Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet

Transkript

1 Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet ÖK-sekretariatet Lägesrapport om genomförandet av landsbygdsprogrammet Syfte med behandlingen i övervakningskommittén Övervakningskommittén (ÖK) ska granska programmets genomförande och framstegen när det gäller att uppnå dess mål. Lägesrapporten ger möjlighet för ledamöterna i ÖK att följa programmets genomförande hittills. Förväntningar på ledamöterna i övervakningskommittén Ledamöterna i övervakningskommittén förväntas ta del av innehållet i lägesrapporten för att få kännedom om programmets genomförande hittills och för att kunna bidra med förslag på vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas för att få ett bättre genomförande. Efter mötet förväntas ledamöterna återföra relevant kunskap till sina respektive organisationer. Ledamöterna i ÖK kan efterfråga ytterligare underlag som behövs för att kunna följa programmet. Bakgrund Jordbruksverket har tagit fram en lägesrapport för genomförandet av landsbygdsprogrammet, som bland annat visar ansöknings-, besluts- och utbetalningsläget den 18 september Lägesrapporten ger också en bild av möjligheterna att uppnå de delmål som är kopplade till programmets resultatreserv. För miljöersättningar, ekologiskt jordbruk, kompensationsstöd samt djurvälfärdsersättningar är antal hektar och djurenheter tagna från SAM-ansökan 2017 d.v.s. samma siffror som har presenterats tidigare.

2 Sammanfattning av lägesrapporten Målet för handläggningstider för ansökan om stöd är att 90 % av ansökningar om stöd ska få beslut inom 6 månader. Totalt klarar vi detta för endast 30 % av ärendena. Denna siffra dras ner mycket på grund av den ryggsäck av ansökningar om stöd som byggdes upp i programstarten innan stödmyndigheterna kunde komma igång med att fatta beslut. Ryggsäcken börjar nu emellertid att sjunka, men det finns ändå drygt ansökningar som inte har beslutats. Något som är positivt för programmet är det höga söktrycket, detta leder emellertid till att stödmyndigheterna inte hinner med att handlägga, vilket innebär att ärendebalanser byggs upp. När det gäller den övergripande bilden av ansökningstrycket och beviljandetakten är bedömningen att vi troligen når målen för alla unionsprioriteringar (UP), med undantag för UP 5, Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. När det gäller ansökningstrycket för UP 5 bedömer vi att det kan minska dels för att det finns andra finansieringskällor ( Klimatklivet ) att ansöka från och dels på grund av den nuvarande marknadssituationen med lönsamhetsproblem. Att beviljandetakten är långt under linjär utveckling beror framförallt på långa handläggningstider och att när det gäller investeringsstöd till gödselbaserad biogas som är den budgetmässigt dominerande delåtgärden inom UP 5, tar det även lång tid att få alla tillstånd och övriga beslut som krävs. Jordbruksverket för en dialog och diskussion med länen om anledningar och åtgärder för det låga utfallet (beviljat stödbelopp) inom UP 5 och även den vikande efterfrågan inom vissa insatsområden inom UP 5. Dialogen kommer att fortsätta så snart programändringen är på plats. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (den 30 september 2010) var beviljandetakten totalt för hela programmet 47 % och nu är den 44 %. Jordbruksverket gör därför bedömningen att även om vi har höga ärendebalanser så går genomförandet av programmet relativt bra. Ärendebalansen för ansökningar om utbetalning inom landsbygdsprogrammet ökar i nuläge något (med ungefär 30 ärenden i månaden) och det finns drygt ärenden som väntar på beslut. Målet för handläggningstider för utbetalning om stöd är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska få beslut inom 4 månader. Totalt klarar vi detta för 81 % av ärendena. Utbetalningstakten är förhållandevis god när det gäller UP 3, där djurvälfärdsersättningar är den budgetmässigt största åtgärden, och UP 4, där kompensationsstöd, miljöersättningar och ekologiskt jordbruk dominerar. För övriga unionsprioriteringar är utbetalningstakten låg eller mycket låg, vilket främst beror på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Detta är problematiskt eftersom det försvårar möjligheten att uppfylla delmålen som är kopplade till resultatreserven. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (den 30 september 2010) hade 38 % betalats ut totalt för hela programmet och nu har 28 % betalats ut. EU:s totala utbetalningar t.o.m. augusti 2017 avseende landsbygdsprogram uppgår till 22,68 % att jämföra med siffran för Sverige som är 28,56 %, vilket innebär att vi ligger över genomsnittet. Jordbruksverket gör därför bedömningen att utbetalningstakten i stort sett ser bra ut, men i förväntningar från stödsökarna finns det utmaningar när det gäller de areal- och djurbaserade ersättningarna. 2

3 För UP 5 finns det en tydlig risk att delmålet, som ska vara uppnått till den 31 december 2018, inte kommer att uppnås. Anledningen till detta hänger samman med förklaringarna ovan om minskande ansökningstryck, låg beviljandetakt och därmed också låg utbetalningstakt. Det finns därför risk för att pengar (drygt 16 mnkr) kommer att omfördelas till en annan UP där delmålen har uppnåtts. Även för UP 6 kan det bli problem att uppfylla delmålen, men inom denna UP finns ett högt ansökningstryck och en hög beviljandegrad. För övriga UP är prognosen för att uppnå delmålen god. Det är svårt att dra några slutsatser om utfallet för de faktiskt slututbetalade pengarna respektive det faktiska antalet jordbruksföretag/investeringar/insatser/hektar kopplade till resultatreserven ännu. Eftersom det tar viss tid innan slututbetalningar kommer till stånd blir det missvisande att mäta utifrån ett riktvärde som bygger på en linjär utveckling. När vi ser på en mer detaljerad nivå finns det vissa insatsområden där utvecklingen av genomförandet är sämre än vad den övergripande bilden visar. Dessa insatsområden är som regel små rent budgetmässigt eller så har ansvarig stödmyndighet medvetet valt att i nuläget prioritera andra satsningar. När det gäller stöd till stängsel har länsstyrelserna signalerat att budgeten inte är tillräcklig. I dagsläget har en länsstyrelse redan beviljat hela sin budget och ytterligare en länsstyrelse har ett mycket begränsat belopp kvar. När det gäller stöd till bredband står handläggningen i princip still på de flesta länsstyrelser i väntan på programändring och ytterligare budget. Åtta av 20 länsstyrelser har mindre än 1 mnkr kvar att besluta om och sex av 20 har mellan 1 till drygt 5 mnkr kvar att besluta om. Uppföljning från förra ÖK-mötet Svårighet att uppnå delmålen för UP 5, Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. Finns även en viss risk för att delmålen för UP 6, Utveckling på landsbygden, inte kommer att uppnås. Sedan förra mötet har Jordbruksverket haft dialog med Västra Götaland, Halland, Kalmar och Jönköping. Planen är att hinna med en länsstyrelse i månaden och näst är Skåne på tur. De län man har diskuterat med bedömer att deras tilldelade budget för investeringsstöden inom UP 5 kommer att gå åt. Lågt ansökningstryck beror enligt länen på lång handläggningstid, liten regional budget eller på att många av investeringarna redan är gjorda, t.ex. när det gäller övergång från flyt till fastgödsel. En sak som har lyfts fram är samordningen med klimatklivet som inte riktigt hunnit sätta sig på alla länsstyrelser ännu. Beviljandetakten ligger långt under den linjära utvecklingen för stöd till EIP (med undantag för 16.1/2a) Jordbruksverket som handlägger dessa ärenden har de senaste månaderna ökat handläggningstakten, vilket gör att det nu ser bättre ut även om beviljandetakten fortfarande ligger under den linjära utvecklingen. Ansökningstrycket ligger långt under den linjära utvecklingen för vissa insatsområden. Detta gällde flera insatsområden för stöd till kompetensutveckling, rådgivning och samarbete. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har prioriterat att handlägga ärenden inom dessa områden framför att göra nya utlysningar och upphandlingar, vilket har lett till att det ser bättre ut nu, men det finns fortfarande några insatsområden där man inte har gjort någon utlysning eller upphandling ännu. Ansökningstrycket är också lågt för vissa miljöinvesteringar som engångsröjning av betesmark, reglerbar dränering, anlägga tvåstegsdiken samt återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet. Likaså stöd till natur- och kulturmiljö hade lågt 3

