Undersökning av Elodea

Transkript

1 Gymnasiearbete Västermalms skola ht 2014 vt 2015 Undersökning av Elodea Förekomst i Medelpad och krav för överlevnad Elodea canadesis vid Njurunda, Ljungan, Skottsund vid bron. Foto: Karin Martin Agnes Axbrink Dina Faisl Karin Martin Klass N12 Handledare: Göran Wågström

2 2

3 Abstract The purpose of this project is to investigate the presence of Elodea canadensis and Elodea nuttallii in Medelpad, and also to provide insight in the living conditions that they both require. Older finding sites in Medelpad has been visited, of which 14 contained Elodea. Water samples were taken in these locations for further investigation of absorbance, conductivity, alkalinity and ph in a laboratory. This report tries so sort out the consequenses of this spread, and also the impact Elodea leaves in the ecosystem. An issue with Elodea is their massive proliferation, and their ability to outcompete other species. Elodea has also been associated with eutrophication and asphyxia in seawater. In a quite short time, both Elodea canadensis and Elodea nuttallii has increased in Medelpad. This is most likely due to Elodeas ability to survive even during unfavorable conditions. The first and only finding of Elodea nuttallii in Medelpad was recorded in This study has proved six more locations of growth. This either shows that E. nuttallii has spread rapidly in just five years, or that E. nuttallii has been interfused with E. canadensis and some of the earlier findings of E. canadensis actually was E. nuttallii. Since E. nuttallii can grow and spread in more polluted and saltier water than E. canadensis, it will most likely grow to be more common than E. canadensis. There are no known male plants in Sweden. From this you can draw the conclusion that Elodea only multiply by asexual propagation. That could mean most plants originates from the same mother, and therefore have almost the same gene set. 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning.....s Syfte och frågeställningar......s Avgränsningar....s Metod s.6 2. Resultat...s Elodeas utbredning i Medelpad...s Andelen Elodea canadensis respektive Elodea nuttallii av de observerade fynden...s Andra växtarter som funnits på växtplatserna...s Elodeas levnadskrav...s Härkomst och orsaker till den stora spridningen av Elodea......s Egenskaperna hos vattnet där Elodea växer...s Absorbans...s ph...s Konduktivitet...s Alkalinitet...s Hur Elodeas utbredning påverkar andra arter och organismer...s Diskussion och slutsats...s Orsaker kring ökningen av Elodea och dess krav för överlevnad s Kommentarer kring de erhållna värdena på vattenproverna...s Elodeas levnadssätt...s Källförteckning....s Rapporter s Artiklar...s Internet...s Bildkällor....s Litteratur.....s Bilagor.....s Bilaga 1....s Bilaga 2....s Bilaga 3....s Bilaga 4....s Bilaga 5....s Bilaga 6....s.24 4

5 1. Inledning Elodea är en vattenlevande ört som blommar från juli till september. Den har det svenska namnet Vattenpest på grund av dess förmåga att konkurrera ut andra arter i sjö och vattenmiljöer. Den ena arten kallas Vattenpest och den andra Smal vattenpest på svenska, eftersom dess blad är smalare. Bladen sitter tre och tre i kransar runt de upp till tre meter långa stjälkarna. Blommorna är enkönade. Växten kan föröka sig genom att små bitar lossnar och sprids vidare med strömmen. Dessa små bitar kan sedan växa sig till en helt ny växt. Elodea kan också föröka sig sexuellt, men eftersom endast honplantor förekommer i Sverige sker detta inte i Sverige. 1 Släktet Elodea har sitt ursprung i Nordamerika. Det första fyndet i Sverige gjordes 1871 i Uppsalatrakten, och sedan dess har två arter av vattenpest, Elodea canadensis (Vattenpest) och Elodea nuttallii (Smal vattenpest), blivit en naturaliserad del av den Svenska floran. 2 I Medelpad har det sedan 70talet förekommit Elodea canadensis, och på senare tid har även Elodea nuttallii upptäckts. Växterna är mycket lika och kan därför förväxlas med varandra. Elodea nuttallii har inte hittats i Medelpad förrän 2009, och därför finns det nästan uteslutande dokumenterade fynd av Elodea canadensis. Vår studie har syftat till att ta reda på om det växter Elodea canadensis på de dokumenterade fyndplatserna i Medelpad eller om det växer Elodea nuttallii på dessa platser Syfte och frågeställningar Syftet med vårt arbete är att öka kunskapen om förekomsten och levnadsvillkoren för Elodea canadensis och Elodea nuttallii i Medelpad. De frågor vi sökt svar på är: 1. Hur stor utbredning har Elodea i Medelpad? 2. Hur stor del av de observerade fynden är Elodea canadensis respektive Elodea nuttallii? 3. Vilka andra växter finns på växtplatserna? 4. Vilka krav har Elodea för att kunna leva? 5. Vad har orsakat den stora spridningen av Elodea och var kommer den ifrån? 6. Vilka egenskaper har vattnet som Elodea växer i? / / enkunskapssammanstallningavframmandeinvasivavaxter.pdf 9/

