evidensbaserad praktik

Transkript

1 evidensbaserad praktik Socialstyrelsen fortsätter att stödja evidensbaserad praktik Radikal förändring på Södermalm Äldreguiden inte välanvänd bland äldre

2 Socialstyrelsen stödjer evidensbaserad praktik Vid årsskiftet integrerades Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, i Socialstyrelsens organisation. IMS arbete fortsätter som tidigare. Det säger Anders Tegnell, chef för avdelningen för kunskapsstyrning på Socialstyrelsen. Det övergripande uppdraget för avdelningen är att bedriva kunskapsstyrning och ge kunskapsstöd för en evidensbaserad praktik inom socialtjänst, hälsooch sjukvård, tandvård, hälsoskydd och smittskydd. Medlen är riktlinjer, vägledningar och andra rekommendationer för hur man ska arbeta, samt stöd för användning och tillämpning. I IMS uppdrag ingick att bistå socialt arbete med att utveckla en evidensbaserad praktik. Vår absoluta ambition är att Socialstyrelsen ska fortsätta arbeta så som IMS gjorde och som visade sig vara framgångsrikt. Vi ska ta med oss den erfarenheten in i fler områden. Socialstyrelsen omorganiserades vid årsskiftet. Den tidigare uppdelningen på verksamhetsområden som hälso- och sjukvård, äldre, individ och familj och så vidare ändrades. Arbetet sker nu över verksamhetsgränserna och socialtjänstfrågor integreras så långt möjligt med hälso- och sjukvård. Den nya organisationen utgår från ett helhetsperspektiv på människan. Evidensbaserad praktik inte bara metoder En evidensbaserad praktik är ett förhållningssätt där man är inställd på ett ständigt och systematiskt lärande. Ett antal olika komponenter finns med och Socialstyrelsen arbetar med dem alla, säger Anders Tegnell. Det krävs kunskap om vilka effekter som olika insatser har. När det gäller socialt arbete finns ännu inte så många utvärderingar och därför genomför Socialstyrelsen en del studier. Foto: Anna-Lena How Vi ska fortsätta att arbeta så som IMS gjorde, säger Anders Tegnell, chef för avdelningen kunskapsstyrning. För att det ska vara meningsfullt att göra utvärderingar behövs ett gemensamt språk, annars riskerar man att jämföra äpplen och päron. Man måste alltså enas om vad till exempel behandling innebär. Socialstyrelsen arbetar därför med att ta fram en gemensam terminologi inom socialtjänstområdet. Resultaten från olika effektutvärderingar måste sammanställas. En enda studie kan ge viss vägledning men för att kunna dra några slutsatser och därmed ge vägledning krävs flera effektutvärderingar, vars resultat pekar åt samma håll. Socialstyrelsen tar fram systematiska översikter och nationella riktlinjer som är baserade på flera studier inom ett visst område. Sprida kunskapen Den kunskap som tas fram måste nå dem som ska använda den så att den blir till nytta för klienter och brukare. Socialstyrelsen arbetar med olika kanaler för spridning, till exempel via Socialstyrelsens webbsida, rapporter, konferenser och seminarier. Att ta hjälp av media är också en väg. När kunskapen väl har nått ut till verksamheterna, är förhoppningen att den ska börja användas. Men det är inte helt lätt att implementera nya metoder, vilket framgår av reportaget om Södermalm (se artikel s. 5). Det krävs både kunskap och uthållighet. Socialstyrelsen ansvarar inte för implementering av nya metoder och insatser men vi vill på olika sätt stödja implementeringen. Det kan vi till exempel göra genom att utveckla vår Metodguide, att anpassa våra rapporter till behoven och målgrupperna, och genom att ta fram stödmaterial till exempelvis chefer som ska genomföra ett förändringsarbete. Följa upp resultat Även om man arbetar med vetenskapligt utvärderade insatser och metoder är det ändå av stort värde att göra egna, lokala uppföljningar, säger Anders Tegnell. Det 2 evidensbaserad praktik