4 söktryck men det har nu ökat markant från 16 till 60 %. Även stöd till hotade husdjursraser har ett lågt ansökningstryck. Prioriterade frågor att jobba vidare med De insatser som förvaltande myndighet prioriterar på kort sikt är att öka takten och effektiviteten i handläggningen av ansökan om stöd i syfte att få igång verksamheten och öka förutsättningarna för att nå programmets delmål vid utgången av När det gäller projektoch företagsstöd är handläggningstiderna i dagsläget orimligt långa. Jordbruksverket har tagit fram en handlingsplan för att åtgärda ärendebalanserna, den omfattar tre områden: Öka antal handläggningsresurser Förändring av rutiner/moment för snabb märkbar förändring av handläggningstiden Ständiga förbättringar dvs systematiskt påbörja ett förbättringsarbete kring handläggningsrutiner inom givna ramar När det gäller den första punkten ser resursläget och behovet olika ut på de 25 myndigheter som handlägger stöd inom landsbygdsprogrammet. För Jordbruksverkets del har behovet av resurser för handläggning bedömts till ca handläggare samt 2-3 personer för generellt arbete med utvecklingsfrågor kopplat till handläggningen. Hittills har 10 nya resurser satts in i handläggning från nyrekrytering och omplacering inom Jordbruksverket. När det gäller förändring av rutiner har en analys genomförts av handläggningsprocessen kring vilka handläggningsmoment som tar längst tid. Utifrån den analysen har några utredningsområden identifierats och bl.a. startat kring momentet för rimlighetsbedömning och bakomliggande orsaker till att stödsökanden ofta måste komplettera sina ansökningar. Det har även tagits ett principbeslut på ledningsnivå som ger ramar för förenklingar av handläggningskontroller. Andra områden som kommer att ses över är informationen till sökanden. Förenklingsarbetet kommer ha stort fokus under hela hösten för att sedan övergå i ett mer systematiskt arbete med löpande ständiga förbättringar. Vidare prioriterar Jordbruksverket arbetet med att slutföra den IT-utveckling som krävs för att på ett effektivt sätt göra slututbetalningar av arealbaserade ersättningar samt för att kunna följa upp dessa ersättningar på ett effektivt sätt och därigenom analysera måluppfyllelse och behov av ytterligare insatser i programgenomförandet. Jordbruksverket ser också ett par åtgärder, som behöver genomföras för att förbättra ansökningstrycket och beviljandetakten, och som nu när programändringen beslutas kan sättas igång. Det handlar t.ex. om att fördela de reserver som finns centralt hos Jordbruksverket och om att sätta in åtgärder för insatser med lågt söktryck. 4

5 Handläggningstider för ansökningar om stöd Målet för handläggningstider för ansökan om stöd är att 90 % av ansökningar om stöd ska få beslut inom 6 månader. Totalt klarar vi detta för endast 30 % av ärendena. Denna siffra dras ner mycket på grund av den ryggsäck av ansökningar om stöd som byggdes upp i programstarten innan stödmyndigheterna kunde komma igång med att fatta beslut. En del stödmyndigheter pekar också på att beslutsfattandet har stoppats upp eftersom budgetreserverna inte har fördelats i avvaktan på den pågående programändringen. 3% 35% 30% 32% 0-6 månader 7-12 månader månader mer än 24 månader Något som är positivt för programmet är det höga söktrycket, exempelvis stöd till bredband var översökt redan tidigt under programperioden. Det höga söktrycket gör emellertid att stödmyndigheterna inte hinner med att handlägga, vilket leder till att ärendebalanser byggs upp. Diagrammet nedan visar att ryggsäcken nu börjar sjunka, men det finns ändå drygt ansökningar som inte har beslutats. Vissa stödmyndigheter har valt att prioritera handläggning istället för att göra nya utlysningar eller upphandlingar vilket medför att ansökningstakten och ärendebalansen inom dessa områden avtar. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (den 30 september 2010) var beviljandetakten totalt för hela programmet 47 % och nu är den 44 %. Jordbruksverket gör därför bedömningen att även om vi har höga ärendebalanser så går genomförandet av programmet relativt bra Ärendebalans Ärendebalans 5

6 Följande tre bilder visar hur väl man lyckas med att nå målet på tre av programmets stödmyndigheter. På länsstyrelserna har det kommit in ca ansökningar om stöd varav 58 % har beslutats, i 27 % av dessa har beslut fattats inom 6 månader. Knappt ärenden väntar på beslut. Länsstyrelserna är de stödmyndigheter som mest har påverkats av att stöd öppnades för ansökan långt tidigare än det var möjligt att handlägga och fatta beslut och att söktrycket är mycket högt. Detta påverkar kraftigt deras möjlighet att nå målet. 3% 39% 27% 31% 0-6 månader 7-12 månader månader mer än 24 månader På Jordbruksverket har det kommit in knappt ansökningar om stöd varav 81 % har beslutats, i 53 % av dessa har beslut fattats inom 6 månader. Knappt 190 ärenden väntar på beslut. 16% 0% 31% 53% 0-6 månader 7-12 månader månader mer än 24 månader Inom lokalt ledd utveckling har drygt ansökningar om stöd kommit in varav 40 % har beslutats, i 31 % av dessa har beslut fattats inom 6 månader. Drygt 700 ärenden väntar på beslut. 0% 14% 31% 55% 0-6 månader 7-12 månader månader mer än 24 månader 6

7 Handläggningstider för ansökan om utbetalning Diagrammet nedan visar att ärendebalansen för ansökningar om utbetalning inom landsbygdsprogrammet ökar något. 274 ärenden kommer in per månad och 241 beslutas. Antal beviljade ärenden är en indikation på antalet förväntade utbetalningar, det blir ca 2,5 utbetalningar per huvudärende Ärendebalans Bilden visar andel beslutade förskott, delutbetalningar respektive slututbetalningar inom landsbygdsprogrammet. 40% 14% 46% Beslutade förskott Beslutade delutbetalningar Beslutade slututbetalningar Målet är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska få beslut inom 4 månader. Totalt klarar vi detta för 81 % av ärendena. 2% 17% 81% 0-4 månader 5-8 månader 9-12 månader 7

8 Följande tre bilder visar hur väl man lyckas med att nå målet på tre av programmets stödmyndigheter. På länsstyrelserna har det kommit in drygt ansökningar om utbetalning varav 76 % har beslutats, i 79 % av dessa har beslut fattats inom 4 månader. 2% 19% 79% 0-4 månader 5-8 månader 9-12 månader På Jordbruksverket har det kommit in 340 ansökningar om utbetalning varav 58 % har beslutats, i 84 % av dessa har beslut fattats inom 4 månader. 1% 15% 84% 0-4 månader 5-8 månader 9-12 månader Inom lokalt ledd utveckling har det kommit in 450 ansökningar om utbetalning varav 69 % har beslutats, i 91 % av dessa har beslut fattats inom 4 månader. 9% 91% 0-4 månader 5-8 månader 8

9 Handläggning och utbetalning av areal- och djurbaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet Utbetalningsplanen för stöd och ersättningar sökta under 2017 visar att 75 % av stödbeloppet kommer att börja betalas ut den 20 oktober 2017 för: - miljöersättning för vallodling, betesmarker och slåtterängar samt minskat kväveläckage, - alla miljöersättningar med åtaganden från , - ekologisk produktion, - kompensationsstöd - djurvälfärdsersättningar beslutade under förra programperioden Delutbetalning på 95 % för miljöersättning för skyddszoner påbörjas något senare, nämligen den 8 december Slututbetalningar påbörjas under december 2017 för vissa delar av miljöersättning för betesmarker och slåtterängar, för miljöersättningar och för kompensationsstöd. För övriga ersättningar nämnda ovan påbörjas slututbetalningarna under För vissa ersättningar görs ingen delutbetalning utan slututbetalningarna påbörjas den 28 december 2017, det gäller för: - miljöersättningar för fäbodar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar och hotade husdjursraser - djurvälfärdsersättningar Det återstår att betala ut slututbetalningar på mellan 5 och 15 % av stödbeloppet för ersättningar sökta under 2015 och 2016 för: - miljöersättning för vallodling samt betesmarker och slåtterängar - ekologisk produktion och för stöd och ersättningar sökta under 2016 för: - miljöersättning för minskat kväveläckage samt skyddszoner - kompensationsstöd Dessa slututbetalningar följer samma plan som för ansökningar för 2017 med undantag för kompensationsstöd där slututbetalningar redan har påbörjats. Jordbruksverket gör bedömningen att utbetalningstakten ser relativt bra ut, men i förhållande till förväntningar från stödsökarna finns det utmaningar när det gäller de areal- och djurbaserade ersättningarna inom landsbygdsprogrammet. 9

10 Temperaturmätning en bild av genomförandet Jordbruksverket genomför regelbundet en s.k. temperaturmätning av alla EU-program som myndigheten ansvarar för. Detta innebär att vi försöker skapa en bild över genomförandet av respektive program med ambitionen att denna ska vara överskådlig och förståelig, även för den som inte dagligdags arbetar med programmen. Temperaturmätning kommer fortsättningsvis att utgöra en av de viktigaste delarna av lägesrapporteringen till ÖK. För att bättre kunna förstå nedanstående tabeller har vi i bilaga 1 förklarat viktiga begrepp, antaganden och dylikt. Bakgrundsdata till temperaturmätningen finns i bilaga 2 (där framgår genomförandet i kronor istället för procent). För att kunna bedöma hur genomförandet är vid en given tidpunkt måste vi sätta detta i relation till något. Vi har valt att anta att genomförandet utvecklas linjärt. Vi antar alltså att lika många ärenden beviljas respektive utbetalas varje månad under programperioden och får på så sätt fram ett riktvärde som vi kan förhålla oss till. Vi vet samtidigt att så inte är fallet och det är inte fastställt i programmet att det ska vara en jämn årligt takt, varför detta riktvärde ska användas med försiktighet. När det gäller färg- och symbolmarkeringen, d.v.s. bedömningen om vi troligen når målen (grön glad gubbe), eventuellt når målen (gul neutral gubbe) eller ser stora problem med att nå målen (röd ledsen gubbe), har vi använt oss av den skala som är beslutad för Jordbruksverkets årsredovisning. Mer om antagandet och skalan kan du läsa i bilaga 1. Temperaturmätningen består av två delar, en övergripande del och en mer detaljerad del. Temperaturmätning del 1 unionsprioriteringsnivå Temperaturmätning del 1 är på unionsprioriteringsnivå, från unionsprioritering (UP) 2 till 6. UP 1, Kunskapsöverföring och innovation, är horisontell och ingår i de övriga unionsprioriteringarna. Den övergripande delen är i sin tur uppdelad i två delar, där den första delen visar budgetutnyttjande kolumnerna till vänster om den streckade vertikala linjen och denna del omfattar alla insatsområden i programmet (med undantag för TA-pengar). Kolumnerna till höger om den streckade vertikala linjen ska visa en prognos och det faktiska utfallet för de utbetalningsmål (endast slututbetalningar) samt de antalsmål (antal företag/investeringar/insatser/hektar) som är kopplade till resultatreserven. Dessa mål kallas delmål eller milstolpar och ska uppnås senast den 31 december Om delmålen inte uppnås inom en unionsprioritering finns det risk för att resultatreserven (som utgör 6 % av EUs budgetandel inom respektive UP) måste flyttas till en annan unionsprioritering där delmålen har uppnåtts. Utbetalningsmålen bygger på alla insatsområden inom respektive unionsprioritering, medan antalsmålen ibland bara bygger på vissa insatsområden inom unionsprioriteringen. 10

11 Landsbygdsprogrammet Totalbudget mnkr Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft (Andel av total budget 8 %) Unionsprioritering 3 Djurvälvärd och kort livsmedelskedja (Andel av total budget 4 %) Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skrogsbruk (Andel av total budget 61 %) Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi (Andel av total budget 2 %) 137% J 57% J 20% K 77% J 76% J 22% K 33% K 165% J 39% K 30% K 171% J 68% K 65% K 0% L 238% J 38% K 134% J Mål ska ändras Mål ska ändras 41% K Mål ska ändras 52% J 14% K 4% L 37% K 94% J 11% L 48% K Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden (Andel av total budget 21 %) 129% J 57% J 4% L 90% J 72% J 7% L 18% L TA (Andel av total budget 4 %) Ansökt stödbelopp i fördelad budget minus beviljat belopp Budgetutnyttjande Beviljat stödbelopp i fördelad budget Utbetalt stödbelopp i fördelad budget Slututbetalt belopp i 85 % av delmålet Prognos Delmål (t.o.m. 2018) Slututbetalda jordbruksföretag /investeringar/ insatser/hektar jordbruksmark i Slututbetalt belopp i Slututbetalda jordbruksföretag /investeringar/ insatser/hektar jordbruksmark i 85 % av delmålet 85 % av delmålet 85 % av delmålet *För miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd samt djurvälfärdsersättningar motsvaras kolumn 2 Ansökt stödbelopp i fördelad budget minus beviljat belopp av en prognos för ansökt stödbelopp i förhållandet till total budget minus utbetalt belopp. Utfall Mål ska ändras Vid förra temperaturmätningen i mars 2017 låg ansökningstrycket 1 (kolumn 2) för UP 3 något under den linjära utvecklingen, men nu framgår det att alla UP ligger över eller högt över linjär utveckling. När det gäller UP 5 kan efterfrågan minska eftersom vissa projekt samtidigt ansöker om pengar från Klimatklivet (pengar från Naturvårdsverket). Vi har redan sett några stora ansökningar där stödsökarna har fått pengar från Klimatklivet och då dragit tillbaka sin ansökan inom landsbygdsprogrammet. En annan faktor som påverkar antalet ansökningar kan vara den nuvarande marknadssituationen med lönsamhetsproblem. Beviljandetakten (kolumn 3) är högre än linjär utveckling inom UP 2 och 6, vilket kan förklaras med att budgetmässigt stora delåtgärder inom dessa unionsprioriteringar öppnades 1 Ibland är ansökningstrycket lågt även om efterfrågan kan vara stor inom ett visst område. Detta kan förklaras av att inom vissa insatsområden (t.ex. kompetensutveckling, rådgivning och samarbete) används i hög utsträckning utlysning och upphandling, vilket innebär att ansökningar inte kan komma in om det inte finns en pågående utlysning eller upphandling. 11

12 för ansökan ungefär ett år innan övriga delåtgärder, vilket innebär att stödmyndigheterna har kommit längre i handläggningen av dessa delåtgärder jämfört med övriga. Beviljandetakten inom UP 3 ligger något under linjär utveckling men ser ändå relativt bra ut. Det beror till stor del på djurvälfärdsersättningar som är den budgetmässigt största delåtgärden och inom UP 3. Inom UP 4 dominerar miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd. Inom dessa åtgärder har hittills väldigt få åtaganden beviljats och därför har denna ruta lämnats tom även om det finns andra delåtgärder inom denna UP där stöd har beviljats (detta förtydligas längre fram under Temperaturmätning del 2). Sen i mars har beviljandetakten inom UP 5 ökat något (från 6 till 14 % dvs. från rött till gult) men bilden är fortfarande problematisk. Detta beror framförallt på långa handläggningstider. När det gäller investeringsstöd till gödselbaserad biogas, som är den budgetmässigt dominerande delåtgärden inom UP 5, tar det även lång tid att få alla tillstånd och övriga beslut som krävs. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (den 30 september 2010) var beviljandetakten totalt för hela programmet 47 % och nu är den 44 %. 2 Jordbruksverket gör därför bedömningen att även om vi har höga ärendebalanser så går genomförandet av programmet relativt bra. Gällande utbetalningstakten (kolumn 4), som innehåller både del- och slututbetalningar, är den förhållandevis god när det gäller UP 3 och 4, men den ligger ändå något under vad som kan förväntas. Detta beror på sent utvecklade IT-system, vilket innebär att det inte går att göra slututbetalningar i full skala. Detta gäller för arealbaserade ersättningar sökta 2015, 2016 och För övriga UP är utbetalningstakten låg eller mycket låg, vilket främst beror på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Detta är problematiskt eftersom det försvårar möjligheten att uppfylla delmålen som är kopplade till resultatreserven. Förskottsutbetalningar har kunnat göras sedan våren 2016 och delutbetalningar sen hösten IT-lösningen för att hantera slututbetalningar var klar strax innan årsskiftet 2016/2017. Om man jämför med motsvarande tidpunkt för förra programperioden (den 30 september 2010) hade 38 % betalats ut totalt för hela programmet och nu har 28 % betalats ut. EU:s totala utbetalningar t.o.m. augusti 2017 avseende landsbygdsprogram uppgår till 22,68 % att jämföra med siffran för Sverige som är 28,56 %, vilket innebär att vi ligger över genomsnittet. Jordbruksverket gör därför bedömningen att utbetalningstakten i stort sett ser bra ut, men i förväntningar från stödsökarna finns det utmaningar när det gäller de areal- och djurbaserade ersättningarna. Prognosen för möjligheten att uppnå de finansiella delmålen/utbetalningsmålen kopplade till resultatreserven (kolumn 5) ligger kraftigt över det uppsatta målet för UP 3 och 4. Prognosen ser bra ut för unionsprioritering 2 och 6 vilka ligger en bra bit över linjär utveckling. Detta är i sig inte särskilt oväntat eftersom beviljandegraden för dessa båda unionsprioriteringar även den är hög. När det gäller UP 6 kan det emellertid vara så att det kommer att bli svårt att nå målet även om prognosen ser bra ut just nu. Anledningen till detta är att den budgetmässigt dominerande delåtgärden är stöd till bredband och dessa projekt tar lång tid att genomföra och 2 För att kunna summera hela programmet motsvaras beviljat stödbelopp för miljöersättningar, ekologiskt jordbruk, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar av utbetalt stödbelopp. 12

13 frågan är om de klardatum som har registrerats är realistiska eller om de kommer att flyttas fram och därmed sänka prognossiffran. För UP 5 finns det en tydlig risk för att delmålet inte kommer att uppnås. Att utsikterna för att klara delmålet ser dåliga ut förklaras dels av den lägre beviljandetakten men även av att flera budgetmässigt stora projekt inom unionsprioriteringen tar lång tid att genomföra och slututbetalningarna kommer därför att göras långt senare än den 31 december 2018 och kan då inte räknas med i delmålets resultat. Jordbruksverket bedömer att det finns mycket begränsade möjligheter att vidta åtgärder för att nå delmålen fullt ut inom UP 5 och 6. Jordbruksverket anser att det skulle vara kontraproduktivt med hänsyn till effektmålen för programmet att styra stöden mot insatser med mycket kort genomförandetid men som i högre utsträckning bidrar till delmålen. På kommissionen pågår en diskussion om att harmonisera reglerna vad gäller beräkningen av resultatmålen. Det skulle innebära att man även inom landsbygdsprogrammet får räkna med delutbetalningar och inte bara slututbetalningar som är gjorda till och med den 31 december Detta skulle innebära att måluppfyllelsen är högre än vad som nu visas i tabellen ovan. Prognosen över antalet jordbruksföretag/investeringar/insatser/hektar som fått slututbetalning kopplat till resultatreserven (kolumn 6) ser bra ut för UP 2, 3, 5 och 6. När det gäller UP 5 ser antalsmålet ut att kunna uppnås till skillnad från utbetalningsmålet. Förklaringen till detta är att det är budgetmässigt mindre projekt såsom uppgradering av en redan befintlig biogasanläggning som har beviljats stöd och inte nya anläggningar där kostnaden skulle ha varit betydligt högre per projekt. För UP 4 ska målvärdena ändras i den kommande programändringen och istället baseras på anslutning under andra halvan av programperioden snarare än som nu på första halvan då arealer i åtaganden från förra programmet fanns kvar. Antalsmålet bedöms emellertid ligga högt över den linjära utvecklingen precis som utbetalningsmålet. Utfallet för de faktiskt slututbetalade pengarna respektive det faktiska antalet jordbruksföretag/investeringar/insatser/hektar kopplade till resultatreserven (kolumn 7 respektive 8) ligger under eller långt under den linjära utvecklingen för alla UP med undantag för utbetalningsmålet för UP 3 som ligger precis under målet. Eftersom det tar viss tid innan slututbetalningar kommer till stånd blir det missvisande att mäta utifrån ett riktvärde som bygger på en linjär utveckling. Det är därför svårt att dra några slutsatser om det faktiska utfallet ännu. 13

14 Temperaturmätning del 2 insatsområdesnivå Temperaturmätning del 2 är på insatsområdesnivå. Insatsområde är en delåtgärd inom ett bestämt fokusområde t.ex. investeringsstöd för ökad konkurrenskraft (delåtgärd 4.1 fokusområde 2a) eller investeringsstöd för att skapa nya jobb (delåtgärd 6.4 fokusområde 6a). I vissa fall är mätningen på en ännu finare nivå då budgeten är fördelad till olika områden inom ett insatsområde, t.ex. inom stöd till investeringar i service och fritid på landsbygden (7.4/6b) finns budgetposter till investeringar i kommersiell service, investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar samt en övrig post. På insatsområdesnivån tittar vi bara på budgetutnyttjandet eftersom delmål kopplade till resultatreserven endast mäts på den högre nivån. Statistiken beskriver läget för ansökt, beviljat och utbetalt (både del- och slututbetalt) stödbelopp. Vi kommer att bygga på del 2 med måluppfyllelse för indikatorer längre fram. För miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd samt djurvälfärdsersättningarna redovisas en prognos för antal sökta hektar och djurenheter. Faktiska utbetalningar redovisas också men uppgift för beviljat stödbelopp redovisas inte. Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Ansökt stödbelopp i fördelad budget Beviljat stödbelopp i Utbetalt stödbelopp i Delåtgärd Fokusområde Insatsområde minus beviljat belopp fördelad budget fördelad budget 1.1 2a Kompetensutveckling för ökad konkurrenskraft 1% L 13% K 0% L 1.2 2a Demonstrationer och information för ökad 11% L 81% J 2% L 2.1 2a Rådgivning för ökad konkurrenskraft 0% L 27% K 0% L 2.3 2a Fortbildning av rådgivare för ökad konkurrenskraft 0% L 0% L 0% L 4.1 2a Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft 176% J 63% J 26% J 6.1 2b Startstöd 182% J 52% J 24% K Stöd för att bilda innovationsgrupper och för a innovationsprojekt inom EIP för ökad konkurrenskraft 157% J 36% K 3% L Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt a pilotprojekt för ökad konkurrenskraft 4% L 9% L 0% L Stöd till samarbeten med landskapsperspektiv för ökad a konkurrenskraft i skogen 2% L 20% K 0% L Ovan framgår en mer detaljerad bild av temperaturmätningen för UP 2. Inom prioriteringen är bilden väldigt splittrad. En förklaring till detta är att stöden har öppnat för ansökan vid olika tillfällen och vissa insatsområden hanteras genom utlysning och upphandling. Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft (4.1/2a) har gått att söka sedan september 2014, kompetensutveckling (1.1 och 1.2/2a) och rådgivning (2.1 och 2.3/2a) sedan i maj 2015, startstöd (6.1/2b) och stöd till EIP (16.1/2a) sedan hösten 2015 samt stöd till samarbeten (16.2 och 16.5/2a) från januari Några av insatsområdena följer den övergripande bilden för UP 2 med ett ansökningstryck som överstiger fördelad budget, som finns kvar att besluta för inom insatsområdet, och ett beviljande nära eller över den linjära utvecklingen. Detta gäller bland annat investeringsstöd för ökad konkurrenskraft som är det budgetmässigt största insatsområdet inom UP 2 (77 % av den totala budgeten, vilket motsvarar drygt 2,3 miljarder kronor). Av beviljat stöd inom investeringsstödet (drygt 980 miljoner kronor) har över 90 procent gått till djurproduktion, där den vanligaste investeringen är ny-, om- och tillbyggnader av djurstallar till framför allt nöt 14

15 (mjölk- och köttproduktion). Exempel på andra investeringar som har beviljats är för växthus och odlingstunnlar. Andra insatsområden som speglar den övergripande bilden är stöd till kompetensutveckling (1.2), startstöd och stöd till EIP (innovationsstöd). Inom kompetensutveckling (1.2) planeras en ny upphandling av styrelseutbildning samtidigt som handläggning av utlysning om ökad användning av nyckeltal pågår. Inom startstöd finns rennäringsföretag, trädgård och jordbruk med olika inriktningar, där nötköttsproduktion har störst andel följt av mjölkproduktion (32 respektive 25 % av beviljat stödbelopp). Stöd till EIP består av två delar, att bilda innovationsgrupp och att genomföra innovationsprojekt. Stöd till innovationsprojekt har beviljats inom rennäring, jordbruk och trädgård (med 6, 5 respektive 5 projekt). Ansökningstrycket för delar av stöd till kompetensutveckling (1.1), till rådgivning samt till samarbeten ligger långt under den linjära utvecklingen. Jordbruksverket som handlägger ärendena inom kompetensutveckling, rådgivning och samarbeten (16.2), prioriterar nu handläggningen av inkomna ärenden. Inom 1.1 planeras emellertid upphandlingar av ledarskapskurser och av styrelseutbildning (även inom detta insatsområde). Nya roller och samverkansformer med digitala hjälpmedel och styrning är namnet på en planerad utlysning inom 2.3. Stöd till samarbeten (16.5) handläggs av Skogsstyrelsen. Två utlysningar, en om utmärkning av gränser i skogen och en om viltförvaltning, har beslutats. Även beviljandegraden ligger långt under eller under riktvärdena inom delar av stöd till kompetensutveckling samt inom stöd till rådgivning och samarbeten, på grund av att det inte har varit någon större utlysning eller upphandling på områdena. Utbetalningstakten för investeringsstöd för ökad konkurrenskraft och startstöd ligger på respektive precis under den linjära utvecklingen. För övriga insatsområden ligger utbetalningstakten långt under den linjära utvecklingen och det beror främst på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Djurvälfärdsersättning är det budgetmässigt största insatsområdet inom UP 3 (67 % av den totala budgeten vilket motsvarar drygt 1 miljard kronor). Det finns i dagsläget ingen tillgänglig statistik att redovisa när det gäller utfallet uttryckt i djurenheter för denna ersättning. Statistiken i den här rapporten bygger på ansökta uppgifter för Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja, endast djurvälfärdsersättning Antal sökande Mål år 2020 Ansökt DE 2017 Måluppfyllelse % (utbetalning) Åtgärd/ Delåtgärd (antal DE) (prognos) Utökad klövhälsovård mjölkkor Extra djuromsorg får Extra djuromsorg suggor Extra djuromsorg suggor från Totalt När det gäller djurvälfärdsersättningarna är prognosen god för måluppfyllelsen om antal djurenheter söktes ersättning för betydligt fler får och mjölkkor än förväntat. Den totala budgeten är drygt 1 miljard och till och med den 18 september 2017 har 41 % av budgeten betalats ut. 15

16 Delåtgärd 1.1 3a 1.2 3a 2.1 3a 2.3 3a 4.2 3a a a 16.4, a Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja, exklusive djurvälfärdsersättning Fokusområde Insatsområde Kompetensutveckling för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Demonstrationer och information för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Rådgivning för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Fortbildning av rådgivare för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Förädlingsstöd för kort livsmedelskedja och lokala marknader Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja samt ökad djurvälfärd Stöd till utveckling inom jordbruk- och livsmedel samt pilotprojekt för ökad djurvälfärd Stöd till samarbeten mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan samt samarbeten för att informera om lokal mat Ansökt stödbelopp i fördelad budget minus beviljat belopp Beviljat stödbelopp i fördelad budget Utbetalt stödbelopp i fördelad budget 43% K 63% J 5% L 65% J 76% J 7% L 0% L 0% L 0% L 0% L 0% L 0% L 205% J 55% J 13% L 44% K 20% K 2% L 8% L 0% L 0% L 46% K 23% K 0% L En mer detaljerad bild av läget inom UP 3 (exklusive djurvälfärdsersättning) visar att stöd till kompetensutveckling (1.1 och 1.2/3a) och förädlingsstöd (4.2/3a), går bra vad gäller ansökningstryck och beviljande. Förädlingsstödet sticker ut med sitt höga ansökningstryck. Beviljade insatser inom kompetensutveckling är antingen djurrelaterade eller handlar om mathantverk respektive saluföring av förädlade produkter. Inom förädlingsstödet omfattar beviljade insatser ny teknik för förädling av livsmedel. Ansökningstrycket för stöd till EIP (16.1/3a) och för stöd till samarbeten för korta livsmedelskedjor respektive för information om lokal mat (16.4 respektive 16.9/3a) ligger precis under den linjära utvecklingen. Beviljandet av stöd till EIP har nu kommit igång och har ökat från 2 till 20 % sen förra lägesrapporten i mars Stöd till EIP består av två delar, att bilda innovationsgrupp och att genomföra innovationsprojekt. Stöd till innovationsprojekt har beviljats inom kort livsmedelskedja och djurvälfärd (med 5 respektive 2 projekt). Även beviljandet av stöd till samarbeten för korta livsmedelskedjor respektive för information om lokal mat har ökat, från 9 till 23 %. Tillsammans utgör de fyra åtgärderna, nämnda ovan, 27 % av budgeten för hela UP 3. Eftersom det inte pågår någon utlysning eller upphandling inom rådgivning eller samarbeten (16.2/3a) för att utveckla lokala marknader och kort livsmedelskedja eller för ökad djurvälfärd är ansökningstrycket i princip noll. Jordbruksverket som handlägger ärenden inom dessa insatsområden prioriterar nu handläggningen av inkomna ärenden inom andra fokusområden. Inom 16.2 kommer emellertid en utlysning för ökad djurvälfärd inom kort och inom både 2.1 och 2.3 planeras upphandlingar för ökad djurvälfärd under hösten. 16