6 7. Hur påverkar Elodeas utbredning andra arter och organismer? 1.2 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa oss till Sundsvall och Timrå kommun. Vi har besökt lokaler i Njurundabommen, Kvissleby, Alnön, Bergsåker, Indal, Timrå och Söråker, där man tidigare funnit Elodea canadensis och Elodea nuttallii. Resterande platser inom kommunerna har vi valt att utesluta. Vi har även valt att inte undersöka huruvida det finns andra arter av Elodea i Medelpad, eftersom det knappt finns dokumenterade fynd av andra arter inom släktet Elodea i Sverige. 1.3 Metod Det första vi gjorde var att gå en grundkurs i botanik på Mittuniversitetet, för att få lite inblick i vad som kännetecknar olika växtarter. Där förvärvade vi koordinater för tidigare fyndplatser av Elodea canadensis i Medelpad. Se Bilaga 1. Med hjälp av litteraturen Medelpads flora av Rolf Lidberg och Håkan Lindström, Svensk flora: Fanerogamer och kryptogamer av Sigfrid Almquist och Thorgny Krok och Den nya nordiska floran av Bo Mossberg och Lennart Stenberg, så identifierade vi olika exemplar av Elodea canadensis samt Elodea nuttallii. Vi har besökt några utvalda platser där vi vet att Elodea tidigare hittats. Där vi har hittat växten har vi tagit vattenprov och noterat vilka andra växter som funnits på växtplatsen. Sedan har vi undersökt vattenprovernas ph, alkalinitet, absorbans och konduktivitet för att få en uppfattning om vilka faktorer som kan påverka Elodeas livsförmåga. För metod till laborationerna, se bilagorna 5 och 6. Vi har även läst olika rapporter om Elodeas och andra invasiva vattenväxande arters utbredning i länet, för att lära oss mer om Elodea och liknande arter. Ett urval av de texter vi läst: Josefsson, Melanie. NOBANIS Invasive Species Fact Sheet Elodea canadensis, Elodea nuttallii and Elodea callitrichoides, Online Database of the European Network on Invasive Alien Species, 2011 Kyrkander, Tina. Örnborg, Jonas. Åtgärder mot främmande invasiva vattenväxter i sötvatten kunskapsläget i dag och råd för framtiden. Naturvårdsverket, havs och vattenmyndigheten. Juni Olofsson, Frans. Persson, Bernt. En kunskapssammanställning av främmande invasiva växter i Västernorrlands län, Landstinget Västernorrland Avdelningen för natur och miljö, 2010:16 6

7 Vi anser att vårt val av metod täcker stora delar av våra frågeställningar. Eftersom vi valt att använda tre floror minskar också risken för fel vid artbestämningen under inventeringen. Provtagningarna som vi utfört är alla utförda på samma sätt och vattnet har dessutom frysts in direkt efter provtagningstillfället för att behålla färskheten. Vi har även jämnfört våra resultat med andra rapporter och artiklar vilket gör den mer tillförlitlig. Nackdelarna med vårt val av metod är att vi inte besökt alla platser i Medelpad och därav inte kan anta att Elodea endast finns på de platser vi har besökt. Dessutom har vi inte besökt lokalerna vid upprepade tillfällen, vilket skulle kunna betyda att Elodea nu finns på en lokal men att den inte hunnit komma upp när vi besökte lokalen. Proverna som vi tagit från fyndlokalerna och sedan undersökt är också ganska begränsade eftersom de oftast är tagna ifrån strandkanten, i litoralen, och inte från en båt. Dessutom är undersökningen begränsad till få parametrar som inte nödvändigtvis behöver påverka Elodeas förmåga att växa. 7