3 är då viktigt att noggrant dokumentera vad man gör, hur väl man följer insatsen/metoden, vilka målgrupper man använder den på och vilka förändringar den leder till för den enskilde brukaren. Om individdata sedan sammanställs på gruppnivå (för en grupp som har fått samma insats) kan den kunskapen användas för verksamhetens utvecklingsoch förändringsarbete. På det viset bygger man lokal kunskap som kan ge underlag för nya uppföljningar, som i sin tur ger ytterligare kunskap, framförallt I Metodguiden beskrivs kortfattat olika metoder och program som används, eller kan komma att användas i Sverige, bland annat utifrån målgrupp, förväntade effekter och vetenskaplig säkerhet. I guiden finns också uppgifter om standardiserade bedömningsmetoder. Metodguiden hittar du här: om hur insatsen/metoden fungerar i den specifika omgivningen. Den nya kunskapen kan leda till att tidigare uppfattningar om insatsers effekter måste revideras. Den kan behöva ändras i enlighet med den nya kunskapen eller kanske till och med tas bort. För så är det ju: Kunskap är färskvara, den utvecklas och förändras med tiden. Tillstånd krävs för anordnare av personlig assistans Från och med den 1 januari 2011 måste verksamheter som anordnar personlig assistans ha tillstånd. Detta efter en ändring i Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ansökan ska göras hos Socialstyrelsen. Assistansberättigade som själva är arbetsgivare ska göra en anmälan till Socialstyrelsen. Under hösten kommer Socialstyrelsen att ta fram ansöknings- och anmälningsblanketter, handläggningsordning och Socialnämnden ansvarig för kvinnojourernas insatser bedömningskriterier. Information kommer att ges kontinuerligt på Socialstyrelsens webbplats. Socialnämnden kan överlåta åt ideella föreningar som kvinnojourer att ge lämpliga stöd- och hjälpinsatser till våldsutsatta kvinnor. Men socialnämnden har likafullt ansvaret för insatsernas kvalitet. Kommunerna kan inte lämna över sitt ansvar för att våldsutsatta kvinnor ska få det stöd och den hjälp som de behöver. Däremot kan de överlämna genomförandet av en insats till någon annan, till exempel en kvinnojour. En förutsättning är att kvinnojouren har förklarat sig villig att genomföra insatsen. Insatserna ska vara av god kvalitet och med det menas till exempel att socialnämnden följer upp verksamheten när det gäller personaltäthet, kompetens, tillgänglighet och säkerhetsanordningar. Om kvinnan inte är nöjd med insatsen kan hon vända sig till Socialstyrelsen, som från och med den 1 januari i år är tillsynsmyndighet över kommunernas socialtjänst. Läs mer i Socialstyrelsens Meddelandeblad (art nr ). Det kan laddas ner och beställas: Foto: evidensbaserad praktik

4 Nya demensriktlinjer sätter individen i centrum I maj i år publicerades de nya riktlinjerna för god vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna ska bidra till en demensvård och omsorg av hög kvalitet i hela landet. De nya riktlinjerna innehåller bland annat rekommendationer om utredningar av personer med demenssjukdom. Idag står cirka 20 procent av personerna i den gruppen helt utan utredning. Detta trots att man vet att en väl utförd utredning med en korrekt ställd diagnos är en förutsättning för att patienter ska få den vård och omsorg som behövs. Riktlinjerna lyfter även fram tre grundläggande förutsättningar för god vård och omsorg. Det krävs ett personcentrerat förhållningssätt, ett multiprofessionellt teamarbete samt fortlöpande utbildning och stöd till personalen. Personcentrerad omvårdnad innebär att man utgår från individen, inte från sjukdomen. Vidare har personer med demenssjukdom ofta behov av insatser från flera olika yrkeskategorier och från flera huvudmän. Därför är det viktigt att insatserna är samordnade och bidrar till kontinuitet för patienten. Vi rekommenderar även att all personal kontinuerligt ges utbildning, handledning och återkoppling, så att deras färdigheter och kunskaper kan komma till godo på bästa sätt för personer med demenssjukdom, säger Ulla Höjgård, projektledare för demensriktlinjerna. Ylva Olsson Foto: IBL bildbyrå A B C Demens ABC ny webbutbildning Sedan juni i år finns en webbutbildning för de nya nationella demensriktlinjerna. Utbildningen vänder sig till alla inom vård och omsorg som arbetar med personer med demenssjukdom. Svenskt demenscentrum har i samarbete med Socialstyrelsen tagit fram webbutbildningen Demens ABC. Syftet med utbildningen är att sprida kunskaper som baseras på de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Utbildningen är gratis och består av övningar, reflektionsfrågor och praktiska råd som avslutas med ett kunskapstest. Stort intresse Sedan lanseringen i juni har intresset för utbildningen varit stort, säger Sara Hjulström, koordinator för Demens ABC: Hittills har personer registrerat sig för Demens ABC och drygt hälften är färdiga med kursen. På många enheter har man valt att först låta några få gå kursen för att sedan vara handledare, så att man på så vis får igång en dialog på arbetsplatsen. Vi får även samtal där de berättar att de ska försöka få alla som jobbar inom området i kommunen att gå kursen. Man vill att Demens ABC ska vara en lägsta ribba för de som jobbar med personer med demenssjukdom. Vissa kommer även att använda Demens ABC som ett kvalitetsmått på sina arbetsplatser. Mer information: demensabc Ylva Olsson 4 evidensbaserad praktik

5 Förr hämtade de in kunskap numera använder de den också När två stadsdelar i Stockholm slogs ihop till en och blev Södermalms stadsdelsförvaltning beslöt den nya ledningen att de skulle börja arbeta mer evidensbaserat. Men hur skulle de göra? På egen hand skulle de inte klara det. Det visste Denise Melin, chef för social omsorg i stadsdelen Södermalm, av egen erfarenhet. Hon hade två gånger tidigare varit med om att försöka implementera ett evidensbaserat arbetssätt. Det misslyckades båda gångerna för jag visste helt enkelt inte hur man skulle göra. Idag vet jag att införandet av en evidensbaserad praktik innebär en mycket större förändring än vad jag trodde. Tvåårigt samarbete Södermalm vände sig till dåvarande IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete) för att få stöd. Det blev ett tvåårigt samarbetsprojekt som pågick 2008 och IMS stöd bestod främst av föreläsningar om aktuell forskning rörande evidensbaserad praktik, implementering och insatser. Som en länk mellan IMS och enheterna och som ett stöd för enhetscheferna utsågs två IMS-ombud per enhet. Ombuden var socialsekreterare som frivilligt tog på sig den uppgiften. De tillsatte också tre metodutvecklare som fortfarande är kvar. Enhetscheferna utbildades i evidensbaserad praktik och för politikerna hölls föreläsningar om evidensbaserad praktik och implementering vid starten av projektet. Ville veta vad de gjorde När projektet startade hade de redan börjat arbeta med vissa evidensbaserade metoder. Fast det hade vi ju egentligen inte eftersom vi inte använde dem på ett systematiskt sätt. Det var lite hipp som happ, säger Denise Melin. Rent generellt hade de dålig koll på vilka effekter deras arbete hade och det var inte tillfredsställande. De ville kunna erbjuda högre kvalitet i arbetet för sina klienter. Det passade också bra att genomföra förändringen i samband med sammanslagningen av stadsdelarna. Vi fick ett gemensamt mål att arbeta mot. Foto: Eva Köhler Vi ville arbeta evidensbaserat för att höja kvaliteten på vårt arbete, säger Denise Melin, chef för social omsorg, Södermalm. Större medvetenhet De håller nu på att analysera sina erfarenheter av projektet. Så här långt kan Denise Melin säga att de har tagit avgörande steg i riktning mot målet, även om hon tycker att det går för långsamt. Tidigare hämtade vi in kunskap men vi var inte beredda att använda den. Nu är vi mer nyfikna på omvärlden och är mer intresserade av att samarbeta med forskare. Idag arbetar de med en mycket större medvetenhet. De planerar allt de gör och deras planer är betydligt mer långsiktiga än tidigare. De går aldrig på kurser eller seminarier utan att ha en plan för hur de ska använda det som inhämtas där. Och vi har lärt oss att det inte är någon idé att fatta beslut om att göra något utan att samtidigt lägga upp en struktur för hur arbetet ska följas upp. Skulle stöttat cheferna mer En insikt som Denise Melin och hennes enhetschefer har fått är att det är oerhört viktigt med en stark ledningsgrupp i ett förändringsarbete. Som enhetschef blir man ständigt ifrågasatt men måste ändå hålla fokus på målet och orka driva på arbetet. För att stärka ledningsgruppen tog de därför hjälp av en extern konsult. Så här i efterhand inser jag att jag borde ha stöttat enhetscheferna bättre. Jag skulle också sett till att vi i ledningsgruppen hade haft mer tid för diskussion och reflektion. Och jag skulle ha tänkt på att tydligt visa på varje framsteg vi gjorde. Det skulle ha betytt mycket, tror jag, för att uppmuntra och höja motivationen. Förankring Från första början såg de till att ha politikerna med sig och de informerades kontinuerligt under hela projekttiden. Våra politiker är verkligen intresserade av en kunskapsbaserad praktik och förändringsarbetet har påverkat målen i vår verksamhetsplan. Den 1 oktober ska de vara klara med ett socioekonomiskt bokslut, som varit en del av projektet. För första gången kommer de att ha ett material att utgå ifrån när de gör upp verksamhetsplanen. En sak är helt säker: Vi kommer aldrig att gå tillbaka till vårt gamla sätt att arbeta, säger Denise Melin. Läs mer Södermalmsprojektet ett försök att implementera evidensbaserad praktik inom socialtjänsten publikationer2010/ evidensbaserad praktik

6 Öppna jämförelser både kontroll och sporre Med öppna jämförelser kan olika verksamheter se hur de ligger till i förhållande till andra och förhoppningsvis bli sporrade till att göra förbättringar. För beslutsfattarna är jämförelserna till hjälp när de ska prioritera. Med öppna jämförelser ökar också allmänhetens insyn i verksamheterna. På sikt kommer patienter och brukare att få information som de har nytta av inför val av vård- och omsorgsgivare. Det övergripande syftet med de öppna jämförelserna, som finns inom flera områden av hälso- och sjukvård och socialtjänst, är att kvaliteten och effektiviteten i vården och omsorgen ständigt ska förbättras, säger Mona Heurgren, chef för den enhet som ansvarar för öppna jämförelser på Socialstyrelsen. På enheten arbetar drygt 20 personer med i huvudsak två uppgifter: öppna jämförelser inom socialtjänst och hälsooch sjukvård, och utveckling och förvaltning av beskrivningssystem av innehåll och kostnader i vård och omsorg. Idogt samlande Bakom de öppna jämförelserna ligger ett idogt insamlande av fakta från en rad olika källor, framför allt register och databaser. Vissa uppgifter har insamlats via enkäter. Ett exempel är Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, som i år publiceras för fjärde gången. Underlaget till den kommer från Dödsorsaksregistret, Medicinska födelseregistret, Patientregistret, Läkemedelsregistret, Cancerregistret, Vårdbarometern, SKL:s ekonomistatistik med många fler register och databaser. Parallellt med datainsamlingen pågår utvecklingen av indikatorer som kan spegla olika dimensioner av kvalitet och effektivitet inom vård och omsorg, berättar Mona Heurgren. Socialstyrelsen tar fram indikatorer inom en rad olika områden, bland annat för riktlinjerna och arbetet med God vård. Vi driver även utveckling av indikatorer inom ramen för öppna jämförelser och då ofta tillsammans med olika professionella inom vård och omsorg. Alltfler indikatorer Indikatorerna ökar för varje publiceringsomgång. Den första versionen av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet omfattade 57 indikatorer medan den fjärde, för 2009, omfattade 125 indikatorer. Rapporten för 2010 omfattar 140 indikatorer. Fördelen med utvecklingen är att en allt större del av vården och omsorgen kan beskrivas och jämföras. Nackdelen är att det kan bli svårare att få överblick och tränga in i materialet för de olika målgrupperna. Öppna jämförelser av socialtjänsten kommer Socialstyrelsen har nu fått i uppdrag av regeringen att i samverkan med SKL publicera motsvarande öppna jämförelser av socialtjänstens kvalitet och effektivitet ska arbetet vara klart. Under hösten ska vi på Socialstyrelsens webbplats publicera indikatorer för äldreomsorgen inklusive kommunernas hemsjukvård, omsorgen om personer med funktionsnedsättning, den sociala barn- och ungdomsvården samt missbruks- och beroendevården. I december kommer en särskild rapport om öppna jämförelser för äldre, säger Mona Heurgren. Socialstyrelsens egna jämförelser Utöver de öppna jämförelser som görs tillsammans med andra, till exempel SKL, publicerar Socialstyrelsen också egna öppna jämförelser och utvärderingar som utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Just nu pågår ett arbete med öppna jämförelser och utvärderingar inom strokevården. Foto: Det övergripande syftet med de öppna jämförelserna är att vården och omsorgen ständigt ska förbättras, säger Mona Heurgren. 6 evidensbaserad praktik

