcka intresse

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Back To Basic - föredrag om rekrytering

Back To Basic - föredrag om rekrytering Back To Basic - föredrag om rekrytering Vi kan alla önska, vi kan alla ha en vilja. Sitter man ner och inte gör annat än att önska och hoppas på att ens vilja ska uppfyllas så kan man vara säker på att

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Nya perspektiv på invanda mönster. aktivt medarbetarskap Ledardagar Medarbetardagar Planeringsdagar

Nya perspektiv på invanda mönster. aktivt medarbetarskap Ledardagar Medarbetardagar Planeringsdagar Nya perspektiv på invanda mönster aktivt medarbetarskap Ledardagar Medarbetardagar Planeringsdagar Vargen är den art som mest liknar oss människor i flockens uppbyggnad och som vi därför valt att använda

Läs mer

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001.

Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001. 1 Program för det internationella arbetet i Umeå kommun 2001. Bakgrund Den ökade internationaliseringen av ekonomi och samhällsliv har under 1990-talet inneburit att även regioner och kommuner berörs alltmer

Läs mer

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Ledarskap 2013-04-28 1. Vad är viktigt i ditt ledarskap? Ledarskap 2013-04-28 1 LEDARSKAP Vad är viktigt i ditt ledarskap? 1 LEDARSKAPETS ABC Ledarskapets A ditt förhållningssätt Ledarskapets B din etik och moral Ledarskapets C din träningsplanering LEDARSKAPETS

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER

TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER TYNGDLYFTNING FÖR TJEJER En rapport om hur kvinnor kan uppmuntras och introduceras till tyngdlyftningssporten Till Svenska Tyngdlyftningsförbundet och Västerbottens Idrottsförbund Av Lucy Rist och Frida

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS

PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS PROJEKTBESKRIVNING: SHOW EUROPE SHOW BELARUS Denna ansökan avser en begränsad del av projektet Show Europe Show Belarus som Culture Clinic tillsammans med fem andra organisationer har fått beviljat stöd

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015

FÖRETAG SOM VÄXER. Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 FÖRETAG SOM VÄXER Sveriges Arkitekter 4:e mars 2015 JOHN LYDHOLM Vd Sverige LINDA SANTESSON Avdelningschef, region Öst Vad får ett företag att växa? Vilka utmaningar finns i en växande organisation? Vad

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer