IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-frågor vid bildandet av Region Norrland"

Transkript

1 norrstyrelsen rapport 2009:15 Kartläggning IT-frågor vid bildandet av Region Norrland IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och större delen av Västernorrlands län till en regionkommun med arbetsnamnet Region Norrland. Det är en ideell förening som bildats av de tre landstingen samt kommunförbunden i Norrbottens och Västernorrlands län och Region Västerbotten. Vid sidan av styrelsen och dess arbetsutskott är 140 förtroendevalda och ett stort antal tjänstemän från landsting, kommuner, kommunförbund/regionförbund, statliga myndigheter, näringsliv och andra organisationer engagerade i de många arbetsgrupper som förebereder regionbildningen. Med Region Norrland vill vi skapa förutsättningar för ett starkare och mer livskraftigt Norrland en regionkommun som kan tillhandahålla hälso- och sjukvård och skapa utvecklingsförutsättningar på ett effektivare och uthålligare sätt än de tre landstingen var för sig kan göra. För att informera om sitt arbete och skapa intresse och engagemang i regionfrågan kommer Norrstyrelsen att publicera stora delar av sitt arbete i en rapportserie. Det gäller inte minst de kartläggningar av olika verksamhetsområden som en rad arbetsgrupper har gjort. Denna rapport redovisar IT-området i de tre landstingen och diskuterar de möjligheter och utmaningar regionbildningen erbjuder inom detta område. Huvudsekreterare för den grupp som utarbetat rapporten har varit Kristina Jonsson, IT-strateg på Norrbottens läns landsting. Jan-Åke Björklund Projektledare för Norrstyrelsen Norrstyrelsen Hemsida: Vid frågor om rapporten, kontakta: Kristina Jonsson ( ) produktion: västerbottens läns landstings informationsfunktion (es) umeå 2009 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

3 Innehåll Sammanfattning 4 Uppdrag och tillvägagångssätt 4 Landstingens IT-organisationer 5 Sammanfattning... 5 Norrbotten... 6 Västerbotten... 8 Västernorrland...11 Utbud och innehåll Sammanfattning...14 Norrbotten...15 Västerbotten...17 Västernorrland...19 Ekonomi Nyckeltal och kvalitetsmått...22 Norrbotten...22 Västerbotten...23 Västernorrland...23 Personal Nationell IT-strategi Slutsatser 5 7 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

4 Sammanfattning I denna rapport redovisas en kartläggning av IT-verksamheterna från landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Landstingen har olika organisation, styrning och ekonomiska styrprinciper. I Norr- och Västerbotten är IT-verksamheten i huvudsak anslagsfinansierad, medan Västernorrland till största del tillämpar interndebitering. Samtliga landsting har en fungerande basinfrastruktur, men i många fall med olika tekniska plattformar och systemstöd. Norr- och Västerbotten ligger i täten i Sverige i täckningsgrad vad gäller införda systemstöd. Västernorrland har en något sämre utgångspunkt, bland annat på grund av att det vårdadministrativa systemet inte är implementerat i hela landstinget. Den nationella IT-strategin fastställdes år 2006 av Socialstyrelsen, Socialdepartementet, Sveriges kommuner och landsting, Carelink och Apoteket. Syftet var att skapa ett nationellt ramverk för infrastruktur, kommunikation och terminologi, för att kunna kommunicera mellan vårdgivare och patienter på ett standardiserat och säkert sätt. Alla landsting gör i dag stora satsningar i projekt kopplade till genomförandet av den nationella IT-strategin. För att få en regional effekt av IT-strategin är det viktigt att landstingen har en samsyn i dessa frågor och går i takt i de olika införandena. En viktig utgångspunkt är att samverkan över organisationsgränserna inte kräver att alla har samma system. Att konsolidera IT-plattformar, utrustningar och systemstöd är en långsiktig process. De olika systemen är anpassade till unika verksamheter, dess organisation och arbetssätt. I många fall är de även kopplade till stora investeringar. Kommunikationen mellan landstingen löses genom nationella eller egenutvecklade integrationslösningar och distansöverbryggande teknik. Ett viktigt område för kommunikation inom och mellan landstingen, är distansöverbryggande teknik med hjälp av video och telemedicinlösningar. Genom den snabba teknikutvecklingen skapas hela tiden nya möjligheter och tillämpningsområden, inte minst inom vården. Satsningar görs i samtliga landsting och området kommer att expandera kraftigt de kommande åren. Då området är relativt nytt finns många samverkansmöjligheter. En långsiktig strategi och gemensam regional organisation och styrning krävs för att IT-verksamheten ska kunna fungera i ett regionalt perspektiv. För framtida kommunikation över organisationsgränserna krävs att landstingen samverkar i enlighet med den nationella IT-strategin och att man bygger vidare på de redan upprättade nätverken. Uppdrag och tillvägagångssätt Arbetsgrupp representanter Kristina Jonsson, IT-strateg huvudsekreterare för IT-kartläggningen Gunilla Nordin, IT-samordnare Andreas Fahlgren, systemförvaltare Referensgrupp Mikael Norlander, divisionschef Länsteknik Margot Ignberg, tf IT-chef Stefan Alexandersson, IT-chef Kartläggningen har genomförts av representanter från IT-verksamheten (se sid 3) i de tre landstingen. Som utgångspunkt för kartläggningen ligger en gemensamt framtagen uppdragsbeskrivning. I arbetet med kartläggningen har Landsting Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget i Västernorrland Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget i Västernorrland 4 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

5 arbetsgruppen träffats fysiskt vid tre tillfällen, ett möte för uppstart och en gemensam två dagars workshop som genomförts tillsammans med referensgruppen (IT-cheferna). Dessutom har videokonferens nyttjats för avstämning. Inom respektive landsting har det i olika omfattning anlitats ytterligare medarbetare som producerat material till kartläggningen. Landstingens IT-organisationer Sammanfattning IT-organisationerna ser olika ut inom länen. I Norrbotten ligger IT-verksamheten som en egen division, Länsteknik, direkt underställd landstingsdirektören. Här ingår även Medicinsk teknik och Telefoni. I Västerbotten är Informatikenheten underställd verksamhetsområdeschefen för Diagnostik/medicinsk service. Västernorrland har en uppdelning med IT-styrning från ledningsstaben och en renodlad IT-driftsorganisation underställd Landstingsservice. Där finns även IT-personal inom laboratorieverksamheten och i tandvården som inte är underställda IT-ledningen i ledningsstaben. Styrdokument Inom landstingen finns det styrdokument på olika nivåer för IT-verksamheterna. Det finns ingen regional strategi och ingen samverkan då det gäller styrprinciper för IT. En viktig faktor inför en framtida regionbildning är framtagandet av ett gemensamt politiskt förankrat strategidokument för IT-verksamheten i regionen. Beredande och beslutande organ i IT-frågor Inom landstingen finns ett antal beredande och beslutande grupperingar när det gäller hantering av IT-frågor. Dessa har skapats utifrån organisationsstruktur och verksamhetsbehov och ser olika ut i landstingen. En gemensam erfarenhet är vikten av beredande grupperingar och aktiv medverkan från berörda verksamheter, särskilt när det gäller införande/utveckling av övergripande systemstöd och vid större investeringar. Förvaltningsorganisation I landstingen finns hundratals system och applikationer som ska förvaltas och vidareutvecklas. För att organisera detta arbete och få delaktighet från verksamheterna har samtliga landsting infört systemförvaltning. De utgår alla från systemförvaltningsmodellen PM3, men tillämpningen skiljer sig något. Kvalitetssystem Samtliga landsting har hämtat grundläggande styrprinciper från ITIL:s IT-processer. Verksamheterna har arbetat igenom modellen i olika utsträckning och certifiering och utbildning av medarbetare har skett i varierande grad. Samtliga landsting arbetar enligt SS-ISO/IEC 17799, som är en Svensk- och internationell standard för säkerhetsarbete. En viktig utmaning är att få ihop ITIL med förvaltningsarbetet i samtliga landsting. Entreprenader/andra driftsformer Huvuddelen av IT-verksamheterna drivs inom landstingen med egen personal. Vissa mindre delar av verksamheterna är utlagda på externa leverantörer. IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 5

6 En viktig utmaning är att få ihop ITIL med förvaltningsarbetet i samtliga landsting. Norrbotten Entreprenader/andra driftsformer Huvuddelen av IT-verksamheterna drivs inom landstingen med egen personal. Vissa mindre delar av verksamheterna är utlagda på externa leverantörer. Länsteknik är en av nio länsövergripande Norrbotten divisioner som är direkt underställda landstingsdirektören. Länsteknik är en av nio Huvuduppdraget länsövergripande är divisioner att säkerställa som är drift direkt av landstingets underställda landstingsdirektören. infrastruktur samt förvalta Huvuduppdraget och vidareutveckla är att säkerställa funktionella drift av och lands- pa- tekniska tingets tekniska infrastruktur samt förvalta och vidareutveckla funktionella tientsäkra IT/MT-system och utrustningar. Länsteknik har även ett strategiskt och patientsäkra IT/MT-system och utrustningar. Länsteknik har även ett uppdrag strategiskt och uppdrag arbetar och kontinuerligt arbetar kontinuerligt med landstingets med landstingets övriga verksamheter övriga verksamheter med och förbättring utveckling. och med förbättring utveckling. Verksamhetsområden Verksamhetsområden Länsteknik är indelat i fyra verksamhetsområden - Infrastruktur, Verksamhetssystem, är Medicinsk indelat i fyra teknik verksamhetsområden och Teknikakuten (support). Infrastruktur, Inom varje Verksamhets- verk- Länsteknik system, samhetsområde Medicinsk ansvarar teknik en och verksamhetschef Teknikakuten för (support). drift, förvaltning, Inom varje löpande verksamhetsområde ansvarar en verksamhetschef för drift, förvaltning, löpande under- underhåll och utveckling av verksamheten. I Länstekniks stab ingår en administrativ chef och två IT-strateger. REGIONKARTLÄGGNING IT håll och utveckling av verksamheten. I Länstekniks stab ingår en administrativ chef och två IT-strateger. Länsteknik har ett kompetenscentrum som fungerar som en intern resursförmedling. Verksamhetscheferna avropar kompetens och resurser från Länsteknik har ett kompetenscentrum 5 som fungerar som en intern resursförmedling. Verksamhetscheferna avropar kompetens och resurser från Kompetenscentrum Kompetenscentrum som som säkerställer säkerställer resurser resurser och och kompetens kompetens till de till olika de olika uppdragen. Verksamhetschefen uppdragen. Verksamhetschefen styr styr innehållet innehållet i uppdragen, i uppdragen, medan medan kompetenscheferna har har arbetsmiljöansvar arbetsmiljöansvar och och håller håller medarbetarsamtal medarbetarsamtal och lönesamtal. och kompetenscheferna lönesamtal. Beredande och beslutande organ i IT frågor Division Länstekniks ledningsgrupp Ledningsgruppen på Länsteknik ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av landstingets infrastruktur och system. Verksamheten är anslagsfinansierad och aktiviteter prioriteras och beslutas inom ekonomisk ram. Ledningsgruppen består av divisionschef, verksamhetschefer, kompetenschefer, administrativ chef, IT-strateger. 6 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

7 Beredande och beslutande organ i IT-frågor Division Länstekniks ledningsgrupp Ledningsgruppen på Länsteknik ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av landstingets infrastruktur och system. Verksamheten är anslagsfinansierad och aktiviteter prioriteras och beslutas inom ekonomisk ram. Ledningsgruppen består av divisionschef, verksamhetschefer, kompetenschefer, administrativ chef, IT-strateger. Förvaltningsstyrning Förvaltningstyrning av IT/MT-aktiviteter sker på årsbasis tillsammans med berörda verksamheter. Inom ramen för det planerade förvaltningsarbetet har objekts- och systemansvariga mandat att omprioritera planerade aktiviteter inom ekonomisk ram. Krävs insatser utöver detta, så lyfts frågorna till landstingsdirektörens ledningsgrupp. Beredningsgrupp IT Sammansatt grupp på divisionsledningsnivå, främst inom vård och IT, som bereder större IT-ärenden ärenden som ska vidare för beslut till landstingets ledningsgrupp. Kopplat till gruppen finns en referensgrupp med förankring både i berörd verksamhet och IT. (Gruppen är under bildande) Investeringsgrupp Gruppering med representanter från divisionsledningarna med uppdrag att hantera investeringsförfrågningar. Divisionerna lämnar in sina äskanden till investeringsgruppen som bedömer och prioriterar ärenden. Ett investeringsförslag lämnas sedan till landstingsdirektörens ledningsgrupp. Slutgiltigt beslut tas av landstingsstyrelsen. Landstingets ledningsgrupp Landstingets ledningsgrupp är beslutande i IT-utvecklingsfrågor som kräver särskilda ekonomiska insatser och/eller har betydande påverkan på landstingets verksamheter. Ledningsgruppen består av landstingsdirektören, divisionschefer och funktionschefer inom landstingsdirektörens stab. Styrgrupp E-hälsa Styrgrupp för koordinering av e-hälsaarbete med kopplingar mot EU, universitet, centrumbildning och regionalt näringsliv. Gruppen har beslutsmandat vad gäller prioriteringar och införande av nya projekt inom området. Gruppen består av divisionschefer och funktionschefer. Styrning av VAS (vårdadministrativt system) tillsammans med landstingen i Jämtland och Halland. VAS-råd högsta beslutande instans som fattar beslut om gemensamma utvecklingsaktiviteter. Utvecklingsgrupp beredande och verkställande instans för samverkan om produkten VAS. På VAS-rådets mandat prioriteras insatser, tilldelas resurser och formuleras uppdrag till Produktförvaltningsgruppen. Produktförvaltningsgrupp genomför löpande förvaltning och utveckling av produkten VAS, samt verkställer beställningar från Utvecklingsgruppen. Förvaltningsorganisation Landstinget i Norrbotten har sedan 2005 arbetat med förvaltningsmodellen och samtliga IT-system är implementerade enligt modellen PM3. De olika förvaltningsobjekten är samordnade i huvudområden, s k familjer och varje familj har en gemensam styrgrupp. IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 7

8 Vårdadministration: Ambulans, Operationsplanering, Obstetrik, Avvikelsehantering, Tandvård, Lab, Bild och funktion samt Vårdadministration. Teknisk infrastruktur: Klient/server, Kommunikation, Nätverk, Telefoni, Videokonferens. Administrativt stöd: Personal, Datalager, Ekonomi, Webb, Produkt och tjänsteförsörjning. Inom MIDS-området (medicintekniska informationsdatasystem) pågår införande av förvaltning för IT-relaterade MT-system inom Logopedi, Hörselvård, Njurmedicin, Lungmedicin, Hjärtsjukvård och Ögon. Entreprenader/andra driftsformer I Norrbotten ligger drift och förvaltning av Personalsystemet PABAS, drift av mailserver samt viss del av serverdriften (UNIX) på externa leverantörer. REGIONKARTLÄGGNING IT Västerbotten Verksamhetsområdeschefen Västerbotten (VOC) har det övergripande ansvaret för verksamhetsområdet Diagnostik/medicinsk (VOC) har service, det övergripande där basenheterna ansvaret Informatikenhe- för verk- Verksamhetsområdeschefen samhetsområdet ten, Laboratoriemedicin, Diagnostik/medicinsk Läkemedelscentrum, service, där Medicinsk basenheterna teknik, Informatikenheten, Radiologi Laboratoriemedicin, och Teleenheten ingår. Läkemedelscentrum, Medicinsk teknik, Radio- Radiofysik, fysik, Enheten Radiologi har och bland Teleenheten annat huvudansvaret ingår. för landstingets efterlevnad av Informatikpolicyn har bland och annat samordning huvudansvaret av Informatikverksamheten. för landstingets efterlevnad Informatikenhe- av In- Enheten formatikpolicyn ten ska stödja landstingets och samordning kärnverksamheter av Informatikverksamheten. inom teknologiområdet Informatikenhetetik och ska har stödja en service-, landstingets utförar- kärnverksamheter och strategisk inom funktion teknologiområdet inom landstinget. In- En- Informaformatiheten har och en har nyckelroll en service-, genom utförar- sitt och ansvar strategisk för den funktion IT- och inom applikationstekniska landstinget. infrastrukturen. Enheten har en Enheten nyckelroll bedriver genom sitt verksamhet ansvar för i den hela IT- länet. och applikationstekniska infrastrukturen. Enheten bedriver verksamhet i hela länet. Informatikenhetens verksamhet är anslagsfinansierad, vilket ställer stora Informatikenhetens krav på prioriteringar verksamhet inom landstinget. är anslagsfinansierad, Enheten har vilket en aktiv ställer och stora drivande krav roll i på arbetet prioriteringar med att, inom på faktabaserad landstinget. Enheten grund och har i en dialog aktiv med och drivande kärnverksamhet roll i arbetet med att, på faktabaserad grund och i dialog med kärnverksamhet och ledning föreslå prioriteringar, förändra/optimera tekniska lösningar, och ledning föreslå prioriteringar, förändra/optimera tekniska lösningar, föra föra ut kunskap, ut kunskap, skärpa skärpa prioriteringsgrunder prioriteringsgrunder samt samt införa införa nya nya och och utmönstra utmönstra gamla gamla tekniker. tekniker. Här ingår Här ingår även även aktiviteter aktiviteter för att för fånga/följa att fånga/följa upp upp behov behov hos hos samarbetspartners/avnämare. samarbetspartners/ avnämare. Landstingsdirektör Stab Specialiserad sjukhusvård Närsjukvård Diagnostik/medicinsk service Tandvård Handikappverksamhet 8 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland Verksamhetsområden Allmän service Informatikenheten Verksamhetsområden ingår i verksamhetsområdet Diagnostik/medicinsk service och leds av en verksamhetschef med övergripande ansvar för enhetens verksamhet. Fyra avdelningschefer är underställda verksamhetschefen med in- Informatikenheten ingår i verksamhetsområdet Diagnostik/medicinsk service riktning och leds mot av en system, verksamhetschef teknik, infrastruktur, med övergripande IT-säkerhet, ansvar kvalité, för utredningar, enhetens verksamhet. Fyra avdelningschefer avtal och är produktförsörjning. underställda verksamhetschefen Till verksamhetschefen med inriktning avvikelsehantering, knyts mot system, en ledningsgrupp teknik, infrastruktur, bestående av IT-säkerhet, verksamhetschefen kvalité, och utredningar, avdelningscheferna för handläggning av löpande frågor inom informatik. Till ledningsavvikelsegruppen adjungeras controller och personalspecialist.

9 hantering, avtal och produktförsörjning. Till verksamhetschefen knyts en ledningsgrupp bestående av verksamhetschefen REGIONKARTLÄGGNING och avdelningscheferna IT för handläggning av löpande frågor inom informatik. Till ledningsgruppen adjungeras controller och personalspecialist. Informatikenheten (verksamhetschef) Avdelning 1 (avdelningschef) Avdelning 2 (avdelningschef) Avdelning 3 (avdelningschef) Avdelning 4 (avdelningschef) Vårdsystem Systemförvaltning Support linje 2 Vårdinfo.struktur Klienter & kringutrustning Support Incident linje 2 Tekniska driftuppdrag Produktförsörjning Administrativa system IT-konsultverksamhet IT-säkerhet Upphandling & Avtal Uppdrag/utredningar Central infrastruktur Systemdrift Systemutveckling Beredande och beslutande Beredande organ i och IT-frågor beslutande organ i IT frågor Informatikstyrgruppen Informatikstyrgruppen Gruppen Gruppen arbetar på arbetar uppdrag på uppdrag av landstingsdirektören av landstingsdirektören och ska och på strategisk ska på strategisk nivå leda och nivå styra leda informatikens och styra informatikens utveckling i landstinget utveckling i mot landstinget uppsatta mot mål. uppsatta Gruppen ska bevaka Gruppen och ska ta bevaka ställning och till ta nationella ställning till och nationella internationella och internationella utvecklingslin- ut- mål. jer i ett strategiskt vecklingslinjer och professionellt i ett strategiskt perspektiv. och professionellt Den ska bedöma perspektiv. och Den prioritera ska bedöma och prioritera och verksamhetsnytta verksamhetsbehov samt och ta ställning verksamhetsnytta till ekonomiska samt ta kon- ställning verksamhetsbehov till ekonomiska konsekvenser. De ska bedöma möjligheter, effekter och konsekvenser av systemsamverkan och gemensamma lösningar. Gruppen är sekvenser. De ska bedöma möjligheter, effekter och konsekvenser av systemsamverkan och gemensamma lösningar. Gruppen är sammansatt så att kunskap sammansatt så att kunskap finns inom områdena patientsäkerhet och sekretess, områdena verksamhet patientsäkerhet och användare, och ledning, sekretess, organisation verksamhet och och ekonomi, användare, infor- finns inom ledning, matikens organisation system och och ekonomi, teknik. informatikens Gruppen bereder system och och lämnar teknik. förslag Gruppen bereder till landstingsdirektören och lämnar förslag för i strategiska beslut till frågor. landstingsdirektören Initiera beslut i strategiska löpande frågor för beslut frågor. Initiera som ryms beslut inom i löpande den handlingsplan frågor som som ryms upprättats. inom den Informatikgruppen handlingsplan som består upprättats. av Verksamhetsföreträdare, Informatikgruppen består ekonomidirektör, av Verksamhetsföreträdare, bitr. landstingsdirektör, ekonomidirektör, bitr. läkare, landstingsdirektör, verksamhetsområdeschef chefsläkare, (VOC) verksamhetsområdeschef och verksamhetschefen (VOC) för Informa- chefs- och verksamhetschefen tikenheten. för Informatikenheten. Produktråd, Informatikenheten Produktråd, Informatikenheten Produktrådet Produktrådet verkar på verkar Informatikstyrgruppens på Informatikstyrgruppens uppdrag uppdrag och ska och säkerställa ska säkerställa en kostnadseffektiv en kostnadseffektiv och enhetlig och enhetlig IT-miljö IT-miljö som innebär som innebär god hushållning god hushållning och och funktion. funktion. Den ansvarar Den ansvarar för standardisering för standardisering av arbetsplats av arbetsplats och sortimentskatalog, både log, hård- både och hård- mjukvarumässigt. och mjukvarumässigt. Gruppen Gruppen medverkar medverkar vid hantering vid hantering av av och sortimentskata- upphandlingsfrågor, upphandlingsfrågor, kravspecifikationer kravspecifikationer och avtalsfrågor. och avtalsfrågor. Produktrådet Produktrådet bereder bereder förslag och lämnar till beslut förslag till till verkställande beslut till verkställande instans. Produktrådet instans. Produktrådet består av be- och lämnar står av personal från Informatikenheten med kompetens inom områden licenser, infrastruktur, hårdvara och teknik och för att säkra landstingsnyttan personal från Informatikenheten med kompetens inom områden licenser, infrastruktur, hårdvara och teknik och för att säkra landstingsnyttan adjungeras vid adjungeras vid behov personer från kärnverksamheten. behov personer från kärnverksamheten. BIT- gruppen (Beredningsgrupp Informatik) BIT- gruppen (Beredningsgrupp Informatik) BIT- gruppen BIT- gruppen är beredande är beredande organ till organ informatikstyrgruppen till informatikstyrgruppen vid införskaffande vid införskaffande och av nya integrationer. system och Syftet integrationer. är att bereda Syftet ärenden att bereda med utgångspunkt ärenden med ut- av nya system gångspunkt från både ett verksamhetsperspektiv och den nationella ITstrategin. Gruppen fungerar som en samverkande funktion mellan Informa- från både ett verksamhetsperspektiv och den nationella IT-strategin. Gruppen fungerar som en samverkande funktion mellan Informatikstyrgruppen, systemförvaltarna och systemägarna och har företrädesvis stark vårdrepresentation. tikstyrgruppen, systemförvaltarna och systemägarna och har företrädesvis Gruppen består av ordförande (landstingets centrala vårdsystemägare som han- 9 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 9

10 terar förvaltning och utveckling), verksamhetschefer för labcentrum, kvinnokliniken, onkologiskt centrum, IT- ingenjör och avdelningschef för vårdsystem. Investeringsråd Investeringsrådet arbetar på uppdrag av landstingsdirektören. Gruppen prioriterar och samordnar planering och verkställighet av medicinteknisk utrustning och IT-utrustning. Det sammanställer också underlag för tjänstemannaledningens förslag till styrelsen om budget för investeringar. Styrgrupp för övergripande termer och begrepp Styrgruppen har det övergripande ansvaret för att termer och begrepp samordnas inom Västerbottens läns landstings IT-system. Styrgruppens ställningstaganden/ förslag av principiell karaktär beslutas av landstingsledningen. Systemägarforum Gruppens är ett informationsforum för systemägarna i informatikfrågor. Den fungerar även som kravställare i frågor som berör utveckling och prioriteringar. Systemägarna, som ofta också är verksamhetschefer, kan framföra viktig information angående konsekvenser på respektive verksamhetssystem som Informatikenheten har att beakta i förvaltningsarbetet. Tillika har Informatikenheten möjlighet att få ut information till respektive verksamhet. Centrala vårdsystemägaren är sammankallande. Deltagare är systemägare för de 15 största verksamhetskritiska system, centrala vårdsystemägaren, verksamhetsområdeschefen och verksamhetschefen för Informatikenheten. Systemförvaltarforum Syfte med systemförvaltarforum är att Systemansvariga/systemförvaltare för de 15 verksamhetskritiska systemen ska få information om frågor som finns allmänt inom Informatikområdet, vad som pågår och vad som kan påverka respektive system och som därmed medför nya förvaltningsaktiviter för respektive system. Den centrala vårdsystemägaren är sammankallande. Deltagare i forumet är systemansvariga/systemförvaltare, centrala vårdsystemägaren och avdelningschefen för vårdinformationssystem MIDS-Råd (medicintekniska informationsdatasystem) Verksamheterna Medicinsk teknik (MT) och Informatikenheten (IE) har ansvarsområden som gränsar till och i vissa fall även överlappar varandra. Varje MIDS ska beskrivas i en förvaltningsbeskrivning där roller bemannas samt behörighetspunkter mellan MT och Informatikenheten beskrivs och förklaras. MIDS-rådet ska underlätta samarbetet. Rådet består av 2 personer en från MT och en från Informatikenheten, som sedan kan adjungera eller konsultera lämpliga specialister vid behov. Rådet består av 2 personer en MT ingenjör och en IT-ingenjör som kan adjungera eller konsultera lämpliga specialister vid behov. (Rådet är ej helt implementerat) Äsknings- och prioriteringsgruppen Gruppen hanterar löpande inköp under ett basbelopp utifrån fastställd produktkatalog. Produkter som äskas men inte finns med i produktkatalogen överförs till Produktrådet för beslut. Gruppen godkänner och köper in varor under ett basbelopp. Gruppen består av deltagare från Informatikenheten, sjukhusingenjör, sekreterare, inköpare och IT-samordnare. Paraplygrupper Paraplygruppen har till syfte att samordna läkemedelshantering för att förebygga läkemedelsfel i vårdens övergångar. Gruppen har uppdrag från landstingsdirektörens ledningsgrupp. Besluts- och beställarkollektivet består av Chefsläkare, Vårdsystemägare och Systemägargruppen. Paraplygrupper finns i Lycksele, Skellefteå 10 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

11 och Umeå (5 st). Varje paraplygrupp har dessutom lokala grupperingar som effektuerar arbetet med att standardisera rutiner och uppmärksamma faktorer som påverkas och behöver standardiseras. Gruppens mål är en säker och riktig läkemedelslista och förbättrad läkemedelshantering i vårdens övergångar. Informatikenheten deltar aktivt i grupperna med utveckling, rutiner och sakkunskap vad gäller applikationer som hanterar läkemedel. Förvaltningsorganisation Den systemförvaltningsmodell som tillämpas är SSTM (Svensk System- och Tjänsteförvaltningsmodell) vilken är anpassad efter ISO/IEC 2000 och ITIL version 3.0 och motsvarar systemförvaltningsmodellen PM3. Styrning av förvaltningsaktiviteter, sker tillsammans med berörda verksamheter. Inom ramen för förvaltningsarbetet har objekts- och systemansvariga mandat att omprioritera planerade aktiviteter inom ekonomisk ram. Om det krävs insatser utöver beslutad ram, så tas frågorna vidare till Informatikstyrgruppen för prioritering. Informatikenheten grupperar systemen utifrån begreppen: administrativa system vårdsystem, labsystem ekonomisystem PA-system Ärendehanterings-/arbetsordersystem. Applikationsportföljerna beskrivs som familjer av system som har ett avgörande samband mellan varandra. Entreprenader/andra driftsformer Informatikenheten använder driftsformen entreprenad inom 1:a linjens support/helpdesk. Entreprenören TietoEnator hanterar alla inkomna ärenden. Verksamheten omfattar dygnet runt service alla dagar. Landstinget gör uppföljning av ärendehanteringen kontinuerligt (ca 10 träffar per år) tillsammans med Tieto Enator I entreprenaden ingår även tjänsten att byta ut ca Pc: n årligen inom landstinget. REGIONKARTLÄGGNING Entreprenören planerar IT och installerar dessa Pc-byten enligt ett fastställt rullande schema. Västernorrland Västernorrland IT-verksamheten vid landstinget i Västernorrland är organiserat dels under IT-verksamheten ledningsstaben samt vid landstinget i en renodlad i Västernorrland driftsorganisation är organiserat under Landstingsservice. samt i en renodlad driftsorganisation under dels under ledningsstaben Landstingsservice. Ledningsstaben Ledningsstaben Landstingsdirektör Primärvård Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Sollefteå sjukhus Örnsköldsviks sjukhus Hörselvård Laboratoriemedicin Regional utveckling Folktandvård Länshälsan Västernorrland Landstingsservice Västernorrland Verksamhetsområden Ledningsstab IT styr utveckling, förvaltning och drift av IT. Uppdraget är att ge IT-investeringar inom LVN tydligt påvisad verksamhetsnytta och att systematiskt arbeta med att prioritera IT-utveckling. Lednings- IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 11

12 Hörselvård Verksamhetsområden Verksamhetsområden Ledningsstaben Ledningsstaben Ledningsstab Ledningsstab IT styr utveckling, IT styr utveckling, förvaltning förvaltning och drift och av drift IT. av Uppdraget IT. Uppdraget är att ge IT-investeringar är att ge inom IT-investeringar LVN tydligt inom påvisad LVN verksamhetsnytta tydligt påvisad verksamhetsnytta och att systematiskt arbeta med och att att prioritera systematiskt IT-utveckling. arbeta med att Ledningsstaben prioritera IT-utveckling. äger och Ledningsstaben infrastrukturen. äger och förvaltar De den verksamhetsområden gemensamma infrastrukturen. som ingår De i lednings- verk- förvaltar den gemensamma samhetsområden som ingår i ledningsstaben är Infrastruktur, IT processer och generellt IT-stöd, Övriga vårdsystem, System Cross (vårdadmistaben är Infrastruktur, IT-processer och generellt IT-stöd, Övriga vårdsystem, SysteamCross nistrativt (vårdadministrativt system), Drift och system), Projekt. Drift och Projekt. Ledningsstaben Laboratoriemedicin Regional utveckling Folktandvård Länshälsan Västernorrland Landstingsservice Västernorrland Ledningsstaben IT Infrastruktur IT-processer och generellt IT-stöd Övriga vårdsystem SysteamCross Drift Förvaltning Strategier för fv och proj Systemförvaltning Arkitektur Köp av driftstjänster Förvaltning av processer Systemförvaltning Systemförvaltning Förprojekt Införande Systemförvaltning Samordning IT Drift och support Projekt REGIONKARTLÄGGNING IT Projektledning IT-drift och -support 12 IT drift och IT drift- support och support ingår i landstingsservice och har ansvar för service, support, drift och kommunikation av IT-verksamheten. Det är en central punkt för att IT drift och support ingår i landstingsservice och har ansvar för service, support, drift och rapportera IT-problem kommunikation och få av teknisk IT-verksamheten. support. IT-drift Det är och en central support punkt tar emot beställningar för att rapportera på IT-produkter, IT-problem systemuppgraderingar och få teknisk support. IT och drift applikationssupport. och support tar De utför emot drift beställningar och support på IT-produkter, av verksamhetssystem systemuppgraderingar på uppdrag och av Systemägare, applikationssupport. förvaltning De utför drift och och drift support av infrastruktur av verksamhetssystem på uppdrag på av uppdrag Ledningsstaben av Sy- IT. samt teknisk Inom stemägare, enheten samt SLM teknisk ligger förvaltning ansvaret och för kund drift av och infrastruktur avtalsfrågor på och uppdrag inom av enheten Kvalitet Ledningsstaben och process IT. Inom (håller enheten på att SLM bemannas) ligger ansvaret finns ansvaret för kund för och processer avtalsfrågor och inom enheten Kvalitet och process (håller på att bemannas) finns och internt ITIL-arbete. Laboratoriemedicin har en egen IT-organisation (3 personer) ansvaret för processer och internt ITIL-arbete. Laboratoriemedicin har en och egen bedriver IT-organisation sin egen (3 driftmiljö. personer) och bedriver sin egen driftmiljö. Landstingsservice Västernorrland Verksamhetsområde teknik IT Drift och Support Drift Support SLM Kvalitet och process Serverdrift Nätverk ServiceDesk Närstöd Kundansvar Avtal Uppföljning Kvalitet och processstyrning 12 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland Beredande och beslutande organ i IT frågor

13 Beredande och beslutande organ i IT-frågor SmIT Samordningsgrupp för IT-frågor I SmIT samlas på regelbunden basis representanter från Ledningsstaben IT, IT Drift och support, MTA, Telefoni, IT-samordnare från verksamheten samt andra verksamhetsföreträdare för att: - Samordna IT-ärenden som inte ligger inom ramen för de ordinarie IT-processerna, projekt, systemförvaltning och drift. - Bereda och handlägga IT-ärenden. - Ta fram beslutsunderlag till förstudier, konsolidering, införande och eventuell avveckling av IT-system. Gruppen har mandat att fatta beslut i IT-ärenden om konsensus finns. Där det finns tveksamhet eller om IT-frågan är strategisk, större eller länsövergripande lyfts frågan vidare för beslut till IT-chef. Ett par gånger per år utökas SmIT gruppen med IT-chef och ytterligare utvalda personer, och fungerar då som en samrådsgrupp för IT-chefen i strategiska vägval för IT-satsningar samt inför tecknande och utvärdering av drift- och supportavtal. BIT Beslutsgrupp för prioritering och beredning av IT-investeringsärenden BIT-gruppen hanterar och prioriterar IT-ärenden på ett särskilt prioriteringsseminarium som hålls en gång per år. Deltagare är representanter från SmIT och ytterligare verksamhetsrepresentanter. Den gjorda prioriteringen leder fram till ett underlag för IT-planen som fastställs av Landstingsledningen. Systemförvaltarforum I systemförvaltarforumet träffas systemförvaltare för de verksamhetskritiska systemen. Här delges information om pågående aktiviteter inom systemförvaltarområdet och vad som kan påverka respektive system. Detta kan medföra nya förvaltningsaktiveter. Förvaltningsorganisation Den systemförvaltningsmodell som tillämpas är SSTM (Svensk System- och Tjänsteförvaltningsmodell) vilken är anpassad efter ISO/IEC och ITIL version 3.0 motsvarar systemförvaltningsmodell PM3. Styrning av förvaltningsobjekten sker tillsammans med berörda verksamheter. Inom ramen för förvaltningsarbetet har objekts- och systemansvariga mandat att omprioritera planerade aktiviteter inom ekonomisk ram. Om det krävs insatser utöver beslutad ram, så tas frågorna vidare till respektive objekts styrgrupp för prioritering. Landstinget har i sin centrala förvaltningsorganisation grupperat sina förvaltningsobjekt enligt nedan: SysteamCross: SysteamCross Övriga vårdsystem: Alfa, Lisa, Beakta, Obstetrix, Orbit, CyberMate, Digital diktering, Prator, earkiv, RiPa Infrastruktur: Nätverk, kommunikation Generellt IT-stöd: Folke, Rune, E-post, Webb, Platina, Bild, Multimedia, Kontorsprogram (Office m m) Entreprenader/andra driftsformer Endast ett fåtal system ligger helt på extern drift t ex Ris/Pacs, Raindance. Landstinget driver dock ingen egen applikationsutveckling utan detta görs enbart av externa leverantörer. För närvarande tar LVN hem all serverdrift från externa leverantörer och inom kort kommer all drift ligga inom IT Drift och Support. IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 13

14 Utbud och innehåll Sammanfattning Infrastruktur En tillfredställande basinfrastruktur finns i samtliga landsting även om tekniska plattformar och systemstöd varierar något. Alla landsting står inför stora satsningar inom det infrastrukturella området när det gäller trådlös teknik, lagringsoch säkerhetslösningar, dubblering av drift och reservkapacitet mm. Införandet av IP-telefoni är i slutfasen i Norrbotten och I Västerbotten pågår utbytet. Verksamhetssystem I Västernorrland pågår införandet av systemstöd för vårdadministration. Man beräknar att huvuddelen av den specialiserade vården ska ha infört digital journal innan 2009 års utgång. Västerbotten och Västernorrland har SysteamCross och bedriver systemutveckling, med gemensam finansiering, tillsammans med landstingen i Sörmland, Örebro och Blekinge. Norrbotten äger VAS och samverkar när det gäller systemutveckling, med landstingen i Halland och Jämtland. Ett stort utvecklingsprojekt pågår med förnyelse av VAS arkitektur och användargränssnitt. Övergripande systemstöd NLL VLL LVN Ekonomi och Redovisning Raindance Agresso Raindance Basware/IP Personalsystem PABAS Personec PABAS Inköp (stöd för inköpare) Avantra Upphandling Avantra Upphandling Avantra Upphandling Förvaltningssystem fastigheter PIM DEDU Landlord E-handel Nej Nej FtB Economa Vårdadministration VAS SysteamCross SysteamCross Alfa Vårdplaneringssystem mot kommuner Meddix Under PRATOR upphandling Läkemedel VAS SysteamCross SysteamCross E-recept VAS SysteamCross Systeam Cross Digitalt röntgen + informationssystem VASRIS/PACS RIS/PACS RIS/PACS Operationsplanering VAS ORBIT ORBIT MVC/Förlossningsjournal Partus OBSTETRIX OBSTETRIX IVA-journal VAS PICIS Pas-IVA Tandvård VAS T4 T4 Call back system Call Me Call Me TeleQ Befolkningssystem Egenutvecklat Master Befolkning Egenutvecklat E-postsystem MS Exchange Lotus Notes, Exchange 2008 Domino Ärende och diarie Diabas Platina Platina E-tjänster för medborgare, receptförnyelse, bokning/avbokning av tid För övergripande systemöversikt, se bilaga Ja Ja Ja MIDS medicintekniska informationsdatasystem I gränslandet mellan det medicintekniska området och IT finns stora utmaningar för landstingen. Medicintekniska produkter använder i allt större utsträckning IT för kommunikation via nätverk mellan serversystem, databaser och andra lagringsmedia. De områden som främst berörs är patientövervakningssystem, produkter i laboratorieverksamhet, bildgivande produkter, produkter inom elektromedicin och produkter inom telemedicin och hemsjukvård. Nya riktlinjer från Socialstyrelsen och EU ställer ytterligare krav på IT- och MT- 14 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

15 verksamheterna att förtydliga ansvar, roller och rutiner när det gäller hanteringen av utrustningen i gränslandet mellan IT och MT. Norrbotten har inrättat särskilda MIDS-tjänster och i Västerbotten finns ett särskilt MIDS-råd för hantering av dessa frågor. Ett samarbete finns upprättat mellan Norr- och Västerbotten och styrdokument finns framtaget. I Västernorrland finns ett praktiskt samarbete mellan IT Drift och support och MTA-enheten där man arbetar efter en gemensam verksamhets- och utvecklingsplan. MTA inom Västernorrland håller på att slutföra certifiering enligt ISO Video/Telemedicin Videotekniken är införd och används flitigt i landstingen. Området Telemedicin är på frammarsch och inom vården finns många tillämpningsområden. För Västerbotten som ansvarar för den specialiserade regionvården är målet att kunna nyttja detta arbetssätt även inom regionen. Det finns också ett uttalat behov av att kunna kommunicera med nationella specialistcentra runt om i Sverige. En mer mogen teknik med streaming, inspelningsmöjligheter och desktoplösningar för videokonferens (Pc till Pc), ger också nya möjligheter med föreläsningar, behandlingar, operationer, specialistkonsultationer och patientmöten på distans. Support Supportverksamhet bedrivs i egen regi i Norrbotten (dygnet runt) och i Västernorrland (för närvarande kontorstid men inom kort dygnet runt). Västerbotten har lagt ut 1:a linjens support (dygnet runt) på entreprenad, men har 2:a linjens support inom landstinget. Norrbotten Landstingets IT-miljö är till stora delar centraliserad till Sunderby sjukhus och Landstingshuset i Luleå. Infrastruktur Den Windowsbaserade serverplattformen består av ca 220 fysiska HP servrar och ca 30 virtuella servrar. Ytterligare 40 Unix/Linux servrar driftas av extern part. Det vårdadministrativa systemet är ett progressbaserat Unixsystem som körs på ett tre noders HP Unixcluster för maximal redundans och kapacitet. Arbete pågår med övergång till en virtualliserad VM-Ware miljö. Stora delar av serverparken är kopplade mot redundanta HP Eva diskskåp på totalt 70 Tb för centraliserad lagring och backup. Ett arbete är initierat för att skapa ett digitalt e-arkiv. Operativsystem på serversidan är HP-UX, Linux, Windows Server På klientsidan används för närvarande Windows XP Professional respektive Office Databasmotorer är huvudsakligen Progress och SQLServer. NLL kör sitt PACS på SUN-plattform som inom kort ska bytas mot Linux. Leverantör till detta system är GE. Integrationsmotorn har varit Amtrix men är till stora delar utbytt mot Microsofts Biztalk. Klient Landstinget har ca klienter och skrivare. Arbetsplatserna består av PC:s från Dell och HP. Utrustningen byts rullande inom fyra års intervall. Användarkatalog inom landstinget är Microsofts Active Directory. Skrivarhanteringen ska effektiviseras och en pilot körs för att ta fram ett koncept med multifunktionsskrivare. IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 15

16 Kommunikation och nätverk Landstingets nätverk består av Ciscokomponenter. Bandbredden mellan sjukhusen ligger i dagsläget på 500 Mbps och de lokala nätverken på sjukhusen ligger på 100 Mbps och serverbackbonet på 1Gbps. Under 2009 startas en pilot med trådlöst nätverk på tre vårdavdelningar vid Sunderby sjukhus. Efter utvärdering av Bedside- och trådlös IP-telefoni planeras implementering vid samtliga sjukhus. På kommunikationssidan används TCP/IP. Övervakning av nät/servrar/ applikationer görs med HP Net Node Manager samt Cisco works. Telefoni Länsteknik ansvarar för telefoniinfrastruktur och fast telefoni i hela landstinget. Växelfunktionen med personal är organiserad under Division service. Som telefonväxel används Cisco Call Manager version 4.2 (CCM) (samt den gamla telefonimiljön Meridian.) Hänvisningssystemet är Netwice version 6.5. För Talad hänvisning och röstbrevlåda används VIP 2000 version 7.3. Call center CC-Bridge version 7.3 och Call back systemet Call Me. I april 2009 beräknas fast IP-telefoni vara införd i hela landstinget. Arbete pågår med att centralisera växelfunktionen på de platser som kör IP-telefoni. Video/telemedicin NLL har sedan 2004 nyttjat videokonferens för att överbrygga långa avstånd, minska resandet och effektivisera arbetet. Tekniken används inom samtliga verksamheter och användandet ökar. Sjukhusen, landstingshuset samt 9 vårdcentraler i länet är idag utrustade med videokonferensutrustning. Infrastrukturen är under uppbyggnad med ytterligare flerpartsbryggor som möjliggör uppkoppling mellan flera orter/deltagare, en streamingserver för lagring och sändning av föreläsningar, instruktionsfilmer, videokonferensmöten etc, samt en applikation för att kunna delta i videokonferenser via webbkamera från en Pc. Bedömningen är att nyttjandet av videokonferens via Pc kommer att öka kraftigt. Polycom används som plattform och under 2008 var driftstiden omkring timmar. Några exempel på tillämpningar inom Telemedicin Streaming av barnhjärtljud till Umeå Tidig hemgång för neonatal barn mha video Sjukgymnastik på distans Psykiatri vårdplanering, patientmöten, konsultation Logopedi på distans Radiologikonsultation på distans Videoutrustning, se bilaga Supportverksamhet Länstekniks IT-support, Teknikakuten, är tillgänglig alla dagar, dygnet runt. Teknikakuten är placerad vid Sunderby sjukhus i samma lokaler som övrig IT/MT-verksamhet. Antalet ärenden/år är ca :a linjens support Teknikakuten är 1:a linjens support för alla användare i landstinget. Ärenden rings in via ett gemensamt telefonnummer eller anmäls via en webbtjänst. Ärendemottagningen tar emot inkommande samtal och handlägger snabba ärenden, under tre minuter. Ärenden med längre handläggningstid går vidare till annan personal inom Teknikakuten för vidare utredning. 16 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

17 2:a linjens support Ärenden som inte löses i 1:a linjens support går vidare till rätt kompetens inom IT-driftsorganisationen på Länsteknik. 3:e linjen support Ärenden av mer komplicerad art som inte kan lösas inom organisationen, skickas vidare till leverantör eller annan extern konsult. Systemstöd Systemstöd i ärendehanteringen är verktyget Medusa, som används både för att registrera ärenden och inventarier samt för att rapportera tid. Västerbotten Landstingets IT-miljö är centraliserad till Umeå Universitetssjukhus med två fysiska datorhallar, dessutom finns en serverhall i Skellefteå för att säkra data. Infrastruktur Majoriteten av servrar och klientdatorer baseras på Intels processorarkitektur. Virtuella servrar används i allt högre utsträckning. I VMware ingår idag ca 160 servrar, varav drygt 100 är produktionsservrar och övriga används för test och utbildning. Citrix används på ca 30 servrar och används bland annat till fjärruppkoppling via SSL-VPN. Operativsystem för servrarna är Microsoft (MS) Windows 2000 och Ett mindre antal servrar har Hewlett-Packard (HP)-UX som operativsystem. Klientdatorerna har MS Windows XP Professional som operativsystem. PACS körs på Windows Landstinget har två centrala disklagringssystem, ca 400 servrar, där IBM är produktleverantör. Windows- och Unixkluster används i de mest verksamhetskritiska systemen. MS Internet Information Server (IIS) används som webbserver internt och externt. Tivoli Storage Manager (TSM) används som backupsystem. Antivirus och antispyware styrs centralt med programvara från McAfee. Windows säkerhetsuppdateringar styrs centralt med Windows Server Update Services (WSUS). De största databashanterarna som används är MS SQL Server, DB2 och Oracle. Biztalk används som integrationsmotor. Klient Landstinget har 9000 klienter och 3000 skrivare. Arbetsplatserna består av Lenovo och utrustningen byts ut rullande vart 4:e år. Utbytet omfattar Pc:s per år. MS Active Directory används för användarkonton och datorkonton för autentisering och auktorisering av åtkomst till resurser. Klienterna hanteras med systemet upkeeper som bl a möjliggör distribution av operativsystem och applikationer, inventering, fjärrstyrning m m. Nätverk och kommunikation Datanätverket är standardiserat på Cisco. AC-net knyter ihop länsdelarna. Nätverket avgränsas utåt med brandväggarna mot Internet och Sjunet. Datakommunikationen bygger på TCP/IP och routingteknik. VRF-teknik används för att segmentera nätverket, främst när det gäller medicinsk tekniska system. Grundkapaciteten är 100 Mbps. 1 Gbps används huvudsakligen i serverhallarna. Hantering, övervakning och loggning görs med verktyg från Cisco. Trådlöst datanätverk finns med tre kontrollanter och 230 access- IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 17

18 punkter, vilket byggs ut successivt. Samarbetet med Umeå universitet gör att nätverket även upplåts till studenter och anställda där. Telefoni Teleenheten ansvarar för telefoniinfrastrukturen, den fasta telefonin och IP telefonin i hela landstinget. Växelfunktionen med personal är organiserad under Diagnostik/medicinsk service. Som telefonväxel används Meridian OP81, CS1000E,C, S. Hänvisningssystemet är Netwise version 6.0. En planerad uppdatering sker under våren För talad hänvisning används Netwise voice och som röstbrevlåda används Meridian mail och Call Pilot, som Call back system Call Me. För införande av IP telefoni används Nortels plattform för att i önskad takt migrera över till IP telefoni. Samtliga hälsocentraler och sjukstugor utanför tätorten har IP telefoni sedan år 2007 (ca st). Landstinget har anknytningar varav IP telefonin svarar för Teleenheten nyttjar Informatikenhetens tjänst för Nätverk och övervakning. De har även en egen supportorganisation. Video/telemedicin VLL har sedan 1995 nyttjat telemedicin- och videokonferenslösningar för att effektivisera vården och kunna erbjuda invånarna en likvärdig vård oberoende av var i länet de befinner sig. Sjukhusen och samtliga c:a 35 hälsocentraler i länet är idag utrustade med videokonferensutrustning. Under 2008 skedde uppkopplingar och det totala nyttjandet var timmar ligger det uppskattade anskaffningsbehovet av videokonferenssystem på c: a enheter. Bedömningen är att nyttjandet av videokonferens via Pc kommer att öka kraftigt. Under 2008 gjordes en inventering av kliniska telemedicintillämpningar och sammanlagt identifierades närmare 30 tillämpningar som är i drift eller är på väg att driftsättas. Några exempel på Telemedicintillämpningar i landstinget diagnostik inom dermatologi diagnostik av fosterljud och barnhjärtan ronder inom patologi hematologi och strålbehandling behandling av patienter med tal- och röststörningar Utöver de 100 videokonferenssystemen i länet finns också en väl utbyggd infrastruktur för distansmöten. Infrastrukturen består av flerpartsbryggor som möjliggör uppkoppling mellan flera orter/deltagare, en streamingserver för lagring och sändning av föreläsningar, instruktionsfilmer, videokonferensmöten etc, samt en applikation för att kunna delta i videokonferenser via webbkamera från sin Pc. Infrastrukturen har liksom merparten av videokonferenssystemen stöd för både H.323 och SIP. Videoutrustning, se bilaga Supportverksamhet Informatikenhetens Support/Helpdesk är tillgänglig alla dagar, dygnet runt. Antalet ärenden år 2008 var st. 1:a linjens Support/Helpdesk är fysiskt placerad utanför landstingets lokaler. 1:a linjens support 1:a linjens support ligger på entreprenad hos extern leverantör. Detta avser dygnet runt support och leverantören hanterar alla inkomna ärenden 18 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

19 som 1:a linjens support. Supporten löser ärenden som inte tar mer tid än ca 10 minuter och som berör enklare ärenden. Övriga ärenden klassificeras och styrs till rätt kompetensgrupp i linje 2. Samtliga ärenden ägs av 1: a linjens support fram till dess att de stängs. Detta innebär att eventuella förfrågningar angående ett påbörjat ärende besvaras av 1:a linjens support. 2:a linjens support 2:a linjens support består av egen supportpersonal. De hämtar sina ärenden från ärendesystemet Fasit, där kunden via WebFasit kan följa ärendestatus. 2:a linjens support utför åtgärd, förändrar ärendestatus och stänger ärendet då åtgärd är utförd eller flyttar ärendet till rätt person för fortsatt utredning. 3:e linjens support I de fall ärenden inte kan lösas inom informatikenheten, överförs ärendet till leverantör eller extern konsult. Systemstöd Systemstöd i ärendehanteringen är Fasit som är egentillverkad. Kunden kan rapportera in ärenden via, telefon, fax, och i Webfasit. Samtliga ärenden som inkommer via telefon, fax och registreras i Fasit. Systemstödet innehåller även tidsrapportering. Inventarier och garantier hanteras i verksamhetssystemet Maximo. Västernorrland Västernorrland har i huvudsak konsoliderat alla servrar till en datahall i Sundsvall sjukhus. Ett projekt pågår under första halvåret 2009 med målsättning att flytta huvuddelen av servrarna från extern leverantör till egen datahall. Infrastruktur Servrar och klientdatorer baseras på Intels processorarkitektur. Virtuella servrar används i allt högre utsträckning. I VMware finns idag ca 60 servrar, för såväl produktion som test och utbildning. Citrix används för i huvudsak tandvårdens system, T4. För fjärruppkoppling via extranät använder vi produkten Portwise, även här förekommer Citrix för att publicera IT-system via extranätet. Servrarna använder Microsoft (MS) Windows 2000 och 2003 som operativsystem, totalt ca 170. Windowskluster används för de mer verksamhetskritiska systemen. Ett mindre antal servrar använder olika varianter av Unix och Linux. Klientdatorerna är standardiserade enligt Microsofts BDD-koncept med MS Windows XP Professional SP2 som operativsystem. Landstinget har två centrala disklagringssystem och ca 250 servrar. Produktleverantör för servrar och Pc-arbetsplatser har tom 2008 varit Fujitsu-Siemens, men är from 2009 HP. Två EMC diskskåp kommer att ersättas av två HP XP20000 under första kvartalet För koppling till servrar används dubblerat SAN baserat på Brocade FC switchar. De databashanterare som används mest frekvent är UDB (DB/2), Microsoft SQL Server och Oracle. Tivoli Storage Manager (TSM) används som backupsystem. Antivirus på klienter och servrar från Symantec med en central administration. För kontroll av inkommande och utgående e-post används programvara från F-secure. IT-frågor vid bildandet av Region Norrland 19

20 Klient Västernorrland har ca IT-arbetsplatser och skrivare. Ca av IT-arbetsplatserna är standardiserade enligt landstingets koncept Basarbetsplats (BA). Resten av arbetsplatserna är tunna klienter och Pc där applikationerna har särskilda krav som inte kan uppfyllas med BA. Beräknad livslängd är fyra år för stationära Pc:s och bildskärmar och tre år för bärbara Pc:s och skrivare. Microsoft Active Directory används för användarkonton och datorkonton för autentisering och auktorisering av åtkomst till resurser. Integration finns mot PA-systemet. Funktion finns för att med automatik skapa nya konton i AD, e-postadresser, hemkataloger mm. Microsoft SMS användes för att distribuera programvara till Pc-arbetsplatserna, inventering m m. Nästan samtliga skrivare är levererade av Lexmark. Målsättning är att erbjuda verksamheten ett koncept för utskriftshantering via MFP (multifunktionsskrivare) istället för traditionella IT-skrivare och kopiatorer. Nätverk och kommunikation Datanätverket kallas LVN-nät och grunden i nätet med adresstrukturer, segmentering mm hanteras internt. Dessa är baserade på produkter från Nortel. Landstinget köper en tjänst (Stomnät) från extern leverantör. Stomnät är ett redundant ringnät som sammanbinder orterna Sundsvall, Härnösand, Sollefteå och Örnsköldsvik. För närvarande är bandbredden 1 Gbps. Tjänsten Accessnät köps från extern leverantör och är närmare 100 förbindelser till övriga adresser, i huvudsak fiber med en bandbredd om minst 10 Mbps. Anslutning till Internet och Sjunet köps från Sjukvårdsrådgivningen (TDC). Landstinget bygger successivt ut WLAN inom i första hand de tre sjukhusen. I Sollefteå är det nästan klart, medan Sundsvall blir klart under 2009 och Örnsköldsvik därefter. WLAN beräknas användas för både datatrafik och telefoni. Telefoni Teleenheten inom Serviceförvaltningen ansvarar för telefoni och tillhörande infrastruktur med IT-chefen och Ledningsstaben IT som intern beställare. Landstinget har i huvudsak en lösning med telefoni baserad på traditionell telefoniteknik med drygt 30 telefoniväxlar, de flesta från Nortel. Vid sjukhusen i Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik finns Nortel CS 1000M och i Härnösand kommer en Nortel CS 1000E att installeras under första kvartalet Landstinget kommer under 2009 att påbörja en genomgripande förändring av telefoni, där en övergång ska ske från traditionell telefoni till IPtelefoni, en konsolidering till färre växlar samt påbörjad användning av mobil anknytning. I samband med detta görs en översyn av stödsystem för telefoni, Hänvisningsdator från Visionsutveckling, Management system Teleopti samt Tele-Q för call back. Video/telemedicin Landstinget har totalt 28 system i drift, i första hand Tandbergsystem. Kvarvarande ISDN-system från Sony och Polycom kommer inom kort att bytas ut mot nya Tandbergutrustningar. Samtliga system kommunicerar över IP. Exempel på telemedicinsk teknik inom landstinget: Röntgen har bildutbyte med Umeå, Uppsala, Göteborg och Östersund för konsultation. Sollefteå skickar även bilder till Barcelona för granskning. 20 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland

Länsteknik. Utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar. Länsteknik DIVISION

Länsteknik. Utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar. Länsteknik DIVISION Utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Landstingsdirektör Sekretariat Stab Opererande specialiteter Medicinska specialiteter

Läs mer

norrstyrelsen IT-frågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen IT-frågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 31 IT-frågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands

Läs mer

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle.

Division Länsteknik. Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Division Vision: Tillgänglig, säker och användbar teknik vid varje tillfälle. Mål: Landstingets självklara partner för att säkerställa de bästa, säkraste och mest effektiva IT- och Medicintekniska lösningar.

Läs mer

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION

Division Länsteknik. Länsteknik DIVISION Division har som uppdrag att utveckla och förvalta landstingets tekniska infrastruktur samt säkerställa patientsäkra IT och MT-system/utrustningar Organisation 2015 Organisation 2015 Norrbotten, ¼ del

Läs mer

En dynamisk organisation för effektiv styrning

En dynamisk organisation för effektiv styrning En dynamisk organisation för effektiv styrning - Länstekniks förändringsresa Kristina Jonsson, Henrik Billström Kunder Kompetens Arbetsmiljö Medarbetare Organisation Uppdrag Verksamhetens mognad Kultur

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Teknisk standard, upphandlingar

Teknisk standard, upphandlingar Medicinsk Teknik och IT Kapitel Stöd Rubrik Upphandlingsstöd Diarienummer LDXX/XXXXX Dokumentnamn Version Teknisk standard, Upphandlingar 1.0 Dokumentnummer Framtagen av Godkänd och fastställd av Giltig

Läs mer

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting

Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Vad är Grön IT för Norrbottens läns landsting Landstingsgemensam strategi för utveckling, inköp, användning och avveckling. All IT är i grunden en miljöbelastning i form av tillverkning och energiförbrukning.

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-12-10 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun KS F 2013/05330 Fastställd av kommundirektören den 10 december 2010. Denna riktlinje

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18 MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016 IT-strategigruppen 2013-02-18 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSCHEF... 3 REKTOR/F... 3 IT-STRATEG...

Läs mer

Systemförvaltning av IT-system

Systemförvaltning av IT-system Revisionsrapport Systemförvaltning av IT-system Norrbottens läns landsting Februari 2009 Per Ståhlberg Revisionskonsult Hans Rinander Certifierad kommunal revisor 2009-02-26 Per Ståhlberg, Projektledare

Läs mer

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7)

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2005-09-26, 55 Varför IT-strategi. Syftet med denna IT-strategi är att åstadkomma en förflyttning av fokus

Läs mer

Vård på distans i Norra regionen

Vård på distans i Norra regionen Vård på distans i Norra regionen Thomas Molén Strateg Vård på distans Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting thomas.molen@vll.se Agenda Vad är vård på distans? Tekniska förutsättningar

Läs mer

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) IT avdelningen Piparegränd 3 271 42 Ystad Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) S.M.Y.K Beskrivningar och hänvisningar till rutiner och riktlinjer som ligger till grund för ett tryggt förvaltande

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

Kartläggning. Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland. Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland

Kartläggning. Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland. Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland norrstyrelsen rapport 2009: 16 Kartläggning Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i s, s och större delen

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte

Förvaltningsplan för Video- och distansmöte Förvaltningsplan för Video- och distansmöte FÖRVALTNINGSPLAN Förvaltningsobjekt Video- och distansmöte Utförare Inera AB Enhetschef/ Tjänsteansvarig Uppdragstagare Bilagor Jessica Nord/ Thord Arbin Johan

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef)

IT vid Göteborgs universitet. Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) IT vid Göteborgs universitet Lars Hansen (CIO) Hans Larsson (IT-chef) P-O Rehnquist (Förvaltningschef) Göteborgs universitets organisation GU:s IT-stöd 2005 6 olika distansutbildningssystem 20 olika e-posttjänstsystem

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun

Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Åstorps kommuns Övergripande IT-policy för Åstorps kommun Beslutat av Kommunfullmäktige 2014-03-24 36 Dnr 2014/23 Innehåll 1 ÖVERGRIPANDE IT-POLICY FÖR ÅSTORPS KOMMUN...3 1.1 MÅL...3 1.2 SYFTE...3 2 ANSVAR

Läs mer

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen.

IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. IT-strategin för vård och omsorg i landstingen. Seminarium 3:2 Föreläsare Lars Jervall, IT-direktör Landstinget,Östergötland och IT-strateg Beställarfunktionen Nationell IT, SKL lars.jerlvall@lio.se IT-strategin

Läs mer

pm 3 version 2.0 Cecilia Åkesson, På AB Copyright På AB

pm 3 version 2.0 Cecilia Åkesson, På AB Copyright På AB pm 3 version 2.0 Vad är pm 3? pm 3 är en förvaltningsstyrningsmodell vars syfte är att organisera vidmakthållande och vidareutveckling så att det kan bedrivas på ett affärsmässigt sätt. Med hjälp av pm

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

Karlstads kommuns IT-verksamhet

Karlstads kommuns IT-verksamhet 2014-01-30 Karlstads kommuns IT-verksamhet RESURSSTYRNING Mats Jensen Gruppchef Förvaltning IT +4670-6215470 mats.jensen@karlstad.se ISO/IEC 20000 Certifierad KARLSTADS KOMMUN 87 000 invånare Värmland

Läs mer

ETT fönster mot informationen visionen tar form

ETT fönster mot informationen visionen tar form Det pågår 2006 ETT fönster mot informationen visionen tar form IT-strategi som frigör resurser för ökad vårdkvalitet, effektivare regionorganisation och bättre medborgarservice PÅ GÅNG UNDER 2006 Patientnyttan

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

norrstyrelsen Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 29 Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg

Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Beställarfunktionen för nationell IT i vård och omsorg Uppdrag och arbetsformer Lars Jerlvall 1 Disposition IT-strategin - vision och insatsområden Beställarfunktionens övergripande uppdrag, organisation

Läs mer

IT-strategisk funktion

IT-strategisk funktion IT-strategisk funktion Upprättad: 2006-08-10 Reviderad: 2006-12-01 Fastställt av kommundirektören 2007-01-17 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Inledning 1 2. Nuläge 1 3. Syfte och uppdrag

Läs mer

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2012-01-16 Revidering: - Dnr: DUC 2012/63/10 Gäller fr o m: 2012-01-16 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig

Läs mer

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting

Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018. Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting Förslag Regionalt program ehälsa 2014-2018 Margareta Hansson, Regionförbundet Örebro Ulrika Landström, Örebro läns landsting 1 Bakgrund Regionalt program för ehälsa 2010 Baserade sig på: Den nationella

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Strategi för användning av IT i Örebro kommun 2006-2010

Strategi för användning av IT i Örebro kommun 2006-2010 Strategi för användning av IT i Örebro kommun 2006-2010 Antagen av kommunstyrelsen den 28 mars 2006. Inledning... 1 E-tjänster... 2 Processernas och funktionernas IT-stöd... 4 Teknisk plattform... 5 Organisation,

Läs mer

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften

Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Revisionsrapport Förstudie: Övergripande granskning av ITdriften Jönköpings Landsting Juni 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag och revisionsfrågor...

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

Journalsystem och informationssäkerhet

Journalsystem och informationssäkerhet Landstingets revisorer Revisionsrapport Januari 2012 Bilaga nr 3a till överläggningar med landstingets revisorer den 19 januari 2012. mer text Journalsystem och informationssäkerhet Delrapport 1 Ledning,

Läs mer

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR FÖRVALTNING AV IT-SYSTEM

SÄKERHETSFÖRESKRIFTER FÖR FÖRVALTNING AV IT-SYSTEM FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.3) SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde IT Ägare/ansvarig IT-strateg Antagen av KS 2012-02-08 47 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2010:1056 Giltig

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Systemförvaltning. där delarna bli till en helhet. Styrning. Organisation. Processer. Jessika Svedberg, Kommunkansliet

Systemförvaltning. där delarna bli till en helhet. Styrning. Organisation. Processer. Jessika Svedberg, Kommunkansliet Systemförvaltning där delarna bli till en helhet Organisation Styrning Processer Jessika Svedberg, Kommunkansliet Verksamhet, IS &IT behov k u n d v e r k s a m h e t Vem bör ha ansvaret? Kundupplevd nytta

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

Lednings- och verksamhetsstöd, Förvaltningsorganisation KiX/HSA Diarienr: H900:LS 821/09

Lednings- och verksamhetsstöd, Förvaltningsorganisation KiX/HSA Diarienr: H900:LS 821/09 2010-08-20 Version 1.2 Lednings- och verksamhetsstöd, Förvaltningsorganisation KiX/HSA Diarienr: H900:LS 821/09 Bilaga 1 till HSA Policytillämpning i Landstinget Gävleborg Förvaltningsorganisation för

Läs mer

IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning

IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning IT-säkerhetsinstruktion Förvaltning 2013-09-24 1.0 IT- S Ä K E R H E T S I N S T R U K T I O N IT-säkerhetsinstruktion Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Årsrapport 2012. Informatikenheten. Verksamhetschef: Jörgen Winqvist

Årsrapport 2012. Informatikenheten. Verksamhetschef: Jörgen Winqvist Årsrapport 2012 Informatikenheten Verksamhetschef: Jörgen Winqvist 1 Innehållsförteckning VIKTIGA HÄNDELSER UNDER 2012... 3 MÅLOMRÅDEN: (1) GOD VÅRD, (2) GOD HUSHÅLLNING, (3) HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATSER

Läs mer

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1 Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat

Läs mer

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum 2007-06-11 (rev. 2014-11- 24 )

Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet. Beslutsdatum 2007-06-11 (rev. 2014-11- 24 ) Fastighetsavdelningen STYRDOKUMENT Leif Bouvin 14-11-24 dnr V 2014/853 031-789 58 98 Bilaga, Definition av roller och begrepp, till policy för IT-säkerhet Publiceringsdatum November 2014 Publicerad Beslutsfattare

Läs mer

Karlstads kommuns IT-verksamhet

Karlstads kommuns IT-verksamhet Karlstads kommuns IT-verksamhet Verksamhetsutveckling med IT som stöd Ulf Nyqvist, Bitr. Kommundir. ulf.nyqvist@karlstad.se Inge Hansson, IT-chef inge.hansson@karlstad.se 2013-09-19 Politiskt beslut 2005

Läs mer

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi Projektmöte Utgåva: A Sidan 1 av 6 Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering 2, en ekonomi Närvarande Ej närvarande Annika Josefsson Michael Morin Ola Viestam Stefan Andersson Jörgen Johansson, Sigma

Läs mer

En videoinfrastruktur för sjukvården

En videoinfrastruktur för sjukvården Video En videoinfrastruktur för sjukvården KG Nerander Carelink Programansvarig infrastruktur Internetdagarna 2003 1 Carelink Grundande Bildades i december 2000 av 4 Huvudmän: g Landstingsförbundet g Svenska

Läs mer

IT-säkerhetspolicy. Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.

IT-säkerhetspolicy. Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang. IT-säkerhetspolicy IT-säkerhetspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se Innehåll Sammanfattning 1 IT-säkerhetspolicy

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Västerås stad. IT-verksamhet i förändring. Att använda Best Practice och standards för att få ordning och reda ett verkligt case

Västerås stad. IT-verksamhet i förändring. Att använda Best Practice och standards för att få ordning och reda ett verkligt case Västerås stad IT-verksamhet i förändring Att använda Best Practice och standards för att få ordning och reda ett verkligt case Västerås s stad har ett starkt behov av att producera ett växande utbud av

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-04

Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-04 IT -chef 05-07-26 1(5) Landstingsstyrelsen Landstingets IT-Service Helårsbedömning 2002-04 Kundperspektivet Landstingets IT-Service, LIS, har två övergripande uppdrag: Ansvara för drift, förvaltning och

Läs mer

Öppen källkod i Karlstads kommun

Öppen källkod i Karlstads kommun Öppen källkod i Karlstads kommun Inge Hansson IT-chef Gunnar Kartman IT-arkitekt 2008-05-08 Öppen källkod incitament Öppen källkod och/eller öppet arbetssätt är något att föredra framför något annat? Kraften

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart

Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: inte långsiktigt hållbart Bakgrund/syfte Huvudslutsats i närsjukvårdsutredningen: Nuvarande hälso- och sjukvårdssystem i Norrbotten är inte långsiktigt hållbart avseende: Att trygga en god vård till en allt äldre befolkning med

Läs mer

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument

Avropsförfrågan från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Administrativa avdelningen Eva Emfel 1 (7) från ramavtalsområde it-tjänster, e-förvaltningsstödjande tjänster 2010 med specifik avgränsning till framtagande av strategidokument Uppdraget i korthet Delta

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Plan för IT-verksamheten i Nynäshamns kommun 2006-2009, antagen av kommunstyrelsen 2006-05-23, 115

Plan för IT-verksamheten i Nynäshamns kommun 2006-2009, antagen av kommunstyrelsen 2006-05-23, 115 KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Sid1(6) Referens Plan för IT-verksamheten i Nynäshamns kommun 2006-2009, antagen av kommunstyrelsen 2006-05-23, 115 Bindande anvisningar Alla nyinköp skall genomföras så att

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

2013-03-152013-03-152013-03-15. Bilaga Funktionshyra Vårdval Gynekologi 2013. sida 1 (5) 2013-01-01 FUNKTIONSHYRA. Vårdval Gynekologi

2013-03-152013-03-152013-03-15. Bilaga Funktionshyra Vårdval Gynekologi 2013. sida 1 (5) 2013-01-01 FUNKTIONSHYRA. Vårdval Gynekologi sida 1 (5) FUNKTIONSHYRA Vårdval Gynekologi 2013 sida 2 (5) Detta dokument är en tjänstebeskrivning av funktionshyra för IT inom Landstinget i Uppsala län gällande samordning för IT-funktioner. Dokumentet

Läs mer

Rekrytering av IT-tekniker

Rekrytering av IT-tekniker UDDEVALLA KOMMUN KOMMUNLEDNINGSKONTORET IT-avdelningen Rekrytering av IT-tekniker Refr.nr 3/07 Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Verksamhetens mål... 1 2.1 Kommunens vision... 1 2.2 Kommunledningskontorets

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Kravbeskrivning för all utrustning eller system som ska kunna anslutas till NLLNET

Kravbeskrivning för all utrustning eller system som ska kunna anslutas till NLLNET 1(11) Kravbeskrivning för all utrustning eller system som ska kunna anslutas till NLLNET 2(11) Innehåll Kravbeskrivning för all utrustning eller system som ska kunna anslutas till NLLNET... 1 1. Syfte...

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Styrande dokument inom IT-området

Styrande dokument inom IT-området SID 1 (6) Bilaga 6a Styrande dokument inom IT-området Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22

Läs mer

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson

Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4

Läs mer

IT-STRATEGI 2009-2012

IT-STRATEGI 2009-2012 2009-08-24 1 (9) IT-STRATEGI 2009-2012 Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 109 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan 29

Läs mer

LiU-IT ISY. Kristina Arkad ISY

LiU-IT ISY. Kristina Arkad ISY LiU-IT ISY Kristina Arkad ISY Service IT- tjänster IT- infrastruktur Serviceområdet IT- avdelningen Projekt och utveckling Applika5on Kvarters-IT området Kvarter Norrköping Kvarter Valla Norr Kvarter US

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

Översyn av IT-verksamheten

Översyn av IT-verksamheten www.pwc.com/se Mjölby kommun Översyn av IT-verksamheten April 2011 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte 2. Metod 3. Genomförande 4. Revisionsfrågor - sammanfattning 5. Detaljerad analys - observationer

Läs mer

Från arkitektur till IT-styrning

Från arkitektur till IT-styrning Från arkitektur till IT-styrning 29-30 mars 2012 Nebojsa Bjelobrk,IT-strateg Göteborg Energi AB Agenda Problembilden Vem? Hur? Vad? Inköp? Plocka ut? Lägga tillbaka? Bäst före datum? IT-styrning på Göteborg

Läs mer

Vision e-hälsa. Från policy till implementering

Vision e-hälsa. Från policy till implementering Vision e-hälsa. Från policy till implementering Agneta Granström Landstingsråd Norrbotten President of the AER e-health network agneta.granstrom@nll.se AER Assembly of European regions För regioner Politisk

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med IT som stöd ver 1.0 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-policy för Tanums kommun. Policyn

Läs mer

Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011

Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011 Handlingsplan baserad på Gatukontorets IT-strategi 2011 Status: Bruttolista Version: 2012-03-20 Innehåll INTRODUKTION... 3 REDOVISNING AV ETT PROJEKT/UTREDNING... 4 HUVUDPROJEKT: ÖKAD MOBILITET... 5 1.

Läs mer

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach

Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Nationell Patient Översikt i Sverige Swedish ehealth approach Ulrika Landström, RN, Projektledare Örebro Läns Landsting ulrika.landstrom@orebroll.se +46 70 316 4541 Bakgrund och syfte Projektet startade

Läs mer

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan

E-nämnden 2014. Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 1 (10) Verksamhetsplan Henrik Billström Sida: 2 (10) Innehåll Basfakta... 4 1.1 Godkännande av verksamhetsplanen, definitioner och bilagor... 4 1.2 Verksamheten, sammanfattning...

Läs mer

Projekt: Utgåva: Status: Sida: ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 1(7) ANALYS SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELLER

Projekt: Utgåva: Status: Sida: ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 1(7) ANALYS SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELLER ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 1(7) ASF AKTIV SYSTEMFÖRVALTNING ANALYS SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELLER ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 2(7) Namn (person/organisation/grupp) Styrgrupp Refererade

Läs mer

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården

Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Public Ökad säkerhet och kvalitet med IT-baserad logistik i akutvården Vitalis 2015 margareta.isaksson-drugge@nll.se karl.ahlstedt@aweria.com Kenneth.Ivarsson@tieto.com Akutenbesök kan förutspås Public

Läs mer

Vad kostar IT? Anders Enmark

Vad kostar IT? Anders Enmark Vad kostar IT? Anders Enmark Agenda Introduktion om Lantmäteriet Bakgrund till projektet Projektets omfattning Projektets mål Hur gick vi tillväga? Ekonomisk modell Vad har vi uppnått? Framtid Introduktion

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

Presentation Växjö Kommun Hur Växjö kommun hanterat MSKD 4.1 IT-plattform 2010 In i dimman ut i molnet? 2010-11-11 Snabb fakta Växjö Kommun I slutet av vikingatiden på 1000-talet kom, enligt legenden den

Läs mer

Forum Norr för klinisk forskning Standard Operating Procedure (SOP)

Forum Norr för klinisk forskning Standard Operating Procedure (SOP) STANDARD OPERATING PROCEDURE (SOP) Forum Norr-01-002 Forum Norr för klinisk forskning Standard Operating Procedure (SOP) STANDARD OPERATING PROCEDURE Forum Norr-01-002 Gäller f o m 2015-0X-XX SKRIVEN AV:

Läs mer

Regionalt program för ehälsa 2014-2018

Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Regionalt program för ehälsa 2014-2018 Maj 2014 Margareta Hansson Ulrika Landström 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Nationell strategi... 4 Individen... 4 Vård- och omsorgspersonal...

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer

Sammanträdesdatum 2011-04-26. Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOn Sammanträdesdatum 2011-04-26 11 (18) 95 Dnr 2009/122 Utredning om möjligheterna att införa Open Sourceprogram i kommunens datorer INLEDNING

Läs mer

ERFARENHETER OCH TANKAR KRING INSTALLATIONEN PÅ SLL

ERFARENHETER OCH TANKAR KRING INSTALLATIONEN PÅ SLL ERFARENHETER OCH TANKAR KRING INSTALLATIONEN PÅ SLL Agenda Kort om Visionutveckling SLL Projektet Leveransen Erfarenheter KORT OM VISIONUTVECKLING Visionutvecklings Vision En vision är en ledstjärna, vi

Läs mer

LOGOPEDI PÅ DISTANS behandling i ett virtuellt rum

LOGOPEDI PÅ DISTANS behandling i ett virtuellt rum 1 LOGOPEDI PÅ DISTANS behandling i ett virtuellt rum EU-projekt 2005-05-01 2007-05-31 Utveckling av interaktiva videohjälpmedel och behandlingsmetodik inom logopedisk vård och rehabilitering Käte Alrutz

Läs mer