7 Äldreguiden ännu inte på var åldrings läppar Äldreguiden finns på I november kommer fjärde versionen av Äldreguiden som är en tjänst på Socialstyrelsens webb. Den sig vänder sig till äldre och deras anhöriga men hittills är det inte så många äldre som använt den. Kommunerna är de flitigaste användarna. Den första versionen av Äldreguiden kom En undersökning som Socialstyrelsen genomförde i tre kommuner 2009 visade att av 154 äldre som flyttat till äldreboende (eller deras anhöriga) var det sju som kände till guiden och två som hade använt den. Det resultatet var inte särskilt överraskande, säger Gert Alaby, som varit projektansvarig för Äldreguiden. När vi byggde Äldreguiden tänkte vi att det till en början var anhöriga och äldre i allmänhet som mest skulle använda den och inte äldre som flyttat till äldreboende. Men på sikt kommer vi att få fler äldre som ska välja utförare som användare eftersom fler äldre kommer att ha datorvana. Dessutom kommer kundvalssystemen i allt fler kommuner. Förutom datorovana kan en orsak till den låga användningen bland äldre vara att många ännu inte känner till att Äldreguiden finns, trots att Socialstyrelsen har informerat om den på olika sätt. Den bästa marknadsföraren har de lokala medierna varit. Och Expressen har varje år publicerat uppgifter ur Äldreguiden, säger Gert Alaby. Syftet med Äldreguiden är att göra det lättare för äldre och närstående att få reda på hur förhållandena på olika äldreboenden, hemtjänst och dagverksamheter är och utifrån det kunna påverka och välja. Uppgifter redovisas även på kommunnivå och för stadsdelar i storstäderna. Äldreguiden bygger på uppgifter som samlas in årligen via en webbenkät till kommuner, landsting och enskilda utförare, men också på registerdata. Välkänd eller inte? När Evidensbaserad Praktik ringer till fem ordförande för lokala PRO-avdelningar har ingen av dem använt guiden. Fyra känner över huvud taget inte till den. En har placerat ut informationsmaterial om Äldreguiden på lokalkontoret men inte själv använt den. Guy Lööv, intressepolitisk ombudsman på Pensionärernas Riksorganisation, PRO, berättar att de fick många frågor om Äldreguiden när första versionen kom. Idag är det ett fåtal som hör av sig. Han tror att många nu känner till Äldreguiden och vet hur den ska användas. Men han säger å andra sidan: Den vanligaste frågan vi får är om det över huvud taget finns någon jämförelseguide. På Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF, säger vice ordförande Gunvor Petersson att hon själv använder Äldreguiden mycket. När hon besöker lokalavdelningarna går hon igenom äldreomsorgen i deras kommuner utifrån Äldreguiden. De avdelningar inom SPRF som jag har besökt har god kännedom om hur Äldreguiden ska tolkas och användas. Vill ha den mer detaljerad Äldreguiden har sina brister men det är trots allt den bästa jämförelseguiden man kan få på området, anser Guy Lööv. Fast den borde vara mer detaljerad. Det borde till exempel stå om det finns stationerad nattpersonal på ett boende. Äldreguiden utvecklas år för år. Mått och indikatorer kommer delvis att förändras men det finns en konflikt mellan överskådlighet och informationsmängd, säger Gert Alaby. Det finns en övre gräns för hur detaljerad man kan bli och dessutom vill ju olika personer veta olika detaljer. Riskbedömningar en nyhet En nyhet för i år är att brukarundersökningar kommer att visas för varje kommun och för stadsdelar i storstäderna. En annan nyhet är att Äldreguiden innehåller riskbedömning för fall, trycksår, undernäring och läkemedelsgenomgång. Ännu kan inte alla redovisa antalet fallolyckor och trycksår och därför redovisar vi hur många äldre som fått riskbedömning. Alltså: Hur ser till exempel fallrisken ut med hänsyn tagen till användning av läkemedel, de boendes fysiska status med mera på ett visst boende, förklarar Gert Alaby. Ny målgruppsanpassad webbplats Gert Alaby berättar att nästa steg är att utveckla en webbplats som är målgruppsanpassad för chefer/politiker, personal och äldre/närstående. Den nya webbplatsen ska ha uppgifter om hela socialtjänsten och beräknas vara klar Ylva Olsson På sikt kommer fler äldre att ha datorvana och då kommer sannolikt fler av dem att använda Äldreguiden. Foto: Brand X Pictures evidensbaserad praktik

8 Varför blir människor biståndsberoende? Idag saknas en nationell bild av orsakerna till att människor inte kan försörja sig själva. Sedan årsskiftet ligger en ny modell till grund för kommunernas registrering och insamling av dessa uppgifter. Foto: Det varierar på vilket sätt kommuner samlar in uppgifter om orsaker till invånarnas behov av ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen har tagit fram en modell som sedan den 1 januari 2010 ligger till grund för kommunernas datainsamlingar. Under hösten 2009 genomfördes en testinsamling enligt modellen. Tveksamma resultat Testinsamlingen visade att nästan hälften av biståndsmottagarna hade försörjningshinder relaterade till arbetslöshet. De föga överraskande resultaten måste dock tolkas med stor försiktighet. Vi fick inte in svar från alla kommuner, och det material som kom in hade kvalitetsbrister. Bland annat registrerades försörjningshinder på ett oriktigt sätt. Exempelvis registrerades en del bi- ståndsmottagare över 65 år felaktigt som arbetslösa, säger Ingrid Jonasson, utredare på Socialstyrelsen. Viktig medverkan Från och med 2011 är ambitionen att kommunernas uppgifter ska ingå i den officiella statistiken om ekonomiskt bistånd. En förutsättning för att det ska fungera är att fler kommuner deltar och att kvaliteten blir bättre. Vi har inte gjort några förändringar i modellen men vi hyser gott hopp om att fler kommuner ska medverka och följa instruktionerna så att vi får en högre kvalitet på det insamlade materialet, säger Ingrid Jonasson. Ylva Olsson Nytt stöd i arbetet mot hemlöshet Socialstyrelsen arbetar med ett nytt material på webben som stöd till kommunala beslutsfattare och praktiker i arbetet mot hemlöshet. Det handlar om att få en hel kedja av insatser att fungera. Vi vill ge kommunerna stöd i det arbetet, säger projektledare Annika Remaeus på enheten för Vägledning. För att kunna bedriva ett effektivt arbete mot hemlöshet behöver man söka svar på en rad frågor: Hur många är hemlösa i kommunen? Hur många barn riskerar att drabbas av vräkning? Hur många personer ska snart skrivas ut från psykiatrisk vård utan att ha en bostad ordnad? Grunden för det material en slags manual som håller på att tas fram är de skrifter som publicerats inom ramen för den strategi mot hemlöshet som regeringen antog år Syftet är att underlätta för kommunerna att ta fram handlingsplaner, genomföra kartläggningar, använda olika källor, fatta beslut om boendelösningar samt genomföra uppföljningar och utvärderingar. Mycket kunskap har vunnits under arbetet med hemlöshetsstrategin. Nu gäller det att förankra kunskapen lokalt, säger Annika Remaeus. Det nya materialet kommer att vara färdigt till årsskiftet. Daniel Wiklander Evidensbaserad praktik utkommer med 4 nummer per år Ansvarig utgivare: Anders Tegnell Redaktör: Foto omslagsbild: Prenumerera på Evidensbaserad praktik Prenumerera via e-post i pdf-format Prenumerationen är gratis Beställa: ebp@socialstyrelsen.se 8 evidensbaserad praktik Artikelnummer: Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, oktober Beställ våra publikationer Socialstyrelsens beställningsservice, Stockholm e-post: socialstyrelsen@strd.se fax: Publikationer kan också laddas ner/ beställas på Kontakt Socialstyrelsen Socialstyrelsen Stockholm telefon: (växel) e-post: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Medarbetares e-postadress: fornamn.efternamn@socialstyrelsen.se