17 Utbetalningstakten är långt under den linjära utvecklingen för insatsområden inom UP 3 (exklusive djurvälfärdsersättning), vilket främst beror på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, endast miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd Kompensationsstöd är den budgetmässigt största åtgärden inom UP 4 följt av miljöersättningar och ekologisk produktion (37, 36,5 respektive 19 % av den totala budgeten, vilket motsvarar 8,2 miljarder, drygt 8 miljarder respektive 4,1 miljarder kronor). Det finns i dagsläget ingen tillgänglig statistik att redovisa när det gäller utfallet uttryckt i hektar och djurenheter för dessa stöd och ersättningar. Statistiken i den här rapporten bygger på ansökta uppgifter för Redovisningen omfattar även faktiskt utbetalade belopp till och med den 18 september Åtgärd Åtgärd/ Delåtgärd Mål år 2020 (antal hektar) Utfall 2017 hektar (prognos) Fokusområde Måluppfyllelse % 10 4bc Vallodling a Betesmarker och slåtterängar a Fäbodar (areal fäbodsbete) a Restaurering av betesmarker och slåtterängar ab Skötsel av våtmarker och dammar b Minskat kväveläckage bc Skyddszoner abc Ekologisk produktion * abc Omställning till ekologisk produktion abc Kompensationsstöd * I arealen ingår ca hektar areal åtagande från förra programperioden. Denna areal kan vara både kretsloppsinriktad och certifierad, uppgift om fördelningen saknas. Ansökt areal för den nya ersättningen ekologisk produktion är ca hektar. Den låga måluppfyllelsen för vallodling beror på att målvärdet är baserat på förutsättningarna från förra programperioden. I takt med att de gamla åtagandena löper ut blir det mindre träffsäkert. Detta och även andra målvärden för de arealbaserade ersättningarna ses nu över i samband med den pågående programändringen. Omräkningen innebär att målvärdena istället ska spegla anslutningen i andra halvan av programperioden när åtaganden från förra programperioden är avslutade snarare än den högsta anslutningen under perioden. En naturlig ökning under programperioden i antal hektar är att vänta för betesmarker och slåtterängar (till följd av restaurering), för våtmarker (till följd av miljöinvesteringar som blir klara) och för ekologisk produktion (mark som haft ersättning för omställning kan ansluta sig). Några reflektioner i samband med hanteringen av ansökningar för 2017 är att miljöersättningarna för minskat kväveläckage haft en lägre anslutning än förväntat. Den lägre anslutningen för minskat kväveläckage förefaller uppvägas av ansökningar om motsvarande åtgärd inom förgröningen i pelare 1. Ersättningarna betesmarker och slåtterängar, fäbodbete, 17

18 skyddszoner och skötsel av våtmarker bedöms hittills ha en relativt hög anslutning jämfört med förväntat. Anslutningen till ekologiskt jordbruk ligger i linje med vad som är planerat. Åtagandearealen skiljer sig från ersättningsberättigad areal. Åtagandeareal är komplicerat att få fram en uppskattning på eftersom vi endast har uppgifter från ansökningar varje år. När vi nu går in i det tredje året utan systemstöd eller beslutade åtaganden har vi inte kunnat sammanställa detta. Därför redovisar vi ersättningsberättigad areal detta år. Det innebär att det kommer vara en lägre siffra som redovisas, men det betyder inte nödvändigtvis att det är en lägre anslutning. 757 ansökningar har kommit in för hotade husdjursraser, 697 (92 %) av dessa är ansökningar i det nya programmet. Vid ansökan anges vilka individer som man söker utbetalning för. Eftersom nötkreatur är värda olika mycket djurenheter beroende på åldern vet vi inte hur många djurenheter som det sökts för i ersättningen förrän viss handläggning har skett. Fältkontroller för 2017 pågår som planerat. Det är dock för tidigt att säga något om storleken på skötselavvikelser ännu eftersom kontrollsäsongen pågår och utvecklingen av IT-system är försenade. Delåtgärd Fokusområde 4abc Åtgärd/Delåtgärd Budget Utbetalt t.o.m Andel utbetalt % 10.1 Miljö- och klimatvänligt jordbruk Omställning till ekologisk produktion Ekologisk produktion Kompensationsstöd Summa Det är för tidigt att göra några bedömningar om budgeten kommer att vara tillräcklig för att finansiera alla ansökningar om miljöersättningar som kommer att göras under resten av programperioden. För fleråriga ersättningar tror vi att en mer tillförlitlig prognos kan finnas efter ansökningsåret Generellt kan konstateras att intresset för och anslutningen till flera av miljöersättningarna hittills är relativt god. 18

19 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, exklusive miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd Skogsstyrelsen som handlägger insatsområdena på skogsområdet har satsat på handläggning av ärenden inom kompetensutveckling, där beviljandetakten har ökat betydligt jämfört med lägesrapporten i mars. Dessutom har en ny utlysning gjorts om miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Delåtgärd Fokusområde Insatsområde Ansökt stödbelopp i fördelad budget minus beviljat belopp Beviljat stödbelopp i fördelad budget Utbetalt stödbelopp i fördelad budget 1.1 4abc+5bcd Kompetensutveckling inom miljö och klimat 24% K 44% K 1% L 1.1 4abc skog Kompetensutveckling inom miljö skog 42% K 55% J 1% L 1.2 4abc+5bcd Demonstrationer och information inom miljö och klimat 10% L 64% J 18% K 1.2 4abc skog Demonstrationer och information inom miljö skog 36% K 45% K 0% L 2.1 4abc+5bcd Rådgivning inom miljö och klimat 47% K 70% J 1% L 2.1 4abc skog Rådgivning inom miljö skog 0% L 100% J 0% L 2.3 4abc+5bcd Fortbildning av rådgivare inom miljö och klimat 0% L 99% J 21% K 2.3 4abc skog Fortbildning av rådgivare inom miljö skog 0% L 16% K 10% L 4.4 4a Stängsel mot rovdjur 64% J 72% J 29% K 4.4 4a Engångsröjning av betesmark 6% L 2% L 1% L 4.4 4b Reglerbar dränering 1% L 0% L 0% L 7.6 4b Miljöinvestering - förbättrad vattenkvalitet 23% K 19% K 4% L Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för 7.6 4a biologisk mångfald 83% J 32% K 8% L Anlägga och restaurera våtmarker och dammar för 7.6 4b förbättrad vattenkvalitet 46% K 27% K 5% L 7.6 4b Anlägga tvåstegsdiken 2% L 6% L 0% L Återställa och restaurera kulturmiljöer i 7.6 4a renskötselområdet 0% L 6% L 0% L 8.5 4abc skog Skogens miljövärden 91% J 40% K 2% L a Lantrasföreningar 59% J 58% J 8% L Stöd för att bilda innovationsgrupper och för abc innovationsprojekt inom EIP inom miljö 38% K 10% L 1% L 16.2,16.5,16.9 4abc Stöd till samarbeten inom miljö 30% K 54% J 0% L Ovan framgår en mer detaljerad bild av temperaturmätningen för vissa delar inom UP 4. Inom prioriteringen är bilden väldigt splittrad. En förklaring till detta är att stöden har öppnat för ansökan vid olika tillfällen och hanteras både löpande och genom utlysning samt upphandling. T.ex. har stängsel mot rovdjur (4.4) gått att söka hela perioden, medan stöd till samarbeten inom miljö (16.2, 16.5 och 16.9) öppnade först under 2016 och då genom en utlysning. Siffrorna för kompetensutveckling och rådgivning är en sammanslagning av UP 4 och 5. Detta på grund av att de har en gemensam budget (på drygt en miljard kronor), vilket innebär att pengar kan flyttas mellan de två prioriteringarna. Inom dessa två UP går i princip alla delar inom kompetensutveckling och rådgivning bra när det gäller beviljade ärenden. Undantaget är fortbildning av rådgivare inom skogens miljövärden. Kompetensutveckling och rådgivning inom jordbruk följer i stort samma verksamhetsområden som tidigare programperiod t.ex. Greppa näringen, Växtskyddscentralerna samt projekt inom ekologisk produktion, ett rikt odlingslandskap, minskad klimatpåverkan samt tvärvillkor och förgröning. Det finns också beviljade projekt inom området vattenhushållning med dränering, översvämningsskydd och bevattning i fokus. Även på detta område har beviljandetakten ökat betydligt. För miljöinvesteringar inom 7.6 har länen valt att fördela pengarna (ungefär 353 miljoner kronor) mellan de olika insatserna enligt följande: 48 % till våtmarker för näringsrening, 30 % 19