8 2. Resultat 2.1 Elodeas utbredning i Medelpad Elodea canadensis och Elodea nuttallii har hittats på följande platser: 1. Alnö, Hörningsholm bäck ut till havet, Elodea nuttallii, N: ,04 E:625213,44 2. Alnö, Nacka småbåtshamn, Elodea nuttallii, N: ,78 E:624477,5 3. Alnö, Näset vass vid bebyggelse, Elodea nuttallii, N: ,33 E:624880,13 4. Hässjö, Söråker, Mitt Sverige Vatten, Elodea canadensis, N: ,07 E:629237,57 5. Indal, där väg 86 går över Indalsälven, Elodea canadensis, N: ,71 E:609303,3 6. Njurunda, Ljungan E4bron i bommen, Elodea nuttallii, N: ,91 E:623201,58 7. Njurunda, Ljungan nedanför Döviksjön, Elodea nuttallii, N: ,73 E:623801,47 8. Njurunda, Ljungan Skottsund vid bron, Elodea canadensis, N: ,45 E:623783,25 9. Selånger, Selångersfjärden, Elodea canadensis, N: ,52 E:614693, Timrå, fotbollsplaner vid Timrå golfklubb, Elodea canadensis och Elodea nuttallii, N: ,19 E:623495, Timrå, Indalsälven innan Bergeforsen längs väg 330 vid ett grustag, Elodea canadensis, N: ,49 E:615343, Timrå, Indalsälven vid Timrå industriområde, Elodea canadensis, N: ,74 E:619624, Timrå, Indalsälven Kogrundet, Elodea canadensis, N: ,18 E:624542, Timrå, Timrå golfklubbs golfbanor, Elodea canadensis, N: ,88 E:624638,84 Lokalerna är benämnda så att sockennamnet står först, sedan en specificering av lokalen, därefter arten/arterna som påträffats på lokalen och slutligen lokalens koordinater. För att se lokalerna i perspektiv på en karta se Bilaga 2 Bilaga 3 visar lokaler vi besökt där vi inte funnit Elodea. Dessa är markerade med rosa färg och inringade med svart färg. 2.2 Andelen Elodea canadensis respektive Elodea nuttallii av de observerade fynden Elodea canadensis återfanns på nio fyndplatser, medan Elodea nuttallii upptäcktes på sex av fyndplatserna. På Alnö fann vi endast Elodea nuttallii. I Ljungan och Timrå växte både Elodea canadensis och Elodea nuttallii. I Indalsälven och Hässjö observerades endast Elodea canadensis. 8

9 2.3 Andra växtarter som funnits på växtplatserna Ålnate (Potamogeton perfoliatus) återfanns vid alla fyndplatser utom en, där det istället växte gäddnate (Potamogeton natans), en släkting till Ålnate. Ålnate är en mycket vanlig växt i nordiska vattendrag och växer såväl i sött som i bräckt vatten. 4 Vass (Phragmites australis), hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) och gul näckros (Nuphar lutea) fanns på flera av lokalerna. Både näckrosen och hårslingan är vanliga i svenska tempererade sötvatten. Vass är nordens mest utbredda gräs och är karaktäristisk för eutrofa sjöar Elodeas levnadskrav Elodea canadensis och Elodea nuttallii förekommer främst i näringsrika vattendrag. E. canadensis och E. nuttallii trivs i sjöar med långsamt vattenflöde. Båda arterna kräver tillgång till hög halt av både reducerat järn (Fe 2+ ) och kol i form av karbonatjoner, samt att vattnet ska vara rikt på kalcium. Arterna kan överleva på ställen med svagt ljust och trivs vid phvärden mellan 6,5 och De olika arterna har dock olika förmåga att klara sig vid höga salthalter och olika typer av föroreningar. E. nuttallii har bättre förmågan att anpassa sig till låga syrehalter och höga halter av föroreningar, exempelvis olja. E. canadensis klarar bara en salthalt på upp till 2,5, medan E. nuttallii klarar av att leva i vatten som har en salthalt på Elodea kan överleva i kallt vatten, men inte i fryst. Den trivs också på ställen med ett sediment som har en hög halt näringsämnen och mineraler Härkomst och orsaker till den stora spridningen av Elodea Elodea canadensis tros ha kommit till Europa av misstag med importerat timmer. Från år 1836 kommer den första fynduppgiften, i en irländsk damm. Den första fynduppgiften från Sverige är från år 1871 i Uppsalatrakten. I Medelpad är det första fyndet från 1960talet, i Selångersfjärden / / / / / /11/ /11/ /11/ Rolf Lidberg, Håkan Lindström, Medelpads flora (SBFförlaget, Uppsala 2010 s.530) 9/