20 till våtmarker för biologisk mångfald, 14 % till förbättrad vattenkvalitet och 8 % till tvåstegsdiken. Våtmarkerna har ett bra ansökningstryck och beviljandetakten har ökat men ligger ändå under den linjära utvecklingen. Beviljandetakten har ökat även för insatser till förbättrad vattenkvalitet men ansökningstrycket verkar ha minskat och ligger en bra bit under den linjära utvecklingen. De nya ersättningarna engångsröjning av betesmark, tvåstegsdiken och kulturmiljöer i renskötselområdet har väldigt lågt söktryck, likaså reglerbar dränering. Det är för tidigt att ge en anledning till det låga söktrycket. Stöd till stängsel mot rovdjur har, precis som under tidigare period, ett högt söktryck och beviljandetakten ligger över den linjära utvecklingen. Länsstyrelserna har signalerat att budgeten för detta insatsområde inte är tillräcklig. I dagsläget har en länsstyrelse redan beviljat hela sin budget och ytterligare en länsstyrelse har ett mycket begränsat belopp kvar. Stöd till skogens miljövärden (8.5) har ett ansökningstryck som ligger en bra bit över den linjära utvecklingen och beviljandetakten ligger nästan i nivå, men handläggningstiderna är för långa. Stöd till skogens miljövärden består av ett antal insatser, varav naturvårdsbränning och sköta natur- och kulturmiljöer är de insatser som har högst söktryck både i kronor och i omfattning (hektar). Det höga söktrycket kan delvis förklaras av att stödet är känt då det fanns i ungefär samma utförande under förra perioden men också att det erbjuds rådgivning för de olika insatserna. Stöd till lantrasföreningar (10.2) ligger över den linjära utvecklingen både vad gäller ansökningstryck och beviljandetakt. Ansökningstrycket på EIP (16.1) är nästan i nivå med den linjära utvecklingen, men beviljandetakten ligger långt under. Detta kan delvis förklaras med att handläggningen av ärenden är mycket tidskrävande, men flera projekt är nu på gång att beviljas. Inom stöd till samarbeten inom miljö har utlysningen som gjordes 2016 beslutats (ca 14 mnkr). Under 2017 har en ny utlysning legat ute med sista ansökningsdag den 30 september. Den ska handläggas under Utlysningen handlade om odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer, ekologisk produktion, förbättrad vattenkvalitet, integrerat växtskydd och vattenhushållning. För del av kompetensutveckling (1.2) inom miljö och klimat, fortbildning av rådgivare inom samma område och för stöd till stängsel mot rovdjur görs en del utbetalningar i övrigt är utbetalningstakten långt under den linjära utvecklingen för UP 4 (exklusive miljöersättningar, ekologiskt jordbruk och kompensationsstöd), vilket främst beror på att utbetalningar normalt sker i efterskott och det är endast ett begränsat antal ärenden som ansökt om utbetalning. 20

21 Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Fokusområde Delåtgärd Insatsområde Investeringsstöd till energieffektivisering samt 4.1 5bc energigrödor 82% J 25% K 4% L Investeringsstöd för att minska jordbrukets utsläpp av 4.1 5d växthusgaser och ammoniak 38% K 14% K 4% L 6.4 5bc Investeringsstöd till förnybar energi 140% J 32% K 9% K 6.4 5d Investeringsstöd till gödselbaserad biogas 30% K 4% L 2% L Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP inom energieffektivisering 156% J 24% K 7% L bc och förnybar energi d bc d Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom EIP för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt inom energieffektivisering och förnybar energi Stöd till utveckling inom jordbruk och livsmedel samt pilotprojekt för att minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak Ansökt stödbelopp i fördelad budget minus beviljat belopp Beviljat stödbelopp i fördelad budget Utbetalt stödbelopp i fördelad budget 17% K 1% L 1% L 5% L 32% K 0% L 0% L 46% J 0% L Ovan framgår en mer detaljerad bild av temperaturmätningen för UP 5. Inom prioriteringen är bilden ganska samlad. Inom UP 5 finns det också insatser för kompetensutveckling och rådgivning men dessa redovisas under UP 4 (de två UP har en gemensam budget för dessa insatser). De flesta insatsområdena följer den övergripande bilden med ett högt ansökningstryck, som i vissa fall överstiger fördelad budget. Vad gäller beviljandetakten ligger de flesta insatsområden under den linjära utvecklingen men inte lika långt under som den övergripande bilden visar. De budgetmässigt största insatsområdena inom UP 5 är investeringsstöd till gödselbaserad biogas (6.4/5d) och investeringsstöd till förnybar energi (6.4/5bc), 43 respektive 22 % av den totala budgeten, vilket motsvarar 279 miljoner respektive 139 miljoner kronor. Söktrycket inom 6.4/5d har minskat sen förra lägesrapporten i mars och som tidigare har beskrivits (under Temperaturmätning del 1) kan efterfrågan minska ännu mer på grund av att stödsökarna istället får pengar från Klimatklivet och då drar tillbaka sin ansökan inom landsbygdsprogrammet. När det gäller beviljandetakten ligger den långt under den linjära utvecklingen. Beviljade investeringar inom 6.4/5d är mest om- och tillbyggnad av biogasanläggningar. Bland de ansökningar som inte handlagts klart finns ett fåtal investeringar i nya större anläggningar, några mindre gårdsanläggningar men flertalet mest troligt om- och tillbyggnad av befintliga anläggningar. Som det ser ut nu så är hanteringen av de fåtal stora investeringarna delvis avgörande om delmålen kommer att nås för UP 5, men eftersom det är långa handläggnings- och genomförandetider är det mindre sannolikt att dessa kommer att vara utbetalda i rätt tid för att räknas in i delmålen. 6.4/5bc domineras av ansökningar om att anlägga solcellspaneler och cirka 55 procent av de stöd som är beviljade är just för detta. Investeringsstöd till energieffektivisering samt energigrödor (4.1/5bc) och stöd till EIP inom energieffektivisering och förnybar energi (16.1/5bc) har ett högt söktryck och beviljandetakten 21