10 Elodea nuttallii hittades i Europa först 78 år senare, Fyndet gjordes i Storbritannien och blev först felaktigt identifierat som Hydrilla Verticillata. I Sverige upptäcktes E. nuttallii år 1991 i Mälaren. Första fynduppgiften i Medelpad är också väldigt sentida nämnligen 2009 i Selångersfjärden. 10 Alla funna exemplar av Elodea i Sverige har varit honplantor. Hanplantor behövs inte för att arten ska kunna föröka sig, eftersom Elodea främst förökar sig genom att bitar från dem lossnar, förs iväg med strömmen, och slår rot någon annanstans. Detta gör att plantor av Elodea kan föröka sig oberoende av varandra. 11 Elodea är ett mycket tåligt släkte (se 2.4), vilket gör att den kan överleva förhållanden som många andra växter inte klarar. Elodea har även en förmåga att ha en negativ effekt på växter i dess omgivning. Eftersom den bildar stora bestånd kan den skugga andra växter, och även konkurrera ut dem när det finns dåligt med näring i vattnet. Detta medför att Elodea tar över andra växters växtplatser och får stor framgång även där förhållandena inte är som mest gynnsamma. Den kan överleva som flytande fragment likaväl som den kan överleva som rotade plantor på både grunda och sex meter djupa bottnar. 12 Vattenlevande arter som introduceras i nya miljöer har fördelar gentemot andra arter, eftersom de kan breda ut sig snabbare och över större ytor än landlevande arter. Detta beror på att ett vattendrag är ett relativt homogent levnadsställe, temperaturen varierar inte lika mycket som på land. Vattenlevande växter behöver därför inte vara lika tåliga mot värme och kyla. Detta ger dem en större potential att överleva och växa. Även möjligheterna till spridning är större, då vattenmassor tenderar att föra med växtmaterial över längre sträckor Egenskaperna hos vattnet där Elodea växer Utifrån de genomförda kemiska undersökningarna erhölls resultat enligt Bilaga Absorbans Absorbansen har att göra med hur färgat vattnet är, det vill säga hur mycket ljus som absorberas av vattnet och hur mycket ljus som åker rakt igenom. Vattenproven jämförs med en referens som består av destillerat vatten. Färgat vatten beror på om det finns lösta substanser i det. Mycket lösta substanser ger ett mer färgat vatten som absorberar mer ljus, medan få lösta substanser ger 10 Rolf Lidberg, Håkan Lindström, Medelpads flora (SBFförlaget, Uppsala 2010 s.531) 9/ / / / /

11 mindre färg och mindre absorbation. Vatten kan delas in i olika nivåer beroende på hur färgat det är: 14 Absorbans Nivå Benämning < Ej eller obetydligt färgat 0,20,05 2 Svagt färgat vatten 0,050,12 3 Måttligt färgat vatten 0,120,2 4 Betydligt färgat vatten >0,2 5 Starkt färgat vatten I referensen med destillerat vatten var absorbansen på nivå 1. Innehåller det testade vattnet mycket salt så leder saltet till att vattnet får mindre färg. Att ett vatten är färgat kan bero på att det finns mycket humusämnen, joner, slam, lera och korrosionsprodukter i det. Att man vet vattnets absorbans betyder inte att man vet vad det är som färgar vattnet. Egentligen säger inte absorbansen så mycket mer än att det finns lösta ämnen i vattnet ph Det studerade vattnen hade alla ph mellan 7,23 och 9,51. Det betyder att den plats med lägst ph var mer än 100 gånger surare än den plats som hade högst ph. Detta för att phskalan är logaritmisk, om ph sjunker ett steg, så blir det 10 gånger surare. Ett phvärde på 7 är ett neutralt värde, medan ett värde över sju är basiskt. Värden under 7 räknas som sura, men en sjö räknas inte som försurad förrän vid ett phvärde under 6. Vid ph 5,4 och mindre är alkaliniteten noll, vilket betyder att vattendraget helt saknar förmåga att neutralisera syror som hamnar i vattnet. 16 Se labbrapport Bilaga Konduktivitet Konduktivitet är ett mått på vattnets ledningsförmåga, det vill säga hur mycket joner som finns i vattnet. Dett ger en grov uppfattning om näringsämnestillgången. Näringsrika sjöar har högre konduktivitet än näringsfattiga. Svenska sjöar ligger det normala konduktivitetsvärdet på 0,02 0,2mS/cm Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på ett vattendrags förmåga att neutralisera syror. 14 Stefan Bydén, AnneMarie Larsson, Mikael Olsson, Mäta vatten (Avdelningen för tillämpad miljövetenskap och Avdelningen för oceonografi, Göteborgs universitet 2003 s.44) / / Stefan Bydén, AnneMarie Larsson, Mikael Olsson, Mäta vatten (Avdelningen för tillämpad miljövetenskap och Avdelningen för oceanografi, Göteborgs universitet 2003 s.50) 17 Stefan Bydén, AnneMarie Larsson, Mikael Olsson, Mäta vatten (Avdelningen för tillämpad miljövetenskap och Avdelningen för oceanografi, Göteborgs universitet 2003 s.4243) 11

12 Labbrapport för Alkalinitet se Bilaga Hur Elodeas utbredning påverkar andra arter och organismer Elodea canadensis och Elodea nuttallii anses vara främmande invasiva växter. Spridning av vattenpest har negativ påverkan på den biologiska mångfalden och på vattenmiljön. Elodea har både positiv och negativ inverkan på djur. Konsekvenserna som Elodea tros ha på vattenmiljön är syrebrist, stor tillförsel av näringsämnen och minskad vattenrörelse 18. Elodea har en förmåga att växa snabbt och kraftigt i stora bestånd, vilket i sin tur leder till sämre ljustillförsel. Bestånden blockerar ljuset från att nå nedsänkta växter 19. Exempel på nedsänkta växter som anses vara hotade är Najas flexili (sjönajas), som är fridlyst i Norge, samt Najas tenuissima (spädnajas) i Finland. 20 Elodea medverkar till både syrebrist och minskade vattenrörelser. Detta sker på grund av att vattenpest förekommer i täta bestånd. På grund av att det krävs syre för att bryta ner de massiva mängderna växtmaterial, så ökar risken för syrebrist när sådana bestånd bryts ner. 21 När det blir syrebrist på botten så släpper sedimentet ifrån sig fosfat, som i sin tur bidrar till massbildning av mikroalger. 22 Massbildningen av mikroalger kan sedan leda till eutrofiering. Eutrofiering kan också orsakas av den stora mängd näringsämnen som frigörs vid nedbrytning av Elodea. Eutrofiering innebär att sjön utsätts för tillförsel av näringsämne och mikroalger, vilket kan påverka andra djurarter och växtarter i sjön negativt. 23 När det gäller djur har Elodea både negativa och positiva effekter. Elodea anses vara en bra källa till mat för bottenlevande djur och även några vattenlevande fåglar, exempelvis gäss och svan. Däremot kan Elodea hämma tillväxt av kräftor och fiskarter. Detta beror på de abiotiska faktorer som förekommer vid tillväxt av Elodea, exv. syrebrist och eutrofiering. Detta visas i en studie som gjordes på en sjö i Norge. Studien visar att kräftor drabbas på ett negativt sätt, kräftor påverkas av de förändringar i ekosystemet som sker vid masstillväxt av Elodea. Mikroorganismer som djurplankton har drabbat också, studien visade att förekomsten av /12/ Ibid 2/121/ /01/ /12/ /12/ /12/

13 djurplankton börja avtar. Vilket får som resultat att tillgången på födoämnen för exempelvis fiskar och kräftor minskar /12/

14 3. Diskussion och slutsats 3.1 Orsaker till ökningen av Elodea och dess krav för överlevnad Enligt våra resultat har det skett en explosionsartad ökning av Elodea nuttallii i Medelpad. Från att det funnits en registrerad lokal i Medelpad, vid Selångersfjädern, så har vi lyckats påvisa Elodea nuttallii vid sex ytterligare lokaler. Frågan blir därför om det verkligen skett en så stor ökning, eller om ökningen endast beror på att man inte trott att Elodea nuttallii existerat i Medelpad och därför rapporterat fynd av Elodea som fynd av Elodea canadensis. Den stora spridning av Elodea i Sverige kan förklaras med att växten vanligtvis trivs i Nordamerika och Nordamerikas klimat är väldigt likt Sveriges. Fynden av Elodea canadensis var inte lika förvånande. Fynduppgifterna har visat att i Ljungan växer både E. canadensis och Elodea nuttallii, där E. canadensis troligtvis först kom till platsen och senare har även E. nuttallii börjat växa där. I Indalsälven växer för närvarande endast E. canadensis, men det är troligt att även E. nuttallii kommer att sprida sig dit. I havet utanför Alnö fann vi endast E. nuttallii. Om man jämför de båda arterna av Elodea så ser man att från det att E. nuttallii först introducerades i Sverige år 1991 tills det att den första fynduppgiften från Medelpad upptäcktes år 2009 tog det cirka 18 år. Från det att E. canadensis introducerades i Sverige år 1871 tills det att den introducerades i Medelpad på 1960talet tog det däremot nästan 100 år. Detta visar att spridningen av E. nuttallii har gått mycket fortare än spridningen av E. canadensis. Frågan blir således varför spridningen har gått så mycket fortare för E. nuttallii än den gått för E.canadensis. En trolig förklaring är att man helt enkelt inte undersökt hur det förhåller sig med dessa arter eller känt till att E. nuttallii funnits i Medelpad, men inte rapporterat in detta. En teori som vi har är att E. nuttallii sprids med havsvattnet i Östersjön. Eftersom E. canadensis inte överlever i en salthalt på över 2,5, medan E. nuttallii klara salthalter ända upp till 14. I Östersjön varierar salthalten mellan 2, längst upp i Bottenviken, till 12, längst ner i det som kallas Egentliga Östersjön. Detta gör att E.nuttallii kan växa och spridas i hela Östersjön, dock så är vattnet i Kattegatt saltare än vattnet i Östersjön så där kan E.nuttallii inte leva. E. canadensis å andra sidan kan inte leva i Östersjön annat än längst upp i Bottenviken. 25 Vi nämnde i resultatet vilka förutsättningar Elodea canadensis och Elodea nuttallii kräver för att kunna etablera sig. Resultaten visade att Elodea nuttallii har bättre förmåga att anpassa sig till miljöer med hög halt av föroreningar samt syrebrist. Föroreningsvärdena i Sverige är för /1/

15 närvarande höga 26, därför anser vi att förekomsten av Elodea nuttallii kommer öka. Därför är sannolikheten att Elodea nuttallii kan konkurera ut Elodea canadensis stor. 3.2 Kommentarer kring de erhållna värdena från vattenproverna De konduktivitetsvärden vi erhöll från vattendragen som besökts hade en konduktivitet som stämde bra med detta det normala värdena för sötvatten, som i Svenska sjöar ligger på 0,02 0,2mS/cm. Den högsta konduktiviteten som uppmättes låg på 3,11mS/cm och var i bräckt vatten. Detta motsvarar en salthalt på ungefär 3,5. 27 En hög konduktivitet visar på mycket joner och näringsämnen, vilket kan tyda på att Elodea trivs i näringsrikt vatten. De erhållna phvärdena låg alla mellan 7,23 och 9,51. Dessa värden överensstämmer med tidigare studier, att Elodea trivs i vatten som har ett phvärde mellan 6,5 och 10. Vid phmätning har vi kalibrerat elektroden med ph 7 och ph 4 buffert. Med avseende på vårt resultat borde vi ha kalibrerat med ph 7 buffert och ph 9 buffert. Värdena på absorbansen visade att flertalet av vattenproverna gav ett negativt värde. Detta tyder på att de har mindre färg än det avjonade vattnet och att de troligtvis innehåller salt. Majoriteten av proverna visade väldigt låga absorbansvärden, vilket kan tyda på att Elodea trivs i mycket klart vatten. Det är även troligt att anta att absorbansvärderna var som lägst vid den period när vi tog dessa, eftersom det sker en cirkulation av vattenmassan i en sjö på våren och hösten. På sommaren uppkommer däremot ett språngskikt som gör att litoralen och plegialen bland annat får lägre färg. Alla vattenprover som vi tagit kommer från litoralen. Två av vattenproverna hade däremot en absorbans som låg på nivå 3, vilket kan tyda på att Elodea kan leva i färgade vatten Elodeas levnadssätt Elodeas enda spridningssätt i Sverige är genom att delar av en planta lossnar och förs iväg med vattenmassorna. Detta eftersom det endast finns honplantor i Sverige. Det är därigenom troligt att anta att plantorna av Elodea som existerar i Sverige ursprungligen kommer från ett fåtal individer och därigenom är varandras genetiska kopior. Elodea är ett mycket motståndskraftig släkte, så i gynnsamma förhållanden kan detta var till en fördel, men om det skulle komma en sjukdom eller något som är giftigt för Elodea så skulle arten mycket enkelt kunna slås ut. Utifrån våra observationer av andra växter vid fyndplatserna kan man se att arter ifrån släktet Potamogeton gärna växer på samma lokaler som Elodea. Frågan blir således om dessa växter har utvecklat någon typ av symbios eller om de bara trivs i samma sorts miljöer. Om de trivs i /3/ Stefan Bydén, AnneMarie Larsson, Mikael Olsson, Mäta vatten (Avdelningen för tillämpad miljövetenskap och Avdelningen för oceanografi, Göteborgs universitet 2003 s.4243) 28 Janne Karlsson, Thomas Krigsman, BengtOlov Molander, PerOlov Wickman, Biologi A med Naturkunskap A (Liber, Trelleborg 2000 s.43) 15

16 samma miljöer så är också frågan om de kan komma att bli konkurrenter. Det troligaste är ändå att de helt enkelt tycker om att växa i samma förhållanden. Vass, hårslinga och gul näckros tror vi endast trivs i samma klimat som Elodea, det vill säga de har ingen typ av symbios och är inte beroende av varandras överlevnad. 16

17 4. Källförteckning: 4.1 Rapporter: Josefsson, Melanie. NOBANIS Invasive Alien Species Fact Sheet Elodea canadensis, Elodea nuttallii and Elodea callitrichoides. Department of Natural Resources, Swedish Environmental Protection Agency Kyrkander, Tina. Örnborg, Jonas. Åtgärder mot främmande invasiva vattenväxter i sötvatten kunskapsläget i dag och råd för framtiden. Naturvårdsverket, havs och vattenmyndigheten. Juni ts/publikationer/ pdf Persson, Bernt. Olofsson, Frans. En kunskapssammanställning av främmande, invasiva växter i Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland. 2010: /201016enkunskapssammanstallningavframmandeinvasivavaxter.pdf 4.2 Artiklar: Larson Daniel,Willen Eva, Främmande och invasions benägnaväxter. Svensk Botanisk tidskrift. 100:1 ( 2006) Internet: Bildkällor: Karta över fyndplatser: 17

18 4.5 Litteratur: Almquist, Sigfrid, Krok, Thorgny, (2013) Svensk flora: Fanerogamer och kärlkryptogamer, Liber. Karlsson, Janne, Krigsman, Thomas, Molander, BengtOlov, Wickman, PerOlov, (2000) Biologi A med Naturkunskap A, Liber, Trelleborg Lidberg, Rolf, Lindström, Håkan, (2010) Medelpads flora, SBFförlag, Uppsala. Mossberg, Bo, Lennart, Stenberg, (2003) Den nya nordiska floran, Wahlström & Widstrand, Tangen, Norge. Stefan Bydén, AnneMarie Larsson, Mikael Olsson, (2003) Mäta vatten Avdelningen för tillämpad miljövetenskap och Avdelningen för oceanografi, Göteborgs universitet. 18

19 5. Bilagor 5.1 Bilaga 1 19

20 5.2 Bilaga 2 20

21 5.3 Bilaga 3 21

22 5.4 Bilaga 4 Lokal: ph: Konduktivitet: Alkalinitet: Absorbans: Alnö, Hörningsholm bäck ut till havet Alnö, Nacka småbåtshamn Alnö, Näset vass vid bebyggelse Hässjö, Söråker, Mitt Sverige Vatten Indal, där väg 86 går över Indalsälven Njurunda, Ljungan E4 bron i bommen Njurunda, Ljungan nedanför döviksjön Njurunda, Ljungan Skottsund vid bron Selånger, Selångersfjärden Timrå, fotbollsplaner vid Timrå golfklubb Timrå, Indalsälven innan Bergeforsen längs väg 330 vid ett grustag Timrå, Indalsälven vid Timrå industriområde Timrå, Timrå golfklubbs golfbanor 8,75 2,33 ms/cm 0,47 mmol HCO 3 /l 0,005 Nivå 1 8,67 1,89 ms/cm 0,49 mmol HCO 3 /l 0,001 Nivå 1 8,85 2,09 ms/cm 0,48 mmol HCO 3 /l 0,003 Nivå 1 8,39 3,11 ms/cm 0,71 mmol HCO 3 /l 0,011 Nivå 1 7,64 0,05 ms/cm 0,42 mmol HCO 3 /l 0,009 Nivå 1 8,58 0,0529 ms/cm 0,397 mmol HCO 3 /l 0,004 Nivå 1 8,26 0,0543 ms/cm 0,406 mmol HCO 3 /l 0,002 Nivå 1 8,40 0,0546 ms/cm 0,4 mmol HCO 3 /l 0,059 Nivå 3 8,16 0,109 ms/cm 0,947 mmol HCO 3 /l 0,061 Nivå 3 9,51 0,1841 ms/cm 0,71 mmol HCO 3 /l 0,003 Nivå 1 7,70 0,07 ms/cm 0,41 mmol HCO 3 /l 0,004 Nivå 1 7,23 0,05 ms/cm 0,46 mmol HCO 3 /l 0,012 Nivå 1 8,29 0,15 ms/cm 0,93 mmol HCO 3 /l 0,008 Nivå 1 22

23 5.5 Bilaga 5 Labbrapport phvärde Syftet: Syftet är att mäta phvärdet i olika sjöar med hjälp av phmätare. Resultatet skulle användas för att undersöka sambandet mellan förekomst av vattenpest (Elodea canadensis och Elodea nuttallii) och phvärdet. Teori Elodea canadensis och Elodea nuttallii kan förekomma i miljön där phvärdet ligger mellan 6,5 10. Det finns två sätt för att kunna bedöma phvärdet. Det ena är med hjälp av en phindikator och den andra är med hjälp av en phmätare. För att få ett mer exakt värde på phvärdet används en phmätare. phmätare består av en jonspecifik elektrod med ett glasmembran som är phkänsligt och fylld med KCl lösning. Mätvärden visas i phmätare som är kopplad till elektroden. För att få ett mer noggrant resultat på måste man kalibrera phmätaren. Utförandet Först sköljs elektroden med destillerat vatten för att försäkra att elektroden är ren före användning. Före mätning kalibreras elektroden genom att sätta elektroden i en buffertlösning med ett känt phvärde. Samtidigt ställs temperaturen in till 20 0 C i mätapparaten. Därefter doppas elektroden i olika buffertlösning med kända phvärden, varvid instrument justeras till detta värde som lösning har vid 20 0 C, i den första buffertlösningen visades phvärdet 7,02 och i den andra visades phvärdet 4,00. Sedan mäts phvärdet från de olika vattenproven och mellan varje mätning sköljs elektroden med avjonat vatten. 23

24 5.6 Bilaga 6 Alkalinitet i sötvatten och något bräckt vatten Syfte Att undersöka alkaliniteten hos utvalda vattendrag där Elodea funnits. Teori Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att neutralisera syror, alltså ett mått på hur väl det tål ett tillskott av vätejoner utan att phvärdet ändras. Alkalinitet mäts i mmol HCO 3 /dm 3, så man kan också säga att alkaliniteten är ett mått på hur mycket av bland annat vätekarbonatjoner, karbonatjoner och hydroxidjoner det finns i vattnet. Ett vattendrag som har under 0,05mmol HCO 3 /dm 3 har dålig alkalinitet och är alltså mottagligt för försurning. Endast tåliga arter kan leva i sådant vatten. Om man vill undersöka vattnets alkalinitet så kan man titrera vatten med SVBindikator med saltsyra av en känd koncentration. Eftersom att mängden vätejoner är densamma som mängden karbonatjoner så kan man beräkna mängden alkaliniteten med en enkel formel: Alkaliniteten = 20*C HCl *V HCl Där volymen saltsyra är avläst i cm 3 vid färgöverslag. För att resultatet ska bli så korrekt som möjligt krävs en syrefri miljö. Detta uppnås genom att man låter luften passera genom ett smalt rör fyllt av natronkalk. Luften förs sedan genom en tvättflaska för att förhindra att partiklar medföljer luften till provet. Materiel och kemikalier HCl 0,016mol/dm 3, SVBindikator, luftrenare, pipett, avjonat vatten, glassintertratt, tvättflaska, provvatten. Utförande Innan försöket bestämdes syrans koncentration till 0,016mol/dm 3 och titreringsstället iordninggjordes med syra och luftpump. Luftpumpen sattes på och 50,0 ml provvatten mättes upp i glassintertratten. 3 droppar SBVindikator tillsattes och ett färgomslag till rosa skedde. Sedan titrerades provet med saltsyra under tämligen livligt lufttillflöde till omslag. Volymen saltsyralösning noterades och alakliniteten beräknades enligt formlen ovan. 24

25 Resultat 25